Runfynd Av Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal Brink. nedan ges en kortfattad beskrivning, huvudsakligen byggd pa nämnda redogörelse.
|
|
- Isak Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Runfynd 1977 Av Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal Brink Gustavson, H. & Snaedal Brink, T Runfynd 1977.) Fornvännen 73. Stockholm (Rune finds in The authors report on some of the rune finds which were registered during 1977: a medieval wooden stick from Lödöse in Västergötland and five Viking period rune stones and rune-stone fragments from the parishes of Lunda and Bälinge in Uppland, Trosa-Vagnhärad in Södermanland and Glanshammar in Närke. Helmer Gustavson, Riksantikvarieämbetet, Box 5405, S Stockholm, Sweden. Thorgunn Sncedal Brink, Riksantikvarieämbetet, Box 5405, S Stockholm, Sweden. Under året har fem återfunna och tre tidigare okända runinskrifter granskats eller undersökts. Sex av dem är vikingatida och en klart medeltida. För sex av fynden lämnas i det följande en närmare redogörelse. Behovet av konservering för ett litet, skadat och i ytpartierna kraftigt vittrat blybleck, som förefaller vara ristat med två rader medeltida runor på den ena sidan och en rad på den andra, har gjort att en mer Ingående undersökning av blecket och en redogörelse för inskriften får anstå till dess konserveringsarbetena avslutats. Blecket påträffades hösten 1977 i samband med en arkeologisk undersökning vid Västannor i Leksands sn, Dalarna återfanns den sedan 1700-talet saknade runstenen U 1077 vid Bälinge kyrka i Uppland inlagd i kyrkans södra bogårdsmur. Större delen av runstenen är dold i marken och av inskriften kan nu endast ett stycke längs stenens vänstra långsida ses. I samband med en planerad omläggning av bogårdsmuren under 1979 kommer runstenen att tas ur muren och resas vid kyrkan. För återfyndet av runstenen Nä 23 i Glanshammars kyrka har Sven B. F. Jansson mer ingående redogjort (1978 s ); i översikten nedan ges en kortfattad beskrivning, huvudsakligen byggd pa nämnda redogörelse. Närke, Glanshammars kyrka Vid restaureringen av Glanshammars kyrka återfanns i maj 1977 den sedan 1700-talet saknade runstenen Nä 23. Stenen påträffades omedelbart innanför tröskelstenen till sakristidörren. Fig. 1. Rotändan och toppen stack in under muren och vänstra långsidan var dold under tröskelstenen. Hela inskriften var därför ej omedelbart tillgänglig för en undersökning. I samband med att ristningsytan frilades konstaterades, att runstenen endast var ristad på den uppåtvända släta bredsidan. Två genomgående sprickor i stenen samt en mängd småsprickor i ristningsytan bedömdes medföra risker för stenen vid en framtagning; den kvarligger därför på den plats där den påträffades. Stenmaterialet är mörk leptit. Runstenens längd 230 cm, bredd 95 cm och tjocklek 17 cm. Runhöjden 6,5 9 cm. Ristningen är djup och tydlig utom på de ställen där ristningsytan blivit skadad eller försliten. Jansson läser och översätter inskriften på följande sätt:
2 Runfynd : sihrikr : lit : resa : sten : eftir : rebbu-n : sun sin : trek : nutan : auk : utr : a- fryste n : "Sigrik lät resa stenen efter 'Redobogen', sin son, en dugande ung man, och Udd och Frösten." Runorna 8 30 är något skadade i sina toppar genom skador och ojämnheter i runstenens vänstra och övre kanter men mestadels säkra. Hur runa 29 skall läsas är osäkert. Runan korsas nämligen på mitten av två svårbedömbara fördjupningar, varför den enligt Jansson kan ha varit i eller h. Av 30 n, som är ristad i kanten av en låg avsats i ristningsytan, är nedre delen av huvudstaven samt högra bistaven bevarad. Runorna har varit ristade i en knöl i stenens nedre högra kant. Genom trampslitning återstår nu endast nederddarna av de lodräta huvudstavarna. Därefter följer ett 15 cm långt parti utan spår av ristning. Av 55 f återstår den nedre hälften av en huvudstav samt botten av en nedre f-bistav. 57 y tydligt stungen med en punkt. Jansson pekar på de slående likheterna i huggningsteknik, ornamentik och runformer mellan återfyndet och runstenen Nä 26, nu inmurad i kyrkans västra gavel, överensstämmelserna är exempelvis klara i fråga om b- och b-runornas form, den ovala streckliknande stingningen i e-runorna. Däremot är S-runorna något olika utformade; på Nä 26 har de stolsform, medan de på återfyndet snarast är stupvända varianter av dem på Nä 26. Inskriftens slut har givits en starkt förkortad form. Troligen skall den förstås så, att Udd och Frösten varit med att resa stenen till minne av sin bror. Sådana förkortade uttryckssätt förekommer i ett flertal runstensinskrifter. Formellt möjligt om än mindre troligt är att inskriftens två sista namn anger män som stenen rests efter. Genom återfyndet berikas den vikingatida Fig. 1. Runstenen Nä 23 i sakristigolvet i Glanshammars kyrka, Närke fotograferad från sakristian. Foto E. Cornelius 1977 (ATA). Rune stone Nä 23 in sacristy floor of Glanshammar Church, Närke; viewed from the sacristy. L ii» i j» 1
