INLEDNING. Täckningsår:
|
|
- Ola Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 INLEDNING TILL Industri / Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus (Sveriges officiella statistik). Industri / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Isaac Marcus (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med innehållsförteckning och sammanfattning på franska med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska med innehållsförteckning, sammanfattning samt parallelltitel på engelska: Manufacturing Från Industri 1969 uppdelad i två delar: del 1 med data enligt SNI (Svensk standard för näringsgrenindelning), del 2 med data enligt Brysselnomenklaturen / CCC-nomenklaturen och enligt SITC (i olika revisioner). Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och manufakturer. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Bidrag till Sveriges officiella statistik. D, Fabriker och handtverk. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, Täckningsår: Efterföljare: Industrins varuproduktion / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Publiceras elektroniskt inom serien Statistiska meddelanden, fr.o.m på Statistiska centralbyråns webbplats från årgång 2005 med titeln Industrins produktion av varor och industriella tjänster. Industri. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-industri-1914
3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK INDUSTRI OCH BERGSHANTERING INDUSTRI BERÄTTELSE FÖR ÅR 1914 AV KOMMERSKOLLEGIUM STOCKHOLM 1916 ISAAC MARCUS' BOKTR.-AKTIEBOLAG
4
5 III Innehållsförteckning. Underdånig berättelse 1 40 Allmän översikt av industriens utveckling 2 Industrigrupper 9 Arbetsgivare 31 Förvaltnings- och arbetarpersonal 34 Drivkraft 36 Industriens fördelning ortvis 37 Fransk résumé 41 Industri- och yrkesgruppering 43 Tabeller: Tab. 1. risk översikt av antalet, personal och samt tillverkningarnas värde för olika industrier år Tab. 2. och samt använd inom olika industrier, länsvis, år Tab. 3. och inom olika industrier, fördelade på de särskilda städerna samt landsbygden inom varje län, år Tab. 4. och, produktvärde och bevillningstaxerad inkomst för industrien i de särskilda städerna samt på landsbygden inom varje län år Tab. 5. Industrianläggningarna och de vid dem sysselsatta arbetarne, fördelade efter arbetsgivare, år Tab. 6. Förvaltnings- och arbetarpersonal samt antalet av arbetarne utgjorda dagsverken år Tab. 7. Drivkraft använd inom industrien år Tab. 8. Industriprodukternas kvantitet och värde åren 1913 och Tab. 9. Tillverkningar år 1914, som till någon del varit föremål för vidare bearbetning vid de verk, där de framställts 145 Översikt av varuangivningen i tab Varuförteckning med angivande av nummer i tab. 8 och industrigrupp 151
6 IV Table des matières. Rapport au Roi Pag. 1 Résumé en français 41 Classification des industries et des métiers (avec traduction en français) 43 Tableaux annexés: Tabl. 1. Aperçu sommaire du nombre des établissements, du personnel et de la force motrice ainsi que de la valeur des produits dans différentes industries, en Col. 1: catégories industrielles: col. 2: nombre des établissements; col. 3 4: personnel, administratif (col. 3), ouvrier (col. 4); col. 5 6: force motrice en chevaux effectifs, directement employée pour actionner des machines et des appareils (col. 5), pour actionner des générateurs électriques (col. 6); col. 7: valeur des produits destinés à la vente. Tabl. 2. Nombre des établissements et des ouvriers ainsi que la force motrice employée dans différentes industries, en 1914, par gouvernements 52 Col. 1: gouvernements; col : nombre des établissements et des ouvriers ainsi que la force motrice en chevaux pour chacune des catégories industrielles. (Voir pour la classification des industries page 43.) Tabl. 3. Nombre des établissements et des ouvriers dans différentes industries, en 1914, répartis par villes et campagne dans chaque gouvernement 78 Col. 1. numéros des catégories industrielles; col. 2: différentes espèces d'établissements groupés d'après leur situation; col. 3: nombre des établissements; col. 4: nombre des ouvriers. Tabl. 4. Nombre des établissements et des ouvriers, valeur des produits ainsi que revenus nets de l'industrie, d'après le recensement officiel, en Répartition par villes et campagne dans chaque gouvernement 106 Col. 1: gouvernements et endroits; col. 2: nombre des établissements; col. 3: nombre des ouvriers; col. 4: valeur des produits destinés à la vente; col. 5: revenus nets de l'exploitation, d'après le recensement officiel. Tabl. 5. Établissements industriels et nombre des ouvriers qu'ils occupent, répartis d'après la catégorie des propriétaires, en Col. 1: catégories industrielles; col. 2 13: nombre des établissements et nombre des ouvriers qu'ils occupent: établissements exploités par des particuliers (col. 2 3), par des sociétés anonymes (col. 4 5), par d'autres sociétés, oeuvres, etc. (col. 6 7), par des associations économiques (col. 8 9), par des communes (col ), par l'état (col ); col. 14: total d'établissements; col. 15: total d'ouvriers.
7 Pag. Tabl. 6. Personnel administratif et ouvrier ainsi que nombre des journées effectuées par les ouvriers, en Col. 1: catégories industrielles; col. 2 8: personnel administratif; col. 9 15: personnel ouvrier, hommes (col. 9 10), femmes (col ), total (col. 13), au-dessous de 18 ans (col. 14), ouvriers à domicile (col. 15); col : nombre des journées effectuées par les ouvriers indiqués dans col. 13, en tout (col. 16), par ouvrier (col. 17). Tabl. 7. Force motrice utilisée dans l'industrie, en Col. 1: catégories industrielles; col. 2 8: chevaux effectifs de moteurs primaires, roues hydrauliques (col. 2), turbines hydrauliques (col. 3), machines à vapeur (col. 4), turbines à vapeur (col. 5), moteurs à huile (col. (i), moteurs à gaz (col. 7), total (col. 8); col. 9 12: chevaux effectifs de moteurs primaires employés directement pour actionner des machines et des appareils, roues hydrauliques et turbines (col. 9), machines à vapeur et turbines (col. 10), moteurs à huile et à gaz (col. 11), total (col. 12); col : chevaux effectifs de moteurs primaires employés pour actionner des générateurs électriques, turbines hydrauliques (col. 13), machines à vapeur et turbines (col. 14), moteurs à huile et à gaz (col. 15), total (col. 16); col. 17: moteurs électriques; col. 18: total des colonnes 12 et 17. Tabl. 8. Quantité et valeur des produits industriels, en Col. 1: catégories industrielles et produits; col. 2: unité; col. 3 4: production en 1914, quantité (col. 3): valeur (col. 4); col. 5 6: production en 1913, quantité (col. 5), valeur (col. 6). (Pour répertoire en français des produits principaux, nommés dans ce tableau, voir p. 148.) V Tabl. 9. Production qui en partie a été mise en oeuvre dans les établissements mêmes, en Col. 1: Produits; col. 2: unité; col. 3 4: production destinée à être mise en oeuvre dans les établissements mêmes, quantité (col. 3), valeur (col. 4); col. 5 6: production destinée à la vente, quantité (col. 5), valeur (col. 6); col. 7 8: production totale, quantité (col. 7), valeur (col. 8). Aperçu des produits principaux indiqués dans le tabl Répertoire alphabétique des produits, donnant les numéros qui se trouvent dans le tabl. 8 et ceux des catégories industrielles, p Observation. 1 Krona = 100 Öre = 1 39 Franc.
8
9 TILL KONUNGEN. Jämlikt sin instruktion får Kommerskollegium härmed i underdånighet överlämna berättelse om industri för år Till plan och uppställning ansluter den sig på det närmaste till berättelsen för år 1913, vilken åter i väsentliga avseenden avvek från de
10 Allmän översikt av industriens utveckling. 2 ALLMÄN ÖVERSIKT. tidigare årgångarna inom samma serie. Rörande det behandlade materialets omfattning och principerna för bearbetningen hänvisas till den utförliga redogörelsen i 1913 års berättelse. De huvudsakliga förändringar denna årgång har att uppvisa i jämförelse med den föregående äro följande: 1) Den summariska översiktstabellen (tab. 1), som i 1913 års berättelse endast redogjorde för 78 grupper, har erhållit en mera detaljerad fördelning av industrianläggningarna efter verksamhetsarten. Inom de flesta av nämnda grupper hava nämligen specificerats en del undergrupper, så att i denna tabell ej mindre än 186 grupper blivit likartat redovisade. I övriga tabeller har likväl det förut använda gruppsystemet bibehållits. 2) Arbetarepersonalen, sådan den redovisas i föreliggande berättelse, tab. 6, har mera noggrant än förut fördelats på de särskilda industrigrupperna, i det att arbetarne vid anläggningar, som drivit tillverkning hänförlig till två eller flera grupper, såvitt möjligt uppdelats på dessa, medan däremot i föregående årsberättelse arbetarantalet vid varje särskild anläggning odelat förts under den grupp, dit huvudtillverkningen varit att räkna. Det sagda gäller endast de i tab. 6, icke de i övriga tabeller meddelade arbetarsiffrorna. 3) De tre tabeller (n:r 5 7) i årgången 1913, vilka avsågo att från olika synpunkter belysa arbetsföretagens storlek, äro här uteslutna. Allmän översikt. et redovisade industrianläggningar uppgår för år 1914 till och antalet av den vid dem sysselsatta personalen till , därav tillhörande förvaltnings- och arbetarpersonalen. Den använda primära en har uppgivits till effektiva hästkrafter; härav nyttjades för omedelbar drift av maskiner och apparater. Med inräknande jämväl av elektriska motorer uppgick den direkt använda en till hästkrafter. Värdet å industriens för avsalu framställda produkter har skattats till kronor. Medtagas även värdena å mellanprodukter, avsedda för vidare bearbetning vid resp. framställningsverk, vilka värden återfinnas i tab. 8, erhålles en summa av kronor. De angivna värdesummorna, vilka båda givetvis innesluta betydande dubbelräkningar ehuru i väsentligt olika omfattning hålla sig ganska nära motsvarande summor för år 1913-, i förra fallet visar sig en minskning med nära 3 V» milj. kronor, i senare fallet en ökning med 4 6 milj. kronor. Att ingen väsentlig minskning i de totala värdesiffrorna framträder, ehuru sådant kunnat väntas till följd av de omständigheter, som sammanhängde med det under redogörelseåret utbrutna världskriget, är i ej ringa grad att tillskriva de höjda priserna å ett flertal produkter. Kvantitativt visa åtskilliga industrier minskade siffror för år 1914, och även efter värde räknat framträder i rätt många fall en nedgång, mest anmärkningsvärd i fråga om flera av de större exportartiklarna, sådana som järnmalm, järn och trävaror. Härvid är emellertid att märka, att produk-
11 ALLMÄN ÖVERSIKT. 3 tionen år 1913 på de flesta områden var högt uppdriven och att ett bakslag eller åtminstone en hejdad utveckling i alla händelser sannolikt varit att emotse. I avseende på förhållandet mellan här anförda värdesummor och de i industriberättelserna för åren meddelade hänvisas till vad därom i 1913 års berättelse yttrats. Den viktigaste skillnaden är, att dessa tidigare summor ej omfatta bergshanteringen och mejerirörelsen. För att emellertid möjliggöra en historisk jämförelse anföras här de föregående årens summor årsvis jämte med dem i möjligaste mån jämförbara tal för åren 1913 och 1914, framkalkylerade med ledning uteslutande av uppgifterna i tab. 8 (och icke såsom i föregående berättelse med ledning av dels tab. 1, dels tab. 8): Produktvärde Produktvärde År Kronor År Kronor Industriens fördelning gruppvis och de olika industrigrenarnas relativa betydelse belyses av antalet i desamma sysselsatta. Dessas totala antal fördelar sig på skilda huvudgrupper sålunda: (Malmbrytning I Metall- och maskinindustri Jord- och stenindustri Träindustri /Pappersmasse- och papperstillverkning (Grafisk och diverse pappersindustri... Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruindustri... Kemisk-teknisk industri Kraft-, belysnings- och vattenverk Absoluta tal % Att historiskt följa utvecklingsgången för skilda slag av industrier med hänsyn till arbetarantalet stöter på rätt stora svårigheter, på grund av det fr. o. m. förra berättelsen tillämpade nya gruppsystemet samt övriga förändringar i bearbetningssättet. Sakens stora betydelse har dock föranlett ett försök att utreda förhållandet, och meddelas å sid. 4 1 Härav kronor för träkolsverken, som ej förut redovisats i industristatistiken.
12 4 ALLMÄN ÖVERSIKT. Tab. A. Arbetarantalet inom olika industrigrenar åren samt Malmgruvor och anrikningsverk Metallframställningsverk Järn- och stålvarufabriker, skeppsvarv, mekaniska och elektriska verkstäder samt instrument- och urfabriker Annan metallindustri Kolgruvor Torvindustri Stenhuggerier samt kalk' och kritbruk Tegelbruk och lervarufabriker (inkl. kakel- och porslinsfabriker) Glasindustri Annan jord- och stenindustri Sågverk och hyvlerier samt lådfabriker Snickeri- och annan träindustri Pappersmassefabriker samt pappfabriker och pappersbruk Annan pappersindustri och grafiska anstalter Kvarnindustri Sockerindustri Brännvinsbrännerier, destilleringsverk och jästfabriker samt fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Annan livsmedelsindustri Textilindustri Beklädnads- och annan textilindustrien närstående industri Garverier Skofabriker Gummivarufabriker Diverse läder-, skinn- och hårindustri Tändsticksfabriker Annan kemisk-teknisk industri Gasverk Vattenledningsverk Träkolsverk 1 Minskningen beror delvis därpå, att ett antal smärre, förut medtagna anläggningar vid redovisningen utgallrats. 2 Endast träkols vid sågverk. 3 Medeltal för åren
13 ALLMÄN ÖVERSIKT. INDUSTRIGRUPPER: MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI. 5 för perioderna , och ävensom för år 1914 en med möjligast noggranna hänsynstagande till skedda omflyttningar och med återgående i vissa fall till primärmaterialet genomförd fördelning av den redovisade arbetarstocken på ett trettiotal rubriker (tab. A). 1 Mer tillfredsställande än beträffande arbetarpersonalen kan utvecklingen angivas beträffande tillverkningarna. För de viktigaste av dessa meddelas å sid en summarisk översikt (tab. B), uppställd i huvudsaklig överensstämmelse med tab. 8. Industrigrupper. Gruppen malmbrytning och metallindustri omfattar förutom flertalet verk, som redovisas i Kommerskollegii berättelse om bergshanteringen, huvudsakligen de i de tidigare industriberättelserna under n:r 10 och 11 upptagna grupperna av fabriker. Bergshantering och metallvarufabrikation har av ålder varit Sveriges viktigaste industri, under tidigare århundraden dess enda egentliga storindustri, och ännu i dag intager denna grupp med hänsyn till det här sysselsatta arbetarantalet främsta rummet. De hit hänförda anläggningarna hava med hänsyn till sin art fördelats på tretton undergrupper (se grupperingen å sid. 43). Vad de fyra första av dessa beträffar, hänvisas för närmare detaljer till berättelsen om bergshantering. Några olikheter vid hithörande verks redovisning i den berättelsen och i föreliggande må dock påpekas. I avseende på gruvorna överensstämmer icke antalet här uppgivna >» med antalet i berättelsen om bergshantering upptagna»gruvor». Skillnaden beror på den olika betydelse, som tillagts de båda termerna. Under det att uttrycket gruva i de flesta fall är liktydigt med utmål, vilket icke i och för sig anger en självständig brytningsenhet, så har åt termen arbetsställe här givits betydelsen av ett lokalt avskilt och i varje fall inom en och samma socken beläget, under samma förvaltning stående gruvbrytningsföretag. Medan alltså exempelvis för Gällivara, Kirunavara och Tuolluvara malmfält i bergverksberättelsen upptagits resp. 11, 23 och 6» gruvor», har i föreliggande berättelse vart och ett av dessa malmfält räknats som ett arbetsställe. I samma grupper som gruvorna ingå även anriknings- och briketterings verken. I de fall, då dessa äro direkt kombinerade med gruvbrytning, hava de dock icke här räknats som självständiga. Gruppen verk för framställning av järn och stål 2 sammanfaller i det stora hela med de i bergverksberättelsen under rubriken»järnverk> redovisade anläggningarna, dock ej fullständigt, beroende på att bland dessa Industrigrupper. 1 Jfr noten à sid. 7 i 1913 års industriberättelse. 2 Namnet är så till vida oegentligt, som härunder inbegripas även sådana stångjärnssmedjor och valsverk, vilka icke»ro förenade med egentlig järn- och st&lframställning.
14 6 ALLMÄN ÖVERSIKT. Tab. B. Produktionen inom viktigare industrigrenar åren Obs.! För att möjliggöra jämförelse mellan siffrorna för åren 1913 och 1914 samt föregående år hava efter förnyat anlitande av primärmaterialet visaa omflyttningar och korrigeringar av förut publicerade siffror blivit vidtagna. Grupp Malmer. Järnmalm Silver- och blymalm... Kopparmalm Manganmalm Zinkmalm Svavelkis Metaller. Järn: tackjärn smältstycken och råskenor göten brännstål Guld Silver Bly Koppar Zink Arbeten av metaller. Stångjärn och -stål (inkl. stångjärnsavhugg)... Andra grövre tillverkningar av smidesjärn och -stål Draget och kallvalsat järn och stål (tråd rör, etc.) Tackjarnsgjutgods Fordon: järnvägs- och spårvagnar... andra vagnar (inkl. automobiler)... velocipeder... Fartyg: nybyggnader och reparationer Diverse järnmanufaktur och mek. verkstadsarbeten (ej elektr.)... därav : ångmaskiner (inkl. lokomotiv) andra motorer lantbruksmaskiner., mjölkskumningsmaskiner Metallmanufaktur (inkl. guld- och silverarbeten) 1 Utgör medeltalet för åren
15 ALLMÄN ÖVERSIKT. 7 Grupp Elektriska maskiner, apparater och ledningar Instrument och ur... Stenkol Eldfast lera och klinkerlera Bränntorv Torvströ och torvmull, balpressad Sten och stenarbeten: Fältspat Kvarts Stenhuggeriarbeten, andra slag Kalk, osläckt släckt Krita Cement Cementgjuteriarbeten och arbeten av konstgjord sten Kakel Porslin och fajans Tegel och andra lervaror Glasvaror Sågverksprodukter : Ohyvlade plankor, hattens, scantlings och bräder Hyvlade bräder Bräd- och plankstump Läkter, reglar, ribbor och lister Stav Lådor och lådämnen... Spjälved,takstickor,takspån och laths m. m. Värde å samtliga sagverksprodukter Sågnings- och hyvlingslön Snickeriarbeten : byggnadsmaterial andra slag Träskor och läster Tunnbinderiarbeten Kork, skuren Pappersmassa: mekanisk (torr vikt)... kemisk (» > )... Sammanlagt värde Papp Papper
16 8 ALLMÄN ÖVERSIKT. Grupp Papp- och pappersarbeten Tapeter och bårder Arbeten av grafisk industri: bok-, accidens- och tidningstryck andra slag Kvarnprodukter : vetemjöl rågmjöl havregryn risgryn mjöl och gryn, andra slag kli gröpe Sammanlagt värde förmalningslön Stärkelse Pressjäst Bröd och käx Båsocker Raffinerat socker Choklad, karameller och konfekt Båbrännvin Renat brännvin Maltdrycker: porter öl dricka, lager- och pilsenersvag- maltdrycker Mineralvatten och läskedrycker Punsch Tobaksfabrikat: cigarrer och cigarrcigarretter cigarretter karvad tobak (kardus-) spunnen» (rull-och press-) snus Sammanlagt värde Margarin Charkuterivaror Fisk, inlagd, saltad etc., samt konserver Kraftfoder
17 ALLMÄN ÖVERSIKT. 9 Grupp Garn: ullgarn (inkl. kamgarn) bomullsgarn linne- och hampgarn samt tråd.. jutegarn Sammanlagt värde Segel- och bindgarn samt tågvirke Vävnader : sidenvävnader yllevävnader bomullsvävnader linne- och hampvävnader jutevävnader Sammanlagt värde Spinnlön för främmande gods Vävlön för främmande gods Band. remmar, snören, nät, spetsar, trådgardiner Trikåvaror Sömnadsartiklar Beredda hudar och skinn : sul- och bindsulläder.. andra slag Sammanlagt värde beredningslön för främmande råvara Päls- och skinnvaror... Skofabrikat Gummivaror: galoscher.. andra slag Sammanlagt värde Läderremmar Borstbinderiarbeten Färger och fernissor Lin-, rov- och rapsoljor Ljus Såpa Tvål Konstgjorda gödningsämnen : superfosfat tomasfosfat
18 10 INDUSTRIGRUPPER: MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI. Grupp kalkkväve andra slag Sammanlagt värde Sprängämnen Stubin Tändstickor Svavelsyra, beräknad som 100-procentig Kristalliserad soda Kalciumkarbid Klorater Draglim och gelatin Ättika Kolgas, distribuerad senare upptagits vissa verk, som vid sidan av järnframställning huvudsakligen driva järnmanufaktur eller verkstadsrörelse och fördenskull här förts under motsvarande grupper. Bergverksberättelsen upptager 136 järnverk med en arbetarpersonal av man. Den härmed jämförliga gruppen i denna berättelse omfattar 121 verk med sammanlagt Skillnaden, 15 anläggningar med 5 909, betecknar således anläggningar, vilka till en del utföra sådana tillverkningar, som äro att hänföra till bergverksprodukter (tackjärn, göt, valsat järn m. m.), men vilkas huvudsakliga produktion utgöres av järnmanufaktur eller maskingods. För (ivrigt må beträffande första huvudgruppen framhållas, att det frånsett gruvorna i ganska stor utsträckning är fallet, att dithörande industrianläggningar i tillverkningshänseende fördela sig på flera av de fastställda undergrupperna, varav följer, att gränserna mellan dessa måste bliva tämligen flytande. I avseende på skeppsvarven bör observeras, att de i denna bransch arbetande företagen i enlighet med den fastställda yrkesgrupperingen äro fördelade dels på l:a och dels på 3:e gruppen; till den förra hava hänförts de större, verkliga skeppsvarven till ett antal av 29 stycken, till den senare båt- och pråmvarv, vilka kunna anses till övervägande del förfärdiga eller reparera träfartyg. Samtliga skeppsvarvs och båtbyggeriers tillverkningar äro däremot i tab. 8 sammanförda på 1 Utgör medeltalet för aren
19 INDUSTRIGRUPPER: MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI. ett ställe (n:r ), och ingå här naturligtvis även fartygsbyggnader och -reparationer, som utförts vid eljest som mekaniska verkstäder rubricerade. Jämförelsevis ofullständig är den lämnade redovisningen iövguld- och silvervarufabrikerna och deras tillverkningar, beroende därpå, att denna industri i stor utsträckning bedrives under hantverksmässiga former, medan i föreliggande berättelse medtagits endast den fabriksmässigt drivna tillverkningen. Härvid har i regel som gräns satts en uppgiven produktion om sammanlagt kronors värde. En föreställning om här meddelade tillverkningssiffrors grad av fullständighet kan erhållas genom jämförelse med uppgifterna för under året av Mynt- och justeringsverket kontrollstämplade inhemska arbeten. Under år 1914 hade 305 tillverkare för stämpling inlämnat arbeten, av vilka stämplats: guldarbeten med en finhalt av minst "'/îooo gram med lägre finhalt 1117 silverarbeten De i denna berättelse meddelade uppgifterna åter härröra från endast 23 tillverkare (av de för gruppen Guld- och silvervarufabriker upptagna 29 tillverkarne voro 2 gulddragare, 1 guldslagare och 3 tillverkare av endast nysilverarbeten) med en uppgiven produktion av: guldarbeten med en finhalt av minst ^/IOOO gram med lägre finhalt 823 silverarbeten förutom nysilvervaror och andra arbeten. Anmärkas må dock, att arbeten, som under ett visst år förfärdigats, icke nödvändigtvis bliva under samma år kontrollstämplade, varför, även om tillverkningssiffrorna vore fullständiga, de ändock näppehgen skulle fullt överensstämma med de av myntverket offentliggjorda uppgifterna om stämplade arbeten. En sammanfattande bild av huru de viktigaste av de till grupp 1 hänförda industrierna, nämligen järnmalmsbrytningen, järnhanteringen samt järn- och stålvara-, verkstads- och varvsindustrierna lokalt äro fördelade lämnar tab. C å sid. 12. Man finner här åskådliggjord malmbrytningens koncentration dels till Norrbotten och dels till det gamla bergslagsområdet i mellersta Sverige, där dess lokalisering i huvudsak sammanfaller med den grövre järnindustriens. Den finare järnförädlingen är spridd över hela landet, dock med vissa tydligt utmärkta samlingspunkter: för gjutgodset Jönköpings län (Huskvarna), för järnmanufakturen i övrigt Södermanlands län (Eskilstuna), Värmlands och Gävleborgs län, för mekaniska och elektriska verkstäderna i alldeles övervägande grad Stockholms stad och län samt Göteborgs och Bohus län, Malmöhus och Västmanlands län. Varvsindustrien har sitt huvudsäte i Göteborgstrakten. Andra huvudgruppen, jord- och stenindustri, omfattar huvudavdelningarna stenkols- och torvindustri, stenindustri, kalk-, krit- och cement- 11
20 Tab. C. Produktionen vid järnmalmsgruvor och -anrikningsverk, järnverk, järn- och stålvarufabriker, skeppsvarv samt mekaniska och elektriska verkstäder. Län Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år Järnmalm Tackjärn Smältstycken, råskenor och göt samt brånnstål Stångjärn och -stål samt andra grövre tillverkningar av- smidesjärn; och -stål 1 S1ig, framställd vid Höganäs av malm från Gällivara och Tuolluvara gruvor. Ton Tackjärnsgjutgods Draget och kallvalsat järn och stål ävensom annan järnmanufactur Fartyg och fartygsreparationer Kronor Andra verkstadsarbeten (ej elektriska) Elektromekaniska arbeten 12 INDUSTRIGRUPPER: MALMBRYTNING OCH METALLINDUSTRI.
