Utvärdering av åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd

Transkript

1 Utvärdering av åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd

2 OM RAPPORTEN: Titel: Utvärdering av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd Version/datum: Omslag: Bilden är hämtad från Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd OM PROJEKTET: Utfört av: Calluna AB (organisationsnummer: ) Adress huvudkontor: Linköpings slott, 58 8 Linköping Hemsida: Telefon (växel): På uppdrag av: Naturvårdsverket, STOCKHOLM Beställarens kontaktperson: Tuulikki Rooke Projektledare: Tenna Toftegaard (Calluna AB) Biträdande projektledare: Mova Hebert (Calluna AB) Input diskussioner under projektets gång: Tenna Toftegaard (Calluna AB), Mova Hebert (Calluna AB), Marie Björklund (Calluna AB) & Petter Andersson (Calluna AB) Utveckling av enkätfrågor: Tenna Toftegaard (Calluna AB), Mova Hebert (Calluna AB), Petter Andersson (Calluna AB) & Magnus Tuvendal (Calluna AB) Utveckling av intervjufrågor och utförande av intervju: Tenna Toftegaard (Calluna AB), Mova Hebert (Calluna AB), Marie Björklund (Calluna AB) & Petter Andersson (Calluna AB) Rapportförfattare: Tenna Toftegaard (Calluna AB), Petter Andersson (Calluna AB), Mova Hebert (Calluna AB) & Marie Björklund (Calluna AB) Författare till faktaruta Habitatnätverksanalys ett verktyg för att integrera åtgärdsprogrammet med Sveriges arbete med grön infrastruktur : Oskar Kindvall (Calluna AB) Teknisk ansvarig, enkäter: Magnus Tuvendal (Calluna AB) Kvalitetssäkring: Maria Thorell (Calluna AB) & Håkan Andersson (Calluna AB) Intern projektkod: TTD0006

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 Inledning 6.1 Bakgrund Uppdrag Metod 6 4 Genomförda åtgärder I vilken utsträckning har olika aktörer genomfört praktiska åtgärder och/eller tagit hänsyn till särskilt skyddsvärda träd? Har ansvarsfördelningen för de olika åtgärderna varit tydlig? Vilka åtgärder och projekt har varit framgångsrika, både med avseende på deras inverkan på träden, och ur ett ekonomiskt och arbetsmässigt perspektiv? Finns det några tydliga framgångsfaktorer? Vilka åtgärder har inte genomförts, och i så fall varför inte? Vilka åtgärder och projekt har inte varit framgångsrika? Vad är orsakerna till detta? Hur har arbetet rent praktiskt förankrats och organiserats? Hur väl har åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag nått ut till alla tänkta aktörer? Vilka aktörer har inte gått att nå? Finns det i så fall en orsak till att just dessa aktörer varit svårare att nå? Har berörda aktörer god kunskap om förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med aktörernas andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? Antal skyddsvärda träd som bevarats 5.1 Hur många träd har sammanlagt friställts, hamlats eller beskurits under hela programperioden ( )? Har programmet bidragit till att hindra minskningen av antalet skyddsvärda träd under programperioden? Kan vi mäta det på ett tillfredställande sätt? Är utvecklingen den gångna programperioden en följd av åtgärdsprogrammet och dess åtgärder? Vilka andra faktorer har påverkat resultatet? Övervakning och uppföljning Vilken kvalitet håller övervakning/dokumentation av förekomsten av skyddsvärda träd, rapportering av genomförda åtgärder och uppföljning av de genomförda åtgärdernas effekter? Är data tillräckliga för övervakning av utvecklingen och för utvärdering av de enskilda genomförda åtgärdernas effekter? Är någon del av övervakningen inom ramen för programmet överflödig? Hur används Trädportalen och är det ett bra verktyg? Bakgrundsbeskrivning Har ny kunskap om skyddsvärda träd eller trädmiljöer tillkommit under programperioden som motiverar en revidering av bakgrundsbeskrivningen i åtgärdsprogrammet inför en eventuell förlängning? Programmets målsättningar Är åtgärdsprogrammets mål bra och realistiska? Behöver målen eller ansvarsfördelningen revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Saknas några mål? Ska några mål tas bort? Fortsatta åtgärdsbehov Hur välmotiverade är åtgärdsförslagen i åtgärdsprogrammet?

4 9. Har ny kunskap (erfarenhet eller vetenskapliga studier) tillkommit under programperioden som motiverar en revidering av åtgärdsförslag inför en eventuell förlängning? Slutsatser och rekommendationer Rekommendation om eventuell förlängning av programmet Förslag till ändringar i åtgärdsprogrammet på en övergripande nivå Ansvarsfördelning Övervakning och uppföljning Bakgrundsbeskrivning Mål och åtgärdsförslag Referenser 47 Bilaga 1 Enkät länsstyrelser 49 Bilaga Deltagande länsstyrelser möte 50 Bilaga 3 Enkät kommuner 51 Bilaga 4 Uppgifter kommuner 5 Bilaga 5 Enkät andra aktörer 53 Bilaga 6 Uppgifter andra aktörer 54 Bilaga 7 Frågeställningar översikt 55 4

5 1 Sammanfattning Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd löpte ut 016 och ska utvärderas innan Naturvårdsverket beslutar om åtgärdsprogrammets framtid. Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd från 004 utgör bakgrundsdokument även för åtgärdsprogrammets andra programperiod (01-016). Calluna AB har under 017 på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Uppdraget har bestått av att utvärdera 1) genomförda åtgärder, ) antalet skyddsvärda träd som bevarats, 3) övervakning och uppföljning, 4) programmets bakgrundsbeskrivning, 5) programmets målsättningar, 6) fortsatta åtgärdsbehov samt att ge övriga kommentarer och synpunkter och att beskriva slutsatser och rekommendationer. Utvärderingen ska resultera i en rekommendation om att antingen i) avsluta programmet, ii) förlänga programmet, iii) förlänga programmet men uppdatera åtgärdstabellen eller iv) förlänga programmet, men efter att en mer omfattande revidering gjorts. Denna utvärdering (01-016) utgör beslutsunderlag för Naturvårdsverket att fatta beslut om huruvida åtgärdsprogrammet ska avslutas eller förlängas. Utvärderingen baseras på data från en särskild framtagen enkät, ett möte och intervjuer. Utskick av enkät gjordes till 18 länsstyrelser, 1 kommuner och 3 andra aktörer, vilka har berörts av åtgärdsprogrammet under programperioden. På gemensamt länsstyrelsemöte om skyddsvärda träd presenterade Calluna preliminära resultat från enkäten och ställde mer djupgående frågor till representanter från 1 länsstyrelser. Intervjuer har genomförts med nationella koordinatorn för åtgärdsprogrammet, samt med representanter från Naturvårdsverket, ArtDatabanken, Jordbruksverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan. Svarsfrekvensen på enkäten var högst hos länsstyrelserna (100 %), och betydligt lägre hos de tillfrågade kommunerna (9 %). Baserat på de svar som inkommit via enkäten och intervjuerna, kan konstateras att inga åtgärder helt har slutförts under programperioden. Framförallt har man prioriterat att arbeta med åtgärder såsom inventering av förekomster och att friställa skyddsvärda träd (enkätsvaren anger åtminstone drygt friställda träd). En allmän uppfattning är att åtgärdsprogrammets åtgärder och mål är relativt bra, men att de i mindre utsträckning är realistiska att genomföra. Ett hinder för att utföra flera av åtgärderna uppges av många vara brist på ekonomiska resurser i relation till det relativt höga antalet uppställda åtgärder och mål. Den allmänna uppfattningen är att åtgärdsprogrammet till någon del har bidragit till att förhindra minskning av skyddsvärda träd. Dock har det arbetats mycket lite med dokumentation och uppföljning av åtgärdernas effekter, vilket gör att detta är svårt att avgöra. Länsstyrelserna nämner att mycket resurser har gått till att inventera och att man därmed inte kunnat hindra minskningen i så hög grad som varit önskvärt. En allmän synpunkt är dock att åtgärdsprogrammet har bidragit till ett ökat medvetande om särskilt skyddsvärda träd och att man tack vare inventeringarna har fått en ökad kunskap om var träden finns. Callunas rekommendation är att åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd bör förlängas, men efter att en mer omfattande revidering har gjorts (alternativ iv). I rapporten ges förslag till ändringar i åtgärdsprogrammet på en övergripande nivå samt förslag till revideringar av ansvarsfördelning, övervakning och uppföljning, bakgrundsbeskrivning samt mål och åtgärdsförslag. 5

6 Inledning.1 Bakgrund Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd löpte ut 016 och ska utvärderas innan Naturvårdsverket beslutar om en eventuell förlängning av programmet. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd från 004 (Naturvårdsverket 004) utgör bakgrundsdokument även för den andra programperioden (Naturvårdsverket 01). Utvärderingen av åtgärdsprogrammet är ett beslutsunderlag för att Naturvårdsverket ska kunna fatta beslut om huruvida åtgärdsprogrammet ska förlängas eller avslutas.. Uppdrag Calluna AB har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört utvärderingen av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Uppdraget har bestått av att utvärdera: 1. Genomförda åtgärder. Antalet skyddsvärda träd som bevarats 3. Övervakning och uppföljning 4. Bakgrundsbeskrivning 5. Programmets målsättningar 6. Fortsatta åtgärdsbehov 7. Övriga kommentarer och synpunkter 8. Slutsatser och rekommendationer Sammanfatta punkt 1-7 och ange (med kort motivering baserad på ovanstående resultat och diskussion) om ni rekommenderar att: i) Avsluta programmet. ii) Förlänga programmet. iii) Förlänga programmet men med uppdatering av åtgärdstabellen. iv) Förlänga programmet men först efter en mer omfattande revidering. Ange helst vilka förändringar och förbättringar som bör/kan göras. 3 Metod Utvärderingen har skett enligt förfrågningsunderlagets beskrivning. Titlar på rubriker i rapporten är utarbetade av uppdragsbeställaren och ordningen följer uppdragsbeskrivningen. På begäran av Naturvårdsverket och den nationella koordinatorn innehåller avsnitt 4-10 både svar från involverade aktörer samt Callunas bedömningar och rekommendationer. I samband med utvärderingen av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har ett stort antal aktörer kontaktats, och synpunkter från aktörerna är inkluderade i denna rapport eller bilagor. 6

7 Den september 017 skickade Calluna ut en enkät till de länsstyrelser som har varit involverade i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd under perioden (Bilaga 1). Enkäten innehöll frågorna från uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket som berör länsstyrelserna tillsammans med mera djupgående frågor. Totalt kontaktades 18 länsstyrelser (alla utom Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland), och i denna rapport presenteras resultat från alla 18 länsstyrelser. Den 8 november träffade Calluna tolv av de involverade länsstyrelserna (för vilka, se Bilaga ) där resultaten från enkäten presenterades. Baserade på enkätsvaren fick länsstyrelserna mer djupgående kvalitativa frågor att besvara. Den november 017 skickade Calluna en enkät (Bilaga 3) till 1 kommuner (för lista över kommuner och antal svarande kommuner, se Bilaga 4). Enkäten innehöll frågorna från uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket som berör kommuner och omfattade också mer djupgående frågor. Det urval av kommuner som kontaktades har baserats på kontaktuppgifter från de involverade länsstyrelserna i samband med utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Av de 1 tillfrågade kommunerna har 63 svarat på enkäten (se Figur 1 för kommunernas fördelning i Sverige). Den november 017 skickade Calluna dessutom en enkät (Bilaga 5) till 3 andra aktörer inkluderande lokalanställda hos Svenska kyrkan och Skogsstyrelsen, Svenska trädföreningen, Sveriges arboristförbund, Sveriges stadsträdgårdsmästare, Naturhistoriska riksmuseet, Statens Fastighetsverk och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Sju av de tillfrågade andra aktörerna har svarat på enkäten (för sändlista och antal svar, se Bilaga 6). Enkäten innehöll frågorna från uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket som berör Svenska kyrkan och Skogsstyrelsen och omfattade också mer djupgående frågor. Urvalet aktörer som kontaktades har baserats på kontaktuppgifter från de involverade länsstyrelserna i samband med utvärderingen av åtgärdsprogrammet och dessa aktörer har enligt länsstyrelserna varit involverade i åtgärdsprogrammet. När frågorna från uppdragsbeskrivningen ställdes till länsstyrelser, kommuner och andra aktörer angavs nummer till frågorna. Ordningen på frågorna skiljer sig ibland mellan uppdragsbeskrivningen och enkäterna, och ibland utökades en fråga från uppdragsbeskrivningen till flera frågor i enkäterna. Bilaga 7 listar frågorna från avropsförfrågan från Naturvårdsverket och hur frågorna har ställts till länsstyrelserna, kommunerna och andra aktörer. I denna rapport följer frågorna samma ordning som i uppdragsbeskrivningen. Under hösten 017 och januari 018 intervjuades även ansvariga handläggare från Naturvårdsverket (Tuulikki Rooke), Artdatabanken (Artur Larsson och Mikael Svensson), Jordbruksverket (Lisa Karlsson), Trafikverket (Anders Sjölund), Skogsstyrelsen (Johan Nitare), Riksantikvarieämbetet (Fabian Mebus) och Svenska kyrkan (Eva Grönvall). Frågorna baserades på frågorna från uppdragsbeskrivningen från Naturvårdsverket, men med möjlighet att fördjupa och problematisera svaren. Intervjuer utfördes med dessa aktörer eftersom att dessa aktörer har organisationsspecifika mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Dessutom utfördes under samma period en intervju med den nationella koordinatorn för åtgärdsprogrammet (Karin Sandberg, Länsstyrelsen i Västmanlands län). Inkomna enkätsvar och intervjuer har legat till grund för Callunas framtagande av rekommendationer om en eventuell förlängning av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. 7

8 Rättvik Tierp Ludvika Heby Sala Norrtälje Västerås Köping Hallstahammar Enköping Årjäng Kungsör Arboga Strängnäs Ekerö Vaxholm Örebro Kumla Botkyrka Strömstad Katrineholm Haninge Finspång Nyköping Trosa Lidköping Uddevalla Skövde Linköping Söderköping Lysekil Lilla Edet Essunga Ale Tranås Kungälv Lerum Göteborg Härryda Jönköping Nässjö Mark Svenljunga Gnosjö Sävsjö Uppvidinge Mönsterås Borgholm Ljungby Kalmar Båstad Laholm Osby Höganäs Helsingborg Landskrona Höör Hörby Sölvesborg Burlöv Tomelilla Trelleborg Ystad Km Figur 1. Geografisk fördelning av de 63 kommuner som har svarat på Callunas enkät. 8

9 4 Genomförda åtgärder 4.1 I vilken utsträckning har olika aktörer genomfört praktiska åtgärder och/eller tagit hänsyn till särskilt skyddsvärda träd? Länsstyrelserna En stor majoritet av länsstyrelserna har i olika utsträckning arbetat med praktiska åtgärder såsom inventering, dokumentation i Trädportalen, friställning av träd, hamling och beskärning av träd. Högst prioritet har av de flesta länsstyrelser under åtgärdsprogrammets period givits till att inventera förekomster av särskilt skyddsvärda träd, men i relativt hög utsträckning har även friställning av träd prioriterats (Figur a). a) Praktiska åtgärder - länsstyrelserna Beskärning Hamling (mest) Friställning Trädportalen Inventering (minst) 0% 0% 40% 60% 80% 100% b) Praktiska åtgärder - kommunerna Beskärning Hamling (mest) Friställning Trädportalen Inventering (minst) 0% 0% 40% 60% 80% 100% Figur. Svar från a) länsstyrelserna och b) kommunerna på frågan: Vilka av följande praktiska åtgärder har ni på din länsstyrelse/kommun arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? Ranka den åtgärd ni arbetat mest med som 1. Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 9

10 4.1.. Kommunerna Likt länsstyrelserna har kommunerna i olika utsträckning arbetat med praktiska åtgärder som inventering, dokumentation i Trädportalen, friställning av träd, hamling och beskärning av träd. Ungefär hälften av kommunerna har prioriterat inventering av förekomster av särskilt skyddsvärda träd högst, men andelen som har prioriterat friställning av träd högst är nästan lika stor (Figur b) Andra aktörer Kungliga Djurgårdens Förvaltning har under programperioden jobbat med både inventering, dokumentering i trädportalen, friställning, hamling och beskärning. Svenska trädföreningen har jobbat med inventering, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan har arbetat med skyddsvärda träd, men inte tydligt utfört åtgärder enligt åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd utan på grund av andra uppdrag. För Svenska kyrkan regleras mycket av arbetet med skyddsvärda träd främst av lagstiftningen i biotopskyddet och kapitel 4 i Kulturmiljölagen. Svenska kyrkan som övergripande organisationen rekommenderar lokala kyrkor att anlita professionella inventerare och rapportera i trädportalen. Detta händer i vissa församlingar, men hur mycket detta har implementerats är okänd. 4. Har ansvarsfördelningen för de olika åtgärderna varit tydlig? Länsstyrelserna Den stora majoriteten av länsstyrelserna har bedömt att ansvarsfördelningen inom respektive länsstyrelse har varit ganska eller mycket tydlig (Figur 3a) Kommunerna På frågan om ansvarsfördelningen har varit tydlig uppvisar kommunernas svar en markant skillnad från länsstyrelsernas svar, där cirka två tredjedelar av de som svarade (31 av 45) anger alternativen inte så tydlig eller inte alls tydlig (Figur 3b) Andra aktörer Skogsstyrelsen, Trafikverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet har inte svarat tydligt på denna fråga. Det är Callunas bedömning att det hänger ihop med att dessa aktörer inte har utfört alla sina mål och åtgärder (dock inte Riksantikvarieämbetet eftersom dessa inte har egna mål och åtgärder). Inom Svenska kyrkan ligger mycket ansvar på lokal nivå och den övergripande organisationen är rådgivande. Svenska kyrkan utrycker att det vore bra om stiften hade en miljöansvarig med kompetens kring åtgärdsprogrammet och skyddsvärda träd. Lokala tillfrågade enheter av Skogsstyrelsen och Svenska kyrkan (fem) svarar mycket blandat på frågan. 10

11 a) Har ansvarsfördelningen varit tydlig - länsstyrelsernas svar Mycket tydlig Ganska tydlig 9 Något tydlig 3 Inte så tydlig b) Inte alls tydlig Antal svar Har ansvarsfördelningen varit tydlig - kommunernas svar Mycket tydlig Ganska tydlig Något tydlig 6 6 Inte så tydlig 15 Inte alls tydlig Antal svar Figur 3. Svar från a) länsstyrelserna och b) kommunerna på frågan Har ansvarsfördelningen inom länsstyrelsen/kommunen för de olika åtgärderna varit tydlig? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 4.3 Vilka åtgärder och projekt har varit framgångsrika, både med avseende på deras inverkan på träden, och ur ett ekonomiskt och arbetsmässigt perspektiv? Finns det några tydliga framgångsfaktorer? Länsstyrelserna Har åtgärder eller mål utförts inom utsatt tid? Inga åtgärder har genomförts helt inom utsatt tid. På frågan om åtgärder eller mål har utförts inom utsatt tid svarade fler än 50 % till viss del, till större del eller helt på 4 av 15 mål och åtgärder som gäller för länsstyrelserna (Tabell 1a). Dessa åtgärder, vilka kan ses som åtgärder där arbetet har kommit längst, har främst handlat om att inventera och dokumentera förekomster av skyddsvärda träd (åtgärd f) samt att arbeta med att skydda de värdefullaste områdena (åtgärd e) samt arbete med skötsel/vård av träd i skyddade områden (åtgärd d, j). För de mål och åtgärder som berör samtliga offentliga aktörer svarade fler än 50 % till viss del, till större del eller helt på sex av totalt åtta mål (Tabell 1b, Bilaga 1). För dessa åtgärder kan arbetet sägas ha kommit längst med avseende på inventering/dokumentation (åtgärd p, q), att förhindra avverkning och motverka minskningen av skyddsvärda träd (åtgärd r, s) samt att informera om och tillämpa riktlinjer för skötsel och råd (åtgärd u, x). 11