3 222 H. Gustavson & T. Sncedal Brink personnamnsskatten med ett tidigare icke belagt runsvenskt mansnamn Sigrikn, känt från svensk medeltid i några västsvenska belägg. Namn med förleden Sig-, såsom Sigbjörn, Sigfast, Sigsten osv., uppträder annars ganska ofta i de svenska runinskrifterna. Inte heller Uddr tycks av runinskrifterna att döma ha varit särskilt vanligt i Sverige under vikingatiden, medan Freystoeinn uppträder så pass ofta i våra runinskrifter ett trettiotal gånger att det måste ha varit ett typiskt mansnamn under denna period. De ovannämnda namnen erbjuder knappast några tolkningssvårigheter. Namnet på den man som runstenen har rests efter är det däremot svårare att komma till rätta med. Jansson framför med vissa reservationer det tilltalande förslaget att tolka rebbu-n som ett ursprungligen hedrande tillnamn "Redobogen", identiskt med det fornsvenska adjektivet repoboin, använt som personnamn. 1 Om förslaget är riktigt har vi här ett namn som inte tidigare är känt vare sig i runinskrifterna eller i svenskt medeltidsmaterial. H.G. Södermanland, Trosa-Vagnhärads sn, Ytterstene Runstenen Sö 26, som sedan sekelskiftet legat som valvsten i en bro ett hundratal meter norr om gården Ytterstene, har nu tagits loss, lagats och rests i en skogsbacke ca 100 m N om bron och ca 5 m NÖ om landsvägen mellan Ytterstene och Stene. Fig. 2. Runstenen påträffades på 1800-talet, då en häll som låg över ett dike i ett gärde strax norr om gården Ytterstene söndersprängdes i samband med täckdikning. Först därefter upptäcktes att stenen var runristad. S. Boije undersökte stenen några år senare och det är hans läsning som ligger till grund för tolkningen i Södermanlands runinskrifter (Boije 1882 s. 145). Vid E. Brates besök vid Ytterstene 1903 var stenen inlagd i ovannämnda bro och endast delvis tillgänglig för undersökning. Vid losstagningen återfanns fyra av de ursprungligen fem fragmenten. Materialet i runstenen är grovkornig kraftigt skiktad gnejs. Skiktningen går diagonalt över ristningsytan, som är gråspräcklig med inslag av kristaller. Den är kraftigt vittrad och S. Boijes beskrivning är mycket träffande när han kallar den för 'liksom maskfrätt'. Ristningen framträder mycket otydligt. Runstenen är 160 cm hög, 137 cm bred och cm tjock. Runornas höjd är 7 11 cm. Det förkomna fragmentet har utgjort stenens övre högra del och varit ca 100 cm långt och ca 30 cm brett. Ristningen är klumpigt utförd av en uppenbarligen ovan ristare. Inskrift (med det inom [] supplerat efter Sö 26): fasti - auk - hsbakp - litu - raisa - stai[n at - sijkhuat br[u]bur sin "Fäste och hsbakf? läto resa stenen efter Sigvat, sin broder." Fig. 2. Runstenen Sö 26 Ytterstene, Trosa-Vagnhärads sn, Södermanland. Foto H. Gustavson 1978 (ATA). Rune stone Sö 26 Ytterstene, Trosa- Vagnhärad parish, Södermanland.
4 Runfynd Av 1 f är båda bistavarna bevarade, huvudstaven kraftigt vittrad. 9 h har tydliga dubbelsidiga bistavar, runan kan ej ha varit o. 10 s har formen av ett stupat stol-s. Av 11 b är delar av bistavarna borta genom vittringsskador, av huvudstaven återstår ett stycke strax ovanför basen samt ett stycke av övre delen; runan måste läsas som b. Av 28 n är nedre delen av huvudstaven bevarad, resten borta i en brottskada. Av 31 s återstår de nedre 3/5 delarna av en lodrät huvudstav och av 32 i något mer än nedre hälften av en lodrät huvudstav, resten bortvittrad. Av 39 r är ett stycke av huvudstaven ooh nedre delen av bistaven borta i ett brott, som går genom runan. 40 u borta i en brottskada. S. Boije har ej upptäckt 1 f, förklarligt med tanke på runans skador, och läser det första namnet som asti 'Aste'. Om namnet Fäste se nedan. Boije har vidare läst 11 b som I och antagit att 9 h är en rättad felristning av n för a. Han läser således det andra namnet som Aslakn 'Aslak', i och för sig en mycket tilltalande tolkning. Hur runföljden hsbakp skall tolkas är osäkert. Möjligen kan man tänka sig att h-runan är en felristning för o och att namnet har varit Ospakit 'Ospak'. Att namnet helt enkelt varit Spakn 'Spak' och att h-runan ristats av misstag är väl knappast troligt. Om namnet Sigvat se s Boijes beskrivning av runstensfyndet är mycket kortfattad och fyndplatsens exakta läge går ej att fastställa med ledning av den. Var runstenen ursprungligen har stått rest är okänt, men det har förmodligen inte varit alltför långt från fyndplatsen. Th.S.B. Uppland, Bälinge sn, Sundbro Vid en ombyggnad av mangårdsbyggnaden på gården Sundbro 8:1 framtogs våren 1976 två runstensfragment. Granskningen i juni 1978 visade att det rörde sig om fragment av runstenarna U 1079 och U 1080, som stått resta i Forkarby ca 2 km öster om Sundbro men varit försvunna sedan 1700-talet. Fig Detta tidigare okända fragment av U 1079 påträffades vid husets NÖ hörn, där det utgjorde den nedersta och yttersta stenen i källaren. Fragmentet låg med runsidan nedåt och upptäcktes av lantbrukare Sören Sundmark, som uppmärksammade det avtryck som runristningen åstadkommit i leran under stenen. Av denna runsten är tre fragment kända sedan tidigare. De hittades på 1940-talet vid den västligaste gården i Forkarby och befinner sig nu i trädgården där. Dessa fragment har ej passning med det nyfunna fragmentet, som har utgjort runstenens övre högra kant. Materialet är medelkornig, svartspräcklig granit, ristningsytan skiftar i brunt. Fragmentet är 80 x 39 cm stort och 26 cm tjockt. Runornas höjd 5 cm. På fragmentet är ett tiotal runor ristade. De utgör runföljden i runstenens inskrift. Ristningen är tydlig och välbevarad. Inskrift (med det inom [] supplerat efter B 461): [fasjti lit - hr[ita - stan eftir j fastuiu - * kun[u si]nh "Fäste lät uppresa stenen efter Fastvi, sin hustru." Av 23 f återstår endast mellersta delen av den nedre bistaven, resten borta i brottet. 24 a har dubbelsidig bistav, toppen av huvudstaven borta i en vittring i samband med brottet. 32 n har ensidig bistav, snett nedåt höger. 37 h har säkerligen uppkommit genom rättad, vanlig felhuggning av n i stället för a. Under den runsvenska perioden (ca ) föll h bort framför r (t.ex. ett urnordiskt *hringan > ringer mask 'ring'). 2 Stavningen hrita, som här säkerligen återger verbet retta 'uppresa' återspeglar den osäkerhet i ljudanalysen som kunde uppstå under denna utveckling. Samma omotiverade bruk av hr förekommer t.ex. på runstenarna U 599 och U 629. Namnet Fasti är ett kortnamn till sammansatta namn på Fast-, -fastr 'fast, hård, säker'.