21 INDUSTRIGRUPPER: JORD- OCH STENINDUSTRI. 13 samt lervara- och glasindustri ävensom vissa mindre fabriksklasser, vilkas utgångsmaterial är av mineraliskt ursprung. Av hithörande anläggningar äro stenkolsgruvorna och fältspatsbrotten (vilka senare här ingå under andra stenbrott) jämväl behandlade i bergverksberättelsen, där närmare detaljer beträffande dem kunna inhämtas. Torvindttstrien hör till de industrier, som till följd av sin delvisa karaktär av husbehovstillverkning icke kunna bliva i industriberättelsen fullstäildigt redovisade. Relativt mer tillfredsställande äro emellertid siffrorna för bränntorv än för torvströ och torvmull; för beredande av sistnämnda produkt finnas i vissa delar av landet otaliga små anläggningar, vilka icke kunna anses som industriella verk och därför undgå redovisningsskyldighet. Vad stenindustrien beträffar, ligger förnämsta svårigheten vid redovisningen i att avgöra, vad som skall anses som ett självständigt arbetsställe; ett konsekvent tillvägagående härvid torde knappt vara möjligt. Törhållandet är att, speciellt inom granitindustrien, flera firmor finnas, vilka äga stenhuggerier spridda inom ett stort område, delvis fördelat på flera län. Inom detta område växla givetvis arbetsplatserna ej sällan från år till år eller under ett och samma år, vilket nödvändiggör ett annat beräkningssätt i fråga om a, än som för andra industrier tillämpats. I överensstämmelse med förfarandet i avseende på gruvorna har här den principen följts, att till ett visst arbetsställe hänförts den verksamhet, som av en firma bedrivits inom en och samma kommun. et får sålunda ej förväxlas med antalet brottställen, som naturligtvis i allmänhet är betydligt större. Den å sid. 14 intagna sammanställningen (tab. D) utvisar stenindustriens utbredning inom olika landsdelar med hänsyn till arten av det bearbetade materialet. I avseende på den redovisade oarbetade stenen må anmärkas, att denna utgöres av sådan, som åtminstone icke vid brytningsstället vidare förarbetas ; troligen ingår den icke i större utsträckning i de angivna posterna bearbetad sten; for granitens vidkommande torde största delen utgöras av för export avsedda ämnesblock. Gruppen kalk- och kritbruk sönderfaller, som namnet anger, i kalkbruk och kritbruk, varjämte hit förts några andra i visst avseende därmed jämförliga anläggningar, nämligen kiselgur- samt kalkstensmjöl- eller gödningskalkfabriker. Kalkbränningen bedrives enligt två skilda metoder, nämligen dels medelst periodisk bränning i kalkfyrar eller fältugnar och dels medelst kontinuerlig bränning i schakt- eller ringugnar. Kvantiteten av den under år 1914 framställda kalken var följande: Kalk framställd medelst: periodisk bränning kontinuerlig bränning. Osläckt Släckt I avseende på den redovisade tillverkningen av cementvem»- och konstgjord sten må anmärkas, att cement- och betonggjuteriarbeten, vilka utföras
22 14 Tab. D. Stenbrottens och stenhuggeriernas produktion. Län Stockholms stad... Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län.. Jönköpings län... Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län... Malmöhus län Hallands län Göteborgs o. Bohus l. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län.. Kopparbergs län.. Gävleborgs län Jämtlands län Norrbottens län Hela riket år Granit och gneis Täljsten Blocksten och krossad sten. Gatsten Andra arbeten Svaita och gröna graniter Blocksten och krossad sten Arbetad sten Skiffer Arbetad sten, alla slag Sandsten och kvartsit Råsten och krossad sten Arbetad sten, alla slag Kalksten, marmor och dolomit Råsten och krossad sten Kalksten och dolomit Marmor Ton Kronor Ton Kronor Ton Kronor Ton Kronor Ton Kalk. stensmjöl Fältspat Kvarts INDUSTRIGRUPPER: JORD- OCH STENINDUSTRI.
23 INDUSTRIGRUPPER: TRÄINDUSTRI. i omedelbart samband med hus- och brobyggnader etc, ej ingå i de uppgivna tillverkningssummorna eller åtminstone icke till någon betydligare del, enär dylika arbeten ansetts tillhöra byggnadsindustrien, som icke i denna berättelse behandlas. Vad de uppgivna asfaltarbetena beträffar, är ovisst, i vilken grad rena byggnadsarbeten här ingå; gatläggningar äro i varje fall icke medtagna. Tredje huvudgruppen, träindustri, är med hänsyn till arbetarantalet den andra, med hänsyn till produktvärdet däremot den tredje av de 9 huvudgrupperna. Viktigast äro här sågverken och hyvlerierna, för vilka ensamma redovisats ett arbetarantal av över man och ett produktvärde av 197 milj. kronor. De sågverk, vilka äro av den betydelse, att de ansetts böra i denna berättelse medtagas (1 101 st.), utgöra emellertid endast ett mindretal av samtliga i riket befintliga, vilka torde uppgå till 4 à st. Vid de medräknade verken användes år 1914 sammanlagt effektiva ramar och 940 hyvelmaskiner. Beträffande de i tab. 8 anförda siffrorna för sågverksproduktionen är att märka, att uppgifterna rörande det ohyvlade virket omfatta även för hyvling avsedd vara, varför, om siffrorna för ohyvlat och hyvlat virke sammanläggas, en ansenlig dubbelräkning uppkommer. För att erhålla en åtminstone någorlunda tillförlitlig kännedom om den virkeskvantitet, som utgått i marknaden såsom ohyvlad, bör man alltså från totalsiffran för det sågade virket draga siffran för det hyvlade, då skillnaden representerar det sökta. En sådan beräkning ger följande resultat: 15 Totala sågningen Tillverkningen av hyvlade bräder kbm Skillnad Plankor och bräder: Alla dimensioner därav, i den mån specifikation till mått och slag kunnat ske : minst 21 cm breda: av furu av gran cm breda: av furu av gran under 15 cm breda: av furu av gran kbm kbm Anmärkas må, att redovisningen av sågverksproduktionen i industriberättelserna för åren icke bör jämföras med den, som innehålles i föreliggande berättelses tab. 8, utan med den i tab. 9, kol. "Produktion för avsalu", meddelade. Detta är ock iakttaget i översikten å sid. 6. Förutom de i tab. 8 9 upptagna sågverksprodukterna, för vilka, i den mån de ej varit avsedda för vidare bearbetning vid resp. framställnings-
24 Län Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Goteborgs och Bohus län... Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år 1914 Tab. F. Sågverkens och hyvleriernas produktion. Ohyvlade plankor, battens, scantlings och bräder Hyvlade bräder Bräd- och plankstump Kubikmeter Läkter, reglar, ribbor och lister Lådämnen Stav Andra slag (spjälved m. m.) Sammanlagt vårde å förestående tillverkningar Kronor Såg- och hyvlingslön för främmande virke 16 INDUSTRIGRUPPER: TRÄINDUSTRI. 1913
25 INDUSTRIGRUPPER: TRÄ- OCH PAPPERSINDUSTRI. verk, angivits ett värde av kronor, hava vid de här medräknade sågverken redovisats följande tillverkningar: Ribbved: av furu och gran av andra träslag Bilade varor (bjälkar, sparrar, syllar, m. m.). Oarbetat virke (pappersved, pitprops m. m.). Träkol av sågverksribb Snickeri- och diverse andra arbeten, Kvantitet 17 Värde Kronor Med tillägg av dessa varor skulle de redovisade sågverkens totala avsalutillverkning alltså belöpa sig till ett värde av kronor. Sågverksindustriens lokala fördelning med hänsyn till olika slag av tillverkningar belyses av tab. F å sid. 16. I främsta rummet kommer Västernorrlands län, sedan Gävleborgs; därefter följa i ordningen Västerbottens, Göteborgs och Bohus, Norrbottens, Kopparbergs och Värmlands län. Att Göteborgs och Bohus län kommer så högt upp på skalan, härrör i främsta rummet från den där bedrivna betydande lådämnestillverkningen. Fjärde huvudgruppen sönderfaller i två tämligen väl skilda avdelningar, pappersmasse- och papperstillverknings- samt grafisk och annan pappersindustri. Gruppen är numera i sin helhet av synnerligen stor betydelse. Speciellt pappersmasseindustriens väldiga uppsving är ett av de mest karaktäristiska dragen i den senaste tidens ekonomiska utveckling i Sverige. Tillverkningssiffrorna äga härvid ett så betydande intresse, att de lämpligen böra meddelas årsvis sedan år De äro (efter reduktion till torr vikt) följande: År Mekanisk massa Ton Kemisk massa Ton År Mekanisk massa Ton Kemisk massa Ton Kommertkolltgii berättelse om industri dr
26 18 INDUSTRIGRUPPER : PAPPERSINDUSTRI. För såväl pappersmasse- som papp- och papperstillverkningen meddelas här nedan en sammanställning länsvis (tab. H). Tab. H. Produktionen av pappersmassa, papp och papper. Län Pappersmassa kemisk Ton (torr vikt) mekanisk Sammanlagt värde Kronor Papp och papper Papp Papper Sammanlagt varde Ton Kronor Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar lan Blekinge län Kristianstads län Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län Skaraborgs län Yärmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år Utmärkande för pappersmasseindustriens utveckling är dess successiva framträngande norrut. I Norrland och Dalarne producerades år ton eller endast 27 proc. av landets hela tillverkning; år 1914 däremot icke mindre än ton d. v. s. åtskilligt över hälften, trots den icke obetydliga uppgången även i södra Sverige. Flera av de stora sågverksbolagen i Norrland driva numera vid sidan av sågverksrörelsen pappersmassefabrikation i stor skala. En ny betydelsefull fas. i cellulosafabrikationens utveckling har inträtt i och med det begynnande tillgodogörandet av de därvid erhållna biprodukterna. De på denna väg framställda fabrikaten uppgingo år 1914 till följande belopp: Biprodukter: vid sulfitkokning: etylalkohol (sulfitsprit) a 100 proc. metylalkohol (träsprit) à 100 vid sulfatkokning: metylalkohol à 100 proc _ terpentinolja flytande harts (polyterpen) Kilogram Värde Kronor
27 INDUSTRIGRUPPER: GRAFISK OCH LIVSMEDELSINDUSTRI. 19 Att siffrorna för tillverkad sulfitsprit icke överensstämma med de i tab. 8 under n:r 429 uppgivna, beror (förutom att i ena fallet vikt-, i andra fallet rymduppgifter lämnas) därpå, att de här ovan meddelade siffrorna avse kalenderåret 1914, under det att de i tab. 8- meddelade siffrorna avse tillverkningsåret Vio 1913 s % slipverk voro under året i användning samt 261 sulfit- och 99 sulfatkokare. Vid pappersbruken och pappfabrikerna användes 222 pappers- och pappmaskiner och vid pappersmassefabrikerna 635 st. Tryckeriindustrien framträdde för år med en i förhållande till föregående år betydligt stegrad tillverkningssumma. Ökningen var dock till en del endast skenbar, i det att en förändrad metod för redovisningen tillämpades. Medan förut efterfrågats endast sammanlagda värdet av sätt- och tryckningskostnaderna samt det förbrukade papperet, begärdes för år 1913 uppgift å produktionens hela försäljningsvärde, vilket i fråga om tidningstryckerierna bör kunna anses representerat av summan av utgifterna för tryckeri- och tidningsrörelsen (utbetalda löner och arvoden, förbrukat papper och övriga materialier, hyror, skatter etc.) med tillägg av eventuell vinst, men med frånräknande av eventuell förlust. Följden härav var, att, framför allt för tidningstryckerierna, i allmänhet ansenligt högre tillverkningssiffror framkommo än förut. Samma redovisningsmetod har tillämpats även för år 1914 och med större konsekvens, vilket antagligen är huvudorsaken till den ytterligare jämförelsevis stora ökningen i produktvärdet (över 4 milj. kr.). De vid här redovisade tryckerier och grafiska anstalter använda olika slagen av tryckpressar hava uppgivits till följande antal: Vid bok. och tidningstryckerier stentryckerier och kemigrafiska anstalter stål- och koppartryckerier Rotationspressar Snällpressar Accidenspressar Handeller tramppressar Inom femte huvudgruppen, livsmedelsindustri, framträda kvarnverken såsom den, vad tillverkningens värde beträffar, betydligaste undergruppen. Med hänsyn till anläggningarnas antal överträffas densamma emellertid av mejerierna och till arbetarantalet av såväl bagerierna som sockerfabrikerna, bryggerierna, tobaksfabrikerna och mejerierna. Härvid bör likväl observeras, att endast en ringa del av i landet befintliga kvarnar här äro medtagna. Sannolikt uppgår hela antalet dylika till över Att på denna grund även hithörande produktion blir ofullständigt angiven, visar en jämförelse mellan här angivna tillverkningssiffror samt jordbruks- och handelsstatistikens uppgifter om producerad, resp. importerad spannmål. Sammanlagt voro vid de redovisade anläggningarna år 1914 i användning par stenar och par valsar.
28 Tab. I. Mjöl- och grynkvarnarnas produktion. 20 Län Mjöl Gryn Kli, vete- råg- korn - havreandra slag Deciton havre- kornandra slag alla slag Gröpe Sammanlagt värde å samtliga produkter ar egen eller inköpt spannmål Kronor Förmalningslön för främmande spannmål Stockholms län Uppsala län Södermanlands län... Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län... Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län... Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år 1914 INDUSTRIGRUPPER : LIVSMEDELSINDUSTRI. «1913
29 INDUSTRIGRUPPER : LIVSMEDELSINDUSTRI. 21 Till belysande av kvarnindustriens omfattning i skilda provinser är å sid. 20 införd en länsöversikt för tillverkningarna (tab. I). Man finner, att, medan vetemjölstillverkningen numera huvudsakligen förekommer inom vissa landsdelar (Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län), så är rågmalningen betydligt jämnare spridd över landet. Den numera ganska omfattande havregrynstillverkningen idkas i större skala blott vid fem kvarnverk. Beträffande sockerindustrien grunda sig de meddelade uppgifterna på rapporter, insamlade av Kontrollstyrelsen, och avse de tillverkningsåret V , / I frågeformuläret för året har begärts uppdelning av arbetarne vid sockerfabrikerna på års och säsong, i vilket avseende ju en stor skillnad råder mellan råsockerbruken, som i huvudsak drivas blott under en kort kampanj på hösten, och raffinaderierna. En fullständig redovisning av den inom sockerindustrien under tillverkningsåret anställda arbetarpersonalen ter sig sålunda: Män Kvinnor Inalles Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år Års Säsong Sammanlagt voro under redogörelseåret i användning 426 diffusörer och 117 vacuumpannor. För pressjästfabrikerna, brännvinsbrännerierna och maltdrycksbryggerierna erhåller Kollegium likasom i fråga om sockerfabrikerna genom Kontrollstyrelsen av vederbörande fabriksidkare avgivna rapporter; de här redovisade uppgifterna avse tillverkningsåret V, w / I det fastställda gruppsystemet äro bryggerier och mälterier sammanförda till en grupp. Detta är så till vida olägligt, som uppgifterna om bryggerierna avse tillverkningsåret , de för de självständiga mälterierna åter kalenderåret Sammanlagt redovisas i denna berättelse 372 bryggerier och mälterier. Därav utgjordes 17 st. av självständiga mälterier; de övriga 355 fördelade sig så, att 186 st. voro skattepliktiga och 169 st. skattefria bryggerier. Av skattepliktiga vei'k upptagas i denna berättelse alla i riket befintliga, av de skattefria åter, vilka enligt Kontrollstyrelsens berättelse för året uppgingo till 606 st., endast ett mindretal, nämligen sådana, vilkas salutillverkning överstigit kronor i värde. Samtliga existerande bryggeriers maltdrycksproduktion är dock medtagen i tab. 8. Med inräknande jämväl av de här uteslutna mindre anläggningarnas personal skulle den i bryggeri- och mälteriindustrien i dess
30 22 INDUSTRIGRUPPER : LIVSMEDELSINDUSTRI. helhet under redogörelseåret sysselsatta arbetarpersonalen uppgå till följande antal: anläggningar Arbetare Skattepliktiga bryggerier Skattefria bryggerier: redovisade ej redovisade.. Självständiga mälterier Bryggeri- och mälteriindustriens totala tillverkningar grupperade sig så, som följande tablå utvisar: Malt Maltdrycker Mineralvatten för eget skattepliktiga och läskedrycker till avsalu skattefria behov kg kg hl hl hl Skattepliktiga bryggerier. Skattefria bryggerier Självständiga mälterier Här likasom i tab. 8 äro tillverkningarna vid samtliga skattefria bryggerier medräknade. I Kontrollstyrelsens berättelser angives för maltdryckerna icke den färdiga varans kvantitet, utan kvantiteten av den för framställande av de olika sorterna erhållna vörtmängden. En jämförelse mellan uppgifterna för vörtmängd och färdig dryck utfaller sålunda: Porter Öl Lager- och pilsnerdricka Svagdricka A Stamvört hl B Färdig dryck hl B i % av A Som ovan påvisats framställes vid bryggerierna en betydlig kvantitet mineralvatten och läskedrycker, nämligen över en tredjedel av den i denna berättelse redovisade tillverkningen av dylika drycker. Ett ganska stort antal av de i tidigare årsberättelser upptagna mineralvattenfabrikerna utgöres i själva verket av bryggeriernas avdelningar för sådan tillverkning. na blevo för år 1913 för första gången behandlade i industristatistiken. Redovisningssättet för dem är i det hänseendet analogt med det för bryggerierna tillämpade, att i de tabeller, som redogöra för as antal och belägenhet, personal, sammanlagda produkt-
31 INDUSTRIGRUPPER : LIVSMEDELSINDUSTRI. 23 värde, och. bevillningstaxerad inkomst, ej medräknats de under en viss storleksgräns fallande anläggningarna, medan i den detaljerade tabellen över tillverkningarna (tab. 8) samtliga kända s produktion upptagits. Den i förra fallet skedda gallringen har tillgått så, att alla andelsföreningsmejerier, vid vilka smör- eller osttillverkning ägt rum, i antal uppgående till 597 st., medtagits samt därutöver de, vilka för smör- eller osttillverkning redovisat en kvantitet invägd mjölk av minst kg. Anläggningar, vilka väl mottagit en större, ehuru icke för smör- eller ostproduktion avsedd mjölkmängd, hava däremot uteslutits. Som mejeriprodukter hava i överensstämmelse härmed räknats endast smör och ost ävensom vissa biprodukter såsom kasein och torrmjölk (det senare i tab. 8 fört under rubriken»diverse ej spec. näringsämnen»), men däremot icke försåld mjölk och grädde. Med mejerierna har ock sammanförts en större mesostfabrik, vilken icke är förenad med mejerihantering. En översikt av mejeriproduktionen länsvis meddelas här nedan (tab. K). Tab. K. nas produktion år Smör Län Gräddsmör Vasslesmör Ost Mesost Sammanlagt värde Kilogram Kronor Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år
32 24 INDUSTRIGRUPPER: TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI. Som härav synes, är smörtillverkningen företrädesvis förlagd till sydligaste delen av landet. På Malmöhus, Kristianstads och Hallands län komma nämligen över 49 proc. av den totala tillverkningskvantiteten. Ostproduktionen är däremot starkast utvecklad i Skaraborgs län. Samma län karaktäriseras f. ö. av sitt relativt stora antal mejerier, flertalet dock jämförelsevis obetydliga. Inom den sjätte huvudgruppen, textil- och beklädnadsindustri, intaga givetvis spinnerierna och väverierna främsta platsen. Vid de 195 fabrikerna av detta slag användes under redogörelseåret spindlar och vävstolar, fördelade på följande sätt: spindlar fsr spanad av: bomull lin och hampa jute ull vävstolar: för bomullsvävnader linne- och hampvävnader, jutevävnader yllevävnader sidenvavnader Det fåtal vävstolar, som använts för annat spånadsämne än de nu nämnda, ävensom bandvävstolar m. m. äro här ej medräknade. Älvsborgs län (närmare bestämt Borås med omnejd) intager, såsom av tab. L framgår, främsta platsen inom rikets textilindustri. Platserna därnäst tillkomma Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. I avseende på spinneritillverkningen keanmer Göteborgs och Bohus län i första rummet. Orsaken därtill att Östergötlands län här kommer först i tredje rummet är den, att Norrköpingsfabrikerna i motsats till fabrikerna invid Göteborg i ganska ringa utsträckning producera garn till avsalu, utan huvudsakligen själva förbruka sitt spinngods. Ett flertal spinnerier och väverier äro förenade med färgeri, hlékeri, tryckeri etc. Anläggningar av sistnämnda slag hava icke räknats som självständiga, utan sammanförts med det spinneri, resp. väveri, med vilket de äro förenade, och har värdet av den förädling, som egna tillverkningar där undergått, pålagts det för dessa sistnämnda (garn, vävnader m. m.) angivna värdet. De färgerier, blekerier och impregneringsanstalter, som i tabellerna 1 7 till ett antal av 57 st. särskilt upptagits, äro alltså endast de fristående anläggningarna av dylik art, vilka antingen bedrivit lönrörelse eller ock för avsalu förädlat inköpt material; här ingå också tre större färgerier, vilka visserligen tillhöra företag, som även driva spinneri- och väverirörelse, men vilka på grund av sitt lokalt avskilda läge synts böra räknas som självständiga (Ahlafors, Rydboholm, Stigslund). Vad färgeriernas i tab. 8 redovisade tillverkningar beträffar, så avse de anförda siffrorna i konsekvens härmed endast förädling dels av inköpt, således vid annat företag framställt material eller ock oarbetat spånadsämne, dels av inlämnat löngods, detta oavsett om arbetet utförts vid fristående eller med annan fabrik kombinerade färgerier. Såvitt man av primärmaterialet kan döma, voro av samtliga spinnerier och väverier c:a 100 st. förenade med färgeri (tryckeri etc.)
33 Tab. L. Spinneriernas och väveriernas produktion. Län Stockholms stad... Stockholms län... Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län... Kronobergs län... Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län... Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län.. Kopparbergs län... Gavleborgs län... Västernorrlands län Jämtlands län Norrbottens län... Hela riket år Spinneritillverkningar Ullgarn (inkl. kamgarn) Bomullsgarn Linneoch hampgarn samt tråd Jutegarn Värde å allt spinngods av egen råvara Spinnlön för främmande råvara Väveritillverkningar Sidenvävnader Yllevävnader Bomullsvävnader Linneoch hampvävnader Jutevävnader Värde å samtliga rävnader av eget spinngods Kilogram Kronor Kilogram Kronor Vävlön för främmande spinngods INDUSTRIGRUPPER: TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI. 25
34 26 INDUSTRIGRUPPER: LÄDER-, HÅR- OCH GUMMIVARU- SAMT KEMISK-TEKNISK INDUSTRI. av den omfattning och självständighet, att särskild där anställd personal kunnat redovisas. Denna sistnämnda uppgick till c«a personer, vilka i tab. 7 sammanförts med de för färgerierna eljest redovisade. Tre hithörande anläggningar äro impregneringsanstalter, vilka emellertid alla äro av mindre betydenhet. Varor av impregnerade vävnader falla icke på dessa, utan på de bland sömnadsfabrikerna inräknade anläggningar, som förfärdiga markiser, presenningar m. m. Sjunde huvudgruppen omfattar läder-, hår- och gummivaruindustrierna. Som första undergrupp upptagas här garverierna. et sådana uppgives för år 1914 till 128 st. mot 136 st. år 1913 och 200 st. år Den stora nedgången år 1913 härrör därav, att ett tämligen stort antal smågarverier i överensstämmelse med de i berättelsen för nämnda år utvecklade principerna vid redovisningen utgallrats. Störst bland hithörande grupper med hänsyn till antalet sysselsatta samt tillverkningens värde är skofabrikerna. Hit hänföras icke blott egentliga skofabriker, utan även fabriker som framställa vissa för skotillverkningen använda halvfabrikat, såsom nåtlingar, ränder, klackar etc. Av gummivarufabrikerna, 7 till antalet, utgjordes 5 av egentliga gummifabriker, en tillverkade gummiremmar och en radérgummi. Åttonde huvudgruppen, kemisk-teknisk industri, omfattar i huvudsak de industrigrenar, som i tidigare industriberättelser räknats till 4:e och 9:e grupperna. Däri inbegripes ett stort antal sinsemellan tämligen olikartade anläggningar, för vilka det gemensamma är den mer eller mindre framträdande kemiska tillverkningsproceduren. Naturligtvis tillämpas en sådan även i viss utsträckning inom åtskilliga av de till andra grupper hörande industrierna (metallframställning, cement-, kalk-, lervara- och glastillverkning, pappersmasse- och pappersfabrikation, sockerindustri, brännvins-, maltdrycks- och margarintillverkning m. m.). Men för samtliga dessa har någon omständighet antingen i fråga om materialets art eller produkternas användning föranlett deras inordnande under annan huvudgrupp. I avseende på den hit -hänförda gruppen kolnings- och trädestittationsverk må anmärkas, att den i huvudsak avser att omfatta endast kolugnar samt andra mera fabriksmässigt drivna anläggningar av hithörande slag; däremot icke kolning i mila, vare sig i skogarna eller i samband med sågverksrörelse. Skogskolningen är i denna berättelse över huvud taget icke medräknad, enär denna hantering är att anse såsom mera tillhörande skogsbruket än industrien; milkolning av sågverksribb åter redovisas i samband med sågverken, ehuruväl den härvid erhållna produkten i tab. 8 upptagits på samma ställe som de i ugn framställda träkolen. I bergverksberättelsen för år 1914 meddelas, att förbrukningen vid järnverken av milkolade träkol av skogsved uppgick till 25'2 milj. hl. Då införseln av träkol icke är betydande, är det klart, att den inhemska produktionen av nyssnämnda, i denna berättelse ej redovisade slag av träkol måste uppgå
35 INDUSTRIGRUPPER: ELEKTROKEM. INDUSTRI, KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. 27 till minst den angivna summan och sålunda hela träkolstillverkningen till minst 37, men sannolikt över 40 milj. hl. Med hänsyn till det stora intresse, för vilket den elektrokemiska industrien f. n. är föremål, lämnas här liksom i föregående årsberättelse en sammanställning rörande samtliga under år 1914 såvitt känt på elektrokemisk väg framställda produkter ävensom av elektrometallurgiska produkter, vilka eljest hänföras under första huvudgruppen. Elektrometallurgiska produkter : Tackjärn Stål Zink: råzink (à 96 proc.) handelszink finzink Bly: tennbly blyskum Ferrolegeringar: kiseljärn kiselmanganjärn manganjärn... Kilogram Ferrolegeringar: kromjäm andra slag Andra elektrokemiska produkter: Kaustikt kali natron Klorkalk Klorater och perklorater Kalciumkarbid Kalkkväve Blekvätska (beräknad som blekande klor) Vätgas Kilogram Nionde huvudgruppen omfattar kraft-, belysnings- och vattenverk. Under rubriken elektricitetsverk redovisas i tabellavdelningen 238 anläggningar med ett arbetarantal av man, en sammanlagd styrka hos den använda primärkraften av hästkrafter samt ett värde för den levererade strömmen av kronor. Avgörande förfrågan, om en elektrisk anläggning varit att betrakta som ett självständigt arbetsställe av den betydenhet, att den bort i tabellerna angivas som sådant, har varit dels den installerade maskineffektens styrka, dels den omfattning, i vilken elektrisk energi levererats till utomstående. Härvid hava följande regler tillämpats: Som självständiga elektricitetsverk hava ansetts 1) kraftstationer, som förfoga över av minst 100 effektiva hästkrafter och som därjämte till utomstående (d. v. s. till allmänheten eller till annat industriellt verk, inkl. elektricitetsverk) levererat minst hälften av den under året alstrade energien, samt 2) transformatorverk (resp. sekundärstationer till kraftanläggningar), som under året försålt ström för minst kronor. Även hava anläggningar medräknats, som drivas för t. ex. ett kommunikationsföretags räkning eller i allmänhet för rörelser, som icke i denna berättelse behandlas. Oberoende av storleken ha vidare alla kommunala verk medtagits. Av anläggningar, som icke uppfyllt ovanstående villkor, hava sådana, vilka kunnat anses såsom tillhörande ett visst industriellt verk och huvudsakligen nyttjats för dess räkning, i avseende på personal och sammanförts med detta; övriga, mestadels smärre, på landsbygden belägna belysningsanstalter hava alldeles uteslutits.
36 28 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. Vid en allsidigare undersökning av elektricitetsverken vore emellertid oegentligt att stanna vid en sådan tämligen godtycklig bestämningsgrund som den omfattning, vari försäljning av ström förekommit. Ehuru det på grund av de inkomna uppgifternas ofullständighet i en del fall stött på svårigheter, hava därför vid den mera ingående behandling av de elektriska anläggningarna med hänsyn till använd, generatoreffekt, den alstrade eller från andra verk mottagna energiens användning m. m., som företagits och för vilken här nedan redogöres, medtagits förutom transformatorverk, som sålt ström för minst kronor alla kraftanläggningar med en installerad effekt av minst 100 hkr, oavsett kraftens användning. Enligt sådan beräkningsgrund befinnes antalet redovisade elektriska anläggningar uppgå till 626 st., därav 582 med använd primär kraft och 44 utan. Av kraftstationerna kunna 296 rubriceras som vattenkraft-, 216 som ångkraft- och 70 som olje- eller gasmotorstationer. Dessas fördelning med hänsyn till ägaren ävensom den vid de särskilda kategorierna av anläggningar använda ens art och styrka, den installerade generatoreffekten, den alstrade, resp. från annat verk mottagna, energien samt dennas användning för leverans antingen till konsumenter eller till distribuerande verk framgår av efterföljande tablå (tab. M). Tab. M. Uppgifter om elektriska anläggningar. Elektriska anläggningar, drivna av enskilda företag staten kommuner huvudsakligen för distribution till andra huvudsakligen för eget behov verk: med under året använd primär kraft utan under året använd primär kraft primär i eff. hkr: vattenkraft ångkraft annan kraft Installerad generatorettekt i kw Alstrad energi kwt Mottagen främmande energi» Energi levererad till annat verk» Energi levererad till konsumenter (inkl. för eget behov använd)»
37 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. Den direkt distribuerade energien kan med hänsyn till användningen för olika ändamål ungefärligen fördelas på följande sätt (varvid är att märka, att kraftbeloppen i allmänhet uppmätts vid avsändarestationen, varför talen böra reduceras något, om uppgift å den nyttiggjorda energien önskas) : Energi, använd för i industriell drift elektrolys eller smältning i industriell drift belysning, hushålls- eller gårdsbehov eller dylikt. spåx- eller järnväg i allman trafik I avseende på uppgifterna angående det alstrade energibeloppet må anmärkas, att de långt ifrån göra anspråk på någon exakthet. För icke så få, huvudsakligen bland de för eget behov avsedda verken, har av uppgiftslämnarna meddelats, att kännedom om ifrågavarande förhållande saknas, enär mätare icke användes. För dessa verk, c:a 100 till antalet, har, efter jämförelse med liknande anläggningar, en produktionssiffra framkalkylerats. (Av hela det uppgivna energibeloppet grundar sig ungefär 6 proc. på dylik kalkyl.) Den siffrorna i detta hänseende vidlådande osäkerheten gäller naturligtvis också energiens fördelning efter användningen, dock endast de tal som avse användningen för samt för belysning etc.; uppgifterna om den för elektrolytiska och elektrothermiska ändamål samt för spår- och järnvägsdrift använda energien torde få anses tämligen tillfredsställande. Här må ytterligare anmärkas, att i ett flertal fall, då fördelning av den vid en viss industriell anläggning förbrukade energien på kraft och belysning ej kunnat verkställas, hela energibeloppet förts under rubriken kraftförbrukning. Av hela det alstrade energibeloppet har försäljning förekommit i följande omfattning: Kilowattimmar Försäljningsvärde Kronor i direkt distribution till distributionsverk Dessa siffror äro desamma som de, vilka anföras i tab. 8. En översikt av huru de viktigaste av ovan anförda rikssummor fördela sig länsvis meddelas i tab. N, som även anger kraftleveranserna mellan verk i olika län. Ett överskott av elektrisk kraftproduktion visa framför allt Hallands och Alvsborgs län, i mindre mån även Skaraborgs. Överskottssiffran för det förstnämnda länet härrör till största delen från Sydsvenska Kraft AB:s anläggningar vid Lagan, vilka leverera stora kraftbelopp till de skånska städerna-, för Älvsborgs län härleder sig överskottet från Statens kraftverk vid Trollhättan, som förser flera av städerna i Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län med elektricitet; överskottet för sistnämnda län härstammar från Kraft AB. Gullspång-Munkfors' anläggning vid Gullspång, som tillför kraft bland annat till Örebro stad (via Skråmforsen och Brattforsen). 29
38 Län Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmohus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket år 1914 Tab. N. med kraftmaskiner verk Länsöversikt av de elektriska anläggningarna. i eff. hkr utan kraftmaskiner vattenkraft ångkraft annan kraft Alstrad energi Energi levererad till verk utom länet Kwt Energi mottagen från verk utom länet 30 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. 1913
39 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK, ARBETSGIVARE. 31 Under rubriken gasverk aro inbegripna ej blott kolgasverken, utan även acetylengasverk. et i gång varande anläggningar av det förra slaget var 31, och torde denna grupp här vara fullständigt redovisad. Av det senare slaget äro 6 anläggningar medtagna; dessa utgöras av de kommunala acetylengasverken samt i övrigt de verk, som synts vara av större självständig betydelse. Förutom gas framställas vid kolgasverken såsom biprodukter åtskilliga fabrikat. Dessa uppgingo för år 1914 till följande belopp: Koks (överbliven från ugnarna) Stenkolstjära Ammoniak: kaustik à 25 proc. svavelsyrad Ammoniakvatten Blodlutsalt Grafit Diverse biprodukter Kilogram Värde Kronor I fråga om redovisningen av vattenledningsverken, som för år 1913 för första gången upptogos i statistiken, har den principen följts, att alla kommunala verk medtagits för så vitt de icke varit allt för obetydliga samt i övrigt för större samhällen (köpingar, municipalsamhällen etc.) avsedda anläggningar; däremot icke rent privata sådana. Städernas vattenledningsverk hava i tab. 3 och 4 överallt hänförts under den stad dit de höra, oavsett om verket eller någon del därav uppgivits vara förlagt på landsbygden. Förefintligheten av kraft-, "belysnings- och vattenledningsverk i rikets städer framgår av omstående tablå (tab. O), som vad elektricitetsverken beträffar förutom de i tab. 3 för städerna redovisade verken, även upptager sådana, vilka för någon stads räkning drivas å plats utom stadens område, ävensom elektricitetsverk, som icke äro i tab. 3 redovisade på den grund, att deras huvuduppgift är att förse den fabriksanläggning, vartill de höra, med kraft. Tabellen anger ock för kommunala verk omfattningen av elektricitets-, gas- och vattendistributionen i den mån uppgifter därom stått att erhålla. Med hänsyn till slaget av arbetsgivare hava industrianläggningarna i tab. 5 fördelats i sex grupper, nämligen i sådana, där arbetsgivaren utgöres av en ensam person (eller sterbhus), av aktiebolag, av annat bolag (företrädesvis handelsbolag), stiftelse eller dylikt, av ekonomisk förening, av kommun eller av staten. En översikt av samtliga anläggningars fördelning efter sådan grund såväl i absoluta som relativa tal lämnas å sid. 33 (tab. P). De anläggningar, som drivas av ensam person, äro de talrikaste, ehuruväl de som drivas av aktiebolag icke komma långt efter. Med hänsyn åter till anläggningarnas omfattning överväga de sistnämnda betydligt alla dé Arbetsgivare.
40 32 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. Tab. O. Kraft-, belysnings- och vattenverk i städerna. Anm. Tecknet x i första sifferkolumnen anger förekomsten av privat elektricitetsverk. Gasverk Gasverk Vattenledningsverk Vattenledningsverk Städer Distribution av elektr. energi 1000 kwt gas kbm vatten kbm Städer Distribution elektr. energi 1000 kwt gas kbm av vatten kbm Stockholm Södertälje Djursholm Norrtälje östhammar Uppsala Enköping Nyköping Eskilstuna Strängnäs Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Skänninge Jönköping Huskvarna Nässjö Eksjö Gränna Växjö Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm Visby Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Kristianstad... Ängelholm... Hässleholm... Malmö Lund Landskrona Hälsingborg... Eslöv Ystad Trälleborg Halmstad Laholm Falkenberg... Varberg Kungsbacka Göteborg Kungälv Marstrand Lysekil Uddevalla Strömstad Vänersborg... Alingsås Borås Ulricehamn... Åmål Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Karlstad Kristinehamn 1 Acetylengas. 2 Vattenledningsverk finnes, men uppgift om vattenförbrukning saknas. 3 Endast hushällsförbrukning. 4 Endast leverans enligt mätare.
41 INDUSTRIGRUPPER: KRAFT-, BELYSNINGS- OCH VATTENVERK. ARBETSGIVARE. 33 Städer Gasverk Gasverk Distribution av Städer Distribution av elektr. energi 1000 kwt gas kbm vatten kbm elektr. energi 1000 kwt gas kbm Vattenledningsverk Vattenledningsverk vatten kbm Filipstad Arvika Örebro Askersund Nora Lindesberg.. Västerås Sala Köping Arboga Falun Säter Hedemora Gävle Söderhamn. Hudiksvall. Härnösand. Sundsvall... Örnsköldsvik Östersund Umeå Skellefteå Luleå Piteå övriga grupperna tillsammans, i det de nämligen sysselsätta över tre fjärdedelar av hela arbetarstocken. De ekonomiska föreningarna äro proportionsvis starkast företrädda bland mejerierna, stärkelsefabrikerna, brännvinsbrännerierna och torvfabrikerna, således bland industrier, som mer eller mindre intimt sammanhänga med lantbruket. Av kommunala anläggningar träffas flertalet bland elektricitets-, gas- och vattenledningsverk; av de sju kommunala konstgödningsfabrikerna äro 6 pudrettfabriker och 1 nitrammonkalkfabrik, alla drivna i samband med renhållningsverk. Statens betydligaste industrianläggningar äro statsjärnvägarnas reparationsverkstäder, Kungl. Telegrafverkets verkstad, Flottans varv i Stockholm och Karlskrona, Tumba pappersbruk, Riksbankens sedeltryckeri, Åkers krutbruk, ammunitionsfabrikerna vid Marieberg och Karlsborg samt Trollhätte kraftverk. Tab. P. Industrianläggningarnas fördelning efter arbetsgivare. Slag av arbetsgivare Absoluta % tal Absoluta % tal Ensam person Aktiebolag Annat bolag, stiftelse m. m. Ekonomisk förening Kommun Staten 1 Vattenledningsverk finnes, men uppgift om vattenförbrukning saknas. -Kommcrskollegii berättelse om industri dr
42 Förvaltnings- och arbetarpersonal. 34 PERSONAL. Personal. I tab. 6 meddelas närmare uppgifter angående den inom industrien sysselsatta personalen. Därvid redogöres först för förvaltningspersonalen, som fördelats på fyra klasser: arbetsledare, teknisk förvaltningspersonal med högre och med lägre utbildning samt kontorsoch övrig förvaltningspersonal. Beträffande samtliga gäller, att i allmänhet endast medtagits den i direkt samband med industrirörelsen sysselsatta personalen, icke sådan personal, som exempelvis varit anställd vid i förbindelse med en fabrik stående, men därifrån lokalt skilt försäljningskontor. Klassen arbetsledare omfattar ägare, arrendatorer, verkställande direktörer, disponenter etc, och är härvid underförstått, att de för att medtagas bort hava ägnat någon större del av sin tid åt skötseln av företaget i fråga. Faran av dubbelräkningar ligger här nära till hands, nämligen för sådana fall, då flera verk stå under gemensam förvaltning. Fastän uppmärksamheten varit fästad på att undvika dubbelföringar, är likväl ingalunda uteslutet, att dylika förefinnas, och är siffran för antalet arbetsledare därför antagligen något för hög. Att detta antal, beträffande åtskilliga industrigrupper, överstiger antalet, torde emellertid hava sin grund förnämligast däri, att ej få industrianläggningar redovisat två eller flera arbetsledare (delägare, avdelningschefer). Av samtliga arbetsledare utgjordes 212 st. av kvinnor. Vad den tekniska förvaltningspersonalen (speciellt den högre utbildade) samt kontorspersonalen angår, så är den inom olika industrigrupper mycket olika företrädd. Ingenjörer äro förhållandevis talrikast inom gruv- och metallindustrien samt kraft- och belysningsindustrierna; ett jämförelsevis stort antal påträffas även för grupperna pappersmasse- och pappers- samt kemisk-teknisk industri. Kontorspersonalen förekommer över huvud till största antalet inom de mera i stort drivna industrierna. De i tab. 6 meddelade uppgifterna om antalet hem avse helt naturligt icke samtliga i riket befintliga dylika, utan endast sådana som arbetat åt industriföretag, vilka eljest äro till industristatistiken redovisningsskyldiga. De industrier, vilka i större utsträckning sysselsätta hem äro, som av tabellen framgår, textilindustrien (framför allt trikå- och sömnadsfabrikerna), skoindustrien samt guld- och silvervaraindustrien. För att närmare belysa arbetarnas fördelning efter kön och ålder inom olika industrigrenar lämnas efterföljande sammanställning (tab. Q) angående dels totala antalet män, kvinnor och minderåriga (d. v. s. under 18 år), dels procentförhållandet mellan å ena sidan män och kvinnor, å andra sidan vuxna och minderåriga inom var och en av de nio huvudgrupperna.
43 PERSONAL. Tab. Q. Arbetarnas fördelning efter kön och ålder inom olika industrigrupper Malmbrytning och metallindustri Jord- och stenindustri 3. Träindustri 4. Pappers- och grafisk industri 5. Livsmedelsindustri 6. Textil- och beklädnadsindustri 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. 8. Kemisk-teknisk industri 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. Män Kvinnor Minderåriga % % % Arbetarnas fördelning länsvis, ävenledes med uppdelning efter kön och ålder, åskådliggöres av nästfoljande tablå (tab. H). Tab. B. Industri inom olika lån med fördelning efter kön och ålder. Män Kvinnor Län Inalles Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år Absoluta tal % Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands lan Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län. Alvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västemorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket 1 Siffrorna grunda sig på tab. 6. Orsaken till att arbetarnas fördelning på de särskilda grupperna icke fullt överensstämmer med den härförut & sid. 3 angivna klargöres i anmärkningen vid nyssnämnda tabell.
44 36 DRIVKRAFT. Drivkraft. Drivkraft. riska uppgifter angående styrkan i effektiva hästkrafter hos den använda en äro till finnandes i tab. 1 och 2 med fördelning dels på industrigrupper, dels på orter och län. Detaljerad redovisning åter för de olika slagen av nyttjade motorer lämnas i tab. 7. Efterföljande tablå (tab. S) utgör ett sammandrag av däri innehållna uppgifter : Tab. S. Olika slag av motorer och deras användning. Motorer drivna med: vatten ånga olja eller gas.. Samtliga primärmotorer Därav för omedelbar maskindrift för drivande av elektricitetsgeneratorer Sammanlagd styrka i effektiva hästkrafter absoluta tal % absoluta tal % absoluta tal % Över 61 proc. av den använda en utgöres sålunda av vattenkraft, drygt 34 proc. av ångkraft samt c:a 4 proc. av kraft, alstrad av olje- eller gasmotorer (explosionsmotorer). Motsvarande procenttal för år 1897, det första år för vilket en dylik beräkning kan göras, voro 62-82, och Så när som på en förskjutning mellan ångmaskinerna (inkl. -turbinerna) samt explosionsmotorerna till förmån för de senare har relationen mellan olika slag av hållit sig förvånande stabil. Däremot har den absoluta tillväxten varit enorm. Sammanlagda ökningen för de använda primärmotorernas styrka sedan 1897 uppgår till hkr eller 267 proc. Då de för generatordrift använda motorernas styrka år 1914 uppgick till hkr, medan användningen för sådant ändamål år 1897 var ytterst ringa, inses att den övervägande delen av ökningen (sannolikt över 80 proc.) faller på den för elektrisk överföring avsedda kraften. Uppgifter om de inom industrien nyttjade elektriska motorernas styrka finnas först från och med år 1906, då den uppgick till hkr; sedan dess har användningen därav nära femdubblats. Motorernas antal och genomsnittliga hästkrafttal pr motor belyses av nedanstående sammanställning: Vindhjul Vattenhjul Vattenturbiner... Ångmaskiner Ångturbiner Oljemotorer Gasmotorer Elektriska motorer Styrka i eff. hkr Sammanlagt I medeltal
45 DRIVKRAFT. INDUSTRIENS FÖRDELNING ORTVIS. 37 En översikt av användningen inom olika län av de särskilda slagen av lämnas i följande tablå (tab. T). Tab. T. Inom olika län använd. Län Vattenhjul Vattenturbiner Ångmaskiner Oljeoch gas Ångturbinemotorer Elektr. motorer Effektiva hästkrafter Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Rörande industriens fördelning ortvis meddela tab. 2 4 ingående upplysningar. Tab. 2 utvisar, i vilket län de för varje industrigrupp redovisade anläggningarna äro belägna, tab. 3 lämnar upplysning om de i varje stad samt å landsbygden i de särskilda länen befintliga industriella verken; tab. 4 slutligen giver en översikt för länen och städerna av totala antalet industrianläggningar, antalet, den använda en, sammanlagda produktvärdet samt bevillningstaxerade inkomsten av 1913 års industrirörelse. Ur sistnämnda tabell meddelas i det följande två sammanställningar (tab. U och V), den ena för länen, den andra för viktigare städer (ävensom ett par större köpingar) angående arbetarantalet samt bevillningstaxerade inkomsten, ställda i relation till medelfolkmängden, resp. den totala taxe- Industriens fördelning ortvis.
46 38 INDUSTRIENS FÖRDELNING ORTVIS. rade inkomsten av kapital och arbete inom vederbörande län eller stad. De här framställda relationstalen giva en ganska god föreställning om de olika länens och orternas grad av industrialisering. Med avseende å relativa arbetarantalet träder Göteborgs och Bohus län, såsom synes, i första rummet, därnäst komma Stockholms stad samt bergslagslänen och Malmöhus län. Som de i detta hänseende starkast utpräglade industristäderna framstå Tidaholm, Huskvarna och Borås. Beträffande inkomsten av industrirörelse lägger man märke till, att i Norrbottens län proc. av hela inkomsten av kapital och arbete härrör från industri. Även trenne av de övriga norrländska länen, nämligen Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs, höra härvidlag till de främsta. Till ett inkomstbelopp om mera än 10 proc. av det totala hinner industrien för övrigt endast i Örebro, Kopparbergs och Västmanlands län. Den för bevillning taxerade inkomstens fördelning länsvis med åtskillnad på städer och landsbygd framgår av tab. X (sid. 40). Tab. U. industri samt bevillningstaxerad inkomst av industri i de särskilda länen, satta i relation till medelfolkmängden, resp. den totala bevillningstaxerade inkomsten av kapital och arbete. Län Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Medelfolkmängd Bevillningstaxerad inkomst av kapital och arbete Kronor industri Bevillningstaxerad inkomst av industri Kronor industri på 1000 inv. Inkomst av industri i % av hela den taxerade inkomsten av kapital och arbete
47 INDUSTRIENS FÖRDELNING ORTVIS. Tab. V. industri samt bevillningstaxerad inkomst av industri i städer och köpingar med mer än 500 industri, satta i relation till medelfolkmängden, resp. den totala bevillningstaxerade inkomsten av kapital och arbete. Städer och köpingar Stockholm.. Södertälje.. Sundbyberg.. Uppsala Nyköping Eskilstuna.. Linköping.. Norrköping.. Jönköping.. Huskvarna.. Nässjö Växjö. Kalmar Oskarshamn Västervik Karlskrona.. Ronneby Karlshamn.. Kristianstad Ängelholm.. Malmö Lund Landskrona.. Hälsingborg. Eslöv... Ystad Trälleborg.. Limhamn Halmstad Göteborg Lysekil Uddevalla Vänersborg.. Alingsås Borås Åmål Mariestad Lidköping.. Skövde Tidaholm Karlstad Kristinehamn Arvika Örebro Västerås Sala Arboga Falun Avesta Gävle Söderhamn... Hudiksvall... Härnösand... Sundsvall Östersund, Luleå Medelfolkmängd Bevillningstaxerad inkomst av kapital och arbete Kronor industri Bevillningstaxerad inkomat av industri Kronor industri på 1000 inv. 39 Inkomst av industri i % av hela den taxerade inkomsten.