12 Tabell 1. Länsstyrelsernas svar på frågan: Har åtgärder och mål utförts inom utsatt tid? I tabellen listas de åtgärder/mål som gäller för a) Länsstyrelserna och b) alla offentliga aktörer. a) Åtgärder/mål som gäller för Länsstyrelserna Helt Till större del Till viss del Till mindre del Inte alls Totalt Minst 50 % svar i kategori A- C Minst 50 % svar i kategori D- E a) Planförslag skydd framtaget (senast 013) och >10 % av områdena skyddade (t.o.m. 016) x b) Efterträdare identifierade och har lämplig förvaltning (senast 014) x c) 10% ökning av kontinuerlig beskärning av hamlade träd ( ) x d) Jätteekar i skyddade omr. >80 % gynnsam har bevarandestatus (senast 014) x e) Områdesskydd med skötselplan/naturvårdsavtal beslutat för länets (vissa län) tio största omr. (senast 016) x f) Träd inventerade (Götaland, s. Svealand) och data i Trädportalen (senast 014) x g) Skogsbyar, finntorp, fäbodområden (vissa län) inventerade (start 01) och program för skydd och vård upprättat (senast 015) x h) >80 % markägare med >0 träd informerade (senast 014) x i) Trädräkningsreglernas påverkan på trädförekomst och efterträdare redovisas (01) x j) Vårdande åtgärder för jätteekar prioriteras inom Natura 000/naturvårdsavtal/naturreservat x k) Utbildningstillfälle om skydd och vård genomfört årligen (Götaland och Svealand) x l) Säkerställa skötsel av ängs- och betesmark samt årlig redovisning x m) Trädkontinuitet förbättrad x n) Naturvårdsavtal och skötselavtal används som stöd för nödvändig trädvård x o) Mall framtagen för dispensprövning (senast 01) x b) Åtgärder/mål som gäller för alla offentliga aktörer Helt Till större del Till viss del Till mindre del Inte alls Totalt Minst 50 % svar i kategori A- C p) Särskilt skyddsvärda träd (Götaland, s. Svealand) dokumenterade (senast 014) x q) Trädportalen används löpande och alla större inventeringar är införda (01) x r) Ingen minskning av antal skyddsvärda träd enligt två kriterier (01 00) x s) Avverkning undviks om alternativ finns (f.o.m. 01) x Minst 50 % svar i kategori D- E t) >50 % av volymen borttagna träddelar sparas (01 016) x u) Åtgärdspersonal och entreprenörer har god kunskap om värden och behov (01 016) x v) Jätteekar utanför skyddade omr. >60 % har gynnsam bevarandestatus (senast 014) x x) Riktlinjer och råd tillämpas vid upphandling och åtgärder (senast 01) x 1

13 Det kanske mest framgångsrika målet rör frihuggning och beteshävd för att vårda jätteekar inom Natura 000-områden, naturvårdsavtal och naturreservat (åtgärd j, Tabell 1a), där 65 % av de länsstyrelser som svarat på frågan har angett att åtgärden till större del eller helt har genomförts inom utsatt tid. Majoriteten (73 %) svarade dessutom att detta mål/åtgärd har varit till större del framgångsrikt eller mycket framgångsrikt (Bilaga 1). Som orsaker till detta nämns att flera finansieringsformer har bidragit till skötseln i områdena, bland annat medel från reservatsförvaltning, miljöersättningar och restaureringsbidrag (Bilaga 1). På frågan Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? svarade tio länsstyrelser samarbete, både med andra aktörer (sex svar) och inom länsstyrelsen (fem svar). Av andra framgångsfaktorer angav länsstyrelserna att identifiera värdetrakter, värdekärnor eller använda landskapsanalys (tre svar), söka och få finansiering, både inom länsstyrelser och kommuner (tre svar), utföra kurser, uppsökande verksamhet och tävling (tre svar) och stöd för privata markägare (två svar). På frågan Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din länsstyrelse? Beskriv och förklara. svarade många länsstyrelser rådgivning och dialog med andra aktörer (8 av 17 svar) medan några svarade att de prioriterade praktiska åtgärder (3 av 17 svar) och inventering (3 av 17 svar) Kommunerna Precis som för länsstyrelserna har inga åtgärder helt genomförts inom utsatt tid. På frågan om åtgärder eller mål har utförts inom utsatt tid svarade fler än 50 % till viss del, till större del eller helt på tre av totalt fyra mål och åtgärder som gäller för kommunerna (Fel! Hittar inte referenskälla.). Dessa åtgärder, där arbetet kan sägas ha kommit längst, avser att motverka att antalet skyddsvärda träd minskar (om alternativ finns, åtgärd a), att använda värdebärande och typiska trädslag vid nyplanteringar (åtgärd b) samt att anlägga minst två träddepåer (område där träd står på tillväxt innan de planteras ut där de ska växa permanent) i varje kommun (gäller för Götaland och södra Svealand, åtgärd d). Tabell. Kommunernas svar på frågan: Har åtgärder och mål utförts inom utsatt tid? I tabellen listas de åtgärder/mål som gäller för kommunerna. Åtgärder/mål som gäller för alla offentliga aktörer Helt Till större del Till viss del Till mindre del Inte alls Totalt Minst 50 % svar i kategori A- C a) Antalet särskilt skyddsvärda träd minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns (från och med 01) x b) I majoriteten av all nyplantering används trädslag som är värdebärande och typiska x Minst 50 % svar i kategori D- E c) Kommunerna ställer krav på miljöanpassat trädbränsle (senast 01) x d) Minst träddepåer finns inom varje kommun i Götaland och södra Svealand (senast 01) x Sammanlagt 31 kommuner svarade på frågan Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika?. Åtta kommuner svarade samverkan/dialog/samarbete, sex kommuner svarade resurser, fyra kommuner svarade intresse/engagemang, fyra svarade kompetens/kunskap, fyra svarade planering/rutiner/policies och fyra svarade LONA-projekt. Av andra framgångsfaktorer angav en kommun allmänhetens intresse och stöd och en kommun information. En del kommuner har angett mer än en framgångsfaktor. På frågan Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din kommun? Beskriv och förklara. svarade 1 av 40 kommuner att de skulle ha gjort mera om de 13

14 hade haft mer resurser, medan 8 av 40 svarande lyfte upp att de hade dålig kunskap om åtgärdsprogrammet och/eller skyddsvärda träd samt att de inte fått information om åtgärdsprogrammet. En del kommuner, 6 av 40, svarande att de hade prioriterat inventering eftersom de anser detta vara det viktigaste första steget inom arbetet med åtgärdsprogrammet Andra aktörer Har åtgärder eller mål utförts inom utsatt tid? Två av tre lokala avdelningar av Svenska kyrkan svarade att de har jobbat med de tre mål som är specifika för Svenska kyrkan och att dessa har varit framgångsrika. En av två lokala avdelningar av Skogsstyrelsen har jobbat mycket med Skogsstyrelsens mål och båda de lokala avdelningarna har jobbat med mål som gäller alla offentliga aktörer. Kungliga Djurgårdens Förvaltning har jobbat mycket med flera mål som gäller för alla offentliga aktörer. Svenska kyrkan har jobbat till viss del med de mål som berör kyrkan. Naturvårdsverket, ArtDatabanken, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Trafikverket har inte jobbat med sina mål i programmet, men detta betyder inte att dessa organisationer inte har jobbat med särskilt skyddsvärda träd, se avsnitt Anledningen till att Trafikverket inte har jobbat med sina mål är att systemet med åtgärdsprogram inte passar hur Trafikverket arbetar, det är alldeles för detaljerat. Deras arbete utgår ifrån den nationella transportplanen. När den revideras görs en omvärldsanalys men den går inte in på den detaljnivå som skulle krävas om mål och åtgärder i åtgärdsprogram för hotade arter etc. skulle kunna tas omhand. Trafikverket efterfrågar ett arbetssätt på landskapsnivå med långsiktiga planer för hur gamla träd ska kunna finnas kvar i landskapet. På frågan Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? svarade en lokal avdelning av Skogsstyrelsen att de hade väldigt duktiga inventerare som hade ett stort intresse för arbetsuppgiften. På frågan Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din organisation? Beskriv och förklara. svarade en lokal avdelning av Svenska kyrkan att detta var på grund av upprättelsen av en trädvårdsplan. Vid användning av denna fås en bra bild av trädens status och man kan lättare planera åtgärder. Tack vare trädvådsplanen får träden också en högre status vid till exempel budgetläggning. Denna avdelning av Svenska kyrkan prioriterar också säkerhet för människor. En lokal avdelning av Skogsstyrelsen lyfter fram att de prioriterar arbete som ingår i Skogsstyrelsens policy för levande skogar och biologisk mångfald medan en annan lokal avdelning lyfter fram att riktlinjer från Länsstyrelsen ligger bakom prioriteringen. 4.4 Vilka åtgärder har inte genomförts, och i så fall varför inte? Vilka åtgärder och projekt har inte varit framgångsrika? Vad är orsakerna till detta? Länsstyrelserna Har åtgärder eller mål utförts inom utsatt tid? Av de länsstyrelser som svarade på denna fråga svarade mer än 50 % inte alls eller till mindre del på totalt 11 av 15 mål och åtgärder som gäller för länsstyrelserna (Tabell 1a) och för av 8 mål och åtgärder som berör samtliga berörda offentliga aktörer (Tabell 1b). En av de åtgärder för länsstyrelserna som man har arbetat minst med (flest svar med svarsalternativ inte alls ) är att ta fram ett förslag till plan för biotopskydd, naturminnen och naturvårdsavtal för träd i kulturlandskapet (åtgärd a, Tabell 1a). Många länsstyrelser (8 av 1) svarade dessutom att detta mål inte alls har varit framgångsrikt. Bland orsakerna nämner länsstyrelserna att det finns så många kommuner så att diskussioner tar mycket tid. Länsstyrelserna nämner också att de ekonomiska ramarna inte är tillräckliga. Ytterligare en orsak är att skyddsvärda träd inte alltid passar in som områdesskyddsobjekt. 14

15 Åtgärd Naturvårdsavtal och skötselavtal används som komplement till övriga verktyg som stöd för nödvändig vård av särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet En annan åtgärd som länsstyrelserna inte har arbetat särskilt mycket med rör användande av naturvårdsavtal och skötselavtal som stöd för nödvändig trädvård (åtgärd n, Tabell 1a). 10 av 15 länsstyrelser angav svarsalternativ inte alls. Dessutom svarade 6 av 11 länsstyrelser att åtgärden inte alls har varit framgångsrik. Som orsaker nämns tidsbrist och att träden ofta står utspridda över större områden, vilket gör arbetet med att upprätta skötselavtal eller naturvårdsavtal mycket omfattande. På frågan Beskriv och förklara hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika, så svarade 14 länsstyrelser att otillräckliga ekonomiska resurser utgjorde ett hinder. Dessa svar omfattade både att länsstyrelserna inte hade ekonomi till att prioritera alla åtgärder eller resurser till att hålla kurser, att det har varit svårt att samarbeta med kommuner eftersom ekonomiska resurser saknades och att det inte fanns medel till att bekämpa almsjuka och askskottsjuka. Av andra hinder nämnde några att Trädportalen utgör ett hinder (två svar), att strategiska delar av åtgärdsprogrammet är nedprioriterade (ett svar), att det finns för stora krav på administration (ett svar) samt kunskapsbrist hos andra aktörer (ett svar) Kommunerna Av de kommuner som svarade på frågan angav mer än 50 % svarsalternativen inte alls eller till mindre del på ett av fyra mål och åtgärder som gäller för kommunerna (Fel! Hittar inte referenskälla.). Detta mål/åtgärd avser att kommunerna ska ställa krav på miljöanpassat trädbränsle (åtgärd c). På frågan Beskriv och förklara hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika, så svarade många kommuner att resursbrist är den största orsaken när kommunerna inte har varit framgångsrika (1 av 45 svar). Därutöver anges kunskapsbrist (11 av 45 svar), konflikt med andra sakfrågor (8 av 45 svar, främst i kommuner med högt exploateringstryck), brist på intresse (från allmänheten, markägare och kommunledning), säkerhet eftersom detta går före skydd i anslutning till stigar och fastigheter (4 av 45 svar), oklara ansvarsförhållanden (3 av 45 svar) och samverkanbrist (1 av 45 svar). 4.5 Hur har arbetet rent praktiskt förankrats och organiserats? Länsstyrelserna Inom länsstyrelserna har majoriteten av de som svarat angett att någon har arbetat med åtgärdsprogrammet som del av en ordinarie tjänst (Figur 4a). Omfattningen av koordineringen av åtgärdsprogrammet har enligt länsstyrelserna varierat genom programperioden på grund av skiftande mängd av resurser, till exempel från en heltidsanställning till 10-0 % av en heltid Kommuner Likt länsstyrelserna har majoriteten av kommunerna angett att någon har arbetat med åtgärdsprogrammet som del av en ordinarie tjänst. Dessutom har arbetet i en relativt stor andel av kommunerna (ca 30 %) även utförts i form av en arbetsgrupp på kommunen (Figur 4b). 15

16 a) Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom Länsstyrelsen? Projektanställd 6 Del av ordinarie tjänst 15 Arbetsgrupp på Lst 4 Annan Antal svar b) Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom kommunen? Projektanställd 3 Del av ordinarie tjänst Arbetsgrupp inom kommunen 1 Annan Antal svar Figur 4. Svar från a) länsstyrelserna och b) kommunerna på frågan Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom din länsstyrelse?. Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna Andra aktörer Av de intervjuade myndigheterna/organisationerna har varken Trafikverket, Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen haft någon som tydligt haft ansvar för åtgärdsprogrammets genomförande i sin organisation. Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan har i viss utsträckning arbetat med sina roller inom programmet, men främst har alla de fem intervjuade svarat att organisationen arbetar med skyddsvärda träd, men inte på grund av åtgärdsprogrammet. 4.6 Hur väl har åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag nått ut till alla tänkta aktörer? Länsstyrelserna Länsstyrelsernas mest valda svarsalternativ på frågan rörande målen var att de hade nått ut ganska bra internt inom länsstyrelserna (6 av 16), acceptabelt till Svenska kyrkan (5 av 15) 16

17 och ganska dåligt till kommuner (8 av 16), privata aktörer (8 av 15) och stiftelser (6 av 1); Figur 5a. Länsstyrelsernas mest valda svarsalternativ för frågan Hur väl har åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag nått ut till alla tänkta aktörer? var att åtgärdsförslag hade nått ut på acceptabel nivå inom länsstyrelserna (7 av 16 ) och Svenska kyrkan (6 av 14), ganska dåligt till kommuner (9 av 16) och privata aktörer (8 av 15) och mycket dåligt till stiftelser; Figur 5b). Länsstyrelserna uttryckte att det var svårt att utan uppföljning bedöma om målen hade nått ut till berörda aktörer. Länsstyrelserna uttalade också, att även om berörda aktörer inte känner till mål och åtgärdsförslag har de ofta jobbat med bevarande av skyddsvärda träd och medvetenheten om skyddsvärda träd har höjts under programperioden. a) Länsstyrelsens svar på hur väl åtgärdsprogrammets mål har nått ut till berörda aktörer i länet Svenska kyrkan Stiftelser Privata aktörer Kommuner Länsstyrelser % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra b) Länsstyrelsens svar på hur väl åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nått ut till berörda aktörer i länet Svenska kyrkan Stiftelser Privata aktörer Kommuner Länsstyrelser % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Figur 5. Svar från länsstyrelserna på frågan a) Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nått ut till berörda aktörer i länet? och b) Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nått ut till berörda aktörer i länet? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 17

18 4.6.. Kommunerna De två mest frekvent valda svarsalternativen kommunerna angav på frågan rörande målen var att de hade nått ut mycket dåligt och ganska dåligt. Båda dessa svarsalternativ var vanligast för samtliga berörda aktörer (Figur 6a). En liknande tendens kunde skönjas i kommunernas svar på frågan rörande åtgärdsförslagen. Möjligen avviker svaren något gällande skötselansvariga för park och naturmark, där en relativt stor andel av svaren angav alternativet acceptabelt (10 av 40 svar) (Figur 6b). a) Kommunernas svar på hur väl åtgärdsprogrammets mål har nått ut till berörda aktörer i kommunen Svenska kyrkan Privata markägare (på egen mark) Privata aktörer (företag, entreprenörer) Skötselansvariga för park och naturmark Stadsträdgårdsmästare % 0% 40% 60% 80% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra b) Kommunernas svar på hur väl åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nått ut till berörda aktörer i kommunen Svenska kyrkan Privata markägare (på egen mark) Privata aktörer (företag, entreprenörer) Skötselansvariga för park och naturmark Stadsträdgårdsmästare % 0% 40% 60% 80% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Figur 6. Svar från kommunerna på frågan a) Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nått ut till berörda aktörer i kommunen? och b) Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nått ut till berörda aktörer i kommunen? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 18

19 Andra aktörer Svenska kyrkan centralt menar att mål och åtgärder inte har kommunicerats särskilt väl inom kyrkan. Framförallt har det saknats kontinuitet under programperioden. Tre lokala avdelningar av Svenska kyrkan tycker olika, från ganska bra till ganska dåligt. Även Riksantikvarieämbetet lyfter fram att dialogen med andra organisationer inte varit tillräcklig. Andra centrala myndigheter som haft sammankallande roll för vissa åtgärder har inte hört av sig. Jordbruksverket har haft en utpekad roll i åtgärden att arbeta med miljöanpassat biobränsleuttag tillsammans med Skogsstyrelsen. Jordbruksverkets tjänstemän har inte varit medvetna om att de har haft det uppdraget, samtidigt som uppdraget egentligen inte passar med de huvudsakliga uppdrag Jordbruksverket har när det gäller biobränslen, då de arbetar med nyproduktion av biobränslen (Salixodlingar). När Trafikverkets representant intervjuades förklarades att Trafikverket arbetar med en hög ambition med träd, men man använder inte målen i åtgärdsprogrammet. Skogsstyrelsen centralt svarade på denna fråga att de inte arbetar med de här frågorna med undantag för inom uppdragsverksamheten och då kan de utföra arbete på uppdrag av länsstyrelser och kyrkan. Två lokala avdelningar av Skogsstyrelsen har uttryckt sig om hur bra information de har fått. Den ena avdelning tycker mycket bra och den andra mycket dåligt. Svenska Trädföreningen tycker att de har blivit informerade ganska bra av länsstyrelserna. 4.7 Vilka aktörer har inte gått att nå? Finns det i så fall en orsak till att just dessa aktörer varit svårare att nå? Länsstyrelserna Som beskrivit under avsnitt svarade länsstyrelserna att åtgärdsprogrammets mål och åtgärder hade nått ut ganska dåligt eller mycket dåligt till kommuner, privata aktörer och stiftelser. Orsakerna är många, men en orsak som särskilt lyfts fram är att andra aktörer har för lite resurser, men bristande intresse nämns också av flera länsstyrelser. Länsstyrelserna påpekar att aktörer som har varit svåra att nå har andra huvuduppgifter och i vissa fall stor personalomsättning. Andra orsaker som länsstyrelserna nämner är att det är en stor grupp som är svåra att samordna information till och att det har varit svårt att hitta en fungerande kontaktperson som i sin tur har kunnat sprida kunskapen vidare. Många av länsstyrelserna anger att skälen inte bara ligger hos aktörerna utan också hos länsstyrelserna som ofta inte har resurser till att nå ut, och att en bättre samordning behövs från länsstyrelser och Naturvårdsverket Kommuner Som beskrivit under avsnitt 4.6. svarade mellan 60 % och 8 % av alla svarande kommuner (4 kommuner svarade på frågan) att åtgärdsprogrammets mål och åtgärder hade nått ut ganska dåligt eller mycket dåligt till stadsträdgårdsmästare, skötselansvariga för park och naturmark, privata aktörer (företag, entreprenörer), privata markägare (på egen mark) och Svenska kyrkan. Kommunerna nämner följande orsaker: otydligt ansvar (sju svarande), resursbrist (fem svarande), informationsbrist, (tre svarande), brist på samverkan (två svarande), brist på intresse (en svarande) och avsaknad av uppföljning av åtgärdsprogrammet (en svarande). Kommunerna har också fått frågan Vad som kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag?. Trettio kommuner har svarat på denna fråga. Svaren är ganska lik orsakerna som nämns på varför åtgärdsprogrammets mål och 19

20 åtgärder inte hade nått ut särskilt bra (se ovanför i detta avsnitt) men det finns en stor skillnad. I den här frågan har bara en kommun lyft fram resursbrist (tidsbrist) som orsak. 4.8 Har berörda aktörer god kunskap om förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Länsstyrelserna Länsstyrelsernas mest valda svarsalternativ på frågan om kunskapsnivå var att länsstyrelserna själva har ganska bra kunskap (7 av 15). För kommunerna uppskattas kunskapsnivån till nästan samma nivå mellan ganska dåligt, acceptabelt och ganska bra (5, 4 och 5 av 15). Svenska kyrkan bedöms ha ganska dåligt eller acceptabelt kunskap och att privata aktörer och stiftelser har ganska dåligt kunskap (respektive 7 av 14 och 4 av 11; Figur 7a). Som kommentarer till denna fråga nämner länsstyrelserna att det kan vara svårt att nå ut med rätt kunskap till rätt aktörer på grund av tidsbrist hos länsstyrelserna. Låg kunskapsnivå kan även bero på låg mottaglighet hos mottagaren. Dessutom nämner länsstyrelserna att det kan vara svårt att veta vilka kunskapsbehov som finns Kommunerna Kommunerna svarade att kunskapsnivån om förekomster, bevarandevärden och behov generellt var högst hos stadsträdgårdsmästare och skötselansvariga för park och naturmark, där 77 respektive 81 % av svaren angav något av alternativen acceptabel, ganska bra eller mycket bra. Lägst kunskapsnivå bedömdes de privata aktörerna och de privata markägarna ha, där endast 34 % (för båda aktörerna) bedömdes vara acceptabel eller högre. Svenska kyrkan hamnade mittemellan, då 50 % av kommunerna i 50 % av svaren angav att kunskapsnivån var acceptabel eller högre (Figur 7b) Andra aktörer Det är Callunas bedömning att det möjligtvis finns kunskapsbrist om förekomst av särskilt skyddsvärda träd hos Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Jordbruksverket. Det är dock Callunas bedömning att det finns god kunskap om bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård på nationell nivå hos de handläggare som Calluna har varit i kontakt med hos både ArtDatabanken, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Svenska kyrkan, Jordbruksverket och Trafikverket, och att även om dessa organisationer jobbar väldig lite med de mål och åtgärder som är listade i åtgärdsprogrammet jobbar de med frågeställningar angående skyddsvärda träd (se avsnitt och 4.3.3). Svenska kyrkan centralt menar att nivån på kunskapen skulle kunna vara bättre hos lokala församlingar, även om den varierar mellan olika församlingar där vissa större församlingar har god kunskap. Framför allt är det Svenska kyrkans uppfattning att kunskapen är låg hos de förtroendevalda. 0

21 a) Länsstyrelsernas svar på om berörda aktörer i länet har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård Svenska kyrkan Stiftelser Privata aktörer 7 5 Kommuner Länsstyrelser % 0% 40% 60% 80% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra b) Kommunernas svar på om berörda aktörer i länet har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård Svenska kyrkan Privata markägare (på egen mark) Privata aktörer (företag, entreprenörer) Skötselansvariga för park och naturmark Stadsträdgårdsmästare % 0% 40% 60% 80% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Figur 7. Svar från a) länsstyrelserna och b) kommunerna på frågan Anser du att berörda aktörer i länet har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 4.9 Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med aktörernas andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? Kommunerna På frågan om mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet krockar med andra uppdrag och regelverk svarar 16 kommuner ja och 11 nej. En kommun svarar ibland och en vet inte. De främsta krockarna anges vara exploatering uttryckt på olika vis, till exempel att ekonomiska intressen går före, eller att de krockar med planer. Mål om förtätning anges av några kommuner. Även 1

22 säkerhet och skogsbrukets mål anges som andra uppdrag och regelverk som krockar med målen i åtgärdsprogrammet Andra aktörer Trafikverket svarar på denna fråga att de arbetar enligt den nationella transportplanen. Därför prioriteras infrastrukturfrågor ofta i samhället och ibland måste alléer och äldre träd tas bort. Svenska kyrkan uttalar att mål och åtgärdsförslag ibland krockar när det gäller personsäkerhet och anläggning av gravar då detta går före trädens bevarande. 5 Antal skyddsvärda träd som bevarats 5.1 Hur många träd har sammanlagt friställts, hamlats eller beskurits under hela programperioden ( )? Länsstyrelserna Under programperioden har länsstyrelserna sammanlagt friställt träd, knappt hälften med finansiering från åtgärdsprogrammet (Tabell 3a). Insatsen varierar dock stort mellan länen från inga friställda träd alls i tre län till 8 00 friställda träd i ett län, samtliga med medel från ÅGP. Friställningar bekostade med andra medel varierar från 50 träd i ett län till 000 träd i ett annat län. Länsstyrelserna uppskattar att dessa träd utgör mellan 1-75 % av träd med behov av friställning per län. Inom ramen för åtgärdsprogrammet har sammanlagt träd hamlats, runt en tredjedel med medel från åtgärdsprogrammet (Tabell 3b). Även här är variationen stor, från inga hamlade träd alls i fem län till 400 hamlade träd i ett annat län (bekostat med ÅGP-medel). Bekostat med andra medel varierar antalet hamlade träd från 10 till 800 träd per län (ett län har inte hamlat några träd alls). Länsstyrelserna uppskattar att de hamlade träden utgör mellan 0-99 % av alla träd med behov av hamling. Inom åtgärdsprogrammet har sammanlagt träd beskurits. Runt en fjärdedel av träden har bekostats med ÅGP-medel (Tabell 3c). Antalet beskurna träd varierar mellan inga träd alls för tre län till träd i ett annat län (bekostat med ÅGP-medel). Bekostat med andra medel har upp till 000 träd beskurits. Länsstyrelserna uppskattar att dessa träd utgör mellan 0% och 50% av träd med behov av att beskäras per län. En del länsstyrelser nämner dessutom att uppföljning inte genomförts, vilket gjorde det svårt att svara på vilka och i vilken omfattning praktiska åtgärder som har utförts. Tabell 3. Svar från länsstyrelserna på frågan a) Hur många träd totalt har friställts i ditt län under hela programperioden ( )? b) Hur många träd totalt har hamlats i ditt län under hela programperioden ( ) och c) Hur många träd totalt har beskurits i ditt län under hela programperioden ( ). a) Hur många träd totalt har friställts i ditt län under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel b) Hur många träd totalt har hamlats i ditt län under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar

23 Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel c) Hur många träd totalt har beskurits i ditt län under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel Kommunerna Svarsfrekvensen hos kommunerna på denna fråga var generellt mycket låg; endast cirka en tredjedel av de som valt att svara på enkäten redovisade dessa uppgifter. De uppgifter som lämnats antyder dock att kommunerna under programperioden har friställt betydligt färre träd jämfört med länsstyrelserna. Totalt har 3 80 träd friställts, varav ca en tiondel (375 träd) har bekostats med medel från åtgärdsprogrammet. De resterande träden som friställts har bekostats med andra medel (Tabell 4a). De friställda träden uppskattades utgöra uppemot ca 0 % av det totala antalet träd med behov av friställning. Totalt har träd hamlats under perioden. Av dessa har 560 hamlingar (9 %) bekostats med medel från åtgärdsprogrammet, resterande träd har bekostats med andra medel (Tabell 4b). De hamlade träden uppskattas utgöra ca 1 % av det totala antalet träd med behov av hamling. Sammanlagt träd har beskurits under perioden. Av dessa har 5 träd (0,5 %) beskurits med medel från åtgärdsprogrammet, de resterande beskärningarna har bekostats med andra medel (Tabell 4c). Detta uppskattas utgöra ca 8 % av det totala antalet träd med behov av beskärning. Tabell 4. Svar från kommunerna på frågan a) Hur många träd totalt har friställts i din kommun under hela programperioden ( )? b) Hur många träd har i kommunen sammanlagt hamlats under hela programperioden ( ) och c) Hur många träd har i kommunen sammanlagt beskurits under hela programperioden ( ). a) Hur många träd totalt har friställts i din kommun under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel b) Hur många träd har i kommunen sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel c) Hur många träd har i kommunen sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Svarsval Medel Totalt Antal svar Antal träd med medel från ÅGP Antal träd med andra medel

24 Andra aktörer Även om detta bara kan ses som ett stickprov på hur Svenska kyrkan jobbar med åtgärder visade svaret från två lokala avdelningar av Svenska kyrkan att den ena kyrkan hade beskurit 300 träd (50 % av behov) med andra medel och att den andra kyrkan hade friställt 1 träd, hamlat 5 träd och beskurit träd (100%), allt med andra medel. Skogsstyrelsen uppgav att de har möjlighet att inrätta biotopskyddsområden på markområden med gamla träd. Calluna har dock inte kunnat få fram information om detta används och i så fall hur mycket. 5. Har programmet bidragit till att hindra minskningen av antalet skyddsvärda träd under programperioden? Kan vi mäta det på ett tillfredställande sätt? Länsstyrelsernas mest valda svarsalternativ på frågan Har programmet bidragit till att hindra minskningen av antalet skyddsvärda träd under programperioden? var Till någon del (7 av 17), Till större del (5 av 17), och Till mycket stor del (4 av 17) (Figur 10). En allmän synpunkt hos länsstyrelserna är att åtgärdsprogrammet har bidragit till ett ökat medvetande om särskilt skyddsvärda träd. En del av länsstyrelserna nämner att eftersom mycket tid har gått åt till att inventera, så har det inte varit möjligt att hindra minskningen i så hög grad som varit önskvärt. Länsstyrelserna påpekar dock att inventering är en väldig viktig del av åtgärdsprogrammet, och att inom en eventuell ny programperiod kan man komma mycket längre med att hindra minskningen av antalet skyddsvärda träd eftersom man nu kommit långt med inventeringen. En del länsstyrelser påpekar att det är svårt att skydda särskilt skyddsvärda träd vid exploatering. Majoriteten av de kommuner som har svarat på denna fråga (15 av 36) anser att programmet har hindrat minskningen till någon del. De framför att inventering har resulterad i att skyddsvärda träd tidigt upptäcks i planarbetet vilket hindrar en del träd från fällning vid exploatering, men att ekonomiska intressen i samband med exploatering och förtätning ibland ändå går före arbetet med att bevara särskilt skyddsvärda träd. Kommunerna anser att flera måste känna till programmet för att hindra minskningen av skyddsvärda träd så mycket som möjligt, till exempel finns det flera kommuner som inte känner till åtgärdsprogrammet. Detta påverkar inte bara kommunernas arbete men också exploatörers arbete eftersom de inte får den rådgivning om skyddsvärda träd som skulle behövts. ArtDatabanken anser att åtgärdsprogrammet har haft en stor positiv inverkan, men betonar samtidigt att det är svårt att mäta. Om förlusten av skyddsvärda träd till exempel är långsammare än tidigare på grund av åtgärdsprogrammet, är det då tillfredsställande? Därutöver uppfattar ArtDatabanken att det är svårt att mäta grad av framgång för ett åtgärdsprogram som detta som sträcker sig över en lång tidsperiod. Den nationella koordinatorn menar att för att kunna mäta om programmet har hindrat minskningen av skyddsvärda träd måste inventeringar och praktiska åtgärder följs upp. Det är Callunas bedömning att åtgärdsprogrammet har lett till att flera särskilt skyddsvärda träd har bevarats under programperioden jämfört med om inte åtgärdsprogrammet hade funnits. Calluna bedömer dock att även flera träd kan bevaras om följande punkter intensifieras i en eventuell ny programperiod: Inventering och inrapportering till portal som tillåter fri tillgång till data för alla eftersom till exempel exploatörer då på ett enkelt sätt kan hitta vart skyddsvärda träd finns Att information om åtgärdsprogrammet till olika aktörer ökar, bland annat genom att fastställa vem som har detta som ansvarsområde 4

25 Veteranisering utförs och efterträdare lokaliseras för att undvika ett generations- eller kontinuitetsglapp För att mäta utvecklingen på ett tillfredsställande sätt rekommenderar Calluna att uppföljning måste prioriteras högt i en eventuell kommande programperiod. Detta kan till exempel vara kommuner som registrerar när kommunikation med exploatörer har hindrat borttagning av ett skyddsvärd träd eller när privatpersoner har fått kompensation för att utföra åtgärder. Detta måste registreras på ett enkelt sätt i en portal och information om hur detta utförs måste spridas till involverade aktörer. 5.3 Är utvecklingen den gångna programperioden en följd av åtgärdsprogrammet och dess åtgärder? Vilka andra faktorer har påverkat resultatet? Nästan alla länsstyrelser och kommuner som har svarat på enkäterna har jobbat med friställning, hamling och beskärning under programperioden (Figur ). Friställning är den praktiska åtgärd som länsstyrelserna och kommunerna har jobbat mest. Eftersom medel från åtgärdsprogrammet har finansierat knappt hälften av alla friställningar som har gjorts av länsstyrelserna (Tabell 5), visar detta, att denna del av utvecklingen är en följd av åtgärdsprogrammet. Medel från åtgärdsprogrammet har bara finansierat runt 10 % av alla friställningar som kommunerna har utfört. Alla länsstyrelser och majoriteten av kommunerna som har varit involverade i åtgärdsprogrammet har jobbat med inventering (Figur ), men det är okänt hur stor del som har varit finansierad av åtgärdsprogrammet, vilket gör det svårt att veta om inventeringsinsatserna är en följd av åtgärdsprogrammet. Eftersom det hos länsstyrelserna och kommunerna har varit lite fokus på övervakning och uppföljning är det svårt att mäta om information till andra aktörer har resulterat i att hindra minskningen av antal skyddsvärda träd under programperioden. Det är möjligt att en del friställningar och inventeringar kan kopplas till åtgärdsprogrammet, även om dessa åtgärder inte är utförda med pengar från åtgärdsprogrammet. En lokal avdelning av Svenska kyrkan uppgav till exempel att de har beskurit träd med andra medel och inga träd med pengar från åtgärdsprogrammet, samtidigt som att de tyckte att åtgärdsprogrammet till mycket stor del har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd på deras mark eller mark de förvaltar under programperioden. Länsstyrelserna har dock uttalat att åtgärdsprogrammets mål och åtgärder hade nått ut ganska dåligt eller mycket dåligt till kommuner, privata aktörer och stiftelser under programperioden (avsnitt 4.6.1). En del kommuner håller med om detta (Figur 6). Svenska kyrkan, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Trafikverket har alla det övergripande intrycket att de behöver mer information om åtgärdsprogrammet. Mot bakgrund av detta rekommenderar Calluna att mer information till aktörer om åtgärdsprogrammet samt tydligare ansvar för denna uppgift ska prioriteras i en eventuell programperiod, bland annat eftersom detta kan leda till fler friställningar och inventeringar med andra medel än ÅGP-pengar. Andra faktorer som har påverkat resultatet är medel som har beviljats från andra finansiärer än åtgärdsprogrammet. Det kan vara medel från Jordbruksverket till praktiska åtgärder i betesmark som utförts med bidrag från landsbygdsenheten (på länsstyrelserna). Länsstyrelserna har lyft fram att de utöver åtgärdsprogrammet har gjort följande gällande särskilt skyddsvärda träd: värdetraktanalys och landskapsanalys, LIFE-projekt och projekt med Skogsstyrelsen, projekt finansierat av WWF inom frihuggning och information till skolor, information till arborister och trädfällare om lagstiftningen kring skyddsvärda träd, 5

26 veteranisering och tillverkning av mulmholkar inom BushLife, information, frihuggning och beskärningar inom landsbygdsprogramperioden samt skötsel inom skyddade områden. Kommunerna har lyft fram att de utöver åtgärdsprogrammet har gjort följande gällande särskilt skyddsvärda träd: bevakning av alléer, veteranisering, inventering och samverkan. Projektet VETree har resulterad i utbildningsmaterial och kurser för att öka kompetensen, bland annat hos kommuner och entreprenörer. Dessutom är VETcert ett pågående projekt för att utveckla certifieringssystem för entreprenörer och konsulter som jobbar med skyddsvärda träd. Svenska kyrkan har följt riktlinjer för trädmiljöer enligt biotopskyddet. Detta jobb pågår hela tiden och är tillståndspliktigt (dispens). En lokal avdelning av Skogsstyrelsen nämnde dessutom att de har inventerat inom gröna jobb (SAFT). 6 Övervakning och uppföljning 6.1 Vilken kvalitet håller övervakning/dokumentation av förekomsten av skyddsvärda träd, rapportering av genomförda åtgärder och uppföljning av de genomförda åtgärdernas effekter? Länsstyrelserna Länsstyrelserna uttrycker att de jobbar väldig lite med övervakning. Som tidigare beskrivits har alla länsstyrelser arbetat med inventering av förekomster av skyddsvärda träd (Figur ). Länsstyrelserna använder mest internt GIS till dokumentation av förekomster och inventeringsresultat (Figur 8). De anser också att det är detta verktyg som fungerar bäst (Figur 9). Angående hur dokumentation av uppföljning av åtgärder och åtgärdseffekter fungerar med olika verktyg svarar länsstyrelserna oftast att de fungerar Mycket dåligt Ganska dåligt eller Vet ej (Figur 9). Detta indikerar att länsstyrelserna inte har särskilt väl fungerande verktyg till dokumentation av åtgärder eller effekter av genomförda åtgärder. Genom att så många svarar Vet ej indikerar svaren också att dokumentation av åtgärdseffekter och åtgärder troligen inte utförs i så hög grad. Vilka verktyg används för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd? Annat 5 Internt ej digitaliserat Internt GIS 14 Skötseldos 3 Trädportalen Antal svar Figur 8. Svar från länsstyrelserna på frågan Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 6

27 a) Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av förekomster? Internt ej digitaliserat 1 6 Internt GIS Skötseldos Trädportalen % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej b) Internt ej digitaliserat Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av genomförda åtgärder? 7 Internt GIS Skötseldos 4 8 Trädportalen 7 6 0% 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej c) Internt ej digitaliserat Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 1 6 Internt GIS Skötseldos Trädportalen % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej Figur 9. Svar från länsstyrelserna på frågan Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? a) förekomst, b) effekter c) dokumentation. Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 7

28 6.1.. Kommunerna Likt länsstyrelserna använder kommunerna mest internt GIS till dokumentation av förekomster och inventeringsresultat (Figur 10). De anser också att det är detta verktyg som fungerar bäst (Figur 11a). I relativt hög utsträckning dokumenteras träden även i Trädportalen. En skillnad gentemot länsstyrelserna är att kommunerna till viss del använder interna, ej digitaliserade verktyg för dokumentation/övervakning, vilket av svaren av döma ofta fungerar ganska bra eller acceptabelt (Figur 10, Figur 11a). Vilka verktyg används för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd? Annat 8 Internt ej digitaliserat 10 Internt GIS 7 Skötseldos 0 Trädportalen Antal svar Figur 10. Svar från kommunerna på frågan Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. På frågan om hur dokumentation av uppföljning av åtgärder fungerar med olika verktyg svarar lite drygt hälften av kommunerna att internt GIS fungerar Acceptabelt Ganska bra eller Mycket bra. Ungefär hälften av kommunerna svarar dock att internt GIS fungerar Ganska dåligt eller Mycket dåligt när det kommer till dokumentation av åtgärdseffekter. Ett liknande mönster kan skönjas vad gäller användandet av interna, ej digitaliserade verktyg, det vill säga att det verkar fungera Acceptabelt eller Ganska bra för dokumentation av genomförda åtgärder, men andelen som svarar Ganska dåligt eller Mycket dåligt är något högre när det gäller dokumentation av åtgärdernas effekter (Figur 11b, c). Trädportalen verkar fungera sämre både för dokumentation av genomförda åtgärder och för effekten av genomförda åtgärder, eftersom de flesta har angett svarsalternativen Ganska dåligt eller Mycket dåligt. Dock har en stor andel svarat Vet ej angående Trädportalen, vilket kan indikera att Trädportalen i viss utsträckning inte används alls (Figur 11b, c). a) 8

29 Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av förekomster? Internt ej digitaliserat Internt GIS Skötseldos 16 Trädportalen % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej b) Internt ej digitaliserat Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av genomförda åtgärder? Internt GIS Skötseldos 15 Trädportalen % 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej c) Internt ej digitaliserat Hur väl fungerar verktygen för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? Internt GIS Skötseldos 14 Trädportalen Figur 11. Svar från kommunerna på frågan Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? a) förekomst, b) effekter c) dokumentation. Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna Andra aktörer 0% 10% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket dåligt Ganska dåligt Acceptabelt Ganska bra Mycket bra Vet ej ArtDatabanken anser att inga andra aktörer utför övervakning kopplad till åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Den nationella koordinatorn tror inte heller att andra aktörer har kommit i gång med övervakning. Tidigare har skyddsvärda träd ingått i Jordbruksverkets 9

30 kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker inom miljöövervakningen. År 015 gjorde Jordbruksverket, på grund av underfinansiering, en översyn av miljöövervakningen. Grova träd togs då bort ur miljöövervakningsprogrammet. Idag följs inte grova träd upp inom kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker men skulle relativt enkelt kunna läggas in igen om de ekonomiska förutsättningarna skapas. Trädföreningen anser att Trädportalen fungerar dåligt för både dokumentation av förekomst, dokumentation av genomförda åtgärder och uppföljning av åtgärders effekter. En av två tillfrågade lokala avdelningar av Skogsstyrelsen använder Trädportalen och tycker att denna fungerar bra för alla tre moment, medan en annan lokal avdelning av Skogsstyrelsen och en lokal avdelning av Svenska kyrkan bara har använt internt GIS och tycker att detta är ett bra verktyg för alla tre moment Callunas bedömning Det är Callunas bedömning att alla involverade aktörer har utfört väldig lite eller ingen dokumentation av genomförda åtgärder och uppföljning och att det därför är svårt att utvärdera om olika verktyg fungerar bra för detta. De som har använt Trädportalen är dock genomgående inte särskilt positiva och det är därför nödvändigt att en fungerande lösning hittas. Angående dokumentation av förekomst fungerar aktörernas interna lösningar bäst, och igen betyder detta att Trädportalen måste utvecklas för att säkerställa att data blir fritt tillgängligt för till exempel exploatörer. 6. Är data tillräckliga för övervakning av utvecklingen och för utvärdering av de enskilda genomförda åtgärdernas effekter? Det är Callunas uppfattning att det under programperioden har utförts omfattande åtgärdsarbete men att uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder inte har prioriterats (se avsnitt 4.1, 4.3, 4.4, 5.1 och 6.1). Många län har mycket åtgärdsarbete kvar, och åtgärdsarbete som till exempel underhåll kommer alltid att behövas, men det finns så pass mycket åtgärdat att övervakning och utvärdering kan utföras. Många länsstyrelser har berättat att det i nuläget inte finns ett verktyg för uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder som fungerar på ett tillfredsställande sätt. Calluna bedömer att det är väldig viktigt att en fungerande lösning hittas. Calluna bedömer dessutom att det är viktigt att effektiva metoder för utvärdering utvecklas i samband med en eventuell kommande programperiod. 6.3 Är någon del av övervakningen inom ramen för programmet överflödig? Tills vidare har väldig lite uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder skett, och det finns i nuläget därför inte någon del som är överflödig. Tills vidare är det bara ett fåtal länsstyrelser, kommuner, lokala skogsstyrelser och Svenska Trädföreningen som har upplyst att de utför uppföljning och dokumentation. Vid de få tillfällen där länsstyrelser har utfört uppföljning och dokumentation som har fungerat acceptabelt, ganska bra eller mycket bra har de använt sig av intern GIS och skötseldos (Figur 9 b och c). I de få tillfällen där kommuner, lokala skogsstyrelser och Svenska Trädföreningen har utfört uppföljning och dokumentation har några svarat att Trädportalen fungerar antingen acceptabelt, ganska bra eller mycket bra men fler har svarat att internt GIS, skötsel-dos och internt och ej digitaliserat sätt för uppföljning fungerar bättre (Figur 11). Detta betyder, att om inte ett fungerande verktyg för uppföljning och dokumentation av genomförda åtgärder utvecklas som alla aktörer kan ha tillgång till, kommer övervakning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd inte att fungera optimalt i en eventuell ny programperiod. Calluna rekommenderar därför att ett fungerande verktyg skapas så fort som möjligt. 30

31 6.4 Hur används Trädportalen och är det ett bra verktyg? Länsstyrelser, den nationella koordinatorn och ArtDatabanken ser det som väldig viktigt att ha ett fungerande system för inrapportering av inventering, praktiska åtgärder och uppföljning. Länsstyrelserna har inte prioriterat dokumentation i trädportalen lika mycket som inventering (Figur ), och länsstyrelserna anser inte att Trädportalen fungerar lika bra för dokumentation av förekomst av särskilt skyddsvärda träd som internt GIS (Figur 9 a). Länsstyrelserna anser inte heller att Trädportalen fungerar bra för uppföljning av åtgärdseffekter eller dokumentation av genomförda åtgärder (Figur 10 b och c). Enligt länsstyrelserna är de viktigaste orsakerna till att Trädportalen inte är ett bra verktyg att den är svår att jobba med (både import och export av data) och att då de lägger in information om skyddsvärda träd i internt GIS blir det dubbelarbete som det inte finns tid eller pengar till att utföra. Kommunerna har inte heller prioriterat dokumentation i Trädportalen lika mycket som inventering (Figur ), och kommunerna anser inte att Trädportalen fungerar lika bra för dokumentation av förekomst, uppföljning av åtgärdseffekter eller dokumentation av genomförda åtgärder som internt GIS (Figur 11). Dessutom finns det flera kommuner som använder sig av ej digitaliserad metod. Många kommuner har ännu inte testat om Trädportalen kan vara ett bra verktyg, och av de som har testat nämner några att Trädportalen är svår att jobba med. En kommun nämner att de har skickat data till länsstyrelsen som då har hjälpt till med att lägga in det i Trädportalen. Svenska kyrkan rekommenderar centralt att rapportera inventerade träd i Trädportalen, men är osäker på hur det har omsatts i praktiken Eftersom länsstyrelserna och kommunerna inte prioriterar att lägga in data i Trädportalen resulterar det i att tillgänglighet till data inte är optimal, till exempel för exploatörer. Om aktörerna inte använder sig av Trädportalen fungerar inte heller informationsåterföring till exempel när träd som har avverkats tas bort. Som också beskrivit i avsnitt 6.3 bedömer Calluna att det är väldig viktigt att ett fungerande verktyg skapas så fort som möjligt. ArtDatabanken som håller i Trädportalen håller med om att detta är ett problem, och att en lösning måste prioriteras högt i en eventuell ny programperiod. 7 Bakgrundsbeskrivning 7.1 Har ny kunskap om skyddsvärda träd eller trädmiljöer tillkommit under programperioden som motiverar en revidering av bakgrundsbeskrivningen i åtgärdsprogrammet inför en eventuell förlängning? Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) utgör bakgrundsdokument även för den andra programperioden Enligt ArtDatabanken och den nationella koordinatorn, behöver bakgrundsbeskrivningen uppdateras eftersom ett omfattande inventeringsarbete har skett, kunskapsnivån höjts och andra arter nu omfattas av rödlistan jämfört med 004 när bakgrundsbeskrivningen till det första åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd skrevs. Enligt Riksantikvarieämbetet har det sedan 004 kommit fram ny kunskap om biologiskt kulturarv kopplat till träd som motiverar en revidering av bakgrundsbeskrivningen. De har till exempel finansierat forskning kring lövtäkt i norra Sverige där ny kunskap kommit fram (Ljung 015). Dessutom finns ett nytt program framtaget för träd och buskar (Lennartsson 013) som enligt Riksantikvarieämbetet skulle kunna nämnas i bakgrundsbeskrivningen. Därutöver föreslår Riksantikvarieämbetet att information från boken Sälg - Livets viktigaste frukost som 31

32 handlar om hur viktiga sälgar kan vara för biologisk mångfald (Ehnström 010) också kan ingå i bakgrundsbeskrivningen. Samma författare har dessutom skrivit om biologisk mångfald kopplade till björk, asp och tall (Ehnström 01, 015, 017). Calluna anser att information från dessa böcker också kan används till bakgrundsbeskrivningen. Det är Callunas bedömning att bakgrundsbeskrivningen från 004 har hög kvalitet och att många delar kan återanvändas till en eventuell ny programperiod. Det är dock Callunas rekommendation att följande delar uppdateras: Ny kunskap om biologiskt kulturarv har kommit fram och bör nämnas i bakgrundsbeskrivningen (se ovanför i detta avsnitt) Miljökvalitetsmålet om biologisk mångfald måste inkluderas i beskrivningen av de nationella miljökvalitetsmålen för Sverige (avsnitt 1.3 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) Klassningen på del hotade eller missgynnade arter har ändrats och det totala antalet har höjts (avsnitt 1.3 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) Se över om det i Sverige fortfarande är 97 rödlistade skalbaggar som är helt beroende av hålträd (avsnitt 1.3 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) Se över om graferna i avsnitt 1.3 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) fortfarande stämmer Uppdatera avsnitt 1.4 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) eftersom omfattande inventeringsarbete genomförts från (se avsnitt 5 i denna rapport). Se över avsnittet 1.5 i Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd rapport 5411 (Naturvårdsverket 004) angående antal ekar grövre än 6 m i omkrets i Sverige och det totala antalet grova jätteträd i Sverige 3

33 8 Programmets målsättningar 8.1 Är åtgärdsprogrammets mål bra och realistiska? Länsstyrelserna De flesta av länsstyrelserna anser att åtgärdsprogrammets mål är relativt bra, vilket indikeras av att lite drygt 70 % av svaren anger tre stjärnor eller mer (Figur 1a). Detta resultat skiljer sig från svaren på frågan om åtgärdsprogrammets mål är realistiska, där lite mer än 80 % anger svarsalternativ eller lägre (Figur 1b). Flera av de kommentarer som lämnas anger att det finns en otydlighet angående åtgärdsprogrammets mål. Dels passar en del av målen snarare som åtgärder, men man upplever även att vissa mål är otydligt formulerade vilket gör att de är svåra att följa upp, men också att ansvarsfördelningen blir otydlig. Sedan ser flera problem i att målen är många i förhållande till de resurser som tilldelas åtgärdsprogrammet, och en följd av detta är att man måste prioritera. Hur prioriteringsordningen ska se ut anges som oklar. Flera anser även att målen som berör områdesskydd (exempelvis reservat och naturvårdsavtal) inte hör hemma i åtgärdsprogrammet. Detta, menar man, borde skötas av de personer som arbetar med reservatsbildning för att undvika att frågan faller mellan stolarna. a) Länsstyrelsernas svar på om åtgärdsprogrammets mål är bra Poäng Antal svar 4 6 b) Länsstyrelsernas svar på om åtgärdsprogrammets mål är realistiska Poäng Antal svar Figur 1. Svar från länsstyrelserna på frågan a) Anser du att programmets mål är bra? b) Anser du att programmets mål är realistiska? Länsstyrelserna hade valmöjligheter mellan 1-5 poäng, där 5 är högst. Sifforna i staplarna anger antalet svar i varje kategori. Notera att det totala antalet svar kan variera beroende på hur många som har svarat på de olika frågorna. 33

34 8.1.. Kommunerna Majoriteten (95 %) av de kommuner som har svarat på enkäten har angett tre stjärnor eller fler, vilket får tolkas som att kommunerna anser att målen är relativt bra (Figur 13a). En relativt hög andel (68 %) av de som svarat har även angett tre stjärnor eller fler på frågan om åtgärdsprogrammets mål är realistiska (Figur 13b), vilket är en klar skillnad från de svar som gavs av länsstyrelserna (Figur 1). Bland de synpunkter som lämnats från kommunerna på åtgärdsprogrammets mål kan nämnas att åtgärder och mål behöver kommuniceras ut bättre till de som arbetar praktiskt med trädfrågor, men även till andra aktörer. Flera nämner även att målen/åtgärderna är för många och att man behöver förtydliga hur uppföljningen ska gå till. a) Kommunernas svar på om åtgärdsprogrammets mål är bra Poäng Antal svar b) Kommunernas svar på om åtgärdsprogrammets mål är realistiska Poäng Antal svar Figur 13. Svar från kommunerna på frågan a) Anser du att programmets mål är bra? b) Anser du att programmets mål är realistiska? Länsstyrelserna hade valmöjligheter mellan 1-5 poäng, där 5 är högst Andra aktörer Svenska Trädföreningen och två lokala avdelningar av Svenska kyrkan gav fem stjärnor till frågan Anser du att programmets mål är bra? och fyra stjärnor till frågan Anser du att programmets mål är realistiska?. En lokal avdelning av Skogsstyrelsen gav fem stjärnor till både frågorna medan en annan lokal avdelning av Skogsstyrelsen gav en respektive tre stjärnor till frågorna. 34

35 8. Behöver målen eller ansvarsfördelningen revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Revidering av mål och åtgärdsförslag Den generella uppfattningen från enkät- och intervjusvar är att det är svårt att se skillnaden mellan mål och åtgärdsförslag. Flera länsstyrelser uttrycker att detta komplicerar det praktiska arbetet. För att förbättra det praktiska arbetet rekommenderar många länsstyrelser att mål och åtgärder delas upp i en eventuell ny programperiod samt att åtgärdstabellen uppdateras. Flera länsstyrelser har förslag till revidering av mål och åtgärdsförslag: Satsa på de nationellt viktigaste trädområdena Förtydliganden avseende om målet om åtgärder för att säkerställa särskilt skyddsvärda träd vid skötsel av ängs- och betesmarker ska ske med ÅGP-medel, eller om det ska skötas inom ramen för EU-stödsrådgivning och åtagandeplaner Tydlig ansvarsfördelning Central organisation, inte länsstyrelserna, ska se till att andra aktörer som till exempel kommuner och Svenska kyrkan uppfyller sina mål Mål och åtgärder måste stämma överens med övrigt arbete som sker inom Länsstyrelsen så att de som bildar naturreservat/förvaltare har samma målbild För alla mål där skyddade områden nämns anser en länsstyrelse också att kommunerna ska läggas till som aktörer Flera kommuner har förslag till revidering av mål och åtgärdsförslag: Målen måste bli mer kända mer information och rådgivning behövs, till exempel för att undgå medveten minskning genom bygglovsgivning och detaljplanering Uppföljning efterfrågas Trädvårdsplaner i kommunerna är viktigt Förtydliga vad som menas med 60 % gynnsam bevarandestatus Kompensationsåtgärder måste vidtas om skyddsvärda träd tas ned Målet avverkning undviks om alternativ finns (fr.o.m. 01) måste kompletteras med en åtgärd om att tillsynen (till exempel på 1:6-samråd) ska vara fullgod för att minimera avverkningar Det finns för många och detaljerade mål Den nationella koordinatorn bedömer att det finns väldig många mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet och har förslag till mål och åtgärder som bör tas bort och läggas till (se avsnitt 8.3 och 8.4). Den nationella koordinatorn bedömer dock inte att mål och åtgärder ska tas bort bara med den anledningen att det finns för många, eftersom många mål och åtgärder visar behovet av detta åtgärdsprogram. I stället föreslår den nationella koordinatorn att de viktigaste målen och åtgärderna ges prioritering (till exempel att ange de tre viktigaste målen och åtgärderna för länsstyrelserna) så att det blir lättare för aktörerna att prioritera och att mål och åtgärdsförslag måste bli bättre förankrade. Den nationella koordinatorn anser att mål och åtgärdsförslag för alla aktörer bör ses över så att mål och åtgärder går hand i hand med hur aktörerna jobbar inom sina organisationer. ArtDatabanken menar att det finns för många mål och att det saknas en fungerande plan över hur ArtDatabanken ska uppfylla sina mål. Man anser att det är viktigt att mål och åtgärder blir uppfyllda och att detta därför måste organiseras bättre i en eventuell ny programperiod. 35

36 Skogsstyrelsen uttalar att inventering och skötsel bör få väldig hög prioritet i en eventuell ny programperiod och att en överblick över inventeringar och skötsel som redan är utförda behövs kanske via användning av fjärranalys. Svenska kyrkan föreslår att målen ska revideras så att de rör de förvaltningsansvariga bättre. En del mål kan behöva konkretiseras för att nå de som utför åtgärderna. Svenska kyrkan skulle också vilja ha bättre vägledning i hur man som organisation informerar och kommunicerar information om åtgärdsprogrammet vidare i organisationen på bästa sätt. Om Svenska kyrkan ska informera alla församlingar gäller detta drygt 700. Svenska kyrkan efterfrågar dessutom uppföljning och bättre vägledning och samråd i en eventuell ny programperiod. Trafikverket önskar inte att ha samma roll som nu i en eventuell ny programperiod. Trafikverket vill gärna bidra till att nå syftet med åtgärdsprogrammet, men vill jobba med landskapsfunktioner där särskilt skyddsvärda träd ingår som en funktion. Detta kan till exempel vara att utveckla kunskap om träden i landskapet genom analysmodeller eller att planera in alléer eller grupper av träd i samband med planläggning av nya vägar. Trafikverket vill också gärna ingå i samarbete där många olika aktörer ingår. Detta förslag delas av Riksantikvarieämbetet. Dessutom föreslår Trafikverket en dialog med Naturvårdsverket om ambitionsnivå på hög nivå i organisationerna. När Trafikverket reviderar sin nationella transportplan kan till exempel särskilt skyddsvärda träd inkluderas i en omvärldsanalys 8... Revidering av ansvarsfördelning Angående ansvarsfördelningen så finns det enligt alla tillfrågade aktörer förutom Trafikverket ett behov av att det i en eventuell kommande programperiod kommer att finnas en central organisation som har större ansvar och befogenheter. Svenska kyrkan menar dessutom att Naturvårdsverket kan behöva förtydliga sin roll under genomförandeperioden och att det behövs en kontinuitet med kontakter, dialog och kommunikation för att åtgärderna ska genomföras. Länsstyrelserna har flera förslag till hur ansvarsfördelningen kan revideras eller förtydligas. Nästan alla länsstyrelser påtalar behovet av att mål och åtgärder förankras bättre med berörda myndigheter och aktörer och att ansvarsfördelningen blir bindande eller att det förtydligas vilka delar som inte är bindande. Ansvar för att ge information till aktörer, som kommuner och Svenska kyrkan, är något som lyfts fram. Länsstyrelserna nämner också att målen skulle behöva kommuniceras bättre, att Naturvårdsverket bör ta ett större ansvar i att bekämpa almsjukan, att samarbetet med Skogsstyrelsen bör förtydligas och intensifieras samt att mål och ansvar för skyddsvärda träd i tätorter och detaljplanelagda områden borde involvera kommunerna i större utsträckning. Flera kommuner anser att ansvarsfördelningen behöver förtydligas, särskilt mellan kommun och länsstyrelse. Många kommuner vill till exempel gärna ha mer information och vägledning om åtgärdsprogrammet och vill därför gärna att ansvar och uppföljning för detta konkretiseras. ArtDatabanken bedömer att det vore lämpligt om de fick samma ansvar för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd som de har för andra åtgärdsprogram för att på detta sätt kunna bidra med kunskap och för att ha större koll på vad som pågår inom detta program. Just nu ligger ansvaret för detta åtgärdsprogram hos Naturvårdsverket, den nationella koordinatorn och länsstyrelserna. Den nationella koordinatorn ser också gärna att ArtDatabanken får större ansvar för detta åtgärdsprogram. Naturvårdsverkets handläggare kände inte till skälet till varför ArtDatabanken inte har ansvar för detta åtgärdsprogram, och kände därmed inte heller till några uppenbara hinder för att detta kan bli en möjlighet. Angående Trädportalen uttalar ArtDatabanken att det ska vara mer tydligt hur framtiden för Trädportalen ska se ut, att en tydlig ansvarsfördelning ska finnas och att det ska vara tydligt vem som kommer att betala. På detta sätt blir det lättare att prioritera arbetsuppgifter och vägleda användare. 36