5 224 H. Gustavson & T. Sneedal Brink Fig. 3. Fragment av runstenarna U 1079 (överst) och U 1080 Forkarby, Bälinge sn, (nu vid Sundbro, Bälinge sn). Foto H. Gustavson 1978 (ATA). Fragments of rune stones U 1079 (above) and 1080 Forkarby, Bälinge parish, Uppland (now at Sundbro, Bälinge parish). Fig. 4. Nyfunnen runsten vid Lejden, ösby, Lunda sn, Uppland. Foto H. Gustavson 1978 (ATA). Newly found rune stone at Lejden, ösby, Lunda parish, Uppland.
6 Runfynd som Fastbiorn, Holmfastr. Det förekommer på flera runstenar och har varit ett vanligt namn i Sverige under vikingatiden. Även dd andra namnet på runstenen, Fastvi, hör till denna namngrupp. Detta namn är endast känt från fyra runinskrifter, alla uppländska. En av dem är U 1087 från Lövsta, Bälinge sn, endast 4 km N om Forkarby. Den stenen har rests av en Fastvi över hennes söner och det är frestande att anta, att det rör sig om samma kvinna i båda fallen. Ackusativformen Fastviu är språkhistoriskt intressant. Det enda övriga belägget på namnet i ack., U 112, har formen Fastvi. U 1079 har av E. Bråte tillskrivits ristaren Gudfast (Bråte 1925 s. 113). Den attributionen förefaller dock mycket osäker, även om vissa likheter i ornamentiken föreligger mellan U 1079 och övriga runstenar som hänförts till denne ristare. 2. Fragmentet av U 1080 är känt sedan 1928, då det påträffades inmurat i husets källare. Vid losstagningen 1976 blev ytterligare fem runor synliga. Fragmentet har utgjort runstenens vänstra kant. Materialet är grovkornig, röd granit, på delar av ristningsytan ett grönt sliraktigt lager. Fragmentet är 98 x 28 cm stort och 53 cm tjockt. Runhöjden är 6 7 cm. På fragmentet är ett femtontal runor ristade, de utgör runföljden i runstenens inskrift. Inskriften är välbevarad med grunda men tydliga ristningslinjer. Inskrift (med det inom [] supplerat efter B 457): [sihatr auk - karl litu - raisa st... efti]p halftan - fabur si[n] "Sigvat och Karl läto resa stenen efter Halvdan, sin fader." Av 28 i återstår den nedre hälften, resten borta i brottet. Efter 24 t har ett stycke gått förlorat redan på 1600-talet; där har funnits plats för 2 3 runor och det har förmodligen stått stain (ack. sg.) 'sten' ej staina (ack. pl.) 'stenar'. Runföljden 1 6 sihatr återger det vanliga mansnamnet Sighvatr, vars förled är identisk med roten i fsv. sigher 'seger' och efterleden består av adj. sv. dial vat 'flink, skicklig'. Namnet Halfdan 'halvdansk' är ett ursprungligen danskt namn, som har varit relativt vanligt i Sverige under vikingatiden. U 1080 är ristad i öpirs stil. De båda fragmenten kommer att ställas på ett stenfundament och förvaras i trädgårdens norra del, ca 15 m SÖ om huvudbyggnaden. Th.S.B. Uppland, Lunda sn, ösby Då lantbrukaren Keith Majander i september 1977 rensade sten från en åker på fastigheten ösby i Lunda socken påträffade han en tidigare okänd runsten. Fig. 4. Fyndet gjordes ca 250 m N om utgården Lejden och omedelbart öster om det nu rivna torpet Jeriko; detta är markerat på det ekonomiska kartbladet 11 I 3e Altuna. Runstenen har rests på en plats 50 m SÖ om fyndplatsen och intill den körväg som från Lejden leder fram till landsvägen mellan ösby och Lunda. Runstenen låg täckt av jord och endast 25 cm av "baksidan av toppen" syntes ovan jord. Majander lade märke till ristningen, då han med en grävskopa lyfte stenblocket ur marken och det av misstag föll ur skopan och ristningssidan blev synlig. Runstenen är av grå grovkornig gnejs med inslag av glimmer. Materialet är tydligt skiktat och flagrar lätt. Ristningsytan är täckt av ett brunaktigt finkornigt lager, som på några ställen vittrat bort eller rivits sönder av grävskopans tänder. Det bruna ytskiktet gör att även mycket grunda huggningslinjer blir skönjbara genom de ljusa ristningsbottnarna. Till följd av kraftiga vittringsskador på stenens nedre del har inskriftens inledning och avslutning gått förlorade. De skador som drabbat runstenen i stenens topp i samband med att denna huggits av vinkelrätt mot ristningsytan äventyrar däremot inte läsningen av runorna i detta parti. Stenen är 130 cm lång, 75 cm bred och 47 cm tjock. Runhöjden är 6 7 cm.
