IT - SÄKERHETSPOLICY. Version 1,1

Transkript

1 IT - SÄKERHETSPOLICY FÖR Version 1,1 Upprättad av: Ragunda kommun, IT - enheten Fastställd av: Kommunstyrelsen Reviderad av: Kommunstyrelsen

2 IT-enheten Version 1,1 INNEHÅLL 1 1 INLEDNING DEFINITIONER AVGRÄNSNINGAR MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN ALLMÄNT LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET Systemägare Verksamhetsansvariga Systemförvaltare IT-chef Systemadministratör Användare IT-enhet LAGAR OCH ANDRA REGELVERK IT-SÄKERHET IT-SÄKERHETSARBETET INOM RAGUNDA KOMMUN IT - SÄKERHET VID SAMARBETET MED EXTERN PART DRIFTGODKÄNNANDE...8 BILAGA 1 STYRANDE DOKUMENT - ÖVERSIKT...9 BILAGA 2 ANSVAR FÖR DATASYSTEMEN SPECIFIKATION BILAGA 3 BESKRIVNING AV RESPEKTIVE DATASYSTEM BILAGA 4 ANVÄNDARE AV DATASYSTEM I RAGUNDA KOMMUN BILAGA 5 ANSVARSFÖRDELNING BILAGA 6 ARBETSPLATSER IT BILAGA 7 BASNIVÅ...15 LEDNING BEHÖRIGHET DATAKOMMUNIKATION DRIFTSÄKERHET AVBROTTSPLANERING DRIFTGODKÄNNANDE... 17

3 11 INLEDNING Denna säkerhetspolicy anger Ragunda kommuns mål för IT-säkerheten samt riktlinjer för hur dessa skall uppnås. Säkerhetspolicy kommer framöver att kompletteras med systemsäkerhetsplaner för de enskilda datasystemen. En översikt över samtliga styrande dokument som bör upprättas återfinns i bilaga 1. Det övergripande ansvaret för Ragunda kommuns datasystem åvilar ledningen. Det operativa ansvaret för att varje enskilt datasystem uppfyller verksamhetens krav på säkerhet följer linjeorganisationen. En översikt över samtliga datasystem i Ragunda kommun återfinns i bilaga Definitioner Basnivå: Den lägsta säkerhetsnivå som kan godtas beträffande ett samhällsviktigt datasystem för att organisationens uppgifter skall kunna utföras på ett tillfredställande sätt även under höjd beredskap (Krisberedskapsmyndigheten). Basnivå för IT-säkerhet (BitS): Krigsberedskapsmyndighetens rekommendationer av säkerhetsnivå som minst måste uppnås för IT-system vilka bedöms nödvändiga för att upprätthålla en organisations normala verksamhet även under fredstida kriser. Rekommendationer har som utgångspunkt olika standarder och standardiseringssträvanden. Avstämningar har gjorts mot bl.a. ISO/IEC 17799, FA22, Guidelines for the Management of IT Security (GMITS ISO/IEC; TR 13335) och OECD Guidelines for the Security of Information Systems and Network (Krisberedskapsmyndigheten). Datasystem: Konstellation av datorer, in- och utmatningsutrustningar, minnesenheter, kommunikationsutrustningar, metoder och procedurer organiserade med uppgift att genomföra elektronisk informationsbehandling. Driftgodkännande: Formellt organisationsbeslut att godkänna ett samhällsviktigt datasystem för drift (Krisberedskapsmyndigheten). FA22: Föreskrifter och allmänna råd till 22a som säger En beredskapsmyndighet som i sin verksamhet under höjd beredskap är i behov av elektronisk informationsbehandling ansvarar för att data- och kommunikationssystemet uppfyller sådana säkerhetskrav att myndighetens uppgifter kan utföras på ett tillfredsställande sätt (SFS 1997:640) (Överstyrelsen för Civil Beredskap). IT infrastruktur: Ett nätverk bestående av en eller flera olika tekniker för att transportera information. Exempel på stor IT infrastruktur är Internet. IT-säkerhetspolicy: Dokument i vilken anges övergripande krav inom en organisation på datasystemsäkerhet utgående från lagstiftning, föreskrifter, för verksamheten aktuella krav och hot, samt av organisationen uppställda mål för datasystemsäkerhetsarbetet (Krisberedskapsmyndigheten). Samhällsviktigt datasystem: Datasystem som utgör nödvändigt stöd för verksamhet av betydelse för samhällets förmåga att fungera även under höjd beredskap (Krisberedskapsmyndigheten). Borttaget: KBM Borttaget: KBM Systemförvaltare: Systemförvaltare är den person som ansvarar för enskilt datasystem. Systemförvaltare har stort verksamhetskunnande, men samtidigt god kunskap om datasystemet för att kunna administrera systemet, samt administrera och hantera förvaltningsaktiviteterna. Systemförvaltare sköter kontakterna med verksamhetsansvarig, IT-enheten, systemtillverkaren, samt agerar som support till användarna (Krisberedskapsmyndigheten). Sida 1