37 ArtDatabanken anser dessutom att Jordbruksverket och Skogsstyrelsen bör ha ett större ansvar i en eventuell ny programperiod eftersom dessa organisationer kan ha stor påverkan på grad av framgång för detta åtgärdsprogram. Svenska kyrkan lyfter fram att det är viktigt att inventerare utför dialog med markägare och förvaltare för att på detta sätt att sprida information om åtgärdsprogrammet. Jordbruksverket ser gärna att bättre information tas fram till aktörerna angående mål och åtgärder samt bättre förankring. För Jordbruksverket gällde detta framför områden som berör biobränsle. Jordbruksverket efterfrågar också mer samråd eftersom denna organisation gärna vill vara med att formulera vad som är relevant för dem att göra inom sitt befintliga uppdrag med fokus på träd. Jordbruksverket anser att uppföljning är viktigt i en eventuell ny programperiod, och anser att huvudansvaret för både uppföljning och vägledning ska ligga hos länsstyrelserna. 8.3 Saknas några mål? Länsstyrelserna har flera förslag till nya mål i en eventuell ny programperiod. Följande lista omfattar dessa mål: Hur bekämpning av alm- och askskottsjukan ska gå till och vem som ansvarar för detta. Skogsstyrelsen nämner i det hänseendet att det är viktigt att vara försiktig med hamling av alm och ask på grund av almsjukan och askskottsjukan. Beredskap mot nya skadegörare och sjukdomar tas upp och att ansvar beskrivs. Veteranisering och uppsättning av mulmholkar ska utföras. Ta fram långsiktiga planer för hur man jobbar i de viktigaste trädområdena i landet, det vill säga de områden som har flest rödlistade arter och flest skyddsvärda träd. Utöver frihuggning föreslås nyckelbiotopsklassning av områden med skyddsvärda träd (idag finns mycket få sådana områden), områdesskydd, arbete med grön infrastruktur, förvaltning av skyddade områden och klassning och planering i skogsbruksplaner. Träd över en meter i diameter omfattas av biotopskydd. Gemensamt för många aktörer är att de gärna ser att mer pengar ges till detta åtgärdsprogram så att fler mål och åtgärder kan utföras. Därutöver efterfrågar många aktörer mer långsiktighet i programmet. ArtDatabanken och Trafikverket föreslår att ett landskapsperspektiv läggs in i programmet, och enligt Trafikverket och Riksantikvarieämbetet är det dessutom väldig viktigt att skapa nya värden för att ersätta redan förlorade värden. Enligt Trafikverket är det dessutom omöjligt att säkerställa att alla skyddsvärda träd bevaras i framtiden eftersom infrastruktur ofta går först, vilket gör det ännu viktigare att skapa nya värden. Trafikverket anser att det behövs ett mål för nyetablering av träd som utifrån noggrann planering kan bli gamla. Enligt ArtDatabanken saknas dessutom ett mål om att utföra veteranisering. Den nationella koordinatorn har ett förslag om att lägga till ett mål om att det ska göras en undersökning av vilka trädarter eller sorter som lämpar sig som ersättningsträd för alm och ask vid nyplanteringar, det vill säga vilka icke inhemska träd som svenska insekter, mossor och lavar kan trivas bra på. Många kommuner och parkförvaltare vill gärna använda nya arter eller en varierad mängd av olika trädarter, och då är det bra att kunna rekommendera vissa arter. Riksantikvarieämbetet föreslår att uppdrag med grön infrastruktur implementeras i ett nytt program. Programmet behöver anpassas till att alla länsstyrelser arbetar med att ta fram handlingsprogram för grön infrastruktur i sina län. 37

38 Både Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen föreslår att åtgärdsprogrammet ska utvidgas så att även skyddsvärda träd i norra Sverige ingår. Gamla sälgar i norra Sverige kan vara oerhört artrika, de motsvarar Sydsveriges ekar (Ehnström 010). Riksantikvarieämbetet vill gärna bidra med mer om den historiska dimensionen om var värdena kommer ifrån i en eventuell ny programperiod. 8.4 Ska några mål tas bort? Flera länsstyrelser bedömer att målen om skydd behöver förtydligas eller tas bort. Den nationella koordinatorn bedömer att följande av länsstyrelsens mål ska tas bort i en eventuell ny programperiod: Trädräkningsreglernas påverkan på trädförekomst och efterträdare redovisas (01). Anledningen är att dessa regler inte längre inkluderar trädräkning. Den nationella koordinatorn anser att arbete med vård av jätteekar inom Natura 000-områden är viktigt, men att detta inte hör hemma som ett mål eller en åtgärd i åtgärdsprogrammet eftersom detta åtgärdsprogram bara ska skydda särskilt skyddsvärda träd som inte finns i skyddade områden (gäller följande två av länsstyrelsens mål: Minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län. och Åtgärder (fr.a. frihuggning och beteshävd) för att vårda jätteekar inom Natura 000-områden, naturvårdsavtal och naturreservat prioriteras inom ramen för syfte och föreskrifter ). Dessutom uttalar den nationella koordinatorn att följande mål ska tas bort eftersom länsstyrelserna aldrig kommer att enas om hur mallen ska se ut: Länsstyrelserna tar fram en mall för prövning av dispenser från det generella biotopskyddet senast 01. Mallen bör kunna tillämpas av Trafikverket och behöver innehålla tillräcklig information om naturvärden och kulturmiljövärden för att en fullgod bedömning ska kunna göras. Dessutom anser den nationella koordinatorn att arbetet med trädbränsle och värmekraftverk är viktigt, men inte hör hemma som mål eller åtgärd. Detta gäller följande mål som anges både under Jordbruksverkets mål och Skogsstyrelsens mål: Vägledning och kriterier för ett miljöanpassat biobränsleuttag som förebygger nyttjandet av gamla, grova, ihåliga och döda träd som trädbränsle tas fram i samråd med Skogsstyrelsen och meddelas till berörda aktörer senast

39 9 Fortsatta åtgärdsbehov 9.1 Hur välmotiverade är åtgärdsförslagen i åtgärdsprogrammet? Eftersom aktörerna har haft väldig svårt att se skillnaden emellan mål och åtgärdsförslag finns svaret på denna fråga i avsnitt 8., 8.3 och Har ny kunskap (erfarenhet eller vetenskapliga studier) tillkommit under programperioden som motiverar en revidering av åtgärdsförslag inför en eventuell förlängning? Calluna bedömer att så pass mycket inventeringsarbete har skett inom programperioden att denna information nu kan används till olika analyser som kan formuleras som åtgärdsförslag i en kommande programperiod. Denna uppfattning delas av ArtDatabanken. Trafikverket arbetar med ett projekt tillsammans med Centrum för biologisk mångfald (SLU, Uppsala) där man försöker identifiera hur Trafikverket ska arbeta för att säkerställa trädens värden. Projektet syftar till att hitta rätt nivå som kan anpassas till Trafikverkets arbetssätt. Trafikverket föreslår att arbetet utgår från olika funktioner i landskapet, där funktionen gamla och/eller skyddsvärda träd är en av funktionerna. Calluna bedömer att detta kan resultera i ett nytt åtgärdsförslag för Trafikverket. För Callunas förslag på reviderade eller nya åtgärder, se avsnitt

40 10 Slutsatser och rekommendationer 10.1 Rekommendation om eventuell förlängning av programmet Alla tillfrågade aktörer är eniga om att åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd absolut ska förlängas, förutom Trafikverket, som inte har någon särskild åsikt. Trafikverket arbetar gärna med bevarande av särskilt skyddsvärda träd, men önskar inte samma roll som i nuvarande åtgärdsprogrammet. Calluna bedömer, att programmet ska förlängas eftersom 1) Sverige har ett av Europas största bestånd av särskilt skyddsvärda träd och ) ett långsiktigt perspektiv för skydd, skötsel och vård behövs för att skydda dessa träd på bästa sätt. Det är bara en liten andel av grova jätteträd i Sverige som finns inom skyddade områden. Eftersom det finns många hot mot särskilt skyddsvärda träd, till exempel högt exploateringstryck och att många aktörer har möjlighet att besluta om träden (till exempel markägare, kommuner, länsstyrelser), måste en samlad insats till för att säkerställa överlevnaden för särskilt skyddsvärda träd. Calluna bedömer, att en omfattande revidering av åtgärdsprogrammet är nödvändig för att säkerställa att åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd optimeras i en eventuell kommande programperiod. Det är därför Callunas bedömning att det inte räcker att förlänga programmet i sin nuvarande form (alternativ ii) eller att förlänga programmet men med uppdatering av åtgärdstabellen (alternativ iii). Denna bedömning baseras på Callunas djupgående granskning av svaren från enkät- och intervjufrågor till involverade aktörer. Calluna har förslag till ändringar i åtgärdsprogrammet på en övergripande nivå och anser att flera delar av det nuvarande åtgärdsprogrammet måste ses över: Ansvarsfördelning Övervakning och uppföljning Bakgrundsbeskrivning Mål och åtgärdsförslag Callunas rekommendation: Utifrån denna utvärdering av åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd rekommenderar därför Calluna följande: iv) Förlänga programmet men först efter en mer omfattande revidering. 10. Förslag till ändringar i åtgärdsprogrammet på en övergripande nivå Utvärderingen visar, att formen för åtgärdsprogrammet med mindre än 10 års intervaller skapar ett kortsiktigt tänkande som inte svarar upp emot trädens livslängd och behov av långsiktigt, kontinuerligt skydd och skötsel. För att säkerställa att träden inte avverkas rekommenderar Calluna att använda områdesskydd. Det är det enda i dagsläget möjliga juridiska mekanism som kan ge det långsiktiga skydd som dessa träd behöver. Plan- och bygglagen, villkor i 9 kap MB tillstånd eller hänsyn i skogsbruket enligt Skogsvårdslagen kan inte ge det skyddet. Calluna rekommenderar att återuppta användningen av naturminne i stor skala (enstaka träd, få träd), naturreservat när så är möjligt (grupper av träd, större ytor) och separata beslut för biotopskyddsområden i jordbruksmark, till exempel åkerholmar. Calluna rekommenderar vidare att om Miljöbalken tillåter avverkning av ett särskilt skyddsvärd träd (definition enligt åtgärdsprogrammet), till exempel enligt beslut i 1 kap 6 samråd eller 9 kap MB-prövning, måste tillståndet omfatta villkor på ekologisk kompensation. Beslutet/tillståndet i sig måste också vila på att adekvata underlag håller en mycket hög kvalitet. En central åtgärd på övergripande nivå är därför att ta fram tydliga riktlinjer för när ett särskilt skyddsvärt träd kan tillåtas att avverkas, vilka underlag som krävs för ett sådant beslut, och vad 40

41 för ekologisk kompensation som är biologiskt försvarbar och motiverad. Utan denna typ av åtgärd riskerar rättstillämpningen att bli godtycklig och ekologisk kompensation användas på ett lättvindigt sätt., där resultatet blir färre skyddsvärda träd, outförd kompensation eller att kompensation med tiden glöms bort och då i realiteten inte uppnåddes. Calluna rekommenderar att åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd integreras med Sveriges arbete med grön infrastruktur (Sjödin 017) i en eventuell ny programperiod. Calluna rekommenderar användning av habitatnätverksanalyser, se faktaruta. 41

42 Habitatnätverksanalys ett verktyg för att integrera åtgärdsprogrammet med Sveriges arbete med grön infrastruktur Bakgrund Skyddsvärda träd är en viktig del av den gröna infrastrukturen. Träden bidrar på olika sätt till flera av de ekosystemtjänster som människor kan dra direkt nytta av, och de utgör i sig en mycket värdefull livsmiljö för en lång rad organismer. Det är därför mycket angeläget att integrera information om förekommande skyddsvärda träd på ett tydligt och operativt sätt i arbetet med grön infrastruktur. En viktig utgångspunkt är användbarheten av informationen om de skyddsvärda trädens förekomst och status. Informationen finns idag till stor del samlad i Trädportalen men träddata finns även i Länsstyrelsernas egna databaser. För att förstå de enskilda trädens betydelse och funktion i den gröna infrastrukturen räcker det oftast inte med att betrakta trädens utbredning i landskapet. För att kunna integrera informationen om träd i arbetet med grön infrastruktur behövs också en klar bild över hur spridningssambanden för organismer knutna till träden ser ut i landskapet. Dessutom är det viktigt att skapa en bild av tidsdjupet. Kommer det att finnas tillräckligt med yngre träd som kan ersätta dagens skyddsvärda träd i framtiden? Vilka risker finns för befintliga träd? Habitatnätverksanalys En habitatnätverksanalys ger en konkret bild av spridningssambanden baserat på tillgänglig punktinformation för skyddsvärda träd. För att beräkna spridningen mellan enskilda träd kan man med fördel använda en algoritm, kallad cost-distance, vilken ger ett mått på spridningsmöjligheterna i landskapet. Metoden tar hänsyn till att organismerna som nyttjar de skyddsvärda träden sprider sig olika effektivt genom olika miljöer. Analysen kan sedan göras för olika maxavstånd som förväntas uppfyllas under ideala spridningsförhållanden. Baserat på analysen går det att framställa kartor som visar områden där spridningssambanden bedöms vara starka nog för att möjliggöra effektiv spridning mellan förekommande träd, även bland de mer känsliga arterna som lever i eller på träden. Varje förekomstområde går att beskriva i termerna av mängd skyddsvärda träd, träslagssammansättning, risk för igenväxning samt möjlighet till uppkomst av ersättningsträd. Ju fler skyddsvärda träd varje område har och ju stabilare förekomsten bedöms vara, desto högre värde har området som del i den gröna infrastrukturen. Områden med minst 0 skyddsvärda träd är extra värdefulla genom att de i sig självt kan förväntas kunna hysa livskraftiga populationer av många av de trädlevande arterna. Mindre områden kan förstås också bidra med både värdefulla ekosystemtjänster och livsmiljöer för många arter. Värdet som livsmiljö för de mindre områdena blir dock till stor del avhängigt av deras placering i landskapet i förhållande till varandra. Ett lämpligt maxavstånd för att avgränsa sammanhängande förekomstområden är 15 m vilket binder samman träd som bör kunna nås av de mer svårspridda arterna som exempelvis läderbagge. Genom att upprepa analysen med ett större maxavstånd ( m) går det att skapa polygoner som ringar in områden där spridningssambanden mellan förekomstområden med skyddsvärda träd är förhållandevis goda, även om sambanden kanske är för svaga för de mest svårspridda arterna. Områden som på så vis binder samman ett större antal förekomstområden visar på var i landskapet förutsättningarna för långsiktig överlevnad bland berörda artgrupper är som störst. Inom dessa områden finns det extra stor potential att med olika åtgärder framgångsrikt förbättra den gröna infrastrukturen genom att succesivt utöka mängden skyddsvärda träd och stärka spridningssambanden. Områdena med olika grad av kontakt (spridningssamband) visar också var i landskapet känsligheten för fortsatt exploatering och ändrat brukande är som störst. 4

43 10.3 Ansvarsfördelning När det gäller ansvarsfördelning mellan aktörer är det viktigt att påminna sig om några speciella förutsättningar med detta åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd är ett av de största åtgärdsprogrammen sett till uppskattade kostnader. Det är ett åtgärdsprogram för ett habitat, som många arter är beroende av för sin överlevnad i Sverige. Ekar är dessutom några av de mest långlivade organismerna i Sverige. Dessutom är många andra åtgärdsprogram beroende av att dessa träd finns kvar för att de i sin tur ska kunna uppfylla mål. Det är också viktigt att påminna sig om att åtgärdsprogrammet inte har en juridisk status som ett dokument som de berörda aktörerna måste följa. Detta innebär att ansvarsfördelningen bygger på att berörda aktörer ser behov eller nytta av, eller vill medverka i programmet. Utvärderingen har visat att det är otydligt för många aktörer vilket uppdrag den nationella koordinatorn har och vilken myndighet eller organisation som har gett koordinatorn uppdraget. Det också otydligt vilken befogenhet som den nationella koordinatorn har. Ett resultat av denna otydlighet är att det är oklart vem denna tjänsteman representerar och vilken myndighets eller organisationens synpunkter som denna tjänsteman framför. Det är därför Callunas uppfattning att det är fullt rimligt att utreda om åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd behöver ha en annan typ av organisation och drift än andra åtgärdsprogram. Idag söker vi information på nätet och vi vänjer oss vid snabb och högkvalitativ vägledning, sökfunktioner etc. Calluna rekommenderar därför att Naturvårdsverket utreder hur åtgärdsprogrammet ska organiseras och drivas. Det behöver finnas en central organisation med längre tidshorisont än programperioden och det måste vara tydligt vilket mandat den centrala organisationen har. Den centrala organisationen kan vara en enhet, en avdelning eller annan organisatorisk del av Naturvårdsverket. Här bör den nationella koordinatorn finnas anställd, och organisationen bör driva en hemsida där aktörer kan hitta information angående åtgärdsprogrammet. Utvärderingen av åtgärdsprogrammet visar att organisationen behöver ha följande mandat och befogenhet: Alla aktörer som har mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet informeras från centralt håll och ges rådgivning i hur och till vem information kan vidarebefordras inom organisationerna på ett effektivt sätt. Information till privata aktörer, som till exempel markägare och verksamhetsutövare, om förekomst av skyddsvärda träd och krav på samrådsplikt. Den centrala organisationen kan också ha dialog med länsstyrelser eller kommuner angående om detta ska vara ett ansvarsområde som lyder under dessa organisationer. Uppföljning i syfte att sammanställa om aktörerna utför sina mål och åtgärder, och om de behöver mer information eller stöd. Kontinuerlig dialog och kommunikation måste säkerställas genom hela programperioden. Rådgivning i hur involverade aktörer kan söka pengar, till exempel till att utföra praktiska åtgärder. Rådgivning i hur skötselåtgärder utförs på bästa sätt. Rådgivning om roll och uppgifter samt finansiering till Trädportalen. Utvärderingen av åtgärdsprogrammet har visat att många aktörer antingen inte känner till eller är nöjda med sina roller och/eller ansvar. Calluna rekommenderar därför att aktörernas roll och ansvar blir mer tydligt och förankras bättre i en eventuell kommande programperiod. Det är dessutom Callunas uppfattning att de olika aktörer ska involveras när Naturvårdsverket ska se 43

