IKONENS DILEMMA En studie av inkarnationens betydelse för ikonen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IKONENS DILEMMA En studie av inkarnationens betydelse för ikonen"

Transkript

1 Religionsvetenskap hp IKONENS DILEMMA En studie av inkarnationens betydelse för ikonen Eva Lindgren C-uppsats Religionsvetenskap hp Vårterminen 2008 Högskolan i Kalmar Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Roland Hallgren Institutionen för Humanvetenskap

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen Arbetets art: Titel: C-uppsats, 7,5 hp Lärarprogrammet Religionsvetenskap hp Ikonens dilemma En studie av inkarnationens betydelse för ikonen Författare: Handledare: Examinator: Eva Lindgren Torsten Löfstedt Roland Hallgren ABSTRACT Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

3 INNEHÅLL SIDA INTRODUKTION 4 SYFTE 5 METOD 5 Vetenskapsteoretisk grund 5 Litteratur 6 STUDIEN 7 Definition 7 Bilder inom tidig kristendom 9 Eusebios av Caesarea 9 Tidiga porträtt 10 Den tidiga bildteologin 11 Kristologi 11 Inkarnation 12 Kyrkans delning 14 Ikonoklasmen 15 Ortodox bildlära 17 Semiotik 18 Denotation och konnotation 19 Sammanfattande analys 20 DISKUSSION 21 REFERENSLISTA 24 BILAGOR 25

4 4 INTRODUKTION En ikon är en bild som används vid bön av dem som bekänner sig till den ortodoxa kristendomen. Ikoner förekommer även som utsmyckning i kyrkorna, både i ortodoxa och katolska kyrkor. Dock är de ortodoxa kyrkorna rikt utsmyckade med ikoner medan det i katolska kyrkor förekommer ikoner i mindre omfattning. Ikonernas motiv skiftar, det kan vara bilder av Kristus eller jungfru Maria (bilaga 1). Det förekommer även bilder av änglar, profeter och speciella händelser inom kristendomen. Ikonerna är målade efter givna regler med speciella färger och en särskild teknik. Varje ikon invigs av kyrkan innan den brukas i gudstjänst (Schöldstein 2004, s 11-12). Ikoner är en del av den ortodoxa kristendomens utövande. De är en del i den ortodoxe kristnes hemmiljö samt en del av kyrkorummet. I alla ortodoxa kyrkor står mellan altarrummet och kyrkoskeppet ikonostasen, en vägg som är täckt av ikoner. Den fungerar som avdelare samtidigt som förbindelselänk mellan altarrummets heliga och församlingsdelens mänskliga del (Rasmussen & Thomassen 2007, s 142). De ortodoxa kyrkornas utsmyckning och användning av ikoner har allt sedan tidig kristendom varit ett omdebatterat ämne då bildernas betydelse i förhållande till Gamla testamentets bildförbud och Nya testamentets ord om Guds inkarnation i Kristus har kommit att uppfattas på ett annat sätt av den ortodoxa kyrkan än av den västerländska (Rasmussen & Thomassen 2007, 141). Ikonen har under historien av vissa uppfattats som en avgudabild. Fortfarande finns det de som hävdar att det inte är rätt att avbilda Kristus på heliga bilder på grund av hans dubbla natur som består av både mänsklighet och gudomlighet. De som brukar ikonen gör det just på grund av denna dubbla natur och de möjligheter som den skänker. Dessa olika uppfattningar förenas i ikonerna och gör att dessa, ibland mycket små bilder, får en väldigt omfattande och djup teologi. En del av skiftningarna inom denna teologi belyser jag närmare i denna uppsats.

5 5 SYFTE Tanken med denna uppsats är att undersöka, historiskt, teologiskt och analytiskt, ikonens betydelse utifrån inkarnationsläran dvs. läran om Kristi natur och person. För att göra detta behöver man titta närmare på ikonernas innehåll och betydelse. Uppsatsen ämnar besvara följande frågor: Hur har ikonernas roll inom den kristna tron formats? Finns det något i ikonens teologi som visar på olika uppfattningar om Guds inkarnation i Kristus? Vad ligger som grund för anklagelser om avgudadyrkan i samband med ikonen? METOD Här följer en redovisning av den vetenskapliga metod jag valt att använda i detta arbete. Följande kapitel presenterar uppsatsens tolkningsmetod samt undersökningsmetod. Vetenskapsteoretisk grund Detta är en historisk undersökning om ikonen och dess teologi och de uppfattningar och strömningar i ämnet, i form av argumentationer om ikonens betydelse kopplade till de uppfattningar inom kristologin som gäller inkarnationen. Undersökningen är historisk, teologisk och analytisk och klassificeras som kvalitativ med en hermeneutisk tolkning. Enligt Florén & Ågren (2006, s 89) utgår en hermeneutisk tolkning från dialog, mening och förståelse. Denna uppsats tolkas utifrån dialogen mellan representanter från den ortodoxa kyrkan och från den romersk-katolska, utifrån schismen som uppstod dem emellan samt utifrån olika uppfattningar inom kristendomens historia som relaterar till ikonens teologi. Analys av tidigare forskning och litteratur påverkar uppsatsen på det cirkulära sätt som en hermeneutisk tolkning förutsätter.

6 6 Induktiv empirism innebär att de observationer man gör genom iakttagelser av omvärlden formulerar ens slutsatser. Om man definierar empirism som något som beskriver verkligheten, och induktion som en metod för att nå principer genom enskilda iakttagelser, så är denna uppsats empiriskt induktiv. Men eftersom fakta inte är självklara eller absolut sanna så väljer forskare inte så ofta att dela in sin metod i någon kategori som låser dem i deras sökning efter resultat. För att något ska kunna räknas som ett faktum måste det först tolkas in i ett sammanhang eller i förhållande till något (Florén & Ågren 2006, s 48-49). Undersökningen är kopplad till en frågeställning om kristologins betydelse för ikonens teologi. Av kristologins reflektionsområden, som i huvudsak är två, Kristus existens och person samt hans verk, koncentrerar jag min undersökning till det första området eftersom det hänger ihop med ikonologin och de delar inom den som är relevanta för ikonernas betydelse (Sigurdson 2006, s 12). Jag undersöker frågor och argument inom inkarnationsläran, hur de har behandlats i tidigare forskning och hur de visar sig i ikonens teologi. Litteratur Jag använder mig av tidigare forskning kring ikoner och ikonologi, och även av böcker med bilder av ikoner med tillhörande bildanalys. Jag använder också facklitteratur i ämnet kyrkohistoria, i synnerhet den tidiga kristendomen, eftersom kristologin hör ihop med ikonoklasmen och dess påverkan på splittringen mellan ortodoxa kyrkan och romerskkatolska kyrkan, vilket är viktigt för min undersökning. Jag hänvisar också till historisk forskning om tidig kristen litteratur gällande inkarnationsläran för att få en så vid bild som möjligt för de olika uppfattningarna som rådde under kristendomens början.