4 Systemägare: Organisationens chef eller av denne särskilt utsedd aktör med ansvar för bl.a. anskaffning, förvaltning, drift, säkerhet och användning i övrigt av ett IT-system inom ramen för antagna mål och ekonomiska ramar (Krisberedskapsmyndigheten). Systemsäkerhetsplan: Dokument som utgör en risk- och sårbarhetsanalys för ett enskilt IT-system eller internt IT-nätverk och som redovisar de samlade kraven på detta avseende sekretess, riktighet och tillgänglighet. Av planen ska framgå vilka säkerhetsåtgärder som är vidtagna samt de eventuella ytterligare säkerhetsåtgärder som behöver vidtas för att kraven ska uppfyllas. Systemsäkerhetsplanen utgår från IT-säkerhetspolicy och från aktuellt IT-system/IT-nätverks roll i verksamheten (Krisberedskapsmyndigheten). Säkerhetsinstruktion: Korrekta regler och rutiner avseende IT-säkerhet som riktar sig till användare, driftpersonal eller personal för administration och förvaltning (Krisberedskapsmyndigheten). 1.2 Avgränsningar Infrastruktur som avses i denna säkerhetspolicy begränsas till kommunens egna arbetsplatser (se bilaga 6) och till egen IT - infrastruktur. Kommunen har i eget kommunägt nät knutit ihop samtliga arbetsplaster i två från varandra åtskilda nätstrukturer, ett nät för administration och ett nät för utbildning. Infrastruktur omfattar även kommunens samtliga hyrda förbindelse. Borttaget: Politisk nämnd, organisationschef eller av denne särskild utsedd tjänsteman med ansvar för anskaffning, förvaltning, drift, säkerhet och användning av ett samhällsviktigt datasystem (Kommunförbundet, Landstingsförbundet). Borttaget: i vilket anges krav på sekretesskydd, tillförlitlighet och tillgänglighet för ett enskilt samhällsviktigt datasystem utgående från den övergripande säkerhetspolicyn, samt från specifika krav och hot (KBM). Borttaget: säkerhetsmässiga Regler för e-post finns redan idag. Varje användare får underteckna handlingar som visar att innehåll i dessa dokument accepteras. Säkerhetspolicy har upprättats som ett led i IT-säkerhetsarbetet i Ragunda kommun. Säkerhetsarbetet för att uppnå säkerheten på basnivå har baserats på Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer och allmänna råd definierade i föreskriften BitS. Borttaget: KBM:s 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET Målen för Ragunda kommuns IT-säkerhetsarbete är att: samtliga datasystem inom Ragunda kommun bör uppnå IT-säkerhet på basnivå enligt Krisberedskapsmyndighetens rekommendationer i föreskriften BitS, för varje datasystem skall, utöver grundsäkerheten, verksamhetsrelaterade krav och hotrelaterade krav fastställas i en systemsäkerhetsplan, säkerhetsåtgärder i datasystemen utformas och förvaltas på ett sådant sätt att kraven uppfylls, en årlig uppföljning och kontroll av IT-säkerheten skall ske, bl.a. som underlag för verksamhetsplanering, varje datasystem skall formellt driftgodkännas, samt Ragunda kommun skall kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt även under höjd beredskap. Borttaget: KBM: 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN Följande avsnitt beskriver allmänna riktlinjer samt ansvarsfördelning för IT-säkerhet mellan de olika rollinnehavarna i Ragunda kommun. 3.1 Allmänt Sida 2

5 För att uppnå målen krävs en effektiv samverkan mellan människor och teknik. Dessutom gäller att: gällande lagar, föreskrifter och författningar följs, all personal har kunskap om Ragunda kommuns IT - säkerhetsregler, det finns tillgång till en gemensam, säker och väl definierad infrastruktur för datakommunikation, informationen skall vara tillgänglig samt löpande analysera hotbilden för varje enskilt datasystem 3.2 Ledning och ansvar för IT-säkerhet En fastställd ansvarsfördelning för datasystemsäkerheten är en avgörande förutsättning för Ragunda kommun att leva upp till sin säkerhetspolicy. Säkerhetsansvaret följer den normala linjeorganisationen. Var och en, som är ansvarig för någon del av verksamheten, ansvarar också för IT-säkerheten inom sitt område. Nedan redovisas ansvarsfördelningen för olika rollinnehavare. I många fall kan samma person inneha flera av dessa roller, till exempel systemägare och verksamhetsansvarig. En specifikation över ansvaret för de olika datasystemen redovisas i bilaga 2. En förteckning över ansvarsfördelning, samt en översikt över IT arbetsplatser redovisas i bilaga 5 respektive bilaga Systemägare Systemägaren har det övergripande ansvaret för att datasystemet förvaltas på för verksamheten bästa sätt. Systemägaren skall i samverkan med IT enheten fatta de avgörande besluten om datasystemets anskaffning, ny- och vidareutveckling eller avveckling inom ramen för resurstilldelningen för sin verksamhet. Systemägaren inom ramen för resurstilldelning, bl.a. ansvar för följande: att utöver grundsäkerhet IT fastställa säkerhetsnivån för datasystemet i en systemsäkerhetsplan. Detta innebär att fastställa: vilket informationsinnehåll datasystemet skall ha organisation och befattningar som rör systemet vilka lagar och andra regelverk som gäller identifiera verksamhetens krav på datasystemet hotbilden för datasystemet, att fastställa säkerhetsinstruktion för datasystemet. att i samverkan med IT-chef fastställa avbrottsplan för datasystemet, att fastställa datasystemets dokumentation och användarhandledning, att driftgodkänna datasystemet, att besluta om utbildning som rör systemet, Inom systemägarens område ligger också att svara för att behövliga licenser respektive tillstånd enligt datalagen, finns för datasystemet. Sida 3

6 3.2.2 Verksamhetsansvariga Den verksamhetsansvarige förutom ansvar som systemägare ansvarar även för själva informationen i systemet och att den hanteras på ett från säkerhetssynpunkt tillfredställande sätt. I ansvaret ingår: vilka uppgifter som skall tillhandahållas enligt offentlighetsprincipen och hur detta skall ske, om och vilka delar av informationen som är sekretessbelagd, informationsinnehållet (registeransvarig), beslut om enskilda användares behörighet till nätverket och datasystemet, hur och av vem/vilka informationen skall registreras i systemet, samt att anmäla till systemansvarig när personal slutar eller av annat skäl skall ha ändrade behörigheter att i samråd med IT-chef, se till att systemet fungerar ihop med samverkande datasystem, samt att säkerhetskopiering av systemet sker att fatta beslut om utveckling av datasystemet ifråga om nya funktioner och samverka med IT-chef då systemförändringar aktualiseras att fatta beslut om systemets ekonomi vad avser utveckling och användning, samt tillsammans med IT-chef vad avser teknisk drift och säkerhet Systemförvaltare Systemförvaltare utses av systemägare och är den person som har ansvaret för den dagliga användningen av datasystemet. Systemförvaltare samverkar bland annat med IT-enhetens systemadministratörer för att säkerställa en säker och rationell daglig drift av datasystemet. Borttaget: verksamhetsansvarig Borttaget: Systemförvaltare har som uppgift att: verkställa beslut som systemägaren fattar, registrera användare i datasystem med den behörighetsprofil som verksamhetsansvarig har beslutat, avregistrera användare efter verksamhetsansvarigs beslut, dokumentera förslag till ändringar/utveckling av systemet, ge användarsupport beträffande verksamhetsrelaterade frågor i systemet, samverka med IT-enheten, genomföra erforderliga utbildningar i systemet, svara för användar- och behörighetsadministration, samt delta i arbetet med säkerhetsfrågor som rör systemet IT-chef IT-chef är systemägare för Ragunda kommuns IT-infrastruktur och har det övergripande ansvaret för att de olika datasystemens tekniska delar fungerar. IT-chef samverkar med övriga systemägare vad avser drift och resursfördelning för befintlig datasystem. Sida 4