7 226 H. Gustavson & T. Snadal Brink Inskrift:... -r riti stan eflr ermu flr biahn okiaribi - bro - biarhi kub " ~ n ' "... reste stenen efter Ämmund... efter Tjägn odi gjorde bron. Bärge Gud..." Av fotot fig. 4 framgår bl.a. att runföljden tillfogats i efterhand på en skråkant vid sidan av själva ristningsytan. I övrigt kan följande kommentar till läsningen göras. Före 2 r är nedre hälften av en lodrät stav bevarad. Genom att runstenens topp huggits av har övre spetsen av bistaven i 18 u gått förlorad. Av den följande runan återstår endast huvudstaven. Sammanhanget visar att runan ursprungligen varit t. I stenens övre högra hörn har en flisa lossnat från ristningsytan varigenom topparna av rb gått förlorade. Direkt efter 48 \} finns till följd av vittring ej längre några runor bevarade. Innanför själva runslingan i nedre vänstra delen av ristningsytan är nedre hälfterna av två lodräta stavar svagt synliga vid mörkerbelysning. Avståndet mellan dem samt den ena stavens något svängda form talar för att de är rester av en u-runa. De därpå följande runorna läses med viss tvekan som ni. Genom skadorna i inskriftens början är namnet på den som har låtit resa stenen förlorat. Inskriften ger inte heller någon uppgift om det personliga förhållandet mellan runstensresaren och Ärnmund och Tjägn. Inskriften kanske skall tolkas så att runstenen rests och bron byggts till minne av två fränder Ärnmund och Tjägn. Båda dessa namn är för övrigt väl belagda i svenska runinskrifter. Till minne av bl.a. en man med namnet Tjägn är också runstenen U 353 i Lunda kyrkas vapenhusmur ristad. Dess inskrift lyder i översättning: "Sune reste stenen och gjorde bron efter Sigbjörn och Tjägn. Sune ristade." Ristningen på denna sten, som Sune förmodligen rest till minne av sina fränder, är mycket enkelt utformad. En jämförelse mellan de två inskrifterna visar helt klart att även den nyfunna runstenen är ett verk av runristaren Sune. Det är därför möjligt att runföljden ni är återstoden av hans ristarsignatur och att denna av utrymmesbrist placerats innanför den ofullständigt bevarade kristna bön som avslutat själva minnesinskriften. Tanken att namnet Tjägn i de två inskrifterna är namn på samma person och att de två runstenarna ingått i ett och samma bromonument är lockande. Dybeck förmodar att U 353 ursprungligen har stått rest vid den bro som ännu på hans tid fanns mellan Lunda kyrka och Ängbystenen U 356 ett stycke söder om kyrkan. Om de två runstenarna har hört till samma bro är Dybecks förmodan om runstensbrons läge knappast riktig. Vid den runologiska undersökningen av nyfyndet meddelade lantbrukare Majander att en jordbunden stenpackning, som måste vara resterna av en gammal väg, fanns ca 50 m SÖ om fyndplatsen. Den sträcker sig i nordöstlig riktning från körvägen över ett låglänt åkerparti till en högre belägen hagmark. En mindre arkeologisk undersökning sommaren 1978 visade, att denna anläggning inte är samtida med runstenen. Ett läge för bron längre norrut i anknytning till landsvägen mellan ösby och Lunda skulle passa bra in i den bebyggelsehistoriska bilden. En tänkbar plats där vore en sänka strax öster om ösby, där ett litet vattendrag nu tvärar landsvägen. Av lantmäteriakter från 1700-talet framgår att detta parti varit låglänt och sankt. Att platsen upplevts som låglänt framgår av att en äng strax norr om det nu rivna torpet på en av lantmäteriakterna benämns Legdängen. I namnet ingår det i uppländska dialekter belagda ordet lagd, "sänka, däld", som är en bildning till adjektivet låg. En vittnesbörd om terrängförhållandena är väl också gårdsnamnet Lejden. Även om den ursprungliga platsen för runstenen är oklar bör den sökas i närheten av fyndplatsen. Dit har den sannolikt forslats för att användas när torpet Jeriko byggdes. Det skulle också kunna vara en förklaring till att runstenens topp huggits av. Västergötland, S:t Peders sn, Lödöse, Kroken 1:74.och 14:2 I februari 1977 överlämnades en sticka med
8 Runfynd r; * ** Fig. 5. Trästicka med runinskrift från S :t Peders sn, Lödöse, Kroken 1:74 och 14:2, Västergötland (SHM inv :75:GI 3972). Foto av framsidan jämte renritning av runinskriften av H. Gustavson 1978 (ATA). Wooden stick with runic inscription from S :t Peder parish, Lödöse, Västergötland. ett tjugofemtal inristade runor till Runverket för granskning. Fig. 5. (SHM inv.nr :75: GI 3972.) Stickan hade påträffats i november 1975 vid arkeologiska undersökningar orsakade av en byggnadsschaktning vid det nuvarande torgets västsida. Runkavlen är av ene, tilltäljd på alla sidor och något breddad mot den ena rundade ändan. Längd 12,1 cm, bredd 3,1 cm, tjocklek 0,5 cm. Runinskriften täcker helt framsidan som är praktiskt taget plant tillskuren. Baksidan är något ojämnare. På den är en 2,5 cm lång