SVENSK STANDARD SS-EN 13306:2017

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN 13306:2017 Fastställd/Approved: Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; Underhåll Terminologi Maintenance Maintenance terminology

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Europastandarden EN 13306:2017 gäller som svensk standard. The European Standard EN 13306:2017 has the status of a Swedish Standard. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Underhåll, SIS/TK 113. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4

5 Innehåll Sida 1 Omfattning Grundläggande termer Enhetsrelaterade termer Enheters egenskaper Fel och händelser Feltillstånd och tillstånd Typer av underhåll Underhållsaktiviteter Tidsrelaterade termer Underhållsstöd och hjälpmedel Ekonomiska och tekniska faktorer Bilaga A (informativ) Underhåll Översikt Bilaga B (informativ) En enhets tillstånd Bilaga C (informativ) Produktionsbaserad tillgänglighet (exempel) Bilaga D (informativ) Tider Bilaga E (informativ) Kritikalitetsmatris Bilaga F (informativ) Identifikation av större tekniska förändringar mellan denna standard och föregående upplaga (EN 13306:2010)

6 Förord Detta dokument (EN 13306:2017) har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 319 Underhåll, vars sekreteriat innehas av UNI. Denna europastandard skall ges status som nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom antagande av denna text, senast i maj 2018, och motstridiga nationella standarder skall dras in senast i maj Det bör framhållas att vissa delar av detta dokument kan omfattas av patenträttigheter. CEN ska inte hållas ansvariga för att identifiera vare sig några eller alla sådana patenträttigheter. Detta dokument ersätter EN 13306:2010. I bilaga F ges detaljerad information om större tekniska förändringar mellan denna europastandard och föregående upplaga EN 13306:2010. I enlighet med CEN-CENELEC:s interna bestämmelser är de nationella standardiseringsorganisationerna i följande länder bundna att implementera denna europeiska standard: Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Makedonien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Romania, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Schweiz, Turkiet och Storbritannien. 4

7 Orientering Syftet med denna europeiska standard är att definiera övergripande begrepp och ge tillhörande termer som används för alla typer av underhåll och vid underhållsledning, oberoende av vilken typ av enhet det gäller. Underhåll av mjukvara täcks inte av denna standard. Däremot ingår underhåll av enheter och system som innehåller mjukvara. Självförklarande termer beskrivs inte i denna standard. Det är varje underhållslednings ansvar att specificera sin underhållsstrategi enligt följande huvudsakliga mål: att säkerställa en enhets tillgänglighet för krävd funktion, till optimala kostnader, att överväga säkerheten och andra obligatoriska krav som förknippas med enheten, att beakta all inverkan på miljön, att upprätthålla enhetens hållbarhet och kvaliteten på produkten eller den tillhandahållna tjänsten med erforderligt beaktande av kostnaderna. Inom ramen för kraven i CEN/TC 319 ansågs det nödvändigt att arbeta fram en heltäckande strukturerad terminologistandard innehållande de mest grundläggande termerna och dess tillhörande definitioner. Underhåll utgör ett väsentligt bidrag till en enhets driftsäkerhet. Det krävs korrekta och formella definitioner som medger att användarna av standarder inom detta område får en fullständig förståelse för vad underhållstermerna innebär. Detta kan ha särskild betydelse för formuleringar i underhållsavtal. Termerna som ingår i denna standard indikerar att underhåll inte begränsas till tekniska åtgärder utan inkluderar andra aktiviteter såsom beredning, hantering av dokumentation etc. 5

