Anteckningar Vårdsamverkan Barn och unga/västbus den 23 nov 2015 kl

Transkript

1 Anteckningar Vårdsamverkan Barn och unga/västbus den 23 nov 2015 kl Närvarande: Anette Carlsson, Pia Gustafsson, Urban Johansson, Ylva Kjellen, Tina Hogbäck, Mikael Eriksson, Lisbeth Åkerstedt, Margareta H, Ulla-Stina M, AS Förhinder: Hans Ekenskog, Saeed Ardane, Lena Torstensson och Maria Söderberg Ärenden 1. Presentation och visning av Stureplan, ungdomens hus i Skara Pierre Fahlström visade runt på Stureplan 2. Hur jobbar vi med våra nyanlända Ulla-Stina presenterar några fakta om arbetet med nyanlända i Skaraborg, se vidare bilaga 1-2 Marie Tell rektor vid Gällkvistskolan i Skara berättade om mottagande av nyanlända elever i skolorna i Skara. Alla börjar i en Internationell klass för introduktion i skolan, där stannar de i några veckor. Därefter övergår de i normala klasser. Det största boende för nyanlända är Stora Ekeberg. Tips för att veta hur skolan tar emot nyanlända finns i Skolverket nya riktlinjer, kartlägga i tre steg, se närmare i bifogad länk Därefter följde lite erfarenhetsutbyte Tina Hogbäck, Grästorp berättade om hur Team Agera och familjecentral arbetar med nyanlända. Anette Carlsson, Mariestad berättade om att det för närvarande är en mängd akutlösningar. Kommunen öppnade ett boende i kommunal regi i oktober men det är nu fullt, kommunen öppnar ett nytt i dagarna. Mikael Eriksson, Gullspång, berättade om deras etableringsråd, en samverkan mellan flyktingmottagning och arbetsförmedling, detta råd är nu utökad med SFI, förskola, grundskolan och familjecentralen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att alla kommuner är mycket pressade av alla nyanlända som kommer och att det saknas personal inom alla verksamheter och lokaler. 3. Rapport regional styrgrupp Ulla-Stina rapporterade från den regionala styrgruppens möte den 2 sept. Mötet kändes mycket rörigt, främst beroende av att inga beslut är fattade om fortsättning av den regionala gruppen. Bl a ställdes det planerade mötet i december in då det saknas administrativt stöd. Se vidare bilaga Förslag på en ny struktur för Vårdsamverkan Inom Vårdsamverkan diskuteras en förändring av strukturen för att tydliggöra målgrupper mm. Anna visade en bild över hur strukturen är tänkt. