ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna wpd planerar miljardinvesteringar Vindmätande familjeföretag expanderar

Transkript

1 v i n d k r a f nummer 1 norrbotten 2012 ttidningen Vindfyr samlar Norrlandskommunerna sid 3 wpd planerar miljardinvesteringar sid 10 Vindmätande familjeföretag expanderar sid 20 Piteå snart självförsörjande på el sid 23

2 2 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Tusentals nya jobb ligger i luften Energiminister Anna Karin Hatt v de står Norrbottens län för cirka 1700 och Västerbottens län för cirka A 1200 där Sveriges energiminister Anna Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner. I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns. Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena. Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i norrland, säger Anna Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft. Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna Karin Hatt, men det finns också nackdelar: De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna Karin Hatt. I Norrbotten och Västerbotten ser läget gynnsam ut för vindkraften. I Norrbotten finns idag ett 60 tal verk, nyligen invigdes Sjisjka vindkraftspark tre mil utanför Kiruna och nästa år sätter Svevind och Enercon spaden i jorden för fortsättningen av de projekt som omfattar 1101 verk i Markbygden. Mark och Miljödomstolen har nyligen givit klartecken för 314 vindkraftverk där 36 av dem påbörjas våren Totalt planeras det för cirka 1700 verk i Norrbotten de kommande åren. I Västerbotten planeras det för cirka 1200 verk. Anna Karin Hatt gillar att vind vindkraftverk. Så många anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren. kraften utvecklas som den gör: De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. I höst har elproduktionen från vindkraft passerat 7 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna Karin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet. Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern. Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet. Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexiblare användning. Anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget. Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern. Hur ser Du på beskattningen av vindkraft. Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel. Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering, och det ger konkret nytta för det lokala samhället. Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna Karin Hatt. ПОБЕДА P U B L I C AT I O N S Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: och Ralph Rentzsch Bild på första sidan: Foto: Jonas Lundmark Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: Ralph@pobeda.se, tel v i n d k r a f ttidningen Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB. Vindkraftcentrum för Barentsregionen har gett redaktionen en del förslag till artiklar och reportage. Tidningen når alla hushåll och företag i Norrbottens län. Vindkraftcentrums syfte med samarbetet är att med annonser och artiklar visa invånarna att vindkraftbranschen finns och växer. I övrig media framförs ofta att utbyggnaden inte ger något i form av arbetstillfällen eller bygdemedel. Vindkraftstidningen visar vad som är på gång och att det är upp till befolkning, kommuner och företag att göra det bästa möjliga av de investeringar som nu görs. Pobeda Publication AB kommer kontinuerligt att ge ut tidningar som beskriver vindkraftens expansion i Sverige. Nästa tidning kommer ut i Jämtland den 15 februari Har du artikelförslag eller vill annonsera, info@pobeda.se.

3 nr norrbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 3 Vindfyr blåser på för vindkraften Vi har blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor, säger projektledaren Jens Sperens, som pekar på att numera kan man ladda ner Vindfyrs app i Smartphonen Foto 2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i Norrland att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna. Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr. Vindfyr har sitt säte i Piteå där personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland. Norrbotten representeras av Erik Persson, Piteå kommun, Fred Norström, Norrbottens energikontor och Jonas Lundmark, informatör vid Vindkraftcentrum Barents. Roland Lundqvist, Malå, representerar Västerbotten. Karin Liinasaari, Strömsund, representerar Jämtland och Erik Löfgren, Södra Norrlands Vindkraftcentrum, för Gävleborg samt Thomas Jensen, Länsstyrelsen, för Västernorrland. Sedan Energimyndigheten beviljat stöd startade Vindfyr november Det innevarande projektet, med budget 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av Vi ser att det nu är läge för en mer långsiktig finansiell lösning, och arbetar därför med att attrahera medfinansiering ifrån de som är engagerade i stora vindkraftparker,säger Jens Sperens, som tycker att det är rimligt att Vindfyrs kunder betalar för den information de får. Just nu planeras det för nära 6000 vindkraftverk i Norrland. Många kommuner berörs, så det finns skäl att samarbeta, säger Jens Sperens, som pekar på att i Norrland står områdena för likartade Norrländska utmaningar. Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker, säger Jens Sperens som punktar upp tre huvudområden Vindfyr arbetar med. Det mest aktuella är elnätsfrågan. Det är en viktig övergripande regionfråga, säger projektledaren, som pekar på betydelsen av att det skapas en bra och hållbar strategi för den norrländska exporten av el. Det andra är funktionen som samordnare mellan kommuner och projektörer där det är viktigt att hålla sig uppdaterad om nuläget. Ett litet verk någonstans ingen bryr sig men handlar det om 6000 verk blir vi en stor spelare i världen, säger Jens Sperens, som pekar på vikten att kommuner får rätt information om vindkraften. Han ser Vindfyr som en brobyggare mellan kommuner, projektörer och lokala näringar. Ett exempel är att under 2011 genomfördes en konferens kring hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR. Jens Sperens pekar på att Vindfyr lärt sig en del sedan starten. Vi har klart blivit mer pådrivande i vindkraftsfrågor. En tredje fråga Vindfyr arbetar med just nu är isproblematiken. Vi arbetar i ett kallt klimat där det handlar om att skapa förutsättningar för en säker drift med kvalitét! Han pekar på att det är viktigt att kommuner ser fördelarna med vindkraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt. Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på viktan av att företag är på banan. Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren. Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer har upp till 25 procent av investeringarna landat i lokala företag. Det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka. I höst Genomförde Vindfyr bland annat konferensen Nolia vind i Piteå där LKAB informerade om sin vindkraftsatsning och Vindfyr informerade om lokalt ägd vindkraft. Sedan kommer vi att delta vid konferensen Wintervind i Östersund i februari, säger Jens Sperens. Arbetet går också vidare med idén om att bilda lokala samrådsgrupper, där en lokal grupp med folk från rennäringen, företag och kommuner blir klar i höst. Jens Sperens sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av att kommuner kontaktar Vindfyr. Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr s projektledare, som också presenterar en virtuell nyhet, numera har Vindfyr en egen app som kan laddas ned i smartphonen. Experter på vindkraft!