7 IT-chef har följande ansvarsområden: att ett datasystem håller den tekniska och funktionella kvalitet som överenskommits med systemägaren, att i samråd med systemägaren, tillse att systemet fungerar ihop med samverkande datasystem, att besluta om behörighet till den gemensamma infrastrukturen, att besluta om avregistrering av användare från den gemensamma infrastrukturen, att rutiner för säkerhetskopiering uppfyller systemägarens krav, att säkerhetskopierat material förvaras på ett betryggande sätt och kontrollera att återläsningsrutiner fungerar, att reservrutiner, serviceavtal m.m. finns så att systemägarens krav på längsta tillåtna avbrottstid kan tillgodoses, att biträda systemägaren i avbrottsplaneringen, att vara teknisk rådgivare till systemägaren då förändringar i systemet är aktuella, att svara för systemets ekonomi vad beträffar dess del i den tekniska infrastrukturen, att ansvara för systemets tekniska säkerhet samt att ansvara för att IT-säkerheten ligger på en för det mest krävande datasystemets högsta säkerhetsnivå Systemadministratör Systemadministratören tillhör IT-enheten och innehar den tekniska kompetensen. Systemadministratören ansvarar för, tillsammans med systemansvarig, att den dagliga driften upprätthålls enligt överenskommelse mellan systemägaren och IT-chef. Systemadministratören har bl.a. följande uppgifter: registrera användare i nätverket efter verksamhetsansvarigs beslut, avregistrera användare efter verksamhetsansvarigs beslut, ansvara för, tillsammans med systemansvarig, att den dagliga driften upprätthålls enligt överenskommelse mellan operativa verksamheten och IT-enheten, ansvara för att säkerhetskopiering av systemet sker enligt anvisningar från verksamhetsansvarig, tillhandahålla teknisk support till systemansvarig och användare, samt att arbetsstationer (PC), nätverk och resursdator har tillräcklig kapacitet, att tillhandahålla teknisk support för användare ( help desk ), delta i arbetet med säkerhetsfrågor som rör den tekniska infrastrukturen Användare Varje användare ansvarar för att gällande regler för IT-säkerhet följs. I detta ansvar ingår även att noga ta del av och följa de säkerhetsinstruktioner som finns både för användare och de datasystem den enskilde användaren nyttjar. Förutom det i ansvaret ingår även att till överordnad chef rapportera olika former av incidenter, t.ex. misstänkt virusangrepp. Sida 5

8 3.2.7 IT-enhet IT-enheten understödjer arbetet med att uppnå säkerhetspolicys mål. Detta kan innebära aktivt deltagande i projekt, etablerande av interna och externa kontaktnät, utvärdering och deltagande i diskussioner kring metoder, plattformar, applikationer eller datasystem. IT-enheten kan sägas arbeta som konsult åt verksamheten. Det är dock alltid upp till verksamheterna att välja på vilket sätt och med vilka resurser man vill uppnå målen. IT-enheten samordnar IT-säkerhetsarbetet inom Ragunda kommun och har till uppgift att: vara rådgivande till systemägarna i IT-säkerhetsfrågor, biträda systemägarna vid upprättande av: systemsäkerhetsplan säkerhetsinstruktioner avbrottsplanering för verksamheten säkerhetsgranskning inför driftgodkännande, biträda IT-chef vid upprättande av avbrottsplan för infrastrukturen och driftmiljön, vara rådgivande till IT-chef vad avser teknisk säkerhet, biträda vid utbildning i IT-säkerhetsfrågor, samt samordna rapportering och uppföljning av incidenter. 4 LAGAR OCH ANDRA REGELVERK Ramarna för Ragunda kommuns IT-säkerhetsarbete sätts utifrån lagar och andra regelverk. Dessa anger bland annat villkoren för de övergripande säkerhetskrav som ställs på verksamheten och därmed även på hanteringen av information i datasystem. Detta omfattar bland annat: skyddet av den personliga integriteten, att sekretessbelagd information skall skyddas mot otillbörlig åtkomst, med iakttagande av offentlighetsprincipen, olika intressenters krav på korrekt information och allmänhetens lagliga rätt till insyn i offentliga handlingar, samt speciallagstiftning. 5 IT-SÄKERHET Som grund för Ragunda kommuns IT-säkerhet gäller basnivå som är rekommenderat och definierat av Krisberedskapsmyndigheten i föreskriften BitS. Sammanställning av basnivå för IT-säkerhet presenteras i bilaga 7. Borttaget: KBM Sida 6

