Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Ekologiska värden Detaljplan Liljeholmen 1:1

Transkript

1 Ekologiska värden Detaljplan Liljeholmen 1:1 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Detaljplanen 4 Beskrivning av området 4 Spridningssamband idag 6 Barrskogshabitat 6 Våtmarkshabitat 10 Ekhabitat 10 Ekosystemtjänster 10 Medverkande Stockholms stad Exploateringskontoret Britt Berntsson Konsult Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Dan Andersson - biogeovetare Margareta Friman Scharin - Friman Ekologikonsult Ekologiska värden 10 Konsekvenser av utbyggnaden 12 Förslag till kompensation 12 Underlagsmaterial 12 2

3 Sammanfattning Det finns ett stort behov av skolplatser inom stadsdelarna Gröndal och Liljeholmen varför en ny skola föreslås längs med Lövholmsvägen intill sjön Trekanten. Miljöförvaltningen har bedömt att naturvärden, markföroreningar och buller utgör de viktigaste miljö- och hälsofrågorna att ta hänsyn till i detaljplanen och att redovisa i planhandlingarna. I denna rapport redovisas de ekologiska frågeställningarna. Skolbyggnaden ligger i en sluttning ner mot Trekanten och vid Lövholmsvägen blir den två och tre våningar hög. På sidan mot sjön kommer en skolgård att anläggas. En vegetationsridå kommer att sparas mellan promenadstråket längs sjön och skolgården. En del av marken kommer att fyllas upp och sedan planteras. Planteringar kommer även att ske längs Lövholmsvägen och öster om planområdet. Trädvegetationen i planområdet består uteslutande av lövträd där merparten har vuxit upp efter att området övergavs som industriområde på 1980-talet. Inga rödlistade eller hotade arter har hittats i området. Området är ändå viktigt för många fågelarters häckning och födosök och det har stor potential att bli värdefullt för många djur i storstadsmiljön. Den viktigaste ekologiska funktionen området är som en länk i ett kärnområde i ekhabitatnätverket. Området har goda spridningsförhållanden med en central placering i kärnområdet. Utbyggnad av en skolbyggnad och skolgård kommer att ta en stor andel av parkmarken i detta avsnitt av Trekanten, om inte skolgården kan hållas grön. Då en stor del av naturmarken tas i anspråk minskar de ekologiska värdena avsevärt. Spridningsförmågan för eklevande insekter i kärnområdet kommer att påverkas negativt om detta område bebyggs. Den viktigaste ekologiska funktionen området har är som ett kärnområde för eklevande insekter. Det är möjligt att spridningen kan klara sig även om detta område tas i anspråk, men absoluta miniminivåer för att ekologiska funktioner ska fungera är mycket svåra att fastställa. Möjligheten att stärka spridningskorridoren för eklevande arter genom restaurering och skötsel inom planområdet är starkt begränsat eftersom endast en liten del av naturområdet blir kvar. Utanför planområdet finns möjligheter att göra t.ex.en del gator grönare än idag, vilket i så fall bör göras med fullvuxna träd. De större träd som kan sparas i området bör bedömas och åtgärdas av en arborist. Ekar som kan sparas bör friställas. Det finns även ett stort behov att friställa ekar kring hela sjön Trekanten. Möjligheten att förstärka våtmarksambandet genom att bygga dammar mellan sjön Trekanten och under landskapsbroarna, framförallt till Vinterviken, bör undersökas. 3

