1994 rd- FöUB 4-RP 131
|
|
- Anders Hedlund
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1994 rd- FöUB 4-RP 131 Försvarsutskottets betänkande nr 4 om regeringens proposition med förslag tilllag om frivillig militärtjänst för kvinnor och vissa lagar som har samband med dem Riksdagen remitterade den 20 september 1994 regeringens proposition nr 131 till försvarsutskottet för beredning. I enlighet med riksdagens beslut har arbetspolitiska utskottet avgett utlåtande i saken till fårsvarsutskottet. Utlåtandet (ApUU 8) ingår som bilaga till detta betänkande. Utskottet har hört försvarsministern Elisabeth Rehn och regeringsrådet Pekka Pitkänen vid försvarsministeriet, generalmajoren Pentti Lehtimäki och översten Antti Numminen vid huvudstaben, majoren Mauri Ikonen vid Björneborgs brigad, militärläkaren Tuija Nurmi vid Tavastlands regemente, avdelningschefen Juhani Uusitalo vid gränsbevakningsväsendet, specialforskaren Pirkko Kiviaho vid delegationen för jämställdhetsärenden, ordföranden för kommissionen K vinnorna och det militära försvaret Kaarina Buure-Hägglund, generalsekreteraren Päivi Mononen vid Centerkvinnorna i Finland rf, generalsekreteraren Tuula Haatainen vid Sosialidemokraattiset Naiset ry, fil. stud. Outi Siimes vid Samlingspartiets K vinnoförhund rf, journalisten Pia Hyötynen vid Vasemmistonaiset ry, kvinnapolitiska sekreteraren Lena Paju vid Vasemmistonaiset ry samt bankservicechefen Kristina Alho vid Samlingspartiets Kvinnoförbund rf, bägge som representanter för organisationen Naisjärjestöt Yhteistyössä (NYTKIS), ordföranden Tuija Leppämäki vid Kvinnoorganisationernas Centralförbund rf, ordföranden Hilkka Tapio vid Suomen Reservin Upseerien Naisten Liitto ry, vice ordföranden Tuulikki Aromaa vid Reservin Aliupseeerien Naisten Liitto ry, ordföranden Kaija Vesala vid soldathemsförbundet, huvudförtroendemannen för de Akava-anslutna inom försvarsmakten Risto Rautava vid Officersförbundet rf, allmänna sekreteraren Antti Kymäläinen vid Befälsförbundet rf, ordföranden Pirkko Mattila vid Puolustusvoimain Henkilökuntaliitto ry, ordföranden Tomi Railo vid Finlands Beväringsförbund, sekreteraren för fredsarbetet Rauni Rautavuori vid Kyrkans delegation för fred och mänskliga rättigheter, journalisten Sirpa Puhakka vid Finlands Fredsförbund-förening för Förenta Nationerna rf, familjedagvårdaren Eila Pelttari vid Fredskämparna i Finland rf och generalsekreteraren Malla Kantola vid Förbundet De Hundras Kommitte i Finland rf. Regeringens proposition Regeringen föreslår att kvinnor skall ha möjlighet att fullgöra frivillig militärtjänst och därefter kunna ta del i rikets försvar i försvarsmaktens reserv eller i militära yrken på samma villkor som män. För närvarande är kvinnor inte behöriga för försvarsuppgifter som kräver militär grundutbildning eftersom de inte kan fullgöra beväringstjänst. Regeringen menar att det inte längre finns grunder för att utestänga kvinnor från vissa uppgifter bara på grund av deras kön. För en kvinna som fullgör militärtjänst skall i princip gälla samma rättsliga och sociala villkor som för en man som fullgör sin beväringstjänst. En kvinna skall dock inom 45 dagar efter inträde i tjänsten skriftligen kunna anmäla att hon inte längre fortsätter tjänstgöringen, och då skall hon genast hemförlovas. Kommendören för truppförbandet skall ha rätt att återta förordnandet om militärtjänst på de grunder som nämns i lagen. När den stadgade tiden för avbrytande av tjänstgöringen har gått ut skall en kvinna till alla delar jämställas med en värnpliktig. Om frivillig militärtjänst för kvinnor föreslås en särskild lag. För att en kvinna skall antas till militärtjänst skall hon vara finsk medborgare, ha fyllt 17 men inte 30 år och till sin hälsa och övriga personliga egenskaper vara lämplig för militärtjänst. Försvarsministeriet beslutar årligen om hur många kvinnor som antas till militärtjänst
2 rd- FöUB 4- RP 131 Vidare föreslås strafflagen och lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män bli ändrade. Med hänsyn till att det krävs en hel del tidsödande organisatoriska åtgärder innan kvinnor kan inleda militärtjänst föreslås lagarna träda i kraft tidigast åtta månader från det de blivit antagna och stadfästa. Utskottets ställningstaganden Militära tjänster. Det militära försvaret utgör ett led i vår säkerhetspolitiska ordning, och därför är försvaret enligt regeringsformen vars och ens allmänna medborgerliga skyldighet. Enligt l värnpliktslagen (452/50), som stiftats med stöd av 75 regeringsformen, "är varje finsk man värnpliktig". En internationell jämförelse visar att kvinnor i de flesta västländer och bl.a. i alla de övriga nordiska länderna har rätt att medverka i det militära försvaret. Under nuvarande förhållanden kan inskränkningar i kvinnors rättigheter på denna punkt inte motiveras i Finland heller. I princip bör kvinnor ha möjlighet att frivilligt söka sig till alla försvarsuppgifter. F örsvarsutskottet anser precis som regeringen att propositionen egentligen inte utgår från försvarsberedskapen. Utskottet menar att också detta talar för att militärtjänsten för kvinnor skall vara frivillig. Å andra sidan ansåg kommissionen K vinnorna och det militära försvaret, vars betänkande proposition bygger på, att det ligger i försvarsmaktens intresse att rekrytera motiverade människor med de bästa personliga egenskaperna oberoende av kön till alla uppgifter. Utskottet hänvisar bl.a. till arbetspolitiska utskottets utlåtande och framhåller att det med hänsyn till jämställdheten är motiverat att ge kvinnor tillträde till den militära karriären. De juridiska inskränkningarna för kvinnor i familjelivet, utbildningen, tjänstekarriären och möjligheten att medverka i samhället har stegvis undanröjts. Omkring lo 000 av tjänsterna inom försvarsmakten kräver fullgjord militärtjänst, t.ex. officers-, institutofficers- och specialofficerstjänster och specifikt manliga uppgifter för militär specialpersonal Enligt vad utskottet har erfarit är det meningen att det omkring ett år efter att frivillig militärtjänst för kvinnor har införts skall finnas beredskap att anta kvinnor som fullgjort militärtjänst och som uppfyller övriga villkor till utbildning för militära yrken och att anställa dem i sådana yrken. Sedan 1991 har omkring 60 kvinnor redan tjänstgjort eller tjänstgör som bäst som fredsbevarare utomlands. Kvinnorna har klarat av sitt uppdrag galant. Problemet är att de inte har fullgjort militärtjänst och därför saknar militär status. Enligt en utredning anser många kvinnor militärtjänstgöringen vara en inkörsport till intressanta arbetsmöjligheter inte minst i internationella uppdrag. Den frivilliga militärtjänsten anses dessutom bädda för större jämställdhet med männen för kvinnor i civila uppgifter inom försvarsmakten. Försvarsutskottet uppmärksammar att kommissionen Kvinnorna och det militära försvaret har föreslagit att också lagen om gränsbevakningsväsendet bör ändras. Kommissionen föreslog att stadgandet "den som innehar en