8 1 Omfattning Denna europastandard specificerar allmänna termer och definitioner för underhållsteknik, underhållsadministration och underhållsledning. Den är inte avsedd för termer som endast används vid underhåll av mjukvara. 2 Grundläggande termer 2.1 underhåll kombination av samtliga tekniska, administrativa och ledningens åtgärder under en enhets livscykel som är avsedda att bibehålla den i, eller återställa den till, ett sådant tillstånd där krävd funktion kan utföras Anm. 1 till termpost: Tekniska underhållsåtgärder inkluderar observation och analys av enhetens tillstånd (d.v.s. inspektion, övervakning, testning, diagnos, prognos etc.) och aktiva underhållsåtgärder (t.ex. reparation, renovering). Anm. 2 till termpost: Se även definitionerna av förbättring och modifiering. Anm. 3 till termpost: Se bilaga A. 2.2 underhållsledning samtliga ledningens aktiviteter som fastställer kraven, målen, strategierna och ansvaret för underhåll, samt implementering av dessa med hjälp av underhållsplanering, styrning av underhållsverksamheten och förbättringar av underhållsaktiviteterna och underhållsekonomin 2.3 underhållsmål tilldelade och accepterade mål för underhållsaktiviteterna Anm. till termpost: Dessa mål kan exempelvis inkludera tillgänglighet, kostnadsreduktion, produktkvalitet, bevarande av miljö, säkerhet, användbar livslängd, bevarande av tillgångars värde. 2.4 underhållsstrategi av ledningen använd metodik för att nå underhållsmålen EXEMPEL Utkontraktering (outsourcing) av underhåll, tilldelning av resurser etc. 2.5 underhållsplan strukturerad och dokumenterad uppsättning uppgifter som inkluderar de aktiviteter, rutiner, resurser och tidsåtgång som krävs för att utföra underhåll 2.6 krävd funktion funktion, kombination av funktioner eller en kombination av samtliga funktioner i en enhet som anses nödvändiga för att uppfylla ett ställt krav Anm. 1 till termpost: Att uppfylla ett ställt krav kan även innebära bevarande av tillgångars värde. Anm. 2 till termpost: Det ställda kravet kan vara uttalat eller underförstått och kan i vissa fall vara under de ursprungliga designspecifikationerna. Anm. 3 till termpost: Den krävda funktionen omfattar, även underförstått, vad enheten inte ska göra. 6

9 2.7 driftsäkerhet förmåga att prestera det som krävs och när det krävs Anm. 1 till termpost: Driftsäkerhet inkluderar tillgänglighet, säkerhet, skydd (mot hot), hållbarhet, ekonomi och deras påverkande faktorer (funktionssäkerhet, underhållsmässighet, underhållssäkerhet, användningsförhållanden och operatörens påverkan). Anm. 2 till termpost: Driftsäkerhet används som en samlingsbenämning för tidsberoende kvalitetsegenskaper hos en enhet. 2.8 underhållsstödets prestanda underhållssäkerhet en underhållsorganisations förmåga att tillhandahålla rätt underhållsstöd på erforderlig plats så att den krävda underhållsaktiviteten utförs när så krävs 2.9 drift kombination av alla tekniska, administrativa och ledningens åtgärder, annat än underhållsåtgärder, som resulterar i att enheten är i bruk Anm. till termpost: Underhållsåtgärder som utförs av operatörer räknas inte som drift. 3 Enhetsrelaterade termer 3.1 enhet objekt del, komponent, apparat, delsystem, funktionsenhet, utrustning eller system som kan beskrivas och betraktas individuellt Anm. 1 till termpost: Ett antal enheter, t.ex. en grupp enheter, eller ett urval, kan själva betraktas som en enhet. Anm. 2 till termpost: En enhet kan bestå av hårdvara, mjukvara eller både och. Anm. 3 till termpost: Mjukvara består av program, rutiner, regler, dokumentation och data i ett informationsbehandlingssystem. 3.2 fysisk tillgång enhet som har potentiellt eller faktiskt värde för en organisation Anm. till termpost: Exempel på fysiska tillgångar är komponenter, maskiner, fabriker, byggnader, infrastrukturer etc. 3.3 reparerbar enhet enhet som under givna förhållanden kan återställas efter ett fel till ett tillstånd där krävd funktion kan utföras Anm. till termpost: Givna förhållanden kan avse ekonomiska, miljöbetingade, tekniska och/eller liknande. 3.4 förbrukningsartikel enhet eller materiel som förbrukas, som kan bli utbytt regelbundet och som generellt sett inte är enhetsspecifik Anm. till termpost: I allmänhet är förbrukningsartiklar relativt billiga jämfört med själva enheten. 7