4 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har på uppdrag av Stockholms stad bedömt vilken inverkan en utbyggnad av en skola i intill sjön Trekanten kan få på de ekologiska värdena (detaljplan för Liljeholmen 1:1 i stadsdelen Liljeholmen). Miljöförvaltningen bedömer att naturvärden, markföroreningar och buller utgör de viktigaste miljö- och hälsofrågorna att ta hänsyn till i detaljplaneringen och att redovisa i planhandlingarna. De viktigaste naturvärdena är, enligt miljöförvaltningen, att området ingår i ett kärnområde för Stockholms unika ekmiljöer. Detaljplanen Inom stadsdelarna Gröndal och Liljeholmen finns ett stort behov av skolplatser och befintliga skolor är redan fullt utbyggda. En ny skola föreslås längs med Lövholmsvägen med skolgård i söderläge. Skolan ska rymma skolklasser i årskurserna F-6 samt en förskola med sex avdelningar. Byggnaden placeras längs Lövholmsvägen och ligger i en sluttning ner mot sjöntrekanten. Byggnaden blir mellan två och tre våningar sedd från Lövholmsvägen. Skolan ska ha en tillhörande skolgård anordnad för sitt ändamål, vilket kan innebära hårdgörning av marken. Beskrivning av området Vid besöket i Trekanten hittades inga ovanliga arter som visar på en lång historisk kontinuitet, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på områdets tidigare användning som industrimark. På häradskartan, se figur 2, från början av 1900-talet var stora delar av marken bebyggd. Idag finns också ett flertal rester av murar, både i sten och cement, samt ett flertal småvägar/stigar genom området. De allra flesta träden är halvgamla och troligen uppväxta samtidigt då kronan börjar högt upp. Närmare gångvägarna har kronorna dock kunnat bre ut sig mer. Ett fåtal grövre träd finns 4 De ekologiska frågeställningar som Miljöförvaltningen vill få besvarade är: * vilka ekologiska värden som försvinner * vilka ekologiska funktioner som ska bevaras och inte får påverkas negativt av exploateringen * möjliga kompensationsåtgärder, som t.ex. möjligheterna att stärka spridningskorridor för eklevande arter genom en restaurerings- och skötselplan. Området besöktes 11 juli 2013 av Sonia Wallentinus, Margareta Friman Scharin och Dan Andersson. En vegetationsinventering har genomförts av Grontmij landskapsarkitekter Områdets rekreativa värden har inte bedömts. I startpromemorian anges att ett av planens syften också är att bevara det rekreationsområde som ligger kring sjön Trekanten. En vegetationsridå kommer att sparas mellan promenastråket längs sjön och skolgården. Vissa planteringar är planerade. Planområdet ligger delvis inom sjön Trekantens strandskyddsområde. Med hänvisning till att skolan är ett angeläget allmänt intresse som inte går att tillgodose på annan plats i området, kommer staden att ansöka om dispens för strandskyddet inom planområdet. Skolan behöver stå färdig för inflyttning Figur 1. Aktuellt område ingringat med rött. Källa Hitta.se.