militär tjänst skall vara av manligt kön" skall strykas i 4. Detta förslag, som skulle ha gett också kvinnor tillträde till inemot militära tjänster inom gränsbevakningsväsendet, ingår inte i regeringens proposition. Utskottet ser inga motiv för att särbehandla kvinnor inom gränsbevakningsväsendet jämfört med försvarsmakten och understödjer att den könsbetingade inskränkningen slopas i lagen om gränsbevakningsväsendet. Enligt vad utskottet har erfarit kommer 4 lagen om gränsbevakningsväsendet rent av att strida mot jämställdhetslagen, om 2 3 mom. i jämställdhetslagen upphävs, vilket regeringen föreslår i det tredje lagförslaget i denna proposition. Också detta talar för att lagen om gränsbevakningsväsendet bör ändras med det snaraste. Försvarsutskottet förutsätter att regeringen avlåter en proposition till riksdagen med förslag tilllag om ändring av lagen om gränsbevakningsväsendet så att kvinnor kan utnämnas till militära tjänster inom gränsbevakningsväsendet räknat från samma tidpunkt som inom försvarsmakten. Utbildning. Enligt propositionen medför militärtjänst för kvinnor åtminstone inga betydande nya fasta kostnader. Trots detta anser försvarsutskottet att det av statsekonomiska skäl är viktigt att försvarsministeriet årligen får bestämma hur många kvinnor som antas för militärtjänst. Huvudstaben slår fast kvoterna enligt militärlän utifrån det totala antal som försvarsministeriet bestämmer. Villkoren för att anta kvinnor till militärtjänst skall anges i försvarsministeriets verksamhets- och ekonomiplan för fyra år i sänder. Erfarenheterna i de övriga nordiska länderna låter förstå att antalet sökande till frivillig militärtjänst efter det första intresset inte blir
3 Frivillig militärtjänst för kvinnor 3 särskilt stort. Enligt de beräkningar som utskottet fått ta del av antas 110 kvinnor under det första året, 315 år 1996 och ca 350 år Propositionen utgår från att kvinnor får samma utbildning som män inom det nuvarande utbildningssystemet. Meningen är att kvinnor skall utbildas också för stridsuppgifter vid sidan av andra uppgifter. För denna synpunkt talar en rad undersökningar som propositionen bygger på. Den militära utbildningen uppfyller inte sitt syfte om inte de utbildade är disponibla inom en krigstida organisation. I praktiken måste truppförbandet avgöra från fall till fall såväl manliga som kvinnliga värnpliktigas lämplighet för olika krigstida uppgifter. Enligt vad utskottet har erfarit kommer kvinnor som fullgjort frivillig militärtjänst vid hemförlovningen att ställas under det militärlän där hennes bostadskommun är belägen. K vinnor som fullgjort militärtjänst förordnas till repetitionsövningar med sin egen trupp enligt krigstida förläggningar. Dessa kvinnor får såsom värnpliktiga män delta i frivilliga övningar enligt värnpliktslagen. När en kvinna fortsätter tjänstgöringen efter 45 dagar förbinder hon sig vid värnpliktssystemet med alla dess rättsverkningar. Detta understryker upplysningsskyldigheten i 6 lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. Innan kvinnor antas till tjänstgöring skall militärlänet ge de sökande behövlig information om militärtjänstgöringen och de antagnas rättsliga ställning. Likaså skall truppförbandet i god tid innan 45 dagar gått ut upplysa en kvinna som redan fullgör militärtjänst om rätten att avbryta tjänstgöringen och klargöra alla de rättsliga verkningarna av fortsatt tjänstgöring, däribland uppgifterna i krig. Försvarsutskottet har den uppfattningen att en sådan situation som avses i 4 3 mom. i det första lagförslaget, dvs. att kommendören för truppförbandet kan återta ett förordnande om militärtjänst, kan komma i fråga bara när en kvinna redan inträtt i militärtjänst. Före detta har staben för militärlänet rätt att återta ett förordnande. Utskottet har förtydligat 3 mom. med att nämna den tid av 45 dagar då kommendören för truppförbandet har rätt att återta ett förordnande. Ett arbets- och tjänsteförhållandes fortbestånd. Arbetspolitiska utskottet har i sitt utlåtande föreslagit att lagrummet om kvinnors rätt att återgå till sitt arbete i 5 i det första lagförslaget skall ändras. Enligt sista meningen i 5 l mom. tillämpas lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande inte på en kvinna vars tjänstgöring har avbrutits enligt 4 l mom. En kvinna som inlett militärtjänst och som inom de 45 första dagarna enligt 4 l mom. självmant avbryter sin tjänstgöring omfattas således enligt propositionen inte av det skydd som speciallagen om fortbestånd av en tidigare anställning ger. Om en kvinnas militärtjänstgöring avbryts på annat sätt skall denna lag tillämpas på henne utan undantag. Hon har då bland annat rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller något annat jämförligt arbete. Arbetspolitiska utskottet redogör i sitt utlåtande också för de tolkningsproblem som 5 l mom. i det första lagförslaget i sin aktuella form kan ge upphov till. Försvarsutskottet omfattar arbetspolitiska utskottets ståndpunkt om att rätten att välja under de 45 första dagarna av militärtjänstgöringen skall vara verklig. Utskottet föreslår att sista meningen i l mo m. ersätts med ett nytt stadgande enligt arbetspolitiska utskottets förslag. Andra iakttagelser. Utskottet menar att kvinnor i största möjliga utsträckning bör tillförsäkras samma sociala och ekonomiska villkor som män som fullgör sin värnplikt. Vad gäller militära tjänster bör kvinnor ha samma löneförmåner och andra förmåner och samma förpliktelser som män. Det är försvarsministeriets sak att meddela kompletterande bestämmelser om frågor som anknyter till havandeskap, nedkomst och moderskap. Försvarsutskottet ser inget principiellt hinder för att det första och andra lagförslaget i regeringens proposition kan träda i kraft redan innan det gått åtta månader från det att lagarna blivit antagna och stadfästa. Ett villkor för att de skall träda i kraft är självfallet att det finns verkliga möjligheter att inleda militärtjänst för kvinnor ända ner på truppförbandsnivå. Vad gäller det tredje lagförslaget vill utskottet däremot överväga en senare ikraftträdelsetidpunkt, eftersom det sannolikt kommer att ta flera år innan de första kvinnorna utnämns åtminstone till höga militära tjänster. Utskottet föreslår vördsamt att det andra och tredje lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas utan ändringar och att det första lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas sålydande:
4 rd- FöUB 4- RP 131 l. Lag om frivillig militärtjänst för kvinnor I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-3 (Såsom i regeringens proposition) 4 (l och 2 mom. såsom i regeringens proposition) Kommendören för truppförbandet kan under de 45 dagar som avses i l mom. återta förordnandet om militärtjänst på grund av handikapp, sjukdom eller uppenbar olämplighet eller av någon annan motsvarande orsak. 5 När en kvinna har trätt i militärtjänst eller när hon enligt det förordnande att träda i tjänst som hon med stöd av sin ansökan erhållit har varit I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Lamminen, vice ordföranden Laakso, medlemmarna von Bell, Ihamäki, Kasurinen, Laitinen, Laivoranta, Lindqvist (delvis), A. Ojaskyldig att träda i militärtjänst tilllämpas på henne, med de undantag som stadgas i 4, alla de stadganden som gäller den som med stöd av värnpliktslagen förordnats till beväringstjänst. Med avvikelse från 2 l mom. lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har en kvinna vars tjänstgöring har upphört enligt 4 l mom., rätt att inom 30 dagar från det militärtjänstgöringen upphörde återgå till sitt arbete på den dag arbetsgivaren uppger. (2 mom. såsom i regeringens proposition) 6-8 (Såsom i regeringens proposition) Helsingfors den 13 december 1994 la, Pura, Pykäläinen, Rimmi, Saastamoinen, Seivästö, Westerlund och Vihriälä samt suppleanten Kohijoki. Reservationer I Lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor är problematisk åtminstone i två avseenden. F ör det första utgår mål och motiveringar från ett krav på ökadjämställdhet mellan kvinnor och män inom olika områden. Att försvara fosterlandet i en kris, inte minst när det är fråga om militärt försvar och medverkan i stridsuppgifter, är dock ett område som i många avseenden skiljer sig från många andra. I ett historiskt perspektiv har mycket få sakers berättigande ifrågasatts lika brett och djupt som det militära försvarets. Trots att vi har en stark pasifistisk tradition i Finland, som har fått fotfåste också inom arbetarrörelsen, har behovet av ett militärt försvar i vida kretsar erkänts som en nödvändighet. Ett militärt försvar garanterar i sista hand medborgarnas grundläggande trygghet och ett fritt samhällsskick. Denna uppfattning är djupt förankrad i det finska folkets medvetande. Men det är speciellt av denna orsak som frågan om att bygga ut det militära försvaret till nya grupper i vårt samhälle bör ses som ett led i en övergripande
5 Frivillig militärtjänst för kvinnor 5 försvarspolitisk strategi och ingalunda som en enkel jämställdhetsfråga. För det andra är det med hänsyn tilljämställdheten högst tvivelaktigt att ge det ena könet nya rättigheter i en sak som samtidigt är en skyldighet för det andra. U r jämställdhetssynvinkel vore det logiskt att det militära försvaret i regel är antingen obligatoriskt eller frivilligt för båda könen. Avvikelser från värnplikten kan i stället göras på andra grunder än med hänsyn till könet. Också detta talar för att saken bör ses som ett led i en övergripande försvarspolitisk strategi. Om meningen är att lagen skall stiftas nu, föreslår vi att den görs temporär. Under denna tid kan det göras en ny bedömning av den övergripande försvarspolitiska strategin, och i det sammanhanget kunde hela frågan om värnplikt prövas på nytt. Att lagen är temporär betyder att kvinnor på ansökan kan ges förordnande om inträde i militärtjänst i enlighet med lagförslaget. När lagen upphör att gälla kan förordnande om inträde i militärtjänst inte längre ges. Om en kvinna som fått förordnande att träda i tjänst har utbildats till officer, underofficer eller för specialuppgifter med stöd av 5 och om hon vill fortsätta i försvarsmaktens tjänst, skall detta vara möjligt enligt normala stadganden. På grund av att lagen är temporär och experimentell till sin natur är det också motiverat att luckra upp vissa stadganden som anknyter till 5.En kvinna bör ha rätt att återgå till sin arbetsplats, om hon avbryter sin tjänstgöring enligt 4 l mom. Vidare kan en kvinna som fått militär utbildning med stöd av en temporär lag i en krissituation välja om hon vill vara med i stridsuppgifter eller inte. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att i betänkandets motivering uttalas: "Utskottet förutsätter att statsrådet tillsätter en parlamentarisk kommitte med uppgift att göra upp en övergripande försvarspolitisk strategi för Finland och att frågan om obligatorisk värnplikt för män och kvinnor bedöms i det sammanhanget." Vidare föreslår vi att lagförslagen i utskottets betänkande godkänns i enlighet med utskottets betänkande, utom att det första lagförslaget godkänns sålydande: l. Lag om frivillig militärtjänst för kvinnor I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1-4 (Såsom i regeringens proposition) 5 (l mom. såsom i utskottets betänkande) M ed avvikelse från l mo m. har en kvinna under försvarstillstånd rätt att vägra delta i stridsuppgifter. (Nytt) (3 mom. såsom 2 mom. i utskottets betänkande) 6 och 7 (Såsom i utskottets betänkande) 8 Denna lag träder i kraft den 199. Lagen upphör att gälla den l mars På en kvinna som har fullgjort militärtjänst i enlighet med ett förordnande om att träda i tjänst som hon fått medan lagen gällde tillämpas lagen även när den har upphört att gälla. (Nytt) Helsingfors den 13 september 1994 Anna-Liisa Kasurinen Aarno von Bell Reijo Laitinen
6 rd- FöUB 4- RP 131 Il F örsvarsutskottet föreslår att regeringens proposition med förslag tilllag om frivillig militärtjänst för kvinnor (RP 131) skall godkännas på det sätt som framgår av utskottets betänkande. Vi reserverar oss mot betänkandet på följande grunder. l Frivillig militärtjänst för kvinnor och jämställdheten Regeringen hänvisar till den allmänna utvecklingen i kvinnors villkor i Finland och kvinnors medverkan i militära uppgifter bl.a. under vinteroch fortsättningskriget och föreslår att kvinnor skall ges möjlighet att delta i frivillig militärtjänst. Propositionen försöker ge sken av att främja jämställdheten och öka säkerheten. Enligt vår uppfattning kan regeringens mål, dvs. att dels göra kvinnor mer samhällsdugliga, dels inverka gynnsamt på försvarsmaktens verksamhet och försvaret över lag, nås med helt andra metoder än vad propositionsförfattarna tror. Vi anser att kvinnors samhällsduglighet i första hand undergrävs av regler och attityder som arbetar emot jämställdhet i samhället och av de strukturer de bildar. De mest tillspetsade exemplen på bristande jämställdhet mellan könen finns alltjämt i det civila samhället och i det dagliga arbetslivet, där t.ex. kvinnor och män inte får lika lön för samma arbete. Frivillig militärtjänst för kvinnor gör ingenting för att hjälpa upp kvinnors situation och gynnar inte heller jämställdheten mellan könen i samhället, om män alltjämt har kvar sin medborgerliga skyldighet att fullgöra värnplikt eller kompensera värnplikten med civiltjänst. Att tillhandahålla sådana skenbart lika möjligheter är långt ifrån verklig jämställdhet, utan gammalmodiga tankegångar. Verklig jämställdhet är snarare att kvinnor i större utsträckning får vara med och besluta och ges bättre möjligheter till medbestämmande. Det kan lika väl frågas vilken betydelse avsaknaden av militärtjänst för kvinnor har inom hela jämställdhetsproblemets referensram. Hur skall militärtjänst för kvinnor, vars omfattning enligt propositionen skall bindas vid ett anslag i den årliga statsbudgeten, stödja likställdheten mellan kvinnor och män inom försvarsmakten och utanför den? Vilka