9 6 IT-SÄKERHETSARBETET INOM RAGUNDA KOMMUN IT-säkerhetsarbetet inom Ragunda kommun skall följa den process i säkerhetsarbetet som beskrivs i BitS. Detta innebär att: Utgående från säkerhetspolicyn tas en systemsäkerhetsplan fram för varje enskilt datasystem. I systemsäkerhetsplanen identifieras, utöver den lägsta säkerhetsnivån som gäller för Ragunda kommun, även krav i lagar och andra regelverk, verksamhetsrelaterade krav och hotrelaterade krav. Systemsäkerhetsplanen fastställs av systemägaren. Med utgångspunkt från säkerhetspolicyn och systemsäkerhetsplanen tas säkerhetsinstruktioner fram. I säkerhetsinstruktionerna fastställer systemägaren vilka säkerhetsregler som gäller. För varje enskilt datasystem skall en avbrottsplan upprättas. Beredskapsplanen för Ragunda kommun skall innehålla en beskrivning av lägsta behov av IT-stöd under höjd beredskap. Nödvändiga säkerhetsåtgärder vidtas för att tillgodose kraven i systemsäkerhetsplanen. För att kontrollera att vidtagna säkerhetsåtgärder i datasystemet uppfyller ställda krav genomförs en granskning av befintliga säkerhetsåtgärder. Denna granskning ligger till grund för beslut om driftgodkännande av datasystemet. Systemägaren driftgodkänner datasystemet. 7 IT - SÄKERHET VID SAMARBETET MED EXTERN PART Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för IT säkerhet i Ragunda kommun. Vid nyttjandet av gemensamma resurser och där extern part (annan juridisk person, som kommunalförbund, andra kommuner, företag o.s.v.) har bristfälliga säkerhetsåtgärder, löper Ragunda kommun hög risk att kommunens IT - säkerhet försämras. Därför skall IT samarbetet med extern part följa nedanstående process: systemägaren i samverkan med IT - enheten skall ställa krav på säkerhetsåtgärder hos extern part systemägaren i samverkan med IT enheten skall granska extern parts befintliga säkerhetsåtgärder systemägaren i samverkan med IT enheten skall godkänna extern parts befintliga säkerhetsåtgärder, samt godkänna säkerhetsåtgärder i förbindelsen mellan parter systemägaren i samverkan med IT enheten beslutar om nyttjande av gemensamma resurser. För att tillgodose säkerhetsaspekterna vid samarbete med extern part skall samråden sker redan vid planeringsstadiet. Sida 7

10 8 DRIFTGODKÄNNANDE Systemägaren skall besluta om driftgodkännande av varje enskilt datasystem. Av beslutet skall framgå hur kraven på grundsäkerhet är tillgodosedda samt hur systemsäkerhetsplanen i övrigt tillgodoses. Beslut om driftgodkännande skall dokumenteras. Alla samhällsviktiga datasystem inom Ragunda kommun skall ha en sådan säkerhet att de kan driftgodkännas. De åtgärder som då eventuellt återstår skall vara dokumenterade och det skall finnas en tidplan för när de skall vara genomförda. Sida 8

11 BILAGA 1 STYRANDE DOKUMENT - ÖVERSIKT Dokument Nivå Innehåll Upprättas av Fastställs av Säkerhetspolicy Generell Mål för IT-säkerheten vid IT - enheten Ledningen Ragunda kommun Systemsäkerhetsplan Per system Mål för IT-säkerheten för systemet Systemägare Systemförvaltare IT - enheten Systemägare Säkerhetsinstruktion Per system Säkerhetsregler för systemet som ovan som ovan Säkerhetsinstruktion För användare Säkerhetsregler för som ovan användare som ovan Beredskapsplan Generell Plan för höjd beredskap som ovan som ovan Avbrottsplan Per system Plan för avbrott som ovan som ovan Katastrofplan Per system Plan för katastrof som ovan som ovan Driftgodkännande Per system Driftgodkännande av systemet som ovan som ovan Sida 9

12 BILAGA 2 ANSVAR FÖR DATASYSTEMEN SPECIFIKATION System Ledningen Systemägare* Systemförvaltare** IT - chef & systemadministratörer Användare AutokaVY KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 ByggReda BoM Miljö & Hälsoskyddschef Bygg- och Miljö avd IT-enhet se bil 3 Book-IT*** KS Skolchef Skolavd IT-enhet se bil 3 Economa Affärslösningar''' KS Ekonomichef Ekonomi avd IT-enhet se bil 3 Fas9000 KS Kommunchef Bygg- och Miljö avd IT-enhet se bil 3 IPS-Win KS Teknisk chef Teknisk avd IT-enhet se bil 3 IS T/Exte n s/de xte r KS Skolchef Skolavd IT-enhet se bil 3 Journal III KS Skolchef Skolavd IT-enhet se bil 3 MiljöReda BoM Miljö & Hälsoskyddschef Bygg- och Miljö avd IT-enhet se bil 3 PBS Win KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Panda Antivirus KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Progma KS Kommunchef Näringslivsavd IT-enhet se bil 3 Respons KS Ekonomichef Ekonomi avd IT-enhet se bil 3 Sitevision KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Sofia IFO*** KS IFO-chef IFO - avd IT-enhet se bil 3 Sofia Omfale*** KS Vård och omsorgchef Vård och Omsorg IT-enhet se bil 3 Solen BoM Miljö & Hälsoskyddschef Bygg- och Miljö avd IT-enhet se bil 3 Summarum KS Teknisk chef Teknisk avd IT-enhet se bil 3 Te fa Ki d KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 WinLink KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Winsam KS Teknisk chef Teknisk avd IT-enhet se bil 3 Wärna Överförmynd arnämnd Kommunsekreterare Överförmyndaren IT-enhet se bil 3 W3D3 KS Kommunsekreterare Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Infrastruktur*** KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Webbsida*** KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Intranät*** KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 Telefonväxel*** KS Kommunchef Kommunövergripand IT-enhet se bil 3 * Personlig ansvar finns förtydligad i systemsäkerhetsplan för respektive samhällsviktigt datasystem ** Verksamhetsansvariga utser systemförvaltare för respektive datasystem. Personlig ansvar som ovan. *** Samhällsviktigt datasystem På nästa sidan följer förklaringar till systemförkortningar. Sida 10