7 7 STUDIEN I kommande kapitel visar jag på olika händelser och uppfattningar i ikonens tidiga historia samt dess teologiska utgångspunkter samt redogör för inkarnationslärans och treenighetens roll inom kristendomen, vilka har stor betydelse för ikonens teologi. Jag beskriver bildförbudet och några av uppfattningarna inom detta område. För att läsaren bättre ska få en överblick av förhållandet mellan inkarnationen och ikonologin berör jag också det motstånd mot ikoner som förekom under tidig kristendom och som kulminerade under talens ikonoklasm. De olika synpunkterna inom dessa områden har gått in i varandra på ett sätt som påverkat kristendomen ända sedan bruket av ikoner började spridas. Jag tar också upp delningen mellan östkyrkan och västkyrkan, eftersom inkarnationsfrågorna där hade en betydande roll. Med östkyrkan menas det som med tiden kom att kallas Ortodoxa kyrkan och med västkyrkan menas den Katolska kyrkan. Kyrkorna kallas öst- eller västkyrkan beroende på sina respektive geografiska ursprung, Konstantinopel (nuvarande Istanbul) i öst och Rom i väst. Det som framkommer inom respektive ovan nämnda områden kopplas till eller ställs mot varandras olika tankar och idéer för att ett direkt resultat ska synas i texten. På detta sätt undviks upprepningar och läsaren införlivas med studien och behöver inte leta i texten för att få en överblick och ett sammanhang. Jag avslutar kapitlet med en sammanfattande analys där jag belyser de svar som framkommit om inkarnationens roll för ikonens teologi. Definition För att undersöka den teologiska och historiska bakgrunden till ikonens roll i kristendomen krävs att man definierar själva begreppet ikon. Jag använder mig av Ouspenskys definition av termen ikon. Ouspensky har gjort en omfattande kartläggning av ikonens teologiska faktorer och dess grund i inkarnationen i boken Ikonens teologi (2000). Hans undersökningar har bl.a. resulterat i kurser i ikonologi där ikonens egenskaper och dess sammanhang studeras. Mycket av litteraturen om ikoner hänvisar till Ouspensky och bland annat därför ser jag hans definition av begreppet ikon som något värt att hålla sig till.

8 8 Ordet ikon kommer från grekiskans eikon som betyder bild eller porträtt (Ouspensky 2000, s 41). Enligt Ouspensky gick alla representationer av Kristus, Maria, änglar eller bibliska händelser, målade eller skulpterade, oavsett vilket material eller vilken teknik som användes för att framställa dem, under benämningen eikon (ikon) under den kristna bildkonstens uppkomst. Nu för tiden används termen ikon för mindre målningar eller skulpturer och oftast tänker man på gyllene bilder, föreställande Jesus eller jungfru Maria, målade på träpannå, när man hör ordet ikon. Men enligt Ouspensky (a.a. s.41-42) bör man kalla alla sakrala bilder för ikoner, oavsett om det rör sig om en väggmålning, mosaik eller en bild målad på pannå, eftersom deras användningsområden inte påverkar deras betydelse. Därför använder jag mig av ordet ikon eller benämningen heliga bilder när jag skriver om de bilder som uppsatsen handlar om. Jag vill dock tillägga att de skulpturala ikoner som brukas inom den ortodoxa kyrkan endast förekommer i form av reliefer, skulpterade bilder som är höjda ur en yta med en fast bakgrund. Det förekommer alltså inga tredimensionella ikoner i det ortodoxa kyrkorummet (Abel 2006, s 32) Abel (2006, s 31) skriver att den ortodoxa kyrkan uppfattar alla religiösa bilder som utförts enligt traditionen, som ikoner, oberoende av deras framställningsmetod eller teknik, deras format, material eller placering. Därför omfattas de, enligt Abel (a.a.), av den bildteologi som innebär att de är avbilder av urbilden. Han förklarar vidare vad det innebär att ikoner är framställda enligt traditionen. Det innebär att de är framställda i enlighet med beslut från de kyrkomöten som under den tidiga kristendomen utredde ikonens roll i kyrkan. Dessa beslut innebär att konstnären målar enligt de föreskrifter om fullkomlig noggrannhet, full harmoni och de heliga fädernas föreskrifter som idén om ikonen är uppbyggd av. Ikonerna är en del av den ortodoxa kyrkans mysticism. Den ortodoxa kyrkans syn på heliga bilder grundar sig på tanken om att en Kristusbild är en avbildning av Kristus person medan hans natur aldrig går att avbilda eftersom den aldrig har visat sig i någon form (Rasmussen & Thomassen 2007, s 141). Men även inom ortodoxa kyrkan förekommer delade meningar om detta. Det finns till och med ikoner som föreställer Gud Fader trots hundratals år av strider om just Guds inkarnation i Kristus och dilemmat med av avbilda honom med risk att avbilda Gud (Abel 2006, s 25).

9 9 Bilder inom tidig kristendom Enligt Rasmussen & Thomassen (2007 s 98) finns det inte några säkert kristna bilder, inskrifter eller byggnadsrester från tiden innan år 180. De menar att det inte går att fastslå om de bilder som finns bevarade från åren innan 180 är kristna eller om de representerar någon annan religion. Det finns dock forskare som menar att det finns bilder från tidig kristendom, t.ex. Mariabilder från 100-talet (bilaga 2) målade på väggarna i Roms katakomber (Ouspensky 2000, s 81). En medaljong, med porträtt av Paulus och Petrus, från det första eller andra århundradet finns bevarad i Vatikanmuseet i Rom. Även judar hade vissa synagogor utsmyckade med bilder som föreställde profeterna, trots att de annars under denna tid såg väldigt hårt på bildförbudet (a.a. s 50-51). Med bildförbudet menas budordet: Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden inte tillbe dem eller tjäna dem (2 Mos , Bibel 2000). Jag kommer att beröra detta närmare, längre fram i texten. Ouspensky (2000, s 62-63) hävdar att den första Kristusikonen kom till under tiden då Kristus levde och att det var Kristus själv som skickade bilden till kung Agbar. Händelsen beskrivs i liturgiska texter som används inom den ortodoxa kyrkan. Kung Agbar hade sänt en man för att måla ett porträtt av Kristus. Mannen misslyckades men tog emot en linneduk som Kristus torkat sitt ansikte med efter att ha tvättat sig. På linneduken fanns Kristus ansiktsdrag. Denna duk kom i väst att kallas för Det heliga ansiktet och av östkyrkan för den icke av människohand målade Kristus och är ett vanligt förekommande ikonmotiv (bilaga 3). Eusebios av Caesarea Ouspensky (2000, s 49-50) tar exempel på tidig kristen konst genom att hänvisa till Eusebios skrift Kyrkohistoria (1995, s 245) som beskriver de statyer och porträtt som författaren sett under sina resor längs Jordanfloden. Eusebios var en av 300-talets kristna författare som beskrev kristendomen fram till Konstantins styre (Rasmussen & Thomassen 2007, s 124). Eusebios beskriver att han i staden Paneas såg en staty av en kvinna som det står skrivet om i Markusevangeliet (Bibel 2000, Mark 5.25). Statyn, som var av brons och stod rest på en sten vid kvinnans hus, föreställer kvinnan när hon sjuk bönfaller framför Kristus. Eusebios text är