anslag måste det skäras i på grund av denna proposition och kommande propositioner för att försvarsmakten skall kunna bekosta militärtjänst för kvinnor? Om det betyder att sparobjekt måste sökas bland välfårdstjänster, är det i sista hand jämställdhetsresurser som måste skjutas till. När försvarsmaktens och välfärdssamhällets behov går i kors, har den militära säkerheten bedrövligt ofta prioriterats. Om militärtjänst för kvinnor införs i stor skala blir det en ny statsekonomisk kostnadsfaktor, eftersom regeringen har för avsikt att ha kvar den obligatoriska militärtjänsten för män. Vi omfattar fredsorganisationernas syn att begreppet väpnad och militär säkerhet är förlegat. Medborgarnas direkta "säkerhetspolitiska" problem hopar sig utanför kasernerna, dvs. hur de skall få tillbaka en förlorad arbetsplats, hur de skall ställa sig till arbetslöshet och skuldsättning och hur det skall ordnas fler dagvårdsplatser. För att främja den allmänna säkerheten är det utomordentligt viktigt att den ekonomiska och sociala ojämlikheten åtgärdas och att miljövården gynnas både inom och utanför landets gränser. Genom att lära människor att tänka internationellt kan vi skapa en grogrund för verklig trygghet. Militärtjänst för kvinnor ökar inte folkets säkerhet. Tvärtom ökar osäkerheten om vi militariserar samhället och skapar hårdare attityder. Vi anser att propositionen i den rådande situationen i världen inte är det minsta behövlig, vare sig för jämställdheten mellan kvinnor och män eller vårt militära försvar. 2 Vissa detaljer i propositionen Enligt lagförslaget skall en kvinna som fullgör militärtjänst garanteras samma rättsliga och sociala villkor som en man som fullgör beväringstjänst. Tyvärr är detaljerna i propositionen på denna punkt föga konsekventa. Regeringen föreslår att en kvinna som fullgör militärtjänst skall ha rätt att avbryta sin tjänstgöring inom 45 dygn. Regeringen misstänker bland annat att kvinnor helt oöverlagt söker sig till militärtjänst. Den verkar inte sätta något värde på kvinnors omdöme, trots att den uppger att propositionen utgår från jämställdhetsvärderingar. För kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst föreslås t. ex. inte rätt att söka sig till civiltjänstgöring. Det finns inga grunder varför en kvinna som fullgör militärtjänst skall ha en annan rättslig ställning än en beväring eller civiltjänstgörare. Såvitt vi kan se står denna lagstiftningsåtgärd också i strid med
7 Frivillig militärtjänst för kvinnor 7 principen om finska medborgares likställdhet enligt 5 regeringsformen. Vidare skall kvinnor genomgå "behövliga psykologiska lämplighetstest" när de söker till frivillig militärtjänst. F ör att män skall bli undersökta av specialister måste det däremot ha inträffat något alldeles exceptionellt i deras tidigare hälsotillstånd. Enligt regeringens proposition skall försvarsministeriet vidare kunna "beakta faktorer som har samband med statsbudgeten" när det som "en del av den politiska beslutsfattningsprocessen" bestämmer hur många kvinnor som årligen tas in till frivillig militärtjänst. Också på denna punkt förbigår regeringen kravet på jämställdhet mellan kvinnor och män. Det framgår inte av lagförslaget hur kvinnor kommer att gallras, om det finns fler intresserade än vad som enligt försvarsministeriets beslut kan antas för tjänstgöring varje år. Om den statsekonomiska situationen är fortsatt trängd kan det befaras att medlen för frivillig militärtjänst för kvinnor ytterligare knappar in på beväringarnas dagspenningar och medverkar till att andra sociala förmåner inte utvecklas. Vi anser att utbildningen inom försvarsmakten i sin helhet bör synas av en representatitv parlamentarisk kommitte. Om avsikten med regeringens proposition har varit att förbättra villkoren för de mer än kvinnor som är anställda inom försvarsmakten, anser vi att den bästa lösningen vore att ge dem utbildning inom deras eget respektive yrkesområde och därigenom ge dem en bättre chans till utveckling i karriären och tilllika lön. I det stora hela kan det påpekas att regeringens förslag om frivillig militärtjänst för kvinnor i högsta grad står i strid med dess egna jämställdhetsmål För att frivillig militärtjänst för kvinnor skall kunna godkännas och båda könen bli lika behandlade över lag kräver det enligt vår uppfattning att också militärtjänsten för män skall vara frivillig. Med stöd av det ovan sagda föreslår vi att lagförslagen i utskottets betänkande skall förkastas. Helsingfors den 13 december 1994 Arja Ojala Tuija Maaret Pykäläinen EilaRimmi J aakko Laakso III Frivillig militärtjänst för kvinnor kan sättas i kraft även om det inte gäller en s.k.jämställdhetsfråga. För män är militärtjänsten nu obligatorisk och bör vara det också i framtiden. Frågan om när reformen skall träda i kraft bör däremot ses i ett större sammanhang. Vår utrikes- och säkerhetspolitik befinner sig i en brytningsperiod. Denna reform bör inte sättas i kraft förrän inställningen till VEU och s.k. krishante- ringstrupper har utretts noggrant. Dessa frågor spelar en stor roll för försvarsmaktens disponibla ekonomiska och personella resurser. Med stöd avdet ovan sagda föreslår jag att lagförslagen i utskottets betänkande skall godkännas i enlighet med utskottets betänkande utom att det första lagförslaget godkänns sålydande:
8 8 l rd- FöUB 4-RP 131 Lag om frivillig militärtjänst för kvinnor I enlighet med riksdagens beslut stadgas: (Såsom i utskottets betänkande) Denna lag träder i kraft den l januari Helsingfors den 13 december 1994 Ismo Seivästö
9 Frivillig militärtjänst för kvinnor 9 RIKSDAGENS ARBETSPOLITISKA UTSKOTT Bilaga Helsingfors den 15 november 1994 Utlåtande nr 8 Till Försvarsutskottet När riksdagen den 20 september 1994 remitterade regeringens proposition nr 131 med förslag till lag om frivillig militärtjänst för kvinnor och vissa lagar som har samband med den till försvarsutskottet för beredning bestämde den samtidigt att arbetspolitiska utskottet skall avge utlåtande i saken till försvarsutskottet. Med anledning av ärendet har utskottet hört regeringsrådet Pekka Pitkänen vid försvarsministeriet, yngre regeringssekreteraren Pekka Humalto vid social- och hälsovårdsministeriet, lagstiftningsdirektören Kaarina Huure-Hägglund vid justitieministeriet, yngre regeringssekreteraren Ulla Liukkunen vid arbetsministeriet, jämställdhetsombudsmannen Tuulikki Petäjäniemi, ordföranden Tomi Railo vid Finlands Beväringsförbund, ordföranden Tuija Leppämäki vid K vinnaorganisationernas Centralförbund, forskaren Soile Pohjonen vid Finlands Fredsförbund, redaktören Sirpa Puhakka vid Förbundet de Hundras Kommitte i Finland, kvinnapolitiska sekreteraren Lena Paju vid Vasemmistonaiset, medlemmen i Kokoomuksen naisten liitto Hilkka Tapio som representant för organisationen Naisjärjestöt Yhteistyössä (NYTKIS) och professorn Kari-Pekka Tiitinen. Regeringens proposition Regeringen föreslår att kvinnor skall ges en möjlighet att fullgöra frivillig militärtjänst, varefter de kan