båge, "månskära", inskuren invid den rundade kortsidan. Den andra tvärt avskurna kortsidan är tillfasad med kniv. Inskrift: oootttaaarrroootttaaarrr Ingen tvekan råder om läsningen av runorna, som är välbevarade. De är skurna med tunna djupa streck och välformade såsom framgår av fig. 5. Samtliga runor har typiska medeltida former, utom 12 r, som ej är sluten. Två små jack efter denna runa är sannolikt skador som har uppkommit då bistavarna i 13 o skars. De har ej bedömts som skiljetecken. Ett tunt streck snett nedåt höger från bistavens övre del i 24 r är oavsiktligt skuret. I inskriften döljer sig mansnamnet Ottar. Namnet har skrivits två gånger och genom att varje -runa ristats tre gånger är runornas sammanlagda antal tjugofyra. Fynden av runristade föremål vid de arkeologiska undersökningarna i Lödöse har avsevärt ökat vår kunskap om bruket av runorna under medeltiden; det har visat sig vara rikt varierande. Vår bristande kunskap om medeltidsmänniskornas föreställningsvärld gör det dock svårt att gripa verkligheten bakom sådana inskrifter som inte är entydiga skriftliga meddelanden. I vissa fall kan de vara meningsfulla såtillvida som att de har en magisk karaktär (jfr E. Svärdström 1975 s. 172 f.). Upprepningen, trefalden av runorna, till trots kanske den nyfunna inskriften inte skall bedömas som magisk. En sådan brukar ju förutom ett eventuellt talmagiskt inslag också
9 228 H. Gustavson & T. Sncedal Brink innehålla runor som genom sina namn kan kopplas till magiska begrepp. Så är här knappast fallet. Inskriften skall kanske snarare ses som ett lekfullt infall av någon som varit väl driven i att använda runor. Att runstickan haft en praktisk uppgift, t.ex. tjänat som en "ägaresedd", kan väl inte heller uteslutas. Förekomsten av det till sin härkomst oklara namnet Ottar i en inskrift från Lödöse är inte förvånande. Personnamnordböckerna visar att namnet företrädesvis har en västnordisk spridning och att det var mycket brukligt i Norge under hela medeltiden. Däremot har det inte varit särskilt vanligt i Sverige. De säkra runsvenska beläggen är två (ög 118 och 124) och från svensk medeltid är ett trettiotal belägg antecknade. Dessa visar en markant västlig utbredning. Av de tjugofyra personer som burit namnet Ottar eller haft det som patronymikon och som är kända för oss genom samlingarna i Personnamnarkivet i Uppsala är elva från Jämtland, en från Härjedalen och fyra från Bohuslän. En västlig spridningsbild visar också det klent belagda dopnamnet Otter från 1500-talets Sverige. Nyfyndet passar alltså väl in i Lödöses kulturella förbindelser västerut. H.G. Noter 1 Den nusvenska formen beror på en senare utveckling av den fornsvenska formen på samma sätt som mogen ur moin, trogen ur troin. 2 Samma utveckling ägde rum framför n och /: urnordiskt *hlaupan > löpa och *hnigan > nigha. Referenser Boije, S Runforskningar i Södermanland sommaren Svenska fornminnesföreningens tidskrift h. 5:2. Stockholm. Bråte, E Svenska runristare. Stockholm. Jansson, S. B. F Runstensfyndet i Glanshammars kyrka. Från bergslag och bondebygd. Lantmäteriakter över ösby, Lunda sn, Uppland från åren 1705 och Länsstyrelsen. Stockholm. Svärdström, E Runfynd Fornvännen. Några förkortningar B = Bautil. Sthlm 1750 Nä = Närkes runinskrifter 1975 Sö = Södermanlands runinskrifter U = Upplands runinskrifter ög = Östergötlands runinskrifter 1911 Rune finds in 1977 Six of the rune finds in 1977 were given a more thorough examination. Five of these are from the Viking Age and one is medieval. Two are new finds while the others are rediscoveries; of the latter, two are rune stones with almost completely preserved inscriptions and two are in the form of rune-stone fragments whose inscriptions were formerly known in full. One of the newly discovered finds is a rune stone from Lunda parish in Uppland, carved by Sune. The damaged inscription (cf. p. 226) shows that the stone was raised in memory of two men with the names JErinmundr and Piagn. From the inscription it is also evident that the person who caused the stone to be raised also had caused a bridge (i.e. a causeway or a stone-laid förd) to be made. A now incomplddy preserved prayer with the runic inscription prayer verb O. Sw. biazrgha (O. E. beorgan) 'save' was included in the final section of the inscription. The second newly discovered find a wooden stick with a runic inscription, from Lödöse in Västergötland is of medieval origin. On the front of the stick is the name Ottar cf. Othere in Beowolf and in King Alfred's Orosius cut twice (cf. p. 227). Each rune is itself cut thrice and the total number of runes is 24. That the runes were carved for some magic purpose is most uncertain although the inscription can possibly be an allusion or a reminiscence of numerical rune magic.