10 10 daterad till före år 312 vilket innebär att han kan ha sett statyn under 200-talets senare del eller i början av 300-talet. Han skrev också att han hade lagt märke till målningar av Petrus, Paulus och Kristus. Eusebios utrycker i samband med detta sina tankar om att bilderna gjorts på grund av att de gamle följde hednisk vana utan att tänka på detta (Eusebios 1995, s 245) och att porträtten målats för att hedra Kristus och apostlarna. Enligt Ouspensky (2000,s 50) hade Eusebios ikonoklastiska sympatier, han deltog i kampanjen mot bilder inom kyrkan; just därför finns inte någon anledning att misstro vad han skriver då det han hade sett, i form av porträtt och statyer, var något som han var motståndare till. Chadwick (1998, s ) skriver också om Eusebios beskrivningar av de porträtt han sett av Kristus och apostlarna på basarer i Palestina. Eusebios trodde dock inte att de som saluförde bilderna var kristna. Chadwick (a.a.) menar att det sätt som Eusebios berättar om statyn av Kristus och den blödande kvinnan visar att han ansåg att endast hedningar kunde framställa något sådant, och utpekar också Eusebios som motståndare till bilder inom kristendomen. Tidiga porträtt När det gäller porträtteringen av Kristus och apostlarna som förekommit under 200-talet drar Ouspensky (2000, s 51) slutsatsen att det även kan ha förekommit porträtt under tiden då Jesus levde. Genom att hänvisa till rester av ett papyrusbrev från en egyptisk soldat, skrivet på 100-talet, där det står att soldaten skickat ett porträtt hem till sin familj, tror Ouspensky (a.a.) att även de kristna beställde porträtt och skickade till närstående. Han menar att det inte finns något som direkt pekar på att de kristna inte hade bilder. Därifrån utvecklar han sitt resonemang om att det inte heller finns något som pekar på att bilder av Kristus och apostlarna inte användes i gudstjänsterna. Ouspensky (2000, s 101) menar att den kristna konsten hade en lång historia bakom sig redan vid Konstantinopels grundande år 330. Men under den konstantinska perioden skedde en förändring inom kyrkan gällande konsten och utsmyckningen av kyrkorna. Under talen målade man upp scener ur Gamla och Nya testamentet, kyrkor uppfördes på platser där de bibliska händelserna sades ha ägt rum. Det var också under denna tid som de första

11 11 ekumeniska koncilierna hölls och där tvister om inkarnationens och treenighetens förhållande till de heliga bilderna inom kyrkan togs upp. Den tidiga bildteologin Enligt Ouspensky (2000, s 85) spelade kyrkans symbolspråk en avgörande roll under de första århundradena då den kristna kyrkan uppkom och kristendomen bredde ut sig. I katakombernas bildserier fanns symboler som Ouspensky (a.a.) förklarar som ett behov av att genom konsten förmedla en verklighet som inte gick att uttrycka direkt, med ord eller text, utan med symboler och gudomligheten däri. Ouspensky (2000, s 84) beskriver den tidiga kristna konsten som något inte bara av yttre art. Han tar freskerna i katakomberna som exempel på en ny stil som de tidiga kristna konstnärerna använde för att kunna innefatta och förmedla de kristna idéerna och den verklighetsuppfattning som var präglad av den kristna läran. De kristna anhängarna försökte, enligt Ouspensky (a.a. s 85), genom konsten att förmedla det andliga innehållet i bilderna som hade med själva framställningen att göra. Kristologi Kristologi betyder läran om Kristus (Nordstedts 2003, s 591). Austad (1995, s 119) säger att förhållandet mellan Kristus och Gud är själva kärnan i kristologin tillsammans med förhållandet mellan Kristus och människorna. När kristendomen under de första århundradena började spridas runt Medelhavet, uppstod problem i samband med att det inte fanns någon tydlighet beträffande förhållandet mellan Fadern och Sonen i Nya testamentets texter. Dowley (1980, s 110) menar att det tidigt fanns idéer om att Kristus var den samme som Gud. Dessa idéer kom från den kristna lärans allra första år och grundade sig på namnet Jahve i Gamla testamentet. De kristna delade judarnas kompromisslösa tro, att Herren Gud är en. Men snart kom de också att tro, att Jesus är Herre. De tillämpade skriftställen i Gamla testamentet om Jahve på Jesus, Herren. De tillbad Kristus som Gud. (Dowley 1980, s 110)

12 12 Detta ledde till att de kristna anklagades för att tillbe två gudar vilket i sin tur gjorde att problem uppstod med treenigheten långt innan den ens var ett begrepp. Det fanns under denna första tid också frågor gällande Kristi preexistens, att han existerade redan innan han kom till jorden som Guds son, som baserades på texter ur Gamla testamentet (Dan ) där Kristus beskrivs som en som liknade en människa som fick makt av Gud över hela skapelsen (Sigurdson 2006, s 58-59) Det finns nytestamentliga texter, ur vilka det går att tolka Kristus som en preexisterande natur. Ett exempel är Johannesevangeliet där det står att Kristus sade jag är och jag var innan Abraham blev till (Bibel 2000, Joh 8.58). Ett annat är genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus Jesus redan före tidens början (Bibel 2000, 2 Tim1.9). Dessa bibelcitat kan peka på Kristi preexistens men det klargör ändå inte själva förhållandet mellan Fadern och Sonen på ett tillfredsställande sätt. I den apostoliska trosbekännelsen försökte man sammanfatta förhållandet mellan Fadern, Sonen och den helige Anden. Denna trosbekännelse härrör från 200-talet då den var en del av den tredelade dopbekännelse som avlades vid dop in i kristendomen (Beskow m.fl. 1995, s 64). Problemet med trosbekännelsen var under denna tid att den inte klargjorde förhållandet mellan personernas natur i treenigheten. Den fastslog tron på de tre utan att direkt precisera hur de förhöll sig till varandra (Rasmussen & Thomassen 2007, s 111). Därför utlystes ett kyrkomöte där man gemensamt skulle försöka reda ut frågeställningen. Det var konciliet i Nicea år 325, som räknas som det första ekumeniska kyrkomötet. Där antog man begreppet homoousios som betyder av samma väsen. Detta tolkades dock på olika sätt av de närvarande och just denna tvetydighet gjorde att man godkände trosbekännelsen där begreppet ingick (Chadwick 1998, s 126). Tvetydigheten innebar också en fortsatt tvist som gjorde att processen fick upprepas vid konciliet i Konstantinopel 381 där man åter beslutade att Sonen är av samma väsen som Fadern. Dessa två ekumeniska koncilier fastslog alltså att Fadern, Sonen och den helige Ande alla är gudomliga väsen av evighet, dock i tre personer (Rasmussen & Thomassen 2007, s 111). Inkarnation Inom kristologin har inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, en avgörande roll. Den ingår i den ena av kristologins två huvuddelar, nämligen den som handlar om vem Kristus var och är. Den andra delen, vilken innefattar allt vad Kristus gjorde och gör, inriktar sig mycket