delta i rikets försvar med placering i försvarsmaktens reserv eller i militära yrken under samma förutsättningar som män. Kvinnorna skall enligt förslaget utbildas i anslutning till beväringstjänsten och med så få specialarrangemang som möjligt. Utgångspunkten är att en kvinna som fullgör militärtjänst har samma rättsliga och sociala ställning som en man som fullgör sin beväringstjänst. En kvinna har enligt förslaget likväl rätt att avbryta tjänstgöringen i det första skedet av utbildningen. Likaså kan försvarsmakten under denna tidsperiod återta ett förordnande om militärtjänst utfårdat för en kvinna, om det framgår att hon inte har förutsättningar att fullgöra tjänstgöringen. Enligt förslaget kan en kvinna i åldern år med finskt medborgarskap ansöka om militärtjänst om hon är lämplig i fråga om sin hälsa och övriga personliga egenskaper. Regeringen föreslår dessutom en ändring av strafflagen och av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Eftersom militärtjänst för kvinnor medför vissa förberedande och organisatoriska åtgärder inom försvarsmakten föresläs lagarna träda i kraft tidigast åtta månader efter att de har antagits och blivit stadfästa. Utskottets ställningstaganden Allmänt. Arbetspolitiska utskottet, som berett propositionen utifrånjämställdhet och arbetsliv, finner förslaget behövligt. Utskottet understryker att militärtjänsten för kvinnor skall vara frivillig. Bara i ett fåtalländer är militärtjänsten obligatorisk för både könen. Moderskap, förlossningar och barnskötsel är viktiga orsaker till att obligatorisk militärtjänst för kvinnor inte kan förespråkas bara ur ett snävt jämställdhetsperspektiv. Utskottet har erfarit att det huvudsakliga syftet med förslaget är att avlägsna de rättsliga hinder som begränsar kvinnornas deltagande i det militära försvaret. Enligt regeringsformen är kvinnorna liksom männen skyldiga att delta i landets försvar, men endast männen är värnpliktiga enligt lag. Hittills har kvinnorna deltagit i försvaret främst i andra än egentliga militära uppgifter. Utskottet finner det motiverat ur jämställdhetsperspektiv att kvinnor tillåts inneha militära tjänster. De rättsliga begränsningarna för kvin
10 lo 1994 rd- FöUB 4-RP 131 nor inom såväl familjeliv och utbildning som tjänsteutnämningar och samhälleliga aktiviteter har stegvis avlägsnats. De finländska kvinnorna är högutbildade, arbetar på heltid och är starkt representerade inom politiken. I ett sådant läge finns det inte längre skäl till att utestänga kvinnor från någon sektor inom samhället bara på grund av kön. Utskottet anser att fastän bara en liten del av kvinnorna de facto söker sig till det militära är det viktigt att möjligheten finns. Som en följd av detta kunde det ses som allas gemensamma sak att upprätthålla beredskapen. Utskottet fåster uppmärksamhet vid att medel för kvinnornas frivilliga militärtjänst årligen bör reserveras i statsbudgeten. Syftet med lagen är inte att ändra kvinnornas sociala rättigheter. Enligt erhållen utredning är det meningen att eventuella praktiska tolkningssvårigheter skall redas ut och klara konkreta anvisningar ges. Den utredning som utskottet har fått ger vid handen att särskild uppmärksamhet åtminstone i början kommer att fåstas vid placeringen av kvinnorna. Arbets- och tjänsteförhållandets fortbestånd. Utskottet föreslår en ändring av den punkt i det första lagförslagets 5 som gäller kvinnors rätt att återgå till sitt arbete. Enligt l lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) får arbetsgivaren inte avbryta arbets- eller tjänsteförhållandet för någon som inkallats till tjänstgöring med stöd av värnpliktslagen, utan efter fullgjord eller avbruten tjänstgöring skall den värnpliktige återtas i sitt tidigare arbete eller ett motsvarande arbete. Lagen skall tillämpas också på tjänstgöring enligt civiltjänstlagen. Enligt 2 i samma lag har en värnpliktig som fullgör aktiv tjänst och likaså en civiltjänstgörare också vid avbruten tjänstgöring rätt att med beaktande av en anmälningstid på 14 dagar återgå till sitt tidigare arbete eller få ett motsvarande arbete. Enligt den sista meningen i 5 l mom. i propositionen skalllagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande inte tillämpas på en kvinna vars tjänstgöring har upphört enligt 4 l mom. En kvinna som har inlett militärtjänst och enligt 4 l mom. själv avbryter tjänstgöringen under de 45 första dagarna omfattas enligt förslaget således inte av det skydd som speciallagen om fortbestånd av tjänsteförhållande erbjuder. Om en kvinnas militärtjänst avbryts på något annat sätt skall nämnda lag tillämpas. Hon skall bland annat ha rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller få ett motsvarande arbete. I propositionen motiveras den sista meningen i 5 l mom. på följande sätt: "Det blir emellertid ofta nödvändigt för en arbetsgivare att anställa en vikarie när en kvinna lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst. Med tanke på arbetsgivarens förpliktelser och vikariens anställningsskydd är det inte motiverat att en kvinna skall kunna åberopa anställningsskyddet enligt den ovan nämnda lagen också i det fall att hon själv beslutar avbryta sin militärtjänstgöring. Om rätten att återvända till arbetet sammankopplas med avbrytande av tjänstgöring enligt fri prövning kan detta också tänkas leda till ett ökat antal oöverlagda ansökningar till militärtjänsten, vilket inte är förenligt med någon parts intresse." Arbetsgivarna blir naturligtvis mycket ofta tvungna att anställa en vikarie eller vidta andra arrangemang, men utskottet anser att den rättsliga ställningen för en kvinna som fullgör militärtjänst inte i lag får avvika så väsentligt från den rättsliga ställningen för dem som fullgör bevärings- eller civiltjänst som det föreslås i propositionen. Utskottet menar att det skall finnas en reell möjlighet att välja under de 45 första dagarna av militärtjänsten. Detta blir kanske inte fallet i praktiken om en avbruten tjänstgöring leder till en rätt oviss och lång period i stil med permittering utan lön eller t.o.m. till att arbetsplatsen går förlorad, fastän de allmänna grunderna för uppsägp.ing också skulle uppfyllas. A ven lagtekniskt sett är den sista meningen i 5 l mom. i propositionen oklar. Den medför stora problem i fråga om tolkning och tillämpning. Enligt lagrummet skalllagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande inte tillämpas på arbets- eller tjänsteförhållandet för en kvinna som inom de 45 första dagarna av militärtjänsten beslutar att inte fortsätta sin tjänstgöring. Den avgörande faktorn både tidsmässigt och i sak är en skriftlig anmälan till kommendören för truppförbandet från en kvinna som redan fullgör militärtjänst. Efter att hon har lämnat sin anmälan påverkas hennes arbetsförhållande inte alls av speciallagen om värnpliktigas anställningsskydd, inte av förbuden och begränsningarna för arbetsgivaren i fråga om uppsägningar och inte heller av stadgandet om rätten att återgå till sitt arbete.