5 Figur 2. Häradskarta från Lantmäteriets historiska kartdatabas. Lantmäteriet. 5

6 6 i området, träd som troligen fick stå kvar inne på industriområdet. Redan 1902 startades en färgfabrik som fanns kvar ända fram till 1960-talet. Därefter användes lokalerna till en bilverkstad. Byggnaderna revs Med tanke på detta kan man förstå att marken är omstuvad, och att olika mer eller mindre giftiga avfallshögar har påverkat de ekologiska förhållandena negativt. Området domineras av ett tätt lövträdskikt där de flesta träden har ungefär samma ålder, men som tidigare nämnts står även några enstaka grövre träd här och där. Alm och lönn dominerar. Flera av almarna är döda, men gott om uppslag av alm förekommer. Längs Lövholmsvägen står en allé av huvudsakligen parklindar. Totalt finns tre stora gamla ekar (samt en död), fyra stora lindar och flera större lönnar och almar. En del grova sälgar finns också i området. Några relativt stora askar står i östra delen. I område åtta dominerar björk. Inslag av fågelbjörk och asp finns i området. Längs stranden växer knäckepil och al. Några planterade klotpilar finns i den östra delen. Lavfloran är mycket rudimentär på träden i områden, även på de träd som har goda förutsättningar. Detta kanske beror på att luftkvaliteten är eller har varit mycket dålig. På ekar återfinns i princip bara mjöllav och trädgröna. På ask som har lite högre ph hittas även allélav, blåslav, flarnlav, färglav (vanlig och mångfruktig), men lavfloran täcker inte hela trädstammarna. Inga tickor har hittats på träden. Buskar som druvfläder, glansros, hassel, kornell, luktschersmin, parkoxbär, snöbär och vresros förekommer i området. De kärväxter som har hittats i området domineras av ogräsarter som brännässla, löktrav, kärs och nejlikrot. Gräs som bergslok, fårsvingel, hundäxing, lundgröe, piprör och ängsgröe är vanliga. Andra växtarter som hittats är; amerikansk dunört, getrams, groblad, gråbo, hundkex, häckvicker, kanadensiskt gullris, knölklocka, mörkt kungsljus, liten kardborre, maskros, parkslide, praktlysing, renfana, rödklöver, skelört, skogsfibbla, skogsklöver, stormåra, vintergröna, vitklöver, vit sötväppling, vitplister, åkervinda och äkta johannesört. Ingen av arterna är särskilt ovanlig. Fåglar som sågs eller hördes vid besöket var grönfink, häger, koltrast, ringduva, skata, talgoxe och trädkrypare. Flera bon av koltrast hittades. Besöket i juli är lite väl sent på säsongen för att notera fågelförekomster, så många fler arter än de som noterades kan häcka i området. På en grov sälg hittades gnagspår av trolig myskbock Aromia moschata. Vid en inventering av stränderna i Stockholms stad (Stockholms stad 2010) har Trekantens stränder ett måttligt värde för flora och fauna och en god tillgänglighet för fotgängare. Sökning i Artportalen har gjorts under augusti 2013 med avgränsning i tiden från Artportalen är en databas för inrapportering av arter som är öppen för alla och därmed inte kvalitetsgranskad. Arter som har sekretesskydd visas inte (t.ex. berguv). Endast ett fåtal växtfynd finns noterade inom området, som alla tillhör vårfloran; pestskråp, snödroppe, vårkrokus och snökrokus samt paddfot som är en ruderatväxt som kan återfinnas på avfallshögar. Beträffande fågelfaunan har björktrast, gråtrut, gräsand, grönfink, fiskmås, knipa, knölsvan, skata, skrattmås, sothöna, stare, strandskata, svarthätta och sädesärla noterats som troliga eller säkra häckningar för lokalen Trekanten under de senaste fem åren. Inga rödlistade eller hotade arter har hittats under inventeringen eller noterats i Artportalen. I övrigt hänvisas till Vegetationsanalysen av Grontmij 2012, se figur 3. Foton från området finns i figur 4 och 5. Spridningssamband idag Stockholms stad har satt fokus på tre viktiga arter/ artgrupper som är indikatorer för rik biologisk mångfald. Dessa är: 1) eklevande arter som är knutna till gamla ekar (jätteekar), och 2) tofsmes (barrskogsmiljöer) och 3) padda (våtmarker). Genom att skydda miljöer som dessa arter/artgrupper är knutna till kan man behålla en stor del av den biologiska mångfalden i staden. Arternas (möjliga) förekomst och spridning har kartlagts genom GIS-analyser av biotopkartan (Stockholms stad 1998a) och i vissa fall även genom inventeringar. Arbetet har genomförts av

7 Figur 3. Utdrag ur Grontmijs vegetationsanalys. 7

8 A B C 8 D E Figur 4. A - Området är delvis präglat av den gamla industrimiljön och flera murrester finns. B - Område åtta med ung björksskog. C - Några stora askar i område fyra. D - I större delen av området är ogräsfloran stark som t.ex. brännässla. E - Döda almar. F - Några stora ekar fi nns i området. F

9 A B C D E F Figur 5. A- Stranden vid Trekanten B - Utsikt från stranden mot Liljeholmens torg. C - Strandpromenad med grov ek. D - GC-vägen längs Lövholmsvägen. E - utsikt mot Lövholmsvägen. F. Lindträd längs Lövholmsvägen. 9