44 över mål och åtgärder i programmet. På detta sätt blir det möjligt att fastställa mål och åtgärder utifrån aktörernas konkreta förslag i avsnitt 8. I åtgärdsprogrammet finns det mål och åtgärder för de offentliga aktörerna men det har framkommit i utvärderingen att en central aktör, Statens Fastighetsverk, saknar egna mål och åtgärder. Statens Fastighetsverk förvaltar cirka 300 fastigheter med ungefär byggnader i Sverige och medverkar i olika grad vid åtta av de 15 svenska världsarven på UNESCO:s lista (Statens Fastighetsverk 018). Statens Fastighetsverk är en stor förvaltare av till exempel slott och parker, där det ofta finns särskilt skyddsvärda träd. Calluna rekommenderar att vid en eventuell förlängning av åtgärdsprogrammet ska Statens Fastighetsverk få tydliga mål och åtgärder för sin fastighetsförvaltning avseende särskilt skyddsvärda träd. Sådana mål och åtgärder kan med fördel komma direkt från regeringen, om möjligt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är i nuläget inte nämnt i åtgärdsprogrammet, inte under mål och åtgärder för offentliga aktörer och inte med egna mål och åtgärder. SKL jobbar till exempel för att kommunerna och landstingen ska få bättre förutsättningar att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen (Sveriges Kommuner och Landsting 018). Calluna rekommenderar därför att Sveriges Kommuner och Landsting blir inkluderad i åtgärdsprogrammet. Utvärderingen visar att det finns en gråzon för särskilt skyddsvärda träd som inte längre står i ett öppet odlingslandskap, som nu har växt igen, och där dessa områden nyligen har klassats till skogsmark. Calluna rekommenderar att det i en eventuell ny programperiod preciseras vilken myndighet som har ansvar för dessa träd, till exempel för att genomföra skötselåtgärder. Vad detta ansvar innebär måste också preciseras Övervakning och uppföljning Utvärderingen visar att åtgärdsprogrammet har resulterat i främst inventeringar. Calluna rekommenderar att övervakning och uppföljning måste konkretiseras och utförs i mycket större utsträckning i en eventuell ny programperiod. Naturvårdsverket måste fastställa vilken typ av uppföljning som är konstruktiv för att uppnå mål och vilken typ av uppföljning som bidrar till att åtgärder genomförs. En mycket värdefull resurs för uppföljning av åtgärdsprogrammet är Trädportalen. Calluna rekommenderar att Trädportalen vidareutvecklas och blir den självklara källan till data om särskilt skyddsvärda. Trädportalen ska bli ett slags folkbokförings- och journaldatabas för skyddsvärda träd i Sverige, med uppgifter om när de inventerats, när de fått skötselåtgärder, deras hälsostatus och om de dött och dödsorsak (självdöd eller avverkad). Detta behövs för att se hur långt aktörerna har kommit med sina mål och åtgärder och för att säkerställa att så många som möjligt kan komma åt dessa data samt själva inrapportera data. Om portalen kan kopplas till internt GIS hos till exempel länsstyrelserna vore det väldig värdefullt eftersom aktörerna då inte behöver registrera samma data flera gånger Bakgrundsbeskrivning Det är Callunas uppfattning att bakgrundsbeskrivningen från 004 har hög kvalitet och att många delar kan återanvändas till en eventuell ny programperiod. Calluna rekommenderar dock att bakgrundsbeskrivningen måste revideras utifrån förslagen i avsnitt

45 10.6 Mål och åtgärdsförslag Calluna rekommenderar en uppdelning av mål och åtgärdsförslag i en eventuell ny programperiod. Calluna rekommenderar att åtgärdstabellen förtydligas. Det finns önskemål från aktörerna om att följa mallen som används i andra åtgärdsprogram Nya mål och åtgärder Praktiska skötselåtgärder för särskilt skyddsvärda träd är en essentiell del av åtgärdsprogrammet. Träden i sig behöver skötsel och marken omkring också. Det är därför av stor vikt att den personal som utför skötseln har rätt kompetens. Calluna rekommenderar att åtgärdsprogrammet har som åtgärd att det vid upphandling av skötsel av särskilt skyddsvärda träd ska ställas krav på kompetens. Åtgärden kan med fördel formuleras i samarbete med VETree. Arborister har certifieringar som kan användas som garanti på kompetens. Samma krav ska ställas på egen personal hos aktörerna för att de ska kunna utföra skötselåtgärder av särskilt skyddsvärda träd. När det gäller skötsel på obebyggd mark kring träd, till exempel vid frihuggning, saknas användbara certifieringar. Calluna rekommenderar att åtgärdsprogrammet har som åtgärd att ta fram kriterier på hur skötsel av mark kring särskilt skyddsvärda träd ska ske. Dessa kriterier ska kunna användas vid upphandling av skötseltjänst och som kravspecifikation för egen personal. Åtgärden kan med fördel formuleras i samarbete med VETree. Calluna rekommenderar att ett mål läggs till Naturvårdsverket och Trafikverkets mål. Detta mål ska beskriva att samråd mellan Naturvårdsverket och Trafikverket ska ske när Trafikverket reviderar sin nationella transportplan eftersom Trafikverket då kan få med särskilt skyddsvärda träd i planeringen. Calluna rekommenderar mål med ett landskapsperspektiv, jmf faktaruta Prioritera mål och åtgärder Calluna rekommenderar för en eventuell nästa programperiod att åtgärdsprogrammet byter fokus från inventering till att prioritera områdesskydd och skötsel, uppföljning och information till aktörer. Inventeringsinsatserna är naturligtvis av största vikt men bör i stor mån kunna hänskjutas till verksamhetsutövaren. Det bör av åtgärdsprogrammet framgå att verksamhetsutövare har utredningsplikt och vad som gäller för 1 kap 6 samråd och särskilt skyddsvärda träd. I åtgärdsprogrammet finns ingen prioritering av mål och åtgärder. Det medför att det är svårt för aktörerna att prioritera, särskilt för ny personal. För de aktörer som har uppemot 0 mål och åtgärder är behovet stort av prioritering. Detta gäller särskilt länsstyrelser och kommuner. Calluna rekommenderar att de tre mest betydelsefulla målen och åtgärderna väljs ut och att de sen prioriteras för varje aktör på en skala där 1 representerar högsta prioritet. Övriga mål och åtgärder behöver inte prioriteras, särskilt för länsstyrelser och kommuner. Vilka mål och åtgärder som ska prioriteras kan med fördel diskuteras med aktörerna Mål och åtgärder som behöver revideras Utvärderingen visar att det finns behov att koppla mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet till lagstiftningen (Miljöbalken, PBL) och Skogsvårdslagen för att visa aktörer (verksamhetsutövare, myndigheter m.fl.) hur deras verksamhet kopplar till åtgärdsprogrammet. Det handlar både om ansvarsfördelning och kostnadsfördelning. För en verksamhetsutövare kan det ju nämligen enligt lagstiftningen krävas både inventering, utredning och åtgärder som en offentlig aktör (länsstyrelsen eller kommunen) inte ska behöva betala eller ta ansvar för. Detta i samband med både prövning, planering och skötsel. 45

46 Calluna rekommenderar att Naturvårdsverket gör bryggor mellan mål och åtgärder i åtgärdsprogrammet till miljöbalken, plan- och bygglagen och skogsvårdslagen. Utvärderingen visar att det finns en otydlighet gällande mål och åtgärder för särskilt skyddsvärda träd inom skyddade områden (7 kap MB). Calluna rekommenderar därför att mål och åtgärder förtydligas så att det framgår av åtgärdsprogrammet för vilka skyddade områden som medel anslagna till åtgärdsprogrammet får användas. Det behöver också förtydligas om åtgärdsprogrammet har sådan tyngd att det ska kunna prioritera skötselanslagen till skyddade områden som förvaltas av staten Oklarheter i mål och åtgärder Utvärderingen visar, att åtgärdsprogrammet har en nära koppling till skyddade områden men att målen behöver revideras då de är otydliga. Revideringen gäller följande två av länsstyrelsens mål: Minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län (Tabell 1, mål/åtgärd d). Åtgärder (framförallt frihuggning och beteshävd) för att vårda jätteekar inom Natura 000-områden, naturvårdsavtal och naturreservat prioriteras inom ramen för syfte och föreskrifter (Tabell 1, mål/åtgärd j). Mål d) blandar ihop gynnsam bevarandestatus med alla skyddade områden och enskilda träd. Gynnsam bevarandestatus används för Natura 000-områden, inte enskilda träd och alla län verkar inte beröras av åtgärdsprogrammet. Vad är det som mål d) ska uppfylla för behov hos de särskilt skyddsvärda träden? Handlar målet om trädens hälsa snarare än gynnsam bevarandestatus? I så fall bör detta förklaras. Gynnsam bevarandestatus finns fastställt i bevarandeplaner för Natura 000-områden och behöver inte tas upp i åtgärdsprogrammet. Om mål d) fokuserar på hälsan, d.v.s. att minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden i länen som ingår i åtgärdsprogrammet ska ha hälsan/må bra, behöver hälsa/må bra uttryckas på ett korrekt sätt. VetTree eller arborister bör kunna bidra med sådan kunskap. Mål j) behöver förtydligas. De skyddade områdena som nämns är olika och det får konsekvenser för hur målet kan uttryckas. Exempelvis har Natura 000-områden ingen skötselplan medan naturreservat har det. Några skyddade områden enligt 7 kap MB saknas, som naturminne, landskapsskydd och biotopskyddsområde. Vad är det som mål j) ska uppfylla för behov hos de särskilt skyddsvärda träden? Vilka skyddade områden är det meningsfullt att nämna här? Mål och åtgärder att eventuellt stryka Calluna rekommenderar att Naturvårdsverket i samråd med nationella koordinatorn ser över de förslag på strykningar av mål och åtgärder som den nationella koordinatorn har redovisat för Calluna (se avsnitt 8.4). 46

47 Referenser Ehnström, B. (010). Sälg - Livets viktigaste frukost. CBM:s skriftserie, del 33. Centrum för Biologisk Mångfald. Ehnström, B. (01). Asp : darrar min asp, myllrar min värld. CBM s skriftserie, del 67. Centrum för Biologisk Mångfald. Ehnström, B. (015). Björk : svart på vitt om myllrande mångfald. Centrum för Biologisk Mångfald. Ehnström, B. (017). Tall : en tallrik biologisk mångfald. CBM s skriftserie, del 107. Centrum för Biologisk Mångfald. Lennartsson, T. (013) Träd och buskar: månghundraåriga historieberättare. Serie: Vårda väl / Biologiskt kulturarv, Riksantikvarieämbetet. Ljung, T. (015) Lövtäkt i nordliga skogslandskap: en studie i borealt resursutnyttjande. Centrum för biologisk mångfald. Naturvårdsverket (004) Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket (01) Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder Naturvårdsverket, rapport Sjödin, E. (017) Grön infrastruktur. [online] Tillgänglig: < Statens fastighetsverk (018) Om oss [online] Tillgänglig: < Sveriges Kommuner och Landsting (018) Samhällsplanering, infrastruktur [online] Tillgänglig: < Kontaktuppgifter till intervjuade representanter från Naturvårdsverket, ArtDatabanken, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Trafikstyrelsen, Svenska kyrkan samt den nationella koordinatorn för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd: Naturvårdsverket. Tuulikki Rooke. E-post: Tuulikki.Rooke@naturvardsverket.se, telefon: ArtDatabanken (Trädportalen). Artur Larsson. E-post: artur.larsson@slu.se, telefon: ArtDatabanken (Åtgärdsprogram). Mikael Svensson. E-post: mikael.svensson@slu.se, telefon: Jordbruksverket. Lisa Karlsson. E-post: lisa.karlsson@jordbruksverket.se, telefon: Nationell koordinator. Karin Sandberg. Länsstyrelsen i Västmanlands län. E-post: karin.sandberg@lansstyrelsen.se, telefon: Riksantikvarieämbetet. Fabian Mebus. E-post: fabian.mebus@raa.se, telefon: Skogsstyrelsen. Johan Nitare. E-post: johan.nitare@skogsstyrelsen.se, telefon: Svenska kyrkan. Eva Grönwall. E-post: eva.gronwall@svenskakyrkan.se, telefon:

48 Trafikverket. Anders Sjölund. E-post: telefon:

49 Bilaga 1 Enkät länsstyrelser Enkät till alla länsstyrelser i Sverige förutom Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands länsstyrelser. 49

50 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Inledning och välkommen! Calluna AB utför på uppdrag av Naturvårdsverket denna enkät för att utvärdera åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd för perioden Syftet med utvärderingen är att ta beslut om eventuell förlängning av programmet. Dina svar är mycket värdefulla. Med högre svarsfrekvens på utvärderingen och mer detaljerade svar så är möjligheterna bättre att påverka utformningen av programmet i en eventuell ny programperiod. Enkäten uppskattas ta ungefär 60 minuter att fylla. Det går bra att fylla i enkäten i flera omgångar. Man kan fylla i en rad svar, stänga ned och öppna samma enkät igen och fortsätta en annan dag. Det går då också att revidera redan besvarade frågor. Den 6:e oktober kommer enkäten att stängas och resultat analyseras. Enkäten innehåller frågor indelade i följande delar: Inledning och välkommen! Genomförda åtgärder om åtgärder Genomförda åtgärder om aktörer Genomförda åtgärder om organisation Skyddsvärda träd som bevarats Övervakning och uppföljning Programmets framtid målsättningar och ansvarsfördelning Tack för din medverkan! 1

51 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Genomförda åtgärder - om Åtgärder 1. Ditt namn. Vilken länsstyrelse tillhör du? 3. Din avdelning 4. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni på din länsstyrelse arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? Ranka den åtgärd ni arbetat mest med som nr 1 osv. inventering dokumentering i trädportalen friställning hamling beskärning Nedan presenteras först alla åtgärder och mål som preciseras gällande för länsstyrelser och för alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". För varje mål följer sedan tre frågor och vid dessa frågor anges åtgärderna/målen i en nedkortad variant.

52 Mål och åtgärder som avser Länsstyrelserna a) Länsstyrelserna i samarbete med kommunerna i Götaland och södra Svealand tar senast 013 fram ett förslag till plan över biotopskyddsområden, naturminnen och naturvårdsavtal för träd i kulturlandskapet. I underlaget ska för varje objekt redovi- sas förslag på skyddsform, areal, antal särskilt skyddsvärda träd samt karta och data från Trädportalen. Av antalet utpekade områden har minst 10% fått ett formellt skydd till och med 016. b) Efterträdare till särskilt skyddsvärda träd, främst ekar, identifieras och förvaltas på lämpligt sätt inom värdetrakter senast år 014. c) Antalet hamlade träd i odlingslandskapet som sköts genom kontinuerlig beskärning har 014 ökat med 10% utifrån antalet kända träd i respektive län år 005 (Ängs- och betesmarkinventeringen och Vägverkets alléinventering). Detta bör i första hand ske genom att fortsätta hamla de träd som redan i dagsläget kontinuerligt hamlas, i andra hand genom att starta hamling på unga träd (max 10 cm i diame- ter). Tillsvidare bör endast begränsad hamling av hamlade grova askar ske med hänvisning till det oklara läget kring askskottssjuka. d) Minst 80 % av alla jätteekar inom skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län. e) De tio områden i varje län som har den största sammanhängande förekomsten av särskilt skyddsvärda träd inom kulturlandskapen i AB, C, D, E, F, G, H, K, M, N, O, T och U-län omfattas av områdesskydd inklusive beslutade skötselplaner eller naturvårdsavtal senast Åtgärder/mål som preciseras gällande för länsstyrelser i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? a) Planförslag skydd framtaget (senast 013) och >10 % av områdena skyddade (t.o.m. 016) b) Efterträdare identifierade och har lämplig förvaltning (senast 014) c) 10% ökning av kontinuerlig beskärning av hamlade träd ( ) d) Jätteekar i skyddade omr. >80 % gynnsam har bevarandestatus (senast 014) e) Områdesskydd med skötselplan/naturvårdsavtal beslutat för länets (vissa län) tio största omr. (senast 016) 3

53 Mål och åtgärder som avser Länsstyrelserna (forts.) f) Senast 014 har samtliga kommuner i Götaland och södra Svealand inventerats med avseende på särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet och alla data inrapporterats i Trädportalen. Inventeringen ska följa de parametrar som finns i Trädportalen och minst följande parametrar ska noteras för varje träd: koordinat, trädslag, skyddsvärde, omkrets, hålstadium, karaktärsdrag, vedartad vegetation. g) Särskilt skyddsvärda träd och trädmiljöer inom skogsbyar, finntorp och fäbodområden i W, X och Z-län inventeras med start 01. Ett program för skydd och vård upprättas senast 015. h) Senast 014 har minst 80 % av alla markägare med fler än 0 särskilt skyddsvärda träd på sin mark fått information om vilka dessa träd är och råd om hur de kan bevaras. i) Länsstyrelserna redovisar 01 till Naturvårdsverket och Jordbruksverket hur trädräkningsreglerna påverkat förekomsten av särskilt skyddsvärda träd och efterträda- re till dessa. j) Åtgärder (fra. frihuggning och beteshävd) för att vårda jätteekar inom Natura 000 områden, naturvårdsavtal och naturreservat prioriteras inom ramen för syfte och föreskrifter. 6. Forts. Åtgärder/mål som preciseras gällande för länsstyrelser i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". [forts.] Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? f) Träd inventerade (Götaland, s. Svealand) och data i Trädportalen (senast 014) g) Skogsbyar, finntorp, fäbodområden (vissa län) inventerade (start 01) och program för skydd och vård upprättat (senast 015) h) >80 % markägare med >0 träd informerade (senast 014) i) Trädräkningsreglernas påverkan på trädförekomst och efterträdare redovisas (01) j) Vårdande åtgärder för jätteekar prioriteras inom Natura 000/naturvårdsavtal/naturreservat 4

54 Mål och åtgärder som avser Länsstyrelserna (forts.) k) Länsstyrelserna i Götaland och Svealand ansvarar för att genomföra minst ett utbildningstillfälle årligen om skydd och vård av särskilt skyddsvärda träd i kultur- landskapet i samråd med Naturvårdsverket. Målgrupp är bland annat kommuner, Trafikverket och markägare. l) Länsstyrelserna vidtar åtgärder för att säkerställa att särskilt skyddsvärda träd och efterträdare till dessa inte nedtas vid skötsel av ängs- och betesmarker och redovisar årligen vilka åtgärder som vidtagits till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. m) Förbättra trädkontinuitet genom nyplantering och vård av efterträdare, med särskilt fokus på värdetrakter med brist på åldersvariation i värdebärande trädslag. n) Naturvårdsavtal och skötselavtal används som komplement till övriga verktyg som stöd för nödvändig vård av särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. o) Länsstyrelserna tar fram en mall för prövning av dispenser från det generella bio- topskyddet senast 01. Mallen bör kunna tillämpas av Trafikverket och behöver innehålla tillräcklig information om naturvärden och kulturmiljövärden för att en fullgod bedömning ska kunna göras. 7. Forts. Åtgärder/mål som preciseras gällande för länsstyrelser i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? k) Utbildningstillfälle om skydd och vård genomfört årligen (Götaland och Svealand). l) Säkerställa skötsel av ängs- och betesmark samt årlig redovisning m) Trädkontinuitet förbättrad. n) Naturvårdsavtal och skötselavtal används som stöd för nödvändig trädvård. o) Mall framtagen för dispensprövning (senast 01) 5

55 Mål och åtgärder som avser samtliga berörda offentliga aktörer p) Senast 014 är förekomsten av särskilt skyddsvärda träd i Götalands och södra Svealands kulturlandskap känd och dokumenterad. q) Samtliga större trädinventeringar är 01 införda i Trädportalen och portalen används löpande som ett verktyg för sammanställning, planering, rapportering och uppföljning. r) Antalet särskilt skyddsvärda träd minskar inte på länsnivå Följs upp enligt: - De särskilt skyddsvärda träd som finns inrapporterade i Trädportalen före 015 ska finnas kvar Antalet särskilt skyddsvärda träd som registrerats inom miljöövervakning och i NILS inventering av småbiotoper ska ej ha minskat 00. s) Särskilt skyddsvärda träd avverkas inte, om alternativ finns. Respektive aktör ansvarar och följer upp detta. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara träden prioriteras tydligt inom den operativa förvaltningen av trädbeståndet från och med 01. t) Särskilt skyddsvärda träd som dör eller måste tas bort av säkerhetsskäl tillvaratas i största möjliga mån för att gynna biologisk mångfald. Minst 50% av den volym döda träd och träddelar, helst stammar, som avverkas i varje enskild trädmiljö perioden sparas i första hand på avverkningsplatsen eller i andra hand i anvisade träddepåer eller trakter med gamla och grova träd. u) Personal vid myndighet och kommun som arbetar med åtgärder som berör särskilt skyddsvärda träd samt anlitade entreprenörer skaffar sig god kunskap om trädens bevarandevärden, och deras behov av skydd, hänsyn och vård** samt deltar i minst en kurs årligen om detta v) Minst 60 % av alla jätteekar utanför skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län. Landsbygdsprogrammet används som ett verktyg för att vårda särskilt skyddsvärda träd och beaktar behovet av vård och återväxt av jättekar. x) Senast 01 tillämpas riktlinjer och råd som säkerställer att särskilt skyddsvärda träd tillvaratas och förvaltas på ett relevant sätt vid upphandling och utförande av åtgärder i trädmiljöer. Råd i enlighet med avsnitt om Genomförande tillämpas. 6