48 40 INDUSTRIENS FÖRDELNING ORTVIS. Tab. X års bevillningstaxering för inkomst av industri, länsvis, med fördelning på städer och landsbygd. Län Städer Landsbygd Kronor Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs lan Kalmar län Gottlands län Blekinge län.. Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Beträffande till slut utvecklingen från år till år av den bevillningstaxerade inkomsten av industri må anföras följande siffror: Bevillningstaxerad inkomst av industri År Kronor År Kronor 1896 (härrör, av 1895 års rörelse) 1897» 1896» 1898» 1897» 1899» 1898» 1900» 1899» 1901» 1900 > 1902» 1901» 1903» 1902» 1904» 1903» 1905» 1904» 1906 (härrör, av 1905 års rörelse) 1907» 1906» 1908» 1907» 1909 > 1908» 1910» 1909» 1911» 1910» 1912» 1911» 1913 > 1912» 1914» 1913» Kollegium får i övrigt hänvisa till härvid fogade tabeller. Stockholm den 30 maj I. FLODSTBÖM. Underdånigst K. A. FRYXELL. Göran Björkman.
49 41 RÉSUMÉ. Le présent rapport sur l'industrie de la Suède, en 1914, fait voir q'il y avait dans le royaume établissements industriels, occupant personnes, dont appartenaient au personnel administratif et étaient des ouvriers. La force motrice utilisée par ces établissements était de chevaux effectifs. En général ne sont compris dans ce rapport que les établissements qui occupent un personnel d'ouvriers d'au moins 10 personnes ou dont la valeur de production s'élève à couronnes au moins. La valeur des produits industriels destinés à la vente s'élevait à millions de francs. Toutefois il faut observer que cette somme n'est pas tout à fait exacte, en ce que la valeur d'un article qui dans une fabrique subit un traitement préparatoire et qui passe ensuite par d'autres établissements pour recevoir un perfectionnement plus avancé a été indiquée deux ou plusieurs fois et chaque fois à sa valeur entière. D'après les différentes catégories principales, les établissements industriels, leur personnel et la force motrice directement employée pour leur exploitation se répartissent ainsi qu'il suit: Catégories industrielles Nombre d'établissements Nombre d'ouvriers Force motrice directement employée : cheveaux Extraction de minerais et industrie des métaux Industrie de la terre et de la pierre Industrie du bois Industrie du papier, industrie graphique Denrées alimentaires Industrie textile et des vêtements Industrie du cuir, des poils et du caoutchouc Industrie chimique Usines pour la production de force motrice, pour l'éclairage et pour la distribution de l'eau Totaux Pour chacune des 9 catégories industrielles on trouve dans les tableaux certaines subdivisions dont les noms sont indiqués page 71. En considérant le nombre des ouvriers, les plus importantes de ces subdivisions sont:
50 42 Nombre d'établissements Nombre d'ouvriers Valeur des produits destinés à la vente: Frcs Scieries et ateliers de rabotage Ateliers mécaniques Usines pour la production du fer et de l'acier Manufacture de fer et d'acier Filatures et tisseranderies de coton Carrières et ateliers pour dégrossir et casser la pierre Usines de pâte de bois Mines de fer et usines d'enrichissement Filatures et tisseranderies de laine Manufactures de papier et de carton Ateliers de menuiserie et d'ébénisterie Briqueteries, tuileries Quant aux ouvriers employés dans l'industrie, étaient du sexe masculin et du sexe féminin. Du personnel ouvrier hommes et femmes étaient au-dessous de 18 ans. Classés d'après les différentes catégories des propriétaires, les établissements industriels ont été répartis comme suit: Établissements appartenant à Nombre d'établissements Nombre d'ouvriers Particuliers Sociétés anonymes Autres sociétés, oeuvres, etc. Associations économiques.. Communes L'Etat Totaux Le nombre des moteurs directement employés dans les établissements industriels mentionnés dans ce rapport a été de La force totale de ces moteurs monte à chevaux effectifs. Le tableau suivant indique la répartition du nombre et de la force de ces moteurs par différentes catégories. Nombre Chevaux Roues hydrauliques Turbines hydrauliques Machines à vapeur Turbines à vapeur Moteurs à huile Moteurs à gaz Totaux De la force motrice déclarée, chevaux ont été employés pour alimenter des générateurs électriques, dont chevaux reviennent aux moteurs à eau. L'emploi de l'énergie électrique générée pour actionner moteurs électriques, d'une force déclarée de chevaux ( kilowatts), mérite surtout d'être mentionné. Les revenus nets de l'industrie, d'après le recensement officiel en 1914 (se rapportant à l'exploitation de 1913), s'élevait à francs.
51 43 Industri- och yrkesgruppering, som K. Kommerskollegium beslutat tills vidare använda. Classification des industries et des métiers déterminée pour usage par K. Kommerskollegium. (Grupper, vilka icke beröras i denna berättelse, äro satta inom klämmer. Catégories non traitées dans ce récit sont en parenthèses.) 1. Malmbrytning och metallindustri. Extraction de minerais et industrie métallifère. a. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk. Mines de fer et usines d'enrichissement des minerais de fer. b. Andra malmgruvor och anrikningsverk. Autres mines et usines d'enrichissement. c. Verk för framställning av järn och stål. XJsines pour la production du fer et de V acier. d. Verk för framställning av andra metaller. Usines pour la production d'autres métaux. e. Järn- och stålmanufaktur. Manufacture de fer et d'acier. f.. Ateliers mécaniques. g. Skeppsvarv. Chantiers de construction navale. h. Fabriker för elektriska maskiner. Fabriques de machines électriques. i. Fabriker för elektriska apparater och ledningar. Fabriques d'appareils électriques. j. Instrument- och urfabriker. Fabriques d'instruments et d'horlogerie. k. Metallmanufaktur. Manufacture d'autres métaux communs que de fer. 1. Guld- och silvervarufabriker. Ateliers d'orfèvreries. m. Annan järn- och metallindustri. Autres industries métallifères. 2. Jord- och stenindustri. Industrie de la terre et de la pierre. a. Kolgruvor. Mines de houille. b. Torvindustri. Industrie de la tourbe. c. Brytning jämte grovhuggning, och krossning av sten. Carrières et ateliers pour dégrossir et casser la pierre. d. Finare stenförädlingsindustri. Ateliers pour tailler et polir la pierre. e. Kalk- och kritbruk. Chau'fours et fabriques de craie. f. Cementfabriker. Fabriques de ciment. g. Stengods- och lergodsfabriker. Fabriques de poteries du grès. h. Tegelbruk. Briqueteries. i. Porslins- och kakelfabriker. Fabriques de porcelaine glacée. k. Glasindustri. Verreries. et de carreaux de brique 1. Annan jord- och stenindustri. Autres industries de la terre et de la pierre. 3. [Skogshantering- och] Träindustri. Industrie [forestière et] du bois. [a. Skogsodling. Sylviculture.] [b. Skogsavverkning och skrädning av virke. Coupe de bois.] [c. Flottning. Flottage.] [d. Milkolning. Carbonisation en meule.] e. Sågverk och hyvlerier. Scieries et ateliers de rabotage, [i. Vedsågerier. Scieries de bois de chauffage.] g. Låd- och fanérfabriker. Fabriques de caisses et de feuilles de placage. h. Prâmvarv och båtbyggerier. Chantiers pour la construction de chalands et de bateaux. i. Snickeri- och möbelfabriker. Ateliers de menuiserie et d'ébénisterie. k. Annan trävarufabrikation. Autres industries du bois. 4. Pappers- och grafisk industri. Industrie du papier et industrie graphique. a. Pappersmassefabriker. Usines de pâte de bois. b. Pappersbruk och pappfabriker. Usines de papier et fabriques de carton. c. Kartongvarufabriker och annan pappersindustri. Fabriques d'objets en carton et autres industries du papier. d. Tapetfabriker. Fabriques de papier de tenture. e. Grafiska anstalter. Établissements graphiques. f.. Imprimeries.
52 44 5. [Åkerbruk och boskapsskötsel samt] LIVSmedelsindustri. [Agriculture, élevage de bétail et] Industrie des denrées alimentaires. [a. Jordbruk. Agriculture.] [b. Fiske. Pêche.] c. Kvarnrörelser. Industrie meunière. d. Stärkelsefabriker. Fabriques de fécule. e. Pressjästfabriker. Fabriques de levure pressée. f. Bagerier. Boulangeries. g. Eåsockerbruk. Fabriques de sucre brut. h. Sockerraffinaderier. Raffineries de sucre. i. Choklad- och karamellfabriker. Fabriques de chocolat et de bonbons. k. Brännvinsbrännerier. Fabriques d'eau de vie brute. 1. Destilleringsverk. Distilleries. m.. Brasseries et malteries. n. Fabriker för andra dryckesvaror. Fabriques d'autres boissons. o. Tobaksfabriker. Manufactures de tabac. p.. Laiteries. q. Margarin' och flottfabriker samt talgraffinaderier. Fabriques de margarine et de graisses ainsi que raffineries de suif. r. Slakterier och charkuterier. Boucheries et charcuteries. s. Fiskberedningsanstalter och konservfabriker. Établissements pour la préparation de poissons et fabriques de conserves. t. Annan livsmedelsindustri. Autres industries des denrées alimentaires. 6. Textil- och beklädnadsindustri. Industrie textile et des vêtements. a. Bomullsspinnerier och -väverier. Filatures et tisseranderies de coton. b. Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier. Filatures et tisseranderies de lin, de chanvre et de jute. c. Ullspinnerier och ylleväverier. Filatures et tisseranderies de laine. d. Trikàfabriker. Fabriques de tricots. e. Band- och gardinfabriker samt snörmakerier. Fabriques de rubans, de rideaux et de passementeries. f. Eepslagerier och bindgarnsfabriker. Corderies et ficeueries. g. Sömnadsfabriker. Fabriques d'articles de couture. h. Hatt- och mössfabriker. Chapelleries et casqueteries. i. Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker. Teintureries, fabriques de blanchiment et d'imprégnation. k. Annan hithörande industri. Autres industries appartenant à cette catégorie. 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Industrie du cuir, des poils et du caoutchouc. a. Garverier. Tanneries. b. Päls- och skinnvarufabriker. Fabrique» pour la préparation de peaux et de cuirs. c. Skofabriker. Fabriques de chaussures. d. Gummivarufabriker. Fabriques d'article» en caoutchouc. e. Annan hithörande industri. Autres industries appartenant à cette catégorie. 8. Kemisk-teknisk industri. Industrie chimique. a. Färg- och fernissfabriker. Fabriques de cottjeurs et de vernis. b. Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker. Fabriques d'huile, de savon, de bougie» et de parfum. c. Konstgödningsfabriker. Fabriques d'engrais chimiques. d. Kolnings- och trädestillationsverk. Fabriques pour la carbonisation et la distillation du bois. e. Krutbruk och andra sprängämnesfabriker. Poudreries et fabriques d'autre» matières explosives. f. Tändsticksfabriker. Fabriques d'allumettes. g. Annan keinisk-teknisk industri. Autre» industries chimiques. [9. Byggnadsverksamhet. Industrie de construction.] 10, i denna berättelse 9. Kraft-, belysningsoch vattenverk [m. m.]. Usines d'électricité, à gaz, à eau [etc.]. a.. Usines d'électricité. b. Gasverk. Usines à gaz. c. Vattenledningsverk. Usines à eau. (d. Renhållningsverk. Services du balayage et des vidanges.] [11. Handel och varulager. Commerce et magasinage.] [12. Land- och sjötransport. Transport de terre et de mer.] [13. Hotell- och restaurangrörelser. Industrie d'hôtel et de restaurant.] [14. Annan yrkesrörelse. Autres professions.]
53 TABELLER
54 46 Tab. 1. risk översikt av antalet, personal och samt tillverkningarnas värde för olika industrier år Anm. Siffrorna utom parentes i kol. 2 utmärka antalet, vilkas huvudsakliga tillverkning faller inom angivna industrigrupper, och är härvid varje arbetsställe som regel upptaget endast â ett ställe. Till nämnda antal hänföra sig uppgifterna i kol. 3 7 angående personal, och produktvärde. De med mindre stil inom parentes angivna siffrorna i kol. 2 utmärka antalet redovisade, där över huvud tillverkning, hänförlig till resp. grupp, förekommit. s. n. = särskilt nämnd(a). Industrigrupper 1. Malmbrytning och metallindustri. Järnmalmsgruvor, -anriknings- och briketteringsverk Därav : Gruvor Anrikningsverk Briketteringsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk... Därav: Gruvor Anrikningsverk Rosthyttor (för zinkmalm) Verk för framställning av järn och stål 1 ) Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Därav: Bleckvarufabriker o. plåtslagerier Järn- och stålvarufabriker, ej s. n. Därav: Vagnfabriker, ej s. n. Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater o. ledningar Därav: Fabr. för elektr.kablar o.ledningar Glödlampfabriker Fabr. för elektr. apparater, ej s.n. 2 ) Instrument- och urfabriker Därav : Musikinstrumentfabriker Instrumentfabriker, ej s. n Urfabriker Metallmanufaktur Därav : Hagel- och kulfabriker Kapsylfabriker.. Konstgjuterier Koppar- och mässingsverk 3 ) Lamp- och fotogenköksfabriker... Stämpelfabriker Metallvarufabriker, ej s. n Guld- och silvervarufabriker 4 ) Annan järn- och metallindustri Därav: Galvaniserings-, förnicklings- och etsningsfabriker Metallraffinaderier m. m. Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i eff. hkr För För omedelbar drivande drift av elek- av maskiner tricitets- och genera- apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor 1) Även stångjärnssmedjor och valsverk. s ) Fabriker för tillverkning av telefon- och telegrafapparater, ackumulatorer, element, kolelektroder m. m. 3) Fabriker för tillverkning av plåt, rör, tråd o. d. 4) Även nysilverfabriker.
55 47 Industrigrupper 2. Jord- och stenindustri. Kolgruvor Torvindustri Därav: Torvfabriker Torvströfabriker Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten') Därav : Fältspats- och kvartsbrott Andra stenbrott och stenhuggerier Finare stenförädlingsindustri Kalk- och kritbruk Därav: Kalkbrännerier Kalkmjölsfabriker Kritbruk och kiselgurfabriker... Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Därav: Porslins- och fajansfabriker Kakelfabriker Glasindustri Därav: Glasbruk Glasvarufabriker Annan jord- och stenindustri Därav: Cement- och asfaltgjuterier samt fabriker för konstgjord sten... Murbruksfabriker Smärgel- och slipskivfabriker... Jord- och stenindustri, ej s. n Träindustri. Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Därav : Lådfabriker 2) Fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation Därav: Halmvarufabriker Korgfabriker Korkfabriker Ramlistfabriker Träimpregneringsverk Träsko- och lästfabriker Träullfabriker Tunnbinderier och drittelfabriker Trävarufabrikation, ej s. n Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i eff. hkr För För omedelbar drift av elek- drivande av maskiner och genera- tricitets- apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor ') Omfattar även gat- och kantstenshuggerier. Totala antalet, där stenbrytning förekommit, kan ej angivas. Det är dock avsevärt större än det i kol. 2 upptagna, enär härtill får läggas flertalet kalkbruk och finare stenhuggerier (jfr f. ö. sid. 13). ') Tillverkning allenast av lådämnen hänföres under sågverk. 8 ) Ett företag med verksamhet förlagd till olika delar av riket.
56 48 Industrigrupper Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i eff. hkr För För omedelbar dritt av elek- drivande av maskiner och genera- tricitets- apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassefabriker Därav: Cellulosafabriker Träsliperier Pappersbruk och pappfabriker Därav: Egentliga pappersbruk o. pappfabr. Fiberfabriker Kartongvarufabr. och annan pappersindustri Därav: Bokbinderier och Kartongfabriker Pås- och kuvertfabriker Pappersindustri, ej s. n Tapetfabriker Grafiska anstalter 1 ) 2) 5. Livsmedelsindustri. Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker Bagerier (och käxfabriker) Därav: Bagerier Käxfabriker Råsockerbruk (och saftstationer) Därav : Råsockerbruk Saftstationer Sockerraffinaderier (och kombin. sockerfabr.) Därav: Sockerraffinaderier Kombinerade sockerfabriker Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Därav: Sulfitspritfabriker Andra brännerier Destilleringsverk Därav: Bryggerier, skattepliktiga Bryggerier, skattefria Maltfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Därav: Mineralvatten- o. läskedrycksfabr. Vin- och saftfabriker Punschbryggerier') Tobaksfabriker och mesostfabriker Margarin- ochflottfabr. samt talgraffinaderier Därav: Talgraffinaderier Flottfabriker Margarinfabriker Margarinostfabriker ') Omfattar även fristående stilgjuterier. ') Omfattar bok-, tidnings- och accidenstryckerier. 3) För punschbryggerierna upptagas inga, enär de merendels drivas som bihang till vinaffärer utan särskilt anställd personal.
57 49 Industrigrupper Slakterier och charkuterier Därav : Svinslakterier Charkuterivarufabriker Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Därav: Fiskberedningsanstalter Konservfabriker Annan livsmedelsindustri Därav : Kafferosterier Kaffesurrogatfabriker Kraftfoderfabriker Makaroni- och sagofabriker Livsmedelsindustri, ej s. n Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i eff. hkr För För omedelbar drivande drift av elek- av maskiner tricitets- och genera apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor 6. Textil- och beklädnadsindustri. Bomullsindustri Därav : Bomullsspinnerier Bomullsväverier Kombinerade bomullsfabriker.. Vadd- och trasselfabriker Linne-, hamp- och juteindustri Därav: Linspinnerier Linneväverier Kombinerade linnefabriker Jutespinnerier Juteväverier Kombinerade jutefabriker Ylleindustri Därav : Ullspinnerier Ylleväverier Kombinerade yllefabriker Schoddyfabriker Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Därav: Band- och remfabriker Fisknätfabriker Snörmakerier Spetsfabriker Trådgardinsfabriker Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Därav: Konfektionsfabriker Korsettfabriker Kravattfabriker Markis-, presennings- och dylika fabriker Sömnadsfabriker, ej s. n Hatt- och mössfabriker Därav: Hattfabriker Mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Kotunternkollequ beritttelsr om influxtri år
58 50 Industrigrupper Annan hithörande industri Därav: Konstgjorda blommor, fabriker för Paraply- och parasollfabriker... Rullgardinsfabriker Sidenfabriker Textil- och beklädnadsind., ej s. n. 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garverier Päls- och skinnvarufabriker Därav: Handskfabriker Pälsvarufabriker Skinnvarufabriker, ej s. n Skofabriker Därav : Egentliga skofabriker Annan skovaruindustri Gummi varufabriker Annan hithörande industri Därav: Borstbinderier och penselfabriker Hår- o. tagelspinnerier o. -väverier Läderremfabriker Plymfabriker Reseffekt- och portföljfabriker... Sadelmakerier och piskfabriker Läderindustri, ej s. n 8. Kemisk-teknisk industri. Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Därav : Ljusfabriker Olje-, vagnsmörje- o. dyl. fabriker Såp-, tvål-, parfym- o. dyl. fabriker Konstgödningsfabriker 1) Därav: Benmjölsfabriker Fiskguanofabriker Pudrettfabriker Superfosfatfabriker Tomasfosfatfabriker Konstgödningsfabriker, ej s. n... Kolnings- och trädestillationsverk 8 ) Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Därav: Ammunitionsfabriker Sprängämnesfabriker Stubinfabriker Fyrverkerifabriker Tändsticksfabriker Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i eff. hkr För För omedelbar drift av elek- drivande av maskiner och genera- tricitets- apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor 1) Kalkkvävefabriker äro förda under gruppen Elektrokemisk industri. 2) Omfattar kolugnar och tjjfirfabriker, ej kolning i mila.
59 51 Industrigrupper Annan kemisk-teknisk industri Därav : Elektrokemisk industri Förtätade gaser, fabriker för... Glödstrumptabriker Kompositionslinnefabriker Limkokerier Linoleummattfabriker Sodafabriker Takpappfabriker (pappimpregnering) Åttikfabriker Kemisk-teknisk industri, ej s. n. Personal Förvaltningspersonal Arbetarpersonal Drivkraft i ett. hkr För For omedelbar drift av elek- drivande av maskiner och genera- tricitets- apparater torer Salutillverkningarnas värde Kronor 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. ') Gasverk Därav: Acetylengasverk Kolgasverk Vattenledningsverk för samtliga grupper 1) Omfattar såväl kraftstationer som distribuerande transformatorstationer, men huvudsakligen endast sådana som försälja huvuddelen av sin produktion (jfr sid. 27).
60 52 Tab. 2. och samt använd Anm. De i denna tabell förekommande uppgifterna om använd avse Grupp 1. Malm- Län Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
61 inom olika industrier, länsvis, år ondast de för omedelbar maskindrift, ej de f<">r generatordrift använda motorerna. brytning och metallindustri. Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv
62 54 Län Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergotlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län..., Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
63 ANVÄND DRIVKRAFT INOM OLIKA INDUSTRIER, LÄNSVIS, ÅR Metallmanufaktur Guld- och silvervarafabriker Annan järn- och metallindustri för grupp 1
64 56 Grupp 2. Län Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten j Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands iän Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
65 57 Jord- och stenindustri. Finare stenförädlingsindustri Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker
66 58 Län Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands lan Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
67 59 stenindustri. Annan jord- och stenindustri Grupp 3. Träindustri. för grupp 2 Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker
68 60 Län Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs Kalmar län Gottlands län Blekinge län län län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna... > landsbygden
69 61 för grupp 3 Grupp 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassefabriker Pappersbruk och papp fabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri
70 62 Län Tapetfabriker Grafiska anstalter Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Samma för riket Därav för städerna...» landsbygden
71 63 Grupp 5. Livsmedelsindustri. för grupp 4 Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker
72 64 Län Bagerier Råsockerbruk (inkl. saftstationer) Sockerraffinaderier Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna... > landsbygden
73 65 Kombinerade sockerfabriker Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Destilleringsverk Kommerskollegii berättelse om industri dr
74 66 Län drivkraf Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronohergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
75 67 Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charknterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker
76 68 Län Annan livsmedelsindustri för grupp 5 Grupp 6. Bomullsspinnerier och -väverier Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
77 69 Textil- och beklädnadsindustri. Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier
78 70 Län Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Stockholms stad Stockholms län.. Uppsala län... Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna» landsbygden
79 71 Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan hithörande industri för grupp 6
80 72 Grupp 7. Läder-, hår- Län Garverier Päls- och skinnvarufabriker Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
81 73 och gummivaruindustri. Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri för grupp 7
82 74 Län Färg- och fernissfabriker Grupp 8. Kemisk- Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna... > landsbygden
83 75 teknisk industri. Konstgödningsfabriker Kolnings- och trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Tändsticksfabriker
84 76 Grupp 9. Län Annan kemisk-teknisk industri för grupp 8 ärivkraft Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gottlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs lan Skaraborgs lan Varmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län för riket Därav för städerna...» landsbygden
85 77 Kraft-, belysnings- och vattenverk. Gasverk Vattenledningsverk för grupp 9 för samtliga grupper
86 78 Tab. 3. och inom olika industrier, fördelade på de särskilda städerna samt landsbygden inom varje län, år Obs. Innebörden av uttryck sådana som»annan järn- och metallindustri»,»annan hithörande industri» o. s. v. framgår av Industri- och yrkesgrupperingen, sid. 43. Städernas vattenledningsverk äro överallt förda under vederbörande stad, även då de helt oller delvis äro förlagda på landsbygden. Sådana fall äro i tabellen utmärkta med en *. Stockholms stad och län. Grupp Stockholms stad. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv._ Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Annan järn- och metallindustri... Finare stenförädlingsindustri.. Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker... Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Granska anstalter Pressjästfabriker Bagerier Sockerraffinaderier Choklad- och karamellfabriker Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier 1 Härav 137 sysselsatta på landet. Grupp Sömnadsfabriker Halt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan hithörande industri Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Skofabriker Annan hithörande industri Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Stockholms län. Södertälje. Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska apparater och ledningar Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Hatt- och mössfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk *
87 79 Stockholms och Uppsala län. Grupp Grupp Djursholm. Vattenledningsverk * Vaxholm. Sågverk och hyvlerier Bagerier Norrtälje. Järn- och stålmanufaktur Mekaniska verkstader Finare stenförädlingsindustri... Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Slakterier och charkuterier Östhammar. Repslagerier och bindgarnsfabriker Öregrund. Skeppsvarv Trikåfabriker Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri.. Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker... Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbvggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabrikei Tapetfabriker Grafiska anstalter Kvarnrörelser Pressjästfabriker Bagerier Slakterier och charkuterier... Annan livsmedelsindustri Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk för Stockholms län Uppsala län. Uppsala. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Finare stenförädlingsindustri Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker
88 80 Uppsala och Södermanlands län. Grupp Grupp Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Granska anstalter Kvarnrörelser Pressjästfabriker Bagerier Choklad- och karamellfabriker Bryggerier och malterier Fat riker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier... Trikåfabriker Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Enköping. Järn- och stålmanufaktur Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bryggerier och malterier Fabriker för andra dryckesvaror Hatt- och mössfabriker Gasverk Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Torvindustri Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Brännvinsbrännerier Garverier Annan hithörande industri för Uppsala län Södermanlands län. Nyköping. Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska apparater och ledningar Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bagerier Fabriker för andra dryckesvaror Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Vattenlednings verk Eskilstuna. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur
89 81 Södermanlands och Östergötlands län. Grupp Grupp Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Annan järn- o. metallindustri... Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Granska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Fabriker för andra dryckesvaror Trikåfabriker Annan hithörande industri Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Torshälla. Järn- och stålmanufaktur Stengods- och lergodsfabriker Choklad- och karamellfabriker Strängnäs. Metallmanufaktur Vattenledningsverk Mariefred. Järn- och stålmanufaktur Stengods- och lergodsfabriker Snickeri- och möbelfabriker... KomiHrrskollegii berättelse om industri dr Trosa. Kvarnrörelser Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Bagerier Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Repslagerier och bindgarnsfabriker Garverier Konstgödningsfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk för Södermanlands län Östergötlands län. Linköping. Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri..
90 82 Östergötlands län. Grupp Grupp Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Grafiska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Råsockerbruk Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier... Ullspinnerier och ylleväverier... Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Gasverk Vattenledningsverk Norrköping. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Finare stenförädlingsindustri... Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Grafiska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamell fabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier... Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Gasverk Vattenledningsverk * Söderköping. Metallmanufaktur Sågverk och hyvlerier Fabriker för andra dryckesvaror Garverier Motala. Järn- och stålmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Porslins- och kakelfabriker Annan jord- och stenindustri.. Trikåfabriker Hatt- och mössfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Vattenledningsverk Vadstena. Fabriker förelektriska apparater och ledningar _ Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser
91 83 Östergötlands och Jönköpings län. Grupp Grupp Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Garverier Vattenledningsverk Skänninge. Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Metallmanufaktur Annan järn- och metallindustri Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri.. Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Grafiska anstalter Kvarnrörelser Pressjästfabriker Bagerier Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Slakterier och charkuterier... Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier. Trikåfabriker Repslagerier och bindgarnsfabriker Hatt- och mössfabriker Garverier Sko fabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk för Östergötlands län Jönköpings län. Jönköping. Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Grafiska anstalter Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Garverier Skofabriker Konstgödningsfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk
92 84 Jönköpings och Kronobergs län. Grupp Grupp Huskvarna. Annan järn- och metallindustri... Kvarnrörelser Bagerier Annan hithörande industri Nässjö. Metallmanufaktur Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfahriker Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Pressjästfabriker Sömnadsfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Vattenledningsverk Eksjö. Snickeri- och möbelfabriker... Sömnadsfabriker Garverier Vattenledningsverk Gränna. Metallmanufaktur Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Kvarnrörelser Choklad- och karamellfabriker Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri Färg- och fernissfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk för Jönköpings län Kronobergs län. Växjö. Finare stenförädlingsindustri Sågverk och hyvlerier
93 85 Kronobergs och Kalmar län. Grupp arbets- stäl- len Grupp Snickeri- och möbelfabriker... Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri.. Vattenledningsverk* Landabygden. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Annan järn- o. metallindustri. Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Tegelbruk Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Brännvinsbrännerier Annan livsmedelsindustri Ullspinnerier och ylleväverier Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Gummivarufabriker Kolnings- och trädestillationsverk Gasverk för Kronobergs län Kalmar län- Kalmar. Skeppsvarv 1 Härav 2 sysselsatta på landet. Guld- och silvervarufabriker... Porslins- och kakelfabriker... Snickeri- och möbelfabriker... Tapetfabriker Grafiska anstalter Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Oskarshamn. Skeppsvarv Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Bagerier Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier... Vattenledningsverk Västervik. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare sten förädlingsindustri..
94 86 Kalmar och Gottlands län. Grupp Grupp Glasindustri Annan jord- och stenindustri.. Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Sömnadsfabriker Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri Vattenledningsverk Vimmerby. Snickeri- och möbelfabriker... Slakterier och charkuterier Garverier Vattenledningsverk Borgholm. Vattenledningsverk Landsbygden. Andra malmgruvor och -anrikningsverk Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektr. apparater och ledningar Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Glasindustri Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Råsockerbruk Brännvinsbrännerier Ullspinnerier och ylleväverier Garverier Annan hithörande industri Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... för Kalmar län Gottlands län. Visby. Järn- och stålmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Cementfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker... Sågverk och hyvlerier Kvarnrörelser - Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier Garverier Landsbygden. Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Kalk- och kritbruk Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Kvarnrörelser
95 87 Gottlands och Blekinge län. Grupp Grupp Råsockerbruk Ullspinnerier och ylleväverier for Gottlands län Blekinge län. Karlskrona. Mekaniska verkstader Skeppsvarv Metallmanufaktur Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Porslins- och kakelfabriker... Sågverk och hyvlerier Kvarnrörelser Bagerier Fabriker for andra dryckesvaror: Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Trikåfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Annan kemisk-tekn. industri Gasverk Vattenledningsverk * Ronneby. Järn- och stålmanufaktur Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Vattenledningsverk Karlshamn. Finare stenforädlingsindustri Snickeri- och möbelfabriker Råsockerbruk Fabriker for andra dryckesvaror Tobaksfabriker Trikåfabriker Sömnadsfabriker Garverier Annan kemisk-tekn. industri.. Vattenledningsverk * Sölvesborg. Skeppsvarv Finare stenforädlingsindustri... Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Tobaksfabriker Annan livsmedelsindustri Garverier Landsbygden. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenforädlingsindustri... Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersbruk och pappfabriker ') Härav 8 sysselsatta på landet.
96 88 Blekinge och Kristianstads län. Grupp Grupp Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Bränn vinsbrännerier Fabriker för andra dryckesvaror Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker för Blekinge län Kristianstads län. Kristinastad. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Finare stenförädlingsindustri... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Destilleringsverk Fab riker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier... Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Sömnadsfabriker Garverier Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Simrishamn. Tegelbruk Kvarnrörelser Slakterier och charkuterier Garverier Ängelholm. Metallmanufaktur Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Råsockerbruk Garverier Färg- och fernissfabriker Vattenledningsverk Hässleholm. Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri.. Snickeri- och möbelfabriker.. Annan trävarufabrikation. Annan kemisk-teknisk industr Vattenledningsverk Landsbygden. Järn- och stålmanufaktur Annan järn- och metallindustri Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri.. Kalk- och kritbruk Cementfabriker Tegelbruk Glasindustri Annan jord- och stenindustri.. Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker.. Annan trävarufabrikation
97 89 Kristianstads och Malmöhus län. Grupp Grupp Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker Råsockerbruk Brännvinsbrännerier Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Ullspinnerier och ylleväverier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Färg- och fernissfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk för Kristianstads län Malmöhus län. Malmö. Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska maskiner Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Annan järn- o. metallindustri... Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker. Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Granska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier... Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan nithörande industri Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Lund. Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri. Bagerier Sockerraffinaderier
98 90 Malmöhus län. Grupp Fabriker för andra dryckesvaror Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Ullspinnerier och ylleväverier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Sko fabriker Gasverk Vattenledningsverk * Landskrona. Guld- och silvervarufabriker... Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Sockerraffinaderier Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier o. impregneringsfabriker Garverier Päls- och skinnvarufabriker... Annan hithörande industri Färg- och fernissfabriker Konstgödningsfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk 1) Härav 2 sysselsatta på landet. Grupp Hälsingborg. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Instrument- och urfabriker Annan järn- o. metallindustri... Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Grafiska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Kombinerade sockerfabriker... Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Päls- och skinnvarufabriker... Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri Konstgödningsfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Eslöv. Instrument- och urfabriker Guld- och silvervarufabriker... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker...
99 91 Malmöhus län. Grupp Annan trävarufabrikation Kvarnrörelser Bagerier Räsockerbruk (saftstation) Choklad- och karamellfabriker Destilleringsverk Slakterier och charkuterier Ullspinnerier och ylleväverier... Sömnadsfabriker Garverier Sko fabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Ystad. Skeppsvarv Finare stenförfidlingsindustri... Stengods- och lergodsfabriker... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bagerier Sockerraffinaderier Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Garverier Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Annan kemisk-tekn. industri. Gasverk Grupp Trelleborg. Finare stenförfidlingsindustri... Annan jord- och stenindustri... Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Råsockerbruk Bryggerier och mfilterier Fabriker för andra dryckesvaror Garverier Gummivarufabriker Annan hithörande industri Färg- och fernissfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Skanör med Falsterbo. Bagerier Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Mekaniska verkstader Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförfidlingsindustri... Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri, och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri l ) Härav 1 sysselsatt på landet.
100 92 Malmöhus och Hallands län. Grupp Grupp Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Bagerier Råsockerbruk (inkl. saftstationer) Kombinerade sockerfabriker... Bränn vinsbrännerier Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier... Annan livsmedelsindustri Ullspinnerier och ylleväverier... Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk för Malmöhus län Hallands lån. Halmstad. Järn- och stålmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kvarnrörelser Bagerier ') Härav 1 sysselsatt på landet. Choklad- och karamellfabriker Bryggerier och malterier Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier... Ullspinnerier och ylleväverier... Garverier Skofabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk Laholm. Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Garverier Vattenledningsverk Falkenberg. Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation... Kvarnrörelser Garverier Vattenledningsverk * Varberg. Metallmanufaktur Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Stengods- och lergodsfabriker. Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier
101 93 Hallands samt Göteborgs och Bohus län. Grupp Grupp Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Vattenledningsverk * Kungsbacka. Sågverk och hyvlerier Garverier Gasverk Vattenledningsverk Landsbygden. Järn- och stålmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Kalk- och kritbruk Tegelbruk Glasindustri Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Råsockerbruk Brännvinsbrännerier Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Garverier Päls- och skinnvarufabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker för Hallands län Göteborgs och Bohus län. Göteborg. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Annan järn- o. metallindustri.. Finare stenförädlingsindustri... Stengods- och lergodsfabriker... Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker, Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Granska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Sockerraffinaderier Choklad- och karamellfabriker Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt taigraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan hithörande industri
102 94 Göteborgs och Bohus län. Grupp Grupp Pftls- och skinnvarufabriker.. Skofabriker Annan hithörande industri Färg- och fernissfahriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Kungälv. Glasindustri Bagerier Annan hithörande industri Marstrand. Pråmvarv och båtbyggerier... Färg- och fernissfabriker Lysekil. Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Annan trävarutabrikation Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Vattenledningsverk Uddevalla. Finare stenförädlingsindustri... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri ') Härav 6 sysselsatta på landet. Kvarnrörelser Slakterier och charkuterier Bomullsspinnerier och -väverier Sömnadsfabriker Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Tändsticksfabriker Gasverk Vattenledningsverk Strömstad. Stengods- och lergodsfabriker Pråmvarv och båtbyggerier... Kvarnrörelser Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Garverier Landsbygden. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Instrument- och urfabriker Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråm varv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror
103 95 Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Grupp Grupp Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... för Göteb. o. Bohus län Älvsborgs län. Vänersborg. Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Fabriker för andra dryckesvaror Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Garverier Skofabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Alingsås. Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Tobaksfabriker Bomullsspinnerier och -väverier Sömnadsfabriker Garverier Gasverk Vattenledningsverk Borås. Metallmanufaktur Porslins- och kakelfabriker... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan hithörande industri Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Vattenledningsverk Ulricehamn. Järn- och stålmanufaktur Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Trikåfabriker Vattenledningsverk
104 96 Älvsborgs och Skaraborgs län. Grupp Grupp Åmål. Instrument- och urfabriker Sågverk och hyvlerier Ullspinnerier och ylleväverier Repslagerier och bindgarnsfabriker Vattenledningsverk Landsbygden. Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker... Glasindustri Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Brännvinsbrännerier Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylieväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Gummivarufabriker Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk for Älvsborgs län Skaraborgs län. Mariestad. Finare stenförädlingsindustri... Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Gasverk Vattenledningsverk Lidköping. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Grafiska anstalter Kvarnrörelser Kombinerade sockerfabriker... Fabriker för andra dryckesvaror Garverier Tändsticksfabriker Gasverk Vattenledningsverk Skara. Tegelbruk
105 97 Skaraborgs län. Grupp Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Skofabriker Vattenledningsverk Skövde. Instrument- och urfabriker Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Bagerier Bomullsspinnerier och -väverier Repslagerier och bindgarnsfabriker Garverier Vattenledningsverk Hjo. Järn- och stålmanufaktur Sågverk och hyvlerier Destilleringsverk Ullspinnerier och ylleväverier Vattenledningsverk Tidaholm. Järn- och stålmanufaktur Garverier...: Tändsticksfabriker Kommersltollegii berättelse om industri dr Grupp Falköping. Järn- och stålmanufaktur Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Fabriker för andra dryckesvaror Hatt- och mössfabriker Annan hithörande industri Skofabriker Gasverk Vattenledningsverk Landsbygden. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Torvindustri Kalk- och kritbruk Cementfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Brännvinsbrännerier Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker för Skaraborgs län
106 98 Värmlands län. Grupp Värmlands län. Karlstad. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Fiskberednings anstalter och konservfabriker Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Trikåfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Garverier Annan hithörande industri Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk Kristinehamn. Järn- och stålmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Sågverk och hyvlerier... Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Bagerier.._ Annan hithörande industri Vattenledningsverk- Grupp Filipstad. Torvindustri Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bagerier Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk Arvika. Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Porslins- och kakelfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Tapetfabriker Kvarnrörelser Choklad- och karamellfabriker Tobaksfabriker Ullspinnerier och ylleväverier... Garverier Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten... Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk
107 99 Värmlands och Örebro län. Grupp Grupp Glasindustri Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Garverier Skofabriker Annan hithörande industri Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Vattenledningsverk för Värmlands län Örebro län. Örebro. Järn- och stålmanufaktur Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker... Finare stenförädlingsindustri... Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror 1) Härav 2 sysselsatta på landet. Trikåfabriker Band- och gardin fabriker samt snörmakerier Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfym fabriker Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Askersund. Metallmanufaktur Kvarnrörelser Trikåfabriker Garverier Vattenledningsverk Nora. Järn- och stålmanufaktur Snickeri- och möbelfabriker... Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Vattenledningsverk Lindesberg. Järn- och stålmanufaktur Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker...
108 100 Örebro och Västmanlands län. Grupp Grupp Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk for framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Tegelbruk Glasindustri Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Kvarnrörelser Brännvinsbrännerier Fab riker för andra dryckesvaror Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Hatt- och mössfabriker Annan hithörande industri Garverier Skofabriker Färg- och fernissfabriker Konstgödningsfabriker Kolnings- o. trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängamnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk för Örebro län 1) Härav 4 sysselsatta på landet. Västmanlands län. Västerås. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska maskiner Metallmanufaktur Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Annan livsmedelsindustri Ullspinnerier och ylleväverier... Päls- och skinnvarufabriker Annan hithörande industri Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Sala. Verk för framställning av andra metaller Metallmanufaktur Torvindustri Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Ullspinnerier och ylleväverier... Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Vattenledningsverk
109 101 Västmanlands och Kopparbergs län. Grupp Köping. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Snickeri- och möbelfabriker... Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Annan kemisk-tekn. industri. Arboga. Glasindustri Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Skofabriker Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Grupp Bomullsspinnerier och -väverier Garverier Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Kolnings- o. trädestillationsverk för Västmanlands län Kopparbergs län. Falun. Andra malmgruvor och anrikningsverk Fabriker för elektriska maskiner Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bagerier Tobaksfabriker Annan livsmedelsindustri Sömnadsfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk Säter. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser Bagerier Vattenledningsverk Hedemora. Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Kvarnrörelser
110 102 Kopparbergs och Gävleborgs län. Grupp... Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska maskiner Metallmanufaktur Torvindustri Kalk- och kritbruk Tegelbruk Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hyvlerier Pråmvarv och båtbyggerier... Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Slakterier och charkuterier Ullspinnerier och ylleväverier... Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Skofabriker Konstgödningsfabriker Kolnings- o. trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk för Kopparbergs län 1) Härav 7 sysselsatta på landet. Grupp Gävleborgs län. Gävle. Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Porslins- och kakelfabriker... Glasindustri Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Pappersmassefabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Grafiska anstalter Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier... Annan livsmedelsindustri Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Garverier Skofabriker Annan hithörande industri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Gasverk Vattenledningsverk * Söderhamn. Järn- och stålmanufaktur Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Grafiska anstalter, Kvarnrörelser
111 103 Gävleborgs och Västernorrlands län. Grupp Grupp Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fab riker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Annan livsmedelsindustri Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Annan kemisk-tekn. industri... Vattenledningsverk * Hudiksvall. Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Vattenledningsverk Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Fabriker för elektriska maskiner Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Kalk- och kritbruk Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker... Annan jord- och stenindustri... Sågverk och hy vlerier Låd- och fanérfabriker Snickeri- och möbelfabriker... Annan trävarufabrikation Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kvarnrörelser Bränn vinsbrännerier Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Kolnings- o. trädestillationsverk för Gävleborgs län Västernorrlands län. Härnösand. Järn- och stålmanufaktur Sågverk och hyvlerier Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindstri Repslagerier och bindgarnsfabriker Vattenledningsverk Sundsvall. Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Bagerier Choklad- och karamellfabriker Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier
112 104 Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Grupp Annan livsmedelsindustri Sömnadsfabriker Garverier Konstgödningsfabriker Gasverk Vattenledningsverk Örnsköldsvik. Järn- och stålmanufaktur Sågverk och hyvlerier Fabriker för andra dryckesvaror Annan livsmedelsindustri Skofabriker Vattenledningsverk Landsbygden. Verk för framställning av järn och stål Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Tegelbruk Glasindustri Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier... Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Bomullsspinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier... Garverier Skofabriker Kolnings- o. trädestillationsverk Annan kemisk-tekn. industri... för Västernorrlands län Grupp Jämtlands län. Östersund. Järn- och stålmanufaktur... Instrument- och urfabriker... Snickeri- och möbelfabriker Bagerier Fabriker för andra dryckesvaror Slakterier och charkuterier Annan hithörande industri Vattenledningsverk Landsbygden. Andra malmgruvor och anrikningsverk Järn- och stålmanufaktur Metallmanufaktur Finare stenförädlingsindustri... Kalk- och kritbruk Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Slakterier och charkuterier Ullspinnerier och ylleväverier Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Kolnings- o. trädestillationsverk för Jämtlands län Västerbottens län. Umeå. Järn- och stålmanufaktur.. Snickeri- och möbelfabriker Pappersmassefabriker.. Slakterier och charkuterier
113 105 Västerbottens och Norrbottens län. Grupp arbets- stäl- len Grupp arbetsstallen Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Garverier Vattenledningsverk Skellefteå. Annan jord- och stenindustri... Snickeri- och möbelfabriker... Slakterier och charkuterier... Garverier Landsbygden. Järn- och stålmanufaktur Tegelbruk Sägverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker... Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Bryggerier och mftlterier Slakterier och charkuterier Garverier Annan hithörande industri Kolnings- och trädestillationsverk för Västerbottens län Norrbottens län. Luleå. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker Pappersmassefabriker. Slakterier och charkuterier Annan livsmedelsindustri Garverier Vattenledningsverk Piteå. Garverier Haparanda.. Garverier Landsbygden. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Tegelbruk Sågverk och hyvlerier Snickeri- och möbelfabriker Pappersmassefabriker Kvarnrörelser Bryggerier och mftlterier Slakterier och charkuterier Ullspinnerier och yllevftverier... Garverier Skofabriker Vattenledningsverk för Norrbottens län för hela riket
114 106 Tab. 4. och, produktvärde och bevillningstaxerad inkomst för industrien i de särskilda städerna samt på landsbygden inom varje län år Salutillverkningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Stockholms stad Stockholms län. Städer: Södertälje Djursholm Vaxholm Norrtälje Östhammar Öregrund för städerna Landsbygd Uppsala län. Städer: Uppsala Enköping för städerna Landsbygd Södermanlands län. Städer: Nyköping Eskilstuna Torshälla Strängnäs Mariefred Trosa för städerna Landsbygd Östergötlands län. Städer: Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Skänninge för städerna Landsbygd
115 107 Jönköpings län. Städer: Jönköping Huskvarna Nässjö Eksjö Gränna för städerna Landsbygd Salutillverk, ningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Kronobergs län. Stad: Växjö Landsbygd Kalmar län. Städer: Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Borgholm för städerna Landsbygd Gottlands län. Stad: Visby Landsbygd Blekinge län. Städer: Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg för städerna Landsbygd Kristianstads län. Städer: Kristianstad Simrishamn Ängelholm.... Hässleholm för städerna Landsbygd
116 108 Salutillverk, ningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Malmöhus län. Städer: Malmö Lund Landskrona Hälsingborg Eslöv Ystad Trälleborg Skanör med Falsterbo för städerna Landsbygd Hallands län. Städer: Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka för städerna Landsbygd Göteborgs och Bohus län. Städer: Göteborg Kungälv Marstrand Lysekil Uddevalla Strömstad för städerna Landsbygd Ålvsborgs län. Städer: Vänersborg Alingsås Borås Ulricehamn Åmål för städerna Landsbygd
117 109 Salutillverkningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Skaraborgs län. Städer: Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping för städerna Landsbygd Värmlands län. Stader: Karlstad Kristinehamn Filipstad Arvika för städerna Landsbygd Örebro län. Städer: Örebro Askersund Nora Lindesberg för städerna Landsbygd Västmanlands län. Städer: Västerås Sala Köping Arboga för städerna Landsbygd
118 110 Salutillverkningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Kopparbergs län. Städer: Falun Säter Hedemora för städerna Landsbygd Gävleborgs län. Städer. Gävle Söderhamn. Hudiksvall för städerna Landsbygd Västernorrlands län. Städer : Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik för städerna Landsbygd Stad: Östersund Landsbygd Jämtlands län. Västerbottens län. Städer: Umeå Skellefteå för städerna Landsbygd
119 111 Salutillverkningarnas värde Kronor Bevillningstaxerad inkomst av 1913 års rörelse Kronor Norrbottens län. Städer: Luleå Piteå Haparanda för städerna Landsbygd för riket Därav för städerna»» landsbygden
120 112 Tab. 5. Industrianläggningarna och de vid dem syssel- Ensam person Aktiebolag Industrigrupper 1. Malmbrytning och metallindustri. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker Annan järn- och metallindustri 2. Jord- och stenindustri. Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri 3. Träindustri. Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri... Tapetfabriker Grafiska anstalter 5. Livsmedelsindustri. Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker
121 satta arbetarne, fördelade efter arbetsgivare, år Annat bolag, stiftelse m. m. Ekonomisk förening Kommun Staten Kommerakollegii berohelte om industri dr 1914.
122 114 Ensam person Aktiebolag Industrigrupper Bagerier Råsockerbruk (inkl. saftstationer) Sockerraffinaderier Kombinerade sockerfabriker Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri 6. Textil- och beklädnadsindustri. Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker... Annan hithörande industri 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garverier Päls- och skinnvarufabriker Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri 8. Kemisk-teknisk industri. Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Kolnings- och trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-teknisk industri 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. Gasverk Vattenledningsverk för samtliga grupper
123 115 Annat bolag, stiftelse m. m. Ekonomisk förening Kommun Staten
124 116 Tab. 6. Förvaltnings- och arbetarpersonal samt Anm. Arbetarantalet för de särskilda grupperna överensstämmer ej med de i tab. 1 3 och 5 meddelade eller flera grupper, såvitt möjligt fördelats pä dessa, medan Industrigrupper 1. Malmbrytning och metallindustri. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker... Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker Annan järn- och metallindustri 2. Jord- och stenindustri. Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri 3. Träindustri. Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråinvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Grafiska anstalter 5. Livsmedelsindustri. Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker Bagerier Råsockerbruk (inkl. saftstationer) Teknisk förvaltningspersonal Arbetsledare Förvaltningspersonal Män annan Kontors- och övrig förvaltningspersonal Män med högre utbildning Kvinnor Kvinnor ') Härav hava i 761 uppgivits såsom sysselsatta i mossarna. 2) Härav hava varit syssel-
125 antalet av arbetarne utgjorda dagsverken år siffrorna, enär i denna tabell arbetarne vid industrianläggningar, som driva tillverkning, hänförlig till två däremot, i föregående tabeller sådan fördelning ej ägt rum. Arbetarpersonal inom industrien anställda i medeltal under året Inalles Män Kvinnor Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år hem dagsverken, som utgjorts av de i kol. 13 redovisade arbetarne Inalles (avrundade tal) Per satta med träkolstillverkmng. 3) Härav utgöra 668 redaktionspersonal. 4) Härav utgöra 48 redaktionspersonal.
126 118 Industrigrupper Teknisk förvaltningspersonal Arbetsledare Förvaltningspersonal med högre utbildning annan Män Kvinnor Män Kontors- och övrig förvaltningspersonal Kvinnor Sockerraffinaderier Kombinerade sockerfabriker Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri 6. Textil- och beklädnadsindustri. Bomullsindustri : spinnerier väverier vaddfabriker Linne-, hamp- och juteindustri: spinnerier väverier Ylleindustri: spinnerier väverier schoddy fabriker Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker... Annan hithörande industri 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garverier Päls- och skinnvarufabriker Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri 8. Kemisk-teknisk industri. Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Kolnings- och trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-teknisk industri 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. Gasverk Vattenledningsverk för samtliga grupper
127 119 Arbetarpersonal inom industrien anställda i medeltal under året Inalles Män Kvinnor Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år Inalles Därav under 18 år hem dagsverken, som utgjorts av de i kol. 13 redovisade arbetarne Inalles (avrundade tal) Per
128 120 Tab. 7. Drivkraft använd Primärmotorer Industrigrupper 1. Malmbrytning oeh metallindustri. Järnmalmsgruvor och -anrikningsverk Andra malmgruvor och anrikningsverk Verk för framställning av järn och stål Verk för framställning av andra metaller Järn- och stålmanufaktur Skeppsvarv Fabriker för elektriska maskiner Fabriker för elektriska apparater och ledningar Instrument- och urfabriker Metallmanufaktur Guld- och silvervarufabriker Annan järn- och metallindustri 2. Jord- och stenindustri. Kolgruvor Torvindustri Brytning jämte grovhuggning och krossning av sten Finare stenförädlingsindustri Kalk- och kritbruk Cementfabriker Stengods- och lergodsfabriker Tegelbruk Porslins- och kakelfabriker Glasindustri Annan jord- och stenindustri 3. Träindustri. Sågverk och hyvlerier Låd- och fanérfabriker Pråmvarv och båtbyggerier Snickeri- och möbelfabriker Annan trävarufabrikation 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassefabriker Pappersbruk och pappfabriker Kartongvarufabriker och annan pappersindustri Tapetfabriker Grafiska anstalter 5. Livsmedelsindustri. Kvarnrörelser Stärkelsefabriker Pressjästfabriker Effektiva hästkrafter Vattenhjul Vattenturbiner Ångmaskiner Ångturbiner Oljemotorer Gasmotorer
129 121 inom industrien år Av primärmotorerna hava använts för omedelbar drift av maskiner och apparater Vattenhjul Ångmaskiner och och Olje- och gasmotorer -turbiner -turbiner Effektiva hästkrafter för drivande av elektricitetsgeneratorer Ångmaskiner o. gas Olje- och Vattenturbiner -turbiner motorer Elektriska motorer för omedelbar maskindrift använda motorer (kol. 12 o. 17)
130 122 Primärmotorer Industrigrupper Vatten, turbiner Effektiva hästkrafter Vattenhjul Ångmaskiner Ångturbiner Oljemotorer Gasmotorer Bagerier Råsockerbruk (inkl. saftstationer) Sockerraffinaderier Kombinerade sockerfabriker Choklad- och karamellfabriker Brännvinsbrännerier Destilleringsverk Fabriker för andra dryckesvaror Tobaksfabriker... Margarin- och flottfabriker samt talgraffinaderier Slakterier och charkuterier Fiskberedningsanstalter och konservfabriker Annan livsmedelsindustri 6. Textil- och beklädnadsindustri. Bomullsspinnerier och -väverier Lin-, hamp- och jutespinnerier och -väverier Ullspinnerier och ylleväverier Trikåfabriker Band- och gardinfabriker samt snörmakerier Repslagerier och bindgarnsfabriker Sömnadsfabriker Hatt- och mössfabriker Färgerier, blekerier och impregneringsfabriker Annan hithörande industri 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Garverier Päls- och skinnvarufabriker Skofabriker Gummivarufabriker Annan hithörande industri 8. Kemisk-teknisk industri. Färg- och fernissfabriker Olje-, tvål-, ljus- och parfymfabriker Konstgödningsfabriker Kolnings- och trädestillationsverk Krutbruk och andra sprängämnesfabriker Tändsticksfabriker Annan kemisk-teknisk industri 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. Gasverk Vattenledningsverk för samtliga grupper
131 123 Av primärmotorerna hava använts för omedelbar drift av maskiner och apparater för drivande av elektricitetsgeneratorer Vattenhjul och -turbiner Ångmaskiner och -turbiner Olje- och gasmotorer Effektiva hästkrafter Vattenturbiner Ångmaskiner o. -turbiner Olje- och gasmotorer Elektriska motorer för omedelbar maskindrift använda motorer (kol. 12 o. 17)
132 124 Tab. 8. Industriprodukternas kvantitet och värde åren 1913 och Anm. Här angives hela den redovisade produktionen av resp. varor, oavsett om dessa framställts till avsalu eller för vidare bearbetning vid framställningsverket. N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor 1. Malmbrytning och metallindustri. Järnmalm: Malmer. bergmalm: direkt användbar malm... slig S:a (n:r 1-2) sjö- och myrmalm Guldmalm Silver- och blymalm: direkt användbar malm slig S:a (n:r 5 6) Molybdenmalm Kopparmalm: Manganmalm: Zinkmalm: Nickelmalm Svavelkis: Briketter: direkt användbar malm... slig S:a (n:r 8-9) direkt användbar malm slig S:a (n:r 10-11) direkt användbar malm slig S:a (n:r 12 13) direkt användbar malm slig av järnslig av purple-ore S:a (n:r 15 16) S:a (n:r 17-18) Rostat zinkblände Metaller. Järn: Tackjärn Gjutgods, framställt direkt ur masugn S:a (n:r 20 21) Järnsvamp Smältstycken och råskenor, framställda medelst: lancashiremetod.. andra härdmetoder S:a (n:r 23 24) Gät samt smidbart gjutgods: Bessemermetall, sur: göt. gjutgods skrotat basisk: göt gjutgods, skrotat S:a (n:r 25-28)
133 125 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Tärde Kronor Kvantitet Värde Kronor Martinmetall, sur: göt gjutgods, skrotat basisk: göt gjutgods, skrotat S:a (n:r 29 32) Degelgötmetall: göt gjutgods, skrotat S:a (n:r 33 34) Elektrometall: göt gjutgods, skrotat S:a (n:r 35-36) S:a göt samt smidbart gjutgods (n:r 25-36) Blåsstål eller oräckt brännstål... Guld Silver, fint silverprecipitat Bly : verkbly (halvprodukt) tennbly blyskum frisk- och raffinadbly antimonbly Koppar: kopparskärslen (halvprodukt), cementkoppar (» ). slaggkoppar (» ).. garkoppar (» ).. raffinadkoppar, framställd av cementkoppar framställd av bessemerkoppar S:a (n:r 50 51) Zink: råzink (halvprodukt) handelszink finzink Legeringar: Ferrolegeringar: kiseljärn kitselmanganjärn manganjärn kromjärn andra slag S:a (n:r 55 59) Guld- och silverlegeringar Andra legeringar Arbetes av metaller. Stångjärn o. -stål samt andra grövre tillverkningar av smidesjärn etter -stål: Smitt stångjärn och -stål samt annat grovsmide Vartavalsat järn och stål: Ämnen: billets och blooms tubämnen, ihåliga
134 126 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor tubämnen, massiva annat ämnesjärn för manufakturering S:a (n:r 63 66) Grovjärn : stångjärn o. -stål, runt, fyrkant o. platt vinkeljärn, balkar och annat fasonjärn järnvägsskenor skarvjärn och bottenplåtar hjulband (tires) axlar annat grovjärn S:a (n:r 67 73) Mediumjärn : stångjärn och -stål, runt, fyrkant och platt vinkeljärn, balkar och annat fasonjärn annat mediumjärn S:a (n:r 74 76) Finjärn : band-, söm- och annat finjärn valstråd strips S:a (n:r 77 79) Stångjärnsavhugg Plåt: grov- och mediumplåt tunnplåt S:a (n:r 81 82) S:a smitt och varmvalsat järn och stål (n:r 62 82) Därav tillverkat: av välljärn... av götmetall. Gjutgods, framställt efter tackjärns omstnältning : icke aducerat aducerat S:a (n:r 83-84) Annan järnmanufaktur : Dragen tråd Rör av smidbart järn och stål Draget och kallvalsat järn och stål, andra slag Bleckvaror och andra arbeten av tunnplåt Trådduk och trådnät Linor Spik och stift Hästskor Hästskosöm och broddar Bult, mutter och skruv (ej träskruv)... Träskruv Kättingar och kedjor Vagns- och spiralfjädrar 1 Siffrorna jämförbara. för år 1913 och år 1914 äro, på grund av förändrat redovisningssätt, icke fullt
135 127 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet Är 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Spadar, skyfflar, högafflar, liar och andra handredskap för jordbruket... Sågklingor, sågblad och handsågar... Filar och raspar Yxor, bilor, släggor, hammare, handhyvlar och dylika handverktyg Knivar, alla slag (utom maskinknivar) Saxar, alla slag (utom maskinsaxar)... Manufaktur- och byggnadssmide, såsom lås, reglar, gångjärn, beslag o. d... Diverse ej specificerad järnmanufaktur S:a (n:r )! Metallgjutgods Annan metallmanufaktur : Plåt: av koppar» mässing» aluminium Rör: av koppar» mässing» aluminium Tråd, skenor, kablar och stänger: av koppar» mässing» aluminium Spik, nitar och bultar Armatur för gas, vatten och ånga Fotogenkök Fotogenförgasningslampor Andra lampor och belysningsarmatur.. Metallduk Kapsyler... : Patronhylsor Mantlade kulor och kulmantelämnen... Hagel och blykulor Andra bly varor Diverse ej specificerade arbeten S:a (n:r ) Guld-, silver- och nysilverarbeten: Guldarbeten, med en finhalt av minst 760/1000 fint guld med lägre finhalt Silverarbeten Gulddrageriarbeten samt bladguld och bladsilver Nysilverarbeten övriga arbeten Reparationer S:a (n:r ) 1 Jämför n:r 193.» Härav stänger kg. 8»» » 4 Siffrorna för år 1913 och år 1914 äro icke med varandra jämförbara. De förra avse endast oladdade hylsor för avsalu, de senare hela hylstillverkningen.
136 128 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Galvanisering, förnickling, etsning och dylik behandling: av inköpt material, försäljningsvärde...» främmande material, förädlingslön.. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur. Fartyg och båtar: Fartyg för ångmaskins- och motordrift: nybyggnader reparationer Mindre båtar och pråmar (nybyggnader och reparationer): med motor utan motor S:a (n:r ) Fordon: Järnvägs- och spårvagnar Automobiler Andra vagnar och vagnsdelar Velocipeder och velocipeddelar Flygmaskiner S:a (n:r ) Elektriska maskiner, apparater och ledningar: Generatorer, motorer, transformatorer Pådrags- och regleringsmotstånd, säkerhetsapparater, strömställare, apparattavlor etc.; elektrisk uppvärmningsmateriel Glödlampor Telefon- och telegrafapparater, elektricitetsmätare samt övriga hit hänförliga fysiska instrument. Ackumulatorer och galvaniska element Dynamoborstar och kolelektroder Elektriska kablar och ledningar, överklädda S:a (n:r ) Andra maskiner och maskindelar: Ångpannor, förvärmare, kondensorer... Ångmaskiner, ångturbiner, lokomobiler, ångvältar Lokomotiv och tändrar Motorer för gas, fotogen, råolja, bensin o. dyl.; gasgeneratorer Vattenturbiner och regulatorerfördylika Vindmotorer Axellager och transmissioner Pumpar, fläktar, ventilatorer, biåsmaskiner, kompressorer, exhaustorer... Kylmaskiner
137 129 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Lyft-, hiss-, uppfordrings-, lastnings-, lossnings-, spel- och transportanordningar Mudderverk, gräv- och torvmaskiner... Lantbruksmaskiner Mjölkskumningsmaskiner Sy- och stickmaskiner Maskiner och maskindelar för: metallbearbetning gjuterier sten- och mineralbearbetning tegel-, cement-, ler-, glas- och porslinsfabriker trä- och korkbearbetning pappersmasse-, papp- och pappersfabriker boktryckerier, bokbinderier och kartongfabriker bryggerier, brännerier och reningsverk socker-, stärkelse-, jäst-, margarinoch mineralvattenfabriker mejerier, sädesk varnar, bagerier, choklad- och konfektfabriker textilvarufabriker läder- och gummifabriker tändsticksfabriker andra ändamål Diverse ej specificerat maskingods... S:a (n:r ) Krigsmateriel : Gevär (även jakt-), revolvrar, pistoler och kulsprutor Kanoner, haubitser och mörsare, lavetter, kanontorn Pansar (ej fastsittande å lavett eller torn) Projektiler Annan krigsmateriel, ej annorstädes upptagen S:a (n:r ) Andra verkstadsarbeten: Järnsängar Vågar Eldsläckningsattiralj Kassaskåp och kassavalvsdörrar Järnvägsmateriel, ej annorstädes upptagen Järnkonstruktioner och grövre plåtarbeten Ventilations- och värmeledningsmateriel Rörledningsarbeten och sanitetsanläggningar Reparationsarbeten S:a (n:r ) 1 För ar 1913 hänfört under rubr Ökningen år 1914 beror delvis på fullständigare redovisning. Kommertkollecii berättelse om industri dr 1914.
138 130 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 1 och 2 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Instrument : Musikinstrument: pianon och flyglar orglar och harmonier andra Övriga instrument: kirurgiska och medicinska optiska andra S:a (n:r ) Ur 2. Jord- och stenindustri. Stenkol och andra produkter från stenkolsgruvorna : Stenkol Eldfast lera Klinkerlera S:a (n:r ) Torvprodukter : Bränntorv: handtorv maskintorv: älttorv maskinformtorv S:a (n:r ) Torvpulver Torvströ, balpressad Torvmull,» Torvströ och torvmull, försåld i opressad form S:a (n:r ) Sten och stenarbeten: Granit och gnejs: råblock krossad sten och makadam... gatsten, handslagen maskinslagen kantsten för gatu- och vägarbeten byggnadssten (ej slipad, polerad eller skulpterad) sten för tekniska andamål andra arbeten: ej slipade, polerade eller skulpterade slipade eller polerade skulpterade S. k. svarta och gröna graniter: blocksten krossad sten arbetad sten: enbart huggna arbeten slipade, polerade eller skulpterade arbeten... Porfyr: monumentsten
139 131 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 2 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Täljsten: byggnads- och monumentsten hällar, ugnar, husgeråds- och prydnadssaker täljstensmjöl Skiffer: takskiffer andra arbeten Sandsten och kvartsit: råsten flis och krossad sten byggnads- och monumentsten kvarn- och defibrörstenar slip- och brynstenar andra arbeten Kalksten och dolomit: råsten skärv och krossad sten kalkstensmjöl byggnads- och monumentsten : enbart huggen hyvlad eller slipad skulpterad Marmor: råsten byggnads- och monumentsten möbelmarmor och andra arbeten Fältspat: omalen malen Kvarts: omalen malen S:a (n:r ) Kalk, bränd: osläckt släckt S:a (n:r ) Krita Kiselgur Kaolin Cement Murbruk Arbeten av cement och konstgjord sten : Cementarbeten Golvbeläggningsmaterial Konstgjorda kvarnstenar Diverse arbeten av konstgjord sten... S:a (n:r ) Asfaltarbeten Gipsarbeten Lervaror och därmed jämförliga produkter: Kakel Porslin, äkta» oäkta och fajans S:a (n:r ) Sten- och lerkärl: av klinkerlera. av andra leror. S:a (n:r )
140 132 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 2 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Tegel och diverse andra varor: Tillverkningar av stenkolsfältens leror och skiffrar: eldstäder, ugnar o. d tegel trottoarsten rör och rördelar malda utskeppningsleror Tillverkningar av andra leror och skiffrar : murtegel 12" x 6" x 3"» 10" x 5" x 2 1/2t"» andra dimensioner taktegel håltegel fasadtegel reveteringstegel klinttegel radialtegel rör och rördelar golv- och väggplattor (tiles) andra slag Tillverkningar av andra råämnen: chamottevaror: gasretorter andra slag kalksandtegel alunskiffertegel och asktegel kvarts-, kvartsit-, dinas- och silikategel S:a (n:r ) Glasvaror: Buteljer Medicinglas, flaskor och burkar Hushålls- och prydnadsglas (inkl- lampglas och -kupor) Fönsterglas Råglas Folierade och slipade arbeten av fönster- och spegelglas Glasmålningar samt bly- och mässingsinfattade glas Andra glasarbeten S:a (n:r ) Diverse till jord- och stenindustrien hörande produkter: Brunsten, pulveriserad Elektrodmassa Grafit 2 1 Stycketals- och viktuppgifterna avse samma kvantiteter. t Härav kg med ett värde av 6025 kr. framställda vid gasverk.
141 133 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 2 och 3 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Isoleringsmaasa Koks: gasverkskoks andra S:a (n:r ) Smärgel, smärgelskivor och smärgelpapper samt andra konstgjorda slipoch polermedel 3. Träindustri. Sågade och hyvlade trävaror: a) av furu och gran: ohyvlade plankor, hattens, scantlings och brader: 1 minst 21 cm (8 1 /2") breda: av furu av gran cm (6 8 1 /2") breda: av furu av gran under 15 cm (6") breda: av furu av gran till mått och slag ej specif. S:a (n:r ) hyvlade brader: minst 21 cm (8 1 /2") breda: av furu av gran cm (6 8 1 /2") breda: av furu av gran under 15 cm (6") breda: av furu av gran till mått och slag ej specif S:a (n:r ) andra slag: bräd- och plankstump spjälved (lathwood) samt takstickor, takspån och laths lakter, reglar, ribbor och lister... lådämnen: ohyvlade hyvlade stav, lagg- och bottenstäver inbegripna S:a (n:r ) b) av andra inhemska träslag: plankor och brader inbe slav, lägg- och bottenstäver gripna andra slag S:a (n:r ) Sågnings- och hyvlingslön Lådor: cigarrandra S:a (n:r ) 1 Uppgifterna rörande ohyvlade plankor, battens, scantlings och bräder omfatta även för hyvling avsedd vara, varför de uppgivna kvantiteterna hyvlade bräder till största delen inga häri. 2 Plankor och bräder äro häri inbegripna.
142 134 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 3 och 4 Krantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Fanér Snickeriarbeten: Byggnadsmaterial, såsom dörrar, fönsterramar, parkettgolv m. m Svarveriarbeten : bobiner andra Möbler Andra snickeriarbeten S:a (n:r ) Andra träarbeten samt varor av diverse växtämnen: Barnvagnar Halmhylsor Korgvaror Kork, skuren Kappar Leksaker Ramlister Reveteringsmattor Skopligg Spänaskar Tunnbinderiarbeten Träimpregnering Träskor och läster Träull Tändsticksämnen Andra hithörande fabrikat 4. Pappers- och grafisk industri. Pappersmassa : Mekanisk: våt torr Kemisk: sulfitcellulosa, blekt oblekt: våt... torr... sulfatcellulosa, blekt oblekt: våt... torr... S:a med reduktion till torr vikt (n:r ) Papp 1 : Glansglättad (även presspapp) samt konstläderpapp (304 A, B) Annan, ej särskilt nämnd papp, naturfärgad, vit eller färgad i massan, även guskad (304 C) Asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller tjäroljor bestruken eller impregnerad papp (även s. k. asfalt- eller tjärfilt) (305 A) 1 De efter varje rubrik inom parentes upptagna siffror och littera angiva nummer i statistiska varuförteckningen d. 10 dec
143 135 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 4 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Förhydningspapp (305 B) Grålumppapp (305 C) Kartongpapp och s. k. kriterad app, impregnerad eller bestru- annat ämne än asfalt, pkenmed tjära eller tjäroljor samt andra ej särskilt nämnda slag (306) S:a (n:r ) Papper 1 : Gult halm-, grålump- och annat naturfärgat (ofärgat) grovt omslagspapper, även bestru ket med asfalt eller liknande ämne (307) Tidningspapper (308) Finpapper: post-, skriv-, rit-, kopie-, silkes-, bok- (till kontorsböcker o. dyl.), läsk- och filtrerpapper (309, 310, 311 C, D, I, K) Boktryckspapper (311 A) Grovt silkespapper (311 B)... Omslagspapper: brunt slipträpapper (Havanna) (311 E) rent cellulosapapper (311 F)... av cellulosa och slipträmassa (311 G) Tapet- och annat papper för klistring, bestrykning eller målning (311 L) Lyxpapper: kriterat, kreperat, förgyllt, försilvrat eller belagt med annan metall, fernissat, lackerat, försett med tryckta mönster, plisserat eller pfi annat sätt på ytan förädlat papper; kartongpapper (312, 313) Ljuskänsligt fotografiskt papper (314 A) Pergamentpapper (även imiterat) (314 B) Papper, impregnerat eller bestruket med kemikalier etc, annat än ljuskänsligt fotografiskt, pergament- och ljustryckspapper (314 D) Papper, ej specif. S:a (n:r ) 1 De efter varje rubrik inom parentes upptagna siffror och littera angiva nummer i statistiska varuförteckningen d. 10 dec En post på kg med ett värde av kr. har i 1913 års berättelse oriktigt förts under rubr. 369 i stället för rubr. 376.
144 136 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 4 och 5 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Papp, impregnerad annorstädes än vid pappersbruk Vulkanfiber Cellulosavadd Papp- och pappersarbeten: Bokbinderiarbeten Kartongarbeten Påsar och kuvert Andra slag S:a (n:r ) Tapeter och bårder Arbeten av grafisk industri: Bok- och accidenstryck Tidningstryck Stentryck Stål- och koppartryck Kemigrafiska arbeten och klichéer 2.. S:a (n:r ) Stilar Tryckstämplar 5. Livsmedelsindustri. Kvarnprodukter : Mjöl: vetemjöl rågmjöl kornmjöl havremjöl rismjöl andra slag Gryn: vetegryn korngryn havregryn risgryn andra slag Kli, alla slag Gröpe, alla slag S:a (n:r ) Förmalningslön för främmande mald Stärkelse: potatisstärkelse, prima och sekunda gråstärkelse. vetestärkelse risstärkelse S:a (n:r ) Pressjäst Bröd, alla slag Käx Produkter av sockerindustri: Råsocker Raffinerat socker 1 Kvantiteten har i 1913 års berättelse angivits 4 milj. kg för stor på grund av felaktig, sedermera beriktigad uppgift från en fabrik i Malmö. 2 Inklusive ljustryck. 3 Tillverkningsskatten är medräknad i värdet.
145 137 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 5 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Sirap Melass Sockersnitsel Betmassa Choklad och kakao Karameller, konfekt och marmelad Råbrännvin, tillverkat vid lantbruksbrännerier >» pressjästfabriker»» sulfitbrännerier.. S:a (n:r ) Renat brännvin Malt Maltdrycker: Porter Lageröl Pilseneröl Extra ölsorter, underjästa överjäst öl Lager- och pilsenerdricka Svagdricka, lagrat vanligt S:a (n:r ) Mineralvatten och läskedrycker Punsch Vin och saft Tobaksfabrikat: Cigarrer och cigarrcigarretter Cigarretter Karvad tobak (kardus-) Spunnen» (rull- och press-) Snus S:a (n:r ) Mejeriprodukter : Smör: gräddsmör vasslesmör S:a (n:r ) Ost: dessertost annan helfet ost halvfet ost skummjölksost mesost S:a (n:r ) Kasein: rått torkat S:a (n:r ) Talg, flott, margarin m. m.: Premier jus Oleomargarin 1 Tillverkningsskatten är medräknad i värdet. 2 Stycketals- och viktuppgifterna avse samma kvantiteter.
146 138 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 5 och 6 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Presstalg Syretalg Konstister och flott Kokossmör (rent kokosfett) Margarin Ostoleo Margarinost 1 Svinslakteriprodukter : Fläsk Charkuterivaror Fisk, saltad, inlagd, torr eller rökt: Sill Annan fisk S:a (n:r ) Konserver: Fisk- och skaldjurskonserver: ansjovis andra slag Andra konserver S:a (n:r ) Andra näringsämnen: Makaroner Potatis- och sagogryn Stärkelsesocker och stärkelsesirap... Kaffesurrogat Rostning av kaffe: av egen vara, fullt försäljn.-värde» främmande vara, rostningslön... Kryddmalning: av egen vara, fullt försäljningsvärde» främmande vara, malningslön Bordsalt, preparerat, senap och soja.. Diverse ej specif. näringsämnen (maltextrakt, mjölksocker, torrmjölk, bakpulver m. m.) Kraftfoder: Linfrökakor och linfrömjöl Rapskakor Melassfoder Övriga kraftfoder S:a (n:r ) 6. Textil- och beklädnadsindustri. Den egentliga textilindustrien. Garn och tråd: Ullgarn Kamgarn Bomullsgarn Linne- och hampgarn Jutegarn Tråd S:a (n:r ) 1 Margarinost redovisas först fr. o. m. år 1914.
147 139 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 6 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Spinnlön för främmande gods Repslageritillverkningar : Segel- och bindgarn Tågvirke S:a (n:r ) Schoddy och annan konstull Vadd Trassel Vävnader: Sidenvävnader Hel- och halvyllevävnader 1 Bomullsvävnader: oblekta, ofärgade och otryckta 1 blekta eller färgade tryckta eller pressade S:a (n:r ) Linne- och hampvävnader Jutevävnader: oblekt och ofärgad säckeller packväv andra slag S:a (n:r ) S:a vävnader (n:r ) Vävlön för främmande gods Andra hithörande tillverkningar: Trikåvaror Band, hel- och halvsidenandra slag S:a (n:r ) Remmar och slangar Snören och snörmakeriarbeten Fisknät Spetsar och spetsvävnader Trådgardiner Färgning, blekning, tryckning och impregnering: av inköpt material (kvantitet och försäljningsvärde) av främmande material (förädlingslön) Beklädnadsindustrien och diverse till textilindustrien hörande mindre grupper. Sömnadsartiklar : Färdigsydda kläder (ej oljekläder)... Kravatter Korsetter Hängslen Markiser, presenningar, segel, tält, oljekläder Vitvaror och andra sömnadsartiklar... S:a (n:r ) Andra hithörande tillverkningar: Hattar Mössor Paraplyer och parasoller 1 Stampad filt inräknad.
148 140 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 6 8 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Rullgardiner Förbandsartiklar Konstgjorda blommor 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri. Beredda hudar och skinn: Sul- och bindsulläder: kärnstycken och maskinremläder hela och halva hudar samt stycken därav, ej hänförliga under föregående rubrik Andra slag: plattläder och ovanläder, vegetabiliskt garvade, alla slag... mineralgarvat läder, alla slag, ävensom lackläder vit- och sämskgarvat läder... S:a (n:r ) Beredningslön för främmande råvara Päls- och skinnvaror: Pälsvaror Handskar Andra skinnvaror S:a (n:r ) Skofabrikat : Skodon Sandaler, tofflor och tygskor Nåtlingar Diverse till skoindustrien hörande arbeten (ränder, klackar m. m.) S:a (n:r ) Gummivaror: Galoscher Gummiremmar Andra gummivaror S:a (n:r ) Andra hithörande tillverkningar: Driv- och transportremmar, snören och slangar av läder samt tekniska lädervaror Reseffekter, etuier, plånböcker o. dyl. Andra läderarbeten Sadelmakeriarbeten Tagel, berett Hår- och tagelgarn Hår- och tagelvävnader Borstbinderiarbeten Plymer 8. Kemisk-teknisk industri. Färger och fernissor: Slamfärger Rödfärg
149 141 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 8 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Kimrök Bronsfärger Smör- och ostfärger Trycksvärta Bok-, sten- och koppartrycksfärger Oljefärger Spackelfärg Spritfernissor, spritfärger (glasyrfärger) skeppsbottenfärg Oljefernissor, standolja, boktrycksfer nissa m. m Fernissor, andra slag (kopal-, asfaltsiccativfernissor m. m.), samt lack' och emaljfarger Andra färger, Andra hithörande preparat S:a (n:r ] Oljor och fett, ej annorstädes upptagna: Linolja Rov- och rapsoljor Animaliska oljor Smörjoljor Benfett Maskin- och vagnssmörja Läderoljor och lädersmörjor Övriga oljor och fett S:a (n:r ) Ljus och produkter vid stearintillverkning: Ljus (stearin-, kompositions- o. paraffin- Stearin Olein och andra feta syror Glycerin, rå renad Stearinbeck Såpa, tvål och därmed sammanhörande fabrikat: Såpa Toalettvål Annan tvål Tvätt- och såppulver S:a (n:r ) Parfymer och eau de Cologne Kosmetiska artiklar, toalett- och munvatten m. m. Konstgjorda gödningsämnen: Superfosfat Tomasfosfat Kalkkväve Benmjöl Fiskguano Pudrett Andra gödningsämnen S:a (n:r ) 1 Därav kg med ett värde av kr. framställt vid säp- och tvälfabriker.
150 142 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 8 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor Träkol: av skogsved, milkolade 1 ugnskolade av sågverksribb, milkolade... ugnskolade... S:a (n:r ) Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen: a) av trä: Tjära och tjärolja Beck och beckolja Träolja Träsprit, beräknad som 100-%-ig... Terpentinolja Flytande harts (polyterpén) Formalin Ättiksyrad kalk, beräkn. som 80-%-ig Aceton Kreosotolja och andra trädestillationsprodukter b) av stenkol: Stenkolstjära Asfalttjära och andra till bestrykning av tak el. dyl. beredda fabrikat av stenkolstjära Andra produkter av stenkolstjära... Sprängämnen : Svartkrut Röksvagt krut: nobelkrut (ballistit)... nitrocellulosakrut Bomullskrut: pressat icke pressat Dynamit och andra nitroglycerinhaltiga sprängämnen Icke nitroglycerinhaltiga sprängämnen, ej ovan upptagna S:a (n:r ) Ammunition: laddning av patronhylsor och andra ammunitionsfabrikat Stubin Fyrverkeripjäser Tändstickor: säkerhetständstickor andra slag S:a (n:r ) Oorganiska syror, baser och sätter m. m: Aluminiumforeningar (aluminiumhydrat, -sulfat, alun m. m.) Ammoniak : kaustik, beräknad som 25-%-ig 1 Jfr texten, sid kg träsprit, kg terpentinolja samt hela kvantiteten flytande harts hava framställts vid pappersmassefabriker. 3 Siffrorna rörande ammunitionstillverkningen för år 1913 ä» ej jämförbara med dem för år I förra fallet, men ej i det senare inbegipes värdet & hylsor m. m. Jfr anm. 4 å sid. 127.
151 143 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 8 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor salpetersyrad (ammoniumnitrat) svavelsyrad (ammoniumsulfat) Ammoniak vatten Blodlutsalt Fosforsyra Gips Järnvitriol Kalciumkarbid Kaustikt kali» natron Klorater och perklorater Klorkalk Kopparvitriol Kristalliserad soda Natriumsulfat (glaubersalt) Natriumbisulfat Salpetersyra, berfikn. som 100-%-ig monohydrat Saltsyra, beräkn. som 100-%-ig klorväte Svavelsyra, beräkn. som 100-%-ig monohydrat Vattenglas (natriumsilikat) Förtätade gaser: Kolsyra Syrgas Vätgas Acetylen (dissousgas) Andra gaser Andra kemisk-tekniska fabrikat: Benkol Blanksmörja, skovax o. a. ej sprithaltiga putsmedel för läderarbeten.. Bläck. Dextrin och preparater därav (appreturmedel) Draglim och gelatin Eterarter samt fruktessenser och fruktextrakter Flytande lim och gummi Glödstrumpor, avbrända Harts Hartslim Kompositionslinne Lack Linoleummattor Valsmassa Vegetabiliska garvningsämnen Ättika: träättika, beräkn. som 100-%-ig (ättiksyra) spritättika, beräkn. som 10-%-ig Diverse fabrikat 1 Värdet är i 1913 års berättelse för lågt angivet. 2 Kvantiteten har i 1913 års berättelse felaktigt angivits till 186 i stället för kg.
152 144 N:r Industrigrupper och varuslag Grupp 9 Kvantitetsgrund Kvantitet År 1914 År 1913 Värde Kronor Kvantitet Värde Kronor 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk.. Försåld elektrisk energi: direkt till konsumenter till återförsäljare Kolgas Vattengas Acetylengas Gasverk. Vattenledningsverk. Distribuerat vatten: vattenavgifter och på annat sätt upptagen ersättning för vattenförbrukning
153 Tab. 9. Tillverkningar år 1914, som till någon del varit föremål för vidare bearbetning vid de verk, där de framställts. 145 N:r i tab. 8 Varuslag Kvantitetsgrund Produktion för vidare bearbetning vid framställningsverket Kvantitet Värde Kronor Produktion för avsalu Kvantitet Värde Kronor Hela produktionen Kvantitet Värde Kronor Järn: Tackjärn Gjutgods, framställt direkt ur masugn S:a (n:r 20 21) Smältstycken och räskenor, framställda medelst: lancashiremetod andra härdmetoder S:a (n:r 23 24) Göt samt smidbart gjutgods: Bessemermetall, sur: göt gjutgods, skrotat basisk: göt gjutgods, skrotat... S:a (n:r 25 28) Martinmetall, sur: göt gjutgods, skrotat basisk: göt gjutgods, skrotat... S:a (n:r 29 32) Degelgötmetall: göt gjutgods, skrotat S:a (nr 33 34) Elektrometall : göt gjutgods, skrotat S:a (n:r 35 36) S:a göt samt smidbart gjutgods (n:r 25 36) Blåsstål eller oräckt brännstål Bly: Verkbly Koppar: Kopparskärsten Cementkoppar Slaggkoppar Garkoppar Zink: Råzink Stångjärn och -stål samt andra grövre tillverkningar av smidesjärn eller -stål: Smitt stångjärn och -stål samt annat grovsmide... Varmvalsat järn och stål: Ämnen: billets och blooms tubämnen, ihåliga massiva annat ämnesjärn för manufakturering S:a (n:r 63 66) Kommerskollegii berättelse om industri dr 1914.
154 146 N:r i tab. 8 Varuslag Kvantitetsgrund Produktion lör vidare bearbetning vid framställningsverket Kvantitet Värde Kronor Produktion lör avsalu Kvantitet Värde Kronor Hela produktionen Kvantitet Värde Kronor Grovjärn : stångjärn och -stål, runt, fyrkant och platt vinkeljärn, balkar och annat fasonjärn järnvägsskenor skarvjärn och bottenplåtar... hjulband (tires) axlar annat grovjärn S:a (n:r 67 73) Mediumjärn: stångjärn och -stål, runt, fyrkant och platt vinkeljärn, balkar och annat fasonjärn annat mediumjärn S:a (n:r 74 76) Finjärn : band-, söm- och annat finjärn valstråd strips S:a (n:r 77 79) Stångjärnsavhugg Plåt: grov- och mediumplåt.. tunnplåt S:a (n:r 81-82) S:a smitt och varm valsat järn och stål (n:r 62 82) Därav tillverkat: av välljärn av götmetell Gjutgods, framställt efter tackjärns omsmältning: icke aducerat aducerat S:a (n:r 83-84) Dragen tråd Rör av smidbart järn och stål Draget och kallvalsat järn och stål, annat än tråd och rör Metallgjutgods Sågade trävaror av furu och gran : ohyvlade plankor, hattens, scantlings och bräder: minst 21 cm (8 1 /2") breda: av furu av gran cm (6 81/2") breda: av furu av gran under 15 cm (6") breda: av furu av gran till mått och slag ej specif S:a (n:r )
155 147 N:r i tab. 8 Varuslag Kvantitetsgrund Produktion lör vidare bearbetning vid framställningaverket Kvantitet Värde Kronor Produktion lör avsalu Kvantitet Värde Kronor Hela produktionen Kvantitet Värde Kronor Pappersmassa : Mekanisk: våt torr Kemisk: sulfitcellulosa, blekt oblekt: våt... torr... sulfatcellulosa, blekt oblekt: våt... torr... S:a, med reduktion till torr vikt (n:r ) Malt Produkter vid margarintillverkning: Premier jus Oleomargarin Presstalg Syretalg Kokossmör (rent kokosfett)... Garn och tråd: Ullgarn Kamgarn Bomullsgarn Linne- och hampgarn Jutegarn Tråd S:a (n:r ) Schoddy och annan konstull... Produkter vid stearintillverkning: Stearin Olein och andra feta syror... Bomullakrut, opressat Ammoniak, salpetersyrad (ammoniumnitrat) Fosforsyra Kalciumkarbid Kaustikt kali Salpetersyra, beräknad som 100-%-ig monohydrat Svavelsyra, beräknad som 100- %-ig monohydrat Eterarter samt fruktessencer och fruktextrakter
156 148 Översikt av varuangivningen i tab. 8. Aperçu des produits principaux indiqués dans le tabl. 8. Nummer Numéro Nummer Numéro 1. Malmbrytning och metallindustri. Extraction de minerais et industrie métallifère Malmer. Minerais Järnmalm. Minerai de fer... Andra malmer. Autres minerais Guldmalm. Minerai d'or... Silver- och blymalm. Minerais d'argent et de plomb... Molybdenmalm. Minerai de molybdène Kopparmalm. Minerai de cuivre Manganmalm. Minerai de manganèse Zinkmalm. Minerai de zinc Nickelmalm. Minerai de nickel Svavelkis. Pyrite Järnmalmsbriketter. Briquettes en minerai de fer Kostat zinkblände. Sulfure de zinc grillé Metaller. Métaux Järn. Fer Tackjärn (inkl. järnsvamp). Fonte Välljärn. Massiaux Göt (inkl. brännstål). Acier Andra metaller. Autres métaux Guld. Or Silver. Argent Bly. Plomb Koppar.,Cuivre Zink. Zinc Legeringar. Alliages Arbeten av järn och stål. Ouvrages en fer et en acier... Stångjärn och -stål samt andra grövre tillverkningar av smidesjärn eller -stål. Fer et acier en barres ainsi que d'autres produits gros en fer doux et en acier Gjutgods. Ouvrages de fonte... Annan järnmanufaktur. Autres articles en fer Arbeten av andra metaller. Ouvrages en autres métaux... Gjutgods. Ouvrages de fonte... Annan metallmanufaktur. Autres articles en métaux communs Guld-, silver- och nysilverarbeten. Ouvrages en or, en argent et en argent anglais.. Galvanisering, förnickling, etsning och dylik behandling. Galvanisation, nickelage etc. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur. Navires, carrosserie, machines, instruments et horlogerie Fartyg och båtar. Navires et bateaux Fordon. Carrosserie Elektriska maskiner, apparater och ledningar. Machines et appareils électriques Andra maskiner och maskindelar. Autres machines et parties de machines Krigsmateriel. Matériel deguerre Andra verkstadsarbeten. Autres produits d'ateliers mécaniques Instrument. Instruments Ur. Horlogerie 2. Jord- och stenindustri. Industrie de la terre et de la pierre Stenkol och andra produkter från stenkolsgruvorna. Houille et autres produits des mines de houille Stenkol. Houille Leror. Argiles Torvprodukter. Produits de tourbe Sten och stenarbeten. Pierres et ouvrages en pierre Kalk. Chaux Krita. Craie Kiselgur. Farine fossile Kaolin. Kaolin Cernent. Ciment Murbruk. Mortier Arbeten av cement och konstgjord sten. Ouvrages en ciment et en pierre artificielle
157 149 Nummer Numéro Nummer Numéro Asfaltarbeten. Ouvrages en asphalte Gipsarbeten. Ouvrages en plâtre Lervaror och därmed jämförliga produkter. Artides en terre... Kakel. Carreaux de brigue glacée Porslin och fajans. Porcelaine et faïence Tegelvaror m. m. Briques et tuiles Glasvaror. Articles de verre Diverse till jord- och stenindustrien hörande produkter. Divers produits de l'industrie de la terre et de la pierre 3. Träindustri. Industrie du bois Sågade och hyvlade trävaror. Bois sciés et rabotés Lådor. Caisses Fanér. Feuilles de placage Snickeriarbeten. Ouvrages de menuiserie Andra träarbeten samt varor av diverse växtämnen. Autres ouvrages en bois et produits de matières végétales diverses 4. Pappers- och grafisk industri. Industrie du papier et industriel graphique Pappersmassa. Pâte de bois Papp. Carton Papper. Papier Vulkanfiber. Fibre vulcanisée... Cellulosavadd. Cellulose Papp- och pappersarbeten. Objets en carton et en papier Tapeter och bårder. Papier de tenture et bordures Arbeten av grafisk industri. Produits de l'industrie graphique... Stilar. Caractères d'imprimerie... Tryckstämplar. Poinçons 5. Livsmedelsindustri. Industrie des denrées alimentaires Kvarnprodukter. Produits meuniers Stärkelse. Fécules Pressjäst. Levure pressée Bröd. Pain Käx. Biscuits Produkter av sockerindustri. Produits de l'industrie sucrière... Choklad och kakao. Chocolat et cacao Karameller, konfekt och marmelad. Bonbons, confitures et marmelades Råbrännvin. Eau-de-vie brute... Renat brännvin. Eau-de-vie rectifiée Malt. Malt Maltdrycker. Boissons fermentées à base de malt Mineralvatten och läskedrycker. Eaux minérales et boissons rafraîchissantes Punsch. Punch Vin och saft. Vins et sirops... Tobaksfabrikat. Tabac manufacturé Mejeriprodukter. Produits de laiterie Talg, flott, margarin m. m. Suifs, graisses, margarine etc Svinslakteriprodukter. Produits d'abattoirs de porcs Charkuterivaror. Produits de charcuterie Fisk: saltad, inlagd etc. Poissons salés, marinés etc Konserver. Conserves Andra näringsämnen. Autres denrées alimentaires Kraftfoder. Pâture fortifiante Textil- och beklädnadsindustri. Industrie textile et des vêtements Den egentliga textilindustrien. Industrie textile proprement dite Garn och tråd. Fils Repslageritillverkningar. Cordage Schoddy, vadd, trassel m. m. Shoddy, ouate, bourre Vävnader. Tissus Andra hithörande tillverkningar. Autres produits de cette industrie Färgning, blekning, tryckning och impregnering. Teinture, blanchiment, impression et imprégnation Beklädnadsindustrien och diverse till textilindustrien hörande mindre grupper. Industrie des vêtements et divers groupes de l'industrie textile Sömnadsartiklar. Articles de couture Andra hithörande tillverkningar. Autres produits de cette industrie
158 150 Nummer Numéro Nummer Numéro 7. Läder-, hår- och gummivarnindustri. Industrie du cuir, des poils et du caoutchouc Beredda hudar och skinn. Peaux et cuirs préparés Päls- och skinnvaror. Objets de peaux et de cuirs Skofabrikat. Chaussures Gummivaror. Artides en caoutchouc Andra hithörande tillverkningar. Autres produits de cette industrie 8. Kemisk-teknisk industri. Industrie chimique Färger och fernissor. Couleurs et vernis Oljor och fett, ej annorstädes upptagna. Huiles et graisses non mentionnées ailleurs Ljus och produkter vid stearintillverkning. Bougies et produits stéariques Såpa, tvål och därmed sammanhörande fabrikat. Savons et produits similaires Parfymer och eau de Cologne. Parfum et eau de Cologne Kosmetiska artiklar, toalett- och munvatten. Artides cosmétiques, eaux dentifrices, eaux de toilette Konstgjorda gödningsämnen. Engrais chimiques Träkol. Charbon de bois Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen. Produits de distillation sèche et produits similaires Sprängämnen. Matières explosives Ammunition. Munition Stubin. Étoupilles Fyrverkeripjäser. Pièces de feu d'artifice Tändstickor. Allumettes Oorganiska syror, baser och salter m. m. Acides, bases et sels inorganiques etc Förtätade gaser. Gaz condensés Andra kemisk-tekniska fabrikat. Autres produits chimiques 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. Usines d'électricité, à gaz et à eau Distribuerad elektrisk energi. Énergie électrique distribuée Gas. Gaz Kolgas. Gaz de charbon Acetylengas. Gaz d'acétylène Distribuerat vatten. Eau distribuée
159 151 Varuförteckning med angivande av nummer i tab. 8 och industrigrupp. Accidenstryck Acetat Aceton Acetylengas : förtätad (dissousgas) distribuerad från gasverk Ackumulatorer Aduceringsgods Album Aluminiumföreningar... Aluminiumvaror: plåt... rör tråd andra arbeten Alun Alunskiffertegel Amalgamer Ammoniak Ammoniakvatten Ammoniumnitrat Ammoniumsulfat Ammunition Animaliska oljor Ankare Ansjovis Apparater: elektriska... andra, se deras benämningar Armatur: belysnings-.. för gas, vatten och ånga Artilleriammunition Asfaltarbeten Asfaltfernissor Asfalttakpapp Asfalttjära Asktegel Automobiler Axellager Axlar: smidda valsade Babbits Bakpulver Balataremmar Balkar (av järn) Ballistit Bandjärn Band (av spånadsämnen) Barnvagnar Barometrar Nr i tab. 8 Industrigrupp ') Battens Beck, trä- Beckolja Belysningsarmatur Benfett Benkol Benmjöl Bensinmotorer Bergborrningsmaskiner... Beslag: av järn av annan metall Bessemermetall Betmassa Betongarbeten Billets Bindgarn Bladguld Bladsilver Blandningsmaskiner (för betong, lera, sand m.m.) Blanksmörja Bleckslagerimaskiner Bleckvaror Blekning (av garn l. vävnader) Block- och hissverktyg.. Blodlutsalt Blommor, konstgjorda... Biooms Bly Blyerts Blykulor Blyplomber Blyskum Blyvaror, andra än hagel och kulor Bläsinstrument Bläsmaskiner Blässtål Bläck Bobiner Bockningsmaskiner Bokbinderiarbeten Boktryck Boktrycksfernissa Boktrycksfärger Boktryckspapper Bomullsgarn Bomullskrut Bomullsremmar Bomullsvävnader Bordsalt Nr i tab. 8 Industrigrupp ') 1) Avser den industrigrupp (se grupperingen, sid. 4.3), till vilken en anläggning förts, som huvudsakligen drivit tillverkning av resp. eller annan med samma gruppnummer betecknad vara.