4 4 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Riksdagsledamot vill snabba på miljöprövning Riksdagsledamoten Sven Erik Bucht, s, tycker att tillämpningen av de svenska miljölagarna ibland drivs in absurdum där Naturvårdsverket bromsar tillståndsärendena genom att överklaga i sista minuten. Under våren tog Bucht upp i riksdagen den sega och långa tillståndsprövningen för Europas största landbaserade vindkraftspark utanför Piteå, där det planeras för 1101 kraftverk och där etapp ett består av 314 verk. Processen med ansökan kom in för sex sju år sedan och det tog för lång tid innan Miljö och Markdomstolen kom med något beslut. Det är oacceptabelt, säger Sven Erik Bucht, som pekar på att det finns stor risk för att finansiärer av vindkraftsprojekt drar sig ur och väljer att investera i andra länder om ärendena ska ta så lång tid. Sverige framstår inte som en investeringsvänlig nation, säger Sven Erik Bucht, som tidigare var kommunalråd i Haparanda och som deltog aktivt med att skriva avtal om en vindkraftspark på Seskarö. Han tillträdde som riksdagsman 2010 och kort därefter frågande han dåvarande miljöministern Andreas Carlgren, c, om handläggningstiderna. Eftersom ingenting hände, återkom han i våras där han återupprepade kravet om snabbare prövningar till miljöminister Lena Ek, också c. I interpellationen frågade han vad hon gör att vi ska få en handläggning som stimulerar tillväxt och jobb, och har ministern ambitioner att verka för att gällande miljölagstiftning och dess tillämpning förändras med krav på tydlighet och kortare handläggningstider? 22 maj svarade miljöminister Lena Ek på Buchts interpellation med att bland annat peka på att mark och miljödomstolarna har reformerats och genom dem finns förutsättningar för att förenkla, samordna och effektivisera domstolsprövningarna. Det är inte Sven Erik Bucht nöjd med: Det var undvikande, säger Sven Erik Bucht, som pekar på att Sverige är värst i Europa vad gäller byråkrati kring miljöstillstånd. Och den borgerliga regeringen har inte tagit detta på allvar. Den är passiv till att göra förändringar som krävs, säger s riksdagsmannen, som kräver att regeringen måste lägga mer resurser på domstolarna. Dessutom vara tydlig i sina regleringsbrev till myndigheterna om vad som gäller, säger Sven Erik Bucht, som inte tänker ge sig när det gäller krav på snabbare miljöprövningar. Den borgerliga regeringen har varit passiv när det gäller frågan om att snabba på miljöprövningarna, säger Sven Erik Bucht,S, riksdagsman och tidigare kommunalråd i Haparanda. Jag kommer givetvis att fortsätta väcka frågan om det inte blir några förändringar, säger Bucht, som vill se mer vindkraft i Norrbotten och Västerbotten. Men den kan inte lösa allt energibehov. Vi kan få ut mer effekt av både vattenkraft och kärnkraft, säger Bucht, som när det gäller det senare är positiv till att Finland bygger nytt kärnkraftverk på anda sidan Bottenviken. Svenska Kraftnät rustar för miljarder Vindkraft ger jobb till En ny stamnätledning från Norrbotten till sydsverige, och uppgradering av de fyra stamnätledningar som nu finns. Det ingår i Svenska Kraftnäts investeringar där verket lägger 60 miljarder kronor fram till 2025 på att rusta det svenska elnätet och där vindkraften är en av drivkrafterna bakom att affärsverket vill snabba på med utbyggnaden. I höst har Svenska Kraftnäts perspektivplan varit ute på remiss. Den anger hur affärsverket ser på energisituationen,och vilka investeringar som behövs fram till år 2025 Vi vill tidigt flagga för vilka åtgärder som krävs, säger Viktor Wallström vid Svenska Kraftnät, som anger att det finns planer på att förstärka elnätet med nya stora stamnätledningar från Norrbotten till sydsverige, framdriven av den snabbt växande vindkraften. Investeringen sker efter Dessutom ska de nuvarande fyra stamnätledningarna från Norrland uppgraderas. Det sker Perspektivplanen tar upp att transport av el från vindkraftverken är en prioriterad fråga, men Svenska Kraftnät konstaterar också att den omfattande vindkraftsutbyggnaden skapar ett betydande nätplaneringsproblem. Skälen är att det råder stor osäkerhet kring hur många vindkraftsprojekt som egentligen kommer igång, med hänvisning till att det är svårt för vindkraftsbolagen att räkna hem projekten på grund av lågt elpris och lågt pris på elcertifikat. Och vindkraften är en produktionsmässigt sett en ojämn leverantör av ström. Det hindrar dock inte Svenska Kraftnät att investera. Fram till 2025 planerar verket att lägga miljarder på nya stamnät där exempelvis sydvästra länken i södra Sverige byggs just nu, och förutom uppgraderingen och nybyggnationen av stamnätledningen från norrland, sker en utbyggnad av nätet efter Lule älv under Verket vill också bygga ny matning från Ofoten i Norge till Porjus, och en ny ledning mellan Sverige Finland. Det är inte bestämt när det ska ske investerar Svenska Kraftnät 4,8 miljarder i utbyggt elnät.under handlar det om 15 miljarder. Mark och miljödomstolens beslut att ge grönt ljus för de 314 verken i Markbygden utanför Piteå aktualiserar frågan om det finns ledig kapacitet för att transportera den el som ska ledas via det nya ställverk som byggs vid Råbäcken för 100 miljoner kronor. Det finns avtal med Svenska Kraftnät som är skyldiga att ansluta och det finns plats på ledningarna. Redan nu finns en installerad effekt på 2000 Megawatt och det räcker för att transportera el från 700 vindkraftverk, säger Svevinds Vd Mikael Kyrk. På sikt, och det anges också i perspektivplanen, behövs ytterligare ett ställverk i Markbygden med en ny tvärledning mellan ställverken. Investeringar som landar hos Svevind och Enercon och som enligt Mikael Kyrk ingår i kalkylerna. År 2020 kommer de svenska vindkraftverken att producera 26 Twh, de kommer att sysselsätta personer och vindkraftaktörerna kommer att betala 3,6 miljarder kronor i skatt. Det framgår av en rapport vindkraftens ekonomiska effekter , framtagen av Jenny von Bahr vid WSP Energy & Strategi i Stockholm. Studien/prognosen bygger på inrapporterade planer från 27 vindkraftsföretag som motsvarar 53 procent av marknaden. I de ekonomiska beräkningarna antas elpriset ligga på 65 öre/kilowatt, vilket 2010 var det genomsnittliga spotpriset på elmarknaden. WSP redovisar att av de 27 företagen kunde tolv ge svar på utbyggnadsplaner fram till stod de tolv företagen för 28 procent av den totala vindkraftproduktionen,men beräknas enligt prognosen stå för 76 procent av produktionen i Sverige år Det innebär att det väntar stora investeringar de närmaste åren. Investeringarna i vindkraft blir mycket kraftiga med en utbyggnadstakt på åtta till 17 miljarder per år från 2012 och framåt. I år och nästa år peakar investeringarna för att sedan sjunka efter De uppgifterna beror på att vindkraftsbolagen har tagit fram utbyggnadsplaner fram till 2015, därefter blir utbyggnadstakten lägre. Exempelvis 2017 beräknas investeringarna ligga på 7, 8 miljarder, och drygt åtta miljarder 2017 och Vindkraften ger arbetstillfällen där WSPs rapport visar att i år sysselsätter den personer där antalet ökar till nästa år. Efter det sker en viss nedgång till drygt personer för att öka igen där Jenny von Bahrs beräkningar stannar vid personer år I rapporten slår också forskaren fast att vindkraften ger redan idag betydande skatteintäkter. I år betalar branschen 2,5 miljarder i skatt passeras tre miljarder och 2020 beräknas den förnybara energin ge stat och kommuner skatteintäkter med 3,6 miljarder kronor. Då kommer vindkraftsbranschen att omsätta 30,5 miljarder kronor. En sektor i samhället som ökar sin omsättning rekordsnabbt.wsp redovisar att 2010 omsatte branschen 6,9 miljarder kronor. Förra året mer än fördubblades omsättningen till 15 miljarder där prognosen anger att den kommer att vara fördubblad om åtta år.

5 Starka vindar ger hållbart energisystem Vindkraften har en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem. I Europa har vindkraft länge varit en viktig förnybar och kostnadseffektiv energikälla. I Sverige har vi bara sett början. Som en del av de svenska klimatmålen finns tydliga mål för utbyggnaden av vindkraft. Den svenska ambitionen att satsa på förnybar energi har gjort att utbyggnaden tagit fart på allvar de senaste åren. Utmaningen för vindkraftprojektörerna är att få tillstånd för att bygga vindkraft inom rimlig tid. På lokal nivå stoppas ofta vindkraftprojekt av olika intressen, ofta med miljöinriktning. Kan omställningen mot ett hållbart energisystem med mer vindkraft ske utan konflikt med lokala intressen? För att investeringarna ska vara miljö- och kostnadseffektiva är det oerhört viktigt att placera vindkraftverken där det blåser, säger Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige. Vinden är en naturresurs och för att utnyttja den så effektivt som möjligt måste vindkraften placeras på de platser där det blåser som allra mest. Att mäta och analysera vinden är därför nödvändigt för varje val av lokalisering. Vinden bör vara utgångspunkten för beslutsfattare, på lokal och regional nivå, när lämpliga platser för vindkraft pekas ut eller när tillstånd ges till ett vindkraftprojekt. Självklart måste miljöintressen och andra faktorer vägas samman i en slutlig bedömning. Studier av exempelvis fåglar, fladdermöss och olika naturvärden görs därför alltid i våra projekt för att bedöma möjligheterna för samexistens, säger Eva Vitell och tillägger: Ett hållbart energisystem bygger på att det finns möjlighet till goda investeringar, ekonomiskt som miljömässigt. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftproducenter med mer än 900 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Vattenfalls totala vindkraftstillgångar producerar drygt 4 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till hem. I norra Sverige, med sina starka vindar, är flera projekt under utveckling. Förra året invigde vi vår största landbaserade vindkraftpark, Stor-Rotliden, strax norr om Fredrika i Åsele kommun. Eva Vitell, chef för Vattenfalls projektutveckling på land i Sverige.

6 6 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Regeringens samordnare: Systemtänk krävs för att få fart på vindkraftsindustrin Stefan Lundmark, är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år Vindkraften i Sverige saknar en helhetssyn, det fattas ett systemtänk i branschen och det kan ha sin grund i att näringen är relativt ung i Sverige. Det säger Stefan Lundmark, regeringens samordnare för vindkraftsatsningar i Norrbotten och Västerbotten och den övriga världen. Med systemtänk menar han bland annat el infrastruktur och långsiktiga satsningar på forskning och utbildning. Vindkraftsindustrin har mycket att lära av pappers stål och träindustrin när det gäller systemtänk. Det är jag övertygad om, säger Stefan Lundmark. Han pekar också på att om Sverige ska få fart på energiomställningen krävs tydliga, stabila, men också kraftfulla satsningar från offentlig och privat sektor. Han har en gigantisk uppgift. Att bygga broar mellan de myndigheter som ibland agerar bromsklossar och den ibland otåliga vindkraftindustrin. Och den andra rollen att agera blåslampa emot sin egen arbetsgivare, näringsdepartementet, där Stefan Lundmark klart vill skynda på vindkraften. Det går för långsamt, säger han, och syftar på den långa miljöprövning myndigheterna ägnat sig åt i Markbygden där Svevind fått vänta i sju år på miljötillstånd. Hanteringen är olycklig. Man ska ha respekt för tågordningen,men när det tar så lång tid finns risk för att investeringarna läggs i malpåse. Det blir i slutändan för dyrt för projektören, säger Stefan Lundmark, som tycker att det är rimligt att halvera tiden för miljöprövningar. Jag hoppas nu att Mark och Miljödomstolen kommer med ett beslut så att Svevind får komma igång, säger Lundmark, som uppger att han tagit upp problemet med energiminister Anna Karin Hatt. Stefan Lundmark har ett långt CV som bland annat rymmer EU samordnare i Piteå kommun, projektledare vid Luleå Tekniska Universitet, verksamhetsledare vid företagsparken Aurorum i Luleå och just nu också samordnare (75 procent) för Vindkraftcentrum i Barents. I grunden är han elektrikern som blev statsvetare. Han är en av fyra samordnare i Sverige som har till uppgift att samordna myndigheters och vindkraftsindustrins intressen så att Sverige når det uppsatta målet med 20 TWh vindkraft år Idag produceras cirka sju TWh, så det är bråttom, menar Lundmark, som pekar på nu handlar det om att få myndigheter och vindkraftsintressena att mötas. Han säger att han försöker agera genom att bland annat delta i uppvaktningar som syftar till att blåsa på vindkraften. Jag är en slags medlare, säger Stefan Lundmark, som tycker att kärnfrågan har tappats bort i vindkraftsdebatten. Det handlar hela tiden om ekonomi. Men den viktigaste frågan är varför vi arbetar med denna miljö omställning, säger Stefan Lundmark, som ger exempel skickade Länsstyrelsen Norrbotten tillväxtprogram till EU kommissionen. Programmet kom tillbaka med vändande post där kommissionen efterlyste motiv. Den ville veta anledningen till varför vi jobbar med vindkraften där det inte i första hand handlar om tillväxt, säger regeringens vindkraftsamordnare. Anledningen till det omfattande arbetet med energiomställning i Norrbotten och övriga världen bottnar i att det kommer att bli omöjligt för människor och vissa djur att finnas kvar på jorden om temperatur fortsätter att stiga. Detta tappas ofta bort i den allmänna debatten, säger han. När det gäller vindkrafti norra regionen pekar han på att utvecklingen sker i län som säger ja. SOMM institutet vid Göteborgs universitet gjorde en undersökning i Norrbotten och Västerbotten som visade att i Västerbotten är 82 procent av invånarna positiva, i Norrbotten 78 procent, säger Stefan Lundmark, som pekar på att det fanns negativa yttringar emot de 14 verken på Bondön i Piteå skärgård, men när väl verken var byggda kom enbart positiva omdömen. Och nu är folk vana vid att de står där! Förutom segheten i miljötillstånden pekar Lundmark på oron kring låga elpriser och låga priser på elcertifikat. Men det är viktigt att inte grunda kalkylerna på hur det ser ut nu. En ansvarsfull industri måste titta år framåt när den bedömer sina investeringar, säger samordnaren, som pekar på att LKAB tar ju inte sina investeringsbeslut på hur gruvpriserna ser ut idag de lägger sina investeringar med sikte på att efterfrågan ökar och att priserna går upp.