13 BILAGA 3 BESKRIVNING AV RESPEKTIVE DATASYSTEM Förkortning Förklaring AutokaVY Kartprogram BookIT Bibliotekssystem ByggReda Administrativt program för Bygg & Miljöavd Economa Affärslösningar Ekonomisystem Fas9000 Fastighetsregister IPS-win Budgetprogram IST/Extens/Dexter Skoladministrativt system Journal III Skolhälsovårdssystem PBS Win Personalbudget Panda Antivirus Antivirusprogram Progma Skoladministrativt system, gymnasieskolan Respons PA Personaladministrativsystem Sofia Omfale Vård och Omsårg Sofia IFO Individ & Familjeomsorg Solen GIS-system Summarum System för hyresadministration WinLink Kommunikationsprogram (Packning, kryptering, sändning) Winsam System för vatten, avlopp och konsumtionsavgifter Wärna Administrativt program för ÖFN Ärende W3D3 Diariesystem Infrastruktur Hemsida Intranät Telefonväxel Sida 11

14 BILAGA 4 ANVÄNDARE AV DATASYSTEM I RAGUNDA KOMMUN System Användare AutokaVY ByggReda BookIT Economa Affärslösningar Fas9000 IPS-Win IST/Extens/Dexter Journal III MiljöReda PBS-Win Panda Antivirus Progma Respons Sitevision Sofia IFO Sofia Omfale Solen Summarum Tefat Kid WinLink Winsam Wärna W3D3 Infrastruktur Intranät Webbsida Primär - användare Kommunstyrelsen x x x x Kommunchef x x x x x x x Kommunövergripand Kommunkansli x x x x x x x x - Information x x x x x x x x - PA-frågor x x x x x x x x x x - Utveckling/projekt x x x x x x - MAS x x x x x Ekonomi avdelning Ekonomi x x x x x x x x - Löner x x x x x x x x - IT x x x x x x x - Växel/reception x x x x x x - Tryckeri x x x x x x Näringslivsavdelning Näringslivs x x x x x x x x - Lercentrum x x x x x x x x x x - Arbrtsmarknad x x x x x x x Skolavdelning Vuxenutbildning x x x x x x x x x x - Bibliotek x x x x x x x x - Skolexpeditioner x x x x x x x x x - Elevvård x x x x x x x Bygg- och Miljö avd Miljö och hälsoskydd x x x x x x x x x x x - Plan och bygg x x x x x x x x x x x - Bostadsanpasning x x x x x x x x x - Trafiksäkerhet x x x x x x x Teknisk avdelning Teknisk verksamhet x x x x x x x x x x x x x x x x - Fastighetsförvaltning x x x x x x x x x x x - Fritidsfrågor x x x x x x x - Fritidsanläggningar x x x x x x - Fordon x x x x IFO Individ- och familjeomsorg x x x x x x x x x Vård och omsorg Vård och omsorg x x x x x x x x x - LSS/Omsorg x x x x x x x x x - Köken x x x x x x x Överförmyndarnämnd Överförmyndaren x x x x x x x Externa användare Bräcke kommun x x Kommunalförbund x Medborgare x Sida 12

15 BILAGA 5 ANSVARSFÖRDELNING Sida 13

16 BILAGA 6 ARBETSPLATSER IT Sida 14

17 BILAGA 7 BASNIVÅ Nedan följer sammanställning av säkerhetskraven på basnivå, med utgångspunkt från BitS. Ledning Det skall finnas en dokumenterad och av myndighetens ledning fastställd säkerhetspolicy. Säkerhetspolicyn skall på ett tydligt sätt uttrycka ledningens mål för IT-säkerheten. Säkerhetspolicyn skall utgå från lagar och föreskrifter. En grundläggande del i säkerhetspolicyn är att fastställa hur ansvaret för IT-säkerheten skall fördelas mellan olika funktioner inom organisationen. Systemsäkerhetsplan skall upprättas för varje enskilt samhällsviktigt datasystem. Av systemsäkerhetsplanen skall framgå vem som är systemägare. Systemsäkerhetsplanen skall dokumenteras och formellt fastställas av systemägaren. Systemsäkerhetsplanen skall innehålla de samlade kraven på säkerhet som ställs på datasystemet under såväl fred, krig som höjd beredskap. Dessa samlade krav skall, utöver IT-säkerhet på basnivå, även omfatta tilläggskrav som kan finnas beroende på lagar och föreskrifter, verksamhetens art samt specifika hot mot denna. Säkerhetsinstruktionen skall ta hänsyn till säkerhetspolicys mål och inriktning. De regler som berör användarnas ansvar och handhavande av ett specifikt datasystem skall dokumenteras och fastställas av systemägare. Utbildningsinsatser skall genomföras regelbundet. En allmän information om IT-säkerhet skall innehålla bland annat myndighetens säkerhetspolicy samt betydelsen av IT-säkerheten för verksamheten. Målinriktade utbildningar skall säkerställa att alla användare, före tilldelning av behörighet, har tillräckliga kunskaper om de regler i säkerhetsinstruktionen som gäller för datasystem i anslutning till den egna arbetsuppgiften. De verksamheter som en organisation har krav på sig att bedriva även vid svåra påfrestningar och under höjd beredskap och som är beroende av datasystem ska identifieras. Beredskapsplanen skall redovisa vilka åtgärder som ska vidtas vid höjd beredskap. Behörighet För att få tillgång till ett samhällsviktigt datasystem krävs att användaren är registrerad som behörig användare i ett behörighetskontrollsystem. Endast behöriga, med de rättigheter som beslutats, skall finnas registrerade som användare av datasystemet. Varje användare skall ha en unik användaridentitet och ett lösenord som endast denne känner till och kan ändra. Ett lösenord skall bestå av minst 8 tecken och vara konstruerat så att det inte lätt går att avslöja. Användarna skall tvingas byta lösenord enligt de tidsintervall som systemägaren eller verksamhetsansvarig beslutar. Användaren skall, vid behov, ges en behörighetsprofil som endast medger åtkomst till de resurser i datasystemet som krävs för att lösa dennes arbetsuppgifter. Systemägaren skall säkerställa att datasystemet är så konstruerat att ovanstående kan tillgodoses. Säkerhetsinstruktionens regler skall omfatta hela kedjan tilldelning, uppdatering och uppföljning av behörighet, dvs. från initialt beslut om behörighet till att denna upphör. För att säkerställa att det endast är beslutade behörigheter som läggs in i datasystemet skall det finnas en fastställd organisation för behörighetsadministration. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall i säkerhetsinstruktionen bland annat fastställa vem som har rätt att besluta om behörighet. Sida 15