56 8. Åtgärder/mål som preciseras gällande för alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? p) Särskilt skyddsvärda träd (Götaland, s. Svealand) dokumenterade (senast 014) q) Trädportalen används löpande och alla större inventeringar är införda (01) r) Ingen minskning av antal skyddsvärda träd enligt två kriterier (01 00) s) Avverkning undviks om alternativ finns (f.o.m. 01) t) >50 % av volymen borttagna träddelar sparas (01 016) u) Åtgärdspersonal och entreprenörer har god kunskap om värden och behov (01 016) v) Jätteekar u. skyddade omr. >60 % har gynnsam bevarandestatus (senast 014) x) Riktlinjer och råd tillämpas vid upphandling och åtgärder (senast 01) 9. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? 7

57 10. Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din länsstyrelse? Beskriv och förklara. Varje länsstyrelse väljer olika åtgärder och projekt att satsa på i första hand och kanske har inte alla ÅGP:s mål/åtgärder genomförts fullt ut. Varför utförs vissa i första hand? Varför utförs inte andra? 11. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. 1. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika. Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. 8

58 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Genomförda åtgärder - Om Aktörer 13. I vilken utsträckning har olika aktörer i länet genomfört följande? tagit hänsyn till tagit hänsyn till tagit hänsyn till tagit hänsyn till genomfört praktiska skyddsvärda träd i skyddvärda träd i skyddvärda träd skyddvärda träd åtgärder planering förvaltning i skötsel i exploatering Länsstyrelsen Kommuner Privata aktörer Stiftelser Kyrkan Landsting Kommenter? 14. Har de ovanstående aktörerna genomfört mera än alternativen uppetill? Lista i så fall här. 15. Finns fler aktörer än ovanstående som bör uppmärksammas? Lista i så fall här. 9

59 16. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nåt ut till berörda aktörer i länet? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Länsstyrelser Kommuner Privata aktörer Stiftelser Kyrkan Landsting Kommentar/Annan aktör? 17. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nåt ut till berörda aktörer i länet? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Länsstyrelser Kommuner Privata aktörer Stiftelser Kyrkan Landsting Kommentar/Annan aktör? 10

60 18. Anser du att berörda aktörer i länet har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Länsstyrelser Kommuner Privata aktörer Stiftelser Kyrkan Landsting Kommentar/Annan aktör? 19. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? Nämn aktör med kortfattad möjlig orsak. En aktör per rad. 11

61 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Genomförda åtgärder - Om Organisation 0. Har ansvarsfördelningen inom länsstyrelsen för de olika åtgärderna varit tydlig? inte alls tydlig inte så tydlig något tydlig ganska tydlig mycket tydlig Kommentar? 1. Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom din länsstyrelse? En projektanställd? Som del av en ordinarie tjänst (i så fall vilken)? Arbetsgrupp på LST? (i så fall vilka?) Annan? (var god ange) Kommentar 1

62 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Skyddsvärda träd som bevarats. Hur många träd totalt har friställts i ditt län under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 3. Hur stor andel av länets skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts? 0 % 100 % 4. Hur stor andel av av de träd ni hade intention att friställa har friställts? 0 % 100 % 5. Hur många träd har i länet sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 6. Hur stor andel av länets skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats? 0 % 100 % 13

63 7. Hur stor andel av av de träd ni hade intention att hamla har hamlats? 0 % 100 % 8. Hur många träd har i länet sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 9. Hur stor andel av länets skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits? 0 % 100 % 30. Hur stor andel av de träd ni hade intention att beskära har beskurits? 0 % 100 % 31. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd i länet under programperioden? inte alls till mindre del till någon del till större del till mycket stor del Kommentar 14

64 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Övervakning och uppföljning 3. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Annat? 33. Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Kommentar/Annat? 15

65 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. Programmets framtid - målsättningar och ansvarsfördelning 34. Anser du att programmets mål är bra? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 35. Anser du att programmets mål är realistiska? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 36. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Ja Nej 37. Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? 38. Har du förslag på mål som behöver läggas till? 39. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? 40. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 16

66 Bilaga Deltagande länsstyrelser möte Länsstyrelser som deltog på mötet Träd-träff den 8 november 017. Blekinge län Dalarnas län Hallands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län 50

67 Bilaga 3 Enkät kommuner Enkät till kommuner. Enkäten blev skickat till de kommuner som Calluna fick kontaktuppgifter på från länsstyrelserna och den nationella koordinatorn. 51

68 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Inledning och välkommen! Calluna AB utför på uppdrag av Naturvårdsverket denna enkät för att utvärdera åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd för perioden Syftet med utvärderingen är att ta beslut om eventuell förlängning av programmet. Dina svar är mycket värdefulla. Med högre svarsfrekvens på utvärderingen och mer detaljerade svar så är möjligheterna bättre att påverka utformningen av programmet i en eventuell ny programperiod. Enkäten uppskattas ta ungefär 60 minuter att fylla. Det går bra att fylla i enkäten i flera omgångar. Man kan fylla i en rad svar, stänga ned och öppna samma enkät igen och fortsätta en annan dag. Det går då också att revidera redan besvarade frågor. Den 6 december kommer enkäten att stängas och resultat analyseras. Enkäten innehåller frågor indelade i följande delar: Inledning och välkommen! Genomförda åtgärder om åtgärder Genomförda åtgärder om aktörer Genomförda åtgärder om organisation Skyddsvärda träd som bevarats Övervakning och uppföljning Programmets framtid målsättningar och ansvarsfördelning Tack för din medverkan! Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Genomförda åtgärder - om Åtgärder 1. Ditt namn 1

69 . Vilken kommun tillhör du? 3. Din avdelning 4. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni på din kommun arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? Ranka den åtgärd ni arbetat mest med som nr 1 osv. inventering dokumentering i trädportalen friställning hamling beskärning Nedan presenteras först alla åtgärder och mål som preciseras gällande för kommuner och för alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". För varje mål följer sedan tre frågor och vid dessa frågor anges åtgärderna/målen i en nedkortad variant. Mål och åtgärder som avser kommuner a) Antalet särskilt skyddsvärda träd i alléer och inom parker, gårdsmiljöer och tätorter minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara dessa träd preciseras i uppdragsbeställningar till utförare och används normalt i arbetet med dessa träd från och med 01. b) I majoriteten av all nyplantering inom parker, gårdsmiljöer och tätorter används det eller de trädslag som är värdebärande och typiskt för traktens kulturlandskap. c) Senast 01 ställer kommunerna sådana krav på miljöanpassat trädbränsle som motverkar nyttjandet av gamla, grova, ihåliga och döda träd som trädbränsle i värmekraftverk. d) Minst träddepåer med syfte att gynna biologisk mångfald görs tillgängliga för berörda aktörer inom varje kommun i Götaland och södra Svealand senast 01.

70 5. Åtgärder/mål som preciseras gällande för kommuner i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? a) Antalet särskilt skyddsvärda träd minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns (från och med 01). b) I majoriteten av all nyplantering används trädslag som är värdebärande och typiska. c) Kommunerna ställer krav på miljöanpassat trädbränsle (senast 01). d) Minst träddepåer finns inom varje kommun i Götaland och södra Svealand (senast 01). Mål och åtgärder som avser kommuner (forts.) e) Senast 01 används Trädportalen för fysisk planering och hänsyn i grönstruktur av kommunerna i Götaland respektive södra Svealand. Data kan enkelt exporteras från Trädportalen och läggas in i kommunernas egna GIS-system. f) En stor majoritet av kommunerna i Götaland och södra Svealand inrättar ett trädråd med kompetens av trädgårdsmästare, ekolog, arborist och kulturmiljövårdare senast 013. Gruppen verkar för sammanhållen planering, styrning och förvaltning av särskilt skyddsvärda träd inom kommunen. g) Samtliga kommuner i Götaland och Svealand informerar senast 01 allmänheten om, vilka biotopskyddsområden som finns samt var trädfällningsförbud gäller. Förekomst av särskilt skyddsvärda träd bör framgå i detalj- och översiktsplaner eller bilagor till dessa. h) Länsstyrelserna i samarbete med kommunerna i Götaland och södra Svealand tar senast 013 fram ett förslag till plan över biotopskyddsområden, naturminnen och naturvårdsavtal för träd i kulturlandskapet. I underlaget ska för varje objekt redovisas förslag på skyddsform, areal, antal särskilt skyddsvärda träd samt karta och data från Trädportalen. Av antalet utpekade områden har minst 10% fått ett formellt skydd till och med 016. i) Trädvårdsplaner med nödvändiga åtgärder för att vidmakthålla särskilt skyddsvärda träd är beslutade och tillämpas inom kommunal förvaltning i alla kommuner i Götaland och södra Svealand senast

71 6. Forts. Åtgärder/mål som preciseras gällande för kommuner i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". [forts.] Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? e) Trädportalen används för fysisk planering och hänsyn i grönstruktur av kommunerna i Götaland respektive södra Svealand (Senast 01). f) Trädråd upprättas med kompetens av trädgårdsmästare, ekolog, arborist och kulturmiljövårdare (senast 013). g) Kommuner i Götaland och Svealand informerar allmänheten om biotopskyddsområden och trädfällningsförbud (senast 01). h) Länsstyrelserna i samarbete med kommunerna tar fram ett förslag till plan över biotopskyddsområden, naturminnen och naturvårdsavtal för träd i kulturlandskapet (senast 013). i) Trädvårdsplaner är beslutade och tillämpas inom kommunal förvaltning i alla kommuner i Götaland och södra Svealand (senast 014). 4

72 Mål och åtgärder som avser samtliga berörda offentliga aktörer j) Senast 014 är förekomsten av särskilt skyddsvärda träd i Götalands och södra Svealands kulturlandskap känd och dokumenterad. k) Samtliga större trädinventeringar är 01 införda i Trädportalen och portalen används löpande som ett verktyg för sammanställning, planering, rapportering och uppföljning. l) Särskilt skyddsvärda träd avverkas inte, om alternativ finns. Respektive aktör ansvarar och följer upp detta. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara träden prioriteras tydligt inom den operativa förvaltningen av trädbeståndet från och med 01. m) Särskilt skyddsvärda träd som dör eller måste tas bort av säkerhetsskäl tillvaratas i största möjliga mån för att gynna biologisk mångfald. Minst 50% av den volym döda träd och träddelar, helst stammar, som avverkas i varje enskild trädmiljö perioden sparas i första hand på avverkningsplatsen eller i andra hand i anvisade träddepåer eller trakter med gamla och grova träd. n) Personal vid myndighet och kommun som arbetar med åtgärder som berör särskilt skyddsvärda träd samt anlitade entreprenörer skaffar sig god kunskap om trädens bevarandevärden, och deras behov av skydd, hänsyn och vård** samt deltar i minst en kurs årligen om detta o) Minst 60 % av alla jätteekar utanför skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län. Landsbygdsprogrammet används som ett verktyg för att vårda särskilt skyddsvärda träd och beaktar behovet av vård och återväxt av jättekar. p) Senast 01 tillämpas riktlinjer och råd som säkerställer att särskilt skyddsvärda träd tillvaratas och förvaltas på ett relevant sätt vid upphandling och utförande av åtgärder i trädmiljöer. Råd i enlighet med avsnitt om Genomförande tillämpas. 5

73 7. Åtgärder/mål som preciseras gällande för alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? j) Särskilt skyddsvärda träd (Götaland, s. Svealand) dokumenterade (senast 014) k) Trädportalen används löpande och alla större inventeringar är införda (01) l) Avverkning undviks om alternativ finns (f.o.m. 01) m) >50 % av volymen borttagna träddelar sparas (01 016) n) Åtgärdspersonal och entreprenörer har god kunskap om värden och behov (01 016) o) Jätteekar u. skyddade omr. >60 % har gynnsam bevarandestatus (senast 014) p) Riktlinjer och råd tillämpas vid upphandling och åtgärder (senast 01) 8. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? 9. Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din kommun? Beskriv och förklara. Varje kommun väljer olika åtgärder och projekt att satsa på i första hand och kanske har inte alla ÅGP:s mål/åtgärder genomförts fullt ut. Varför utförs vissa i första hand? Varför utförs inte andra? 6

74 10. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. 11. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika. Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Genomförda åtgärder - Om Aktörer 1. I vilken utsträckning har olika aktörer i din kommun genomfört följande? tagit hänsyn till tagit hänsyn till tagit hänsyn till tagit hänsyn till genomfört praktiska skyddsvärda träd i skyddvärda träd i skyddvärda träd skyddvärda träd åtgärder planering förvaltning i skötsel i exploatering Länsstyrelsen Kommuner Privata aktörer Stiftelser Kyrkan Landsting Kommenter? 13. Har de ovanstående aktörerna genomfört mera än alternativen ovan? Lista i så fall här. 7

75 14. Finns fler aktörer än ovanstående som bör uppmärksammas? Lista i så fall här. 15. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nåt ut till berörda aktörer i din kommun? Stadsträdgårdsmästare mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Skötselansvariga för park och naturmark Privata aktörer (företag, entreprenörer) Privata markägare (på egen mark) Svenska Kyrkan Kommentar/Annan aktör? 16. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nåt ut till berörda aktörer i din kommun? Stadsträdgårdsmästare mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Skötselansvariga för park och naturmark Privata aktörer (företag, entreprenörer) Privata markägare (på egen mark) Svenska Kyrkan Kommentar/Annan aktör? 8

76 17. Anser du att berörda aktörer i din kommun har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Stadsträdgårdsmästare mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Skötselansvariga för park och naturmark Privata aktörer (företag, entreprenörer) Privata markägare (på egen mark) Svenska Kyrkan Kommentar/Annan aktör? 18. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? Nämn aktör med kortfattad möjlig orsak. En aktör per rad. Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Genomförda åtgärder - Om Organisation 19. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag har kommunicerats från din länsstyrelse? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra 0. Vad kan vara orsaken till att ÅGP:s mål och åtgärdsförslag eventuellt inte har nåt ut till din kommun? 9

77 1. Har ansvarsfördelningen inom kommunen för de olika åtgärderna varit tydlig? inte alls tydlig inte så tydlig något tydlig ganska tydlig mycket tydlig Kommentar?. Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom din kommun? En projektanställd? Som del av en ordinarie tjänst (i så fall vilken)? Arbetsgrupp inom kommunen? (i så fall vilken?) Annan? (var god ange) Kommentar 3. Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med din kommuns andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Skyddsvärda träd som bevarats 4. Hur många träd totalt har friställts i din kommun under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 10

78 5. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts? 0 % 100 % 6. Hur många träd har i kommunen sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 7. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats? 0 % 100 % 8. Hur många träd har i kommunen sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 9. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits? 0 % 100 % 30. På vilken mark har ovan nämnda praktiska åtgärder utförts? Uppskatta med en procentsiffra. De tre alternativen ska tillsammans bli 100%. Svara med heltal. Kommunala naturreservat Kommunägd mark (undantaget kommunala reservat) Annan mark 11

79 31. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd i kommunen under programperioden? inte alls till mindre del till någon del till större del till mycket stor del Kommentar Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Övervakning och uppföljning 3. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Annat? 33. Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Kommentar/Annat? 1

80 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Kommuner) Programmets framtid - målsättningar och ansvarsfördelning 34. Anser du att programmets mål är bra? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 35. Anser du att programmets mål är realistiska? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 36. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Ja Nej 37. Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? 38. Har du förslag på mål som behöver läggas till? 39. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? 40. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 13

81 Bilaga 4 Uppgifter kommuner Tabell som visar antal kommuner som fick enkäten tillskickad och antal kommuner som svarade på enkäten. Län Antal kommuner som fick enkäten Antal kommuner som svarade på enkäten Blekinge 5 1 Dalarna 15 Gotland 1 0 Gävleborg 0 0 Halland 6 1 Jämtland 0 0 Jönköping 13 5 Kalmar 1 3 Kronoberg 8 3 Skåne Stockholm 1 5 Södermanland 8 4 Uppsala 8 3 Värmland 16 1 Västmanland 1 6 Västra Götaland Örebro 1 Östergötland 9 3 Totalt

82 Bilaga 5 Enkät andra aktörer Enkät andra aktörer. Enkäten blev skickat till dessa andra aktörer eftersom Calluna fick kontaktuppgifter på dessa från länsstyrelserna och den nationella koordinatorn. 53

83 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Inledning och välkommen! Calluna AB utför på uppdrag av Naturvårdsverket denna enkät för att utvärdera åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd för perioden Syftet med utvärderingen är att ta beslut om eventuell förlängning av programmet. Dina svar är mycket värdefulla. Med högre svarsfrekvens på utvärderingen och mer detaljerade svar så är möjligheterna bättre att påverka utformningen av programmet i en eventuell ny programperiod. Enkäten uppskattas ta ungefär 60 minuter att fylla. Det går bra att fylla i enkäten i flera omgångar. Man kan fylla i en rad svar, stänga ned och öppna samma enkät igen och fortsätta en annan dag. Det går då också att revidera redan besvarade frågor. Den 6 december kommer enkäten att stängas och resultat analyseras. Enkäten innehåller frågor indelade i följande delar: Inledning och välkommen! Genomförda åtgärder om åtgärder Genomförda åtgärder din organisations roll Genomförda åtgärder om organisation Skyddsvärda träd som bevarats Övervakning och uppföljning Programmets framtid målsättningar och ansvarsfördelning Tack för din medverkan! Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Genomförda åtgärder - om Åtgärder 1. Ditt namn 1

84 . Vilken organisation tillhör du? Svenska Kyrkan Kungliga Djurgårdens Förvaltning Statens Fastighetsverk Skogsstyrelsen Naturhistoriska riksmuseet Annan? Annan (vänligen specificera)? 3. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni i din organisation arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? Ranka den åtgärd ni arbetat mest med som nr 1 osv. inventering dokumentering i trädportalen friställning hamling beskärning Nedan presenteras först alla åtgärder och mål som preciseras gällande för Svenska kyrkan, sen för skogsstyrelsen och sen för samtliga berörda offentliga aktörer (Länsstyrelserna, Kommunerna, Trafikverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Fastighetsverket, Svenska kyrkan, Naturvårdsverket, SLU och ArtDatabanken) i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". För varje mål följer sedan tre frågor och vid dessa frågor anges åtgärderna/målen i en nedkortad variant. Mål och åtgärder som avser Svenska kyrkan a) Antalet särskilt skyddsvärda träd inom kyrkogårdar, gårdsmiljöer och på kyrkans mark i tätorter minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara särskilt skyddsvärda träd är väl spridd och används normalt i arbetet med dessa träd från och med 01. b) I majoriteten av all nyplantering används det eller de trädslag som är mest värdebärande och typiskt för traktens kulturlandskap. c) Trädvårdsplaner med nödvändiga åtgärder för att vidmakthålla särskilt skyddsvärda träd finns framtagna senast 01 och tillämpas inom minst 70% av kyrkogårdarna inom förvaltningen i Götaland och södra Svealand från och med samma år.

