Presentation av Labranda

Transkript

1 Presentation av Labranda Oktober Ι Δ Ρ Ι Ε Υ Σ Ε Κ Α Τ Ο Μ Ν Ω Μ Υ Λ Α Σ Ε Υ Σ Α Ν Ε Θ Η Κ Ε Τ Ο Ν Ν Α Ο Ν Δ Ι Ι Λ Α Μ Β Ρ Α Υ Ν Δ Ω Ι Version 7.A

2 Innehållsförteckning Α Innehållsförteckning Α Bakgrund och motiv Β Inledning Γ Labrandasällskapet Δ Om Labranda I Ε Om Labranda II Ζ Om Labranda III Η Projektplan Θ Att stödja Labrandaprojektet Ι Slutord Κ Appendix I - Skyltprojekt: Λ Inledning Μ Principskiss Ν Exempel I Ξ Exempel II Ο Exempel III Π Appendix II - Övrigt: Ρ Historisk översikt Σ Läsa vidare Τ Karta Υ Styrelse och adresser Φ

3 Bakgrund och motiv Β Om Labranda En av Sveriges största arkeologiska utlandssatsningar En av antikens mest välbevarade miljöer En omistlig del av vårt världsarv Varför stödja Labranda - varför ett Labrandasällskap? Omöjligt att få statliga forskningsmedel till projekt för underhåll och restaurering eftersom sådant inte rubriceras som forskning Labranda jämförelsevis okänt trots sin betydelse i antikens historia Området är svårtillgängligt och saknar dokumentation för besökare Fortgående förfall kan förstöra delar av området för alltid Viktigt arkeologiskt arbete återstår

4 Inledning Γ Sveriges största arkeologiska satsning i Turkiet är utgrävningarna i Labranda i det antika Karien (sydvästra Turkiet). Labranda är en tempelplats tillägnad Zeus, gudarnas fader. Här finns utöver Zeustemplet två stora tempelliknande byggnader, så kallade androner ( mannasalar ) för festbanketterna vid den årliga offerfesten, en av dem ännu stående med upp till nio meter höga murar. Labranda är en helt unik plats genom att flertalet av platsens välbevarade byggnader uppfördes under en enda generation; därför kan vi här uppleva miljön som vid ett fruset ögonblick just i den tid, då Kung Maussollos levde och verkade, i mitten av 300-talet f.kr. Maussollos var en av antikens mest berömda härskare genom att han i Halikarnassos (nuv. Bodrum) lät uppföra ett av antikens sju underverk, det väldiga Mausoleet (ett ord som i själva verket just betyder Maussollos grav). I Halikarnassos finns nu bara grunden till Mausoleet kvar och där har Maussollos själv inte lämnat några andra spår. I Labranda däremot möter vi honom på ett mycket påtagligt sätt. I väldiga bokstäver på marmorbjälken över entrén till en av bankettbyggnaderna är hans namn inhugget. Här har han lämnat sin signatur som på ingen annan plats. Utgrävningarna i Labranda påbörjades 1948 av den legendariske Uppsalaprofessorn Axel W. Persson och pågick under sex framgångsrika kampanjer fram till Nya undersökningar och utgrävningar kom igång 1979 och pågår fortfarande, dock inte årligen pga. brist på medel. En lång rad böcker och artiklar har under åren publicerats om fynden från grävningarna. Men platsen är ännu långt ifrån färdigutgrävd och färdigutforskad. Dessutom finns stora behov av restaurering i synnerhet av den mest välbevarade bankettbyggnaden (Andron A), vars nio meter höga murar lutar på ett oroväckande sätt. Andron A, vars nio meter höga murar lutar på ett oroväckande sätt.