18 Beslut om behörighet skall dokumenteras och innehålla alla uppgifter som är nödvändiga för att behörigheten skall kunna läggas in i datasystemet. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall reglera vilken information, lagrad på datamedia, som skall omfattas av särskilda förvaringsrutiner så att informationen ej kan läsas av obehöriga. Av säkerhetsinstruktionen skall framgå vilka åtgärder som skall vidtas, dels för att förhindra att media inte förstörs, dels för att säkra att informationen är läsbar under hela förvaringstiden. Av säkerhetsinstruktionen skall framgå regler för förvaringstid för datamedia. Reglerna skall baseras på de bestämmelser som gäller för den information som lagras. En grundläggande säkerhetsloggning skall omfatta användaridentitet, (godkänd) inloggning, utloggning samt datum och klockslag. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall fastställa vilka händelser utöver den grundläggande säkerhetsloggningen som skall registreras i datasystemets säkerhetslogg. Systemägaren skall säkerställa att datasystemet är så konstruerat att ovanstående kan tillgodoses. I säkerhetsinstruktionen skall systemägaren eller verksamhetsansvarig fastställa regler för hur ofta analys av säkerhetsloggar skall ske, vem som ansvarar för detta, hur analys av säkerhetsloggar skall genomföras samt hur säkerhetsloggar skall förvaras. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall fastställa hur länge säkerhetsloggar skall sparas. Datakommunikation För att försvåra för obehöriga att göra intrång i ett datasystem via externa anslutningar skall det finnas en brandväggsfunktion installerad samt en policy för hur installationen skall utformas och genomföras. Brandväggen skall vara den enda kommunikationskanalen för TCP/IP-baserad datakommunikation till och från organisationen. Det skall finnas en aktuell förteckning över samtliga externa anslutningar. Om fjärrdiagnostik erfordras skall sådan ske enligt fastställda/överenskomna rutiner. Brandväggens utformning skall dokumenteras, gärna som ett särskilt avsnitt i driftdokumentationen. Systemägaren skall fastställa vad som skall loggas i brandväggen, vem som ansvarar för uppföljningen av loggarna samt hur ofta detta skall ske. För samhällsviktigt datasystem skall systemägare fastställa vilka och vilken typ av interna och externa anslutningar till tele- och datanät som skall tillåtas (exempelvis Internet). Detta skall dokumenteras. Systemägaren skall ta ställning till vad ansvaret vid dataöverföring till och från datasystemet innebär, vilket kan omfatta ansvar i händelse av förlust eller förändring av data samt ansvar för säkerhetsåtgärder vid sändning/mottagning av data. Systemägaren skall bland annat ta ställning till om de tjänster som nätoperatören erbjuder, vad avser driftsäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och sekretess, är acceptabla från säkerhetssynpunkt och vilka egna åtgärder som eventuellt måste vidtas. Driftsäkerhet För ett samhällsviktigt datasystem skall det finnas en fullständig dokumentation som omfattar systemdokumentation, driftdokumentation samt användardokumentation. Driftdokumentation skall ange vilka säkerhetsåtgärder som administratören kan påverka respektive vilka som endast tillåter honom att erhålla information. Därtill skall den innehålla instruktioner om hur systemet/produkten skall installeras och konfigureras. Det skall finnas en fastställd bemanningsplan för vilka personer och vilken kompetens som behövs för drift etc. av datasystemet. Tillträdet till viktiga utrymmen, där till exempel för driften viktiga dator- och kommunikationsutrustningar som ingår i ett datasystem förvaras, skall vara begränsat. Sida 16

19 Tillträdet skall minst regleras med hjälp av låssystem med separat nyckelsystem och helst med en kombination av tekniska och administrativa åtgärder. Beslut om vem som får ha tillträde för att kunna utföra sina arbetsuppgifter fattas av systemägaren eller verksamhetsansvarig. I direkt anslutning till för driften viktiga dator- och kommunikationsutrustningar skall det finnas kolsyrehandbrandsläckare i erforderligt antal. Systemägaren skall göra en bedömning av risken för ett virusangrepp och effekterna av ett sådant och utifrån detta vidta åtgärder. Den lägsta nivån för virusskydd är att det finns program för detektering av datavirus. Rätten att installera program, nya versioner av program eller import av externa filer skall regleras i säkerhetsinstruktionen. En analys skall genomföras för att identifiera vilka utrustningar i ett datasystem som är av sådan betydelse att dessa skall utrustas med avbrottsfri kraft. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall i säkerhetsinstruktion fastställa reglerna för säkerhetskopiering av information. Dessa regler skall minst reglera vilken information som skall omfattas av säkerhetskopiering, intervall för säkerhetskopiering samt hur säkerhetskopior skall förvaras. Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall fastställa hur många generationer av säkerhetskopior som skall finnas samt vilka kontroller som skall genomföras av att säkerhetskopiorna är läsbara. Avbrottsplanering Systemägaren eller verksamhetsansvarig skall besluta om den längsta tid som datasystemet bedöms kunna vara ur funktion innan verksamheten äventyras. Avbrottsplanen skall omfatta de reserv- och återstartsrutiner för datadriften som vidtas inom ramen för ordinarie drift för att datasystemet skall kunna återstartas inom fastställd tid. Avbrottsplanen skall dokumenteras. Driftgodkännande Driftgodkännandeprocessen relateras till systemsäkerhetsplanen och skall omfatta avgränsningar, granskning av säkerhetsåtgärderna i datasystemet, utvärdering av granskningen i förhållande till systemsäkerhetsplanens krav, redovisning av beslutsunderlag samt beslut. Beslutsunderlaget för driftgodkännande skall innehålla en sammanfattning med förslag till beslut, antingen om driftgodkännande, driftgodkännande efter kompletterande säkerhetsåtgärder eller om att inte driftgodkänna datasystemet. Beslutet skall dokumenteras. Vid förändringar i datasystemet skall från fall till fall bedömas om ett förnyat driftgodkännande måste ske. Systemägare skall fastställa vilka gemensamma delar av datasystemet som skall granskas centralt. Underlag för lokalt driftgodkännande skall ange vilka delar av datasystemet som skall driftgodkännas lokalt och vilka förutsättningar som gäller för detta. Sida 17