Naturvärdesinventering vid Skärholmsdalen, Stockholms stad

Transkript

1 NVI Skärholmsdalen Slutversion Slutversion Naturvärdesinventering vid Skärholmsdalen, Stockholms stad Naturmiljöutredning, med naturvärdesinventering enligt SIS 1

2 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Beställning: Exploateringskontoret, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Slutversion: Uppdragsansvarig och kvalitetsgranskning: Anders Haglund Medverkande: Johan Allmér och Anna-Sara Liman Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7331 Bild på framsidan: Delområde 1 2

3 Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 6 Metod... 6 Osäkerhet i bedömningen... 8 Allmän beskrivning av området... 9 Naturvårdsstatus och förhållande till kommunala planer.. 9 Tidigare bedömningar/inventeringar... 9 Habitatnätverk och grön infrastruktur ESBO och gröna kilar i Stockholmsregionen Naturmiljöer på platsen Delområden med högt naturvärde, klass Delområden med påtagligt naturvärde, klass Delområden med visst naturvärde, klass Naturvårdsarter.. 17 Skyddade arter Rödlistade arter Övriga intressanta naturvårdsarter Ekosystemtjänster.. 19 Ekologisk känslighet Förslag till anpassningar Övriga anpassningar som föreslås Referenser Bilaga 1. Redovisning av naturvärdesinventering (NVI) Bilaga 2. Metosbeskrivning av naturvärdesinventering (NVI) NVI Skärholmsdalen Slutversion

4 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Sammanfattning Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret genomfört en naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS i planområdet Skärholmsdalen i Stockholms stad. Fältarbetet utfördes av Johan Allmér, Ekologigruppen. Området besöktes vid två tillfällen (22/11, 25/11) 2016, denna inventering kompletterades med en inventering av naturvårdsarter 2017 (7/6, 23/6) som utfördes av Anna-Sara Liman på Ekologigruppen. Naturvärdesinventering Naturvärdesinventeringen utfördes sent på säsongen. I de ädellövskogsmiljöer som finns i planområdet kan förvänta sig förekomst av skyddsvärda arter bland kärlväxter, fåglar, groddjur och insekter som inte går att inventera under november månad. En kompletterande inventering genomfördes under juni månad 2017 för att få med eventuella naturvårdsarter som bedömts kunna finnas i de förekommande naturtyperna. Inom planområdet har avgränsats tre delområden som bedöms vara av högt naturvärde (naturvärdesklass 2, delområde 1, 13 och 15, se NVI-karta, figur 7). Två delområden utgörs av ekdominerade miljöer, varav två ligger i branter med inslag av blockmark (1 och 15). I dessa delområden finns även ett spritt inslag av gamla tallar som bedöms vara minst 150 till 180 år gamla. I samtliga delområden (1, 13, 15) växer tallticka (nära hotad, NT) på flera gamla tallar. Delområde 13 utgörs av en större hällmarkstallskog som ligger inom Sätra naturreservat. Endast en mindre del närmast planområdet har inventerats inom ramen för uppdraget. Hällmarkstallskogen är inom inventeringsområdet glest bevuxen med tall, inslag av senvuxen ek förekommer också, vilket är typiskt för hällmarkstallskogarna i området. De äldre tallarna bedöms vara minst 150 år gamla och på en av tallarna växte tallticka (nära hotad, NT). Tio stycken delområden har bedömts hysa påtagligt naturvärde (klass 3, se NVI-karta, figur 7). Två av dessa utgörs av hällmarkstallskog med inslag av äldre tall (delområde 2, 16). Ett delområde utgörs av mager tallskog (delområde 4). Inslaget av äldre tall förekommer spritt i delområdena, död ved förekommer endast mycket sparsamt. Sex delområden utgörs av löv- eller blandskogsmiljöer, ofta med inslag av ek och lönn, i dessa förekommer även sparsamma inslag av gammal tall (delområde 3, 8, 9, 10, 12 och 19). Bland de triviala träden dominerar asp, björk och sälg. Trädskiktets täthet varierar från glest till slutet, inslaget av lövsly och buskage är generellt lågt. Ett delområde utgörs av en ekbacke på en åkerholme med yngre vidkroniga ekar (delområde 7). Sex stycken delområden bedöms hysa visst naturvärde (klass 4, figur 7). Dessa utgörs av en ung tallskog, en ung lövblandskog och en öppen kultiverad gräsmark. Totalt har 8 stycken naturvårdsarter noterats från inventeringsområdet. Två rödlistade arter är observerade från området, tallticka (nära hotad, NT) och tornseglare (sårbar, VU, källa Artportalen). Tallticka växer på en gammal tall i delområde 2, 4, 13, 15, 19 och tornseglare observeras årligen i området. Båda arterna är relativt vanligt förekommande i kommunen. På flera lövträd hittades krushättemossa (i vid bemärkelse, flera närstående arter) och lönnlav. Dessutom finns fynd av den ovanliga och skyddade orkidéarten skogsknipprot från inventeringsområdet. Habitatnätverk Planområdet Skärholmsdalen ingår i ett av stadens kärnområden för ESBO-områden samt habitatnätverken för barrskogsfåglar, eklevande insekter och groddjur. Vid en exploatering inom planområdet finns risk för viss negativ påverkan på ESBO-området och habitatnätverken. Planområdet ligger i den sydöstra delen av ESB-området vilket medför att en exploatering inte medför någon uppsplittring av kärnområdet, däremot minskar ytan. Planområdet berör endast de lägre klassade tillgänglighetsytorna för habitatnätverken barrskogsfåglar och eklevande insekter och även för dessa ligger planområdet i den sydöstra delen av berörda habitatnätverk. För habitatnätverket groddjur berör planområdet huvudsakligen ytor som bedöms vara högst troliga till troliga för spridning. Inom planområdet finns även delområden som bedöms kunna vara viktiga övervintringsloka- 4

5 ler för grod- och kräldjur (delområde 1, 3 och 15). För habitatnätverket groddjur kan en exploatering inom planområdet medföra en märkbar påverkan, framför allt om viktiga övervintringsplatser förstörs. För att säkerställa naturvärden och habitatnätverk som finns inom planområdet föreslår vi bland annat följande åtgärder: Bevara alla områden av höga värden (klass 2) Bevara strategiska grönstråk och områden med naturvärden kopplade till ek och tall Bevara skyddsvärda träd och yngre rekryteringsträd som med tiden kan utvecklas till värdefulla träd Bevara värden och miljöer kopplade till groddjur Säkerställ framtida spridningssamband för berörda habitatnätverk Beakta ekosystemtjänster i planering och gestaltning NVI Skärholmsdalen Slutversion

6 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Exploateringskontoret, Stockholms stad, genomfört en naturvärdesbedömning av planområdet Skärholmsdalen. Det berörda området utgörs av en bård med naturmark som ligger norr om bebyggelsen i den norra delen av Skärholmen norr om området ligger bostadsområdet och Sätra naturreservat. Läget framgår av figur 1. Ett något större område (inventeringsområde) än själva planområdet har naturvärdesbedömts. Det aktuella området ingår i ett av stadens kärnområden för ESBO-områden samt habitatnätverken för barrskogsfåglar, eklevande insekter och groddjur. Det har därför varit viktigt att i mer detalj undersöka vilka förutsättningar inventeringsområdet kan tänkas ha för dessa habitatnätverk. Naturvärdesinventeringen kommer att användas som underlag vid planläggning av området för bostadsbyggande. Figur 1. Placering (grön rektangel) och avgränsning av inventeringsområdet. I den infällda bilden visas en detaljerad kartbild över inventeringsområdet (röd linje). Metod Naturvärdesinventering Ekologigruppen har utfört naturvärdesinventeringen (NVI) enligt SIS-standard (SS :2014), nivå medel, med ett tillägg att även naturvärden av klassen visst naturvärde klass 4 registrerades. Naturvärdesinventeringen har utförts inom hela det avgränsade inventeringsområdet (figur 1). Vid naturinventeringen inventerades naturmiljöer på förekomst av ekologiskt värdefulla biotoper och strukturer, som till exempel förekomst av gamla träd, gammal skog, död ved och hålträd. Naturvårdsarter eftersöktes också, med särskilt fokus på svampar, lavar, mossor och kläckhål efter vedlevande skalbaggar, detta på grund av att inventeringen genomfördes sent på säsongen. En kompletterande inventering genomfördes under juni månad 2017 för att få med eventuella naturvårdsarter som bedömts kunna finnas i de förekommande naturtyperna. I bilaga 2 finns en mer detaljerad beskrivning av inventeringsmetoden. 6

7 Inför fältarbetet gjordes en flygbildstolkning från ortofoto där avgränsning av delområden gjordes utifrån strukturer i skogsmiljön som bedömts vara viktiga för biologisk mångfald. NVI Skärholmsdalen Slutversion Befintlig kunskap om området biologiska värden har eftersökts i följande databaser och litteratur: Artportalen (där även uppgifter från Stockholms ArtArk numera ingår) (20/10) Utdrag ur ArtDatabankens databas över rödlistade arter (20/10) Stockholms stads Dataportal (GIS-underlag för stadens habitatnätverk) Grönstrukturen i Stockholms stad Regionala gröna kilarna (RTK) Skogen källa (Nyckelbiotopsinventeringen) Fältarbetet utfördes av Johan Allmér och Anna-Sara Liman, Ekologigruppen. Området besöktes vid två tillfällen (22/11, 25/11) 2016 där en naturvärdesbedömning enligt SIS gjordes, denna inventering gjordes av Johan Allmér. Eftersom naturvärdesinventeringen genomfördes sent på säsongen genomfördes en kompletterande inventering av naturvårdsarter under juni 2017, denna inventering utfördes av Anna-Sara Liman. Spridningsanalys I denna utredning har det inte ingått analys av spridning med hjälp av datorapplikationen Matrix Green eller liknande. Konsekvensbedömning på spridningssamband och habitatnätverk utgår från befintlig kunskap samt den kunskap om planområdets naturvärden som denna naturvärdesinventering har givit. Figur 2. Blockrik mark i ost sydläge, lämplig övervintringsplats för groddjur, delområde 1. 7

8 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Osäkerhet i bedömningen Den sena inventeringsperioden 2016 medförde att förekomster av naturvårdsarter bland framför allt kärlväxter, kräl- och groddjur samt häckande fåglar sannolikt var underrepresenterade, detta gäller till viss del även svampar. Dessa bedöms även kunna utgöra viktiga artgrupper bland naturvårdsarter inom inventeringsområdet. Förekomst av naturvårdsarter utgör en grund för naturvärdesbedömning i SIS. En kompletterande inventering av naturvårdsarter genomfördes under juni månad 2017, vid denna tidpunkt är det dock svårt att observera exempelvis svampar kärlväxter som blommar senare på säsongen. De fynduppgifter som finns inrapporterade till Artportalen och ArtDatabanken från området är så pass fåtaliga att man inte kan använda dessa för en säker bedömning av områdets naturvärden. Den inventeringsinsats som gjorts inom uppdraget bedöms som tillräckligt för att bedömningarna av naturvärdena håller en godtagbar nivå även om vissa artgrupper sannolikt är förbisedda inom undersökningsområdet. 8

9 Allmän beskrivning av området Inventeringsområdet utgörs av ett varierat område med inslag av naturmark som huvudsakligen är trädklädd och öppnare parkartade miljöer. I den östra delen av inventeringsområdet ligger trädklädda branter som vetter mot öst och norr. Sluttningarna är bitvis branta och partier med rasbranter förekommer. Trädskiktet domineras av lövträd, bitvis med ett större inslag av ek. Inslag av gammal tall finns också. I buskskiktet förekommer yngre bestånd av hassel. I kanterna uppe på höjden finns mindre partier av hällmarkstallskog och i den norra delen av branten finns ett parti med äldre tallskog. Nedanför tallskogen, på andra sidan gång- och cykelvägen ligger en bergskulle med yngre ek och tall. Nedanför branten bereder en öppen, parkartad gräsyta ut sig mot Skärholmsvägen och Sätra. En liten moränhöjd bevuxen med ek ligger som en ö i ute i gräsmarken. Flera gång- och cykelvägar går genom gräsytan, utmed dessa finns på flera ställen planterade lövträd. Den västra delen av inventeringsområdet utgörs delvis av en fortsättning på den östra och norra branten. Här är dock marken mer påverkad av tidigare exploateringar och utgörs av en blandning av öppnare gräsytor och partier med triviallövträd ( bland annat asp, björk och sälg), mindre partier med ek och lönn förekommer också. Väster därom går en bergsrygg som en sydlig utlöpare från hällmarkerna i Sätra naturreservat. På toppen av bergsryggen växer det en gles och mager hällmarkstallskog. I sluttningarna dominerar lövträd, bitvis med ett stort inslag av ek. Längre väster ut sträcker sig inventeringsområdet in mellan befintlig bebyggelse och här utgörs större delen av grönytorna av parkartad gräsmark och planterade träd. Det finns dock några mindre områden med naturligt föryngrade trädmiljöer. Naturvårdsstatus och förhållande till kommunala planer Inventeringsområdet berörs av flera av Stockholms stads underlag som rör naturvård och biologisk mångfald. Dessa beskrivs närmare nedan. Tidigare bedömningar/inventeringar Inga tidigare naturvärdesinventeringar finns från det aktuella området. NVI Skärholmsdalen Slutversion

10 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Habitatnätverk och grön infrastruktur Under senare år har man på nationell nivå inom naturvårdsarbetet börjat använda begreppet grön infrastruktur. Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och strukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över Sverige på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper är säker. Att bevara och sköta om naturområden som är ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bibehålla fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. Planområdet berörs av tre habitatnätverk, ett för barrskogsfåglar (figur 4), ett för eklevande insekter (figur 5) och ett för groddjur (figur 6), dessutom omfattas planområdet av ett ESBO-område (Ekologiskt Särskilt Betydelsefullt Område) (figur 3). Dessa områden finns presenterade på Stockholms stads dataportal ( ESBO och gröna kilar i Stockholmsregionen Figur 3. Karta över ESBO-området som berör planområdet Skärholmsdalen (grön avgränsning). I stadens ekologiska infrastruktur finns områden som har särskilt viktiga funktioner för växt- och djurlivet och som därmed starkt påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald i staden. Ett sådant område kan vara särskilt rikt på arter men det kan också vara ett artfattigare område, vars strategiska läge i landskapet gör det särskilt viktigt från ekologisk synpunkt. Dessa områden kallar Stockholms stad för Ekologiskt Särskilt Betydelsefulla Områden (ESBO), vilket de också omnämns som i stadens olika miljöprogram. Sätra är även utpekat som ett kärnområde i den regionala grönstrukturen och lig- 10

11 ger inom Bornsjökilen men saknar sammanhängande gröna samband andra kärnområden inom kilen. I och med dess storlek bedöms kärnområdet som Sätra naturreservat utgör vara av betydelse för den regionala grönstrukturen. ESBO-områdena har delats in i tre huvudfunktioner: 1. Ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde 2. Ekologiskt särskilt betydelsefull livsmiljö för skyddsvärda arter 3. Ekologiskt särskilt betydelsefull spridningszon Större delen av planområdet ligger i ett större kärnområde för ESBO som sträcker sig utmed hela Sätra naturreservat (figur 3). Naturmiljön inom ESBO-området är mosaikartat men i anslutning till planområdet dominerar barrskog, framför allt hällmarkstallskog och spridda ekmiljöer. En exploatering av planområdet medför att de sydöstra delarna av ESBO-området påverkas negativt genom förlust av ingående miljöer. Påverkan bedöms dock bli liten om man ser till ESBO-områdets totala utbredning och ytan av ingående naturtyper. I och med att planområdet ligger som en återvändsgränd inom ett större grönområde uppstår ingen egentlig fragmenteringseffekt. Om exploateringen skulle skett längre in i det större grönområdet, skulle den negativa påverkan bli större genom att det skulle kunna medföra en barriär och inom ett obrutet grönområde. Graden av påverkan är dock helt beroende på hur viktiga naturmiljöerna inom planområdet är för den biologiska mångfalden i området. Innan en inventering under fältsäsong har genomförts går det inte att med någon säkerhet att bedöma graden av påverkan på ESBO-området. NVI Skärholmsdalen Slutversion

12 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Barrskogsfåglar Barrskogsfåglar är genom sin ekologi mer beroende av barrskog och lever vanligtvis inte i lövdominerade miljöer. Många arter är också beroende av att det finns tillgång till större sammanhängande barrskogsområden. I stadens analyser över habitatnätverk har man använt barrskogsmesar som talltita och tofsmes vilka är två typiska arter med avseende på behov av större sammanhängande barrskogsområden. De västra delarna av planområdet ligger till stor del inom ett område av habitatnätverket som bedöms ha relativt hög tillgänglighet (figur 4). Det är en sydlig utlöpare av Sätra naturreservat med gammal barrskog, huvudsakligen hällmarkstallskog, som sträcker sig in mot Skärholmen. Inne i planområdet bedöms tillgängligheten avta, särskilt mot öster. Dessa habitatnätverk täcker hela Stockholms stad och är som regel grova skattningar med avseende på förekomst och utbredning av lämpliga barrskogsmiljöer. Inom planområdet finns relativt få lämpliga barrskogsmiljöer, utan större delen av planområdet utgörs av miljöer som inte är primära barrskogsmiljöer. Inom planområdet är det framför allt lövblandskog som dominerar, men med ett varierat barrträdsinslag, huvudsakligen av tall. Totalt sett inom planområdet är inslaget av lämpliga barrskogsmiljöer mycket begränsat och sett till det aktuella habitatnätverket utgör dessa barrskogsmiljöer en mycket liten andel. Figur 4. Habitatnätverk för barrskogsfåglar baserat på data från Stockholms stads open source data. Ju mörkare färg desto starkare samband. Planområdet Skärholmsdalen är inringat med röd linje. Kartbilden som bygger på data från början av 2000-talet, visar att tillgängligheten för barrskogsfåglar är relativt hög till medel inom planområdet. 12

13 Eklevande insekter Planområdet omfattas av Stockholms stads habitatnätverk för eklevande insekter (figur 5). Inom planområdet finns inga riktigt värdefulla miljöer för eklevande insekter, dock finns det några delområden där det på lite sikt kan utvecklas värdefulla livsmiljöer (delområde 1, 7, 10 och 15). De delar av habitatnätverket som ligger inom planområdet bedöms dock ha låg tillgänglighet och det tycks inte finnas några värdefullare ekmiljöer i närområdet som kan påverkas negativt genom en exploatering. Söder om Skärholmen ligger ett annat kärnområde för eklevande insekter med hög tillgänglighet lokalt inom det nätverket. Dessa två värdekärnor tycks dock ha ett begränsat utbyte mellan varandra (figur 5). NVI Skärholmsdalen Slutversion Om hänsyn tas till viktigare ekmiljöer inom planområdet bedöms en exploatering endast medföra en liten påverkan på habitatnätverket för eklevande insekter. Figur 5. Habitatnätverk för eklevande insekter baserat på data från Stockholms stads open source data. Ju mörkare färg desto starkare samband. Planområdet Skärholmsdalen är inringat med grön linje. Kartbilden som bygger på data från början av 2000-talet, visar att tillgängligheten för eklevande insekter är relativt låg inom planområdet. 13

14 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Groddjur Planområdet Skärholmsdalen berörs av Stockholms stads habitatnätverk för groddjur (figur 6). Groddjur är beroende av flera olika miljöer för sin livscykel och det kan räcka med att någon av dessa miljöer förstörs för att en lokal population ska minska eller till och med utplånas. Särskilt viktiga är groddjurens övervintringsplatser, utan dessa överlever inte groddjuren vinterhalvåret. Det är därför viktigt att ha en god kännedom om var i landskapet olika livsmiljöer finns och hur de hänger samman. Inom planområdet finns det framför allt övervintringsplatser, spridningsstråk och födosökslokaler som bedöms viktiga för groddjuren. I delområde 1 och 15 finns blockrika partier som bedöms vara mycket lämpliga övervintringsplatser för grod- och kräldjur (figur 7). En exploatering inom planområdet bedöms kunna medföra negativ påverkan på habitatnätverket för groddjur inom Sätraområdet om inte tillräcklig hänsyn tas till livsmiljöerna. Enligt habitatkartan (figur 6) har planområdet starka samband med ett område viktigt för groddjurspridning ca meter öster om planområdet på andra sidan skärholmsvägen. Mellan dessa områden går dock Skärholmsvägen som får anses vara en betydande barriär. Vägar av denna storlek i tätbebyggda områden medför att många grod- och kräldjur dödas om de har vandringsstråk som går över vägbanan. Man kan därmed anta att eventuell spridning österut redan i nuläget är starkt begränsat. De grodmiljöer som finns i den östra delen är delområde 1 som framför allt lämpar sig som övervintringsplats samt intilliggande delområden (3 och 6, figur 7). Även delar av delområdena 8 och 9 fungerar säkert som spridningsstråk och födosöksområden (figur 7). Norr om planområdet finns en mindre våtmark och diken som kan fungera som fortplantningsområde för groddjur. Figur 6. Habitatnätverk för groddjur (modellart padda) baserat på data från Stockholms stads open source data. Ju mörkare färg desto starkare samband. I habitatnätverket inom planområdet Skärholmsdalen bedöms spridning vara högst trolig till trolig. 14

15 Naturmiljöer på platsen NVI Skärholmsdalen Slutversion Figur 7. Karta över delområden med naturvärden enligt SIS-standard. Området har inventerats och klassats enlig SIS-standard för naturvärdesinventering (NVI). Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden (delområden) av betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesinventeringen resulterar i avgränsning av områden och naturvärdesklassning, samt objektbeskrivningar av avgränsade delområden (bilaga 1). I bilaga 1 redovisas respektive områdes naturvärde i detalj och här finns också bilder på varje delområde. Nedan presenteras resultatet av naturvärdesinventeringen. Naturvärdesinventeringen utfördes sent på säsongen i miljöer där man kan förvänta sig förekomst av karakteristiska naturvårdsarter bland kärlväxter, fåglar och även insekter. Naturvärdesbedömningen är därför preliminär och en ny naturvärdesbedömning bör göras under fältsäsong för att få en säker bedömning av naturvärdesklasserna. Områdets naturvärden redovisas i figur 7. Fyra delområden med högt naturvärde, 12 delområden med påtagligt naturvärde och tre delområden med visst naturvärde har avgränsats. Delområden med högsta naturvärde bedöms för närvarande inte finnas i området. 15

16 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Bedömning av artoch biotopvärde Bedömningsgrunden för biotopvärde omfattar två underliggande aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet. I aspekten sällsynthet vägs även eventuella hot mot biotopen in. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). I bedömningsgrunden för art värde ingår fyra aspekter naturvårdsarter (se nedan), rödlistade arter, hotade arter och artrikedom. Följande naturvärdesklasser finns (SIS standard SS :2014): högsta naturvärde, naturvärdesklass 1. Naturvärdesklass 1 finns inte i planområdet. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. högt naturvärde, naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms inte varje delområde behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå, men bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden ska kunna bibehållas. visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Delområden med högt naturvärde, klass 2 Samtliga delområden bedöms som lägst kunna ha påtagligt artvärde, denna bedömning är dock preliminär. Samtliga delområden bedöms även ha påtagligt biotopvärde. Detta betyder att det anses finnas goda förutsättningar att påträffa skyddsvärda arter i dessa miljöer. Samtliga delområden bedöms vara naturligt föryngrade och flerskiktade. Inom planområdet har tre delområden med högt naturvärde, klass 2, avgränsats (1, 13 och 15, figur 7). Två delområden utgörs av ekdominerade miljöer, som ligger i branter med inslag av blockmark (1 och 15). I dessa delområden finns även ett spritt inslag av gammal tall som bedöms vara minst 150 till 180 år gamla. Trädskiktet i delområdena år olikåldrigt och luckigt. I buskskiktet växer yngre bestånd av hassel, särskilt i delområde 1. I samtliga delområden växer tallticka (nära hotad, NT) på flera gamla tallar. Död ved av lövträd förekommer spritt, framför allt i klenare dimensioner. Delområde 13 utgörs av en större hällmarkstallskog som ligger inom Sätra naturreservat. Endast en mindre del närmast planområdet har inventerats vid detta tillfälle. Hällmarkstallskogen är inom inventeringsområdet glest bevuxen med tall, inslag av senvuxen ek förekommer också vilket är typiskt för hällmarkstallskogarna i området. Beståndet är olikåldrigt och luckigt. De äldre tallarna bedöms vara minst 150 år gamla, på en av tallarna växte tallticka (nära hotad, NT). Död ved förkommer sparsamt, huvudsakligen utanför den inventerade delen. Delområden med påtagligt naturvärde, klass 3 Samtliga delområden bedöms som lägst kunna ha visst artvärde, denna bedömning är dock preliminär. Samtliga delområden bedöms även ha visst biotopvärde. Detta betyder att det anses finnas förutsättningar att påträffa skyddsvärda arter i dessa miljöer. Samtliga delområden bedöms vara naturligt föryngrade. Tio stycken delområden har bedömts hysa påtagligt naturvärde, klass 3 (figur 7). Två av dessa utgörs av olikåldrig och luckig hällmarkstallskog med inslag av äldre tall (2 och 16). Inslaget av gammal tall förekommer spritt i båda objekten. Inga fynd av tallticka gjordes. Fynd av arten var dock förväntad med tanke på förekomst av äldre tall. Död ved förekommer sparsamt. Ett delområde utgörs av mager olikåldrig tallskog (4). Inslaget av äldre tall (över 120 år) förekommer relativt allmänt i delområdet, även några gamla tallar som bedöms vara över 180 år förekommer också. Död ved förekommer mycket sparsamt. Sex delområden utgörs av naturligt föryngrade löv- eller blandskogsmiljöer, ofta med inslag av ek och lönn, i dessa förekommer även sparsamma inslag av gammal tall (3, 8, 9, 10, 12 och 19). Bland de triviala träden dominerar asp, björk och sälg. Trädskiktets täthet varierar från glest till slutet, inslaget av lövsly och buskage är generellt lågt. Död ved 16