5 Labrandasällskapet Δ Fram till 1993 kom huvuddelen av de ekonomiska bidragen till utgrävningarna i Labranda från det Humanistisk-samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HFSR). Konkurrensen om forskningsmedel har emellertid under de senaste tio åren ökat så kraftigt inom det humanistiska området att projektet fått allt svårare att hävda sig och numera måste vända sig till mindre fonder och tävla om deras mer blygsamma anslag. Arkeologin hör till de mer kostnadskrävande humanistiska vetenskaperna. Situationen har därför med tiden blivit alltmer bekymmersam. Forskningsfonder ger dessutom inte bidrag till underhåll och restaurering, eftersom sådant inte är forskning. Därför måste vi nu försöka finna annan finansiering för att kunna driva utgrävningarna av Labranda vidare och underhålla platsen på ett sätt som hedrar svensk arkeologi och humanistisk forskning. Det var alltså svenska arkeologer som öppnade världens ögon för betydelsen av denna svårtillgängliga kultplats. Därmed har Labranda också blivit en del av det svenska vetenskapliga kulturarvet. Labranda riskerar att förfalla och utplånas. I september 2002 var vi en grupp svenskar som hade möjlighet att på plats få uppleva Labranda under ledning av docent Lars Karlsson från Uppsala. Vi fascinerades av Labrandas fantastiska läge högt uppe i bergsmassiven ovanför den anatoliska västkusten, med milsvid utsikt ner i dalgångarna, och vi kunde konstatera att det var en plats vald med omsorg för kulten av gudarnas härskare. Vår grupp från höstens resa har därför nu bildat ett sällskap, Labrandasällskapet, som vill verka för att det unika tempelområdet bevaras, underhålls och vidareutvecklas, till glädje för svensk arkeologi och humanistisk forskning. Andron A, skiss av sydmuren

6 Om Labranda I Labranda En svensk arkeologisk utgrävning i Turkiet Labranda i sydvästra Turkiet var under antiken Kariens förnämsta kultplats där de äldsta fynden är från omkring 600 f.kr. De lämningar man idag kan se är huvudsakligen från en intensiv byggnadsperiod på 300-talet f.kr. Labranda ligger på över 600 meters höjd i bergen ca. 15 km från staden Milas, antikens Mylasa. I ett kargt landskap med pinjeträd ligger platsen lummigt inbäddad av valnötsträd, fikonträd och bördiga terrassodlingar. Det är de många källorna med friskt vatten som gör platsen beboelig. Under åskväder drar källådrorna till sig blixtnedslag och det är troligen därför som platsen varit helgad åt himmelsguden Zeus Lambrayndos, dvs. Zeus med dubbelyxan. Antikens författare talar om att det här från början låg en helig lund med ett träbeläte, xoanon. Tack vare de många inskrifterna kan de viktigaste byggnaderna placeras tidsmässigt i en intensiv byggnadsperiod under åren f.kr började en svensk expedition under ledning av Axel W. Persson att gräva ut Labranda. Under åren frilades en tempelanläggning från 300-talet, som kan liknas vid ett andra Delfi. Sedan 1979 pågår en dokumentation av de viktigaste arkitekturlämningarna av professor Pontus Hellström och arkitekt Thomas Thieme. Ett av världens sju underverk Byggherrar var Hekatomnos söner Maussollos och Idrieus, alla tre i tur och ordning persiska satraper i Karien. Den som är mest känd för vår tid är Maussollos som även byggde ett stort gravmonument för sig själv och sin syster och hustru Artemisia, Mausoleet i Halikarnassos, ett av världens sju underverk. Samtidigt med mausoleet bygger Maussollos i Labranda och efter Maussollos tar Idrieus vid. Platsen ligger i en sydsluttning och hit ledde en helig väg från Mylasa med en beläggning av stora huggna block som man fortfarande kan se här och där i terrängen. Denna väg var också en förutsättning för att man skulle kunna transportera marmorblocken från stenbrotten väster om Mylasa. Tempelområdet begränsas av en mur och man kom in i området genom två propyleer, dvs. portbyggnader byggda helt i marmor med joniska tempelfronter. (forts. på nästa sida) Ε Bakgrund Axel W. Perssons hypotes De svenska utgrävningarna i den sydvästanatoliska helgedomen Labranda i det antika Karien påbörjades 1948 under ledning av professor Axel W. Persson. Den viktigaste fasen i Labrandas historia inträffade under den senklassiska perioden på 300-talet f.kr., när Maussollos och hans syskon härskade över denna del av det persiska imperiet. Emellertid var det inte för att utforska en senklassisk tempelplats som A.W. Persson påbörjade de svenska utgrävningarna i Labranda. Han ansåg att ursprunget till ortnamnet Labranda var ordet labrys, dubbelyxa, som är symbolen för guden Zeus i Labranda. Men dubbelyxan figurerar ju även på det minoiska Kreta och palatset i Knossos kallades labyrint, ett namn som också härleds från ordet labrys. Enligt antika författare hade vidare det kariska folket tidigare bott på öar i Egeiska havet och varit undersåtar till minoerna. När så det minoiska havsherraväldet gått under, slog sig karerna ned i Karien. Det kan tilläggas att forskare sedan länge hade ansett suffixen -nd (som i Labranda), -nt (som i labyrint) och -ss (som i Knossos) som förgrekiska. Dessa suffix förekommer i många ortnamn på det grekiska fastlandet, på Kreta och i Karien. Om man summerar allt detta, måste man erkänna att Perssons teori var genial, att han i sydvästra hörnet av Anatolien skulle finna lösningar på många frågor kring det minoiska Kreta, och att han kanske även skulle upptäcka fortsättningen av den minoiska kulturen sedan den hade upphört på Kreta. Persson hade också förväntningar på att finna tvåspråkiga inskrifter på både det minoiska och det kariska språket. Emellertid visade sig denna teori vara felaktig. Några kariska inskrifter påträffades visserligen under utgrävningarna, men de var av mycket senare datum än bronsåldern. Trots att Perssons teorier inte infriades, visade sig Labranda under utgrävningarna vara en mycket viktig plats men i ett helt annat avseende, nämligen vad avser antik arkitektur från den senklassiska perioden. Labranda hade återupptäckts i mitten av 1800-talet av den franske forskaren och resenären Le Bas. Först kring ett århundrade senare, år 1932, blev platsen föremål för nya undersökningar. Det var fransmannen Alfred Laumonier som inventerade ruinerna och som följande år mätte upp de synliga lämningarna och gjorde en kort beskrivning. Hans publicerade rapport var till stor nytta för de svenska arkeologerna när de började sina utgrävningar (Källa Guden med dubbelyxan, Medelhavsmuseet, 1987)

7 Om Labranda II Ζ (forts. fr. föregående sida) En monumentaltrappa för sedan besökaren vidare upp mot nästa terrass där Maussollos Andron B ligger, en banketthall med en tempelgavel i marmor. På nästa terrass ligger Zeustemplet som är ett litet joniskt tempel i marmor omgivet av Idrieus Andron A och en mindre byggnad som kallades Oikoi. Utanför tempelområdet finns sedan ett stadion för atletiska tävlingar och större eller mindre gravar. I Labranda firades varje år en femdagarsfest till Zeus ära då man offrade tjurar, får och getter på ett altare och sedan höll en fest på offerköttet i androner, kolonnhallar och under bar himmel. Andron B, rekonstruktion av fasaden Mellan två kulturer Denna plats har under senare tid väckt ett stort internationellt intresse. I tiden ligger den som ett lysande exempel från den sena klassiska och den tidiga hellenistiska arkitekturen. I rummet ligger Labranda i skärningspunkten mellan den grekiska och den persiska kulturen. En ogrekisk företeelse som har gjort det möjligt att bestämma byggnadernas funktion och datering är de inskrifter skrivna på grekiska som finns på arkitraverna. Där står på de viktigaste byggnaderna byggherrens namn, vad byggnaden kallas och att den är dedicerad till Zeus Lambrayndos. Rekonstruktion Idag ligger tempelplatsen i ruiner med byggnadsdelarna spridda runt omkring. Av marmorblocken finns ungefär 20-70% kvar. Då den grekiska arkitekturen är så konsekvent uppbyggd är det möjligt att med stor säkerhet kunna rekonstruera byggnadernas utseende. En förutsättning är noggrann dokumentation och ett noggrant uppmätningsarbete av byggnaderna och byggnadsdelarna där storlek, utseende och kramlornas läge är viktiga ledtrådar. Andron A, nuv. tillstånd Ett stort problem är att de frilagda resterna skadas kontinuerligt av väder och vind. Ett klimat med frost och snö på vintern och ett kolkraftverk i närheten är några av orsakerna till detta. Ett litet museum med tak över de viktigaste marmorblocken är under projektering. Detta museum skulle även vara en god förutsättning för en fortsatt utgrävning av tempelområdet för att ytterligare kunna klarlägga hur denna plats en gång byggdes och användes. (Källa: Sten No. 2:1986) Andron B, rekonstruktion av interiör