11 Frivillig militärtjänst för kvinnor Il Å andra sidan kan en lag utgående från propositionen inte påverka stadgandena och bestämmelserna om allmänt uppsägningsskydd för arbetstagare och tjänstemän. En kvinnas beslut att avbryta sin militärtjänst kan exempelvis inte betraktas som ett synnerligen vägande skäl, vilket enligt 37 lagen om arbetsavtal skulle berättiga arbetsgivaren att säga upp arbetsavtalet. Däremot är det oklart om arbetsgivaren med stöd av t.ex. 37 a i samma lag kan åberopa ekonomi eller produktion som uppsägningsgrund och hur snart efter den avbrutna militärtjänsten en sådan uppsägning kan ske. Vidare är det oklart om arbetsgivaren är skyldig att betala lön under uppsägningstiden. Uppenbarligen är han inte det eftersom arbetstagaren ej är berättigad att återvända till sitt arbete och arbetsgivaren alltså inte är sysselsättningsskyldig. Arbetsförhållandet för en kvinna som avbryter sin militärtjänst fortsätter troligen alltså oberoende av arbetstagarens beslut, om inte särskilda beslut fattas, men arbetstagaren har inte rätt att gå tillbaka till sitt tidigare arbete. I praktiken innebär detta helt uppenbart en form av automatisk permittering utan lön. I propositionen nämns inget om hur längden på denna permittering skall bestämmas. Det framgår inte heller om arbetstagaren under permitteringen skall vara berättigad till semester enligt semesterlagen, vilken rätt till utkomstskydd för arbetslösa hon har osv. Enligt 6 2 m om. i propositionen skall en kvinna som fullgör militärtjänst innan de 45 forsta dagarna löper ut informeras om sin rättsliga ställning om hon fortsätter tjänstgöringen. Om inga ändringar görs i propositionens 5 l mom. bör till detta lagrum fogas en förpliktelse att upplysa om kvinnans rättsliga ställning som arbetstagare, om hon beslutar avbryta militärtjänsten på det sätt som avses i 4 l m om. Som det har framgått av det ovan anförda är den rättsliga ställningen för en kvinna som avbryter sin militärtjänst oklar. Utskottet betonar att förslaget inte får medföra oskäliga svårigheter för arbetsgivarna att arrangera arbetet eller exempelvis skaffa vikarier. Å andra sidan bör det beaktas att de som söker sig till militärtjänst är unga och ofta kanske utan fast arbete. För att undvika de ovan beskrivna tolkningssvårigheterna och för att kvinnorna skall bli jämlikt behandlade anför utskottet att den sista meningen i 5 l mom. bör ersättas med ett nytt stadgande. Där beaktas att kvinnorna till skillnad från männen kan avbryta sin militärtjänst utan att ange orsak. Det nya lagrummet lyder: "Med avvikelse från 2 l mom. lagen om fortbestånd av till tjänstöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/61) har en kvinna, vars tjänstgöring har avbrutits på ett sätt som avses i 4 l mom., rätt att inom 30 dagar efter avslutad militärtjänst återgå till sitt arbete den dag som arbetsgivaren meddelar". Utskottet fåster också uppmärksamhet vid att det kan vara oklart om straffstadgandet i 7 lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande gäller en arbetsgivare som i samband med en kvinnas militärtjänst bryter mot denna lag. Utskottet poängterar att alla författningar som tillämpas på värnpliktiga enligt propositionen också skall tillämpas på kvinnor som fullgör militärtjänst. Detta betyder att speciallagen om en värnpliktigs anställningsskydd också när det gäller straffstadgandena skall tillämpas på kvinnors arbetsgivare, om inte annat uttryckligen stadgas. Med stöd av det ovan sagda anför utskottet vördsamt att det andra och tredje lagförslaget i regeringens proposition bör godkännas utan ändringar och att det första lagförslaget i regeringens proposition bör godkännas sålydande:
12 rd- FöUB 4-RP 131 l. I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1--4 (Såsom i regeringens proposition) 5 När en kvinna har trätt i militärtjänst eller när hon enligt det förordnande att träda i tjänst som hon med stöd av sin ansökan erhållit har varit skyldig att träda i militärtjänst tillämpas på henne, med de undantag som stadgas i 4, alla de stadganden som gäller den som med stöd av värnpliktslagen förordnats till beväringstjänst Lag om frivillig militärtjänst för kvinnor Med avvikelse från 2 l mom. lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande ( 570/61) har en kvinna, vars tjänstgöring har avbrutits på det sätt som avses i 4 l mom., rätt att inom 30 dagar efter avslutad militärtjänst återgå till sitt arbete den dag som arbetsgivaren meddelar. (2 mom. såsom i regeringens proposition) (Såsom i regeringens proposition) I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Lindroos, medlemmarna Hautala, Häkämies (delvis), Koistinen (delvis), Komi, Kuittinen (delvis), Laitinen, Morri, Mäkipää (delvis), Rimmi, J. Roos, Taina och Viljamaa samt suppleanterna Hiltunen (delvis) och Koskinen (delvis). Avvikande åsikt Regeringen föreslår att kvinnor i åldern år med finskt medborgarskap skall kunna ansöka om att få fullgöra militärtjänst, om de i fråga om sin hälsa och övriga personliga egenskaper är lämpliga. Sålunda kunde kvinnorna ingå i försvarsmaktens reserv eller arbeta i militära yrken under samma förutsättningar som män. Regeringens utgångspunkt är att en kvinna som fullgör militärtjänst skall ha samma rättsliga och sociala ställning som en man som fullgör sin beväringstjänst En kvinna som fullgör militärtjänst skall ha rätt att avbryta tjänstgöringen inom 45 dygn. Hon skall dock inte ha möjlighet att återgå till sitt civila arbete efter att tjänstgöringen har avbrutits. Regeringen anser att rätten att återgå till arbetet kan tänkas leda till flera kvinnor oöverlagt söker sig till militärtjänst. Regeringen tycks inte uppskatta kvinnornas omdöme, fastän den uppger att jämställdheten är utgångspunkten för förslaget. De kvinnor som söker till frivillig militärtjänst skall också vara tvungna att genomgå "erforderliga psykologiska lämplighetstest". Männens hälsobeskrivning skall däremot innehålla något som avviker från det normala för att de skall behöva genomgå undersökning av specialläkare. Enligt propositionen kunde försvarsministeriet dessutom beakta "faktorer som har samband med statsbudgeten" när det som "en del av den politiska beslutsfattningsprocessen" beslutar om antalet kvinnor som årligen skall antas till militärtjänst. Också här kränker regeringens utgångspunkt kravet på jämlikhet mellan könen. A v lagförslaget framgår inte hur urvalet sker, om det finns flera sökande än vad försvarsministeriet