13 13 på frälsningen (Sigurdson 2006, s 12). Jag koncentrerar mig till den första delen eftersom den delen är viktig för debatten om ikonerna, så pass viktig att den utgör en slags grund för ikonens vara eller icke vara, nämligen Guds inkarnation i Kristus. Sigurdson (2006, s 11) förklarar att ordet inkarnation kommer från det senlatinska incarnare och betyder förvandla till kött, vilket i sin tur uppfattas som att Gud, genom Jesus, blev förvandlad till människa. Detta beskrivs i Johannesevangeliet med att Ordet blev till människa (Bibel 2000, Joh 1.14). Sigurdson (2006, s 14-15) hänvisar till Sarah Coakley och hennes studier av kristologin när han tar upp exempel på olika sätt att se på och uppfatta inkarnationen. Coakley har funnit sex olika typer av inkarnationskristologier inom den kristna läran. Två av dem har jag valt att ta upp i detta arbete. Dels för att Coakley anser dem vara vanligast förekommande och dels för att de bäst berör inkarnationsfrågan i förhållande till ikonens teologi. Den ena är den som har fokus på Kristus preexistens och innebär tron på att Kristus är det samma som Ordet, vilket existerade före allting annat. Den synen på inkarnationen innebär att Kristus blir människa och den tycker Sigurdson (a.a.) rent begreppsmässigt motsvarar innebörden av inkarnation (förvandla till människa). Uppfattningen om att Ordet blev människa i Kristus för att människan skulle återfå sin gudomlighet, det vill säga kunna uppstå syndfri till evigt liv efter döden, skrevs ned redan under 300-talet av Athanasios av Alexandria (ca ). Han menar att den främsta orsaken med inkarnationen, Guds ords människoblivande, var att upphäva döden för människorna. Han hänvisade till Första Korinthierbrevet och menade att eftersom det var en människa (Adam) som gjort att människorna förlorat sitt eviga liv var det också tvunget att en människa (Kristus) gjorde så att de åter fick evigt liv (Athanasios 2006, s 86). Den andra av Coakleys (1988, Sigurdson 2006, s 15)) sex inkarnationskristologier lär att interaktionen mellan det gudomliga och det mänskliga i Kristus är fullständig och innebär att Kristus är helt gudomlig och helt mänsklig. Det var denna syn på inkarnationen som fastslogs av konciliet i Chalcedon år 451. Man försökte då, enligt Dowley (1980, s 175), att sammanfatta de själsliga egenskaperna av inkarnationen till att Kristus var ett fullkomligt gudomligt väsen samtidigt som han var fullkomlig i sin mänsklighet men att hans två naturer inte var sammanblandade utan bildade både en person och en existens. Då man vid tre tidigare kyrkomöten hade tvistat om samma fråga om och om igen kan det både och som ingick i

14 14 beslutet om Kristus som både Gud och människa ses som en slutlig kompromiss för att få lugn och ro. Det kalcedoniska beslutet blev dock mer accepterat i väst än i öst. Inkarnationsfrågan inom östkyrkan såg och ser fortfarande annorlunda ut än den västliga. När Ordet blev människa blev all materia förklarad dvs. att det fått det himmelska till del. I och med detta befinner sig Gud och Kristus i en ständig relation till varandra (Abel 2006, s 24). Den östliga synen på inkarnationens skäl är att Gud genom sin människoblivelse i Kristus gav människan möjligheten att själv bli gudomlig (Rasmussen & Thomassen 2007, s 138). Kyrkan är, enligt ortodox tro, Kristi levande bild på jorden och Guds helige ställföreträdare. Kyrkan är på samma sätt som Kristus både världslig och andlig, den tillhör de två verkligheterna varav den ena inte är synlig och är ett tecken på vad den ortodoxa kyrkan kallar Guds närvaro i världen (a.a. s ). Konciliet i Chalcedon innebar alltså ingen slutlig lösning för kyrkans syn på problemet med homoousios även om man där antog en norm för hur bekännelsen till tron skulle uppfattas. Denna norm gäller fortfarande utom för de icke-kalcedoniska kyrkorna (Sigurdson 2006, s 81) det vill säga de som alltjämt förkastar besluten som togs vid konciliet i Chalcedon, exempelvis den Syrisk-ortodoxa kyrkan (Chadwick 1998, s 206). Kyrkans delning När man talar om splittringen mellan öst och väst inom kyrkan brukar man nämna meningsskiljaktigheterna i samband med treenigheten. Den Ortodoxa kyrkan, östkyrkan, är den av parterna som inte accepterade tillägget till den nicenska trosbekännelsen som påstår att Anden är kommen ur Fadern och Sonen. Deras definition av treenigheten är istället att både Sonen och Anden är komna ur Fadern. Genom ett tillägg i den nicenska trosbekännelsen, filioque, som är latin för och av Sonen, visar den Katolska kyrkan sin syn på treenigheten. I den ursprungliga texten står det att Anden utgår från Fadern men västkyrkan hävdade att tillägget filioque fanns med i den ursprungliga texten, vilket har visat sig vara felaktigt. Motsättningarna består alltjämt (Rasmussen & Thomassen 2007, s ).

15 15 Men det var inte bara treenighetsfrågan som bidrog till kyrkans delning. Delningen berodde också på att påven ensam kunde styra religionen i väst eftersom det romerska riket fallit samman och det inte längre fanns någon kejsare, så som det fortfarande fanns i det Bysantinska riket i öst, där patriarkerna var underställda kejsaren. Språket, gudstjänstutvecklingen, och olika uppfattningar om vad som var grunden i läran påverkade också att öst och väst gled allt mer isär. I öst spelade frälsningens mysterium och mötet mellan Gud och människan en stor roll. En av deras grundsyner inom läran var att Gud genom att bli människa gav människan möjlighet att bli gudomlig. I väst kom det däremot att handla allt mer om arvssynden och Kristi offer för mänskligheten, dvs. att han genom att dö på korset tog på sig människornas synd och gav alla en möjlighet att få förlåtelse (Rasmussen & Thomassen 2007, s ). Under århundraden av oenighet mellan östkyrkan och västkyrkan pågick även debatten om bruket av ikoner. De kristologiska frågor, vilka uppkom tidigt i den kristna historien och rörde de delade meningarna inom kyrkan, berörde även ikonens teologi. Det var alltså inte bara tidsmässigt som de två debatterna sammanföll utan även teologiskt. Enligt Ouspensky (2000, s 95) ligger förklaringen till detta i att utformningen av kyrkans konstnärliga språk såväl som dess dogmatiska, formades under flera århundraden innan det framstod som tydligt. Ikonoklasmen Ikonoklasm kallas den period när motståndet mot ikoner var som störst och som mest organiserat. Strider mellan ikonoklaster och ikonförsvarare varade från år 726 till 843 och var som starkast i Bysans. Motståndet mot ikoner hade att göra med bildförbudet, treenigheten och inkarnationen och det resulterade i att kyrka och stat kom allt längre ifrån varandra. Den främsta orsaken till ikonoklasternas kampanj mot de heliga bilderna var, enligt Chadwick (1998, s 276), att bilderna var alltför lika de bilder av antikens gudar som kristendomen redan då ansågs ha segrat över. Han menar att det fanns en viss poäng i några av de argument som ikonoklasterna tidigt förde fram. Exempelvis kan det inte, enligt honom, varit svårt att se den likhet som de hävdade att den kristna konsten hade med hednakonstens bilder av gudar och gudinnor från tidigare lokal mytologi. Chadwick (a.a. s 277) hävdar att bilder av Kristus var påverkade av mytologiska förlagor av exempelvis Zeus.

16 16 Till skillnad från Chadwick så visar Ouspenkys (2000, s ) forskning på att bildförbudet var det enda argument som ikonoklasterna hade. Innan den ikonoklastiska perioden hade det, enligt Ouspensky, länge funnits ett motstånd mot bilder inom kyrkan som grundade sig på just bildförbudet i Gamla testamentet och visade sig genom anklagelser om avgudadyrkan. Ikonkulten uppfattades som idoldyrkan. Eftersom kristendomen härstammar ur judendomen var naturligtvis bildförbudet en orsak till frågan om ikonerna skulle tillåtas eller inte inom den tidiga kyrkan. Det fanns alltså tidigt motståndare till ikoner som menade att orden i Andra Mosebok om att inte göra någon avbild eller bildstod inte gick att förena med avbildningarna av Kristus. Detta eftersom man ansåg att Gud genom Kristus blivit människa och genom att avbilda Kristus avbildade man Gud, vilket enligt Bibeln var förbjudet (Rasmussen & Thomassen 2007, s 142). Enligt ortodoxa teologer är det synen på Gud i Kristus som ligger bakom striderna om ikonens vara eller icke vara. Den ortodoxa kyrkans syn där Sonen, Kristus, är född av Gud Fader och då inte var en del av Guds evighet innan födelsen gör att en ikon, för dem, inte är en avgudabild. En Kristusikon ses av Ortodoxa kyrkan som en bild av Kristus. Eftersom den Ortodoxa kyrkan tolkar Kristus som någon kommen ur Gud, genom Gud, är han gudomlig men ändå människa. Ouspensky (2000, s 153) beskriver att ikonen för ikonoklasterna var identisk med dess prototyp, dvs. att en bild av Kristus var lika med Kristus själv, och eftersom deras syn bestod i att Gud och Kristus var av samma väsen så var bilden Gud. En ikon blev alltså i deras ögon en avgudabild som stred mot budordens bildförbud i Gamla testamentet. Inom ikonoklasmen stod kejsar Konstantin V, som regerade från år 741 till 775, för en del av bildmotståndet. Han kallade in en synod (sammankomst av biskopar) med uppgift att behandla bildfrågan. Inför detta möte sammanställde han en skrift med avsikt att försöka påverka biskoparna att följa hans linje. Konstantin V påstod att en bild är väsenslik med den som bilden föreställer. Därför var det inte möjligt, enligt honom, att avbilda Kristus. Han menade att på grund av Kristi egenskap av både människa och gudomlighet i en person är avbildning omöjlig eftersom bara den ena naturen går att avbilda, den mänskliga. Gudomligheten går inte att avbilda. Med detta menade Kejsar Konstantin att avbilning av Kristus innebar heresi, villfarelse från den kristna läran. Två heresier skulle man göra sig skyldig till genom att avbilda Kristus: nestorianism som innebär att åtskilja Kristi två naturer

17 17 och monofysitism, att blanda ihop dem. Med sina argument försökte han stoppa användandet av ikoner, och lyckades att få till ett uppsving för ikonoklasterna, men bara till hans son Leo IV tog över. Efter det mildrades förföljelserna på bildförespråkarna. Men det dröjde ända tills 843 innan det fastslogs att ikoner var tillåtna (Sigurdson 2006, s ). Ortodox bildlära Den ortodoxa kyrkans, östkyrkans, värld består, enligt Rasmussen & Thomassen (2007, s 140) av två olika verkligheter, den andliga som är osynlig och den materiella, den synliga. Människan har sin plats i båda dessa verkligheter. Det har också Kristus enligt den ortodoxa tron. Just i fråga om ikonernas teologiska grund och i striden om deras plats i kyrkan har Kristus andliga och gudomliga sida i förhållande till hans synliga och mänskliga sida en stor betydelse. Rasmussen & Thomassen (a.a. s 141) menar att den ortodoxa kyrkan tidigt var tydlig med att när man avbildade Kristus på en ikon så avbildade man hans mänskliga gestalt, inte hans gudomliga. För att påskina den ortodoxa kyrkans syn på Kristus som människa och som gudomlighet använder de Johannes av Damaskus, framstående och betydelsefull bildteolog under 300-talet, undran om varför man inte skulle få avbilda Guds son efter det att han blev mänsklig. Så på samma sätt som den ortodoxa kyrkans ikonostas, ikonvägg, förbinder den andliga och den mänskliga delen av kyrkan, förbinder ikonerna den osynlige Gudens värld med den troendes värld. Man tittar på och ber till Kristus mänskliga gestalt på en bild, men eftersom han har sina två naturer i två verkligheter visar hans bild vägen till den osynliga andliga världen, där Gud, den oformlige finns (a.a. s ). Sigurdson (2006, s ) ser en annan tidig bildteologs ord som avgörande för vad det egentligen är som avbildas på en ikon, nämligen Theodoros Stoudites ( ), som pekar på samma ikonologiska betydelse. Theodoros försvarade de heliga bilderna genom att skilja på en naturlig avbild och en framställd avbildning. Sonen var enligt honom den enda naturliga avbilden av Fadern men eftersom Kristus blev människa och Ordet därigenom blev synligt så var det genom sin mänskliga gestalt möjligt att avbilda. Han menade att det inte var den gudomliga naturen som avbildades utan personen. Denna syn var egentligen redan antagen inom kristendomen sedan man vid det andra nicenska konciliet år 787 fastslagit skillnaden mellan tillbedjan och vördnad. Tillbedjan var tillbörlig endast till Gud själv, medan vördnad

18 18 var rätt inställning till bilderna, eftersom denna vördnad gick tillbaka på det bilderna avbildade (Sigurdson 2006, s 219). Semiotik Berättelsen om duken som Kristus torkade sitt ansikte med och som sedan kom att kallas den icke av människohand målade Kristus och som är ett återkommande motiv på ikoner, beskrivs, som tidigare nämnts, i en liturgisk text inom Ortodoxa kyrkan. Denna liturgiska text som handlar om att Kristus ansiktsdrag fastnade på duken ger en inblick i östkyrkans semiotiska teologi. Tillsammans med föreställningen om den osynliga och synliga värld som den ortodoxa kristna tron innefattar, vilken beskrevs i föregående stycke, visar det på att ikonens teologi har en liknande sammansättning som en semiotisk förklaringsmodell som används vid studiet av bilder. Semiotik innebär studiet av tecken och deras sätt att fungera och kan tillsammans med det som Abel (2006, s 9) nämner om det gudomliga bortom bilden ge en ökad förståelse för östkyrkans syn på förhållandet till det gudomliga genom ikonen. Denna syn är i sig semiotisk då den skiljer på det betecknande och det betecknade. Dessa två begrepp ingår i en semiotisk kommunikationsmodell som utformades av lingvisten Saussure (1974) under tidigt 1900-tal (Fiske 2004, s 66). Denna kommunikationsmodell kan även användas inom bildanalys för att med hjälp av tolkning av tecken förstå bildernas innebörd. I modellen innebär betydelsen av det betecknande det som man ser, det uppenbara eller det direkt avbildade. Det betecknade däremot, är hur man som betraktare upplever det som är betecknat. Abel (2006, s 23-24) menar att Johannes av Damaskus bildteologiska resonemang utgick från ett semiotiskt system då han till ikonernas försvar utgick från ikonen både som bild av och bild för. Vad Johannes av Damaskus gjorde, utan att veta det, var att han satte in kristologin i en semiotisk modell och fick därigenom ett hållbart försvar för ikonen. Bilden av Kristus, avbildningen, är det betecknande, tecknets utseende som vi ser och uppfattar det. Bilden för Kristus är det betecknade, vilket hänvisar till hur vi mentalt och känslomässigt uppfattar det. Det sista är alltså det som östkyrkan kallar det osynliga, det som är mystiskt och gudomligt. Det är beteckningen av Kristus. Själva Kristusbilden, ikonen, med dess guldfärg, symboler och noggranna penseldrag, är det som är betecknat dvs. format till en avbild.