10 3.5 reservdel enhet avsedd att ersätta en motsvarande enhet med avsikt att bibehålla eller underhålla den ursprungligt krävda funktionen för enheten Anm. 1 till termpost: Den ursprungliga (utbytta) enheten kan därefter repareras. Anm. 2 till termpost: En enhet som är avsedd och/eller utbytbar för en specifik enhet benämns ofta utbytesenhet. 3.6 försäkringsreservdel reservdel som normalt inte behöver användas under enhetens användbara livslängd, men vars otillgänglighet skulle innebära en oacceptabel otillgänglig tid i samband med dess anskaffning Anm. till termpost: Om reservdelen är kostsam så kan den för redovisningssyften betraktas som en kapitaltillgång. 3.7 strukturnivå delnivå inom en enhets hierarki EXEMPEL System, delsystem och komponent. Anm. till termpost: Ur ett underhållsperspektiv beror avgränsningen på komplexiteten i enhetens konstruktion, åtkomlighet till delsystem, kompetensnivå på underhållspersonal, testutrustningens möjligheter, säkerhetsaspekter etc. 4 Enheters egenskaper 4.1 funktionssäkerhet förmåga hos en enhet att utföra krävd funktion under givna förhållanden under ett angivet tidsintervall Anm. 1 till termpost: En enhets funktionssäkerhet kan beräknas utifrån de observerade driftstoppen hos enheten och/eller en uppsättning jämförbara enheter under ett givet tidsintervall. Anm. 2 till termpost: Den prognostiserade funktionssäkerheten hos en enhet uttrycker förtroendenivån som uppskattas utifrån observerad funktionssäkerhet hos jämförbara enheter och kunskap om dess faktiska tillstånd. Anm. 3 till termpost: I vissa fall kan ett antal användningstillfällen vara tillämpliga istället för ett angivet tidsintervall (antal cykler, antalet drifttimmar, antal kilometer etc.). Anm. 4 till termpost: Givna förhållanden kan inkludera förebyggande underhållsåtgärder, driftlägen och driftförhållanden. 4.2 inre funktionssäkerhet inneboende funktionssäkerhet en enhets funktionssäkerhet som bestäms av design och tillverkning under förväntade driftförhållanden, under förutsättning att ingen förebyggande underhållsåtgärd utförs utöver rutinmässigt underhåll Anm. till termpost: Se 8.5 rutinmässigt underhåll. 4.3 förväntad funktionssäkerhet en enhets funktionssäkerhet som bestäms av design och tillverkning under förväntade förhållanden för drift och underhåll 8

11 4.4 operativ funktionssäkerhet en enhets faktiska funktionssäkerhet med hänsyn tagen till körsätt, driftförhållanden och möjliga utförda förebyggande underhållsåtgärder 4.5 underhållsmässighet förmåga hos en enhet, under givna användningsförhållanden, att bibehållas i eller återställas till ett sådant tillstånd att den kan utföra krävd funktion, i de fall där underhållet utförs under givna förhållanden samt använder fastställda rutiner och resurser Anm. till termpost: Underhållsmässighet kan kvantifieras genom att lämpliga mätetal eller indikatorer tillämpas och kallas då underhållsmässighetens prestanda. 4.6 inre underhållsmässighet inneboende underhållsmässighet en enhets underhållsmässighet som bestäms av designen under förväntade förhållanden för underhåll och logistiskt stöd 4.7 tillgänglighet förmåga hos en enhet att vara i sådant tillstånd att den, under givna förhållanden, kan utföra det som krävs och när det krävs under förutsättning att nödvändiga externa resurser tillhandahålls Anm. 1 till termpost: Nödvändiga externa resurser, utöver underhållsresurserna, påverkar inte enhetens tillgänglighet även om enheten inte är tillgänglig ur användarens perspektiv. Anm. 2 till termpost: Denna förmåga beror på de kombinerade aspekterna av funktionssäkerheten, underhållsmässigheten och underhållssäkerheten samt underhållsåtgärderna som utförs på enheten. Anm. 3 till termpost: Tillgänglighet kan kvantifieras genom att lämpliga mätetal eller indikatorer tillämpas och kallas då tillgänglighetprestanda. (se Definition 4.9). 4.8 omedelbar tillgänglighet sannolikheten att en enhet är i sådant tillstånd att den kan utföra det som krävs vid en given tidpunkt, under givna förhållanden, under förutsättning att nödvändiga externa resurser tillhandahålls 4.9 tidsbaserad tillgänglighet procentandel av tiden, under en given tidsperiod, vid vilken en enhet kunde utföra det som krävdes Anm. till termpost: Med hänsyn tagen till krävd tid kan olika förhållanden användas för att beräkna tidsbaserad tillgänglighet, exempelvis: förhållande mellan tillgänglig tid (UT, Up Time) och den totala tiden (UT+DT, Up Time + Down Time). (se definitioner 9.1 och 9.2) Detta förhållande mäter procentandelen tid, under en given tidsperiod, vid vilken en enhet kunde utföra det som krävdes, under förutsättning att nödvändiga externa resurser tillhandahölls. förhållande mellan drifttiden (OT, Operating Time) och summan av drifttiden plus tiden för återställning (OT+TTR, Operating Time + Time To Restoration). (se definitioner 9.3 och 9.21) Detta förhållande mäter procentandelen tid, under en given tidsperiod, vid vilken en enhet presterade när det krävdes, med undantag för när den inte presterade på grund av andra skäl än feltillstånd. 9