7 Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för företag inom vind, vatten, värme och industri. SEU tar hand om ert strategiska och operativa underhåll så att ni kan jobba med er kärnverksamhet i lugn och ro. Vi har lång erfarenhet av förebyggande underhåll och att arbeta med hela kedjan, allt från optimering till operativa tjänster och beredskap. Vid nymontage och ombyggnader erbjuder vi bland annat projektledning, konstruktions- och ritningstjänster. Vi tar även hand om hela projekt. Våra drygt hundra medarbetare har mycket bred kompetens och i vår tjänsteportfölj finns en hel del specialtjänster, bland annat termografering, vibrationsanalys, maskinuppriktning och balansering, maskinanalys, industriklättring och högspänningsunderhåll. Bland våra kunder finns såväl stora energiföretag som mindre industriföretag. vi korrigerar alla dina synfel även brytningsfel och ålderssynthet kostnadsfria konsultationer & drop-in undersökningar % rabatt MEd brutto- LÖnEavdrag Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet. Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare. Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55 procent på din operation. Boka in en tid redan idag för ditt första stegmot ett liv utan glasögon och linser! UMEÅ: SKOLGATAN 73 A Telefon LULEÅ: STORGATAN 45 Telefon Ö-vik: STORGATAN 19 B Telefon

8 8 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Vindkraftcentrum ett energiskt nav 2009 bildades Vindkraftcentrum för Barentsområdet i syfte att vara ett nav för företag, myndigheter, försvarsmakten, kommuner och andra som söker information kring den vindkraft som växer snabbt i Norrbotten. Vindkraftcentrum Barents är baserad vid Furunäsets företagsby i Piteå med Stefan Lundmark som projektledare. Förutom att leda Vindkraftcentrum arbetar han 25 procent som regeringens samordnare för vindkraften i den nordliga regionen (se artikel sidan 6) gionen samt 77 vindkraftsmontörer fått jobb hos Enercon i samband med uppförandet av de tio verken vid Dragaliden, säger Stefan Lundmark, som också pekar på att det blir viktigt att reda ut vad den kommande parken med 30 verk i Sjisjka utanför Abisko som byggs just nu kommer att ge. Bakom Vindkraftcentrum står Piteå kommun, Norrbottens landsting, Länsstyrelsen, Energimyndigheten och EUs regionala strukturfonder. Vid kontoret i Piteå arbetar förutom Stefan Lundmark, Jonas Lundmark, informatör samt Anna Marklund, som har hand om administration och ekonomi. Bildandet av Vindkraftcentrum har två grundläggande orsaker. Det var mycket vindkraft på gång, inte bara i Sverige utan också i Finland och Norge, säger Stefan Lundmark, som pekar på det andra skälet, Svevinds plan att bygga 1101 verk i Markbygden. En satsning med mycket stor potential där vi ser att det inte går att hantera som när man bygger tio verk. Det blir helt andra frågor att ta ställning till, säger Stefan Lundmark, som exemplifierar med att Piteå hamn får en helt ny och större roll som importör av verk, det planeras för en betongtornfabrik vid hamnen, och att rekrytera arbetskraft blir en viktig uppgift. Vi har gjort en samhällsekonomisk kalkyl för etapp ett (314 verk, reds anm), säger Stefan Lundmark där vi kartlagt hur många arbeten Markbygden skapar. Vi sade när vi gjorde kalkylen att Erik Persson, Jonas Lundmark och Stefan Lundmark arbetar med att synliggöra vindkraften och dess effekter på näringar i Norrbotten och Västerbotten. Foto vi inte ska blåsa upp några siffror utan vara realistiska. Det är viktigt att leverera rätt uppgifter till de aktörer som blir inblandade, säger samordnaren till Vindkrafttidningen. Men vi insåg snabbt att detta handlar om mycket. Utbildning, där vi bidragit till att Lernia (se artikel sidan..) startat en internationell vindkraftteknikerutbildning, och vi genomför varje år konferensen Nolia Vind, säger Stefan Lundmark, som också är självkritisk. Vi har fokuserat mycket på vad som kan komma att hända i framtiden, men nu måste vi se vad de hittills gjorda satsningarna givit. Exempelvis har 34 företag i re- I Markbygden finns Vindens hus där småföretag har växt fram i vindkraftens spår. Det som hänt har varit ett bra lärande för oss, säger samordnaren, som uppger att Vindkraftcentrum har tagit fram en handlingsplan med nio punkter med vad centrat ska arbeta med. Dit hör tillståndsprocesser, finansierings och ägarfrågor,bygga ut elnätet och en strategi för hur näringslivet i Barentsregionen ska nappa på vindkraften. Det finns åsikter om att vindkraft ska byggas där konsumenterna finns, varför Norrbotten? Varför? Jo för att här finns fördelar. En är att vi har få men stora markägare vilket gör markfrågor enklare. Det råder inte samma konkurrens här om marken som i södra Sverige. Det är sant att Norrbotten har överskott på el och det bästa vore kanske att den producerades där konsumenterna finns. Men vi måste se på vindkraften som en basnäring, likt andra basnäringar som finns i länet. Vi har goda möjligheter att skapa utveckling och tillväxt samtidigt som vi bidrar till energiomställningen, säger Vindkraftcentrums projektledare. Rovfåglar utsatta för vindkraftverk Rovfåglar utmärker sig i statistiken över arter som dödas i kollisioner med vindkraftverk. Det visar en studie gjord av Vindval som är ett forskningsprogram som drivs av Naturvårdsverket och finansieras av Energimyndigheten. Programmet som pågår till 2013 omfattar 30 forskningsprojekt och fyra så kallade syntesprojekt, där Vindval bland annat tittat på hur vindkraft påverkar fågelliv. Ett vindkraftverk dödar mellan 2,3 till 7,3 fåglar per år där Vindval konstaterar att en utbyggnad av 5000 verk i Sverige skulle komma att döda fåglar per år. Här summerar forskargruppen att vindkraften utgör en mycket liten fara sett till totalt antal dödade fåglar, men det är inte för fåglar i allmänhet vindkraften är ett hot, det gäller enbart några få fågelgrupper där rovfåglar är mest drabbade. Örnar, vråkar och glador är rovfåglar som segelflyger mycket och de lever farligare än mindre arter som flyger mer aktivt, som kärrhök, duvhök och sparrhök. Vindval redovisar, att rotorbladen rör sig, gör det svårare för främst rovfåglar att undvika dem, rovfåglar flyger exempelvis inte in i träd som ju står stilla. En del av orsaken är att fåglars ögon sitter på sidan av huvudet och det ger ett begränsat synfält, och rovfåglar som spanar efter byten på marken har svårt att hålla uppsikt framåt. Därför har Sveriges Ornitologiska förening tagit fram förslag på lämpliga avstånd mellan vindkraftverk boplatser, där ett verk inte bör placeras närmare än 2 3 kilometer från en boplats för Havsörn eller Kungsörn och inte närmare än 2 kilometer till Pilgrimsfalk och en kilometer till boplatser för Orre och Tärnor Det finns enligt Vindval också en dom i Miljödomstolen avkunnad 23 november 2011, att vindkraftverk inte får byggas närmare än två kilometer till boplatser för Kungsörn och Fjällvråk.

9 VINDKRAFT Barentsregionens nya tillväxtindustri Miljardinvesteringar Kompetensförsörjning FOTO: MARIA FÄLDT Arbetstillfällen Förnybar energi Vill du veta mer kontakta oss! tel

10 10 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr wpd planerar för miljardinvesteringar Tyskägda vindkraftprojektören wpd med erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av mer än vindkraftturbiner i Europa och andra delar av världen planerar vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten för 3,3 miljarder kronor. Läget på den svenska vindkraftsmarknaden med lågt elpris och lågt pris på elcertifikaten har dämpat lusten hos små aktörer att investera i vindkraft. Dock inte hos tyskägda wpd. Vi har stark ägare som tänker långsiktigt, säger Weronica Ekholm, vid wpd Scandinavia,det svenska bolag som projekterar och bygger landbaserade verk. wpds andra bolag i Sverige, wpd Offshore Stockholm AB, projekterar och bygger havsbaserade vindkraftsverk. Den landbaserade verksamheten i Sverige startade 2007 och har idag cirka 300 vindkraftverk i planerings eller tillståndsfas. Vi har kommit längst med Aldermyrberget i Skellefteå. Där planerar vi att bygga under sommaren 2013, säger Weronica Ekholm, som pekar på att hittills har inte företaget byggt några havsbaserade parker i Sverige, men bolaget har ambition att bygga fem sådana parker, bland annat en vid Tärnan/Klockgrundet i Piteå skärgård med 132 verk. Vi är positiva till Wpds plan att bygga vindkraft på Bergön. Det skulle ge båtklubben chans att få fast el till vår klubbanläggning i Gårdsviken, säger Lars Ekerljung, ordförande för Töre båtklubb. Foto De landbaserade planerna är mer omfattande. I Västerbotten planeras för bland annat en park med sex verk på Klöverberget nära Skellefteå där wpd inom kort lämnar in ansökan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken till Skellefteå kommun. Dessutom planeras för en större park i Råliden med cirka 40 verk placerade i gränslandet mellan Skellefteå Piteå. Där är vi tidigt i processens. Samrådsprocessen är inte klar, men vi har haft ett tidigt samråd med samebyarna, säger Weronica Ekholm. För projektet vid Tallträskliden avvaktar wpd bättre förutsättningar för bland annat elanslutning innan bolaget går vidare. Och vi letar efter nya platser hela tiden, säger Weronica Ekholm, som kommer in på placeringen av 31 verk på SCA ägda Bergön i Kalix skärgård i Norrbotten. I slutändan kan det falla bort några verk, tror Weronica Ekholm, som uppger att just nu hanteras de yttranden som kommit in efter samråd. Bolaget väntar också på slutrapporteringar från de omfattande utredningar som gjorts och som handlat om inventering av havsörn, kulturvärden, naturvärden, landskapsanalys, logistik och fågelstudier. Initialt talade vi om en byggstart 2014 med inkoppling av de första verken under Men med tanke på miljöprövningen och att elnätanslutningen är komplicerad, det handlar ju om en sjökabel, är det mer realistiskt att tro att det står klart först 2017, säger projektledaren. Hon uppger att wpd har som policy att upprätta en vindkraftsbonus med återföring av medel till bygden, som i det här fallet är tänkt att gynna det rörliga friluftslivet i skärgården. Samtal runt bonusen har förts, men avtal kring det blir en senare fråga. Apropå el öppnar Ekholm för möjligheten att den elanslutning wpd drar fram kan leda till ett mervärde för lokalbefolkningen. Töre båtklubb som har anläggning vid Gårdsviken på norra Bergön uttryckt intresse att ansluta anläggningen till fast elnät. Idag drivs den med hjälp av egna elverk. Vi utreder möjligheten. Vi vill att våra etableringar ska ge fördelar för de lokala intressen som finns i området, säger Weronica Ekholm. F A K TA W P D wpd har funnits i Sverige sedan 2002 och har sitt säte i Stockholm. Verksamheten är delad i två affärsområden: wpd Scandinavia AB som projekterar vindkraft på land, och vindkraft till havs projekteras av wpd Offshore Stockholm AB. Båda bolagen ingår i wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsprojektörer med lång erfarenhet inom projektering, finansiering, realisering och drift av projekt inom förnybar energi. F A K TA B E R G Ö N wpd vill bygga en vindkraftspark om stycken verk, med en total installerad effekt runt 100 MW på Bergön i Kalix kommun. Antal och storlek på verken är beroende av resultat från pågående vindmätning. 31 vindkraftverk á 3,2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 360 GWh (360 miljoner KWh) och skulle räcka till att försörja drygt villor med hushållsel. Vindkraftspark Bergön är lokaliserad ca 20 km sydväst om Kalix stad i Kalix kommun, Norrbottens län. Parken planeras att driftsättas tidigast Källa Adecco ordnar arbetskraften Svevind och Enercons planer på att förverkliga den gigantiska vindkraftsparken i Markbygden gör att bemanningsföretaget Adecco i vässar klorna genom att bland annat bilda en rörlig mobility grupp som kan gå in i allt från vindkraftsprojekt till att jobba inom gruvindustrin. Nu satsar vi på att skapa en ny rörlig grupp som bland annat kan arbeta emot vindkraftsbranschen, säger Ralph Bäcklund, marknadschef vid Adecco. Foto rerna i Sverige vad gäller rekrytering och bemanning. Företaget har 50 kontor i Sverige, bland annat i Umeå, Skellefteå, Piteå,Luleå, Pajala och Gällivare. Företaget har cirka 45 procent av bemanningsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten. I Luleå har vi funnits i 15 år. I Piteå tio år, säger Ralph Bäcklund, som uppger att i norrlandsregionen har Adecco 500 anställda som kan indelas i tre grupperingar. Vi har fast anställda vilket utgör 70 procent av arbetsstyrkan. Dessutom har vi visstidsanställda och anställningsformen student. Allt för att hålla en hög servicegrad, säger Ralph Bäcklund. Studentverksamheten handlar ofta om korta uppdrag där en person går in hjälper till när ett företag får peak i verksamheten, säger marknadschefen, som förklarar att Adec- Vi kan flytta kompetensen dit den behövs, säger Ralph Bäcklund, Adeccos marknadschef i Norrland, som berättar just nu arbetar företaget med det bemaningsföretaget kalllar för mobility rörlig arbetskraft. Vi är ett bemanningsföretag och all vår personal är rörlig på det sättet att de kan gå in på olika arbetsplatser på olika orter. Men nu bildar vi en särskild grupp med folk med lite högre kompetens som ska vara lite mer rörlig än de andra i Addecogruppen, förklarar Ralph Bäcklund. Han vet inte i dagsläget hur stor gruppen blir och vilka yrkesgrupper det handlar om. Det blir efterfrågan som styr det. Men tanken är att de anställda i mobility snabbt ska kunna placeras på arbetsplatser runt om i Sverige, och just arbetar vi intensivt med rekryteringen, säger marknadschefen. Adecco är en av de stora aktöco arbetar med tre olika uppdragsmodeller. En är rekrytering där Adecco letar folk som sedan anställs av det företag Adecco fått uppdraget i från. En annan är så kallat hyrköp, där Adecco hyr ut arbetskraft en period, sedan anställs personen eller personerna hos det aktuella företaget. Den tredje nischen är traditionell bemanning där företag har behov av att få in arbetskraft under viss tid, säger marknadschefen, som uppger att Adecco kan förse marknaden med all slags arbetskraft. Det handlar om allt från tjänstemän till montörer, svetsare, och sågverksarbetare. Vi har också elektriker som ingår i särskilt bolag, säger Ralph Bäcklund, som uppger att kunderna finns inom bland annat stål, gruv, verkstads och skogsindustrin. Och nu vill Adecco på allvar ge sig in i vindkraftsbranschen. Vi hade folk på plats i bygget av Sjisjka vindkraftspark. Nu kommer Markbygden och då hoppas vi kunna förse företagen med den arbetskraft de behöver. Vi har kompetent folk för det, säger Ralph Bäcklund. Nu tar vi ett nytt kliv där vi vill bli en bra partner på alla orter, i Norrbotten och Västerbotten och det gäller inom både vindkraften och gruvnäringen, säger Adeccos marknadschef. F A K TA Koncernen Adecco S.A. är världens största bemanningsföretag med ca kontor i ca 60 länder spridda över hela världen med anställda.tre miljoner människor arbetar för Adecco under ett år. Bolaget är registrerat i Schweiz och noterat på Swiss Exchange i Zürich omsatte koncernen 20,5 miljarder Euro. I Sverige är Adecco ett auktoriserat bemanningsföretag med ca 50 kontor spridda över hela landet.2011 var svenska omsättningen cirka 2,5 miljarder. Förutom uthyrnings och rekryteringstjänster erbjuder företaget lösningar inom bland annat outsourcing, omställning, ledarskapsutveckling, kompetensutveckling och karriärrådgivning. Källa Addeco Sverige.

11 nr norrbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 11 Forskare vill ha testanläggning i norr De arbetar för att skapa en testpark för vindkraft i Norrland. Frv. Stefan Skarp, Skellefteå Kraft, Ralph Nyström, Sverea Mefos, Stefan Ivarsson, Vd Scandinavian Wind och professor Jan Olov Aidanpää vid LTU. Foto En park som ska testa vindkraft i kallt klimat. Det vill Svensk Vindkrafts Tekniskt centrum SWPTC, bygga i Norrland med hopp om byggstart Sverige kan bli ledande i Europa när det gäller att testa vindkraft i kallt klimat, säger Stefan Ivarsson, vd för Scandinavian Wind i Karlstad till Vindkraftstidningen,när projektet presenteras för företag och kommuner vid ett möte i Luleå 21 september. Arjeplog har profilerat sig i Europa som ett mecka för biltester i kallt klimat där bland annat bilgiganterna Audi, BMW och Mercedes testar bilar,verksamhet som skapat en miljardindustri i glesbygd. Något liknande vill Stefan Ivarsson se vad gäller vindkraft. Det finns en testanläggning i Kanada, men inte i Europa. Idag kan vindkraftprojektörerna ta till sig erfarenheter av exempelvis isbildning först när verken är på på plats. Men för forskningen och bolagen är det viktigt att se hur vindkraft fungerar i kallt klimat där Norrland kan bli ett bra testområde, säger vdn för Scandinavian Wind. Verken ska testas innan de riktigt stora projekten kommer igång, säger han, Idén till testparken väcktes av SWPTC ett, projekt som drivs av Chalmers i Göteborg med ett antal stora företag med som intressenter, bland annat ABB, SKF och General Electric. Det leds av professor Ola Carlson vid Chalmers. En tanke föddes att starta ett testcenter med 4-8 verk som ska placeras i område med svåra snö och isförhållanden, säger Stefan Ivarsson, som uppger att nu letar SWPTC efter lämplig plats i norrland Det är intressant att se att om det är 38 grader kallt, vad händer med maskinhusen, tornen och vingarna? Hur reagerar materialet och hur påverkas produktionen? Säger Stefan Ivarsson, som hoppas att testparken kan vara på plats eller Den ska förmodligen drivas av ett testbolag där projektörerna får hyra en plats för att testa verk. De kan handla om korta försök, eller att det långtidstestas, förklarar Stefan Ivarsson upplägget emot industrin. Forskningen ges plats i parken, där Chalmers finns med, men också Luleå Tekniska Universitet med professor Jan-Olov Aidanpää (Teknikvetenskap och Matematik) som projektledare. LTU har redan arbetat med materialfrågor i samarbete med forskningscentrat SICOMP, men detta blir något nytt. Vi hoppas kunna gå igång med forskningen kring vindkraft efter nyår, säger Jan-Olov Aidanpää, som anser att Sverige kommer att bli ledande i Europa vad gäller vindkrafttester i kallt klimat. Detta kan bli lika stort som biltestverksamheten. Skellefteå Kraft, störst i Västerbotten på vindkraft, har gått in med kronor för att finansiera förstudien till testparken. Vid årsskiftet kommer bolaget att ha 51 verk på plats i Västerbotten, det har tidigare byggt tio verk i Arjeplog. För oss handlar det om att skaffa kunskap om hur verken fungerar i kallt klimat, att säkra kvalitén, säger Stefan Skarp, chef för strategiska investeringar vid Skellefteå Kraft. Han har sett problemen med is och snö. Där vi behöver veta mer inför exempelvis etableringen vid Blaiken med 90 verk, säger han. Mötet i Luleå genomfördes med forskningscentrat Sverea Mefos som värd. Där säger projektledaren Ralph Nyström. Sverea Mefos har stor erfarenhet av att driva forskningsprojekt där vi arbetar emot stora aktörer som SSAB och LKAB, därför kan vi tänka oss att driva den nya testparken, säger han. Känn vindkraften. En oändlig naturresurs. Skellefteå Krafts anläggning på Uljabuoudafjället i Arjeplog är den första stora vindkraftparken i Sverige som har byggts och anpassats för fjällmiljö. De tio vindkraftverken använder ett nyutvecklat avisningssystem som förhindrar isbildning på turbinbladen, vilket möjliggör driftsäker vindkraft i extrema väderförhållanden. Uljabuoudas årsproduktion på cirka 80 GWh motsvarar el till mer än eluppvärmda villor. Skellefteå Kraft är en av Sveriges största kraftproducenter, med egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Skellefteå Kraft har egna elnät och erbjuder energi- och underhållstjänster. Dessutom bedrivs verksamhet inom fastighetsuthyrning och bredband. Bolaget är helägt av Skellefteå kommun och 2011 var antalet anställda cirka 650, med en omsättning på 5,1 miljarder kronor.

12 Sid 3 Sid 19 sid 28 sid 6 12 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Rewind vill bygga vindkraft efter norrlandskusten I höst ger ledningen för vindkraftprojektören ReWind Offshore i Karlstad sig ut på en resa för att tala med kommunalråd efter norrlandskusten om fördelarna med att bygga vindkraft i kustnära områden. Det återstår att se om Piteås kommunalråd Peter Roslund låter sig övertalas eftersom kommunen säger nej i sin vindbruksplan till byggen av kustnära verk. Säger de nej bygger vi inte, men det är synd eftersom de kustnära områdena är dåligt utnyttjade, säger Åke Pettersson Frykberg, Vd för ReWind Offshore i Värmland, som specialiserat sig på att utveckla och bygga havsbaserade vindkraftsparker. Han startade företaget 2009 tillsammans med Leif Jonsson, tidigare vd för Dynavind, och Tore Wizelius, en av de namnkunnigaste personerna i Sverige vad gäller vindkraft, som skrivit tio böcker i ämnet. Vår affärsidé är att utveckla havs och kustnära vindkraftprojekt, säger Åke Pettersson Frykberg, som pekar på att företaget har tillgång till en ny teknik för att bygga fundament till havs, där Energimyndigheten bidrog med 40 miljoner kronor till utvecklingen i ett nationellt pilotprojekt. Det handlar om bergförankrade fundament där ringar spänns fast i berget, förklarar ReWinds Vd, som säger att fundamenten kan bestå av 5 10 koniska ringar med upp till en diameter av åtta meter. Där tornet skruvas är diametern oftast fyra fem meter, förklarar Åke Pettersson Frykberg, som berättar att med den tekniken har Konsortiet Vindpark Vänern byggt 10 3MW verk i norra Vänern strax utanför Karlstad, och nu söker ReWind tillstånd att uppföra ytterligare 20 verk vid Stenkalles grund i sjön. Dessutom vill bolaget bygga en park med verk utanför Norr- Rewind har byggt vindkraft i Vänern och vill nu undersöka möjligheterna att bygga havsbaserade verk efter norrlandskusten. köping tillsammans med lokala parter. Vdn pekar på att i företagsidén ingår att utveckla vindkraftparker tillsammans med lokala företagare och investerare, med Vindpark Vänern som modell. Vindpark Vänern ägs av kommunala energi och bostadsbolag, kooperativ samt lokalt näringsliv, säger Åke Pettersson Frykberg. Han ser stora möjligheter med havsbaserade vindkraftverk. Fördelarna är att det blåser jämnare och högre vind där man uppnår en jämn produktion som inte sliter på maskinerna på samma sätt som på land, säger Rewinds Vd, som också pekar på att frågan om att lösa markfrågan är lättare eftersom det oftast handlar om statliga vatten. Nackdelen med havsbaserat är att det blir dyrare fundament och det är mer väderkänsligt under byggtiden, men fördelarna överväger när djup och bottenförhållandena är de rätta, säger Åke Pettersson Frykberg, som nu vill kittla norrlandspolitikerna med havsbaserad vindkraft. Senare i höst kommer vi att göra en resa efter norrlandskusten där vi ska prata med kommunfolk. Just nu läser vi kommunernas vindbruks- Foto Rewind. planer för att ta reda på hur läget är efter kusten, säger Åke Pettersson Frykberg. Han tycker att klimatfrågan borde väga tyngre i samhällsplanering när kommunerna tar fram sina planer, där vindkraften beräknas ta en mycket liten procent av en kommuns markanvändning. Vill ni nå ut med ert budskap? Vi hjälper er med det! Een Nederlander in ZWEDEN Åre De grootste in de Scandinavische landen TOP 10 shoppen in Stockholm KNUFFELEN MET EEN Vier ELAND Kerstmis in Zweden Kerst zoals Kerst bedoeld is De ultieme eland-ervaring in Moose Garden nummer v i n d k r a f ttidningen Energiministern spår många nya jobb! Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Kyrkan får kraft från ovan Sid 14 Katharina får världen som arbetsplats Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen 2009 Fina fiskar i Frostviken Hoting Old Cars Meeting Hällingsåfallet En fantastisk syn Lilla Inlandsbanan i Yxskaftkälen Din guide till alla sommarens evenemang i Strömsund FOTO:MIROSLAV STRAJNIC Pobeda Publications AB som ger ut denna tidning om Vindkraft är ett företag specialiserat på att göra tidningar! Vi har en stor kompetens och kunskap inom området. Annonsfinansierade tidningar är vår specialitet och vi sköter hela kedjan med försäljning, produktion och layout. Vi ger också ut tidningar på ryska, tyska och holländska riktade mot turister i Sverige. Har ni en ide om er verksamhet som ni vill nå ut med kan vi hjälpa er! Det sker kostnadseffektivt och ni får maximalt genomslag inom det geografiska område ni väljer! Vi har personal i Östersund, Stockholm, Göteborg, Amsterdam och Moskva! Kontakta oss så tar vi fram ett förslag! info@pobeda.se eller