19 19 Denotation och konnotation Inom semiotiken såväl som kristologin går det att använda termerna denotation och konnotation. Denotation innebär ett teckens uppenbara betydelse t.ex. ett fotografi av något, ett objekt. Tecknet denoterar till det objektet och andra liknande objekt. Fiske (2004, s 118) tar exemplet gata som denoterar till alla gator även om de är utformade på olika sätt. Man kan säga att denotation är det man uppenbarligen ser eller tar på. Konnotation är det som händer när tecknet möter betraktarens värderingar, uppfattningar och känslor. Det är med andra ord den personliga tolkningen av tecknet. Exempelvis skiljer sig våra olika föreställningar om ordet gata sig åt beroende på vem vi är och var vi bor. Denotation respektive konnotation är begrepp som har utformats av Saussures efterföljare Roland Barthes. För att kunna studera betydelsen av tecken tog han fram en modell där dessa begrepp ingick. Han insåg att samma tecken kan ha olika innebörd beroende på vem som använder dem, dvs. tecken är kulturellt betingade (Fiske 2004, s 117). Detta framkommer tydligt när man sammanför ikonernas betydelse inom kristendomen och då särskilt den ortodoxa kyrkan med semiotiken. Abels (2006, s 9) beskrivning av ikonen som en jordisk avbild av en himmelsk urbild kan fungera som exempel. Den jordiska avbilden är denotationen av Kristi person. Denna avbild, ikon, konnoterar till den himmelska urbilden och på den osynliga gudomligheten, vilken inte avbildas men för den skull finns med i den troende betraktarens tolkning. Ikonen är inte tänkt som en illusion av objektet som den representerar, den försöker alltså inte framställa det som om det vore där. Ouspensky (2000, s ) menar att ikonen just i sin egenskap av bild är motsatsen till en illusion. En ikonmålare försöker inte få fram ett illusoriskt djup i bilden utan vill istället, genom det speciella och traditionella sätt som ikoner framställs på, ge ett djup och innehåll utanför bilden, framför den, där åskådaren är. Enligt Ouspensky (a.a.) är alltså ikonen till för att hjälpa den troende att bli uppmärksam på budskapet som ikonen bär fram, inte vad som finns i själva bilden.

20 20 Sammanfattande analys Är det då något i ikonens teologi som visar på olika uppfattningar av inkarnationen? Egentligen inte. Det som framkommer av litteraturundersökningen i denna uppsats är att ikonen enligt de ortodoxa kristna har en tydlig teologi som motsvarar den ortodoxa lärans syn på inkarnationen. Denna syn beskriver Ouspensky (2000, s ) på följande sätt: Ikonen av Jesus Kristus, av Gud-Människan, är ett bildligt uttryck för Chalcedondogmen; i själva verket representerar den personen i Gud-Sonen som blev människa, som är av samma väsen som Fadern med hänsyn till sin gudom och av samma väsen i det mänskliga som vi, oss lik i allt utom i synden, enligt Chalcedondogmens definition (Ouspensky 2000, s 188) Studien har visat att inkarnationsfrågan dök upp tidigt inom den kristna läran. Athanasios av Alexandria (2006, s 93) skrev på 300-talet i skriften Om inkarnationen om att Gud blivit människa för att människan skulle kunna återfå den gudomlighet som hon förlorat vid syndafallet. Därför kom Guds ord själv för att som Faderns avbild kunna återskapa människan efter Guds avbild (Athanasios 2006, s 93). Denna Faderns avbild är den samma som den avbild som Theodoros, enligt Sigurdson (2006, s 222), kallar för Kristi person och som därigenom är möjlig att avbilda. Sigurdson citerar Theodoros (1860) enligt följande: En ikon av någon avbildar inte naturen, utan personen. Att ikonoklasterna inte lyckades med vad de förutsatt sig, att undanröja de heliga bilderna ur kyrkan, beror enligt Ouspensky (2000, s 151) på att den ortodoxa kyrkan hade orubbliga och välformulerade teologiska svar till ikonoklasterna. Detta tvingade fram en teologisk grund som ikonoklasmen från början inte hade, och det var här bristerna i motståndet blev tydliga och därför till sist kunde besegras. Ouspensky (a.a. s 155) hävdar att ikonoklasterna försökte lägga dogmer från konciliet i Chalcedon som grund för sin argumentation. Dock gjorde deras grundläggande missuppfattning när det gällde distinktionen (åtskillnaden) mellan Kristus person och natur att de endast kunde se två möjligheter i det inkarnerade Ordets bild: antingen representeras Kristus gudomliga natur på ikonen eller representeras hans mänskliga natur, därmed avskild från det gudomliga, på ikonen. De kunde alltså inte se den tredje möjlighet som, enligt Ouspensky (a.a.), undanröjer hela det ikonoklastiska dilemmat, nämligen Kristus

21 21 person som enligt Chalcedons definition förenar hans gudomlighet och mänsklighet, oskiljaktigt och utan sammanblandning. Den semiotiska innebörden i ikonens teologi har funnits sedan trehundratalet men kunde inte kläs i ord förrän i början på 1900-talet då Saussure formade en semiotisk förklaringsmodell som innehöll det betecknande och det betecknade. Med hjälp av semiotiken tydliggörs den teologi och kristologi som ikonen grundar sig på. Distinktionen mellan Kristus person och natur behålls genom hela den semiotiska förklaringen genom det betecknande och det betecknades innebörd. Fortsättningsvis, genom Barthes modell, hänvisar avbildningen, denotationen, den föreställande bilden av Kristus genom konnotation eftersom tolkningen av Kristusbilden tillkommer. DISKUSSION Även om Guds inkarnation i Kristus är fastställd vid ett antal på varandra följande koncilier och därigenom kan betraktas som dogmatisk är det säkert många troende som inte har klart för sig var de står i denna uppfattning. Jag tillhör inte de som tror att alla troende kristna köper kristendomen som ett paket. Det är en alldeles för komplex religion för att det ska vara möjligt. Denna uppsats är i sig ett tecken på det eftersom den genom att beröra endast inkarnationens del i ikonens teologi visar på hur skiftande kristendomen är inom vissa områden. Att alla kristna skulle ha klara uppfattningar och åsikter om den kristna lärans olika delar förefaller mig i det närmaste omöjligt. Men för en ortodox kristen verkar det vara en självklarhet att det är Kristus man tillber när man vördar ikonen. Personer som inte tillhör den ortodoxa kyrkan, och därmed kanske har en annan grundsyn på förhållandet mellan Fadern och Sonen och på Kristus två naturer, kan stöta på problem när de står inför en ikon. Även om de anser att Kristus är fullkomligt gudomlig och fullkomligt mänsklig, precis så som de ortodoxa kristna enligt Chalcedondogmen tror, så kan en ickeortodox kristen se bilden som en direkt avbildning av Gud, just på grund av Kristus fullkomliga gudomlighet. I den personens ögon blir då Kristusbilden en avgudabild, eller idolbild. Det verkar nästan som om det endast är den ortodoxa kyrkan som teologiskt kan ta emot Kristus som både människa och Gud. Kanske beror det på den östliga synen på själva