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av runristade kalkstensfragment från Rinna kyrka, Östergötland Riksantikvarieämbetet 2013 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2013-09-20
Ett runstensfragment från Halls kyrka
Ett runstensfragment från Halls kyrka Halls sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett par oregistrerade runinskrifter från Uppsala i Upplandsmuseet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett par oregistrerade runinskrifter från Uppsala i Upplandsmuseet Riksantikvarieämbetet 2010 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum
Ett nyfunnet runstensfragment från Eds allé
Ett nyfunnet runstensfragment från Eds allé Eds sn, Uppland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Granskning av fragmenten Sö 43 Västerljungs socken, Skällberga
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Granskning av fragmenten Sö 43 Västerljungs socken, Skällberga Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum 2014-0402 Klassificering
Undersökning av nyfunnen gravhäll med runor vid Heda kyrka, Östergötland
Datum 2010-11-01 Dnr 322-3519-2010 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Undersökning av nyfunnen gravhäll med runor vid Heda kyrka, Östergötland Den 15 oktober
Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland
Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökningar av runstensfragment från Kv. Professorn 1 i Sigtuna, Uppland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en oregistrerad runinskrift i Sanda kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av en oregistrerad runinskrift i Sanda kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-02-21 Dnr
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland
Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland Av Magnus Källström Källström, M. 1996. Ett runstensmonument från Skånela kyrka, Uppland. (A rune-stone monument from Skånela Church, Uppland). Fornvännen
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en runristad karvstock från Kv. Traktören 2 i Enköping, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av en runristad karvstock från Kv. Traktören 2 i Enköping, Uppland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-12-14
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av oregistrerade runinskrifter i Ala kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av oregistrerade runinskrifter i Ala kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-02-21 Dnr 3.5.1-591-2014
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. En återfunnen runristning (G 190B) och ett nyfynd i Mästerby kyrka, Gotland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet En återfunnen runristning (G 190B) och ett nyfynd i Mästerby kyrka, Gotland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-04-15
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett runbleck från Sunnerby i Otterstads socken, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum
Ännu ett runbleck från Gamla Uppsala
Ännu ett runbleck från Gamla Uppsala Gamla Uppsala sn, Uppland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Nyfynd av gravhällsfragment med runor i Husaby kyrka, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-12-01 Dnr
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av en runristad tegelsten från Kv. Klostret i Strängnäs, Södermanland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av en runristad tegelsten från Kv. Klostret i Strängnäs, Södermanland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum
Runfynd Av Jan Paul Strid och Marit Åhlén
Runfynd 1986 Av Jan Paul Strid och Marit Åhlén Strid, J. P. and Åhlén, M. 1988. Runfynd 1986. (Rune finds in 1986.) Fornvännen 83. Stockholm. Three runic inscriptions were found in 1986. Two are runestone
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av medeltida runristningar i Kinneveds kyrka, Västergötland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av medeltida runristningar i Kinneveds kyrka, Västergötland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2014-04-09
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10
U414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.
NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka
Undersökning av runristade och ornerade stenfragment i Fornåsa kyrka, Östergötland
Datum 2013-02-07 Dnr 3.5.1-00469-2013 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Undersökning av runristade och ornerade stenfragment i Fornåsa kyrka, Östergötland
Granskning av ett runristat ben från Mälby, Tillinge sn, Uppland
Datum 2011-02-02 Dnr 322-425-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Granskning av ett runristat ben från Mälby, Tillinge sn, Uppland Den 12 januari 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Skåne län 2012
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Skåne län 2012 Riksantikvarieämbetet 2012 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2012-12-27
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning
Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010
Datum 2010-12-28 Dnr 322-907-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport om granskning och uppmålning av runinskrifter i Stockholms län 2010 Under fältsäsongen
Renovering av kyrkogårdsmur Husby-Sjuhundra
Renovering av kyrkogårdsmur Husby-Sjuhundra PM 2019-02-04 Arkeologisk rådgivning och kontroll Stockholms län, Uppland, Norrtälje kommun, Husby-sjuhundra socken, Husby-Sjuhundra kyrkogård, L2018:711 Fyndplats,
Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad
Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rapport om granskning av runstenar i Värmland i april 2010
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Rapport om granskning av runstenar i Värmland i april 2010 Riksantikvarieämbetet 2010 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2010-11-19 Dnr 322-905-2011
Runfynd 1970. 202 Smärre meddelanden. Gotland, Hablingbo kyrka
202 Smärre meddelanden Runfynd 1970 Under året har tjugofyra förut obeaktade runinskrifter undersökts, sju vikingatida och sjutton medeltida. Av de sju vikingatida, från Södermanland och Uppland, är en
SIGTUNA. med Haga, St. Olof och St. Per. Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen.
SIGTUNA med Haga, St. Olof och St. Per Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen. Konventet, som anslöt till kyrkans sydsida, förstördes däremot.
Sl 28 Sigtuna, Kv. Trädgårdsmästaren 9 10
Litteratur: H. Gustavson, Arbetet vid Runverket, Stockholm, i: Nytt om runer 6 (1991), s. 18f., Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna, i: Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
U368 Skepptuna Plats: På gården i Helgåby. Status Fragment men numer försvunnet. Inskrift: de läto Åsmund ristade Kommentar: Jfr U369
SKEPPTUNA Kyrkan av sten härrör från 1200-talets början och förlängdes mot öster ca 1300. Vid 1400-talets mitt välvdes den, och det kraftiga tornet med rika tegelblinderingar byggdes. Vidare tillkom sakristia
Runfynd Av Elisabeth Svärdström och Helmer Gustavson
Runfynd 1973 Av Elisabeth Svärdström och Helmer Gustavson Under 1973 har 12 runfynd registrerats, 6 vikingatida och 6 från medeltiden. Av de förstnämnda är fyra återfynd av tidigare kända, sedermera förkomna
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi Utgiven av Sigtuna Museum Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi 2011 Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström Utgiven av Sigtuna Museum SITUNE DEI Runstenen under kakelugnen i kvarteret Tryckaren Torbjörn
Två arkivfunna runstenar från Uppsalatrakten Källström, Magnus Fornvännen 2012(107):1, s : ill.
Två arkivfunna runstenar från Uppsalatrakten Källström, Magnus Fornvännen 2012(107):1, s. 59-62 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2012_059 Ingår i: samla.raa.se Två arkivfunna runstenar
Riksantikvarieämbetet 2014 Box Visby
Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum 2013-12-02 Klassificering Dnr 3.5.1-2288-2014 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kvs Författare Thorgunn Snædal
Runinskriften på det dosformiga spännet från Tyrvalds i Klinte socken, Gotland Snaedal, Thorgunn Fornvännen 80-83
Runinskriften på det dosformiga spännet från Tyrvalds i Klinte socken, Gotland Snaedal, Thorgunn Fornvännen 80-83 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1986_080 Ingår i: samla.raa.se Runinskriften
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av medeltida runristningar i Högs kyrka, Hälsingland Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-08-19 Dnr 322-02795-2011
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård
Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Sl 64 Sigtuna, Kv. Professorn 1
Sl 64 Sigtuna, Kv. Professorn 1 Litteratur: H. Gustavson, Verksamheten vid Runverket, Stockholm, i: Nytt om runer 15 (2001), s. 22; H. Gustavson, Personnamn i inskrifterna på runföremålen från Sigtuna.
BILLBYSTENEN, RYBYLUNDSTENEN OCH ANDRA UPPLÄNDSKA RUNSTENSFYND Av Sven B.F. Jansson
BILLBYSTENEN, RYBYLUNDSTENEN OCH ANDRA UPPLÄNDSKA RUNSTENSFYND Av Sven B.F. Jansson Vid Billby soldattorp i S:t Pers socken påträffades i december 1954 en hittills okänd runsten. Stenen kom i dagen, då
RUNSTENEN I RYSSBY KYRKA (Sm 39)
RUNSTENEN I RYSSBY KYRKA (Sm 39) Av Sven B. F. Jansson I en skrivelse av den 1 februari 1963 anhöll kyrkoherde B. Rexell på Ryssby församlings vägnar om tillstånd "att ur Ryssby kyrkas södra mur få framtaga
Om runstensfragmenten vid Hagby i Täby socken Westlund, Börje Fornvännen Ingår i:
Om runstensfragmenten vid Hagby i Täby socken Westlund, Börje Fornvännen 152-156 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1964_152 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDE OM RUNSTENSFRAGMENTEN VID
Futhark. International Journal of Runic Studies
Futhark International Journal of Runic Studies Containing proceedings of the Seventh International Symposium on Runes and Runic Inscriptions, Oslo, 9 14 August 2010 Part 1: Plenary lectures Main editors
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av ett nyfunnet runbleck från Gamla Uppsala, Uppland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av ett nyfunnet runbleck från Gamla Uppsala, Uppland Riksantikvarieämbetet 2014 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se Datum 2014-06-04 Dnr
Hus i gatan Akut vattenläcka
Rapport 2012:60 Arkeologisk förundersökning Hus i gatan Akut vattenläcka RAÄ 5 och 16 Järntorgsgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M
Runstenen vid Vansta (Ingvarsstenen)
RUNSTENSVÄGEN Runstenen vid Vansta (Ingvarsstenen) Sven och Sten reste stenen efter Toste, sin fader, som blev död i Ingvars följe. Och efter Torsten och efter Östen, Alvhilds son. I parken vid Vansta
Beskrivning av databasen
Rundatabasen är från början uppbyggd i DOS-miljö. Det sökprogram som finns för PC-användare har i detta skede tyvärr inte kunnat omarbetas för Mac-datorer. Själva datafilerna är dock i rent textformat
Ett runben från kvarteret Humlegården 12
Ett runben från kvarteret Humlegården 12 Sigtuna, Uppland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Undersökning av runristade föremål från Kv. Åkroken 3 i Nyköping, Södermanland
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Undersökning av runristade föremål från Kv. Åkroken 3 i Nyköping, Södermanland Riksantikvarieämbetet 2010 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2012-04-10
Undersökning av ett nyfunnet runbleck från Spånga kyrkogård, Uppland
Datum 2011-05-19 Dnr 322-1668-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Magnus Källström Undersökning av ett nyfunnet runbleck från Spånga kyrkogård, Uppland Den 21 februari
Ombyggnad av ledningsnät vid Åsbo kyrkogård
Rapport 2009:27 Arkeologisk förundersökning Ombyggnad av ledningsnät vid Åsbo kyrkogård Strålsnäs 3:1, 3:8 och 5:1 Åsbo socken Boxholms kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län
2016-01-22 Antikvarie Robin Lucas Dnr: Ar-117-2014 Länsstyrelsen Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo
STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Inför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark
ÄNNU NÄGRA RUNFYND FRÄN SENARE
ÄNNU NÄGRA RUNFYND FRÄN SENARE ÄR Av Sven B. F. Jansson Östra Enebg kgrka, Norrköping I samband med Östra Eneby kyrkas restaurering påträffades dels en runsten, dels en sten med relief huggen drakornamentik.
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Inskrift:... k bunta sin... auk -... ubrik fabur sin gu...-b... n-- 5 10.15 20 25 30
Smärre meddelanden Runfynd 1969 Arets runfynd begränsar sig till åtta, därav två hela runstenar, större eller mindre fragment av fyra sådana, två medeltida föremål, en stylus samt ett djurben med runor.