10 10 Miljöförvaltningen i samarbete med KTH (Mörtberg et al 2006 och 2007). Barrskogshabitat Värdefulla barrskogsområden saknas i området. Våtmarkshabitat Inga kända lekplatser för groddjur finns inom området eller längs Trekanten. Närmaste kända lekplats är en damm vid Vinterviken. Trekanten är också för avskiljd från andra groddjurslokaler med många trafikerade vägar som förhindrar spridningen. Själva sjön och dess stränder har dock en bra potential för våtmarksarter, men så länge området saknar förbindelse med andra våtmarksområdet kommer troligen inga mer krävande våtmarksarter etablera sig här. Ekhabitat Planområdet är ett viktigt (brun färg) område i ekhabitatnätverket, se figur 6. Området kring Trekanten och Liljeholmen, Vinterviken och Mörtviken ingår i ett kärnområde för ekar. Detta innebär att här finns ett koncentrat av värdefulla ekar och ekområden med höga biologiska och kulturella värden. Från områdena bedöms eklevande arter kunna sprida sig. Delar av kärnområdet har sedan inventeringen gjorts fragmenterats, men det gäller inte i närheten av planområdet. Inga ekområden finns inom planområdet. Spridningsegenskaperna har ändå fått ett högt värde (brunt) eftersom planområdet domineras av ädellövskog. Ädellövskog i allmänhet är värdefull för många eklevande arter, men har även stor betydelse för de arter som är mindre krävande. Eftersom sikten mellan trädkronorna på andra sidan sjön är fri och avståndet inte är så långt, bör det inte vara några svårigheter för spridning tvärs över sjön. Det finns ett jätteträd (ek) markerat inom området (se figur 3), vilket måste vara den ek som står vid strandpromenaden. Denna ek har bedömts som värdefull. Ekosystemtjänster Förutom den funktion som naturmarken har för habitatnätverken är även små naturmarksområden betydelsefulla för t.ex. luft- och vattenrening. Ekologiska värden Den viktigaste ekologiska funktionen området har är som en länk i ett kärnområde i ekhabitatnätverket. Området har goda spridningsförhållanden med en central placering i kärnområdet. Planområdet består uteslutande av lövträd där merparten har vuxit upp efter att området övergavs som industriområde på 1980-talet. Flera större lövträd finns som har ett viktigt ekologiskt värde, däribland några ekar (varav en är död). En av ekarna har, som tidigare nämnts, bedömts som en värdefull jätteek. Många av ädellövträden är relativt stora och kommer inom en ganska snar framtid att kunna utvecklas till ekologiskt värdefulla exemplar. Denna trädstorlek saknas ofta. Strandområdet är särskilt värdefullt då det är en viktig biotop, särskilt när den som här är trädbevuxen. Eftersom området har en kort kontinuitet som vegetationsklätt område hittas få sällsynta arter. Luftföroreningarna (nu eller tidigare) gör också att lavfloran i området inte har de kvaliteter som man kan förvänta sig. Området har potential att utvecklas till ett värdefullt område för många djur i storstadsmiljön. Redan idag är dock området värdefullt för många fåglar både att söka föda i och att häcka i.

11 Figur 6. Blå cirkel visar planområdets ungefärliga läge. Utdrag från GIS-skikt över habitatnätverk för eklevande arter, samt ekdatabasen. Miljöförvaltningen

