Trollsländeföreningen

Transkript

1 Trollsländeföreningen Medlemsblad nr 2:2018 1

2 Medlemsavgift 2019: 100 kr Glöm inte förnya ditt medlemskap för 2019! Liksom tidigare år kostar det 100 kr. Sätt in 100 kr på föreningens bankgiro eller skicka via Swish Glöm inte ange ditt namn och att det gäller förnyelse av medlemskap. Frågor om medlemskap besvaras direkt av Ingela Gustafsson Så är hösten och delar av vintern förbi. Men vilket trollsländeår det varit! Flera arter slog sina fenologirekord och flög tidigare än någonsin. Arter som till exempel tidig mosaikslända och gulfläckad ängstrollslända har setts i stora antal. Mindre kejsartrollslända har skådats på nya platser. Och det har gjorts nya provinsfynd av hela nio arter! Läs mer om den fantastiska säsongen i detta fullmatade medlemsblad nummer två! I bladet berättar vi också om några av de aktiviteter som föreningen haft under året som gått. Vi får en rapport om Trollsländeprojektet i Närke och en redogörelse för den Europeiska trollsländekonferensen (ECOO) i Tjeckien. Bengt Edqvist gör en djupdykning i trollsländornas plats i myterna spännande! Som om inte detta var nog kan du också läsa om fler exotiska arter, nya böcker och lite till. Nu när vi i Trollsländeföreningen inte kan vara ute och leta sländor hela dagarna planerar vi för fullt inför nästa säsong. Programmet är inte färdigt riktigt ännu, men klart är att nästa års sommarläger kommer att vara i Västgötatrakten. I gränstrakterna mellan Småland, Västergötland och Halland verkar väldigt få ha tittat på trollsländor, så vi kommer säkerligen att göra många roliga fynd! Tack för i år och välkomna till ett nytt och spännande år med Trollsländeföreningen! Styrelsen Styrelsen Magnus Billqvist, ordförande Tjörnarp 070/ magnus.billqvist@gmail.com Helena Lager, vice ordförande Gårdby 070/ helena.lager@gmail.com Johan Grudemo, kassör Göteborg johan.grudemo@hotmail.com Annica Nettrup, sekreterare Klågerup annica.nettrup61@gmail.com Ola Elleström Malmö ola.ellestrom@gmail.com Ingela Gustafsson Grimslöv ingela.gustafsson@gmail.com Per Karlsson Linderum Sköllersta per.karlsson.linderum@gmail.com OMSLAG: ORTHETRUM CHRYSOSTIGMA, HANE, SPANIEN. VINJETT: STÖRRE SJÖTROLLSLÄNDA ORTHETRUM CANCELLATUM. Medlemsblad 2:2018, layout och foto där inget annat anges: Magnus Billqvist. 2 Trollsländeföreningen c/o Magnus Billqvist Idrottsvägen Tjörnarp Bankgiro Swish

3 Skams ögonstickande guldsmed Kärt barn har många namn, en känd devis som stämmer väl överens på trollsländan, en populär insekt som folk förr tycks ha sett på med mindre blida ögon att döma av alla negativa namn den har fått på olika språk. För den som är intresserad av sägner och myter är det spännande att ge sig in i denna förtrollande värld av färgstarka sexbenta och mer eller mindre grymma varelser och framförallt deras etymologiska bakgrund. BENGT EDQVIST Just nu kom en ståtlig trollslända och slog helt ogenerat ned på den solbelysta sidan av deras massiva matbord. Se där, sade Johan, kommer en jägare och vill bli med i vårt lag. Vipps, nu for sländan som en avskjuten pil högt upp i luften, gjorde helt om och satte sig precis på samma plats på stenen. Du kom som efterskickad, sade Johan till sländan. Där har jag ett levande bevis på vad jag nyss sade. Jämför denna sländas viga rörelser i luften med vårt oviga famlande bland stenarna, jämför hennes jaktmetoder mot våra. Hon behöver inga konstgjorda vapen. Hon kan med sina tusental ögon se sitt byte på långt avstånd, och nästa sekund befinner det sig i hennes matsmältningsapparat (LUF 3305 Tingsås socken, Småland, bevarat för framtiden 1930 av N. J. Pettersson, Sirkö Tegelbruk, Urshult). I en uppteckning från 1930 på Folklivsarkivet i Lund sitter två småländska trollkarlar, Johan Orre och Klockarns Ola som båda verkar i Tingsås socken, och filosoferar osedvanligt jordnära kring naturen då en trollslända dyker upp, eller kanske snarare ner bredvid dem. Men det finns andra beskrivningar i folkminnesarkiven som kretsar mer kring trollsländor som ett väsen med ett för insekter udda beteende och utseende. Det är ju de djur som avviker från normen som gett upphov till flest sägner och myter. Troligen är det trollsländans jaktbeteende och sätt att flyga som fått folk att häpna och så har de låtit fantasierna fara iväg som en mosaikslända på jakt över en bäck i en skogsglänta. Men antalet sägner om trollsländan tycks inte vara överdrivet många, däremot verkar föreställningarna om den gjort att det är ett komplicerat äventyr att försöka reda ut alla de namn som givits åt den, och som bygger på just deras levnadsvanor och färggranna, varierade och kanske lite udda framtoning. Trollsländor ansågs förr tillhöra djävulen och kallades skams besman. I kyrkomålningar är det inte helt ovanligt med bilder på detta väsen. Här tillsammans med en orm med fladdermusvingar och alla tre djuren som lånat inspiration till målarmästare Alexander Fox är dessutom vanliga i trakterna kring Nödinge där denna kyrka finns. 3

4 Trollsländeetymologi Det finns fyra huvudsakliga teman när det gäller trollsländors folkliga namn, den kan liknas vid en nål, eller liknande, dess sätt att stå still och ryttla som ett lodrätt streck har också fått människor att se den som ett vågredskap, i Sverige som en besman men i många andra länder som ett vattenpass. Detta har även gett namn åt ett släkte inom trollsländorna, libellula, till vilka exempelvis den breda trollsländan hör. Det tredje temat inom trollsländenamnen har med hästar att göra. Och slutligen har den emellanåt liknats vid en orm, eller ett annat långsmalt kräldjur ur myternas värld. Där det finns trollsländor på dagen kan man ofta se fladdermöss i skymningen och mellan dessa två djur tycks finnas ett samband även i myterna. Men till skillnad från fladdermusen, som kan bota blindhet har trollsländan rykte om sig att istället göra folk blinda. Øyenstikkere är en norsk benämning som motsvaras av tyska augenstecher och i Rogaland, på Norges sydvästkust sägs den ha hetat helvetesnaver, där efterleden naver är en slags handborr. Den folkliga benämningen øyenstikkere har dessutom givit djuret dess officiella norska namn. Anledningen till ögonstickarnamnet är troligtvis att människor känt sig attackerade av nyfikna och närgångna trollsländeindivider. Teufelsnadel, djävulsnål, är ett namn som förekommit i Tyskland. I Schweiz har den haft namnet djävulens mormor/ farmor, det vill säga teufels grossmutter. Ett namn som lite ordvitsigt kan leda över till engelska adderbolt, huggormsbult, vilket tidigare var det officiella namnet på den breda trollsländan. Från orm är det inte långt till drake, i myternas värld är ju en sådan en slags blandning av orm, eller ödla och fladdermus som dessutom kan spruta eld. Och följaktligen har trollsländan på engelska fått namnet dragonfly eftersom det är en drakliknande insekt. Liknelserna med nålar och bultar visar på en möjlig teori om att dessa helt enkelt uppstod som en folklig uppdelning i flicksländor och lite större sländor. Systematisering av trollsländorna före Linné, helt enkelt. Libelle, eller liknande är namnet på trollsländor på flera språk, exempelvis franska, tyska och holländska. På svenska är libell detsamma som den lilla vätskebehållaren på ett vattenpass. I beskrivningar av trollsländan i svenska folkminnesarkiv har trollsländan ofta samma namn som en klassisk gammal våg, bessman. Den kan stavas lite olika, även besman och betsman, alla är de djur som tillhör djävulen, vilken ofta går under benämningen skam. Djävulska benämningar är också vanliga i många andra länder. Skams besman i Sverige men caballitos del diablo, liten djävulshäst på spanska. Och därmed över till hästliknelsen som inte är helt okomplicerad, men spännande att rota i. Trollhästarna står redo, och jag bortför er., skriver Goethe i Faust och syftar kanske på trollsländor, eller är det en förtrollad häst han skriver om? Kanske det senare, däremot har uppenbarligen trollsländan skapat En besman, ett vattenpass med hela tre libeller och en hane bred trollslända Libelulla depressa. 4

5 fantasier och i myternas underbara värld blivit till ett förtrollat riddjur. Diktaren C.F. Dahlgren är tydligare: Så kommo trollhästar med sina breda, surrande och lysande vingar, vige som blixten i sin flygt. Ett äldre tysk-böhmiskt ord för häst är peerd, påminner om rikstyska pferd, och gaaspeerd är trollslända. I de svenska myterna finns näcken och ibland har han formen av en vit häst, bäckahästen, en häst som lever vid bäcken. Och vita, eller åtminstone delvis vita, trollsländor finns ju faktiskt. En känd sägen handlar om en flock barn som en gång gått ner till bäcken och där fick de se en vit häst. För varje barn som satte sig på hästen blev den längre och längre. När alla, ungefär ett tjog, hade kommit upp på hästen, vände sig den pojke som satt längst bak om för att se hur lång hästen egentligen var. Koss i Jösse namn, här e plass te fler! utropade han. Men vid nämnandet av Jesu namn försvann hästen och alla barnen ramlade i backen (IFGH 1962). Den faktiska bakgrunden till trollsländans olika hästnamn är emellertid oklar, men en skulle ju kunna vara sambandet mellan hästens ökända bett och trollsländans väl tilltagna mun, och sländans längd kan ju påverkat uppkomsten av berättelsen om de ridande barnen. Lite om latinet Trollsländans stora trut är ju också kopplat till dess latinska namn odonata även om namnet egentligen har med tänder att göra och sådana har ju inte trollsländorna. Namnet libelle kan även, förutom våg och vattenpass, höra ihop etymologiskt ihop med liber, som i bok. Eftersom trollsländan med sina utbredda vingar med lite fantasi kan liknas vid en uppslagen sådan. Trollsländorna kan som bekant delas in i två grupper, flicksländor och jungfrusländor med likformiga vingar, zygoptera och anisoptera, de egentliga trollsländorna med olikformade vingar. Men vingarna tycks inte ha påverkat de folkliga benämningarna i någon högre grad, åtminstone inte utseendet på flygdonen, däremot deras sätt att flyga. Det tycks i myternas värld finnas kopplingar mellan trollsländor och fladdermöss. Jagande större brunfladdermus. Trollen och sländan Ordet troll finns hos många arter i växt- och djurriket. En tolkning är adjektivet fara fort fram, och kanske kan det vara den betydelsen som varit viktigast för trollsländenamnets existens. I denna text om sländor och myter nämns ibland sambandet med fladdermössen, där finns ju arten trollpipistrell och dessa båda arter jagar gärna i samma marker men sällan samtidigt, trollsländan vill ha sol men trollpipistrellen tycks vara en av de fladdermöss som är ute och jagar då det är som mörkast. Troll kan också betyda insekt och det sägs att troll kan genomföra en metamorfos och bli till en trollslända, något som kanske har med deras olika stadier att göra. I en sägen sägs dessutom att bäckahästen lägger ägg. Namnet slända har naturligtvis med sländan på en spinnrock att göra och ordet är troligen en avledning av slånd som i sin tur troligen betyder flathugga, eller barka och väl är släkt med ordet slana som i lång trädgren eller stam, sådan som användes i gärdesgårdar och till stöd i höhässjor. Även trol och trola, med ett l, kan betyda gärdsgård/gärdsgårdsstör, enligt Hellquist. Slanor är redskap i jordbruksbygder och har förmodligen använts flitigt i landet Danmark i vilket trollsländorna fått den inte ett dugg skamliga benämningen guldsmed. Ett av dennes viktigaste redskap är punsen, den finns i en oändlig mängd variationer, längder och tjocklekar, men det råder ingen tvekan om att den liknar kroppen hos en trollslända, men utan vingar. Eventuellt har de olika metallglänsande trollsländorna påverkat lika det danska namnet lika mycket som formen på punsen och det är ju inte heller omöjligt att där finns kopplingar till trollsländans olika namn som beskriver något som är i våg. För en sådans vikt vid hantering av ädla metaller är ju guld värd. Guldsmedsverktyg, och för att citera danskarna: Halskæde med guldsmed. Från Silversmedja Anette&Marie, Göteborg. 5

6 I bland annat Råda och Sätila kyrkor går det att hitta trollsländor i taket och skams bessman finns naturligtvis i helvetesdelen ovanför orgelläktaren. I båda fallen är detta närmast de vattendrag som finns i närheten. Lite om ordspråk Ett gammalt och synnerligen intressant ordspråk är: man får inte taga trollen för guldet (Hellquist?), som även det visar på ett visst samband mellan de svenska och danska namnen trollslända och guldsmed. Troll har som bekant ägt stora guldrikedomar i sina berg. Ett annat ordspråk, och ett som fortfarande är populärt i dagens annars ganska ordspråksfria språkbruk, är När man talar om trollen, står de i farstun. Det har sitt ursprung i det tyska wo der teufel genannt wird, da will er sein (ung. nämner man djävulen så finns han där). Ordspråket sägs om den förr i tiden så vitt spridda föreställningen om namnets makt och faran att beteckna illasinnade varelser med deras rätta namn (Hellquist). I stället hittade man på namn, så kallade noanamn och tydligt är att dessa är många i trollsländans värld. Myterna Grunden till studier i trollsländor och myter är helt uppenbarligen dess namn, men låt oss härmed gå in på själva myterna. Som inte alltid är negativa, i en uppteckning från Reslövs socken i Eslövs kommun sägs att Om en slända flyger emot en person, får denne ett lyckligt budskap (LUF 11408). Och om en snäll pojke går och fiskar och där sitter en trollslända är det för att visa var det är bra att fiska. Och att döda en innebär olycka (Funk & Wagnall). Hos Zuñifolket i New Mexico anses trollsländor inneha övernaturliga krafter och det var tabu att döda dem. Medicinmannen kallades Somaikoli, trollsländan. Han kunde bota ögonsjukdomar och kramper. Även hos Zuñi är trollsländans funktion som synål känd. Men det mesta är elände. I skånska Väsby sägs att biet och myran var skapade av Gud, alla andra insekter av djävulen (LUF 6584). Den schweiziske läkaren, alkemisten, naturfilosofen och mystikern Paracelsus som bland annat uppfann gnomerna, en motsvarighet till tomten, citeras i samma uppteckning. Informanten säger att Paracelsus dårskaper vanhedrade hans kunskaper och han hävdade att djävulen av reningsblodet skapade spindlar, loppor, kålmaskar och alla andra insecter varmed jorden och luften äro uppfyllda. Folktro kopplade till nålsymboliken hos trollsländan är bland annat att barn som ljuger syr trollsländan ihop munnen på. Samma med skällande kvinnor och män. Den syr också ihop tårna på människor som sover utan täcke (Funk & Wagnall). --- Fördjupningstips: Det finns många spännande trollsländenamn och annat som har med myterna om deras existens att göra. Ett av de märkligare är ett porträtt eventuellt föreställande William Shakespeare där han bär en rosett som ser ut som en trollslända. Detta tycks få forskare att lägga pannorna i djupa veck i sin tävlan att tolka porträttet bäst, om huruvida det verkligen är en trollsländerosett, och om den djävulska symboliken hos trollsländan säger oss något om porträttet, eller Shakespeare. Döm själva, och googla på dragonfly och Shakespeare. 6

7 Säsongen 2018 Vi skrev i förra medlemsbladet om inledningen av säsongen som bjudit på massor av fenologirekord, några nya provinsfynd med mera. Här avrundar vi det med lite smått och gott från året, även om säsongen i skrivande stund ännu inte är helt över. Läs mer om året i artikeln med årsrapport från Närke. MAGNUS BILLQVIST Ovanligt stora antal Tidig mosaikslända Brachytron pratense är den första av de riktigt stora arterna som på våren lämnar sin larvtillvaro under vattnet för att krypa ur sin larvhud och börja flyga. Det gör att den är tacksam att känna igen, då de andra mosaiksländorna börjar flyga först flera veckor senare. Normalt uppträder tidig mosaikslända ganska fåtaligt, någon eller några enstaka hanar kan ses hålla revir i vegetationsrika, ganska näringsrika småsjöar. Under maj 2018 såg jag själv hemmavid, i Tjörnarp i Skåne, längs en begränsad sträcka 50 ex eller fler och det bör ha rört sig om många hundratals individer i sjön, jämfört med kanske en handfull tidigare vårar. Jag var långt ifrån ensam om att notera ovanligt stora antal av tidig mosaikslända och det var också långt ifrån den enda arten att ses i större antal än normalt. Vid Åslaholmen vid Kvismaren i Närke 13 maj, räknade Per Karlsson Linderum in minst 2500 griptångsflicksländor Coenagrion armatum, vilket får sägas vara extremt mycket då det är en art som de flesta år nuförtiden ses enbart fåtaligt. Mindre kejsartrollslända Anax parthenope sågs för första gången i Sverige så sent som I år har den rapporterats från lika många platser som totalt tidigare, och parning har observerats på fler platser än förut. Kanske är det 2018 som blir det definitiva avstampet för denna för Norden nyinvandrade art? Kilfläckslända Aeshna isoceles, tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata och fyrfläckad trollslända Libelulla quadrimaculata är ytterligare några exempel på arter som sågs i mycket större antal än normalt. Gulfläckad ängstrollslända Listan på arter som under 2018 setts i större mängd än normalt är alltså lång, men vi kan inte lämna den därhän utan att nämna gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum. Arten är känd för att uppträda med stora säsongsmässiga fluktuationer: under flera år vanligen ganska få individer, sedan ett år med stora mängder, och sedan återigen få. Internationellt brukar man nämna 1995 och 2006 som de stora åren, då exempelvis arten sågs i tusental på de brittiska öarna, där arten normalt sett inte alls finns. Riktigt så bra blev det inte 2018, men med svenska mått var det ett för arten oerhört bra år. Tittar vi i backspegeln med hjälp av Artportalen så har det rapporterats fynd per år, med högsta antalet Vi uppmärksammade att arten verkade vara på gång och gick ut med ett upprop om att vara uppmärksam på den och rapportera fynd. I skrivande stund har det hittills inkommit 438 rapporter. Mindre kejsartrollslända sågs 2018 för första gången i Blekinge och totalt sågs arten på fler platser än tidigare. Foto: Christer Bergendorff. 7

8 KILFLÄCKSLÄNDA AESHNA ISOCELES Fler generationer! På våra breddgrader lämnar trollsländorna huvudsakligen sin larvtillvaro från maj till juli. Det har spekulerats i att varmare somrar och mildare höstar skulle kunna medföra att en del arter skulle få en andra generation larver att lämna vattnet under sensommaren. Under 2010-talet har åtminstone mindre kustflickslända Ischnura pumilio, större kustflickslända I. elegans och blåbandad jungfruslända Calopteryx splendens observerats under omständigheter som gör att man kan misstänka just det. Exempelvis har skånska observationer av fräscha individer av blåbandad jungfruslända gjorts så sent som i början av oktober. Erik Svensson med kollegor på Lunds Universitet har under 2018 kunnat bekräfta just detta för större kustflickslända. Än så länge låter det som en usel strategi då det ska mycket till för att de få individer som väljer denna strategi ska hinna bli könsmogna och hitta partners innan hösten på allvar gör sitt intåg. Detta kan ju dock förändras på längre sikt om klimatet fortsätter förändras i en varmare riktning. Nya provinsfynd! Intresset för trollsländor har under drygt tio års tid växt dramatiskt, vilket förstås ger avtryck i vår kunskap om de olika arternas förekomster. Nya provinsfynd tillkommer fortfarande varje år, med som mest 24 under det exceptionella året 2011 och som minst fyra under Flera arter ses också allt längre norrut i landet, både som en följd av ett varmare klimat och bättre kunskap om arterna och deras förekomster. Under 2018 har det i skrivande stund gjorts minst nio nya provinsfynd. Det kan bli ytterligare något då det inte varit möjligt att validera alla fynd och trollsländesäsongen kan en mild höst fortsätta ända in i november. De nio nya provinsfynden som kunnat konstateras är: Mindre kustflickslända Ischnura pumilio, Välen, Göteborg, Västergötland 2/6 (Uno Unger). Kilfläckslända Aeshna isoceles, Kvarndammet, Tjolöholm, Halland 2/6 (Jonathan Börjesson). Höstmosaikslända Aeshna mixta, Lervik, Inre Fjärden, Gästrikland 14/10 (Tore Dahlberg, Andreas Thunarf, Sven H Jansson). Mindre kejsartrollslända Anax parthenope, Grundsjön, Blekinge 3/7 (Christer Bergendorff sedan två lokaler till) Tidig mosaikslända Brachytron pratense, Åstholmen, Medelpad 23/5 (Håkan Sundin). Vandrande ängstrollslända Sympetrum fonscolombii, Stora Fjäderägg, Västerbotten 19/5 (Andreas Garpebring, Oskar Lövbom, Aron Dynesius). Av dessa skulle jag vilja påstå att alla är väntade, med undantag för vandrande ängstrollslända i Västerbotten (möjligen det nordligaste fyndet av arten någonsing) och kilfläckslända i Halland. Summa summarum har det varit ett fantastiskt år för trollsländor! Det enda som saknas är pricken över i, en ny art för landet. Detta har vi väntat på sedan 2011, då det senast sågs en ny trollslända för Sverige. Det är många arter som knackar på dörren, kanske är de redan här? Eller ses de 2019? Mindre smaragdflickslända sågs 2018 för första gången i Närke. Foto: Per Karlsson Linderum. Pudrad smaragdflickslända Lestes dryas, Lobbelmyran, Arvidsjaur, Piteå lappmark 5-7/8 (Tommy Bystedt). Mindre smaragdflickslända Lestes virens, Österängen, Närke 3/8 (Per Karlsson Linderum sedan sedd på mer än tio platser). Mindre smaragdflickslända Lestes virens, Svackus myr, Lyse, Bohuslän 26/8 (Andreas Oxenstierna). 8

9 Årsrapport för Projekt Trollsländor i Närke 2018 Atlasinventeringen av Närkes trollsländor har nu avslutat sin tredje fältsäsong. Här summeras resultatet och intrycken så här långt. Många spännande fynd har gjorts 2018 som går till historien som ett av de bästa någonsin för trollsländeskådare i Sverige. PER KARLSSON LINDERUM Projektet är ett femårigt inventeringsprojekt som drivs av Närkes Insektsförening (NIF). Syftet med projektet är dels att undersöka och kartlägga Närkes trollsländefauna och dels att främja allmänhetens intresse för insekter och naturen i stort. Inventeringen sker på helt ideell basis. Ekonomiskt stöd söks för att kunna erhålla medel för en eventuell publicering av resultatet i bokform. Per Karlsson Linderum är projektledare. Projektet tjuvstartade 2016 men huvudinventering sker , med kompletterande insatser 2020 i dåligt inventerade rutor. De som deltar i projektet väljer en eller flera 10x10 km-rutor att inventera. I rutan ska så många som möjligt av sju olika vattenmiljöer identifieras. Dessa ska besökas vid tre olika tillfällen under året (för-, hög- och sensommar). Alla observationer ska sedan rapporteras in på Artportalen. Projektet fokuserar på inventering av vuxna trollsländor men även larver kan inventeras. Det krävs inga förkunskaper för att delta i projektet. Som deltagare får man inventeringshandledning, inventeringsblanketter och en karta över sin ruta. Det anordnas kurser i inventering och artbestämning av trollsländor. Deltagarna i projektet gör en viktig insats för att förbättra kunskapen om en relativt dåligt undersökt insektgrupp som kan fungera som miljöindikatorer. Starrmosaikslända var en av arterna som det i Närke 2018 sattes svenska fenologirekord för. Under 2018 har projektansvarig erhållit valideringsrättigheter från Artdatabanken. Alla fynd av trollsländor i Närke som rapporterats eller rapporteras kommer därför att genomgå en granskning. Allt för att säkerställa en god kvalité på projektets resultat. För mera information besök projektets hemsida Antal deltagare, bokade rutor och aktiviteter 2018 Totalt har 15 personer bokat egna atlasrutor och nästan 30 av de 65 rutorna är bokade. De bokade rutorna är relativt väl fördelade över landskapet. Minst 18 är färdiginventerade och ytterligare minst 15 rutor är färdiga för en eller två av inventeringsperioderna. Under 2018 har undertecknad hållit en studiecirkel om trollsländor i februari mars med 17 deltagare. Föreningen har genomfört tre exkursioner med fokus på trollsländor under 2018 med totalt 11 deltagare. Dessutom hölls Trollsländeföreningens sommarläger 2018 i Närke i samarbete med NIF (se separat notis). Vädret och trollsländorna 2018 Fältsäsongen 2018 var på många sätt unik. Den tidiga och sedan ihållande värmen efter en längre tids blöta under tidig vår skapade extremt gynnsamma förhållanden för trollsländor. Många arter uppträdde i oerhörda mängder och för många slogs fenologirekord. Flera arter sågs i extrema antal, t.ex. fyrfläckad trollslända i Kvismaren i mitten av maj. Allmänheten hörde av sig i större omfattning än tidigare med frågor om trollsländor, ofta om mera uppseendeväckande arter som bred trollslända, jungfrusländor och mosaiksländor. Fenologirekord 2018 sattes fenologiskt Sverigerekord för några arter i Närke. Dessa var brun mosaikslända 26 maj, starrmosaikslända 27 maj och gulfläckad ängstrollslända 4 juni. För följande arter sattes nytt fenologirekord för Närke i tidigt uppträdande: mörk lyrflickslända (8 maj), månflickslända (10 maj), griptångsflickslända och sjöflickslända (13 maj), större kustflickslända (16 maj), bred trollslända, större rödögonflickslända och tidig mosaikslända (17 maj), tvåfläckad trollslända 9

10 (18 maj), flodflickslända (19 maj), större sjötrollslända och myrtrollsända (20 maj), blåbandad jungfruslända (21 maj), blå jungfruslända och sandflodtrollslända (22 maj), myrflickslända och pudrad kärrtrollslända (27 maj), mindre sjötrollslända (29 maj), bred kärrtrollslända (31 maj), blågrön mosaikslända, kungstrollslända och kraftig smaragdflickslända (1 juni), stenflodtrollslända (2 juni), metalltrollslända och gulfläckad glanstrollslända (3 juni), blodröd ängstrollslända (15 juni), svart ängstrollslända (27 juni) och gungflymosaikslända (29 juni). Antal observationer och arter Totalt har ca 3100 observationer av 48 trollsländarter gjorts i Närke under En ny art för landskapet påträffades, nämligen mindre smaragdflickslända. Samtliga rapporterade observationer rapporterade på Artportalen tas med i projektet. En av de viktigaste aspekterna med projektet är att öka intresset för småkryp i allmänhet och specifikt för trollsländor. Alla bidrag är med andra ord välkomna, antingen genom bokade rutor eller genom spontanrapportering. Observationer har rapporterats från 63 av 65 atlasrutor. Genomsnittligt antal arter per ruta ligger efter tre år på 23,0 arter. Det högsta antalet som rapporterats från en ruta är 44. Antalet arter som kan finnas i en ruta i vårt landskap varierar naturligtvis beroende på antalet lämpliga vattenmiljöer. I en artfattig ruta kanske det finns runt 20 arter medan det kan finnas över 40 arter i extremt artrika och biotoprika rutor. De arter som har rapporterats med flest fynd under 2018 är brun mosaikslända, fyrfläckad trollslända, pudrad smaragdflickslända, blodröd ängstrollslända, guldtrollslända och blå jungfruslända. Intressanta fynd 2018 Kraftig smaragdflickslända Lestes dryas är en art med sannolikt mycket sparsam förekomst i landskapet. Nya lokaler i landskapet hittades under året på nästan tio platser. Helt unik var den stora förekomsten av minst 500 ex vid grusgroparna vid Amerika naturreservat i Götlunda i juli. Arten har säkerligen gynnats av den varma sommaren med många delvis uttorkade vatten, vilket gynnar arten på kort sikt. Mindre smaragdflickslända Lestes virens ny för landskapet. Flera hanar hittades 3 augusti vid ett rikkärr söder om Hjortkvarn. Det var en av de mest väntade nya arterna för landskapet, då den är anträffad i vår närhet i Östergötland (första fyndet 2005), Västergötland (2010) och Södermanland (2012). Senare gjordes ytterligare fynd på ett tiotal platser, bland annat intill naturreservatet Amerika i Götlunda, i en del av Närke som ligger i Västmanlands län. Det är det första fyndet i det länet. På flera av årets fyndplatser har arten uppträtt i mindre antal och de flesta lokalerna har besökts tidigare år just med målet att hitta arten. Därför är det med all sannolikhet så att ett stort inflöde skett i år av arten söderifrån. En riklig förekomst vid Entärnen är däremot mer svår att förklara med ett inflöde söderifrån. Troligen har arten etablerat sig på lokalen redan 2017 eller ännu tidigare. Säkert är att arten är på väg att etablera sig i Närke på allvar. Vinterflickslända Sympecma fusca är en åtminstone Den första mindre smaragdflicksländan i Närke följdes raskt av fler på flera platser. Foto: Per Karlsson Linderum. 10

11 i slättbygderna relativt vanlig art. Som vanligt största antalen från Kvismaren men även minst 100 ex vid damm SV om Styrsta i Lännäs i maj. Griptångsflickslända Coenagrion armatum uppträdde i rekordantal vid Kvismaren i maj med landets högsta noteringar någonsin. Minst 2500 ex fanns på maderna runt Åslaholmen 13/5. Arten är synnerligen lokal i sitt uppträdande och i ett europeiskt perspektiv en hotad art. Griptångsflicksländan noterades på minst sex nya lokaler, men på alla dessa i mindre antal. Myrflickslända Coenagrion johanssoni som var ny för landskapet så sent som 2016 har hittats på ytterligare 15 lokaler och är nu noterad i en tredjedel av atlasrutorna! Gungflymosaikslända Aeshna subarctica var ny för landskapet Sedan dess är den noterad i 25 atlasrutor och 2018 gjordes lite drygt trettio fynd. Vassmosaikslända Aeshna serrata är landskapsinsekt i Närke men en doldis bland trollsländorna. Under 2018 gjordes nästan tjugo observationer varav flera på nya lokaler, bl.a. vid kräftdammarna vid Bastedalen i Hammar och flera vikar i Hjälmaren. Fynd finns nu från 12 atlasrutor. Tvåfläckad trollslända Epitheca bimaculata har under 2018 observerats på 18 olika lokaler varav samtliga är nya lokaler. Inte illa för en art som upptäcktes som ny för landskapet Arten är nu noterad i nästan en tredjedel av alla rutor vilket inom atlasinventeringar är helt unikt i ett europeiskt perspektiv. Arten är nu sedd i ett bredare spektrum av biotoper än vad det mesta av litteraturen anger vilket också är intressant. Äggläggande honor är t.ex. observerade i såväl dammar på slättbygden som vid små myrgölar i skogslandskapet. Gulfläckad ängstrollslända Sympetrum flaveolum uppträdde rekordartat under Det rörde sig dels om ovanligt god föryngring i området och dels ett inflöde av individer från kontinenten. Totalt gjordes mer än 60 fynd av arten och den är nu noterad i hälften av alla atlasrutor. Fler än 100 individer rapporterades från Österängen i Bo, Åslaholmen i Kvismarens naturreservat och från viltvattnet i Skogaholm. Det är de största antalen som rapporterats från Sverige på Artportalen. En individ som observerades vid Myrö våtmark utanför Örebro redan 4 juni är nytt fenologiskt Sverigerekord. Inför 2019 Under den kommande inventeringssäsongen så är förhoppningen att fler vill delta i projektet. Antingen med egen bokad ruta eller som rapportör av observationer på Artportalen. Det kommer precis som tidigare år att anordnas exkursioner av NIF med fokus på trollsländor under perioden maj augusti. Ett uppstartsmöte med tips inför fältsäsongen kommer att hållas i april. Många av atlasrutorna är delvis färdiga och på projektets hemsida finns detaljerad information om vart riktade insatser kan göras. Det finns också förhoppningar om att någon eller några för landskapet nya arter kan hittas under Mest sannolika kandidater är dvärgflickslända, mindre kustflickslända, blå kejsartrollslända och spetsfläckad trollslända. Kraftig smaragdflickslända är sparsamt förekommande i Närke men verkade gynnas av den varma sommaren

12 Sommarlägret i Närke 2018 I år förlades föreningens sommarläger i Närke och ett genomgående tema på lägret var den atlasinventering som Närkes insektsförening är mitt uppe i. Som bas hade vi vandrarhemmet Dohnafors nära Askersund helt för oss själva. Därifrån utgick vi till olika delar av landskapet Närke och hjälpte till med atlasinventeringen. Varje dag var vi deltagare som såg mer än 40 arter trollsländor. JONAS MYRENÅS Själv besökte jag sommarlägret för andra året ihop med min nu 15-åriga dotter Matilda. I år hade vi fått med oss Bianca Billing och hennes dotter Miriam som också bor i Stockholm och vi bilade ner tillsammans efter jobbet på torsdagen den 28 juli. En rekordvarm sommar gjorde det extra plågsamt att ha en trasig AC i bilen men vad gör det när man har trevligt sällskap på vägen. När vi kom fram till Dohnafors framåt kvällen fick vi höra av de som kommit tidigare att de haft en trevlig dag vid bland annat Rockebro där de sett flera arter trollsländor, bland annat såväl pudrad kärrtrollslända som bred kärrtrollslända. Dessa två arter är fridlysta och inte alltid så lätta att få syn på, så det var trevliga nyheter. De hade också plågats svårt av värmen, det hade varit över 30 grader varmt och det är sällan man har chans att uppsöka skugga på bra trollsländelokaler. En atlasinventering går i korthet ut på att man delar in området i fråga i geografiskt likstora rutor som sedan ska besökas och inventeras. I vårt fall är området Närkes landskap och rutorna är 10 * 10 km stora. För trollsländeinventering vill man gärna att varje ruta ska ha besökts tre gånger, en på försommaren, en under högsommaren och en på sensommaren. Detta för att olika trollsländor flyger under olika tider på säsongen. Det är oftast omänskligt att mäkta med detta under ett och samma år så en atlasinventering kan ta flera år att genomföra. Atlasinventeringen i Närke startade 2016 och är klar när alla rutorna besökts under alla delar av säsongen. Projektet leds av Per Karlsson Linderum och vill du veta mer om det kan du besöka projektets hemsida på atlasprojektet På fredag morgon var det samling kl 9 utanför vandrarhemmet. Per Karlsson Linderum gick igenom dagens uppgifter. Vi delade upp oss i tre grupper så att vi kunde täcka in fler atlasrutor. Vi försökte mixa alla grupperna så att nybörjare skulle ha någon mer erfaren person med sig. Min grupp bestod av folk som inte varit med på Rockebro-besöket dagen innan så vi fick en ny chans att besöka detta fina naturreservat. Vi kompletterade det besöket med att spana in ett par mindre kända men lovande lokaler norr om Rockebro (men i samma atlasruta). Fredagen bjöd på lite rimligare temperaturer och dagen bjöd på fina trollsländeobservationer. Ett rinnande vatten vi hade spanat in på kartan visade sig ha torkat ut helt, ett fenomen jag skulle stöta på flera gånger senare under sommaren. Vid Gäddsjön, en av lokalerna vi besökte fångade vi en honfärgad starrmosaikslända som beredde oss vissa bekymmer vid artbestämningen. Var det en gungfly? en fjällmosaik? 12

13 Senare på kvällen kunde arten spikas till starrmosaik med hjälp av bilder och lite experthjälp från Magnus Billqvist och Per Karlsson Linderum. Det är inte alltid så lätt även om man har dem i handen. Efter en heldag i fält var det i vanlig ordning samkväm och trivsel som gällde, ända till myggen tvingade in oss. Då vidtog en genomgång av Per om trollsländor i Närke och allmänt kring atlasprojektet. Lördagsmorgon började på samma sätt som fredagen, med gruppindelning. Vi varierade oss lite i gruppsammansättningen och fick nya rutor att besöka. Min grupp denna dag besökte en bland annat Limsjön, en lokal som var tidigare outforskad men som visade sig vara en riktigt fin liten juvel. Vi hittade även här bred kärrtrollslända, bland annat en hona som var pudrad. På eftermiddagen utforskade vi omgivningarna kring Dohnafors där det finns ett rinnande vatten, Dohnaforsån, med en gammal kvarndamm och annat spännande. Helt enligt våra antaganden hittade vi såväl blå jungfrusländor som kungstrollsländor i ån. Dessutom lade vi ner en massa tid på att jaga efter en gulfläckad ängstrollslända som någon hade sett på en av ängarna. Något som känns lite ironiskt nu såhär i efterhand med tanke på hur otroligt vanliga de blev under sensommaren i år. Lördagskvällen bjöd även den på trivsel och samkväm och även bildvisning. Denna gång av Magnus Billqvist som visade oss lite udda invandrade exemplar av trollsländor. Bland annat fick vi se att den internationella handeln med akvarieväxter kan genera kläckning av exotiska flicksländor i exempelvis akvarium eller i växthus i Europa. Söndagen var vigd åt hemfärd, men inte utan ett par trevliga stopp på vägen. De flesta av oss följde med till Kvismaren som är en världskänd fågellokal men även en ypperlig trollsländelokal. Målart nummer ett här var vassmosaiksländan som här finns i goda antal. Vassmosaiksländan är kanske mest känd för två saker, att den är otroligt svårfångad och att den kan bitas ordentligt om man ändå lyckas. Vassmosaiksländan ses ofta patrullera högt över över vassfälten i sjön och Per Karlsson Linderum berättade för oss hur många gånger han försökt komma åt dem utan att lyckas. Detta hindrade dock inte Magnus Billqvist från att så fort han kommit ner till sjön från parkeringen lyckas med konststycket att få en i håven! Det var en hane som av någon anledning kom flygande tätt över marken. Ingen regel utan undantag och en chans som Magnus inte försatte! Stor lycka bland alla deltagarna som nu kunde få chansen att skåda denna praktfulla slända på nära håll. Kul för mig personligen var också att jag lyckades fånga en mindre sjötrollslända som var en ny art för lokalen. Per tyckte att han såg en tvåfläckad trollslända flyga ute över sjön men det var det ingen annan som lyckades se. Det var för sent för griptångsflickslända men vi fick lite tips om var i strandkanten man ska leta på försommaren för att se denna art, som lokalt kan vara väldigt vanlig men svår att se om man inte tar sig ända ut i sjökanten. Stövlar påbjudes. Föregående sida: del av det glada gäng som var med på lägret församlade utanför vandrarhemmet. Denna sida: två vackra platser som besöktes var Tranevadsmossen och Holmskvarn. Till höger myrflickslända och bred kärrtrollslända från Limsjön. 13

14 Potpurri av aktiviteter 2018 Säsongen 2018 har vi haft fler aktiviteter än tidigare år, från Österlen i Skåne till Luleå i Norrbotten. Här några blandade bilder från några av våra aktiviteter under sommaren. Ovan: Kursdeltagare i Luleå, där vi började inomhus med teoripass och fika för att sedan fortsätta dagen utomhus. Foto t h: Annica Nettrup. Ovan: Fikapaus vid Christinehov i Skåne, där vi gjorde gemensam sak med Naturskyddsföreningen. Förutom trollsländor ingick gräshoppor på schemat. Ovan t v: Mer än 30 personer var med vid Tjörnarpssjön i Skåne där vi tillsammans med Naturskyddsföreningen i Höör visade trollsländor. Sommarens första mulna dag utgjorde en utmaning. Foto: Lisa Petersson. Ovan t h: För andra året i rad guidade vi vid Huseby i Småland. Foto: Ingela Gustafsson. 14

15 NOTISER UPPROP: Engagera dig! Föreningen bildades 2015 och har snabbt fått medlemmar och har en allt större verksamhet. Då vi är en nationell förening är det dock svårt för oss i styrelsen att finnas överallt där vi behövs. Vi söker därför dig som kan tänka dig att hålla i guidningar, kurser, exkursioner, studiecirklar och liknande. Vill du ha hjälp att arrangera kurser, guidningar, föreläsningar etc? Vill du själv hålla något men vill ha vår hjälp? Kontakta Helena Lager om du är nyfiken på detta. Vår hemsida är omfattande och vår sida på Facebook lockar allt fler. Jonas Myrenås har mobilanpassat hemsidan och Jennette Fox-Jacobsson hjälper oss att översätta en del av hemsidan till engelska. Men vi vill gärna ha fler som hjälper till med våra sociala medier. Kontakta Magnus Billqvist om du vill veta mer. Programmet Programmet för 2019 är ännu inte planerat. Det innebär att du fortfarande har chansen att komma med förslag. Årsmötet kommer att ske april, på Hörjelgården i sydöstra Skåne. Vi hoppas kunna locka med anslutande kurs och föreläsningar. I vanlig ordning kommer vi att arrangera ett sommarläger. Sommaren 2019 kommer vi att utgå från sydvästra Götaland, någonstans i gränstrakterna mellan Småland, Västergötland och Halland. Där finns det stora luckor i rapporteringen av även de vanligaste av våra trollsländor, och åtminstone några av dessa luckor vill vi täppa till. ECOO 2020: Boka redan nu in 29/6-2/ för konferensen i Slovenien och veckan därpå för den efterföljande fältresan. Artlistan Artlistan över alla Europas arter som vi i förra medlemsbladet visade upp är helt färdig och har levererats till tryck. Så fort den är färdig återkommer vi med mer information om hur man kan få tag på den. Version 1.0 sep 2018 Cordulegaster insignis Cordulegaster picta Cordulegaster trinacriae Oxygastra curtisii Macromia splendens Macromia amphigena Cordulia aenea guldtrollslända Epitheca bimaculata tvåfläckad trollslända Somatochlora alpestris fjälltrollslända Somatochlora arctica mindre glanstrollslända Somatochlora borisi Somatochlora flavomaculata gulfläckad glanstrollslända Somatochlora graeseri Somatochlora meridionalis Somatochlora metallica metalltrollslända Somatochlora sahlbergi tundratrollslända Brachythemis impartita Crocothemis erythraea Diplacodes lefebvrii Leucorrhinia albifrons pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis bred kärrtrollslända Leucorrhinia dubia myrtrollslända Leucorrhinia pectoralis citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia rubicunda nordisk kärrtrollslända Libellula depressa bred trollslända Libellula fulva spetsfläckad trollslända Libellula quadrimaculata fyrfläckad trollslända Orthetrum albistylum Orthetrum brunneum blåpannad sjötrollslända Orthetrum cancellatum större sjötrollslända Orthetrum chrysostigma Orthetrum coerulescens mindre sjötrollslända Orthetrum nitidinerve Orthetrum sabina Orthetrum taeniolatum Orthetrum trinacria Pachydiplax longipennis Pantala flavescens Selysiothemis nigra Sympetrum danae svart ängstrollslända Sympetrum depressiusculum Sympetrum flaveolum gulfläckad ängstrollslända Sympetrum fonscolombii vandrande ängstrollslända Sympetrum meridionale ljusröd ängstrollslända Sympetrum nigrifemur Sympetrum pedemontanum bandad ängstrollslända Sympetrum sanguineum blodröd ängstrollslända Sympetrum sinaiticum Sympetrum tibiale Sympetrum striolatum större ängstrollslända Sympetrum vulgatum tegelröd ängstrollslända Trithemis annulata Trithemis arteriosa Trithemis festiva Trithemis kirbyi Zygonyx torridus Tramea basilaris Trollsländeföreningens förteckning över trollsländor i Europa Förteckningen omfattar samtliga arter som observerats i Europa till och med Arter och namn följer Atlas of European dragonflies and damselflies (red: Boudot & Kalkman 2015) med tre undantag: Tramea basilaris (upptäcktes för första gången 2016, i Italien), Pachydiplax longipennis (hittad på oljeplattform i Nordsjön) och Sympetrum tibiale (finns i flera länder i forna Sovjet). Totalt har 146 arter påträffats i Europa till och med Vetenskapliga och svenska namn på arter anträffade i Sverige (64 st) anges fetstilt. Svenska artnamn skrivs med små bokstäver. Enbart svenska namn antagna av Namnkommittén är medtagna. Där det saknas namn anges inget svenskt artnamn. Arterna anges i systematisk ordning och inom respektive släkte anges de efter det vetenskapliga namnet. Kontakta föreningen om du hittar fel eller har frågor om listan. Anteckningar

16 ECOO 2018 i Brno, Tjeckien 9-12 juli i år var det dags för den femte upplagan av biennalen European Congress on Odonatology (ECOO), som sedan första arrangemanget i Portugal vandrat till Serbien, Frankrike, Sverige och 2018 i Tjeckien. Undertecknad var på plats som representant för Trollsländeföreningen. MAGNUS BILLQVIST Tillsammans med Patric Carlsson från Örkelljunga bilade vi oss ner i makligt tempo genom Polen och in i Tjeckien. Vi la några dagar för att längs vägen göra stopp där vi tyckte det såg lämpligt ut för trollsländor. Vi delar fascinationen för de arter som finns längs rinnande vatten, och satsade därför lite extra på det. Vi hade lite otur med vädret, vilket den här sommaren verkligen var ovanligt, men fick ändå se en del trevligt. Grön flodtrollslända, karmintrollslända, mindre kejsare och vitstjärtad sjötrollslända Orthetrum albistylum tillhörde de roligaste. Söndag Brno, Tjeckiens näst största stad, var målet, och väl där mötte vi upp med Jennette Fox-Jacobsson från Göteborg, som fixat ett mycket charmigt boende åt oss alla tre via AirB n B. Knappt hann vi slänga in vårt bagage innan det var dags att pinna iväg genom den gamla, charmiga stadskärnan för att på The Moravian Museum träffa de andra deltagarna för en välkomstcocktail. För mig som varit med på samtliga ECOO s är det som att gå på klassåterträff, man känner de flesta som är med, man ses inte så ofta, men det är tvärtemot vad en klassåterträff kan vara ett kärt återseende. Deltagarna på konferensen var även denna gång en bred mix av forskare och amatörer från många olika länder, och såväl gamla rävar som nya. Man blir väl omhändertagen och det dröjer knappast länge innan även de som inte känner någon dras med i diskussioner och samkväm, och Brno var synnerligen väl lämpat för detta med sitt stora utbud av nattöppna etablissemang. Måndag Dagen därpå började själva konferensen på Brnos universitetet. Varje dag var fullspäckad med ett, i mina ögon, genomgående bra och intressant program, medan en del annat kring själva arrangemanget ibland var mindre lyckat. Nedan gör jag några nedslag i programmet, vi saknar plats till mer här, men det finns anledning att framöver återkomma till det i andra forum. Första dagen fokuserade på arter, deras utbredning och systematik. Otakar Holusa (Tjeckien) som var värd för årets ECOO inledde därför med en ordentlig genomgång av alla arter kungstrollsländor i Europa. Nya rön som gör gällande att det rör sig om ännu fler arter än vi idag erkänner var ett ämne han tog upp. Christophe Brochard (Frankrike/Nederländerna) redovisade några av de för Europa sällsynta arter (Anax immaculifrons, Ischnura intermedia) som är vanliga på Cypern, där för övrigt ICOO (International Congress on Odonatology) kommer att hållas om några år. Själv höll jag i två dragningar, dels om de exotiska trollsländor som påträffats i Sverige och dels om de nya arter som uppträtt hos oss sedan Tårtan var inte bara god men också fantastiskt fin med sina tre mindre kejsare i marsipan! Gaffelflicksländan Coenagrion scitulum, här en hane, är en art på långsam spridning norrut i Europa. 16

17 Sedan fick vi oss till livs en rejäl genomgång av larvers biologi av redan nämnde Christophe. Den gode Christophe känner en del av er till väl, då han höll en kurs för oss på Österlen förra året. Nu lyfte han bland annat problematiken med att göra korrekta bestämningsnycklar för larver som ska kunna vara gällande i hela Europa. Problematiskt då det finns stor variation och lokal anpassning på grund av bland annat olika grad och typ av predation. Samma art kan t ex ha olika långa och kraftiga utväxter som skydd mot rovfisk. Christophe berättade också om schweizaren Paul-André Roberts ( ) livslånga arbete med studier och teckningar av larver. Inget av det blev publicerat under Roberts liv, men tack vare Christophe ska det nu ske (se separat notis). Några fler föreläsningar följde i delvis samma spår, men Angélica Cárdenas (Mexico) dragning, om olika arters benägenhet att luras av skinande eller reflekterande material i tron av att det är öppet vatten, stack ut. Så här i efterhand var det nog en del som önskade att de lyssnat mer noggrant på Damjan Vinko från Slovenien när han berättade om delar av sitt hemlands trollsländefauna, ni kommer att förstå varför längre ner. När ordinarie program var slut fortsatte i vanlig ordning många att umgås över mat och dryck och diskussionerna som tar plats då är ofta minst lika givande som de som sker under dagen. Kontakten man får med andra med samma intresse ger väldigt mycket. Inte bara får man alltid nya vänner utan man tar med sig kontakter hem som man senare kan återkomma till vid behov. Tisdag Under dag två var temat trollsländors beteende, ekologi och livscykel, där jag som dagens moderator hade nöjet att börja med att välkomna Miika Friman från Finland och den film han visade om min egen favorit tundratrollsländan. Väldigt fint filmat på plats i Kilpisjärvi, där vi för övrigt var 2016 när ECOO arrangerades i Sverige. Efter denna sällsynta och unika inblick i tundratrollsländans liv var det dags för en av ECOOs vill jag påstå mest diskuterade och tankeväckande föreläsningar. Marceau Minot (Frankrike) redogjorde för hur ett team under Aurélie Husté från universitetet i Rouen följt blå kejsartrollslända genom radiosändare. Tekniken är fortsatt något i sin linda och endast de allra största arterna är möjliga att testa detta på. Bland mycket de kunnat följa är inte minst den betydelse av träd som de kunde visa av vikt. Det visade sig nämligen att även en art som blå kejsartrollslända, som ofta återfinns i helt öppna landskap, verkar vara beroende av träd för nattkvist, och de flög därför varje kväll en bra bit bort från vattenmiljöerna för att där söka skydd över natten. Hana Šigutová (Tjeckien) berörde det Christophe nämnt i förbifarten föregående dag, men mer detaljrikt i sin redogörelse för hur larver av ängstrollsländan Sympetrum depressiusculum varierar i utseende i respons på närvaron av exempelvis rovfisk och större trollsländelarver. Därpå hade jag glädjen att välkomna Robin Pranter (Malmö) för hans redovisning av forskning på Lunds universitet om utvecklingstider, fenologi, storlek etc på större kustflickslända och hur man kan nyttja medborgarforskning, i det här fallet rapporter på Artportalen. Det finns många idag som forskar på trollsländor i Sverige, det borde vi i Trollsländeföreningen (ut)nyttja mer! Att medborgarforskning är på uppgång redogjorde även Dušan Šácha (Slovakien) och Stanislav Ožana (Tjeckien) för, med exempel från sina respektive länder. Efter lunch slapp jag från moderatorskapet och temat övergick till trollsländornas miljöer. Aleš Dolný (Tjeckien) berättade om hur olika arter koloniserar före detta gruvschakt. Diana Goertzen (Tyskland) re- Vandrande smaragdflickslända Lestes barbarus tillhör knippet av arter vi borde se mer och mer av även i Norden. Ännu en art på spridning är vitstjärtad sjötrollslända Orthetrum albistylum. Den är ganska lik större sjötrollslända och missas därför lätt. 17

18 dogjorde för en längre studie om trollsländefaunan i olika typer av parkdammar. Geert De Knijf (Belgien) redovisade läget med övervakning av arterna i Natura Sedan var det Poster Session, vilket går ut på att alla som presenterar en poster (står separat uppställda i lokalen) får några minuter på sig att introducera sina presentationer. Årets posters var i vanlig ordning en brokig skara, från mycket proffsigt och pedagogiskt utförda till något mindre så. Ämnen som hur man artbestämmer olika invasiva kräftor, nya databaser för artbestämning av trollsländor och den något knasiga se upp så du inte råkar föra med dig larver i dina trasiga stövlar från ett vatten till ett annat (!) Eftersom vi dagen därpå skulle ge oss ut i fält avslutades sedan tisdagen med att värdarna såväl som en av markägarna berättade om de områden vi skulle besöka, vad vi kunde förväntas se osv. Onsdag Upp i ottan för samling och avfärd med bussar för en heldag i fält. Självklart var vädret mindre bra, första regnet jag upplevt på veckor dök programenligt upp och spolierade delvis dagen. Tyvärr spenderade vi också mer tid i bussarna mellan de tre olika platserna än vi faktiskt var ute. Någon timme fick vi åtminstone i hyfsat väder. Första stoppet längs bäckar i skogen vid Chřiby innebar mest regn, men alla fick åtminstone se den magnifika kungstrollsländan Cordulegaster heros, larvhudar av dess släkting C. bidentata och vissa även imago av den senare samt klarblå mosaikslända och mellanspett. Lunchstoppet vid Šardice var i särklass bäst, med gott om trollsländor trots att vädret inte var optimalt. En mindre, anlagd våtmark bjöd på vandrande smaragdflickslända, Coenagrion scitulum, ljusröd ängstrollslända, vinterflickslända, turturduva, mellanspett igen och lunch i det gröna. Här togs också konferensens gruppbild, något olyckligt då det i vanlig ordning saknades en del deltagare som inte var med i fält. Vidare till stopp tre, floden Jihlava, som utgjorde en utmaning att komma åt med sina branta brinkar och slippriga stränder. Det var bara att ge sig hän och ut och vada. Men gott om trollsländor var det ont om, det blev någon enstaka stenflodtrollslända och grön flodtrollslända, annars mest larver. Det senare dock av flera arter flodtrollsländor vilket gav goda jämförelser mellan arter som sandflodtrollslända och större klubbtrollslända. Fältdagen tog slut när vi återkom till Brno. Lite snopen dag på grund av vädret och de långa transporterna, fältdagen är ju annars ett väldigt välkommet avbrott för de flesta och erbjuder en liten smak på vad värdlandet har att erbjuda för de som endast är med på själva konferensen. Torsdag Sista konferensdagen handlade till början mycket om genetik, min verkliga stötesten och ett ämne jag har en tendens att somna från. Men det fanns mycket intressanta inslag, särskilt Sönke Hardersens (Italien) mycket spännande dragning om hybridisering. Vanligen säger man att trollsländor inte kan hybridisera då deras respektive bihang etc är artunika, men i Italien har man påvisat ett exempel på motsatsen. Det gäller dock ett väldigt speciellt fall, där utbredningsområdena för de två arterna kungstrollsländor Cordulegaster boltonii och C. trinacriae nu möts. Det har de inte gjort sedan arterna bildades, men nu när de möts uppstår en hybridpopulation, med drag av båda arterna. Det kan innebära ett hot mot en endemisk art som C. trinacriae, som bara finns i Italien. Fram till lunch ägnades sedan tid åt något helt annat, nämligen pedagogiska erfarenheter av att hålla 18

19 utbildningar (Klas-Jürgen Conze, Tyskland) och Sloveniens trollsländeförenings 25 år som aktivt (Ana Tratnik). Sedan var det dags för den heta och aktuella potatisen som heter invasiva arter. Tyskarna Andreas Martens, Jürgen Ott och Andreas Herrmann berättade om de ruskiga effekter olika arter invasiva kräftor haft på inte minst hela trollslände- och groddjurspopulationer. Det här är något vi kan få anledning att återkomma till på vår förenings kurser eller årsmöten framöver. Innan slutet för konferensen delades det i sedvanlig ordning ut priser för bästa föreläsning och poster. Award for Best Young Presentation förärades Alexander Herrmann för Overkill Case studies on the impact of the invasive crayfish Faxonius immunis on dragonfly larvae and other macroinvertebrates in conservation ponds. Young Poster Award gick till Ana Štih från Kroatien för Odonata - fast colonizers of a newly restored habitats. Eftersom jag själv la min röst på just dessa två får jag väl säga att de var värdiga vinnare! Sedan var det dags för den riktigt spännande avslutningen som det tisslats och tasslats om hela veckan: vem eller vilka från vilket land, ska arrangera nästa ECOO? Det här hade jag och Geert de Knijf, de två närvarande representanterna från ECOO-rådet, lyckats hemlighålla trots alla former av mutningsförsök, men sanningen var i själva verket att det inte blev helt klart förrän samma dag. Vår lättnad var därför stor, när vi kunde släppa fram Damjan Vinko från Slovenien, som på egen hand och i sin vanliga, sköna stil, kungjorde att det var han och hans kollegor som 2020 välkomnade alla på nästa ECOO. Vandringspriset, den oerhört fula urnan från Portugal, som under två år var i Trollsländeföreningens förvar då vi arrangerade ECOO 2016, överlämnades av Otokar till Damjan och ECOO2018 var över. Nåja, inte riktigt, sista kvällen innebär alltid en avslutningsmiddag. Så hem för uppfräschning och sedan iväg till botaniska trädgården, där traditionell tjeckisk mat och musik väntade. Så avslutades och avrundades ECOO2018 för min del i goda vänners lag; jag ser redan fram emot Slovenien om två år. ECOO var dock inte slut för alla. I vanlig ordning fanns det också en fältresa att åka på för de som så ville. Jag rekommenderar verkligen att deltaga, men själv skulle jag till fjällen och hade ingen möjlighet den här gången För de som är nyfikna på ECOO så kan ni följa det som sker via den här Facebookgruppen: Ni kan också gå in på hemsidan wordpress.com/ där det finns samlat foton med mera från de tidigare konferenserna och där det redan finns något kort om ECOO Datum för nästa konferens är 29 juni till 2 juli, med efterföljande vecka för fältresa i Sloveniens fantastiska natur. I Sverige har vi problem med signalkräfta, men på kontinenten är det långt värre, med närmare ett dussin arter kräftor varav majoriteten är invasiva. 19

20 Fler exotiska trollsländor i Sverige I förra medlemsbladet hade vi med ett upprop om exotiska trollsländor som hittats i anslutning till akvarier, växthus, fiskodlingar och liknande. Till de tidigare kända fallen i Sverige kan vi nu lägga till ytterligare två, båda från MAGNUS BILLQVIST Stensoffa I slutet av augusti uppmärksammades Linus Hedh på en avvikande flickslända vid Stensoffa intill Krankesjön i Skåne. Platsen är välkänd då många besöker Krankesjön och för att Lunds Universitet där har en forskningsstation. När Linus skickade bilden till undertecknad tog jag för givet att den var funnen i fält, och antog då att det rörde sig om en avvikande mindre kustflickslända. När Linus berättade att den var funnen inne i en av de voljärer som används i forskningen på större kustflickslända, och att det används alger där som kan härledas till Asien, ändrades situationen förstås drastiskt. Linus tyckte själv att den visade likheter med släktet Ceriagrion, och en närmare titt på bilden tycktes stödja detta. Släktet Ceriagrion omfattar närmare 50 arter med huvudsaklig förekomst i Afrika, Asien och Australien. Två arter finns i Europa, men de är inte gröna. Då jag personligen har väldigt lite erfarenhet av släktet och många av dem är ytterst lika, skickade jag vidare bilden till bekanta i Asien. Utifrån bilden kunde det konstateras, att det verkligen rörde sig om en hona av Ceriagrion, men inte vilken art. Några kunde uteslutas, bland annat C. cerinorubellum, som påträffats tre gånger i Europa i eller intill växthus i England, Tyskland och Österrike. C. chaoi är en annan art som hittats i växthus i Österrike, och honan av denna art är en kandidat för den Linus fann vid Stensoffa. När detta skrivs återstår det att se vilken art det rör sig om, men till min kännedom är det endast de två nämnda arterna som hittills påträffats i Europa. Det finns dock ett knippe arter till som är ytterst lika och med ungefär samma utbredningsområden, så närmare studier krävs för att komma vidare. Helsingborg I september uppmärksammade Jenny Rosander i Helsingborg att det fanns en larv i hennes akvarium. Larven är en till en och en halv cm stor, och allt i akvariet är från akvarieaffärer, så inget är plockat från naturen. Det är mycket svårt utifrån bilden att i nuläget säga något om art, mer än att det är en flickslända. Den liknar möjligen flodflickslända, men då det enligt Jenny inte ska kunna ha kommit in något utifrån och inga arter i släktet Platycnemis är kända från akvarier (de lever dessutom huvudsakligen i rinnande vatten) i Europa, bör det vara något annat. Vad det är får vi förhoppningsvis veta senare, när larven tycker det är dags att lämna vattnet eller om Jenny senare fångar in den. Av de nu sex kända fynden i Sverige är faktiskt två från Helsingborg. Kanske läge att besöka akvarieaffärerna där lite oftare? Läs mer om exotiska trollsländor i Sverige på trollslandeforeningen.se/exotiska-trollslandor. Vi tror det finns ett mycket stort mörkertal och vill gärna ha kännedom om fler fynd, så känner du till något sådant blir vi väldigt tacksamma för all information, hur bristfällig eller gammal den må vara. Kontakta magnus.billqvist@gmail.com. Honan vid Stensoffa, augusti Foto: Linus Hedh. Larven i akvariet i Helsingborg, september Foto: Jenny Rosander. 20

21 Ny litteratur Vi hoppas framöver kunna publicera recensioner i medlemsbladet. Tipsa oss därför gärna om nya böcker om trollsländor, eller skriv själv en recension och skicka till oss. Här nedan tipsar vi om två inom kort kommande böcker. Paul-André Robert Dear friends odonatologists around the World, I am very proud to announce that the book of Paul-André Robert about larva of European Dragonflies is almost finished. The book will be A4 in size with more than 330 pages and written in French and German. The pre-order price is 74,95 Euro. After the first of December the price will be 89,95 Euro. To pre-order it You can order this book now for 74,95 Euro (excl. shipping costs) by sending an to info@knnvuitgeverij.nl Citing book Robert. Kind regards Christophe Brochard Nordens trollsländor Preliminärt boksläpp av Avium Förlag under vårvintern Följ produktionen av boken via där också information om boksläpp med mera först annonseras. Där har du också möjligheten att ge feedback och föra fram önskemål på innehållet. 72 arter preliminärt 352 sidor bilder/art även foto på larver foto och beskrivning av miljöer nycklar och översiktstabeller trädgårdstips var man finner trollsländorna Trollsländor i Norden Magnus Billqvist David Andersson Christer Bergendorff Christophe Brochard 21

22 Next Stop Sweden? Många arter trollsländor är på spridning i Europa. Sju av dem har setts eller finns regelbundet i de flesta av länderna på andra sidan Östersjön, en av de finns i Danmark. Läs mer om dessa sju samt den i Finland förekommande arten sibirisk mosaikslända på vår hemsida på trollslandeforeningen.se/nagra-bubblare/ POKALFLICKSLÄNDA ERYTHROMMA LINDENII VÄSTLIG TRÄDFLICKSLÄNDA CHALCOLESTES VIRIDIS STÖRRE KLUBBTROLLSLÄNDA GOMPHUS FLAVIPES SMAL KLUBBTROLLSLÄNDA GOMPHUS PULCHELLUS KARMINTROLLSLÄNDA CROCOTHEMIS ERYTHRAEA 22 BLÅPANNAD SJÖTROLLSLÄNDA ORTHETRUM BRUNNEUM LJUSRÖD ÄNGSTROLLSLÄNDA SYMPETRUM MERIDIONALE

23 Plötsligt händer det... Lördagen den 24 maj 2014 var jag som vanligt på Röder och skådade fågel. Röder är en liten grupp öar som ligger allra längst ut i havsbandet i Stockholms norra skärgård. När jag sökte igenom de allra yttersta klipporna på nordvästra delen av Storskäret så stötte jag en större trollslända från en mindre vattenpöl. Efter en stund satte den sig i en enbuske och jag hann ta några snabba foton innan den snabbt drog iväg söderut över klipporna och försvann. Som nybörjare på trollsländor var jag lite osäker på arttillhörigheten. Normalt sätt är starrmosaikslända den enda större sländan jag sett i ytterskärgården, men varken utseende eller tidpunkt var aktuell så mina tankar gick till en teneral tidig mosaikslända. Någonting gnagde dock i bakhuvudet att den bruna kroppen med svag blå ton inte riktigt passade Jag visade bilderna för en av de andra skådarna på ön, men inte heller han kunde sätta fingret på vad det var trots att vi lite slarvigt funderade lite på kejsartrollslända av någon art. Under söndagen så letade jag en stund efter sländan, men kunde inte återfinna den. Väl iland och hemma laddade jag upp bilden på Facebookgruppen Trollsländor och fick ett snabbt svar från Magnus Billqvist. - Wow! Ser ut som brun kejsare i min mobil, måste genast ta mig till en dator. Brun kejsartrollslända, hona, Storskäret, Röder, Blidö, Uppland 24 maj Foto: Björn Anderson. Det visade sig snabbt att Magnus hade helt rätt och nu föll polletten ner även hos mig. Jag hade sett en flygande brun kejsare i Indien några månader tidigare, men den var mycket klarare blå än denna hona. Under helgen var det påtagligt bra inflöde av tropikflyttande småfåglar och jag såg både halsbandsflugsnappare, flera lundsångare och mindre flugsnappare, busksångare och sommargylling. Ögruppen har uppenbart en god potential att attrahera fåglar, och tydligen även trollsländor, som kommer flygande över havet österifrån. /Björn Anderson Björns berättelse är hämtad från Epitheca - Trollsländebloggen (nu insomnad). Björns fynd är det est aktuella av arten i Norden, inga har till vår vetskap setts sedan Det finns ytterligare två i Sverige, två i Norge, ett i Danmark och ett i Finland (vilket gjordes ungefär samtidigt som Björns) samt minst fem på Island. Flest bruna kejsartrollsländor i Nordeuropa brukar ses under senhösten och det finns även rena vinterfynd. När detta skrivs har det rapporterats tiotals individer från bland annat Belgien, England och Nederländerna. Det är stor skillnad på fräscha och slitna exemplar av arten. Jämför Björns bild med denna tenerala hona. Hanar, och en del honor, har en blå sadel på några av de första segmenten på bakkroppen. 23

24 Innehåll 2 Inledning 3 Skams ögonstickande guldsmed 7 Säsongen Årsrapport Närkes trollsländor 12 Sommarlägret i Närke 14 Potpurri av aktiviteter Notiser 16 ECOO 2018 i Brno 20 Fler exotiska trollsländor i Sverige 21 Ny litteratur 22 Next Stop Sweden? 23 Plötsligt händer det... FJÄLLMOSAIKSLÄNDA AESHNA CAERULEA 24 Trollsländeföreningen c/o Magnus Billqvist Idrottsvägen Tjörnarp Bankgiro Swish