17 förkommer som regel endast sparsamt. Ett bestånd med skogsknipprot förekommer i delområde 12, arten har hittats i samband med parkarbeten i området. Delområde 7 utgörs av en liten ekbacke, omgärdad av öppna parkartade gräsytor. Ekarna är förhållandevis unga, ca år som äldst. I delområdet finns en del asp och buskar, nypon och slån. Delområdet förekommer bitvis slyvegetation men ekarna står förhållandevis solexponerat. Död ved förekommer mycket sparsamt. Delområden med visst naturvärde, klass 4 Sex stycken delområden bedöms hysa visst naturvärde, klass 4 (figur 7). Delområde 5 utgörs av en ung tallskog på moränmark med inslag av några äldre tallar, delvis utgörs skogen av ung hällmarkstallskog. Delområdet ansluter till delområde 4 som utgörs av äldre tallskog på moränmark. Delområde 6 utgörs av en lövskogsbård med inslag av några äldre ekar. Delområde 11 utgörs av en öppen kultiverad gräsmark som möjligen slås med slåtterbalk eller liknande redskap. I delområde 11 finns ett bestånd av skogsknipprot, förmodligen även delvis inom delområde 12. Delområde 14 utgörs av ung lövblandskog med ett stort inslag av ung ek och ligger delvis inom Sätra naturreservat. Delområde 17 och 18 utgörs av parkartade stråk med bland annat yngre lönn och ek. Naturvårdsarter I området har åtta stycken naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen. Med naturvårdsarter avses skyddade/fridlysta arter, rödlistade arter, signalarter, typiska arter, ansvarsarter. Typiska arter är arter vars förekomst indikerar s.k. gynnsam bevarandestatus hos olika naturtyper enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Ansvarsarter är arter där en särskilt stor andel av dess totala population finns i en begränsad del av det totala utbredningsområdet. Naturvårdsarter innefattar även de skyddade arter som i Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B. Samtliga förekomster finns listade i bilaga 1. Skyddade arter Inom området är den rödlistad fågel tornseglare observerad, arten förekommer årligen inom och i anslutning till planområdet. Samtliga vilt förekommande fåglar i Sverige är skyddade enligt artskyddsförordningen. Rödlistade fåglar bedöms dock vara prioriterade i skyddsarbetet enligt Naturvårdsverkets tolkning av Artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Spillkråka är en art som man kan förvänta sig att den periodvis förekommer planområdet. Dess huvudsakliga livsmiljö är sannolikt i barrskogarna i Sätra naturreservat. Spillkråkan är förutom att vara rödlistad även listad i Fågeldirektivets bilaga 1, vilket gör att särskild hänsyn bör tas till arten i de fall markanvändningen ändras. Skogsknipprot som förekommer inom planområdet är skyddad enligt 8 Artskyddsförordningen vilket innebär att dispens måste sökas från länsstyrelsen om området där beståndet växer kommer att påverkas av en exploatering. Blåsippa som är skyddad enligt Artskyddsförordningen förekommer bland annat i delområde 1, 2, 3, 7, och 15. Ett samråd med länsstyrelsen bör ske där de får ta ställning till om dispens från artskyddsförordningen behöver sökas för blåsippa. Det kan förekomma ytterligare arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen men som inte hittades på grund av att inventeringen skedde sent på säsongen. Rödlistade arter Två rödlistade arter noterades från området vid denna inventering och redovisas nedan. En av dessa har påträffats i området tidigare och fyndet finns inrapporterade i Artportalen (bilaga 1, tabell 1). 17 NVI Skärholmsdalen Slutversion Skyddad art En skyddad art omfattas av särskild lagstiftning som oftast innebär att man inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. I många fall får man inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. Skyddade arter är Artskyddsförordningen förtecknats med n, N eller B, och är i flera fall även listade i internationella direktiv som Art- och habitatdirektivet eller i Fågeldirektivet Rödlistan - Rödlistkategorier Rödlistan för Sverige utarbetas av ArtDatabanken. Rödlistan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns 7 kategorier: (RE) försvunnen, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (LC) livskraftig, (DD) kunskapsbrist.

18 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Tallticka (Phellinus pini) (NT) växer i kärnveden av levande gamla tallar. Träden är vanligen gamla, över 150 år, men den kan även förekomma på yngre tallar. När arten förekommer i gammal tallskog med ett stort inslag av gamla träd kan den uppträda på många träd. I yngre tallskogar eller där det endast förekommer enstaka gamla tallar hittar man oftast talltickan på något enstaka träd. Tallticka förekommer ganska allmänt inom tallskogsmiljöer inom Stockholms stad. Inom inventeringsområdet hittades den i delområde 2, 4, 13, 15, 19. Tornseglare (Apus apus) (VU) observeras regelbundet inom och i anslutning till planområdet. Arten är sannolikt inte direkt beroende av naturmiljöerna inom planområdet utan jagar insekter i luften, möjligen kan delar av inventeringsområdet vara gynnsamma för insekter vilket gör att det finns mycket föda för arten inom området. Tornseglare förekommer tämligen allmänt inom Stockholms stad men missgynnas framför allt av bristande förekomst av lämpliga boplatser. Övriga intressanta naturvårdsarter Förutom de rödlistade arterna är sex naturvårdsarter funna från området. Två arter är klassade som signalarter av Skogsstyrelsen (Bilaga 1, tabell 3). Krushättemossa är en signalart som växer på stammar och grenar av diverse lövträd och indikerar slutenhet och hög luftfuktighet. Lönnlav växer vanligen på lövträdsbark i öppna miljöer och indikerar höga naturvärden. Därutöver växer blåsippa, ormbär och vätteros inom inventeringsområdet. Sedan tidigare finns fynduppgifter om skogsknipprot från planområdet. Arten förekommer med ett bestånd i delområde 11 och 12. Växtplatsen är inte typisk för arten som i dessa delar av landet framför allt förekommer i örtrika barrskogar och kalkrika lövskogslundar. 18

19 Ekosystemtjänster Naturvårdsverket definierar ekosystemtjänster som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster spelar en viktig roll för stadens hållbarhet, klimatanpassning och ekonomi, men uppmärksammas oftast inte i ekonomiska kalkyler. Biologisk mångfald och luftväxling är exempel på ekosystemtjänster som planområdet bidrar med. Det finns ett politiskt mål att ekosystemtjänsters värde ska bli en självklar del i samhällsplanering och näringslivsutveckling. Ingen specifik bedömning av områdets ekosystemtjänster har utförts, utan här förs enbart ett översiktligt resonemang. NVI Skärholmsdalen Slutversion Kategorier av ekosystemtjänster Producerande Reglerande Kulturella Mat, Material (djur och växtfiber), Energi (biobränslen), Dricksvatten, Genetiska resurser, Biokemikalier, medicin och naturmedicin Rening av vatten, Flödesreglering, Erosionsskydd, Pollinering, Reglering av skadedjur, Rening av luft, Klimatreglering, Bullerdämpning, Återföring av näringsämnen, Fröspridning, Koldioxidbindning Understödjande Biologisk mångfald Vattencykeln, Näringscykler, Jordformation, Fotosyntes Hälsa och fritidsupplevelser, Turism, Estetiska värden, Sociala relationer, Undervisning och kunskap, Tysta områden, Intellektuell och andlig inspiration, Vetenskapliga upptäckter Tabell 1. Tabell över de olika kategorierna av ekosystemtjänster. Inom planområdet finns ekosystemtjänsterna biologisk mångfald, klimatreglering, flödesreglering, hälsa och fritidsupplevelse samt undervisning och kunskap. Området innehåller framförallt biologisk mångfald, det vill säga en understödjande tjänst. Den biologiska mångfalden är karterad och beskriven i denna utredning. Skogsområdet som helhet kan ha en klimatreglerande effekt i närområdet samt fungerar för att rena luften området. Områdets träd består till största delen av lövträd vilket är mindre positivt för tjänsten rening av luft eftersom lövträd generellt är mindre effektiva luftrenare än barrträd, detta eftersom den effektiva ytan på vilken luftförorening kan fästa är större på barrträd. Andra identifierade ekosystemtjänster är flödesreglering, i form av ett dike i den norr om planområdet ett mindre alkärr precis utanför plangränsen. Vidare finns här också kulturella ekosystemtjänster i form av hälsa och fritidsupplevelser, samt undervisning och kunskap. 19

20 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Ekologisk känslighet Områdets naturvärden är främst knutna till trädmiljöer, där lövträdsdominerade miljöer dominerar och blockrika branter. Samtliga klass 2 och klass 3 objekt är känsliga för påverkan av olika slag. De gamla trädmiljöerna är känsliga för avverkning. Gamla träd och ersättningsträd till dessa måste finnas kontinuerligt inom områdena för att värdena ska kunna finnas kvar. I södra delen Stockholms stad och Sätra naturreservat som ligger norr om planområdet finns ganska gott om gammal tall och ek, varför arter knutna till detta träd har förutsättningar att leva kvar om dessa områden bevaras. Naturvärden kopplande till rasbranterna/blockmiljöerna är känsliga för ingrepp som medför att dessa försvinner. Grodd- och kräldjur som sannolikt nyttjar dessa miljöer som övervintringsplatser är även känsliga för beskuggning eftersom det gör miljöerna mindre lämpliga som övervintringsplatser. Förslag till anpassningar Generellt kan sägas att områden med lägre naturvärden inom området kan återskapas inom andra delar av området. Värdefulla och grova träd som finns inom inventeringsområdet utgör en viktig bas för områdets ekologiska grönstruktur. Dessa är viktiga att beakta i planeringen för ny bebyggelse. Lägre naturvärden som går förlorade vid en eventuell bebyggelse kan kompenseras genom att skapa nya, likartade naturmiljöer i den nya stadsstrukturen eller i intilliggande områden. Högre naturvärden, särskilt sådana värden som är knutna till exempelvis gamla träd och skogsmiljöer med lång kontinuitet går som regel inte att återskapa. Dessa miljöer är därför mycket känsliga för ingrepp och uppkommen skada på naturvärdena bedöms vara irreversibel. Förenklat sett kan man säga att ett områdes naturvärden beror på hur länge en miljö har fått bestå. Utifrån detta resonemang går det att översätta ungefär hur lång tid det tar för ett område att utveckla de olika naturvärdeklasserna i en naturvärdesbedömning. De gamla tall- och ekmiljöerna inom planområdet skulle ta minst 150 år att nyskapa, i vissa fall betydligt längre tid, medan de yngre blandlövskogarna skulle ta år att återskapa. Figur 8. Schematisk beskrivning av hur miljöns kontinuitet över tid och naturvärde kan hänga ihop. Bevara områden av höga värden. Detta gäller framförallt trädbevuxna miljöerna med höga naturvärden (delområde 1, 7 och 15, figur 7). I dessa områden finns flera gamla träd, främst av tall och ek. Dessa områden bör, för att uppfylla de nationella miljömålen bevaras för framtiden. Visa hänsyn i områden med påtagliga värden. Eventuell bebyggelse inom dessa områden bör göras med stor försiktighet. Husen bör passas in i marker med stor respekt för omgivningen. Värdefulla träd och strukturer bör pekas ut och sparas och det krävs att det säkerställs att det finns en blandning av gamla och unga träd inom området om områdets värden inte ska gå förlorade. 20

21 Utveckla värden kopplade till groddjur. Genom att landmiljöer som skulle kunna vara av värde för groddjur kan komma att gå förlorade vid en exploatering föreslår vi att man förstärker liknande miljöer i närområdet. Om de två rasbranterna (i delområde 1 och 15) exploateras måste likvärdiga övervintringsplatser för groddjur nyskapas på lämpliga platser. Dessa bör ligga i sydläge för att värmas upp tidigt på våren. Det finns utförliga beskrivningar på hur övervintringsplatser byggs. NVI Skärholmsdalen Slutversion Sköt kvarvarande skogsmark så att arter knutna till skogsmiljöerna gynnas. En av de viktigaste åtgärderna för att gynna biologisk mångfald är att sköta den kvarvarande skogsmarken på ett sätt så att de specialiserade arterna som framför allt är knutna till tall och ek gynnas. Detta görs bäst genom att bedriva ett naturvårdsanpassat skogsbruk för att säkerställa att tall och ek även i framtiden kommer att dominera bland träden och att inte granen tar över som vanligaste trädslag. Ekosystemtjänster. Planen kommer innebära att viss del naturmark tas i anspråk vilket minskar utrymmet för ekosystemtjänsten biologisk mångfald på en lokal nivå. För att minska påverkan på den biologiska mångfalden bör gestaltning av hus och nyttjandet av verktyget grönytefaktor (GYF) ge förutsättningar för bevarande av och tillhandahållande av nya ekosystemtjänster i området. Detta kan till exempel ske genom gröna biotoptak, utformning av gårdar med biotopträdgårdar, värdeskapade växtlighet, småmiljöer för insekter och groddjur i stödmurar, lekmaterial och andra landskapselement samt tillhandahållande av nya reglerande och kulturella ekosystemtjänster i området. Övriga anpassningar som föreslås Nya hus, anslutningsvägar och andra ytor bör planeras så att intrång i naturmark som ska vara kvar i området minimeras och träd kan sparas. Särskilda ansträngningar bör göras för områdets äldre tallar och ekar. Observera att trädens rötter är känsliga för påverkan av schakt, och att rötterna når lika långt ut som trädkronan. Frilagda rötter skall inte grävas/slitas av utan bör beskäras och täckas över för att bevara fukten. Nedtagna större trädstammar av tall och ek, bör företrädesvis sparas i området och placeras ut på plats eller i närområdet, i form av så kallade faunadepåer. Död ved är en värdefull resurs som gynnar många arter. Kompletterande naturvärdesinventering under fältsäsong för att få en säkrare bedömning av naturvärdena. 21

22 NVI Skärholmsdalen Ersätt Ersätt med med sidhuvud Slutversion Referenser Tryckta källor Gärdenfors. Ed Rödlistade arter i Sverige. Naturvårdsverket Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2 Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen 2000 Digitala källor ArtDatabanken, uttag av rödlistade arter 2016 Artportalen Sökning med polygon inom och strax utanför området, alla artgrupper. Sökdatum Skogens källa, Skogsstyrelsen. Stockholm stad Dataportalen. Habitatnätverk Barrskogsfåglar. Stockholm stad Dataportalen. Habitatnätverk Groddjur Stockholm stad Dataportalen. Ekologiskt särskilt betydelsefulla ytor. 22

23 Bilaga 1. Redovisning av naturvärdesinventering (NVI) Naturvårdsarter funna i området Nedan listas de naturvårdsarter som utredningen funnit inom området i tabellform. Samtliga fynd av naturvårdsarter som presenteras nedan är gjorda av Johan Allmér och Anna-Sara Liman, ekolog på Ekologigruppen förutom skogsknipprot. Observationer av tornseglare är hämtade från Artportalen och uppgifter om skogsknipprot kommer från Stockholms stad. Den sena inventeringsperioden medför att förekomster av naturvårdsarter bland kärlväxter och häckande fåglar sannolikt är underrepresenterade. Dessa bedöms även kunna utgöra viktiga artgrupper bland naturvårdsarter inom undersökningsområdet. Rödlistade arter Två rödlistade arter är kända från undersökningsområdet, tallticka som hittades vid naturvärdesinventeringen och tornseglare som är fynduppgift från Artportalen. Tallticka har högsta indikatorvärde som naturvårdsart. Tabell 1. Rödlistade och indikatorarter med förekomst inom området. Rödlistkategorier: NT - Nära hotad, VU - Sårbar, Strakt hotad - EN, CR -Akut hotad, Artgrupp Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlistkategori Förekomst Källa Storsvampar Phellinus pini Tallticka NT Objekt 2, 4, 13, 15, 19 Fåglar Apus apus Tornseglare VU Observationer inom undersökningsområdet. Ekologigruppen Artportalen Övriga naturvårdsarter Utöver de rödlistade arterna är sex naturvårdsarter funna inom området., varav tre arter har mycket högt indikatorvärde samt en art med visst indikatorvärde. Arter med högt eller mycket högt indikatorvärde räknas enligt Ekologigruppens naturvärdesbedömningsmetodik som skyddsvärda. Övriga naturvårdsarter listas i tabell 2. Tabell 2. Signal- och indikatorarter. S = Signalart för skyddsvärd skog enligt skogsstyrelsen, E ekologigruppens indikatorart, T = typisk art. Indikatorvärde enligt ekologigruppen Artgrupp Vetenskapligt namn Svenskt namn Förekomst Källa Indikatorvärde Mossor Ulota crispa Krushättemossa Objekt 1,3 15 Ekologigruppen S, högt Lavar Bacidia rubella Lönnlav Objekt 1, 3, 10, 12, 15, 18 1 Ekologigruppen Kärlväxter Epipactis helleborine Skogsknipprot Objekt 11, 12 Stockholm stad, muntligen Kärlväxter Hepatica nobilis Blåsippa Objekt 1, 3, 7, 9, 15 Ekologigruppen S, visst S, mycket högt S, vist Kärlväxter Paris quadrifolia Ormbär Objekt 1, 9 Ekologigruppen S, visst Kärlväxter Lathraea squamaria Vätteros Objekt 13, 15 Ekologiguppen S, mycket högt

24 Beskri vn i n g av n atu rvärdesobjekt Nedan beskrivs de enskilda naturvärdesobjekten som bedöms ha naturvärden. Naturvärdesobjekt 1. Blandlövskog Bildtext: Bland löv skog i brant. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura 2000 status: Skyddsstatus: Ädellövskog Obest ämd lövskog Icke natura - naturtyp Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Johan Allmér, Ekologigruppen. Beskrivn ing: Objektet utgörs av en lövskogsdominerad brant. Skogen är naturligt föryngrad och olikåldrig, med ett luckigt trädskikt. Bland lövträden dominerar asp och ek men inslag av lönn förekommer också sparsamt. De äldre ekarna bedöms vara cirka år. I området finns även inslag av gamla tallar som bedöms vara minst år. I buskskiktet växer mindre bestånd av yngre hassel. Motiv för värdering : Området bedöms kunna ha påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: biotop: Före komst av enstaka naturvårdsarter, förekomst av enstaka rödlistade arter varav en med livskraftig förekomst. Området bedöms vara mycket artrikare än omgivande landskap. Flera biotopkvaliteter, nationellt eller internationellt sällsynt. Strukturer och element : Gamla träd ( allmän förekomst ), torrträd (enstaka sparsam förekomst ), död ved (enstaka sparsam förekomst ), rasbrant (allmän förekomst), (mossbelupna block tämligen allmän förekomst). Rödlistade arter: Tallticka (NT, signalart, sparsam förekomst). Övriga naturvårdsarter: Krushättemossa (signalart, sparsam förekomst), lönnlav (signalart, sparsam förekomst), blåsippa (signalart, sparsam förekomst), ormbär (signalart, sparsam förekomst). 2

25 Naturvärdesobjekt 2. Hällmarkstallskog Bildtext: Gles hällmarkstallskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura 2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Hällmarkstallskog Naturanaturtyp med ej gynnsamt tillstånd Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Objektet utgörs av en naturligt föryngrad hällmarkstallskog som över lag är mager och glest bevuxna med tall. Inslag av senvuxna gamla tallar förekommer spritt, dessa bedöms vara över 180 år. Beståndet är olikåldrigt och luckigt med inslag av något större ytor av kala berghällar. Bitvis är beståndet flerskiktat. Död ved förekommer sparsamt. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av enstaka naturvårdsarter, förekomst av enstaka rödlistade arter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt, förekomst av Natura 2000-naturtyp. Gamla träd (sparsam förekomst), hålträd av tall (enstaka sparsam förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 3

26 N atu rvärdesobjekt 3. B lan dlövskog Bildtext: Blandlövskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Ädellövskog Obestämd lövskog Icke natura - naturtyp Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesk lass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Objektet utgörs av en naturligt föryngrad blandlövskog med inslag av asp, björk, ek och sälg. Ett mindre inslag av lönn föreko mmer också. De äldre träden bedöms vara ca 80 år. Trädskiktet är olikåldrigt och luckigt. Några enstaka äldre tallar finns i objektet, dessa bedöms vara år. I buskskiktet förekommer hassel på några ställen. Död ved förekommer sparsamt. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Förek omst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. biotop: Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Strukturer och element : Äldre träd (enstaka sparsam förekomst ), hålträd av tall (enstaka sparsam förekomst ). Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Inga rödlistade arter funna. Krushättemossa (signalart, sparsam förekomst), lönnlav (signalart, sparsam förekomst), b låsippa (signalart, sparsam förekomst). 4

27 Naturvärdesobjekt 4. Äldre tallskog Bildtext: Olikåldrig barrblandskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Tallskog Naturanaturtyp med ej gynnsamt tillstånd Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Objektet utgörs av en äldre tallskog på mager mark, inslag av mindre hällar och block förekommer. Beståndet är naturligt föryngrat och olikåldrigt, trädskiktet är något luckigt och flerskiktat. Inslag av gamla tallar (>150 år) förekommer spritt i objektet. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Gamla träd (enstaka sparsam förekomst), hålträd av tall (enstaka förekomst). Tallticka (NT, signalart, ringa förekomst) Inga övriga naturvårdsarter funna. 5

28 N atu rvärdesobjekt 5. U n g tall skog Bildtext: Ung tal lskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Boreal skog Tallskog Icke natura - naturtyp Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Säker. Invente rare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Objektet utgörs av en ung tallskog på moränmark med inslag av några äldre tallar, delvis utgörs skogen av ung hällmarkstallskog. Bitvis är inslaget av lövsly stort. Delområdet ansluter till delområde 4 som utgörs av äldre tallskog på moränmark. Området bedöms ha obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Inga förekomster av naturvårdsarter, inga förekomster av rödlistade arter. Området bedöms inte vara påtag ligt artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter. biotop: Strukturer och element : Gamla träd ( enstaka förekomst). Rödlistade arter: Inga rödlistade arter funna. Övriga naturvårdsarter: Lönnlav (signalart, sparsam fö rekomst). 6

29 Naturvärdesobjekt 6. Blandlövskog Bildtext: Yngre blandlövskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Blandlövskog Obestämd lövskog Icke natura-naturtyp Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av glest bevuxen lövskog med inslag av ett par lite äldre ekar. Skogen är naturligt föryngrad och har tidigare sannolikt varit en betesmark. Död ved förekommer sparsamt, framför allt i klenare dimensioner. Området bedöms ha obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Inga förekomster av naturvårdsarter, inga förekomster av rödlistade arter. Området bedöms inte vara påtagligt artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter. Äldre träd (enstaka sparsam förekomst), död ved (enstaka sparsam förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 7