22 22 orsaken till inkarnationen, att Gud genom sin människoblivelse gav människan möjlighet att bli gudomlig och att kyrkan enligt ortodox tro är Kristus levande bild på jorden. Eller beror det på det delaktiga förhållandet mellan Fadern och Sonen, mellan det gudomliga och det mänskliga, där ikonen både är en denotation (bild av) och en konnotation (bild för) Kristus, gudomlighet och mänsklighet i en person förenad, oskiljaktigt och utan sammanblandning. Att kunna sammanfoga Kristus gudomliga och mänskliga natur och ändå kunna behålla dem åtskilda verkar vara ett privilegium som den ortodoxa kyrkan har. Ett privilegium som är kommet ur tidig kristen konst och som under århundraden utvecklats till en teologi som innefattar inte bara ikonen utan även kärnan i den ortodoxa tron, den mystiska närvaron av och i det gudomliga. Denna studie har visat att man kan använda sig av en semiotisk kommunikationsmodell för att tydliggöra ikonens teologi. Kristi person och natur är utmärkta exempel på det betecknande och det betecknade. Jag har vid flera tillfällen, när jag undervisat i Bild, använt mig av ikoner för att förklara innebörden av det betecknande och det betecknade. Men jag har alla gånger varit ovetande om den historia som ligger bakom ikonens dubbla natur. Att det ligger århundraden bakom lösningen som till slut befäste ikonens roll i kyrkan har jag varit ovetande om. Denna nya kunskap för med sig utökade möjligheter när jag i framtiden ska förklara delar av semiotikens innehåll för mina elever. Det har också fått mig att undra över om inte ikonen varit med att påverka semiotiken. Ikonens teologi och den ortodoxa bildläran var för länge sedan utformad när Saussure framlade sin semiotiska förklaringsmodell. Kan ikonens teologi, med inkarnationsproblematiken och synen på treenigheten ligga bakom de termer som används i Saussures och Barthes kommunikationsmodeller? Eftersom man så tydligt kan överföra ikonens dubbla innebörd på semiotikens dubbla betydelse av ett tecken, så tycker jag att frågan är rimlig. Jag undrar om inte ikoner och heliga bilder på väggar känns mer ärliga än de s.k. utsmyckningar som finns i protestantiska kyrkor. Dessa avskalade kyrkorum, där det ibland inte finns något annat än en matta på väggen att fästa blicken på erbjuder ingen vidare kontakt med det gudomliga. Om det är tänkt att evangelierna och predikan ska förmedla den kontakten är det många gånger ännu sorgligare eftersom det tyvärr är få präster som enbart

23 23 med sin röst och sin kropp kan få fram en känsla av att man som åhörare faktiskt har en chans att bli uppmärksammad av en högre makt, vare sig det gäller tillbedjan eller vädjan. När jag går in i en protestantisk kyrka slås jag ofta av en rikedom av mässing och lampor om det är en äldre kyrka, och i en nyare kyrka av en stilrenhet som tycks vilja förmedla en annan sorts rikedom, nämligen en fet bankbok. Det kommer upp tankar i mitt huvud som får mig att undra över vad det är för mening med kyrkan överhuvudtaget. Måste jag ha en privat Gud för att kunna tro? Är det meningen att jag ska gå till kyrkan för att få kontakt med någon som jag kan sända tankar till när som helst ändå? Jag vill hellre att kyrkan ska kunna erbjuda mig en uppsjö av förmedlingar mellan mig och Gud så att jag, en synderska, ska kunna ha en rimlig chans att bli förlåten. Och då hjälper det med bilder. Gärna många och vackra. Gärna en Jesusbild med milda ögon som påminner mig om att någon, som tror ännu starkare än jag, har gjort en bild av honom, enligt en särskild tradition och ett framställningssätt där illusionen utelämnas, för att få mig att ana att det finns en gudomlig natur inom räckhåll.

24 24 REFERENSLISTA Abel, U. (2006) Ikonen den besjälade bilden, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag Athanasios av Alexandria i översättning av Andrén, O. (2006) Mot hedningarna och Om inkarnationen, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag Beskow, P. m.fl. (1995) Den kristna kyrkan Stockholm: Natur och Kultur Bibelkommisionen (2000) Bibeln, Örebro: Bokförlaget Libris Chadwick, H. (1998) Den tidiga kyrkans historia, Nora: Nya Doxa Dowley, T. (1980) De kristna Illustrerad handbok i kyrkans historia, Stockholm: EFSförlaget Eusebios av Ceacarea (1995) Kyrkohistoria, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag Fiske, J (2004) Kommunikationsteorier, Wahlström & Widstrand. Florén, A. Ågren, H. (2006) Historiska undersökningar, Lund: Studentlitteratur Norstedt (2003) Norstedts svenska ordbok, Språkdata och Norstedts Ordbok Ouspensky, L. (2000) Ikonens teologi, Skellefteå: Artos bokförlag Rasmussen, T. & Thomassen, E. (2007) Kristendomen - en historisk introduktion Skellefteå: Atros & Norma bokförlag Schöldstein, C. (2004) Guld och Azur, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag Sigurdson, O. (2006) Himmelska kroppar, Glänta produktion.

25 25 BILAGOR Bilaga 1 Kristus Allhärskaren 500-tal Katarinaklostret, Sinai Gudsmodern från Vladimir, 1100-tal Tretjakovgalleriet, Moskva

26 Bilaga 2 Jungfru Maria och barnet, 100-tal Priscilla-katakomberna, Rom Bilaga 3 Den icke av människohand målade Kristus, 1700-tal Hermitagegalleriet, St Petersburg

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Skapad för att Tillbe

Skapad för att Tillbe Skapad för att Tillbe Av: Johannes Djerf I onsdags så startade vi upp församlingens bibelskola. Vilket jag tycker är mycket spännande och jag hoppas även ni deltagare som var med kände det och med en förväntan

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Narrow Minded. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och på så

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Striden i himlen och försoningen

Striden i himlen och försoningen Striden i himlen och försoningen GUDS KARAKTÄR IFRÅGASÄTTS Job 38:4-7 Hur var universums tillstånd vid jordens skapelse? (1 Mos 1:31) Vad är stjärnor en symbol för i Bibeln? (Upp 1:20) Jes 14:12-14 Vad

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria

Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helig Ande, född av jungfrun Maria Predikan Tältmöte på Heljarödsgården, 2014 Vi ska idag fortsätta med vårt fokus på den

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt

Läs mer

Inledning.2. De sju konciliernas kyrka 3. De sju ekumeniska kyrkomötena 4. Östkyrkans mystiska teologi...8. Den Treenige Guden..10

Inledning.2. De sju konciliernas kyrka 3. De sju ekumeniska kyrkomötena 4. Östkyrkans mystiska teologi...8. Den Treenige Guden..10 Innehållsförteckning Inledning.2 De sju konciliernas kyrka 3 De sju ekumeniska kyrkomötena 4 Östkyrkans mystiska teologi...8 Den Treenige Guden..10 De oskapade energierna.15 Det skapade varat..18 Sammanfattning.20

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd. "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

SPECIELL ANDLIG FÖDA FÖR SJÄLEN

SPECIELL ANDLIG FÖDA FÖR SJÄLEN 15:e läxan - Sabbaten den 11 april 2009 Vi ser det stora behovet av missionsverksamhet att förkunna sanningen inte endast i fjärran länder, utan till dem som är nära oss. I vår nära omgivning finns städer

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

(Introd. 0:35) I förra programmet läste vi om Elisabet och hennes man prästen Sakarias,som blev stum därför att han inte trodde Herrens Ord.