13 Vi erbjuder ett nationellt rekryteringsverktyg för jobb och uppdrag i en växande bransch vindkraftsbranschen! Rekrytera medarbetare med rätt kompetens i den webbaserade nationella rekryteringsdatabasen Söker du jobb i branschen? Hitta intressanta annonser på vår hemsida och Facebook. Registrera ditt CV hos oss, så matchar vi mot lediga jobb. Besök vår Rekryteringsmässa på Winterwind 2013 i Östersund februari Vi finns på Winterwind 2013 tillsammans med Svensk Vindkraftförening Besök oss gärna i vår monter! Passa på att träffa våra arbetsmarknadsutvecklare Jörgen Eriksson och Mona Sehlin på plats. Kontakta oss så berättar vi mera! Jörgen Eriksson, jorgen.eriksson@vindkraftcentrum.se Mona Sehlin, mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

14 14 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Inlandsvind vill sälja vindkraftandelar till alla 2011 bildades den ekonomiska föreningen Inlandsvind i Piteå med idé att erbjuda folk att bli delägare i vindkraftverk. Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk, säger Lars Sjölund, Koler, ordförande för Inlandsvind. När Svevind började planera för sin gigantiska park med 1101 verk 2002,väcktes Lars Sjölunds intresse för att lokalbefolkningen skulle ges chans att bli delägare i vindkraftverk byggde Svevind försöksparken med tolv verk i Dragaliden, men före det diskuterades möjligheten att en kooperativ förening skulle få köpa ett verk, säger Anders Persson, ledamot i styrelsen för Inlandsvind. Han förklarar att folk i Markbygden har väntat länge på att bygget av de åtta verk i Storblåliden som skulle ingå i försöksparken, skulle inledas. Nu kommer de att ingå i den etapp med 314 verk Mark och Miljödomstolen sagt ja till i oktober och att etappen går igång redan i höst glädjer Lars Sjölund och Anders Persson. Efter Mark och miljödomstolens besked hoppas de att diskussionerna med Svevind om köp av i början ett verk ska omvandlas i ett skriftligt avtal. Hittills har 50 personer gått med i Inlandsvind, men för att föreningen ska köpa ett verk behövs personer som blir medlemmar och köper andelar. Anders Persson och Lars Sjölund uppger att nu vill Inlandsvind inleda förhandling med Markbygden Vind AB om köp av ett verk. Sedan kan vi erbjuda våra medlemmar köp av andelar, säger Lars Sjölund. Försäljningen kommer inte att begränsas till enbart folk i Markbygden. Det finns ingen geografisk gräns. I första hand riktar vi oss till piteåborna, men det finns exempel på att folk i södra Sverige är delägare i vindkraft i Norrland, säger Lars Sjölund. Han och Anders Persson har samtalat med företrädare för den ekonomiska föreningen Kvarkenvinden i Västerbotten om upplägget för Inlandsvind. Där har delägarna betalat kronor per 1000 KWh. Men vi vet inte vad priset blir hos oss eftersom vi ännu inte vet vad ett verk kommer att kosta att köpa, säger Lars Sjölund, som pekar på att delägarna i Kvarkenvinden har billig el.de betalar ca öre per KWh, inklusive nätavgift och skatter. (Gäller 2011). Anders Persson pekar på att förmodligen kommer priset att stiga på el, och i det läget blir det fördelaktigt att deläga vindkraft. Den kommer att bidra till att hålla nere nivån på din elnota, säger Anders Persson, som pekar på att det tar 6 7 år för en medlem att räkna hem investeringen i andelar i ett verk. Efter betalar medlemmarna enbart verkens driftkostnader plus skatter. Det blir ekonomiskt fördelaktigt och det är bra för miljön. Han och Lars Sjölund ser fram emot att Markbygdenprojetet går igång och på sikt kan de tänka sig att Inlandsvind köper mer än ett vindkraftverk. De talar mest om Svevind, men utesluter inte att det kan bli affär med någon annan vindkraftexploatör där exempelvis Kraftö vill bygga vindkraft i Blåsmark. Vi har pratat med Kraftö och börjar de bygga före Svevind kan det lika gärna bli ett köp där.men det beror förstås på hur snabbt det går och på vilka villkor vi kan få köpa ett verk, säger Lars Sjölund. Nu ser vi fram emot att Markbygden Vind AB börjar bygga etapp ett med 314 verk. Kalix vindkraft blåser på 2005 beslöt ett antal företagare i Norrbotten och Skåne att bilda Kalix Vindkraft AB där de inledde vindkraftseran med att sätta upp ett vindkraftverk i Axelsvik vid havet utanför Kalix. Sju år senare äger bolaget med Luleå Energi, Bjäre Kraft och pappersproducenten Billerud som betydande ägare åtta verk, där elen säljs via Vattenfall och elhandelsföretaget Bixia i Skåne. -Det har blivit klart lönsamt, säger Kalix Vindkrafts styrelseordförande Rolf Sandlund. Förra året omsatte bolaget 8,8 miljoner kronor med kronor i positivt resultat och för 2012 beräknas omsättningen bli ca 15 miljoner kronor med ett positivt resultat runt 2 miljoner kronor. Vindkraften mellan Kalix-Haparanda påbörjades år 2005 då företagaren Michael Henriksson, som arbetat ett antal år med att hitta lämpliga områden för vindkraft i Norrbotten, tog kontakt med ett antal företagare för att bygga ett vindkraftverk i Kalix. Kalix Vindkraft AB bildades och ansökte om att få sätta upp ett verk vid havet i Axelsvik utanför Kalix. Eftersom det rörde sig om enbart en turbin krävdes enbart tillstånd från Kalix kommun. Turbinen levererades av finska Win Wind från Uleåborg. Bolaget bildades med 15 delägare från Norrbotten och Skåne som bidrog med tre miljoner kronor i aktiekapital. -Med banklån på sju miljoner kronor kunde vi fullfölja bygget, säger Rolf Sandlund, som berättar att utfallet från det första verket blev så positivt att Kalix Vindkraft började planera för ytterligare två turbiner vid Axelsvik. Planerna kunde förverkligas sedan Kalix Vindkraft AB gjort två nyemissioner. Dels en företrädesemission till de befintliga ägarna, dels en riktad nyemission där bl.a. Billerud Karlsborg och Luleå Energi gick in som nya delägare och blev majoritetsägare tillsammans med Bjäre Kraft från Skåne. -Efter emissionerna hade vi ett eget kapital på 34,5 miljoner kronor, säger Rolf Sandlund, som uppger att 2008 kunde Nordex leverera och sätta upp de två nya turbinerna om vardera 2,5 MW effekt. Med den tidigare turbinen levererar de tre verken ca 12 MWh per år. Kalix Vindkraft ville dock utveckla verksamheten och 2011 fick bolaget erbjudande om att förvärva Bottenviken Vind AB som äger fem vindkraftverk på Seskarö. Den affären blev klar förra hösten. Rolf Sandlund och Stina Blombäck, Hållbarhets- och Energidirektör för Billerud AB redovisar att hittills har Kalix Vindkraft investerat 130 miljoner kronor i vindkraftverk, verk som är lönsamma men där ägarna avvaktar med att ta ut någon aktieutdelning. -Vi har sagt att vi ska nå en soliditet (andel eget kapital av totalt kapital) på minst 50 procent innan vi gör det. Vi är nära dit (47,7 procent) men vill avvakta eftersom priserna på el och elcertifikat för tillfället är extremt låga, säger Rolf Sandlund. -Vi känner att vi vill konsolidera företaget innan vi går vidare, säger Rolf Sandlund, som uppger att Kalix Vindkraft skulle vilja äga fler verk men prisläget på elenergi och elcertifikat bromsar investeringen. Kalix Vindkrafts styrelseordförande tar också upp ett par andra hinder för att bolaget ska kunna utveckla vindkraftsparkerna. Ett är Vattenfalls taxa på anslutningen av el. -När vi byggde första verket vid Axelsvik behövde vi inte betala någon avgift för att leverera el till nätet eftersom det var ett litet verk under 1,5 MW. Men när vi byggde tvåan och trean började Vattenfall ta ut åtta öre per kilowatt löpande, eftersom effekten översteg 1,5 MW. Dessutom fick vi betala ledningen. Vi har betalat två gånger för att Vattenfall ska ta emot strömmen. Överföringsavgiften är ca 20% av priset vilket är alldeles för mycket. Det behöver vi inte betala på Seskarö, säger Rolf Sandlund, eftersom de verken är under 1,5 MW effekt. Här måste lagstiftningen ändras anser Rolf Sandlund. Det andra hindret är också relaterat till Axelsvik, där markägaren helstatliga Sveaskog valt att höja arrendeavgiften i stället för att sälja marken till vindkraftsbolaget. Och nu har Sveaskog aviserat om att dubblera arrendet vid en eventuell utökning av parken. -Det innebär en helt orimlig arrendekostnad, säger Rolf Sandlund, som säger att det finns inte sådana marginaler i vindkraftsbranchen som gör att Kalixvind AB klarar en sådan höjning.

15 2200 mm Vindtek norr ab Vi är specialiserade på vindmätning i kallt klimat och erbjuder åt våra kunder: 700 mm offshore 2200 mm Uthyrning och drift av en eller flera SODAR AQ 500 för mätningar upp till 200 m Uthyrning och drift av mätmaster upp till 140 m Projekteringsunderstöd i kunders projekt genom bl.a WindPro arbete och deltagande i samrådsprocessen Service och drift av kunders mätsystem Vi arbetar mycket hårt för att säkerställa en hög tillgänglighet på våra kunders mätningar Utvecklar vindkraftparker till sjöss tillsammans med lokala aktörer och investerare 700 mm offshore Kund: Gata: Objekt: Skala: Ort: Sparat som: Datum: Sign: DN Ritningen är vår egendom och får ej utan vårt medgivande kopieras eller mångfaldigas vare sig i ursprung eller ändrat skick förevisas eller på annat sätt delgivas tredje person. Förseelser mot dessa bestämmelser kommer att beivras enligt lag. Kontakt: Mob: ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan Karlstad Tel Kabeldon HDC-A. Kopplar på vindkraften. ABB är störst i världen på vindkraft. Från Alingsås bidrar vi med kabeltillbehör, bl.a. Kabeldon HDC-A kabelskåpet för avgrening av 12, 24 och 36 kv kablar. Du får en beprövad och säker lösning för att skarva och avgrena kabel ovan jord. Kontakta oss när du vill koppla på vindkraften! ABB AB Kabeldon. Box 531, Alingsås Tel:

16 16 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Här byggdes Norrbottens första vindkraftverk Dalgången Suorva är mest känd för vattenkraft med Suorvadammen men det är också platsen för Norrbottens första vindkraftverk, byggt 1998 Och vi skulle vilja bygga fler, säger Mikael Segerström, kassör i den ekonomiska förening som bildades när verket byggdes för 14 år sedan, ett verk som tickar och går och som förser motsvarande 150 villor med ström. Det 40 meter höga verket är beläget mellan Suorvadammarna, en anrik plats för svensk elförsörjning med Porjus kraftstation som kom under 1910 talet. Den byggdes för att förse malmbanan med el, men vattenflödet räckte inte till vintermånaderna, så man byggde Suorvadammarna, förklarar Mikael Segerström, som uppger att högst uppdämt innehåller dammen nästan lika mycket vatten som Vänern. Här föddes idén att bygga länets första vindkraftverk. Dalgången är kilformad där det blåser mycket, säger Mikael Segerström, som pekar på att det var dock inte bara att börja bygga. Det 40 meter höga verket är beläget mellan Suorvadammarna. Han förklarar att han fick med Uppsala metrologiska institution med i projektet, men de stora vindkrafttillverkarna var inte så pigga på att släppa till teknik till forskningen. Men vi lyckades åstadkomma ett samarbete mellan Vattenfall AB, Metrologiska institutionen mfl. och 1998 kunde vi inviga verket, säger Mikael Segerström. Han pekar på att det fanns inget lokalt motstånd. Däremot var Länsstyrelsens naturvårdsenhet emot pilotprojektet i Suorva. Men det kunde förverkligas sedan dåvarande landshövdingen Björn Rosengren gick in och beslutade om tillståndet, säger Mikael Segerström. Redan från början var utgångspunkten att en lokal andelsförening skulle bildas där folk kunde köpa in sig i det verk som producerar kilowattimmar per år. Det kostade sex miljoner kronor att sätta upp vilket gjordes av Vattenfall. Vi erbjöd folk från hela länet att köpa andelar för 3750 kronor per styck där det bestämdes att man fick köpa motsvarande sin egen elproduktion, förklarar Mikael Segerström. Varje andel beräknades ge 1000 kwh/år. Idag är verket nära Stora Sjöfallet till 30 procent ägt av vindkooperativet och i sin tur fördelat på drygt 300 andelar på folk som bor i Jokkmokk och i området intill, men det finns också ägare i södra Sverige. Delägare som får en årlig återbäring som bidrar till att betala elräkningarna. Och folk har mer än väl fått tillbaka de pengar de satt in, säger Mikael Segerström. Han pekar på styrkan med att ett kooperativ äger vindkraftverket. Den tanken går ju ut på att man startar ett gemensamt kooperativ för den nyttighet som man är i behov av, till exempel att gräva en brunn eller bygga ett vindkraftverk till nytta för hushållet, där man kan ta till sig nytillskottet utan beskattning, säger Mikael Segerström, som anser att helst ska vindkraft så lång som möjligt vara lokalt ägda. Stora multinationella bolag ska inte ha förtur till våra naturresurser, menar kassören i vindkraftföreningen. När det gäller det finns konkreta planer på större vindkraftsparker. Enligt Länsstyrelsens sammanställning vill Vattenfall Vindkraft AB bygga 20 verk i området, och Vindin AB vill bygga 67 verk vid Suorvamagasinet. Samråd har hållits och ärendena är på väg till Miljöprövningsdelegationen. Enligt uppgift ville också Sirkas och Sörkaitums samebyar sätta upp 100 verk vid Suorvamagasinet, men det är återkallat sedan miljödomstolen avvisat ansökan. Ryssen kommer! Vill ni nå ryska turister och marknadsföra er verksamhet! Ryska turister är den snabbast växande gruppen utländska turister i Sverige. Vill ni nå dem på hemmaplan? Ryska reseoperatörer står för den största delen av ryska turisters bokningar i vårt land. Vi har mångårig erfarenhet av att arbeta mot den ryska marknaden. Vi har de bästa kanalerna i Ryssland för att nå direkt till operatörerna som styr resenärernas resmål. Genom egna seminarier i St Petersburg och Moskva når vi direkt till dem! PACKAGETOURS Våra ryska representanter på plats i Ryssland sköter marknadsföring och ger hjälp åt svenska turistföretagare som vill marknadsföra sina anläggningar och destinationer Vi kan hjälpa er på ett maximalt kostnadseffektivt sätt. Från 5000 kr och upp! Kontakta oss om vilka behov ni har så tar vi fram ett förslag! info@packagetours.se tel

17 Skanska s Green Initiative A new symbol nr norrbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 17 Arvidsjaurs kommunalråd: Flyg och turism går före vindkraft Arvidsjaur kommun prioriterar turism, flyg och försvar före vindkraft. Vår generella inställning till vindkraften är positiv men vi har inte så många lämpliga områden att bygga på, säger Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S), De flesta kommuner i Norrbotten har antagit en vindbruksplan, så också socialdemokratiskt styrda Arvidsjaur. Där konstaterar kommunen att i och för sig har Arvidsjaur stora ytor med goda vindlägen, men de kolliderar starkt med intressen som natur och kulturvård, rennäring, turism, flyg, samt försvarets verksamhet. Dessutom konstaterar kommunen det finns ett tydligt motstånd Arvidsjaurs kommunalråd Jerry Johansson (S), från lokalbefolkningen emot vindkraft. Därför har vi sagt nej till de flesta områden i kommunen, säger Jerry Johansson, som pekar på att Arvidsjaur vill slå vakt om den vildmark kommunen vill locka turisterna till med jakt och fiske som dragplåster. Vi har inte mindre än 40 naturskyddsområden att ta hänsyn till. Dessutom är rennäringen viktig, säger kommunalrådet. De senaste åren har Arvidsjaur profilerat sig som en flygkommun med ett flygfält som lockat till sig nya aktörer och som också huserar en trafikflygarskola (som dock är nedläggningshotad). Vidselbasen med de flygövningar som sker i samarbete mellan olika länder är också viktig för Arvidsjaur, säger Jerry Johansson, som pekar på att dessutom finns jägarförband på orten som tar den mark i anspråk som också hyser ett skjutfält. Jerry Johansson pekar på att väger man samman alla dessa intressen finns det inte rum för så mycket vindkraft. De sammanlagda verksamheterna binder upp så mycket mark i vår kommun, säger han. Han pekar på att egentligen finns det enbart ett område som kan vikas för vindkraft och det pekas också ut i vindbruksplanen. Det ligger väster om Avaviken vid Slagnäs. Ett område har varit föremål för ansökan från vindkraftbolaget Kraftö, det handlar om Brattberget, men området finns inte angivet i Vindbruksplanen, och bolaget har också dragit tillbaka sin ansökan kring det projektet. Däremot har vindkraftsbolaget Vindkompaniet ansökt om att bygga 37 verk vid Hornliden, den ansökan prövas just nu av Länsstyrelsen/Miljöprövningsdelegationen. Arjeplog beskrivs som en något mer vindkraftsvänlig kommun där Skellefteå kraft byggt tio verk på lågfjället Uljabuouda. Parken blev klar 2010 och kunde förverkligas sedan markägaren Sveaskog sagt ja och att bolaget kunde nå en uppgörelse med Maskaure sameby. Enligt Länsstyrelsens redovisning för vindkraft som är på gång i olika delar av länet finns just nu inga fler ansökningar om vindkraft i Arjeplogs kommun, men att något kan vara på gång bekräftas av att ett bolag fått bygglov att sätta upp en mätmast norr om Slagnäs. Grönt byggande får mer vind i seglen Skanska är en av världens främsta aktörer inom grönt byggande och vi strävar ständigt efter att bli ännu bättre. Som ett steg i vårt miljöarbete har vi investerat i två stora vindkraftsparker i norra Sverige: Sjisjka och Mullbergs. Vi har redan kommit en bra bit på väg och när anläggningarna går för fullt kommer vi producera mer el än vi förbrukar i hela vår svenska byggverksamhet. Det är vad vi kallar grönt byggande. Läs mer om Skanskas gröna initiativ på skanska.se/miljo Toppen av tillgänglig betongfabrik. Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov.

