Om Svanenmärkta. Handdiskmedel. Version 5.5. Bakgrund för miljömärkning

Transkript

1 Om Svanenmärkta Handdiskmedel Version 5.5 Bakgrund för miljömärkning 7 februari 2018

2 Svanenmärkta Handdiskmedel - Bakgrund för miljömärkning 025/Version 5.5, 7 februari Sammanfattning Basfakta om kriterierna Om revideringen Motivering av kraven Miljökrav Beskrivning av produkten Exkluderade eller begränsade ingående ämnen och blandningar Effektivitet Kvalitets- och myndighetskrav Marknadsföring Övriga diskussioner Ändringar jämfört med tidigare version Nya kriterier Referenser Bilagor 1 MEKA 2 Lista över parfymämnen på 26-listan

3 1 Sammanfattning har kommit fram till att de mest relevanta parametrarna för handdiskmedel är: Överdosering av produkterna Ingående råvaror med avseende på ekotoxiska egenskaper och nedbrytbarhet Hälsoeffekter, såsom allergier Emballage Effektivitet I denna kriterieversion har en del ändringar gjorts. En av de större ändringarna är att CDV (Critical Dilution Volume) beräknas utifrån en fast dosering på 0,60 gram/liter brukslösning för de produkter som har en angiven dosering 0,60 gram/liter vatten (övriga beräknas utifrån sin angivna dosering). Detta är tillagt för att komma närmare hur produkterna faktiskt används idag. Effektivitetstestet har uppdaterats för att bli tydligare och mer reproducerbar. I testbilagan har det blivit tydligare vad det är vi efterfrågar och hur det ska mätas och testas. Effektivietetstestet är viktigt för att säkerställa att de miljömärkta produkterna fungerar bra i praktiken. De största skärpningarna gentemot version 4 är följande: Beräkningar med en fast dosering för de produkter som har en rekommenderad dosering 0,60g/l Skärpt CDV-gräns Miljöfarliga ämnen beräknas utifrån en viktad formel där de mest miljöfarliga ämnena begränsas mest Max 100ppm av respektive allergent parfymämne Förbud av APD (alkylfenolderivat), Substances of Very High Concern, hormonstörande och potentiellt hormonstörande ämnen, vpvb (very persistent and very bioaccumulable) och PBT (Persistent, bioaccumulable and toxic)- ämnennytt krav om att konserveringsmedelsmängderna ska vara optimerade genom exempelvis ett Challengetest Förpackningskravet har skärpts gällande returtalet, där det krävs att producenten visar upp att förpackningen verkligen återanvänds. Med hjälp av ovanstående kan miljövinsterna från version 4 till version 5 summeras som att de nya kraven är skärpta gällande CDV och miljöfarliga ämnen och mer kopplade till verklighetens användningsmönster tack vare den införda fasta doseringen. Begränsningen av allergena parfymämnen innebär en skärpning av vilka parfymer vi tillåter samt att halterna parfym måste hållas låga. Sida 1 av 45

4 2 Basfakta om kriterierna Produkter som kan märkas Flytande handdiskmedel till detaljhandeln eller för professionellt bruk kan Svanenmärkas. Huvudfunktionen är handdisk. Produkter som är avsedda för att desinficera eller förhindra växt av mikroorganismer (t.ex bakterier) är inte omfattade av produktgruppen. Produkter räknas som produkter till den professionella marknaden om >80% av försäljningen går till den professionella marknaden. Produktgruppen inkluderar handdiskmedel till både proffs och konsument. Produkter med desinficerande effekt eller produkter som är till för att förhindra växt av mikroorganismer (t.ex bakterier) är uteslutna ur kriterierna. Dessa uteslöts redan i version 2. Anledningen till att utesluta dem var att myndigheterna hade mycket klara åsikter kring dessa produkter 1. Bland annat menade man att produkterna var onödiga och att marknadsföringen medförde ett onödigt användande. Dessutom menade myndigheterna att det fanns risk för övertro på produkterna och därför risk för att försumma det faktum att det är mer viktigt att hålla god hygien och att man inte vill öka risken för resistens. Efter remiss lades texten till angående att produkten bedöms som en proffs produkt om 80% eller mer av försäljningen går till proffsmarknaden (vilket främst påverkar krav 6). Att tydliggöra när en produkt räknas som professionell eller konsumentprodukt gör det enklare för båda handläggare och ansökande att veta vilka krav som ska uppfyllas. I handdisk är det krav 6 angående parfymer i de professionella produkterna som särskiljer konsument och proffs, men det har även i effektivietetskravet tydliggjorts att proffs produkter ska testas mot andra proffsprodukter medan konsument testas mot konsumentprodukter. I samband med version 2 av kriterierna konstaterade att antibakteriella produkter inte är särskilt vanliga inom handdiskmedel, men vid den tredje versionen valde man att behålla kravet. Likaså behålls kravet i denna version enligt försiktighetsprincipen. Under denna revision av kriterierna har det även diskuterats om färdigförtunnande handdiskmedel, så kallade Ready To Use-produkter ska inkluderas i kriterierna. Marknadsandelarna för dessa produkter är än så länge begränsade, dvs potentialen är låg. Vid en rundfrågning hos olika tillverkare har det visat sig att endast ett fåtal av dem har sådana produkter. RTU-produkter innebär en extra transport av vatten, vilket behöver motiveras med miljövinster för att kriterierna ska kunna öppnas upp för sådana produkter. En miljövinst skulle kunna vara mindre förbrukning av kemikalier då risken för överdosering minskar. Det bör dock tilläggas att användningen av de här produkterna skiljer sig något från ordinära handdiskmedel (Lilleborg, 2011). Dessa kriterier utesluter RTU-produkter. Kravet om maxdosering på 1 gram/liter gör att kriterierna är riktad mot handdiskmedel som ska förtunnas före användning. Dessutom är det befintliga funktionstestet svårt att uppfylla vid test av en RTU, vilket olika 1 Undgå rengøringsprodukter og kosmetiske produkter med bakteriedræbende stoffer, pressemeddelelse på nettet ( fra Sundhedsstyrelsen, Statens Seruminstitut, Forbrugerinformationen og Miljøstyrelsen, 25. oktober Sida 2 av 45

5 producenter har nämnt vid förfrågningen. Vid förfrågan hos producenter angående data för RTU-produkter har vi endast fått in en begränsad mängd data, vilket ger oss ett begränsat underlag för att göra eventuella särkrav för RTU. Om det finns RTUprodukter där det finns intresse för att ha Svanenmärkning behöver mer data samlas in för att kunna värdera sådana produkter. I denna version ingår de alltså inte. Motiv för Svanenmärkning Miljöfilosofin är en del av kriterieutvecklingsarbetet formaliserat för att bättre kunna värdera miljövinsterna. För att uppnå miljövinst ska varje enskilt krav vara relevant utifrån miljömärkningens miljömål 2. Det ska också finnas en visad potential för att differentiera mellan de miljömässigt bättre produkterna i förhållande till andra (det ska alltså finnas en skillnad och den ska vara så stor att det kan betala sig att ställa kravet). Det måste också finnas en möjlighet att styra det aktuella miljöproblemet med miljömärkningskrav. Dessa tre parametrar ska ses tillsammans och betraktningen kallas Relevans-Potential- Styrbarhet, RPS. Genom att välja de krav som tillsammans har störst relvevans, potential och styrbarhet med avseende på produktens livscykel uppnås den största miljövinsten. Relevans Relevans bedöms utifrån vilka miljöproblem produktgruppen orsakar och hur omfattande problemen är. Volym Handdiskmedel används idag i stora volymer. I Danmark, Finland, Sverige och Norge används i snitt mellan 1,6-1,8 liter handdisk per person och år, dvs runt ton/år 3. Handdisk är därför fortfarande en relevant produktgrupp för Nordisk Miljömärkning. De stora volymerna i sig gör det relevant att se över handdiskmedels miljöeffekter. I bilaga 1 finns en så kallad MEKA, dvs en sammanställning av påverkan från material, energi, kemikalier och annat (såsom avfall, transport osv) i ett handdiskmedel. Denna är en light version av en LCA då ingen full LCA finns tillgänglig för handdiskmedel. MEKAn gjordes i samband med utvärderingen av kriterierna. I den pekas följande parametrar ut som viktiga för ett handdiskmedel: Dosering och effektiviet Överdosering av handdiskmedel är ett stort problem då konsumenterna inte doserar enligt doseringsetiketten på diskmedlet utan häller i på måfå i sin diskbalja eller direkt på diskgodset. Båda dessa doseringsvarianter ger en överdosering. Överdoseringen leder till en ökad förbrukning och utvinning av råvaror samt till ett ökat utsläpp av kemikalier efter användandet Uppskattning baserad på statistik från Kemiklieinspektionen (2008) samt Nielsen-rapport (2008) i kombination med befolkningstal från Sida 3 av 45

6 Effektiviteten är kopplad till doseringen då en lägre effektiviet leder till en ännu större risk för överdosering. Ekotoxicitet och nedbrytbarhet Handdiskmedel används både på platser som är anslutna till kommunala avlopp och på platser där anslutning till kommunalt avlopp saknas (campingplatser, sommarstugor osv). Användningen på platser utan kommunalt avlopp är större för handdisk än till exempel för rengöringsmedel. Det är därför av stor vikt att undvika ökande utsläpp till miljön av ämnen som inte bryts ner, som har hög toxicitet och/eller som är bioackumulerbara. Det ställs specifika krav på tensiderna, som är de ämnen som ingår i störst mängd och är de funktionsmässigt viktigaste i produkterna. Konserveringsmedel kan vara miljömässigt problematiska och därför ställs specifika krav även på dem. För de ingående råvarorna/kemikalierna är ekotoxicitet och nedbrytbarhet de viktigaste parametrarna då handdiskmedel går ut med avloppsvattnet efter användningen och hamnar i miljön. Produkter som innehåller toxiska råvaror gör mer skada i miljön än vad de mindre toxiska råvarorna gör. Hälsa Hälsa är en mycket viktig parameter för handdiskmedel, då man vid handdisk kommer i direkt hudkontakt med diskvattnet och därmed utsätts för risker i form av t.ex allergier. Användarfasen: energiåtgång och vattenförbrukning Energiåtgången för uppvärmning av vattnet vid diskningen är en parameter som ingår i miljöbelastningen. Diskvattnet håller en temperatur strax över kroppstemperatur. En LCA från Unilever, i vilken maskindiskmedel och handdiskmedel har jämförts, finns nedan i figur 1. Här framgår det att mängden vatten och energiåtgången vid användandet (diskandet) är viktiga parametrar. Figur 2.1. Livscykelbedömning av handdiskmedel, HDW, i jämförelse med maskindiskmedel, MDW, gjord av Unilever (Unilever, 2001), som bland annat visar att vatten är en stor parameter för handdiskmedel. I figur 1 ovan framgår att mängden vatten i liter är betydligt större vid handdisk än vid maskindisk. I en jämförelse som Vattenfall har gjort (Vattenfall, 2011) visar de att vid Sida 4 av 45

7 handdisk under rinnande varmt vatten åtgår cirka 100 liter vatten medan diskning i diskmaskin uppskattas till liter. I figur 2 nedan finns en jämförelse mellan handdisk under rinnande vatten, handdisk i balja och disk i diskmaskin. Kostnaden för disk under rinnande vatten är då mer än det dubbla jämfört med disk i balja. Det framgår i figuren att den stora kostnaden är just el till uppvärmning av vattnet och att vid disk under rinnande varmt vatten är kostnaden mycket större än de övriga. Figur 2.2. Jämförelse av mängd vatten och el vid diskning i diskmaskin eller för hand (Vattenfall, 2011). En annan undersökning visar på liknande siffror (Karlstads elnät, 2011), nämligen att det går åt dubbelt så mycket energi för att värma upp vattnet vid disk under rinnande vatten som vid disk i balja (med ett antagande om en disktemperatur på 45 C i båda fallen), se tabell 1 nedan. Tabell 2.1. Jämförelse av energiförbrukning vid handdisk under rinnande varmt vatten, disk i balja respektive disk i diskmaskin (Karlstads elnät, 2011) Disk Handdisk under rinnande varmvatten (45, liter) Handdisk i balja (45, 20 liter) Maskindisk i kallvattenansluten maskin, uppvärmt vatten, motordrift och torkelement (10-15 liter) Energiförbrukning 2-4 kwh 1 kwh 1 kwh Råvaruutvinning Vid råvaruutvinng är det både en stor energiåtgång och en förbrukning av ändliga resurser som utgör ett problem. Till handdiskmedel åtgår ett flertal olika råvaror såsom tensider, lösningsmedel, parfymer, konserveringsmedel, färgämnen och eventuella komplexbildare. Sida 5 av 45

8 Förpackningar Förpackningsmaterial som går åt till hushållskemikalier är väldigt stor och förpackningarna kan variera i storlek och mängd material i förhållande till innehållet. I figur 1 framgår det i Unilevers LCA-undersökning att avfall är en viktig parameter för handdiskmedel, vilket även bör omfatta förpackningsavfallet. Transporter Transport är en viktig parameter för både råvarorna och för de färdiga produkterna. Slutprodukterna transporteras först från fabriken till butiken eller andra försäljningsställen och lager. Slutförbrukaren transporterar sedan även produkten till sitt hem eller till sitt företag. saknar uppgifter på värden för hur transporterna påverkar i de olika stegen. Produkterna tillverkas inte alltid i det land de senare ska säljas i utan kan transporteras långa sträckor på lastbil eller tåg. Potential Potentialen bedöms utifrån den möjliga miljövinsten inom den specifika produktgruppen och för varje område i kriterierna där det ställs krav. Volym Volymerna handdiskmedel som säljs är fortfarande stora trots att många idag har diskmaskin. Vid en bättre mer korrekt dosering skulle mängderna kunna minskas. Dosering och effektivitet Tydliga doseringsanvisningar på förpackningar och eventuellt fast doseringsutrustning minskar riskerna för överdosering då konsumenten görs uppmärksam på hur produkten ska doseras på ett korrekt sätt. En ökad korrekt dosering skulle innebära en minskad överdosering och på så sätt en minskad mängd utsläppta kemikalier. Effektivitetstestade produkter säkerställer också att konsumenten blir nöjd med diskresultatet även vid en låg (korrekt) dosering. Effektiviteten på olika produkter på marknaden varierar idag. säkerställer med sina krav att de produkter som märks har en god effektivitet. Ekotoxicitet och nedbrytbarhet Produkter som innehåller råvaror som har låg ekotoxicitet och är nedbrytbara både aerobt och anaerobt påverkar miljön i lägre omfattning är de som inte är det. Nordisk Miljömärkning vet att det är skillnad på innehållet i olika produkter på marknaden, bland annat med avseende på ingående ämnen och deras toxicitet och nedbrytbarhet. Det finns alltså en potential att differentiera mellan olika produkter. Hälsa Potentialen för hälsoaspekten i handdiskmedel är att minska antalet nya allergiker. I de produkter som finns på dagens marknad finns en skillnad när det gäller hur mycket allergena och på andra sätt hälsoskadliga ämnen som ingår i produkterna. Nordisk Miljömärkning ser därför en potential i att kunna särskilja de olika produkterna och endast märka de med lägst hälsopåverkan. Sida 6 av 45

9 Användarfasen: energiåtgång och vattenförbrukning Energiåtgången för att värma upp diskvattnet är stor om man summerar den för alla hushåll. Likaså är vattenåtgången stor, framför allt om man diskar och sköljer under rinnande vatten och inte i en balja. Att sänka temperaturen på diskvattnet skulle innebära att en hel del energi skulle kunna sparas, men då temperaturen oftast väljs till att vara runt kroppstemperatur är det inte så troligt att folk skulle börja diska vid kallt vatten. Om alla skulle diska och skölja i balja istället skulle en hel del vatten också kunna sparas, men så fungerar det inte idag. Hos de flesta konsumenter har handdiskmedel inte längre status som det primära sättet att diska, utan det är mer ett komplement till maskindisk. Detta har påverkat användarmönstret av handdiskmedel till att i högre grad användas under rinnande varmt vatten (se mer under avsnitt Bruksmönster ). Råvaruutvinning Miljöbelastningen vid utvinning av råvaror varierar med olika råvaror, men kunskapen kring detta är vid den här tidpunkten begränsad för. Generellt innebär dock en minskad användning av handdiskmedel (minskad överdosering) ett mindre behov av råvaror. En minskad produktion innebär minskad råvaruutvinning, vilket i sin tur innebär både minskad energi vid brytning och/eller förädling av råvarorna samt även en minskad förbrukning av förpackningsmaterial till råvarorna. Förpackningar Minskad mängd förpackning till produkterna sparar både i transportledet och i mängden plastråvara som krävs till förpackningen. På marknaden finns idag en mängd olika förpackningar till handdiskmedel, vilka är olika miljöanpassade i sin utformning. Det finns därför en potential för att endast märka de förpackningar som är mest optimerade med avseende på vikt-nytta-förhållandet. Transporter Transport av både råvaror och handdiskmedel sker ibland på långa sträckor, så en minskning av transporterna skulle innebära en betydande sänkning i energiåtgång och CO 2. Det är svårt att sätta siffror på denna påverkan. Styrbarhet Styrbarheten värderas utifrån möjligheten att ställa krav på de relevanta miljöparametrarna med potential för förbättring. Även om några produkter på marknaden har stora marknadsandelar anser Nordisk Miljömärkning att det finns en del aktörer och skillnad mellan produkterna som gör att miljömärkning kan ge dem som har ett långt framskridet miljöarbete en fördel. Kriteriernas uppgift är att minska den potentiella miljöbelastningen från produkter. Hänsyn är då inte tagen till de miljöbelastningar som uppstår vid användandet av produkten, såsom uppvärmning av vattnet, då den miljöbelastningen är svår att påverka för ett handdiskmedel. Om det i framtiden kommer produkter som fungerar vid låg temperatur kan det dock bli aktuellt att främja sådana i kommande kriterier. Sida 7 av 45

10 Volym, dosering och effektivitet En fullständig styrbarhet av konsumentens dosering och användande av handdiskmedlet är väldigt svår att uppnå. Miljömärkningen kräver dock att det ska finnas tydliga anvisningar för att underlätta för konsumenten att dosera korrekt. har för övrigt valt att ta hänsyn till konsumenternas doseringsbeteenden och har ändrat kravet till toxicitet och nedbrytbarhet så att detta värderas överensstämma med de flesta konsumenternas användningsmönster. Målet med denna ändring är att säkra så låg miljöbelastning som möjligt för så många olika bruksmönster som möjligt. Ekotoxicitet och nedbrytbarhet Krav på låg ekotoxicitet minskar mängderna toxiska ämnen som släpps ut i miljön. Producenterna har stort inflytande på vilka råvaror som sätts till i produkterna och känner till respektive råvaras miljö- och hälsopåverkan. Det finns alltså goda möjligheter till att ställa fullt styrbara krav till ekotoxicitet och nedbrytbarhet. Hälsa Krav på att endast låga halter av allergener får förekomma i produkterna och att parfymer endast får tillsättas om det innehåller låga halter allergener. Krav på klassificeringar som CMR (Cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska) finns också för att säkerställa att sådana ämnen inte förekommer i produkterna. Producenterna har stort inflytande på vilka råvaror som tillsätts i produkterna och känner till respektive råvaras miljö- och hälsopåverkan. Det finns alltså goda möjligheter till att ställa fullt styrbara krav på hälsoskadliga ämnen. Användarfasen: energiåtgång och vattenförbrukning Det är mycket svårt att styra hur konsumenterna gör vid sin diskning i hemmet, både med avseende på hur de doserar sitt diskmedel men även hur de gör med sin vattenförbrukning. En tydlig doseringsanvisning krävs dock för att konsumenten ska veta vad som krävs för att få rent sin disk. Råvaruutvinning Styrbarheten av råvaruutvinningen är låg, då det inte är licenshavarna själva som äger sina råvarutillverkare utan de köper sina råvaror. För produktgruppen handdiskmedel är inte tillgången förnybara råvaror så stor att det finns en möjlighet för alla tillverkare att endast använda förnybart. Förpackningar Mängden förpackningsmaterial i förhållande till innehållet begränsas med kravet om VNF, där låg materialvikt och många doser per förpackning är önskvärt. Med det kravet önskar Svanen sträva efter mindre onödigt förpackningsmaterial per dos. Producenterna har stort inflytande på vilka förpackningar de använder till sina produkter. Det finns alltså goda möjligheter till att ställa fullt styrbara krav på förpackningarna. Transporter Styrbarheten av de transporter som används av råvarutillverkare och producenter av handdiskmedel är låg för Svanen. Många handdiskmedelstillverkare äger inte alla sina transporter och kan på vissa sträckor inte heller välja andra transportalternativ än t.ex lastbil. Därför ställs inga krav på transporter av produkter eller råvaror i detta dokument. Sida 8 av 45

11 Kraven baserar sig i hög grad på ingrediensernas egenskaper, vilka kan mätas med erkända metoder. De miljöpåverkningar som visat sig relevanta går även att reglera med kraven i dokumentet, dvs det uppnås styrbarhet. Kriteriernas version och giltighet Den första versionen av handdiskmedelskriterierna antogs i februari 1996 med giltighetstid till augusti Kriterierna har sedan reviderats flera gånger. Version 2.0 antogs i augusti 2001 med giltighetstid till 1 augusti De huvudsakliga ändringarna var då: Det gamla effektivitetstestet byttes ut mot ett nytt. Kraven relaterades till rekommenderad dosering istället för funktionell dos. Antibakteriella produkter uteslöts ur kriterierna. Kravet om klassificering av produkterna uppdaterades i enlighet med preparatdirektivet. Ändring av dosrelaterad miljöpoäng, den så kallade miljömatrisen (baserad på miljöparametrar såsom ekotoxicitet och nedbrytbarhet). Krav på emballagens utformning infördes. Hälsokrav (tex allergener) för parfymer infördes. Krav om att alla tensider även ska vara anaerobt nedbrytbara infördes. I och med version 2.3 förlängdes kriteriernas giltighetstid till november Version 3.0 antogs i oktober 2005 med giltighetstid till 31 oktober De viktigaste ändringarna sedan version 2 var då: Ny kemikalielista, DID-listan, infördes. Skärpning av CDV-kravet (tidigare giftighets- och nedbrytbarhetspoäng). Skärpning av kravet till allergiframkallande parfymämnen. Ändring av emballagekravet till att bli ett vikt-nytta-förhållande (VNF). Ett nytt krav för särskilt problematiska ämnen (miljö och hälsa) infördes. Ett nytt krav för ämnen som kan ge långtidseffekter på miljön infördes. Ett nytt krav som begränsar mängden konserveringsmedel infördes. Skärpning av krav till högsta rekommenderade dosering. Version 4.0 antogs i oktober 2008 med gilighetstid till 31 december Skillnaden mellan version 3 och 4 innebar endast en förlängning av dokumentet samt en ändring av parfymkravet, där halten allergener i parfymen begränsades till 100ppm per ämne. Tidigare fanns det två alternativa krav till detta. Den nordiska marknaden En stor del av de nordiska hushållen har diskmaskin, omkring 80 % av de norska hushållen har diskmaskin (Lilleborg, april 2011). Men trots detta diskas en hel del för hand, framförallt saker som inte tål maskindisk. Den nordiska handdiskmarknaden innefattar produkter från både stora och små producenter. Både så kallade private label-produkter och tillverkarnas egna produkter. Andelen miljömärkta handdiskmedel på marknaderna varierar i de olika länderna. Sida 9 av 45

12 Enligt finska siffror stiger volymerna handdiskmedel fortfarande, men med en liten ökning 4. På konsumentsidan är den stora försäljningskanalen dagligvaruhandeln. Dagligvarukedjorna har därför stort inflytande på vilka produkter som kommer ut på marknaden. I Sverige är en stor del av konsumentprodukterna miljömärkta idag, vilket bland annat beror på dagligvaruhandelns beslut att främst sälja miljömärkta hushållskemikalier. Svanenmärkta butiker finns i Sverige (över 400st), Norge (69st) och DK(1st), vilka alla säljer Svanenmärkta hushållskemikalier såsom handdisk. På proffsmarknaden är det främst inköpsorganisationer/samarbeten som gäller. Dessa är till för hotell, restaurang och storkök och institutioner. På proffsmarknaden används proffsprodukter, men även konsumentprodukter. På konsumentmarknaden ser det lite olika ut i de olika nordiska länderna. I Finland och Sverige är det Procter&Gambles produkter (Fairy respektive Yes) som dominerar, men det finns andra märken på butikshyllorna också. I Norge finns också en tydlig marknadsledare, vilket är Lilleborgs Zalo, men även andra märken finns att tillgå i butikerna. I Danmark är situationen annorlunda och det finns inte en klar marknadsledande produkt utan flera märken parallellt. På proffssidan används både konsumentprodukter och mer renodlade proffsprodukter. Produkterna tillverkas av både stora och små företag, såsom Ecolab, Diversey, Kiilto, Cleano, Lilleborg och Rekal. En del av produkterna säljs i flera av de nordiska länderna. Bruksmönster: Handdiskmedel används på många olika sätt både gällande dosering och om man diskar i balja eller under rinnande vatten. Vid en intern undersökning/förfrågan på Nordisk Miljömärkning framkom det att användandet och doseringen av handdiskmedel varierar. Många med diskmaskin använder handdiskmedel mer som en semi-rtu (dvs de häller diskmedel direkt på diskgodset och sätter till vatten) än enligt doseringsanvisningen på flaskorna med disk i balja eller diskho. Liknande frågor ställdes även till producenter, som även de trodde att användandet har ändrats med tiden och att antalet personer som diskar enligt instruktionen på flaskan i en hel balja eller diskho har minskat. I samma undersökning frågade man producenterna om handdiskmedel kunde anses ha ungefär samma användningsområde/användningsmönster som en färdigförtunnad (RTU) köks-produkt. Det besvarades med att handdiskmedel mer används som ett mellanting mellan koncentrat och RTU. Att sätta in handdiskmedel tillsammans med RTU-rengöring i kriterierna för rengöringsmedel skulle skapa problem vid effektivitetstestet, då handdiskmedel generellt är mer högviskösa än RTUrengöringsmedel, samt att handdiskmedel främst används till disk av porslin, bestick osv medan RTU-rengöring används till ytor. Handdiskmedel används även på platser som saknar anslutning till reningsverk i större utsträckning än t.ex rengöringsmedel. De används bland annat på campingplatser, i sommarstugor och på båtar, där de då går rakt ut i naturen. 4 Teknokemiska Föreningen, statistik Sida 10 av 45

13 Problemställningen att möta dagens användande är svår att hantera. Under revideringen har vi räknat på olika varianter för att se hur vi kan sätta krav som är mer anpassade till hur de används i verkligheten. Vid den överdosering som eventuellt görs baserad på dagens bruksvanor leder en mycket högkoncentrerad produkt till ett större utsläpp av kemikalier än en något mindre koncentrerad produkt, vilket inte är önskvärt. Samtidigt anser att konsumenten/användaren, till en viss gräns, mest troligt doserar mindre mängd av en koncentrerad/trögflytande produkt än av en icke koncentrerad produkt/mindre trögflytande. Men detta samband mellan konsumentens dosering och koncentration är inte linjärt. Vid en viss punkt kommer uppkoncentreringen av produkten inte att medföra till samma låga dosering, vilket innebär att uppkoncentreringen bara leder till en större överdosering. Därför har i denna version av kriterierna valt att sätta miljökrav baserade på en fast dosering på 0,6 gram/liter brukslösning, för de produkter som har en angiven dosering på eller under 0,6 g/l brukslösning. För produkter med en rekommenderad dosering över 0,60 g/l brukslösning (men under maxdoseringen på 1,0 gram/liter) görs beräkningarna på den angivna dosering. Maxdoseringen på 1,0-gram/liter har funnits med sen tidigare versioner av kriterierna och finns med för att begränsa onödig transport av vatten.anledningen till att dosen satts till 0,6 gram/liter brukslösning är att det motsvarar den medianen av de handdiskmedel som gåtts igenom under revisionen. Under remissen var förslaget på 1 gram/liter, men då många kritiska kommentarer inkom samt att datan gicks igenom en gång till så justerades det alltså till 0,6 g/l brukslösning. Se även vidare om detta under CDV-kravet. För att förhindra att produkterna späds ut väldigt mycket finns kravet om att produkterna måste uppfylla ett effektivitetstest kvar. Svanenlicenser Tabell 2.2. Antal licenser, registreringar samt handelsnamn för Svanen samt EU Ecolabel (uppdaterad mars 2011). Licenser Registreringar EU Ecolabel Antal licenser Produkter/ Handelsnamn* Antal registreringar Produkter/ handelsnamn Antal licenser Produkter/ handelsnamn Sverige Norge Danmark Finland *Beräknat på antal handelsnamn där olika parfymer räknas som olika handelsnamn, men däremot räknas inte olika förpackningsstorlekar som olika handelsnamn. Andra märkningar Bra Miljöval Svenska Naturskyddsföreningen har miljömärkningskriterier, Bra Miljöval, som täcker handdiskmedel (Naturskyddsföreningen, 2006). Det finns ca 28 handdiskmedel märkta med Bra Miljöval ( 2mars 2011). Där finns produkter både till konsument och till storförbrukare. Sida 11 av 45

14 EU Ecolabel, EUs miljömärkning Nya kriterier för EU Ecolabel antogs den 24 juni 2011 och publicerades 29 juni Dessa kriterier omfattar handdiskmedel till både proffs- och konsumentmarknaden. Produkter innehållande mikroorganismer utesluts i kriterierna. Avainlippu I Finland finns märkningen Avainlippu (= Nyckelflagga). Nyckelflaggan kan beviljas produkter (eller tjänster) som är tillverkade i Finland. Dessutom beräknas produktens grad av inhemskt ursprung där man tar hänsyn till t.ex råvaror, förpackningsmaterialet samt marknadsföringskostnader. Grad av inhemskt ursprung ska vara minst 50 %. Det är ett registrerat varumärke, som sköts av förbundet för Finländskt Arbete. Det är inte ett miljömärke, men uppfattas av många konsumenter som ett miljömärke på grund av en känsla av minskade transporter vid lokalt producerade produkter. Märkningen används på bland annat handdiskmedel (avainlippu, 2011). Detergentförordningen 648/2004/EC Detergentförordningen är en EU-lagstiftning som ska följas. Förordningen täcker alla tvätt- och rengöringsmedel. Tvätt- och rengöringsmedel samt ytaktiva ämnen är definierade i förordningen. Förordningen omfattar både rena ämnen och blandningar av ämnen. Bionedbrytbarhet Detergentförordningen ställer krav på bionedbrytbarheten på ytaktiva ämnen i tvätt- och rengöringsmedel. Till skillnad från tidigare fokuserar man nu på fullständig bionedbrytbarhet istället för primär nedbrytbarhet. Märkning Förordningen ställer krav på vilka ingående ämnen som ska deklareras och hur de ska deklareras. Det finns krav på doseringsinformation och framtagning av datablad och offentliggörande av dessa. Alla tvätt- och rengöringsmedel ska vara försedda med upplysningar om produktens namn, handelsnamn och/eller varumärke samt kontaktuppgifter till den som är ansvarig för marknadsföring. Det ska även finnas upplysningar om varifrån man kan beställa datablad. Förutom detta ska tvätt- och rengöringsmedel vara försedda med en bruksanvisning och om nödvändigt säkerhetsföreskrifter. Detergentförordningen upphäver inte de krav till klassificering, emballagering och märkning som finns i ClaPförordningen. Charter for Sustainable Cleaning Branschen inledde 2005 ett paneuropeiskt program "Deklarationen om hållbar rengöring" (Charter for Sustainable Cleaning), för att främja hållbarhet bland företag som tillverkar tvätt- och diskmedel och andra rengöringsprodukter för hushåll och företag. Programmet startades på initiativ av A.I.S.E, det officiella representativa organet för den europeiska industrin för tvålprodukter, rengöringsmedel och underhållsprodukter. Deklarationen omfattar EU:s 27 medlemsstater samt Norge, Island och Schweiz och är tillgänglig för alla företag eller distributörer av dylika produkter inom denna region. För att delta i programmet rapporterar företaget vissa prestanda så kallade "Key Performance Indicators" (såsom kemisk säkerhetsutvärdering, svårt nedbrytbara organiska ämnen, energi- och vattenåtgång och förpackning) årligen till A.I.S.E, men det Sida 12 av 45

15 finns inga gränsvärden som ska uppfyllas. A.I.S.E. har sammanfattat dessa i en sustainability report. (A.I.S.E, 2009). Astma och allergi Kemtekniska produkter som märks med Astma och allergi-märkningen ska uppfylla följande tre kriterier; fria från allergener, fria från parfym och fria från irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska rapporterade fall av överkänslighet. Det är främst en hälsomärkning, som återfinns på kemtekniska produkter såsom tvättmedel, sköljmedel, diskmedel och tvål (astmaallergi, 2011). Produkterna som märks är de som Astma- och Allergiförbundet rekommenderar. Det är inte en gemensam nordisk märkning. Bristande öppenhet om finansiering och krav gör rekommendationen mindre trovärdig. 3 Om revideringen Mål med revideringen Målet med revideringen av handdiskmedel var att ta fram uppdaterade kriterier, version 5.0. Under utvärderingen 2008 samt den uppdaterade utvärderingen som gjordes 2010 kom det fram att fokus för denna revision främst var att se över bakgrunden till respektive krav. I övrigt var målet att se över kraven på CDV, uppdatera klassificeringar enligt CLP, tydliggöra kravtexterna, bedöma relevansen av NAD (= normal dosering till 1 liter vatten), uppdatera parfym- och konserveringsmedel på samma sätt som i övriga kemtekniska produktgrupper. En bedömning om produktgruppen skulle utökas för att inkludera färdigförtunnande produkter, så kallade ready-to-use produkter skulle ses över samt en genomgång av klassificeringar som begränsas eller inte tillåts i kriterierna. Om denna revidering Projektet har bedrivits med följande deltagare: Projektledare: Susanna Vesterlund (Sv) Projekt Rådgivare: Arne Godal (No) Nordisk Områdeskoordinator: Jeppe Frydendal/Karen Dahl Jensen Extern förankring har skett under projektets gång och även under utvärderingen som gjordes innan revisionen påbörjades. Sida 13 av 45

16 4 Motivering av kraven Miljökrav 1.1 Beskrivning av produkten K1 Information om formulering En beskrivning av produkten och dess användningsområden samt information för att kunna identifiera producenten krävs för att kunna värdera om produkten omfattas av produktgruppsdefinitionen. behöver fullständigt recept med alla ingående ämnen. Detta behövs för att kunna kontrollera de enskilda kraven nedan samt göra de beräkningar som krävs i respektive krav. Säkerhetsdatabladen ska vara uppdaterade enligt gällande Europeisk lagstiftning, vilket vid skrivandet av kriterierna (februari 2012) innebär i enlighet med appendix II i REACH (Directive 1907/2006/EC). Kravet bör därför se ut enligt följande: Ansökaren ska ge detaljerade upplysningar om handdiskmedlets formulering samt bifoga ett säkerhetsdatablad för varje råvara. Informationen om formuleringen ska innehålla: Handelsnamn Kemiskt namn Ingående mängd (både med och utan t.ex vatten) CASnr för varje ingrediens (om en ingrediens består av flera ämnen ska det framgå) Funktion för varje ingrediens DIDnr för ämnen som kan placeras in på DID-listan Hälso- och miljöklassificering DID-nummer är nummer för ingrediensen på DID-listan, som används vid beräkning av kemikaliekrav. DID-listan kan hämtas från s hemsidor, se adresser på sidan 2. Fullständigt recept för produkten med information i enlighet med kravet. Säkerhetsdatablad för varje råvara enligt gällande Europeisk lagstiftning. 1.2 Exkluderade eller begränsade ingående ämnen och blandningar K2 Klassificering av produkten Genom krav på miljö och hälsoklassificering av produkter säkrar miljömärkningen att produkter som är toxiska eller farliga för miljö och hälsa inte kan miljömärkas. Kraven är främst av säkerhetsskäl då handdiskmedel oftast inte associeras med sådana klassificeringar. Sida 14 av 45

17 Klassificeringar som Brandfarlig och Explosiv är borttagna ur förslaget då dessa inte bedöms relevanta för denna produktgrupp. Klassificeringen som mycket giftig finns med för att inte öppna för produkter med sådan klassificering. tror inte att det är en stor risk att produkter klassificerade som mycket giftiga kommer in på marknaden, men väljer ändå att behålla kravet. Genom att definiera krav där ämnen som karaktäriseras av specifika inneboende egenskaper inte ska användas i miljömärkta produkter kan miljömärkningen besvara oro i relation till säker användning av specifika kemikalier och därigenom lyfta miljö- och/eller konsumentfrågor. Se även krav 3. Att utesluta CMR-ämnen är en viktig parameter ur hälsosynpunkt, vilket också är anledningen till att CMR-klassificarede ämnen även utesluts på råvarunivå (se krav K3). Men för att undvika att produkter kommer in med en CMR-klassificering baserad på att ingående ämnen (under föroreningsgränsen på 100ppm) reagerat med varandra och bildat nya föreningar eller avspaltningsprodukter som leder till en klassificering av produkten som CMR, så utesluts även CMRklassificerade produkter i detta krav. Klassificering med R41 som fanns med i tidigare version av handdisk, men ändrades i juni 2009, är även borttagen ur denna version. Handdiskmedel innehåller höga halter tensider (uppåt 25%). Tensiderna är ofta klassificerade som R41 (risk för allvarlig ögonskada), vilket generellt innebär att slutprodukten blir klassificerad som R41 enligt EU s klassificeringsregler. Branchen har tidigare klassificerat handdiskmedel med R36 (irriterar ögonen) med bakgrund i branschens egna klassificeringsregler (AISE s guidelines). Det har i samband med handläggning påpekats att denna klassificering inte är korrekt, men eftersom inte är en myndighet så har produkterna blivit godkända baserade på producenternas klassificering. Der er i en tidsbegrænset periode (frem til 31/1 2016) givet mulighed for, at håndopvaskemidler kan være klassificeret med H412 såfremt denne klassificering skyldes et indhold af tensider der på grund af overgang til CLP er blevet klassificeret med H411 eller H412. Det er dog en forudsætning at tensiderne er let aerobt og anaerobt nedbrydelige. Behovet for denne tidsbegrænsede undtagelse er opstået fordi licenshaverne i flere tilfælde først sent har fået oplysninger om tensidernes nye klassificering og derfor ikke har haft tilstrækkelig tid til at udskifte dem til tensider, der ikke medfører klassficering af det færdige produkt. Kravet bör därför se ut enligt följande: Produkter får inte vara klassificerade enligt tabell 1 nedan, enligt EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC med senare ändringar och anpassningar och/eller CLP-förordning 1272/2008 med senare ändringar. Under övergångsperioden, d.v.s. fram till 1 juni 2015, kan klassificering enligt EUs ämnesdirektiv eller CLP-förordningen användas. Efter övergångsperioden gäller enbart klassificeringen enligt CLP-förordningen (se tabell 1 nedan): Tabell 1. Klassificering av produkt Klassificering Farosymboler och R-fraser / Faroklass, farokategori och faroangivelse CLP-förordning 1272/2008 Miljöfarlig Farligt för vattenmiljön Kategori akut 1 H400, Kategori: kronisk 1 H410, Kategori: kronisk 2 H411, Kategori: kronisk 3 H412* Kategori: EUs ämnesdirektiv 67/548/EEC N med R50, R50/53 eller R51/53. R52, R53 eller R52/53 utan N Sida 15 av 45

18 kronisk 4 H413 Mycket giftig Akut toxicitet, Kategori 1 eller 2 med H330, H310 och/eller H300 och/eller Specifik organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 1 med H370 Giftig Akut toxicitet, Kategori 2 eller 3 med H330, H331, H311 och/eller H301 och/eller Specifik organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 1 med H370 och/eller Specifik organtoxicitet-upprepad exponering kategori 1 med H372 Hälsoskadlig Sensibiliserande Cancerframkallande Mutagen Reproduktions skadlig Fara vid aspiration, farokategori 1 med H304 och/eller Specifik organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 2 med H371 och/eller Specifik organtoxicitet- upprepad exponering, kategori 2 med H373 Akut toxicitet, Kategori 4 med H332, H312, H302 Luftvägssensibilisering Kategori 1 med H334 eller Hudsensibilisering Kategori 1 med H317 Carc. 1A eller 1B; H350 Carc. 1A eller 1B; H350i Carc. 2; H351 Muta. 1B; H340 Muta. 2; H341 Repr. 1A eller 1B; H360F Repr. 1A eller 1B; H360D Repr. 2; H361f Repr. 2; H361d Lact. H362 Tx (T+ i Norge) med R26, R27, R28 och/eller R39 T med R23, R24, R25, R39 och/eller R48 Xn med R20, R21, R22, R48, R65 och/eller R68 Xn med R42 eller Xi med R43 Carc. kat. 1 eller 2; R45 Carc. kat. 1 eller 2: R49 Carc. kat. 3; R40 Muta. kat. 2; R46 Muta. kat. 3; R68 Repr. kat. 1 eller 2; R60 Repr. kat. 1 eller 2; R61 Repr. kat. 3; R62 Repr. kat. 3; R63 R64 Klassificeringen gäller enligt ämnesdirektivet 67/548/EEC och Preparatdirektivet 1999/45/EF med senare ändringar och anpassningar. * Produkter kan fram till och med 31 januari 2016 klassificeras som H412 om klassificeringen beror på innehåll av tensider, som på grund av övergång till CLP klassificeras H 411 eller H 412. Det är dock under förutsättning att tensiderna är lätt aerobt och anaerobt nedbrytbara. Var uppmärksam på att det är producenten som är ansvarig för klassificeringen. Säkerhetsdatablad för produkt enligt gällande Europeisk lagstiftning. K3 CMR ämnen Genom att definiera krav där ämnen som karaktäriseras av specifika inneboende egenskaper inte ska användas i miljömärkta produkter kan miljömärkningen besvara oro i relation till säker användning av specifika kemikalier och därigenom lyfta miljö- och/eller konsumentfrågor och oro. Uteslutande av CMR-ämnen och begränsningar av miljöfarliga ämnen är en del av Nordisk Miljömärknings strategi på miljögiftspolicy. Uteslutande av CMR-ämnen har ett högt signalvärde, men antas inte ge stor påverkan på handdiskformuleringen i praktiken. Hälsomässigt är CMR-ämnen inte önskvärda i handdiskmedel då de i stor utsträckning hanteras av konsument i hemmen. Som ingående ämnen räknas här både de ämnen som ingår i råvarorna, men även kända avspaltningsprodukter såsom tex formaldehyd. Sida 16 av 45

19 Lilial (CAS ) har självklassificerats med Rep3 med R62 och utesluts därför i detta krav. Då parfymer tillsätts med avsikt och att de har en funktion så gäller inte bagatellgränsen för parfymer och Lilial kan därför inte tillsättas till produkten på grund av detta CMR-krav. NTA har klassificerats som carc cat.3 (EU, 2008b). NTA förbjuds därmed på grund av sin klassificering. Komplexbildare som ersätter NTA (GLDA och MGDA) innehåller små mängder av NTA som rester från råvaruproduktion (vilket framgår av olika säkerhetsdatablad för råvarorna). Miljömärkningens genomgång av licensierade produkter visar inte på ett särskilt stort behov av komplexbildare i handdiskmedel och ett undantag för NTA i komplexbildare finns därför inte i denna kriterieversion. Detta innebär att dessa typer av komplexbildare inte kan användas i miljömärkta handdiskmedel där mer än 0,010% NTA ingår. Kravet bör därför se ut enligt följande: Produkten får inte innehålla ämnen, som är klassificerade med någon av följande farokoder, riskfraser eller någon kombination av dem (se tabell 2 nedan). Tabell 2. Klassificering av ingående ämnen. Faroklass Farokod och faroangivelse (Förordning nr. 1272/20081) Motsvarande farobeteckning och riskfras (Direktiv nr. 67/548/EEC2) Cancerframkallande Mutagen Reproduktions skadlig 1 Gällande från dec 2010 Carc. 1A eller 1B; H350 Carc. 1A eller 1B; H350i Carc. 2; H351 Muta. 1B; H340 Muta. 2; H341 Repr. 1A eller 1B; H360F Repr. 1A eller 1B; H360D Repr. 2; H361f Repr. 2; H361d Lact. H362 Carc. kat. 1 eller 2; R45 Carc. kat. 1 eller 2: R49 Carc. kat. 3; R40 Muta. kat. 2; R46 Muta. kat. 3; R68 Repr. kat. 1 eller 2; R60 Repr. kat. 1 eller 2; R61 Repr. kat. 3; R62 Repr. kat. 3; R63 R64 2 Gällande i övergångsperioden till Förordning nr 1272/2008 från dec 2010 till juni 2015 Kraven gäller även för ämnen som kan frigöra/frånspalta ämnen med ovan nämnda klassificeringar. Ifyllt och underskrivet intyg om överenstämmelse med kravet för produkten (bilaga 3 eller likvärdig dokumentation) samt råvarorna (bilaga 4 eller likvärdig dokumentation). K4 Allergiframkallande ämnen Om en produkt innehåller mer än 0,10% men mindre än 1% av ämnen klassificerade som H334/R42 och/eller H317/R43 (enligt förordning nr. 1272/2008 och Direktiv nr. 67/548/EEC) behöver inte produkten klassificeras med R42 eller R43, men ämnena ska då deklareras på produkten. Vid handdisk kommer produkterna i direkt kontakt med händerna under en längre tid och därför är inte allergena ämnen önskvärda i handdiskmedel. Sida 17 av 45

20 Kravet sätts därför till att begränsa sensibiliserande ämnen till 0,10% (per ämne) i produkten. Förtydligandet om att kravet avser 0,10 viktprocent per ämne gjordes efter remissen. Kravet bör därför se ut enligt följande: Produkten får inte innehålla 0,10vikts% per ämne som är klassificerade med H334/R42 och/eller H317/R43 enligt förordning nr. 1272/2008 och Direktiv nr. 67/548/EEC. Se även krav till parfymer, K5. Ifyllt och underskrivet intyg om överensstämmelse med kravet i produkten (bilaga 4) samt i råvarorna (bilaga 5). K5 Parfym Parfym är en ingående ämnesgrupp som inte har en generellt rengörande effekt i produkten och som samtidigt består av en mängd ingående ämnen med negativa hälsoaspekter, framförallt allergiframkallande, men även med negativa miljöeffekter. De flesta parfymer innehåller ämnen som är klassificerade med H334/R42 och/eller H317/R43, men att totalt förbjuda parfymer bedöms inte stå i relation till påverkan av parfymämnen i så låga halter. Ett totalförbud mot sensibiliserande parfymämnen antas ge en betydligt mindre spridning på marknaden av Svanenmärkta handdiskmedel och skulle då minska den totala miljövinsten för miljömärkta produkter inom den här kategorin, eftersom många konsumenter efterfrågar parfymerade produkter. Då både handel och industri anser att parfymer är relevanta för att kunna sälja dessa produkter tillåts parfymer i handdiskmedel till konsumentmarknaden. Kravet angående uppfyllande av IFRAs (International Fragrance Association) 5 riktlinjer säkerställer att tillverkningen, hanteringen och användandet av parfymer i produkterna uppfyller specifika standarder med avseende på förbjudna substanser, begränsat användande samt renhet. IFRAs riktlinjer stödjer deltagande för att erbjuda produkter som är säkra att använda för konsumenten och för miljön. Riktlinjerna gäller tillverkning och hantering av alla parfymmaterial för alla applikationer och innehåller de kompletta IFRA-standarderna. Begränsningen av sensibiliserande parfymämnen är till för att minska risken för allergier vid användning av miljömärkta handdiskmedel. Målet med kravet till allergiframkallande parfymämnen för Svanenmärkta produkter är att i hög grad säkra mot nya allergiker. värderar att det är relevant att gå längre än lagstiftningen både med hänsyn till begränsning av allergiframkallande ämnen och deklarationen av dem. Krav b innefattar de allergener som finns på 26-listan (se tabellen i bilaga 2), som de kräver deklarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EG och 907/2006/EG och begränsas till att inte ingå med mer än 100 ppm. Krav c innefattar övriga parfymämnen som är klassificerade som allergena med H317/R43 och/eller H334/R42 och begränsas till att inte ingå med mer än 100 ppm. 5 Se internet: Sida 18 av 45

21 anser att det här kravet är starkt motiverat eftersom handdiskmedel används i direktkontakt med huden vid diskningen. Händerna finns då under en längre tid i kontakt med produkten och allergena ämnen är inte önskvärda. I kravet görs en tilläggstext om att även parfymämnen från växtextrakt ingår i definitionen. Observera att nitromuskerna i parfymerna utesluts under krav 7. Observera att Lilial (CAS ) har självklassificerats med Rep3 med R62 och utesluts därför i detta krav. Då parfymer tillsätts med avsikt och att de har en funktion gäller inte bagatellgränsen för parfymer och Lilial kan därför inte tillsättas till produkten på grund av CMR-krav K3. Kravet bör därför se ut enligt följande: Kravet omfattar även parfymämnen i växtextrakt. a) Användning av parfymer ska följa IFRA s (International Fragrance Association s) riktlinjer. b) Parfymämnen som omfattas av krav om deklarering i Tvätt- och rengöringsförordningen 648/2004/EEC med senare ändringar (se även bilaga 6) får inte ingå i halter > 100 ppm (>0,010 %) per ämne. Se även K4 angående innehåll av allergener i produkten. c) Parfymämnen som klassificeras som H317/R43 och/eller H334/R42 får inte ingå i halter > 100 ppm (>0,010 %) per ämne. Se även K4 angående övriga allergener i produkten. Ifyllt och signerat intyg från handdiskmedelsproducenten som visar att parfymen hanterats och/eller tillverkats i enlighet med IFRAs riktlinjer enligt krav 5a. Bilaga 3 och 4 kan användas. Ifyllt och signerat intyg från parfymproducenten om innehållet av relevanta parfymämnen i parfymen och eventuella växtextrakt. Bilaga 4 eller likvärdig dokumentation (tex analyscertitfikat för de 26 allergenerna samt information om ämnen klassificerade som R42/H334 och/eller R43/H317) kan användas. K6 Parfym i professionella produkter Parfym är inte tillåtet i professionella produkter. Professionella diskare använder handdiskmedel i sin arbetsmiljö där de inte kan styra över vilka produkter som köps in. Arbetaren/diskaren kan oftast inte välja om produkten ska vara parfymfri eller inte och exponeras eventuellt ofrivilligt för parfym. Detsamma gäller vid t.ex offentlig upphandling där inköpare centralt köper in produkter till kommuner, landsting och institutioner där diskarna inte är med och påverkar produktvalet. Den professionella diskaren utsätts för diskmedel i större utsträckning än konsumenter då denne arbetar i ett diskrum hela dagen. Med produkter till proffs menas här produkter som marknadsförs till användning i professionella sammanhang, såsom institutioner, storkök, restaurang samt inom offentlig sektor. Produkten räknas inte som professionell om den uteslutande marknadsförs mot detaljhandeln. är medveten om att det finns produkter som huvudsakligen marknadsförs till konsumenter men som även säljs via grossister till professionell användning. Styrbarheten för miljömärkningen är då liten, varför produkter som huvudsakligen går till konsument/detaljhandeln hanteras som konsumentprodukter. Sida 19 av 45