30 N atu rvärdesobjekt 7. Ekbacke Bildtext: Ekmiljö. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Ädellövskog Näringsrik ekskog Naturana turtyp med ej gynnsamt tillstånd Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Objektet ut görs av en liten ekbacke, omgärdad av öppna parkartade gräsytor. Ekarna är naturligt föryngrade men förhållandevis unga, ca år som äldst. Trädskiktet är luckigt och bitvis flerskiktat. I objektet finns en del asp och buskar, nypon och slån. Slyveg etation förekommer bitvis men ekarna står förhållandevis solexponerat. Död ved förekommer mycket sparsamt. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Förekomst av naturvårdsarter. Området bedö ms vara artrikare än omgivande landskap. biotop: Flera biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Strukturer och element : Äldre träd (allmän förekomst), bärande buskar (tämligen allmän förekomst), död ved (sparsam förekomst). Rödlistad e arter: Övriga naturvårdsarter: Inga rödlistade arter funna. blåsippa (signalart, sparsam förekomst) 8

31 Naturvärdesobjekt 8. Blandskog Bildtext: Hagmarksrest med ek och tall. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Ädellövskog Blandskog med ek och tall Icke naturanaturtyp Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en gammal hagmarksrest som är glest bevuxen med träd. Av de äldre träden dominerar ek och tall. Inslag av gammal tall som bedöms vara kring 180 år förekommer sparsamt. De äldsta ekarna kan vara av ungefär samma ålder eller något yngre. Området är stadd i igenväxning men är sannolikt relativt nyligen röjt på buskar och slyvegetation. I området finns torrbackspartier som inte har påverkats av igenväxningen i samma utsträckning. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Gamla träd (enstaka sparsam förekomst), hålträd av lövträd (enstaka förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 9

32 N atu rvärdesobjekt 9. B lan dlövskog Bildtext: Blandlövskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Boreal skog B land löv skog Icke naturanaturtyp. Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en lövskogslund med ett relativt tätt bestånd av hassel i buskskiktet. Trädskiktet domineras av björk och asp, men även några ekar förekommer i objektet. Någon enstaka äldre tall förekommer också. Död ved f örekommer sparsamt framför allt i klenare dimensioner. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Förekomst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Bedömnin gsgrunder för biotop: Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Strukturer och element : Gamla träd (enstaka sparsam förekomst), hålträd av lövträd (enstaka förekomst). Rödlistade arter: Inga rödlistade arter funna. Övriga naturvårdsarter: blåsippa (signalart, tämligen allmän förekomst), ormbär (signalart, enstaka förekomst). 10

33 Naturvärdesobjekt 10. Blandlövskog Bildtext: Blandlövskog med äldre ek. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Blandlövskog Icke naturanaturtyp Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av ett lövskogsparti. Trädskiktet domineras av björk och asp, men även några ekar förekommer i objektet. Död ved förekommer sparsamt framför allt i klenare dimensioner. En död ek med håligheter står intill gångvägen. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Gamla träd (enstaka sparsam förekomst), hålträd av lövträd (enstaka förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 11

34 N atu rvärdesobjekt 1 1. Öppen gräsm ark Bildtext: Öppen kultiverad gräs mark. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Äng och betesmark Öppen kultiverad gräsmark Icke naturanaturtyp. Inget skydd Skogsknipprot, Artskyddsförordningen 8, troligen i detta objekt. Naturvärdesklass: Viss t naturvärde - naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en öppen kultiverad gräsmark med glesa buskage. Området hävdas regelbundet. Området bedöms ha obetyd ligt artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Inga förekomster av naturvårdsarter, inga förekomster av rödlistade arter. Området bedöms inte vara påtagligt artrikare än omgivande landskap biotop: Enstaka biotopkva liteter. Strukturer och element : Bärande buskar (tämligen allmän förekomst). Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Inga rödlistade arter funna. S kogsknipprot (sparsam förekomst, sannolikt inplanterad, ingen naturlig växtmiljö). 12

35 Naturvärdesobjekt 12. Blandlövskog Bildtext: Ung blandskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Tallskog Icke naturanaturtyp. Inget skydd Skogsknipprot, Artskyddsförordningen 8, troligen i detta objekt. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en relativt ung lövskog som domineras av sälg och asp. De äldsta träden uppskattas vara ca 50 år. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av naturvårdsarter. Området bedöms vara artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter. Hålträd av lövträd (enstaka förekomst), död ed (sparsam förekomst) Inga rödlistade arter funna. Lönnlav (signalart, sparsam förekomst), skogsknipprot (sparsam förekomst, sannolikt inplanterad, ingen naturlig växtmiljö). 13

36 Naturvärdesobjekt 1 3. Gles hällmarkstallskog Bildtext: Gles hällmarkstallskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Boreal skog Hällmarkstallskog Natura status: Naturanaturtyp med gynnsamt tillstånd. Skyddsstatus: Naturreservat. Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 2 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Johan Allmér, Ekologigruppen. Området består av en hällmark glest bevuxen med självfö ryngrad tall. Bitvis är tallarna inom det inventerade området unga men inslag av gamla tallar finns relativt rikligt i området. De äldre tallarna bedöms vara minst 150 år. Motiv för värdering : Området bedöms ha påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Förekomst av enstaka naturvårdsarter, enstaka förekomster av rödlistade arter. Området är artrikare än omgivande landskap. biotop: Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt, förekomst av Natura naturtyp. Strukturer och element : Gamla träd ( tämligen allmän förekomst), hålträd av tall. Rödlistade arter: Tallticka ( NT, signalart, ringa förekomst). Övriga naturvårdsarter: Vätteros (signalart, sparsam förekomst). 14

37 Naturvärdesobjekt 14. Ung lövskog Bildtext: Ung blandlövskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Blandlövskog Icke naturanaturtyp. Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området består av en ung blandlövskog som domineras av asp, björk och ek. Området ligger i en nordsluttning och angränsar till en lövskogsbrant och en hällmarkstallskog. Området bedöms ha obetydligt artvärde och visst biotopvärde. Inga förekomster av naturvårdsarter, inga förekomster av rödlistade arter. Området bedöms inte vara påtagligt artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter. Död ved, klena dimensioner (sparsam förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 15

38 N atu r värdesobjekt 1 5. Lövskogsbran t Bildtext: Lövskogsbrant med gammal ek. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Ädellövskog Näringsrik ekskog Natura status: Naturanaturtyp med ej gynnsamt tillstånd. Skyddsstatus: Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Högt naturvärde - naturvärdesklass 2 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av sydostsluttning med inslag av gammal ek. de äldre ekarna uppskattas vara minst 150 år, flera av ekarna är även senvuxna. Enstaka gamla tallar står även i branten, dessa bedöms vara minst 180 år. Inslag av lönn förekommer på några ställen, huvudsakligen i den nedre delen av branten. Branten är bitvis blockrik och bedöms kunna vara en övervintringsl okal för grod - och kräldjur. Området bedöms ha påtagligt artvärde och påtagligt biotopvärde. Förekomst av naturvårdsart och förekomst av ekologiska strukturer motiverar bedömningen. Bedömningsgrunder för art: Förekomst av naturvårdsa rter. Området bedöms vara mycket artrikare än omgivande landskap. biotop: Flera biotopkvaliteter, regionalt sällsynt, förekomst av Natura naturtyp. Strukturer och element : Gamla träd (tämligen allmänt förekommande), död ved (s parsamt förekommande), blockrik brant (tämligen allmänt förekommande). Rödlistade arter: Tallticka (NT, signalart, sparsam förekomst). Övriga naturvårdsarter: Lönnlav (signalart, ringa förekomst), krushättemossa ( signalart, ringa förekomst), vätteros (si gnalart, sparsam förekomst). 16

39 Naturvärdesobjekt 16. Hällmarkstallskog Bildtext: Hällmarkstallskog. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Boreal skog Hällmarkstallskog Naturanaturtyp med ej gynnsamt tillstånd. Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området består av en naturligt föryngrad, gles hällmarkstallskog. Beståndet är olikåldrigt och luckigt. Inslag av gamla tallar finns, dessa bedöms vara ca 150 år eller något äldre. Död ved förekommer mycket sparsamt som enstaka klena lågor och torrträd. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Förekomst av enstaka naturvårdsarter. Området är artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt, förekomst av Natura 2000-naturtyp. Gamla träd (enstaka sparsam förekomst), död ved (enstaka sparsam förekomst), torrträd (enstaka sparsam förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 17