13 Frivillig militärtjänst för kvinnor 13 beslutar anta till militärtjänst det året. I ett fortsatt kärvt läge för statsekonomin får man frukta att de medel som används till frivillig militärtjänst för kvinnor ytterligare minskar resurserna för välfärdstjänster som är viktiga för kvinnors jämställdhet. En majoritet i utskottet har som vi ser det alldeles riktigt förutsatt en ändring av propositionen när det gäller rätten att återgå till arbetet. Det föreslås dock inte att en kvinna i frivillig militärtjänst t.ex. skall ha rätt att anhålla om civiltjänstgöring. Det är inte motiverat att utfärda sådana stadganden om den rättsliga ställningen för kvinnor i militärtjänst som avviker från den rättsliga ställningen för dem som fullgör bevärings- eller civil tjänst. Såvitt avsikten med propositionen har varit att förbättra situationen för de drygt kvinnor- na i försvarsmaktens tjänst, anser vi att utbildning inom det egna yrket hade varit att föredra. Som helhet kan det konstateras att regerinens proposition om frivillig militärtjänst för kvinnor står i skarp kontrast till dess egna jämställdhetsutgångspunkter. Det är inte heller jämställdhet att militärtjänsten skall vara frivillig endast för kvinnor. Vi menar också att en säkerhetsuppfattning som bygger på vapen och militär är föråldrad. För att säkerheten skall kunna främjas är det ytterst viktigt att avlägsna ekonomisk och social ojämlikhet och arbeta för miljöskydd både inom och utanför vårt lands gränser. Med stöd av det ovan sagda anför vi att lagförslagen i regeringens proposition bör förkastas. Helsingfors den 15 november 1994 Heidi Hautala Eila Rimmi Marja-Leena Viljamaa
14
1994 rd. vid justitieministeriet, yngre regeringssekreteraren Ulla Liukkunen vid arbetsministeriet, jämställdhetsombudsmannen
1994 rd RIKSDAGENS ARBETSPOLITISKA UTSKOTT Helsingfors den 15 november 1994 Utlåtande nr 8 Till Försvarsutskottet När riksdagen den 20 september 1994 remitterade regeringens proposition nr 131 med förslag
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 13/2009 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. landet och till vissa lagar som har samband med den.
RIKSDAGENS SVAR 13/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om landet och till vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till 2008 års riksmöte överlämnat sin proposition med
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av värnpliktslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att värnpliktslagen ändras så att tiden för
Läs merRP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
RP 71/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om försvarsmakten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att övergångsbestämmelsen
Läs mer1. Lag om ändring av lagen om frivilligt försvar
1. om ändring av lagen om frivilligt försvar upphävs i lagen om frivilligt försvar (556/2007) 2, 9 3 mom., 17 3 mom., 21, 22, och 32 3 mom., ändras 3, 6 1 och 2 mom., 7 1 mom. 1 och 2 punkten, 11 1 mom.,
Läs merär inte längre densamma sedan systemet med
1994 rd- LaUB 26- RP 231 Lagutskottets betänkande nr 26 om regeringens proposition med förslag till ändring av lagar angående högsta domstolens domförhet Riksdagen remitterade den 21 oktober 1994 den i
Läs merAllmänt. Utskottet anser att den frivilliga försvarsutbildningen
1994 rd- FöUB 2- RP 46 Försvarsutskottets betänkande nr 2 om regeringens proposition med rörslag tilllag om ändring av 2 lagen om försvarsmakten Riksdagen remitterade den 29 april1994 regeringens proposition
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 4/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om avbrytande av havandeskap och av steriliseringslagen INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merRP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.
RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier
Läs merRP 202/1997 rd. Lag. om ändring av lagen om pension för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande
RSv 180/1997 rd - RP 202/1997 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag gällande revidering av pensionsskyddet i fråga om kortvariga arbetsförhållanden inom den privata sektorn Till riksdagen
Läs merRP 174/1998 rd MOTIVERING
RP 174/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med forslag till lag om ändring av statstjänstemannalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att statstjänstemannalagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs mer1992 rd - RP 370. lagen om fördelningen av åligganden mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman.
1992 rd - RP 370 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands deltagande i Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhet och till vissa lagar som har samband
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen.
RIKSDAGENS SVAR 59/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 4 kap. i arbetsavtalslagen och sjömanslagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. och av folkpensionslagen INLEDNING.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 27/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 2 och 8 lagen om handikappbidrag och av folkpensionslagen INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs mer1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1992 rd - RP 155 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att barnbidragslagen ändras
Läs merTill arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
GRUNDLAGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2005 rd Regeringens proposition med förslag till semesterlag och vissa lagar som har samband med den Till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merRP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 36/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rorslag till lag om ändring av semesterlagen iör sjömän PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att semesterlagen för
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Ny lagstiftning om tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag 1998-99 nr 13 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att en ny lag om tjänstledighet för uppdrag som riksdagsman,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 208/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommunala pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om kommunala pensioner föreslås bli ändrad
Läs merRP 220/2005 rd. I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner
RP 220/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en förlängning av förbehållen till Europarådets I propositionen föreslås att Riksdagen godkänner en förlängning av förbehållen till
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet och till vissa lagar som har samband
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 28/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 och i lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs mert. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd
RP 98/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag tilllagar om ändring av lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen och 2 lagen om
Läs merl och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande
1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merRP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras.