Runfynd Av Helmer Gustavson. Gustavson, H Runfynd (Rune finds in 1984.) Fornvännen 81. Stockholm.
Runfynd 1984 Av Helmer Gustavson Gustavson, H. 1986. Runfynd 1984. (Rune finds in 1984.) Fornvännen 81. Stockholm. In 1984 eight runic linds were registered, six of which were new finds and two rediscoveries.
Balder Arkeologi och Kulturhistoria
PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.
Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.
(1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,
Runfynd Smärre meddelanden. Skåne, Lund, kv. Glambeck 4.
Smärre meddelanden 2fii Runfynd 1966 Skåne, Lund, kv. Glambeck 4. Det intressantaste fyndet är utan tvekan en rikt ornerad käpp av lönn med en kort runinskrift. Föremålet påträffades i augusti 1966 vid
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Den gamla muren tittar fram
Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING. Ekeby Prästgård. Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke, Kumla socken, Ekeby Prästgård 2:1 Helmut Bergold UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2008:22 ARKEOLOGISK UTREDNING Ekeby Prästgård Närke,
Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning och historisk arkeologi 2013 Redaktion: Elisabet Claesson Rune Edberg (samordnare) Magnus Källström Utgiven av Sigtuna Museum Nyfunnen runsten vid Odensala kyrka
FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA
FÖLJ MED PÅ EN VANDRING I RUNORNAS SIGTUNA U 385. Vid Olovsgatan. Fragmentet är inmurat högt upp i kyrkoruinens västgavel En vandring i runornas Sigtuna Sammanlagt 15 runstenar ingår i vandringen, 12 i
Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län
Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson
Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård
UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Ny Varberg Lindhovs Gård Halland, Varbergs kommun, Lindbergs sn, RAÄ 40 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2000:25 ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid
Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969
Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
Kabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Hej, jag heter Runa. Vill du veta en hemlighet?
Runstensjakt för stora och små Hej, jag heter Runa. Vill du veta en hemlighet? Ordet runa betyder visdom eller hemlighet. Runa kan också kallas stav. När du tänker på runor så tänker du kanske på runstenar?
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Den nyfunna runstenen vid Lilla Vilunda i Upplands Väsby Jansson, Sven B. F. Fornvännen 67,
Den nyfunna runstenen vid Lilla Vilunda i Upplands Väsby Jansson, Sven B. F. Fornvännen 67, 170-179 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_170 Ingår i: samla.raa.se Den nyfunna runstenen vid
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Granskning och upprustning av runinskrifter i Stockholms län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Granskning och upprustning av runinskrifter i Stockholms län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-11-08 Dnr 322-4237-2011
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Runfynd 1980 Gustavson, Helmer Fornvännen 76, 186-202 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1981_186 Ingår i: samla.raa.se
Runfynd 1980 Gustavson, Helmer Fornvännen 76, 186-202 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1981_186 Ingår i: samla.raa.se Runfynd 1980 Av Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal Brink Gustavson,
ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR
2014-06-18 Dnr Ar-353-2014 Anna Ölund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID LÄBY KYRKA, LÄBY SOCKEN, LST DNR 431-2149-14 I samband med
Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild
Sl 3 Sigtuna, Kv. Humlegården 3
Litteratur: G. Gihl, Arkeologiska undersökningar i Sigtuna 1927, i: UFT 10 (1927), bil. 2; A. Nordén, Tusenårig skriftgåta i Ulvsunda, i: Stockholmstidningen 2/5 1942; A. Nordén, Bidrag till svensk runforskning,
Futhark. International Journal of Runic Studies. Main editors James E. Knirk and Henrik Williams. Assistant editor Marco Bianchi
Futhark International Journal of Runic Studies Main editors James E. Knirk and Henrik Williams Assistant editor Marco Bianchi Vol. 6 2015 Published with financial support from the Nordic Publications Committee
Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1
Rapport över georadarmätningarna vid Fogdö kyrka juni 2016.
Rapport över georadarmätningarna vid Fogdö kyrka 27-30 juni 2016. Sex mätningar har gjorts varav fem är innanför kyrkogårdsmuren och en utanför i nordväst. En mätning gjordes utefter kyrkans norra långsida
Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka
UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK
Akacian 8. RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning Veronica Palm Magnus Petersson
Akacian 8 RAÄ 94, Akacian 8, Gamla Stan, Kalmar stad & kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1988 Veronica Palm Magnus Petersson Rapport december 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet
Bottarve 1:43, Bottarve 1:20
Rapport Arendus 2014:38 Bottarve 1:43, Bottarve 1:20 Arkeologisk förundersökning Bottarve 1:43, Bottarve 1:20 Fröjel socken Region Gotland Gotlands län 2014 Dan Carlsson Arendus AB Färjeleden 5, 21 58
ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST DNR
2015-08-28 Dnr Ar-584-2015 Dan Fagerlund Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten 751 86 Uppsala ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST
Runfynd Av Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal Brink
Runfynd 1978 Av Helmer Gustavson och Thorgunn Snaedal Brink Gustavsson, H. & Snaedal Brink, T. 1979. Runfynd 1978. (Rune finds in 1978.) Fornvännen 74. Stockholm. The authors report on the 17 rune finds
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr
Av Sven B. F. Jansson
UPPLÄNDSKA RUNSTENSFYND Av Sven B. F. Jansson Sedan jag senast hade tillfälle att i denna tidskrift redogöra för märkligare runstensfynd, 1 har ett glädjande stort antal hittills okända inskrifter kommit