18 18 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Nordisk vindkraft vill bygga i Arjeplog Brittisktägda Nordisk vindkraft planerar att bygga nio verk i Naustavare i Arjeplogs kommun. Vi börjar få klart med markavtalen och haft ett antal möten med samebyn, säger Patrik Sjöö, projektledare vid Nordisk Vindkraft i Göteborg. Han förklarar att bolaget är inne i det som benämns samrådprocess. Vi hade ett möte med Länsstyrelsens handläggare Kenneth Fors i september, där vi ligger i startgroparna för att skicka in ansökan, säger Patrik Sjöö, som uppger att det handlar om att sätta upp nio verk där investeringen beräknas uppgå till 300 miljoner kronor. Projektledaren förklarar att Nordisk Vindkraft vill bygga verken i en terräng med produktionsskog och viss lågfjällskaraktär. Marken är privatägd där Patrik Sjöö uppger att en del markavtal är klara. Vi har också haft ett antal möten med den berörda samebyn, och en rennäringsutredning är påbörjad. Byggs parken blir det den andra vindkraftsparken i Arjeplogs kommun satte Skellefteå Kraft upp tio verk på Uljabouda. Nordisk vindkraft byggde parken i Havsnäs/Jämtland. Nu vill bolaget bygga flera vindkraftsparker i Norrbotten och Västerbotten. Grannkommunen Arvidsjaur, är mindre välvilligt inställd till vindkraft och det gjorde att Nordisk Vindkraft valde att backa på ett projekt med elva verk vid Gullön utanför Slagnäs. Nordisk Vindkraft fullfoljer dock sina planer i grannlänet Västerbotten där företaget vill bygga 15 verk i Bredträsk och Verboberget. Hans projekt är inte de enda Nordisk Vindkraft planerar i Västerbotten. Inom kort lämnas ansökan Foto:Fredrik Herrlander in om att bygga 60 verk i Fjällberg, Lycksele, 21 vindkraftverk planeras i Vargträsk mellan Lycksele/Åsele, dessutom elva verk vid Vinliden/ Lycksele och nio verk vid Hornmyran i samma kommun. Vinliden är överklagad av Vallsta sameby. Jag tror de överklagat på grund av betet trots att samebyn inte använder marken, säger projektledare Marie Löfkrantz, som pekar på att kommunens översiktsplan medger vindkraft i området. När det gäller Vargträsk finns inga motstående intressen, och det blåser bra!. Verken i Norrlands inland hamnar i kallt klimat med isiga förhållanden, trots det ska de inte förses med avvisningssystem. Vi ser problemen men det finns inte något vi anser som fullgott system för avvisning, säger Patrik Sjöö, som uppger parkerna ska byggas trots lågt elpris och lågt pris på certifikat. Därför att vi tänker långsiktigt. Det låga elpriset kan vara en tillfällig dip. Vi bygger kalkylerna på långsiktiga investeringar med säkert 30 års avskrivningstid och på sikt tror vi att priserna går upp. Och ägaren RES är en uthållig vindkraftsprojektör med starka finansiella muskler, säger Patrik Sjöö. mawixart.se cue dee ab We hold the record for the highest Wind measurement mast installed CUE DEE AB was founded back in 1978 in Sikeå, Västerbotten. During the years we have grown from a small local company to one of the leading suppliers of masts, towers and brackets for both the Wind and Telecom industry worldwide. Vi är ett kvalitetsval om du värdesätter modern och effektiv företagshälsovård When it comes to the supply of wind measurement masts we are the market leader in Scandinavia. We also hold the record for the highest wind measurement mast installed, a 200 m K-Mast installed in Germany during 2011! Sikeå 58 SE ROBERTSFORS SWEDEN Telephone: Fax: info@cuedee.se

19 nr norrbotten v i n d k r a f t t i dn i ngen 19 Kraftö Vind gör miljardinvestering Här vid Bodsjön utanför Blåsmark vill Kraftö Vind sätta upp 26 vindkraftverk. Bygga vindkraft i norr ger bra avkastning trots att det är dyrt att transportera elen till södra Sverige, och tack vare bra vind gör Kraftö Vind AB i Stockholm kraftfulla investeringar i Norrbotten och Västerbotten. Det är där det blåser,och det finns mer plats för vindkraftsparker, säger Kraftö Vinds Vd Anders Barne, om varför vindkraftsbolaget vill satsa i norr. Där kan vi satsa på större parker, det går inte i Skåne och södra Sverige, säger Anders Barne, som redovisar att bolaget investerar norrut, trots att transportkostnaderna för elen blir dyrare. Vi kompenseras av bättre vind och avkastningen blir minst lika bra eller bättre från verk i Norrland, säger Kraftö Vinds Vd, som redovisar en rad projekt med 200 verk i Norrbotten och Västerbotten. Ett hundratal av dem planeras i Norrbotten varav 26 i Blåsmark ett par mil utanför Piteå. Blåsmark som projektet heter är långt framme där kommunen sagt ja ochvi har haft avtal med markägare och sameby, säger Anders Barne. Ansökan är just nu hos miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, och Anders Barne hoppas på byggstart hösten Projektet är kostnadsberäknat till en miljard där Anders Barne uppger att Schweiziska energibolaget Alpiq kommer att finansiera och äga parken. Den finansiella krisen i Europa har gjort det svårare att få banker att ställa upp. Men med energibolag som ägare och tillräckligt stora projekt går det ordna finanisering, säger Kraftö Vinds Vd. Bolaget vill bygga ytterligare ett par parker i Norrbotten, 50 verk i Vouno i Haparanda där samråden är klara, dessutom 20 verk på Brattberget i Arvidsjaur. När det gäller det senare hoppas vi på tillstånd under 2014, säger Anders Barne, som pekar på att bolaget har nått en uppgörelse med samebyarna. Kraftö Vind beräknar sina investeringar utifrån att varje verk ger 2,5 MW och att varje verk kostar cirka 15 miljoner kronor per MW att bygga. Där måste kostnaden ned till miljoner kronor/mw för att det ska bli lönsamt, säger Anders Barne, som pekar på två saker för att det ska ske. En är att leverantörerna av verk blir mer kostnadseffektiva. Det andra är att elpriset och priset på elcertifikat går upp. Annars subventionerar skattebetalarna vindkraften och det är väl inte meningen. Kraftö planerar även att investera i Västerbotten, 38 verk i Stenberg/ Nordmaling där kommunen tillstyrkt och i Ava med 25 verk. Dessutom i Täfteå utanför Umeå med elva verk, totalt 74 vindkraftverk. Ägare och finansiär bakom projekten är Alpiq samt ett par utländska Energibolag. Han hoppas dock att det kommer tillstånd för verken i Nordmaling i år eller i början av nästa kvartal Ava ligger lite längre bort, där hoppas vi på tillstånd 2014, säger Kraftö Vinds Vd.

20 20 v i n d k r a f t tidningen norrbotten nr Avknoppat företag sätter upp Suorvavind AB i Jokkmokk är ett exempel på hur vindkraft kan knoppa av företag. Mikael, Vidar och Viktor Segerström har utvecklat ett företag som specialiserat sig på vindmätning. I samband med bygget av vindkraftverket i Suorva kom jag att arbeta med att sätta upp en mätmast för vinden, förklarar Mikael Segerström, bakgrunden till bildandet av Suorvavind AB. Masten som kostade kronor kunde sättas upp med stöd av Länsstyrelsen. Han är trähantverkaren och musikern som kom att starta det företag som omsatte fem miljoner kronor förra året och som han idag driver med sönerna Viktor och Vidar Segerström. Verksamheten har utvecklats bra. Idag sätter vi upp mätmaster i hela Sverige, säger Mikael Segerström, som uppger att konsultföretaget dagligen tankar hem vinddata från ett stort antal system. Det handlar om konventionella mätmaster och system men också om sodarmätning. Det går ut på att man skickar ut ljud upp till 200 meters höjd i tre riktningar som reflekteras. Utifrån det kan man exempelvis mäta vindhastighet, förklarar Mikael Segerström tekniken, som dock har sina begränsningar. Den fungerar ibland sämre häruppe på grund av att vi kan ha stora temperaturskiktningar, säger han. Under åren har Suorvavind deltagit i ett 30 tal mer eller mindre stora vindkraftprojekt. Ett av de senare är mätningar i Markbygden där Svevind nyligen fått tillstånd att bygga etapp ett med 314 verk. Förra året avslutades arbetet för Skellefteå kraft som byggt 10 verk vid Uljabuodda. Suorva vind i Jokkmokk har specialiserat sig på att sätta upp mätmaster där helikopter används vid lyften. Gear oils - that drive effi ciency. Higher revenues, increased reliability: Special oils made by Klüber Lubrication help you achieve these goals. They ensure long maintenance intervals or even lifetime lubrication, high efficiency and lasting component protection, even at the gear s performance limit. Our specialists will recommend you the perfect oil for your requirements. Together we can increase the efficiency and reliability of your mechanical systems. KlüberComp Lube Technology: Lubrication solutions at the highest level. Heltäckande inom mark och anläggning your global specialist KLU_Anz_WindEnegry_122x90.indd 1 10/22/2012 6:12:16 PM