8 Om Labranda III Η Plan över området Byggda Graven Norra stoan Oikoi Västra tempelterrassen Zeustemplet Östra tempelterrassen Östra huset Andron A Terrasshuset Det splittrade blocket Källhusterrassen Annex Annex Andron B Arkitektur och byggnadsteknik Zeustemplet och Propyleerna är klassiska joniska byggnader helt i marmor. Andronerna är även de tempelliknande byggnader som med sin storlek dominerar platsen. Andronerna är försedda med fönster och en nisch på kortsidan. Byggnaderna var till stor del uppförda av en lokal gnejs med väggarna uppförda i en kallmursteknik med två skalmurar förbundna med bindare utan bruk eller kramlor, Idrieus Andron står fortfarande med murar upp till takfoten. Höjden är omkring nio meter. Fronterna var utförda som tempelgavlar helt i marmor med två antor och två joniska kolonner. På antorna och kolonnerna låg sedan en dorisk arkitrav med triglyfoch metopfris. Gavlarna var sedan krönta med sfinxer och mittakroterier. Denna blandning av joniskt och doriskt uppträder för första gången i arkitekturhistorien i dessa androner. Marmorn användes också till fönsteromfattningar, trösklar och golvlister. I porten till Maussollos Andron har man använt både blå och vit marmor. Till det ursprungliga utseendet hör även färgen. Golven har antagligen varit utförda i röd stuck och exteriörerna har dekorerats med röda och blå partier. Mellan triglyferna har det hängt festonger med bronslöv. Även Oikoi är en byggnad där reglerna för den klassiska arkitekturen bryts. Här var det en dorisk fasad där triglyf och metopfrisen saknas. Tekniskt sett är platsen en kombination av kallmursteknik med lokal sten i väggar och terrasser och en klassisk marmorteknik där blocken är sammanfogade med dyvlar och kramlor av järn som ligger inbäddade i bly. På synliga delar har man ofta bronskramlor Källhus Västra Stoan Andron C Södra badet Östra stoan Östra propyleen Södra propyleen Östra badet Doriska huset Kyrkan Avvägningar av golv och skift är gjorda med en mycket stor noggrannhet. Tempelgolvet och Oikois stylobat har även en kurvatur eller överhöjning på omkring 1 cm på mitten. (Källa: Sten No. 2:1986)

9 Projektplan Θ PROJEKT Kv I Kv II 2003 Kv III Kv IV Kv I Kv II 2004 Kv III Kv IV Kv I Kv II 2005 Kv III Kv IV Preliminär budget (sek) n/a n/a S:a Andron A, förstudie - konferens med extern expertis Produktion och uppsättning av plan över området Inventering av begränsningsmurar Iordningställande av entrén till området Inventering av Labrandafynd i Bodrummuséet Iordningställande av utställningsrum på området Revidering och rekonstruktion av delar av Oikoi Nedtagning av templets entablementuppsättning Iordningställande av skyddstak för marmorblock Reparation och omläggning av utgrävningshusets tak Inventering av Labrandafynd i Izmirmuseet Fortsatt utgrävning av Östra Stoan Andron A, projektplan för södra muren (*) Andron A, rekonstruktion av södra muren (*) (*) Projektering och rekonstruktion av Andron A:s sydmur utgör det viktigaste och mest omfattande av de planerade projekten. Innan budget fastställs måste en omfattande förstudie genomföras.

10 Att stödja Labrandaprojektet Ι Det finns ett antal kanaler för stöd till Labrandaprojektet. Medlemskap i Labrandasällskapet Sällskapet är öppet för privatpersoner, familjer och organisationer. Sällskapets verksamhet finansieras via medlemsavgifter som i första hand skall täcka sällskapets omkostnader och i andra hand projekt på Labrandaområdet. Sällskapets syfte är att på olika sätt stödja utvecklingen av Labranda. Labrandafonden Medlem eller annan som önskar lämna direkt stöd till utvecklingen av Labranda kan göra så via Labrandafonden. Fondens medel går oavkortat till finansieringen av aktuella projekt i Labranda. Projektspecifik finansiering Sponsring Mer omfattande projekt finansieras via sponsring från ett eller flera företag/organisationer. Projektering, prestation och motprestation utarbetas i samråd mellan sällskapet och sponsorn. Rekonstruerad vy Till vänster Andron B, till höger Zeustemplet och bakom detta, i bildens centrum, syns Andron A med Oikoi till höger. Teckning av Björn Berg

11 Slutord Ο VAD ANGÅR OSS ANTIKEN? Antiken är ett samlande begrepp för den långa kulturerfarenhet som knöt samman den gamla medelhavsvärlden (från Främre Orienten och Anatolien till Athen och Rom). Vi talar här om en kontinuerlig kulturutveckling i medelhavsområdet under årtusendena före och efter Kristus. Antiken är det kulturella arv som västvärlden ständigt burit med sig och som ännu i vår tid fungerar som berikande inspiration. Det gäller inte bara den kulturella sfären, såsom i konst och arkitektur, teater och litteratur, utan även i ett så modernt forskningsfält som framtidsstudier, där man vid analyser av nutida imperier gärna använder vår detaljerade kunskap om antika paralleller. Men för att fylla en reell funktion måste uppgifterna om antiken vara korrekta. Det krävs därför att våra kunskaper ständigt uppdateras allteftersom forskningens metoder förfinas. Varje humanistisk vetenskap, och framför allt de historiska, fungerar i ett variationsrikt spänningsfält mellan, å ena sidan, en mer eller mindre konstant mängd basevidens som analyseras, tolkas och omvärderas med ständigt mer förfinade metoder och, å andra sidan ett upptäckande av ny evidens. Och möjligheter till nyupptäckter om antiken har vi i all synnerhet genom arkeologin. Den klassiska arkeologin, som är den arkeologiska familjens äldsta gren, har till uppgift att utforska den materiella sidan av antiken, av medelhavsvärldens forntida kultur. Arkeologin är inte bara en av antikvetenskapens mest mångsidiga delaktiviteter. Därtill kan man utan överdrift säga att ingen humanistisk forskningsgren har en så stor och så dominant sida ut mot upptäckandet, mot erövrandet av ny fundamental evidens. Detta upptäckande som ibland manifesterar sig i sensationella fynd är nog för omvärlden arkeologins mest påfallande karakteristikum. På denna nivå finns alltså en för humaniora ovanlig möjlighet att tävla med naturvetenskapernas sensationer och att hitta användbara argument för disciplinens berättigande. Alltså det lättförståeliga, breda och spektakulära allmänna intresse som stimuleras genom arkeologins ofta starkt fantasieggande fynd. Det kan inte förnekas att det är via utgrävningen som kanske det mesta av den nya evidens om det förflutna kommer som entusiasmerar eller griper, talar till fantasi och känsla och ibland dramatiskt vidgar horisonterna. Men det slutar inte här, utan detta är bara början. Fynden från en modern utgrävning med skärpta vetenskapliga krav och metoder, i kombination med nya vetenskapliga frågeställningar, leder ofta vidare till en analys som kan ifrågasätta traditionella uppfattningar om kulturutvecklingens mekanismer och förlopp. På så sätt kan arkeologin aktualisera ett nytänkande på bred bas om kulturens och civilisationens vägar och mekanismer. Av professor Pontus Hellström

12 Appendix I Skyltprojekt Inledning Principskiss Exempel I Exempel II Exempel III Κ

13 Skyltprojekt Inledning Bakgrund I dagsläget saknar Labranda ett adekvat skyltmaterial. Detta får till följd att en besökare som inte ledsagas av en mycket kvalificerad guide nästan helt saknar möjlighet till insikt om platsens historiska och arkitektoniska storhet. Skyltprojekt Styrelsen har tagit fram ett koncept för beskyltning av Labranda. En större presentationstavla placeras centralt i området. Huvuddelen av den större skyltens area upptas av en beskrivande brödtext och en generalplan. På skyltens ytterkanter återfinns bilder, grafiska modeller och underordnade sidoberättelser. Vid områdets olika centrala byggnader placeras mindre skyltar på vilka respektive byggnad/plats namnges och ges en kortare beskrivning med text och eventuell bild/grafik. Den stora skylten utformas så att den fyller sin funktion även om de mindre skyltarna ej är på plats. Antalet skyltar som behövs för en adekvat presentation bedöms vara: 3-4 större och 4-7 mindre. Produktion Innehåll, disposition och design av skyltmaterialet ombesörjs av styrelsen. Endast i undantagsfall kommer utomstående experter att anlitas. Själva produktionen av skylten (hårdvara) samt stöd måste dock ombesörjas av utomstående leverantörer. Kostnad Kostnad för produktion (kostnad för framtagande av original oräknat) bedöms för den stora typen (A1) till ca kronor exklusive moms per styck och för den mindre typen (A3) till omkring kronor ex. moms per styck. Till detta ska läggas material för montering (stöd) vilket torde kunna ombesörjas av lokala leverantörer till en jämförelsevis ringa kostnad. Befintlig personal på plats står för montering och underhåll. Innehållsmässigt bedöms skyltarna ha en överlevnadstid på minst 10 år. Vår motprestation Som motprestation kan vi erbjuda: Exponering av företagslogo med kort presentation/webbadress på skyltar, sällskapets trycksaker och webbsida. Föredragshållare till kund- och/eller personalaktivitet, eller annan exponering eller aktivitet efter överenskommelse mellan sällskapet och donatorn/sponsorn. Λ

14 Skyltprojekt Principskiss Μ XXXXXXXXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXX XXXXXXXXXX X XXXX XXXX XXXX XXXX XX X XXXX XXXX XXXX XXXX XX XXXX XXXX XXXX XXXX XXX XXXX XXXX XXXX XXXX XXX X XXXX XXXX XXXX XXXX XX Labranda The Company Inc En störrre presentationstavla placeras centralt i området. Huvuddelen av den större skyltens area upptas av en beskrivande brödtext och en generalplan. På skyltens ytterkanter återfinns bilder, grafiska modeller och underordnade sidoberättelser. Vid områdets olika centrala byggnader placeras mindre skyltar på vilka respektive byggnad/plats namnges och ges en kortare beskrivning med text och eventuell bild/grafik. Den stora skylten utformas så att den fyller sin funktion även om de mindre skyltarna ej är på plats.

15 Skyltprojekt Exempel I Ν -TEM PEL OF Z EUS- Temple of Zeus The temple has two periods. The first temple from the late sixth century BC, or later, was a simple building with only two columns on the eastern front. It was rebuilt by Idrieus ( BC), who gave it a colonnade with six Ionic columns on the front and eight on the flank. Sponsored by: The Company Inc.

16 Skyltprojekt Exempel II -OIKOI- Ξ Oikoi Building This building consists of two rooms behind a portico with four Doric columns. According to the completely preserved inscription above the columns the building was called "The Rooms" and was erected by Idreus ( BC). It possibly served as archives and priesthouse Sponsored by: The Company Inc.