Läs merRP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 7 och 14 kap. 1 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner INLEDNING
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om skuldsanering för privatpersoner och lagen om preskription av skulder INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING
LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING Begränsning av rätten till tjänstledighet för politiska förtroendeuppdrag 1998-99 nr 1 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att en ny lag om tjänstledighet för uppdrag
Läs merRP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om
RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merLAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust
LAGUTSKOTTETS BETÄNKANDE 13/2008 rd Regeringens proposition med förslag till lag om genomförande av vissa bestämmelser i beslutet om Eurojust INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 27 maj 2008 en proposition
Läs merRP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
RP 130/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås i propositionen
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen
RP 253/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring av 28 och 47 j lagen om arbetsavtal, 16 semesterlagen och 13 lagen om studieledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merUTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
GRUNDLAGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om riksdagens justitieombudsman INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 14 november 2001 en proposition med förslag
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.
RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I
Läs merÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet
ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.
Läs merRP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration
RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring
Läs merRP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen
RSv 6996 rd - RP 24/995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lag om ändring av adoptionslagen Till 995 års riksdag har överlämnats regeringens proposition nr 24/995 rd med förlag
Läs merl. Nuläge och föreslagna ändringar
1994 rd - RP 209 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att sjukförsäkringslagen
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2009 rd
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt 4 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
37 PROTOKOLL Nummer 22 8.3.2019 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Beslutande Föredragande Justerat Minister
Läs merHUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.
RP 79/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om farledsavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om farledsavgift
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 130/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om försäkringskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om försäkringskassor
Läs mer2001. (678/1992) är personer som har frontmannatecken, (364/1963), dock så att det arvode som. 1994, vissa utländska frivilliga som
RP 62/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om rörmaner för personer som tjänstgjort i minröjningsuppdrag i anslutning till Finlands krig PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merRP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 167/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om läkarundersökning av fartygspersonal. Ärende. Beredning i utskott
RIKSDAGENS SVAR 167/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om läkarundersökning av fartygspersonal Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 104/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 91 räddningslagen och 6 lagen om Räddningsinstitutet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 69/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om tryggande av försörjningsberedskapen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att
Läs merpenning som bestäms enligt sjukförsäkringslagen.
1994 rd - RP 65 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av Il lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål och 4 a sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft
Läs merRP 16/1997 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 16/1997 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 29 kap. l strafflagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av strafflagens
Läs merLag. om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. 1 kap. Tillämpningsområde. Personkrets
Lag om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Tillämpningsområde 1 Personkrets Denna lag tillämpas på personer
Läs merLAGUTSKOTTETSBETÄNKANDE 13/1997 rd
LAGUTSKOTTETSBETÄNKANDE 13/1997 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av militära disciplinlagen och vissa därtill hörande lagar INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 28 april
Läs merDen föreslagna lagen ansluter sig till budgetpropositionen för 1995 och avses träda i kraft vid ingången av 1995.
1994 rd - RP 212 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ekonomiskt stöd efter värnpliktigs död PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en lag skall
Läs merGRUNDLAGSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 2/2000 rd
GrUB 2/2000 rd - GRUNDLAGSUTSKOTTETSBETÄNKANDE 2/2000 rd Regeringens proposition med förslag tilllag om ändring av lagen om försvarsmakten INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 7 december 1999 en
Läs merRP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS
Läs mer1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1994 rd- RP 77 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av l och 6 lagen om tullfrihet för vissa i landet temporärt införda fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merl. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av
1994 rd - RP 118 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om pension rör arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att de förluster
Läs merOCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE
ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 18 september
Läs merl. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös
1992 rd - RP 230 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetsförmedling
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 34/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den
Läs merRP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. 3 och 5 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Läs merRIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet
Läs mer1992 rd. Till Arbetspolitiska utskottet
1992 rd RIKSDAGENS GRUNDLAGSUTSKOTT Helsingfors den 4 juni 1992 Utlåtande nr lo Till Arbetspolitiska utskottet När riksdagen den 2 juni 1992 remitterade regeringens proposition nr 77 med förslag tilllag
Läs merLag. om ändring av lagen om hemkommun
RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag
RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 41/2015
Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015 Datum Ärende 2015-06-12 TMK 1/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av lagtingsordningen för Åland I enlighet med lagtingets beslut,
Läs merl. Nuläge RP 203/1995 rd
RP 203/1995 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 38 och 42 lagen om arbetsavtal samt 41 och 45 sjömanslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 203/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av bestämmelserna om militärpensionssystemet.
RIKSDAGENS SVAR 203/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av bestämmelserna om militärpensionssystemet i lagstiftningen om statens pensioner Ärende Regeringen har till riksdagen
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merRP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor
RP 256/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om användning av indexvillkor i arbets- och tjänstekollektivavtalen för 2005 2007 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 9/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av alkohollagen Regeringens proposition om komplettering av regeringens proposition om ändring
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 44/2001 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 124/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om registrering av fordon PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om registrering
Läs merDETALJMOTIVERING. 1 Lagförslag. 1.1 Arbetsavtalslag. 13 kap. Särskilda bestämmelser
DETALJMOTIVERING 1 Lagförslag 1.1 Arbetsavtalslag 13 kap. Särskilda bestämmelser 6. Bestämmelsernas tvingande natur. Enligt gällande 1 mom. i paragrafen är ett avtal som inskränker de rättigheter och förmåner
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt; SFS 2010:448 Utkom från trycket den 8 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Läs merRP 90/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merLFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Läs merNY SKYLDIGHET FÖR ARBETSGIVAREN ATT ORDNA UTBILDNING ELLER TRÄ- NING
Bilaga till cirkulär A6/2017 NY SKYLDIGHET FÖR ARBETSGIVAREN ATT ORDNA UTBILDNING ELLER TRÄ- NING Arbetsavtalslagen och lagen om företagshälsovård ändrades i början av 2017 så att arbetsgivaren nu är skyldig
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 66 och 69 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås vägtrafiklagen att ändras genom revidering
Läs merEKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd
EKONOMIUTSKOTTETS BETÄNKANDE 2/2001 rd Regeringens proposition med förslag till företags- och organisationsdatalag och vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 21
Läs merRP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
RP 108/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av l lagen om sjömanspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att tillämpningsområdet
Läs merLag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656
Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar
Läs merRegeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 16/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 5 a lagen om organisering av konstens främjande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den bestämmelse i sjukförsäkringslagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 97/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetsavtalslagen ändras. Lagen
Läs merRP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING
RP 217/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att tjänstebenämningarna
Läs merNya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten
Sidan 1 av 5 Nr 16/12 Stockholm 2012-06-14 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332)
Läs merRegeringens proposition 1993/94:244
Regeringens proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande verksamhet ~ ~ Prop. 1993/94:244 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 1994 Carl Bildt Anders
Läs merl. Nuläge och föreslagna ändringar
1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor
Läs mer