85 4. Åtgärder/mål som preciseras gällande för Svenska Kyrkan i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? a) Antalet särskilt skyddsvärda träd minskar ej p.g.a. avverkning, där alternativ finns (från och med 01). b) I majoriteten av all nyplantering används trädslag som är värdebärande och typiska. c) Trädvårdsplaner finns framtagna senast 01, tillämpas inom 70% av kyrkogårdarna Mål och åtgärder som avser skogsstyrelsen a) Vägledning och kriterier för ett miljöanpassat biobränsleuttag som förebygger nyttjandet av gamla, grova, ihåliga och döda träd som trädbränsle tas fram i samråd med Jordbruksverket och meddelas till berörda aktörer senast 01. b) Vård av särskilt skyddsvärda träd i brynmiljöer och skogsmark som hävdats i sen tid prioriteras i landbygdsprogrammet och NOKÅS-bidrag. c) Informationsinsatser och riktad rådgivning till markägare om vård av särskilt skyddsvärda träd prioriteras. d) Förekomster av särskilt skyddsvärda träd som kan klassas som nyckelbiotoper (punktobjekt) ska registreras fortlöpande av Skogsstyrelsen. 3

86 5. Åtgärder/mål som preciseras gällande för skogsstyrelsen i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? a) Vägledning och kriterier för ett miljöanpassat biobränsleuttag tas fram i samråd med Jordbruksverket (meddelas till berörda aktörer senast 01). b) Vård av särskilt skyddsvärda träd prioriteras i landbygdsprogrammet och NOKÅS-bidrag. c) Informationsinsatser och riktad rådgivning till markägare d) Förekomster av särskilt skyddsvärda träd ska registreras fortlöpande av Skogsstyrelsen. Mål och åtgärder som avser samtliga berörda offentliga aktörer a) Senast 014 är förekomsten av särskilt skyddsvärda träd i Götalands och södra Svealands kulturlandskap känd och dokumenterad. b) Samtliga större trädinventeringar är 01 införda i Trädportalen och portalen används löpande som ett verktyg för sammanställning, planering, rapportering och uppföljning. c) Särskilt skyddsvärda träd avverkas inte, om alternativ finns. Respektive aktör ansvarar och följer upp detta. Beskärning och stabilisering som metod för att bevara träden prioriteras tydligt inom den operativa förvaltningen av trädbeståndet från och med 01. d) Särskilt skyddsvärda träd som dör eller måste tas bort av säkerhetsskäl tillvaratas i största möjliga mån för att gynna biologisk mångfald. Minst 50% av den volym döda träd och träddelar, helst stammar, som avverkas i varje enskild trädmiljö perioden sparas i första hand på avverkningsplatsen eller i andra hand i anvisade träddepåer eller trakter med gamla och grova träd. e) Personal vid myndighet och kommun som arbetar med åtgärder som berör särskilt skyddsvärda träd samt anlitade entreprenörer skaffar sig god kunskap om trädens bevarandevärden, och deras behov av skydd, hänsyn och vård** samt deltar i minst en kurs årligen om detta f) Minst 60 % av alla jätteekar utanför skyddade områden har gynnsam bevarandestatus senast år 014 i samtliga län. Landsbygdsprogrammet används som ett verktyg för att vårda särskilt skyddsvärda träd och beaktar behovet av vård och återväxt av jättekar. g) Senast 01 tillämpas riktlinjer och råd som säkerställer att särskilt skyddsvärda träd tillvaratas och förvaltas på ett relevant sätt vid upphandling och utförande av åtgärder i trädmiljöer. Råd i enlighet med avsnitt om Genomförande tillämpas. 4

87 6. Åtgärder/mål som preciseras gällande för alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Är åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? a) Särskilt skyddsvärda träd (Götaland, s. Svealand) dokumenterade (senast 014) b) Trädportalen används löpande och alla större inventeringar är införda (01) c) Avverkning undviks om alternativ finns (f.o.m. 01) d) >50 % av volymen borttagna träddelar sparas (01 016) e) Åtgärdspersonal och entreprenörer har god kunskap om värden och behov (01 016) f) Jätteekar u. skyddade omr. >60 % har gynnsam bevarandestatus (senast 014) g) Riktlinjer och råd tillämpas vid upphandling och åtgärder (senast 01) 7. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? 8. Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din organisation? Beskriv och förklara. Varje organisation väljer olika åtgärder och projekt att satsa på i första hand och kanske har inte alla ÅGP:s mål/åtgärder genomförts fullt ut. Varför utförs vissa i första hand? Varför utförs inte andra? 5

88 9. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. 10. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika. Antingen ur ett ekonomiskt/arbetsmässigt perspektiv eller med avseende på hur effektivt träd har skyddats. Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Genomförda åtgärder - din organisations roll 11. I vilken utsträckning har din organisation genomfört följande? genomfört praktiska åtgärder tagit hänsyn till skyddsvärda träd i planering tagit hänsyn till skyddvärda träd i förvaltning tagit hänsyn till skyddvärda träd i skötsel tagit hänsyn till skyddvärda träd i exploatering 1. Har din organisation genomfört annat än alternativen ovan? Lista i så fall här. 13. Anser du att din organisation har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra Kommentar? 6

89 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Genomförda åtgärder - Om Organisation 14. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag har kommunicerats från din länsstyrelse? mycket dåligt ganska dåligt acceptabelt ganska bra mycket bra 15. Vad kan vara orsaken till att ÅGP:s mål och åtgärdsförslag eventuellt inte har nåt ut till din organisation? 16. Har ansvarsfördelningen inom din organisation för de olika åtgärderna varit tydlig? inte alls tydlig inte så tydlig något tydlig ganska tydlig mycket tydlig Kommentar? 17. Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med din organisations andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Skyddsvärda träd som bevarats 7

90 18. Hur många träd totalt har friställts på er mark/mark ni förvaltar under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 19. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts på er mark/mark ni förvaltar? 0 % 100 % 0. Hur många träd har på er mark/mark ni förvaltar sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 1. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats på er mark/mark ni förvaltar? 0 % 100 %. Hur många träd har på er mark/mark ni förvaltar sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. Antal träd med medel från ÅGP? Antal träd med andra medel? 3. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits på er mark/mark ni förvaltar? 0 % 100 % 8

91 4. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd på er mark/mark ni förvaltar under programperioden? inte alls till mindre del till någon del till större del till mycket stor del Kommentar Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Övervakning och uppföljning 5. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Annat? 6. Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? trädportalen skötseldos internt GIS internt ej digitaliserat Kommentar/Annat? 9

92 Utvärdering på uppdrag av Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Utförs av Calluna AB. (Andra aktörer) Programmets framtid - målsättningar och ansvarsfördelning 7. Anser du att programmets mål är bra? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 8. Anser du att programmets mål är realistiska? ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ ŠÛ 9. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Ja Nej 30. Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? 31. Har du förslag på mål som behöver läggas till? 3. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? 33. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 10

93 Bilaga 6 Uppgifter andra aktörer Andra aktörer som fick enkäten tillskickad och antal andra aktörer som svarade på enkäten, Andra aktörer som fick enkäten Fem lokala skogsstyrelser Tjugo lokala Svenska kyrkan Svenska trädföreningen Andra aktörer som svarade på enkäten Två lokala skogsstyrelser Tre lokala Svenska kyrkan Svenska trädföreningen Sveriges arboristförbund Inget svar Sveriges stadsträdgårdsmästare Inget svar Naturhistoriska riksmuseet Inget svar Statens Fastighetsverk Kungliga Djurgårdens Förvaltning Inget svar Kungliga Djurgårdens Förvaltning 54

94 Bilaga 7 Frågeställningar översikt Tabell med Naturvårdsverkets frågor från avropsförfrågan (kolumn 1-3), hur frågorna har ställts till länsstyrelserna (kolumn 4 och 7), kommunerna (kolumn 5 och 8) och andra aktörer (kolumn 6 och 9). 55

95 Originalordning avropsförfrågan Kategori avropsförfrågan Frågeställning avropsförfrågan Frågeställning Länsstyrelser Frågeställning kommuner Frågeställning övriga aktörer Frågenummer Länsstyrelserna Frågenummer kommuner Frågenummer övriga aktörer 1 1 Genomförda åtgärder I vilken utsträckning har olika aktörer genomfört praktiska åtgärder och/eller tagit hänsyn till särskilt skyddsvärda träd? 4. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni på din länsstyrelse arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? I vilken utsträckning har olika aktörer i länet genomfört följande? Har de ovanstående aktörerna genomfört mera än alternativen uppetill? Lista i så fall här Finns fler aktörer än ovanstående som bör uppmärksammas? Lista i så fall här. 4. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni på din kommun arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? + 1. I vilken utsträckning har olika aktörer i din kommun genomfört följande? Har de ovanstående aktörerna genomfört mera än alternativen ovan? Lista i så fall här Finns fler aktörer än ovanstående som bör uppmärksammas? Lista i så fall här. 3. Vilka av följande praktiska åtgärder har ni i din organisation arbetat med eller initierat och i vilken omfattning? I vilken utsträckning har din organisation genomfört följande? + 1. Har din organisation genomfört annat än alternativen ovan? Lista i så fall här. 4, 13, 14, 15 4, 1, 13, 14 3, 4-6, 11, 1 1 Genomförda åtgärder Har ansvarsfördelnin gen för de olika åtgärderna varit tydlig. 0. Har ansvarsfördelningen inom länsstyrelsen för de olika åtgärderna varit tydlig? 1. Har ansvarsfördelningen inom kommunen för de olika åtgärderna varit tydlig? 16. Har ansvarsfördelningen inom din organisation för de olika åtgärderna varit tydlig? Genomförda åtgärder Vilka åtgärder har inte genomförts, och i så fall varför inte? 5-8. Åtgärder/mål som preciseras gällande för länsstyrelser/alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Ä-r åtgärder eller mål utförts efter utsatt 5-7. Åtgärder/mål som preciseras gällande för kommuner/ alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder " Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Ä-r åtgärder eller mål utförts efter utsatt 4-6. Åtgärder/mål som preciseras gällande för Svenska Kyrkan/Skogsstyrelsen/alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder " Har åtgärder eller mål utförda inom utsatt tid? Ä0r 5, 6, 7, 8 5, 6, 7 4, 5, 6

96 tid? tid? åtgärder eller mål utförts efter utsatt tid? 4 1 Genomförda åtgärder Vilka åtgärder och projekt har varit framgångsrika, både med avseende på inverkan på träden, och ur ett ekonomiskt och arbetsmässigt perspektiv? 5-8. Åtgärder/mål som preciseras gällande för länsstyrelser/alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din länsstyrelse? Beskriv och förklara Åtgärder/mål som preciseras gällande för kommuner/ alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? + 9. Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din kommun? Beskriv och förklara Åtgärder/mål som preciseras gällande för Svenska Kyrkan/Skogsstyrelsen/alla offentliga aktörer i Naturvårdsverkets rapport 6496 "Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd mål och åtgärder ". Har åtgärder eller projekt varit framgångsrika? + 8. Vilka skäl ligger bakom den prioritering av åtgärder eller projekt som gjorts vid din organisation? Beskriv och förklara. 5, 6, 7, 8, 10 5, 6, 7, 9 4, 5, 6, Genomförda åtgärder Finns det några tydliga framgångsfaktor er? 11. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? 10. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? 9. Beskriv och förklara era framgångsfaktorer varför vissa åtgärder eller projekt har varit framgångsrika? Genomförda åtgärder Vilka åtgärder och projekt har inte varit framgångsrika? Vad är orsakerna till detta? 1. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika. 11. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika. 10. Beskriv och förklara era hinder varför vissa åtgärder eller projekt inte har varit framgångsrika Genomförda åtgärder Hur har arbetet rent praktiskt förankrats och organiserats? 1. Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom din länsstyrelse?. Hur har arbetet med åtgärdsprogrammet rent praktiskt förankrats och organiserats inom din kommun? Denna fråga var inte en del av frågeställningen eftersom övriga aktörer har mindre organisation Genomförda åtgärder Hur väl har åtgärdsprogram mets mål och åtgärdsförslag nått ut till alla tänkta aktörer? 16. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nåt ut till berörda aktörer i länet? Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nåt ut till berörda aktörer i länet? 15. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål har nåt ut till berörda aktörer i din kommun? Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets åtgärdsförslag har nåt ut till berörda aktörer i din kommun? Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets 14. Hur väl anser du att åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag har kommunicerats från din länsstyrelse? 16, 17 15, 16, 19 14

97 mål och åtgärdsförslag har kommunicerats från din länsstyrelse? 9 1 Genomförda åtgärder Har berörda aktörer god kunskap om förekomster, bevarandevärde n och behov av skydd, hänsyn och vård? 18. Anser du att berörda aktörer i länet har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? 17. Anser du att berörda aktörer i din kommun har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Denna fråga var inte en del av frågeställningen till övriga aktörer eftersom dessa aktörer inte har många andra aktörer att vidarebefordra information till Genomförda åtgärder Hur ser övriga aktörer på frågan? Denna fråga var inte en del av frågeställningen till länsstyrelserna eftersom länsstyrelserna inte kan veta hur övriga aktörer ser på frågan. 17. Anser du att berörda aktörer i din kommun har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? 13. Anser du att din organisation har god kunskap om trädens förekomster, bevarandevärden och behov av skydd, hänsyn och vård? Genomförda åtgärder Vilka aktörer har inte nåtts? 19. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? 18. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? Denna fråga var inte en del av frågeställningen till övriga aktörer eftersom dessa aktörer inte har många andra aktörer att vidarebefordra information till Genomförda åtgärder Finns det i så fall en orsak till att just dessa aktörer varit svårare att nå? 19. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? 18. Vad kan vara orsaken till att vissa aktörer varit svårare att nå ut till rörande ÅGP:s mål och åtgärdsförslag? + 0. Vad kan vara orsaken till att ÅGP:s mål och åtgärdsförslag eventuellt inte har nåt ut till din kommun? 15. Vad kan vara orsaken till att ÅGP:s mål och åtgärdsförslag eventuellt inte har nåt ut till din organisation? 19 18, Genomförda åtgärder Krockar åtgärdsprogram mets mål och åtgärdsförslag med aktörernas andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? Denna fråga var inte en del av frågeställningen till länsstyrelserna eftersom länsstyrelserna inte kan veta hur övriga aktörer ser på frågan. 3. Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med din kommuns andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka? 17. Krockar åtgärdsprogrammets mål och åtgärdsförslag med din organisations andra uppdrag och regelverk? I så fall vilka?

98 14 Antalet skyddvärda träd som bevarats Hur många träd har sammanlagt friställts under hela programperiode n ( )? [Eller bevarats på annat vis.]. Hur många träd totalt har friställts i ditt län under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal Hur många träd har i länet sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal Hur många träd har i länet sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. 4. Hur många träd totalt har friställts i din kommun under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal Hur många träd har i kommunen sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal Hur många träd har i kommunen sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. 18. Hur många träd totalt har friställts på er mark/mark ni förvaltar under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal Hur många träd har på er mark/mark ni förvaltar sammanlagt hamlats under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal. +. Hur många träd har på er mark/mark ni förvaltar sammanlagt beskurits under hela programperioden ( )? Om inte du vet det exakta antalet, fyll då gärna i ungefärligt antal., 5, 8 4, 6, 8 18, 0, 15 Antalet skyddvärda träd som bevarats Har programmet bidragit till att hindra minskningen av antalet skyddsvärda träd under programperiode n? 31. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd i länet under programperioden? 31. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd i kommunen under programperioden? 4. Anser du att åtgärdsprogrammet har bidragit till att hindra förlust av skyddsvärda träd på er mark/mark ni förvaltar under programperioden? Antalet skyddvärda träd som bevarats Kan vi mäta det på ett tillfredsställande sätt? 3. Hur stor andel av länets skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts? + 4. Hur stor andel av av de träd ni hade intention att friställa har friställts? + 6. Hur stor andel av länets skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats? + 7. Hur stor andel av av de träd ni hade intention att hamla har hamlats? + 9. Hur stor 5. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts? + 7. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats? + 9. Hur stor andel av kommunens skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits? 19. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av friställning har friställts på er mark/mark ni förvaltar? + 1. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av hamling har hamlats på er mark/mark ni förvaltar? + 3. Hur stor andel av skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits på er mark/mark ni förvaltar? 3, 4, 6, 7, 9, 30 5, 7, 9 19, 1, 3

99 andel av länets skyddsvärda träd med behov av beskärning har beskurits? Hur stor andel av de träd ni hade intention att beskära har beskurits? 17 Antalet skyddvärda träd som bevarats Är utvecklingen den gångna programperiode n en följd av åtgärdsprogram met och dess åtgärder? Vilka andra faktorer har påverkat resultatet? 9. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? 8. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? 7. Har något gjorts gällande särskilt skyddsvärda träd utöver åtgärdsprogrammet? Vad i så fall? Övervakning och uppföljning Vilken kvalitet håller övervakning/dok umentation av förekomsten av skyddsvärda träd, rapportering av genomförda åtgärder och uppföljning av de genomförda åtgärdernas effekter? 33. Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 33. Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 6. Hur väl anser du att övervakning/dokumentatio n av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? Övervakning och uppföljning Är data tillräckliga för övervakning av utvecklingen och för utvärdering av de enskilda genomförda åtgärdernas effekter? Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga svararde Calluna på efter resultaten från enkäter och intervju är analyserade Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga svararde Calluna på efter resultaten från enkäter och intervju är analyserade Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga svararde Calluna på efter resultaten från enkäter och intervju är analyserade 0 3 Övervakning och uppföljning Är någon del av övervakningen inom ramen för Denna fråga var inte en del av frågeställningen till länsstyrelserna. Denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga svarar Calluna på efter Denna fråga var inte en del av frågeställningen till länsstyrelserna. Denna fråga

100 programmet överflödig? svarar Calluna på efter resultaten från enkäter och intervju är analyserade resultaten från enkäter och intervju är analyserade svarar Calluna på efter resultaten från enkäter och intervju är analyserade 1 3 Övervakning och uppföljning Hur används trädportalen och är det ett bra verktyg? 3. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 3. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd använder ni? Hur väl anser du att övervakning/dokumentation av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 5. Vilket eller vilka verktyg för övervakning/dokumentatio n av skyddsvärda träd använder ni? + 6. Hur väl anser du att övervakning/dokumentatio n av skyddsvärda träd fungerar med följande verktyg och moment? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av förekomst? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av genomförda åtgärder? Hur väl fungerar verktyget för dokumentation av uppföljning av åtgärders effekter? 3, 33 3, 33 5, 6 4 Bakgrundsbeskri vning Har ny kunskap om skyddsvärda träd eller trädmiljöer tillkommit under programperiode n som motiverar en revidering av bakgrundsbeskri vningen i åtgärdsprogram met inför en eventuell förlängning? (Programmet från 004 utgör bakgrundsdokum ent även för den andra programperiode n ) Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga

101 3 5 Programmets målsättningar Är programmets mål bra och realistiska? 34. Anser du att programmets mål är bra? Anser du att programmets mål är realistiska? 34. Anser du att programmets mål är bra? Anser du att programmets mål är realistiska? 7. Anser du att programmets mål är bra? + 8. Anser du att programmets mål är realistiska? 34, 35 34, 35 7, Programmets målsättningar Behöver målen eller ansvarsfördelnin gen revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? 36. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 36. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 9. Behöver målen enligt dig revideras eller förtydligas inför en eventuell förlängning? Har du förslag på mål som behöver revideras eller förtydligas? + 3. Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver revideras eller förtydligas? Har du förslag på ansvarsfördelning som behöver läggas till? 36, 37, 39, 40 36, 37, 39, 40 9, 30, 3, Programmets målsättningar Saknas några mål? 38. Har du förslag på mål som behöver läggas till? 38. Har du förslag på mål som behöver läggas till? 31. Har du förslag på mål som behöver läggas till? Fortsatta åtgärdsbehov Hur välmotiverade är åtgärdsförslagen i åtgärdsprogram met? Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga 7 6 Fortsatta åtgärdsbehov Har ny kunskap (erfarenhet eller vetenskapliga studier) tillkommit under programperiode n som motiverar en revidering av åtgärdsförslag inför en eventuell förlängning Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga Denna fråga var inte en del av frågeställningen. Denna fråga ingår bara i intervjufrågorna. Resultaten från intervju tilsammans med Callunas egen research ger svar på denna fråga

102

103 Hemsida: E-post: Telefon växel: Huvudkontor: Calluna AB, Linköpings slott, 58 8 Linköping