12 12 Konsekvenser av utbyggnaden I figur 7 kan man se vilken påverkan utbyggnaden av skolan med skolgård kommer att få. Det värdefulla strandpartiet och jätteeken (står intill siffran 0 i figur 7) berörs inte av utbyggnaden och kommer därför att bevaras. Skolbyggnaderna kommer att ligga längs hela Lövholmsvägen utom i dess västra del. Byggnaden kommer enligt nuvarande förslag (september 2013) bli 2-3 våningar över gatuplan sett från Lövholmsvägen. Detta innebär att delar av omgivande trädkronorna skyms av skolbyggnaden. Merparten av vegetationen kommer att försvinna men utformningen av skolgården har i modifierats i jämförelse med tidigare förslag så att fler träd kan behållas inom skolgården. Utfyllnader ner mot sjön Trekanten kommer att göras så att så många träd som möjligt kan sparas. Nyplanteringar kommer även att ske inom området som fylls upp. Nyplanteringar kommer även att ske längs Lövholmsvägen och öster om planområdet. Sammantaget innebär detta att en relativt stor del av naturmarken tas i anspråk och att de ekologiska värdena inom planområdet minskar. Spridningsförmågan för eklevande insekter i kärnområdet kommer att påverkas negativt då ett viktigt område kommer att minska starkt. De planteringar som föreslås kan till en liten del mildra påverkan, men både omfattningen av planteringen och storleken på träden kommer inte vara en fullgod ersättning. Förslag till kompensation Möjligheten att stärka spridningskorridoren för eklevande arter genom restaurering och skötsel inom området är starkt begränsat eftersom endast en liten del av naturområdet blir kvar. En genomgång av en arborist av de större träd som kan bevaras bör göras. Ekar bör friställas. Flera av de ekar som finns kring sjön Trekanten står mörkt. Det finns därför stora behov att friställa dessa ekar. Friställning av ekar och övriga ädellövträd kan i viss mån kompensera den minskning av spridningssambanden som blir effekten av en utbyggnad. Framförallt genom att livslängden på träden ökar. De är viktigt att de nyplanterade träden placeras så att trädkronorna inte skyms av t.ex. huskroppar. En frihuggning ska anpassas till trädets ålder och hur tät växtligheten är runt omkring. I korthet kan sägas att om eken är måttligt inväxt av t.ex. yngre lövsly så ska frihuggningen ske omedelbart, men om eken är äldre än 150 år och kraftigt inväxt kan frihuggningen ske i 2-3 omgångar som upprepas med några års intervall. Sjön Trekanten med sina stränder har som tidigare nämnts en god potential för att hysa våtmarksarter, men ett spridningssamband till andra lokaler saknas. Om förbindelser skapas genom att t.ex. dammar byggs under en eller bägge landskapsbroarna mot Vinterviken och Mörtviken skulle förutsättningarna kunna ändras radikalt. Förbindelsen mot Vinterviken har bäst förutsättningar för detta.

13 Figur 7. Planområde. 13

14 14 Underlagsmaterial Artportalen. Sökning under februari Artdatabanken och Naturvårdsverket. Grontmij Vegetationsanalys vid sjön Trekanten. Förhandskopia Miljöförvaltningen Underlag för miljö- och hälsofrågor för detaljplan för Liljeholmen 1:1 i stadsdelen Liljeholmen, Dp Stockholms stad. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Metodutveckling med groddjur som exempel. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Mörtberg, U., Zetterberg, A. och Gontier, M Landskapsekologisk analys i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Miljöförvaltningen. Stockholms stad. Stadsbyggnadskontoret Startpromemoria för planläggning del av Liljeholmen 1:1 i stadsdelen Liljeholmen (skola). Stockholms stad. Stockholms stad. 1998a. Biotopkarta. Stockholms stad. 1998b. Skötselplan för Trekantens strandvegetation. Liljeholmens stadsdelsförvaltning och Gatu- och fastighetskontoret. Stockholms stad Underlag till grönkarta. Del 1 Sociotopkarta. Översiktlig redovisning av friytornas sociala och kulturella värden. Stadsdelsområde Hägersten. Stockholms stad Stockholms unika ekmiljöer. Förekomst, bevarande och utveckling. Ekologigruppen AB. Stockholms stad Inventering av stränder i Stockholms stad naturvärden och tillgänglighet. Miljöförvaltningen. Zetterberg, A Connecting the dots : network analysis, landscape ecology, and practical application. Doktorsavhandling. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, Tillgänglig på Internet: :se:kth:diva Zetterberg, A., Mörtberg, U, och Balfors, B Making graph theory operational for landscape ecological assessments, planning, and design. Landscape and Urban Planning 95 (2010)