Välkommen till. PLATS: Södra Kyrkogatan 11, vid Stora torget, Visby DATUM: TID: kl Moderator: Göran Hägglund

Transkript

1 Välkommen till ALMEDALEN 2019 MODERATOR: Göran Hägglund ARRANGÖR: Novo Nordisk i samverkan med Nationella Diabetesteamet, Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), Riksförbundet HjärtLung och Riksförbundet HOBS Hälsa oberoende av storlek. PLATS: Södra Kyrkogatan 11, vid Stora torget, Visby DATUM: TID: kl Moderator: Göran Hägglund

2 Seminarium 1: 09:30 10:15 (FRUKOSTPAKET INGÅR) NÄTLÄKARE I PRIMÄRVÅRDEN ETT HOT ELLER EN MÖJLIGHET FÖR PATIENTER MED KRONISKA SJUKDOMAR? Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. På kort tid har antalet besök hos privata nätläkare ökat explosionsartat. Kritiken mot de nya vårdaktörerna har stundtals varit hård. Men är vård på nätet ett hot mot patientsäkerheten i primärvården - eller innebär nätläkarna att intentionerna om en god och nära vård kan uppfyllas? 2016 förändrades svensk hälso- och sjukvård i och med att de privata digitala vårdtjänstbolagen gjorde entré. Idag finns ett 15-tal företag i vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg. De digitala besöken har ökat snabbt, från cirka under 2017 till över en halv miljon Nätläkarbolagen har mötts av kritik från olika håll. Bland annat hävdas att det saknas vetenskapligt stöd för digitala diagnoser och att den låga tröskeln för att träffa nätläkare ökar vårdkonsumtionen och samhällets vårdkostnader. Förespråkarna däremot anser att nätläkarna avlastar den hårt tyngda primärvården och innebär en radikal förbättring för många patienter, till exempel kroniskt sjuka med många vårdkontakter. Vilken plats ska nätläkarna ha i primärvården? Under seminariet diskuteras om konsultation på distans innebär ett hot eller en möjlighet i vården av patienter med kroniska sjukdomar, som typ 2-diabetes. Och har den offentliga sjukvården något att lära av de privata nätläkarna? David Nathanson, överläkare, ordförande Svensk Förening för Diabetologi. Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Västra Götaland. Daniel Forslund, biträdande regionråd (L) i Region Stockholm, ordförande Beredningen för digitalisering, SKL. Nasim Farrokhina, kvalitets- och forskningsdirektör, Kry. Göran Hägglund, moderator.

3 Seminarium 2: 11:00 11:45 FUNGERAR SAMHÄLLETS SKYDDSNÄT ÄVEN UTANFÖR HEMMET VEM HJÄLPER BARN OCH UNGA MED TYP 1-DIABETES Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. Barn och unga med typ 1-diabetes måste lita till vuxna i sin närhet när de är utanför föräldrahemmet. Klarar skolan att axla detta ansvar? Finns nödvändiga kunskaper och resurser? Och hur garanteras en säker diabetesvård för barn som är placerade i samhällsvård eller andra tillfälliga boenden? Det finns cirka personer under 18 år med typ 1-diabetes i registret SWEDIABKIDS. Dagtid befinner sig 90 procent av dessa i skolan där personalen ska ge barnen egenvårdsstöd, det vill säga hjälpa till med bland annat injektioner och blodsockerkontroller. Men trots olika regler och bestämmelser har 40 procent av barnen inte någon vuxen på skolan som är huvudansvarig för egenvården, enligt en tidigare kartläggning. En extra utsatt grupp är barn med diabetes som inte bor med sina föräldrar, utan är placerade i samhällsvård. Forskning visar att barn och unga som växer upp på HVB-hem har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. I kombination med diabetes blir dessa barn dubbelt sårbara, eftersom det krävs en god psykisk hälsa för att orka sköta den livshotande sjukdomen i vardagen. Hur säkrar vi stödet till barn och ungdomar med typ 1-diabetes under skoldagen och i boenden utanför föräldrahemmet? Omfattas även dessa barn av riktlinjerna för en god och säker diabetesvård? Gun Forsander, läkare, docent, Svenska barnläkarföreningen. Robin Åhrling, ordförande Ung Diabetes. Eva Nilsson Bågenholm, läkare, kvalitetsdirektör på Humana, ordförande Vårdföretagarna. Göran Hägglund, moderator.

4 Seminarium 3: 12:30 13:15 (LUNCHPAKET INGÅR) ÄLDRE MED DIABETES INOM KOMMUNAL HEMSJUKVÅRD VEM FÖR DERAS TALAN? Nationella Diabetesteamet och Novo Nordisk. Gruppen äldre ökar samtidigt som alltmer vård ska ske i patientens hem, enligt intentionerna i den pågående utredningen om en god och nära vård. Vilket stöd behövs för att den kommunala hemsjukvården ska kunna leverera en individanpassad diabetesvård enligt dagens riktlinjer? I åldersgruppen 75 år och äldre finns uppskattningsvis personer med diabetes, varav cirka 90 procent har typ 2-diabetes. Var tredje äldre med diabetes har dessutom tre eller fler kroniska sjukdomar. Till exempel är demens dubbelt så vanligt. Många patienter erhåller kommunal hemsjukvård, antingen i sitt hem eller på särskilt boende där insatserna kan utföras av omsorgspersonal på delegation. Enligt SKL:s vårdprogram Äldre med diabetes bör utbildning till personalen prioriteras för att öka patientsäkerheten. Men socialstyrelsens senaste utvärdering av diabetesvården visar att endast 15 procent av personalen fått utbildning i diabetesvård, och knappt hälften av kommunerna har ett vårdprogram eller liknande. Sjuksköterskor i hemsjukvården har också uttryckt känslor av otillräcklighet och att diabetespatienterna inte känner sig trygga. Alltfler patienter kommer att vårdas i hemmet framöver - hur ska hemsjukvården riggas för att personer med diabetes ska få en god och säker vård? Anna Nergårdh, läkare, regeringens särskilda utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård. Agneta Lindberg, distriktssköterska, ordförande Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD). Eva Nilsson Bågenholm, läkare, kvalitetsdirektör på Humana, ordförande Vårdföretagarna. Inga-Lena Andersson, dietist, ordförande Dietisternas Riksförbund, referensgrupp diabetes. Göran Hägglund, moderator.

5 Seminarium 4: 14:30 15:30 (MELLANMÅL INGÅR) HAR HJÄRT-KÄRLSJUKA PATIENTER MED TYP 2-DIABETES RÅD ATT VÄNTA IN DEN NYA KUNSKAPSSTYRNINGEN? Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), Riksförbundet HjärtLung och Novo Nordisk. I väntan på att nya systemet för kunskapsstyrning kommer på plats finns en oro hos personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom att inte få behandling enligt de nya riktlinjerna. Vem garanterar patienternas säkerhet? Hur förhindras allvarliga och undvikbara komplikationer? Mer än svenskar lever idag med diagnostiserad typ 2-diabetes. Forskning visar att 28 procent av patienterna även vårdats för kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och hjärtsvikt och mer än varannan avlider i sviter av dessa. Bland patienterna är oron stor att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, enligt Riksförbundet HjärtLung och Diabetesorganisationen i Sverige, DiOS. Under 2017 utgav Socialstyrelsen och Läkemedelsverket nya uppdaterade rekommendationer vad gäller behandling av personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom. I dessa riktlinjer lyfts behandlingar som kan minska risken för hjärt-kärlkomplikationer tydligt fram. Trots uppdaterade riktlinjer finns en oro att den nya kunskapen inte implementeras i hälso- och sjukvården. En förklaring kan vara att det nya nationella systemet för kunskapsstyrning ännu inte hittat sin form. Vad kan göras här och nu för att patienterna ska få tillgång till adekvat vård? Vem inom vårdkedjan är ansvarig? Christine Cars-Ingels, generalsekreterare Riksförbundet HjärtLung. Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS). David Nathanson, överläkare, ordförande Svensk Förening för Diabetologi. Clas Held, professor i kardiologi, Svenska Kardiologföreningen. Åke Åkesson, verksamhetschef, Hälsocentralen i Borgholm. Göran Hägglund, moderator.

6 Seminarium 5: 16:15 17:15 DUM OCH LAT? MYTER OM OBESITAS Riksförbundet HOBS Hälsa Oberoende av Storlek och Novo Nordisk. Går det att avliva myten om att personer med obesitas är lata och dumma? Vad krävs för att sjukvården och samhället ska acceptera att obesitas är en sjukdom? Vilket ansvar måste sjukvården nu ta och hur säkerställs patientens viktiga roll som kunskapsbärare? Att leva med obesitas (fetma) innebär fysiska påfrestningar och en förhöjd risk att drabbas av svåra och allvarliga följdsjukdomar. Drygt var tionde förlorat levnadsår kan kopplas till övervikt och fetma. Trots att obesitas är en kronisk sjukdom betraktas den fortfarande främst som en karaktärsbrist och endast 8 procent av personer med svår fetma får någon form av specialistvård. Det som många personer med obesitas upplever som svårast är själva stigmat. Patientföreningen HOBS vittnar om dagliga kränkningar, både i sjukvården och i samhället i övrigt. I en ny policyrapport som presenteras under seminariet slår HOBS fast att obesitas är en komplex sjukdom, men den går att behandla med kunskap och välorganiserade vårdinsatser. Fortfarande saknas dock nationella riktlinjer, och obesitasvården är både underdimensionerad och ojämlik. I rapporten introduceras därför ett åtgärdsprogram i fem punkter. Vad krävs för att programmet ska bli verklighet? Vilka motkrafter kan identifieras? Jenny Vinglid, generalsekreterare Riksförbundet HOBS (Hälsa Oberoende av Storlek). Petter Odmark, analyschef Re-Think. Gilbert Tribo, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden (L) i Region Skåne, ledamot SKL:s sjukvårdsdelegation. Talla Alkurdi, 2:e vice ord hälso- och sjukvårdsnämnden (S) i Region Stockholm, ledamot SKL:s sjukvårdsdelegation. Kajsa Järvholm, psykolog, expertgruppen obesitas, Region Skåne. Mats Eriksson, moderator, Reform Society, fd regionstyrelsens ordförande (M), Region Halland.

7 SE19NNM00013 JUNI 2019 David Nathanson Agneta Lindberg Jenny Vinglid Johan Hultberg Daniel Forslund Nasim Farrokhina Kajsa Järvholm Gun Forsander Robin Åhrling Eva Nilsson Bågenholm Anna Nergårdh Inga-Lena Andersson Christine Cars-Ingels Thomas Magnusson Clas Held Åke Åkesson Petter Odmark Gilbert Tribo Talla Alkurdi Mats Eriksson moderator Göran Hägglund moderator

8 Visby S:ta Maria domkyrka SÖDRA KYRKOGATAN 11 Stora torget Novo Nordisk Scandinavia AB Tel