160 152 Bordsknivar Borrar Borrmaskiner: för metallbearbetning... för träbearbetning Borstbinderiarbeten Bottenplåtar Brandsprutor Briketter: av järoslig av purple-ore Britanniametall, arbeten av Broar av järn Broddar Bronsfärger Brotschar Brunsten, pulvriserad... Brynstenar: naturliga... konstgjorda. Bräder : av furu och gran : sågade.. hyvlade av andra inhemska träslag Bräd- och plankstump... Bränntorv Brännstål Brännvin : rårenat Bröd Brösttabletter Bultar: av järn av annan metall Burkar (glas-) Buteljer Byggnadsmaterial (trä-).. Båglampor Bårder (tapet-) Båtar Böcker : tryckta kontors- Cellulosa Cellulosavadd Cement Cementarbeten (gjuteri) Cementkoppar Cementtegel Centralställverk Centrifuger Chamottevaror Charkuterivaror Choklad Chuckar Cigarretter Cigarrer och cigarrcigarretter Cirkelbestick Cirkelsågar Collanolja Compo-board Cylinderolja Nr i tab. 8 lndnstri- Nr i tab. 8 Industrigrupp Damejeanner Dammsugare Defibrörstenar Degelgötmetall Dessertost Destillationsprodukter: av stenkoll av trä Dextrin o. preparat därav Dieselmotorer Dinastegel Dissousgas Dolomit Domkrafter Doubléarbeten Draglim Dressiner Drittlar Drivremmar, se remmar Dräneringsrör Dynamit Dynamoborstar Dynamomaskiner Dörrar Dörrstängare Eau de Cologne Economisers Eldfast lera,,.,, produkter därav Eldsläckningsattiralj Elektricitetsmätare Elektrisk energi, försåld Elektriska kablar och ledningar, överklädda... Elektriska maskiner och apparater Elektrodmassa Elektrometall (stål) Element Elevatorer Emaljfärger Emaljvaror: gjutgods... plåtkärl, skyltar o. d Essenser Eterarter Eternit Etsning (av prydnadsföremål) Etuier Exhaustorer Explosionsmotorer Fackverk Fajans Falsmaskiner Faner Fartyg och båtar Fasadtegel Fasonjärn Fernissor
161 153 Ferrokrom Ferrolegeringar Ferrosilicium Fettämnen: talg, flott, margarin m. m.., andra slag Fiber, vulkanarbeten därav... Fickknivar Filar och raspar Films Filtar Filtrerpapper Filtskor Finjärn Finpapper Finzink Fisk: saltad, inlagd (ej i hermetiskt slutna kärl), torr eller rökt Fiskguano Fisknät Fiskolja Fiskredskap : nät, ryssjor o. d andra Fjäderhammare Fjädrar, vagns- och spiral- Flaggor Flaskor (glas-) Flinta Flintduk Flock Flott Flyglar Flygmaskiner Fläktar Fläsk Foderkakor Fordon Formaldehyd Formalin Fosforsyra Fosfortändstickor Fotogenförgasningslampor Fotogenmotorer Fotogenkök Fotografikameror Fotografiskt papper, ljuskänsligt Friskbly Fruktessenser Fruktextrakter Fräsmaskiner Fyrapparater Fyrboxplåt Fyrverkeripjäser Fysiska instrument Fältepat Fältspatmjöl Färger Färgning (av textilvaror) Nr i tab. 8 Fönsterkarmar,-ramaro.d. Fönsterglas Fönsterglas, arbeten av Förbandsartiklar Förbränningsmotorer... Förgyllning (metall-)... Förhydningsmassa..,.... Förhydningspapp Förladdning Förnickling Försilvring Förvärmare Förzinkning Galoscher Galvanisering Galvaniska element Gardiner, rull- tråd- Garkoppar Garn: ullkambomullslinne- och hampjutesegel- och bind-... hår- och tagel-... Garvningsämnen, vegetabiliska Gas: acetylen-, förtätad., distr. frän gasverk kol- och vatten-... Gasackumulatorer Gaser, förtätade Gasfjärrtändare Gasgeneratorer Gaskök Gasmotorer Gatsten Gelatin Generatorer: elektriska gas- Gevär Gips Gipsarbeten Gjutgods av järn: framst, direkt ur masugn framst, efter tackjärns omsmältning smidbart (stål-) av annan metall än järn Glas, bly- och mässingsinfattade Glasmålningar Glaspulver Glasskyltar Glasvaror Glasyrfärger Glasögon Glaubersalt Glycerin Glykos Glödlampor Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp
162 154 Industrigrupp Glödstrumpor, avbrända Gnejs, oarbetad el. krossad arbeten därav Goffreringsmaskiner Golvbeläggningsmaterial Golvplattor Goudron Grafit Granit, svart el. grön: oarbetad el. krossad arbeten därav Granit, vanlig: oarbetad el. krossad arbeten därav Grepar Grovjärn Grovplåtar, av järn Gryn Grålumppapp Gråstärkelse Gräddsmör Gräsklippningsmaskiner.. Grävmaskiner Grönsakskonserver Gröpe Guld Guldarbeten Gulddrageriarbeten Guldlegeringar Guldlister Guldmalm Gummi, flytande Gummiremmar Gummivaror Guttaperka varor Gångjärn Gängmaskiner Gödningskalk Gödningsämnen, konstgjorda Göten Hackelsemaskiner Hagel Halmhylsor Halmpapper Halsdukar Hammare Hampgarn Hampvävnader Handelszink Handgevärsammunition Handredskap för jordbruket (spadar, etc.) Handskar Handtorv Handverktyg (yxor etc.) Harmonier (orgel-) Harts flytande (polyterpen) Hartslim Harvar Nr i tab. 8 Hattar Haubitser Havannapapper Havregryn Havremjöl Hejare Hektografmassa Hissar Hjul, för järnvägsvagnar andra (av trä) Hjulband (tires) Holländare Hornlim Hudar och skinn, beredda Hushållsglas Hyvelmaskiner : för metallbearbetning för träbearbetning... Håltegel Hårgarn Hårvatten Hårvävnader Häftmaskiner Häktor Hängslen Hästräfsor Hästskor Hästskosöm Högafflar Impregnering: av papp.. av vävnader Impregnerade vävnader..,, artiklar av Instrument Instrumenttavlor, elektriska Isoleringsmassa Isskåp Jutegarn Jutevävnader Järnkonstruktioner Järnmalm Järnmanufaktur Jämmöbler (utom sängar) Järn och stål: draget o.j kallvalsat.. oarbetat... smitt varmvalsat Järnplåt Järnsvamp Järnsängar Järntråd Järnvitriol Järnvägsmateriel, ej spec. Järnvägsreparationer... Järnvägsskenor Järnvägsvagnar Jäst Jästpulver Nr i tab. 8 Industrigrupp
163 155 Kablar: av aluminium... koppar mässing elektriska Kaffe, rostat Kaffesurrogat Kakao Kakel Kalciumkarbid Kali, kaustikt Kaliumklorat Kalk, bränd ättiksyrad Kalkkväve Kalksandtegel Kalksten och dolomit: oarb. el. pulveriserad arbeten därav Kalkstensmjöl Kamgarn Kaminer Kanoner Kanontorn Kantsten för gatu- och vägarbeten Kaolin Kappsäckar Kapsyler Karameller Karbid, kalcium- Karbidkväve Karbolineum Karbolkalk Karbolsyra Kardmaskiner Kardustobak Karosserier till automobiler Kartongarbeten Kartongpapp Kasein Kassaskåp Kassavalvsdörrar Kautschuk, arbeten av... Kaviar Kedjor av järn Kemigrafiska arbeten... Kikare Kimrök Kirurgiska instrument Kiselgur Kiseljärn Kisehnanganjärn Kiselmanganaluminiumjärn Kitt Klackar Kli Klinkerlera produkter därav Klinttegel Klischéer Klorater Nr i tab. 8 Klorkalk Klosetter Kläder, färdigsydda, ej vattentäta Kläder, vattentäta Knallhattar Knappar, metallav annat ämne Knappnålar Knivar : betrivningsmaskinbordsfickhackelsemaskin-... halmholländarpennrakstans- Kokare Kokapparater, elektriska fotogenkök Kokossmör Koks Kolborstar Kolelektroder Kolgas Kolsyra Kolsyreapparater Kompositionslinne Kompressorer Kondensorer Konfekt Konfektionsartiklar Konfityrer Konserver Konsistensfett Konstgjorda blommor... Konstgjorda gödningsämnen Konstgjord sten, arbeten av Konstgjutning Konstister Kontorsböcker Kopalfernissor Koppar: oarbetad plåt rör tråd Kopparmalm Kopparskärsten Koppartryck Koppartrycksfärger Kopparvaror, ej spec.... Kopparvitriol Korgvaror Kork, skuren Korkmattor Korkningsmaskiner Korkskärningsmaskiner.. Korngryn Kornischer Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp
164 156 Kornmjöl Korsetter Kosmetiska artiklar Korv Kraftfoder Kragar Kranar, av metall lyft- Kravatter Kreatursfoder Kreosotolja Krigsmateriel Kristallglas Kristalliserad soda Krita Kromjärn Krukkärl Krut Kryddmalning Kräftdjur, konserverade- Kullager Kulmantelämnen Kulor, bly mantlade Kulsprutor Kultivatorer Kuvert Kvarnprodukter Kvarnstenar, konstgjorda naturliga... Kvarts, omalen Kvartsit, oarbetad el. pulveriserad arbeten därav... Kvartsittegel Kvartsmjöl Kvartstegel Kvebrachoextrakter Kvistmassa, kollrad Kvävgas Kylmaskiner Kyrkklockor Käppar Kärnor (för mejerihanter.) Kättingar Käx Lack Lackfärger Lackläder Lager, axel-, kul-, rull- Lagerboxar Lagermetall Lager- och pilsenerdricka Lageröl Lampglas Lampkupor Lampor: bågfotogenförgasningsglödandra Lampvekar Lancashirejärn Nr i tab. 8 Lantbruksmaskiner Lastnings- och lossningsanordningar Laths Lavetter Leantegel Ledningar, elektriska... Ledningsmaterial, elektrisk (isolerade kablar och ledningar) Legeringar Leksaker, av bleck av trä Lera, eldfast klinkerutskeppnings-, mald Lerjord, svavelsyrad (aluminiumsulfat) Lerkärl Lervaror och därmed jämförliga produkter Liar Lim, dragflytande harts- Linfrökakor Linfrömjöl Linnegarn Linnevävnader Linoleummattor Linolja Linor, av järntråd Lister, sågade o. hyvlade ram- Ljus Lj\istryck Lokomobiler Lokomotiv och tändrar Luft, flytande Luktvatten Lyftanordningar Lysol Lyxpapper Lådor: cigarrandra Lädämnen Lås Läderoljor Läder, sul- och bindsulandra slag Lädersmörjor Lädervaror, tekniska... Läkter Läskedrycker Läskpapper Läster Lödlampor Majsmjöl Makadam Makaroner Malmanrikningsverk Malmer Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp
165 157 Malmseparatorer, magnetiska Malt Maltdrycker Maltextrakt Manganjärn Manganmalm Manometrar Manufaktursmide Margarin Margarinost Markiser Marmelad Marmor: oarbetad arbeten därav.. Martinmetall Maskiner o. maskindelar (Se i övrigt deras benämningar!) Maskinfilt: av bomull... av ull Maskingevär Maskinhyveljärn Maskinremmar, se Remmar. Maskinsmörja Maskintorv Matematiska instrument Mattor: av kokostågor ("fiber") av annat spånadsämne kork-, linoleum-, vaxduks- Medicinglas Medicinska instrument... Mediumjärn Mediumplåt, av järn Mejerikärl Mejeriprodukter Mejslar Melass Melassfoder Mesost Metaller: oarbetade arbeten därav (ej maskiner) Metallduk Metallgjutgods Metallknappar Metallmanufaktur Metalltrådslampor Mikroskop Mineraloljor Mineralvatten Mjöl av säd Mjölk, kondenserad Mjölkfilter Mjölkflaskor Mjölkningsmaskiner Mjölkskumningsmaskiner Mjölksocker Molybdenmalm Nr i tab. 8 Mosaikarbeten Motorer, elektriska för gas, fotogen, råolja, bensin o. d. vind- Motorbåtar Motorfartyg, större Motorvelocipeder Motstånd, pådrags- och reglerings- Mudderverk Mungo Munvatten Murbruk Murtegel Musikinstrument Muttrar, av järn av annan metall Myrmalm Mässing: plåt rör tråd Mässingsvaror, ej spec... Mätinstrument Möbler Mörsare Mössor Natriumbisulfat Natriumklorat Natriumsilikat (vattenglas) Natriumsulfat (glaubersalt) Natron, kaustikt Nickelmalm Nickelvaror, ej spec.... Nitar: av järn av annan metall.. Nitrocellulosa Nitrocellulosakrut Nobelkrut Nysilverarbeten Nålar Nåtlingar Nät, fisk- Olein Oljeduk Oleomargarin Oljefernissor Oljefärger Oljekakor Oljekakskrossare Oljekläder Oljemotorer Oljor: animaliska beckkreosotlinlädermineralrov- och raps-... Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp
166 158 Oljor: smörjtjärträövriga Omformare, elektriska Omslagspapper Optiska instrument Orglar Ost Ostfärger Ostlöpe Ostoleo Ostpressar Ovanläder Palmsmör Pannstensmedel Pansar Papp : framställd vid pappersbruk impregnerad annor, städes än vid pappersbruk Papparbeten Papper Pappersarbeten Pappersmaskiner Pappersmassa Papperspåsar Pappmaskiner Paraffin Paraffinljus Parfymer Paraplyer Paraplyspröt Parasoller Parkettgolv Patronhylsor Pennor, stål- Penslar Pergamentpapper Perklorater Perkussionsrör Persienner Pianon Piskor Pilsenerdrieka Pilseneröl Pistoler Plankor: av furu o. gran av andra inhemska träslag Plankstump Planschetter, av järn... av trä Plattläder Plogar Plymer Plånböcker Plåt: av aluminium av järn av koppar av mässing Nr i tab. 8 Plåtarbeten: finare grövre Plåtkärl Plåtsaxar Plåtslageriarbeten Plåtslagerimaskiner Polyterpen Porfyr, arbeten av Porslin Porter Portföljer Portlandscement Portmonnäer Potatisgryn Potatismjöl och -stärkelse Premier jus Presenningar Pressjäst Presspapp Presstalg Profiler, av mässing Projektiler Propellrar: av järn av annan metall Prydnadsglas Pråmar Puder Pudrett Pumpar Punsch Purple-ore, briketter Påsar Pälsvaror Radergummi Radialtegel Radiatorer: mjölkskumningsmaskiner värmeelement Raffelstopp Raffinadbly Raffinadkoppar Raffinerat socker Ramlister Rapskakor Rapsolja Raspar Reglar: av järn av trä Regleringsmotstånd, elektriska Regulatorer, för vattenturbiner Remmar: bomullsgummi (balata)- läder- Reostater Reparationsarbeten (verkstads-) Repslageritillverkningar.. Reseffekter Reveteringsmattor Reveteringstegel Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp
167 159 Revolvrar Bibbor Ringledningar, elektriska Risgryn Rismjöl Risstärkelse Rotfruktskärare Rovolja Rullager Rullgardiner Rull- och presstobak... Råglas Rågmjöl Råoljemotorer Råskenor Råsocker Råzink Rälsspik Ränder (till skodon) Rödfärg Rökgasförvärmare Röktobak Röntgenapparater Rör : av aluminium av järn: gjutjärn... smidbart järn av koppar av mässing tegel- och ler- Rörledningsarbeten Sablar Sadelgjord Sadelmakeriarbeten Saft Sagogryn Salpetersyra Salt, preparerat Saltsyra Sandaler Sandpapper Sandsten: oarbetad eller pulveriserad arbeten därav Sanitetsanläggningar Saxar Scantlings Schoddy Segel Segelgarn Semaforer Senap Separatorer Siccativfernissor Sidenvävnader Signalsäkerhetsanordningar Silikategel Silkespapper Sill, saltad, inlagd, ej i hermetiskt slutna kärl, torr l. rökt Silver: fint Nr i tab. 8 Industrigrupp Silver: silverprecipitat... Silverarbeten Silverlegeringar Silver- och blymalm Sirap Sjömalm Skarvjärn o. bottenplåtar Skenor: av aluminium... av koppar av mässing Skeppsbottenfärg Skidor Skiffer, arbeten av Skiftnycklar Skinn (ej pälsverk), beredda Skinnkläder Skjortor Skoband Skodon Skofabrikat Skokräm Skopligg Skostift, mässings- Skovax Skridskor Skrivpapper Skruvar, av järn Skyfflar Skyltar: emaljglasplåt- Skördemaskiner Slaggkoppar Slakteriprodukter Slamfärger Slangar: av kautschuk... av läder av spånadsämnen Slig: järnkopparmangansilver- och bly-... svavelkis- zink- Sliprar, se texten sid. 17. Slipskivor Slipstenar, konstgjorda ävensom andra konstgjorda slipo. polermedel... naturliga för trämassa... Slåttermaskiner Slädar Släggor Smide: grovmanufaktur- och byggnads- Smältstycken Smärgel Smärgelduk Nr i tab. 8 rndnstrigrupp
168 160 Smärgelpapper Smärgelskivor Smör Smörfärger Smörjoljor Snickeriarbeten Snus Snören, av läder av spånadsämnen Snörliv Snörmakeriarbeten Socker : raffinerat ra- Sockersnitsel Soda, kristalliserad Soja Solv Spackelfärg Spadar m. fl. handredskap för jordbruket Spegelglas, arbeten av... Speglar Spel (och vinschar) Spelkort Spetsar Spetsvävnader Spett Spik, av järn av annan metall... Spiralfjädrar Spisar Spjälved Splint Sprit, renad trä- Spritfernissor Spritfärger Sprutor, brand- Sprängämnen Spånaskar Spårkorsningar, spårramar och spårväxlar... Spårvagnar Stagbult: av koppar mässing... Standolja Stanniol Stansade lädervaror (för skodon) Stansknivar Stav Stearin Stearinbeck Stearinljus Sten och stenarbeten... Stenkol Stenkolstjära fabrikat av Stenkärl Stentryck Stentrycksfärger Stickmaskiner Stift Kr i tab. 8 Industrigrupp Stilar Stolar Strips Strumpor Strumpstolsarbeten Strykjärn, elektriska andra Strömställare Stubin Stål Stålpennor Ståltryck Stångjärn och -stål: smitt valsat Stångjärnsavhugg Stämplar Stängselnät Stärkelse Stärkelsesirap Stärkelsesocker Sulfatcellulosa Sulfitcellulosa Sulfitsprit Sul- och bindsulläder... Superfosfat Svagdricka, lagrat vanligt Svartkrut Svarveriarbeten Svavelkis Svavelsyra Svetsning Syllar, se texten, sid. 17. Sylt Symaskiner Syretalg- Syreväckare Syrgas Syrolit Syror, feta oorganiska Sågblad och handsågar Sågklingor Sågramar Såningsmaskiner Såpa Såppulver Säkerhetsapparater, elektriska Säkerhetständstickor Sämskskinn Sömnadsartiklar Tackjärn Tafflar Tagel, berett Tagelgarn Tagelvävnader Takpapp Takskiffer Takspån, takstickor Taktegel Talg Nr i tab. 8 Industrigrupp
169 161 Tapeter Tapetpapper Tegel: leanav stenkolsfältens leror och skiffrar av andra leror och skiffrar av andra råämnen Telefonapparater Telegrafapparater Tennbly Terpentinolja Three Ply Wood Tidningspapper Tidningstryck Tidrör Tippvagnar Tjära, stenkols- trä- Tjärolja, trä- Tjärpärma Toalettvatten Toalettvål Tobaksfabrikat Tofflor, filtskinnträ- Tomasfosfat Torpeder Torrdestillationsprodukter av stenkol Torrdestillationsprodukter av trä Torrelement Torrmjölk Torvmaskiner Torvmull, balpressad.. Torvprodukter Torvpulver Torvströ, balpressad Torvströ och torvmull, opressad Transformatorer Transmissioner Transportanordningar... Transportremmar, se Remmar. Trassel Trellis Trikåvaror Triörer Trottoarsten Tryckeriarbeten (grafisk industri) Tryckfärger Tryckning (av garn och vävnader) Tryckstämplar Trycksvärta Tråd: av aluminium järn och stål... koppar mässing Nr i tab. 8 Tråd: av spånadsämnen.. Tråddragningsmaskiner... Trådduk: av järn av annan metall Trådgardiner Trådnät: av järn av annan metall Trådrullar Träimpregnering Träkol Trämassa arbeten därav Träolja Träskor och läster Träskruv Träsprit Träull Trävaror, sägade och hyvlade Tröskverk Tuber : av koppar.. mässing Tubämnen, av järn Tuggtobak Tumstockar Tunnbinderiarbeten Tunnplåt: av järn arbeten därav Turbiner: vatten- ftng- Turkrödolja Tvättpulver Tygskor Tyll Tågvirke Täljsten, arbeten av Täljstensmjöl Tält Tändrar Tändrör Tändstickor Tändsticksaskar Tändsticksämnen Ugnar o. d. av eldfast lera Ullgarn Uppfordrings anordningar Uppvärmningsmaterial, elektr. Ur Urfoder Vadd Vagnar Vagnssmörja Valsmassa Valstråd Valsull Valsverk Vantar Vaselin Vasslesmör Vatten, distribuerat Vattenfiltrerapparater... Nr i tab. 8 Industrigrupp Industrigrupp Kommerskollegii berättelse om industri år 1914.
INLEDNING. Täckningsår:
INLEDNING TILL Industri / Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus 1913-1960. (Sveriges officiella statistik). Industri / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Isaac Marcus 1962-1996. (Sveriges officiella
INLEDNING. Täckningsår:
INLEDNING TILL Industri / Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus 1913-1960. (Sveriges officiella statistik). Industri / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Isaac Marcus 1962-1996. (Sveriges officiella
INLEDNING. Täckningsår:
INLEDNING TILL Industri / Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus 1913-1960. (Sveriges officiella statistik). Industri / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Isaac Marcus 1962-1996. (Sveriges officiella
INLEDNING. Täckningsår:
INLEDNING TILL Industri / Kommerskollegium. Stockholm : Isaac Marcus 1913-1960. (Sveriges officiella statistik). Industri / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Isaac Marcus 1962-1996. (Sveriges officiella
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937
STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS
VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 13 VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 1 94 1 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Nystartade företag andra kvartalet 2013
Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Arbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Nystartade företag första kvartalet 2013
Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Nystartade företag efter kvartal 2010
Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade
Nystartade företag tredje kvartalet 2011
Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Färre nya företag fjärde kvartalet 2018
Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Under fjärde kvartalet 2018 startade 16 660 företag jämfört med 17 244 företag fjärde kvartalet, en minskning med 3 procent. Antalet nya företag 2018 uppgick till
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934
SVENSKA V Ä G I N S T I T U T E T STOCKHOLM R A P P O R T 2 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 4 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER
Nystartade företag första kvartalet 2012
Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Lager av massaved och flis 2012 JO0306
Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner
Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-7902_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Nystartade företag fjärde kvartalet 2012
Nystartade företag fjärde kvartalet 2012 Innehållsförteckning Nystartade företag fjärde kvartalet 2012... 2 Tabell 1. Antal nystartade företag kvartal 1 2011 kvartal 4 2012 efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?
Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den
Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Billigt att bo dyrt att flytta
Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014
Småföretagare får låg pension
Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
137 människor drunknade 2014
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER MÅNGA BADOLYCKOR BLAND ÄLDRE 137 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 137 personer omkommit i drunkningsolyckor
Patienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Antal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910
Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i
Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019
Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Under andra kvartalet 2019 startade 15 588 företag jämfört med 15 812 företag andra kvartalet 2018, en minskning med 1 procent. Figur
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %
Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 570 710 572 571 662 167 117 16-30 2,4 2,3 1,2 2 exkl 22,3 Råvaror och
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953.
INLEDNING TILL Statistiska meddelanden. Ser. E, Uppgifter om bankerna. Stockholm : Kungl. bank- och fondinspektionen, 1912-1953. Bd 1-42. Täckningsår: 1912-1953. Föregångare: Bildad genom sammanslagning
Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till
Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
INLEDNING TILL. Efterföljare:
INLEDNING TILL Justitie-stats-ministerns underdåniga berättelse till Kongl. Maj:t om förhållandet med den å landet lagfarna egendom samt meddelade och dödade inteckningar. Stockholm, 1834-1858. Täckningsår:
INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-e0-6701_
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år
Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet
Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007
Partisympatier i valkretsar, november 2007 (PSU) november 2007 Producent: SCB, BV/DEM, Förfrågningar: Mikaela Järnbert, tfn 08-506 942 43 e-post: psu@scb.se Birgitta Melin Skeppstedt, tfn 08-506 950 40
Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009
Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.
En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005
Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig
Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Antalet fritidsbåtsolyckor minskar. 97 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Antalet fritidsbåtsolyckor minskar 97 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 97 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det är 2 fler
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1
Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012
14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som
Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019
Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Under första kvartalet 2019 startade 18 570 företag jämfört med 17 961 företag första kvartalet 2018, en ökning med 3 procent. Figur 1 Antal nystartade
Jämförelse mellan Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och Arbetskraftsundersökningen (AKU) avseende tredje kvartalet år 2003.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(20) Jämförelse mellan Kortperiodisk sysselsättningsstatistik () och Arbetskraftsundersökningen (AKU) avseende tredje kvartalet år 2003. STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(20) Sammanfattande
Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor
Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska. 79 människor drunknade 2010 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor 2 Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska 9 människor drunknade 2 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 9 personer omkommit i drunkningsolyckor under
Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009
Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren
Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS
Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Företagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Aborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Svenskarna och lokalproducerat
Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. E) INRIKES SJÖFART OCH HANDEL. COMMERCE COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1884.
INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. E, Inrikes sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1865 ändrades
Skogsindustrins roll i samhället
Skogsindustrins roll i samhället med fokus på Stora Enso Kvarnsveden och Stora Enso Skoghall Juni 2006 Svensk skogsindustri i världen Sveriges andelar* av världens 0 2 4 6 8 10 12 Skogsareal % Massaproduktion
Drunkningsolyckor. 126 människor omkom
Drunkningsolyckor 1 människor omkom Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 1 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är nio fler än under då 11 personer omkom. 3 Antal
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av september månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 oktober 2012 Mattias Andersson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län september 2012 9 526 (8,4 %) 4 326 kvinnor (8,0 %) 5 200 män (8,7
Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009
Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val
Bilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642
Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013
8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots
Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer
Företagsamheten 2014 Kalmar län
Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Första tid 1996 Referenstid Kalenderår
Register: Försäljning av kalk för jord- och trädgårdbruk, sjöar, vattendrag och skog 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Försäljning av kalk för jord- och trädgårdbruk,
Drunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor Från och med denna årsredovisning ingår utländska medborgare i sammanställningen över det totala antalet drunknade i Sverige. Där det historiskt inte varit möjligt att uppdatera underlaget
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012
Umeå 11 maj 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av april 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 572 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 377.