17 Skyltprojekt Exempel III Π 21 -LABRAUNDA The built tomb The north stoa Oikoi Temple terrace west Temple of Zeus Temple terrace east 7. East house 8. Andron A 9. Teracce house 10. The rock 11. Well-house terrace 12. Annex 13. Annex 14. Andron B 15. Well-house The west stoa 17 Andron C 18. South bath 19. The east stoa 20. East propylea 21. South propylea 22. East bath 23. Doric house 24. East church 14 Sponsored by: The Company Inc.

18 Appendix II - Övrigt Historisk översikt ur Nationalencyklopedin Läsa vidare - Litteraturtips Karta Forntidens Grekland Styrelse och adresser Ρ

19 Historisk översikt ur Nationalencyklopedin Karien, forntida region i sydvästra Mindre Asien, söder om floden Meander. Vid sidan av lokalbefolkningen (se Karer till höger) förekom redan under bronsåldern grekiska (mykenska) bosättningar på västkusten; i arkaisk tid fanns joniska kolonier som Miletos i norr och doriska som Halikarnassos och Knidos i söder. Sedan perserna 546 f.kr. erövrat Lydien sändes medern Harpagos att underkuva Lykien och Karien, över vilka han sedan blev satrap (överståthållare). Karien blev senast 392 f.kr. en egen provins i perserriket under satrapen Hekatomnos. I huvudstaden Mylasa fanns sedan tidigare ett kariskt förbund kring Zeus Karios tempel. Andra viktiga tempel var Zeustemplet i Labranda och Hekatetemplet i Lagina. Under satrapen Maussollos ( f.kr.) flyttades huvudstaden till Halikarnassos. Maussollos uppträdde som nära nog självständig härskare; hans tid kännetecknades av storartade byggnadsprojekt och markant grekiskt inflytande. Detta märks särskilt i gravarkitekturen, där gravkammare med klipphuggna fasader i grekisk stil nu uppträdde vid sidan av de lokala klipphuggna sarkofagerna. Då Alexander den store anlände till Karien 334 f.kr. hade Maussollos syster Ada fördrivits av brodern Pixodaros. Ada adopterade nu Alexander, som återinsatte henne och därmed blev väl mottagen i Karien (utom i Halikarnassos). Efter Alexanders död tillföll Karien så småningom det seleukidiska riket; delar av sydkusten tillhörde tidvis ptolemeerna. Efter Antiochos III:s nederlag mot romarna 190 f.kr. tillföll Karien i huvudsak Pergamon, medan delar hörde till Rhodos och enskilda städer hade självständig status. Efter 129 f.kr. uppgick Karien i den romerska provinsen Asia och blev först under Diocletianus åter en egen provins. Σ Karer, forntida troligen indoeuropeisk folkgrupp i sydvästra Mindre Asien, invånare i Karien. Deras härkomst och släktskap har debatterats sedan antiken. Karerna anlade få städer och samlades istället kring helgedomar. De omnämns av Homeros som trojanernas bundsförvanter och gjorde sig senare kända som legosoldater, bl.a. i Egypten.

20 Läsa vidare Litteraturtips Diverse artiklar ur Nationalecyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, 1989ff Stierlin H. Greece - From Mycenae to the Parthenon, Taschen, 2002 Herodotos Herodotos historia, Norstedts förlag, 2000 (reviderad) Henrikson A. Antikens historier, Albert Bonniers förlag, 1958 Homeros Iliaden och Odyssén, Wahlström och Widstrand, 2000 (reviderad) Guden med dubbelyxan, utställningskatalog, Medelhavsmuseet, 1987 Τ

21 Karta - Forntidens Grekland Υ Källa:Atlas till historien, Esselte 1968 Labrandas Andron B

22 Styrelse och adresser Styrelse (fr.o.m. 2010) Sten Niklasson, ordförande, Hans Selander, kassör, Lilian Nylinder, adjungerad, Lars Karlsson, vice ordförande, Désirée Edmar, ledamot, Lars Göransson, ledamot, Nils Sandstedt, ledamot, Pontus Hellström, adjungerad, Hans Örnhall, sekreterare, Adress Labrandasällskapet c/o Hans Selander Tvärgränd SIGTUNA hans.selander@ditam.se Plusgiro Φ