40 N atu rvärdesobj ekt 1 7. Lövskogsbård Bildtext: Ung lövskogsbård. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Ädellövskog Obestämd ädellövskog Icke naturanaturtyp Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Visst naturvär de - naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en bård med relativt unga träd av lönn och någon ek. Träden uppskattas vara cirka år. Träden tillsammans med buskskiktet ska par brynmiljöer av värde för bland annat insekter och fåglar. Området bedöms ha obetydlig artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: b iotop: Området är inte påtagligt artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter. Strukturer och element : Brynmiljöer (sparsam förekomst). Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 18

41 Naturvärdesobjekt 18. Lövskogsbård Bildtext: Ung Lövskogsbård. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura-2000 status: Skyddsstatus: Fridlysta arter: Ädellövskog Obestämd ädellövskog Icke naturanaturtyp Inget skydd Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Kvalitetsklass: Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering: art: biotop: Strukturer och element: Rödlistade arter: Övriga naturvårdsarter: Säker. Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en bård med relativt unga träd av lönn och några ekar. Träden uppskattas vara cirka år. Träden tillsammans med buskskiktet skapar brynmiljöer av värde för bland annat insekter och fåglar. Området bedöms ha obetydlig artvärde och visst biotopvärde. Området är inte påtagligt artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. Brynmiljöer (enstaka sparsam förekomst). Inga rödlistade arter funna. Inga övriga naturvårdsarter funna. 19

42 N atu rvärdesobjekt 1 9. Gl es blan dskog Bildtex t: Gles blandskog med gammal tall. Naturtypsgrupp: Naturtyp: Natura status: Skyddsstatus: Ädellövskog Obestämd ädellövskog Icke naturanaturtyp Inget skydd Fridlysta arter: Inga förekomster funna. Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde - naturvär desklass 3 Kvalitetsklass: Säker. Inventerare: Beskrivning: Motiv för värdering : Johan Allmér, Ekologigruppen. Området utgörs av en glest trädbevuxen sydsluttning. Den större delen av träden är unga, men inslag av äldre ekar och gamla tallar förekommer spritt i området. De äldre ekarna uppskattas till ca år och de äldre tallarna till minst 150 år. Några tallar är betydligt äldre. Området bedöms ha visst artvärde och visst biotopvärde. Bedömningsgrunder för art: Förekomst av enstaka naturvårdsarter. Området är artrikare än omgivande landskap. Enstaka biotopkvaliteter, regionalt sällsynt. biotop: Strukturer och element : Gamla träd (sparsam förekomst). Rödlistade arter: Tallticka (NT, signalart, ringa förekomst). Övriga natu rvårdsarter: Inga övriga naturvårdsarter funna. 20

43 Bilaga 2. Metodbeskrivning för naturvärdesbedömning enligt SIS I arbetet med naturvärdesinventering (NVI) görs klassificering av all mark med avseende på naturvärde och naturtyp. Metoden följer SIS-standard SS :2014 för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Standarden har tagits fram av Trafikverket och ledande Svenska naturmiljökonsulter. Med naturvärde menas här värde för biologisk mångfald. Geologiska värden och värde för friluftslivet beaktas inte. Naturvärdesinventeringen redovisar och beskriver objekt som har naturvärdesklass 1-4. Områden med lägre naturvärde redovisas inte. Naturvärdesklasserna är: Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. I denna klass ingår bland annat skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen och områden som är utpekade som värdefulla i ängs- och hagmarksinventeringen. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. I klassen återfinns miljöer som hyser en rik biologisk mångfald eller är ovanliga ur ett kommunalt perspektiv. Miljöerna är viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden i den berörda kommunen. I denna klass ingår bland annat områden med naturvärden utpekade av skogsstyrelsen och ängs- och betesmarskinventeringens klass restaurerbar ängs- och betesmark. Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. I klassen återfinns miljöer som hyser en biologisk mångfald som gör dem viktiga att bevara för att behålla den biologiska mångfalden på lokal nivå. Med lokal menas stadsdel, socken eller annan begränsad geografisk enhet som definieras i inventeringen. Parametrar för naturvärdesbedömning Naturvärdesinventeringen utgår i grunden från bedömning av art- respektive biotopvärde. 21

44 Biotopvärde Bedömningsgrunden för biotopvärde omfattar två underliggande aspekter; Naturtypens sällsynthet, inklusive hot mot naturtypen i fråga Biotopkvalitet viket inkluderar bl.a., naturlighe t, processer och störningsregimer, strukturer och element, kontinuitet, förekomst av nyckelarter läge storlek och form För att nå högsta biotopvärde så skall de biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i bio topen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Biotopkvaliteterna kan inte bli avsevärt bättre i den aktuella regionen, och/eller utgöras av förekomst av biotop eller Natura naturtyp som är hotad i ett nationellt eller internationellt p erspektiv. Artvärde I bedömningsgrunden för artvärde ingår fyra aspekter, naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter och artrikedom. En naturvårdsart är en art med specifika krav på sin miljö, men som ändå är någorlunda allmänt förekommande. Genom si n förekomst indikerar arten att det finns särskilda naturvärden i ett område och att det finns möjligheter till förekomster av rödlistade arter. Naturvårdsarter är utpekade i olika inventeringar och sammanhang. Bland dessa kan nämnasrödlistade arter och f ridlyst arter (se ovan) typisk arter (arter som indikerar gynnsam bevarandestatus i naturtyper listade i habitatdirektivet),få gel direktivet, skogliga signalarter (utpekade i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringsmetodik), Ängs - och betesmarksarter (u tpekade i Jordbruksverkets Ängs - och betesmarksmetodik), samt Ekologigruppensegna indikatorarter. Naturvårdsarter bedöms utifrån antalet naturvårdsarter, men även hur livskraftig respektive art är (hur vanlig en enskild art är) samt hur väl de indikerar n aturvärden. Artrikedom bedöms utifrån artantal, och är en viktig bedömningsgrund i naturtyper med bristfällig kunskap om naturvårdsarter. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Samlad naturvärdesbedömning Samla d naturvärdesbedömning en analys som görs av en ekolog och där biotop och artvärden som identifierats använd som grund (figur 1). Värdet av förekomst av naturvårdsarter, biotopkvalitet, sällsynthet och hot förstärker som regel varandra. Kunskap rörande hur strukturer och funktioner, samt naturvårdsarter uppträder i olika naturtyper har stor betydelse för värdebedömningen. I vissa naturmiljöer, exempelvis magra tallskogar, förekommer få naturvårdsarter och dessa är ofta svåra att hitta. Detta faktum vägs in i den samlade bedömningen. 22

45 Figur 1. Illustration av hur bedömningsgrunderna för art och biotopvärde relaterar till varandra. Exempel på hantering av befintlig inventeringsdata i NVI Skogliga nyckelbiotoper och objekt med naturvärde Skogliga nyckelbiotoper utpekade av Skogsstyrelsen har som regel tilldelats minst högt naturvärde naturvärdesklass 2. Motiv för detta är att nyckelbiotoper endast utgör några få procent av länets skogsmark och att samtliga därför är av regional betydelse för den biologiska mångfalden. Undantag har gjorts för några områden där indikator/signalarter saknades eller var få, där den skogliga kontinuiteten var begränsad och där förekomst av ekologiskt viktiga strukturer var sparsamt förekommande. Objekt med naturvärde enligt nyckelbiotopsinventeringen har som regel tilldelats påtagligt naturvärde - naturvärdeklass 3. Ängs- och betesmarksobjekt Objekt som ingår i den riksomfattande Ängs- och betesmarksinventeringen utgörs av objekt som har eller är berättigade till miljöstöd. Indikatorarter har i dessa objekt tillmätts stor betydelse vid värdeklassificering. Naturliga gräsmarker utgör bara någon procent av landets gräsmarksareal, varför de flesta har bedömts vara av regionalt intresse. Objekt som är begränsade i storlek och som inte är artrika har dock endast klassificerats som påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3. Med artrik menas i betesmarker att minst fem arter med högt indikatorvärde eller någon eller några arter med mycket högt indikatorvärde förekommer. Våtmarksinventeringen Objekt i våtmarksinventeringen har tagits med i bedömningen av naturvärde. I värdebedömningen har hänsyn tagits till beskrivningen av respektive objekt, inte i första hand tidigare klassning. 23