(Introd. 0:35) I förra programmet läste vi om Elisabet och hennes man prästen Sakarias,som blev stum därför att han inte trodde Herrens Ord. PROGRAM 183. LUKAS 1: 26-80. (Introd. 0:35) I förra programmet läste vi om Elisabet och hennes man prästen Sakarias,som blev stum därför att han inte trodde Herrens Ord. Och därför kunde han inte utlysa

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag FÖDD AV JUNGFRU MARIA Predikotext: Luk. 1:26-38 26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd

Läs mer

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. - För att förhindra att hans halvsyster den katolska Maria skulle ta över tronen och där med göra England katolskt så skrevs

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

FÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015

FÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015 FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015 Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 kor 5:17 2015 efter Kristus eller 5776 efter skapelsen

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35)

Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35) Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till det sjätte kapitlet i Andra Mosebok. Som innehåller JEHOVAs svar på Mose bön. Och Han förnyar och stadfäster Mose kallelse. Vi

Läs mer

Islam en livshållning Islams uppkomst

Islam en livshållning Islams uppkomst Islam Islam en livshållning Islam är en religion, men för muslimer har ordet religion en vidare innebörd än det i regel har för kristna. Muslimer anser att islam betecknar en livshållning, en grundläggande

Läs mer

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet

Läs mer

Berättelsen vi befinner oss i

Berättelsen vi befinner oss i Berättelsen vi befinner oss i Ola Wingbrant 2014-11-08 Introduktion Det känns roligt och inspirerande att få stå här igen. Att åter ha fått förtroendet. Jag som står här heter Ola Wingbrant och predikar

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

Guds Ord kom till profeten William Marrion Branham:

Guds Ord kom till profeten William Marrion Branham: Guds Ord kom till profeten William Marrion Branham: Ta upp Din penna och skriv! En kväll, då jag sökte Herren, sade Den Helige Ande till mig att ta upp min penna och skriva. Då jag grep pennan för att

Läs mer

Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B

Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B Instuderingsfrågor Kristendom och islam NV10B - - - Läs sidorna 76 81 och 120 122 i läroboken (Religion1) Läs stencilerna Jesu sista vecka, Jesus skärper lagens bud och Islam Instuderingsfrågorna hittar

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Mannen och kvinnan. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan!

Mannen och kvinnan. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan! Mannen och kvinnan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan!) Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

En ny eld! Av: Johannes Djerf

En ny eld! Av: Johannes Djerf En ny eld! Av: Johannes Djerf Vi ska idag börja med att läsa en bibeltext. Matt.21:12-17. Templet var det religiösa centrumet. Det var här Gud bodde. Det var en bestämd plats där Guds folk fick erfara

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf För ett antal år sedan så hade jag ett par badbyxor, som jag hade varit ägare till under en längre tid, och därför så var också resåren i byxorna något slitna.

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN Bromölla Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING December 2015 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, Bromölla 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL

ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL ÄRKEÄNGLARNA MIKAEL, GABRIEL OCH RAFAEL 26 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 27 SEPTEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter (dock något längre om alla moment genomförs) Dagens läsning är Mark 9:38-43, 45, 47-48,

Läs mer

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING Vigselgudstjänst i Grytnäs församling Några ord på vägen Vi gläds mer er i era vigselplaner och vi tycker det är särskilt roligt att ni planerar att gifta er i Grytnäs

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap.

iii. Vingårdsarbetarna är Israels ledarskap. Markus 12 (12:1 12) Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna 1 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett

Läs mer

den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:

den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här: Jona 3 (Vers 1-10) Jona i Nineve 1 HERRENS ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2 Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. 3 Då steg Jona

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

NTs historiska böcker

NTs historiska böcker NTs historiska böcker s. 1 Matteus evangelium s. 3 Markus evangelium s. 4 Lukas evangelium s. 6 Johannes evangelium s. 8 Apostlagärningarna Matteus evangelium Den utlovade Messias Av Nya testamentets fyra

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

Kyrkans sju kännetecken

Kyrkans sju kännetecken Kyrkans sju kännetecken Sebastian Grünbaum Evangelisk-lutherska missionsstiftet i Finland 1 Inledning Luther skrev sin bok Om Koncilierna och Kyrkan år 1539. Denna bok är en del av det stora arv som Luther,

Läs mer

DEN SAMARISKA KVINNAN

DEN SAMARISKA KVINNAN DEN SAMARISKA KVINNAN TREDJE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (23 MARS 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 4: 5-15, 19b-26, 39a, 40-42 Jesus och den samariska kvinnan Han måste ta vägen genom Samarien och kom där

Läs mer

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20

Läs mer

B. Välsignelse inför skolstarten

B. Välsignelse inför skolstarten B. Välsignelse inför skolstarten De barn som skall börja skolan kan välsignas på våren strax före skolstarten på hösten. Välsignelsehandlingen leds av en präst en annan församlingsanställd. Välsignelsen

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

Läsargruppen i Högbergskyrkan

Läsargruppen i Högbergskyrkan Läsargruppen i Högbergskyrkan Läsargruppen är öppen för alla. Det finns inga krav för att vara med, utan oftast går man med därför att man är nyfiken och att det finns en längtan efter något mer att få

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

! Vi vill ha Jesus i centrum,

! Vi vill ha Jesus i centrum, Vi vill ha Jesus i centrum, stå på Bibelns grund och vara ett andligt hem med hjärta för Stockholm. VARDag : Andens frukt Ett litet kompendium om helgelse Innehåll Inledning 1. Rättfärdiggörelse och heliggörelse

Läs mer

Jesus och grundandet av kristendomen

Jesus och grundandet av kristendomen Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Predikan och föredrag vid vallfärd till Oskarström den 25 maj 2013 Biskop Anders Arborelius ocd Predikan (Predikan är nedskriven efter bandinspelning) Kära bröder

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Sångpostillan - Första söndagen i Fastan

Sångpostillan - Första söndagen i Fastan Sångpostillan - Första söndagen i Fastan Bidrag från Bengt Pleijel 2009-02-17 Senast uppdaterad 2015-02-15 Bibelskolan.com Första söndagen i Fastan Invocavit Prövningens stund Låt oss be om nåden att med

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7).

a. Några hundra år tidigare hade Jesaja profeterat om en framtid då en budbärare ropar ut goda nyheter om räddning och att Gud är konung (Jes 52:7). Markus 1 (1:1) Jesus namn och titel 1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son. 1. Evangeliet är ett grekiskt ord som kort och gott betyder goda nyheter. Vi har på svenska blivit så vana vid det

Läs mer

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04. Elim Billdal BIBLIOLOGI Guds Ords inspiration & auktoritet 2015-03-04 Elim Billdal Innehåll Snabb-fakta om Bibeln Uppenbarelse från Gud "Sola Scriptura" Bibelns inspiration Bibelns eget vittnesbörd Vad hade Jesus för

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer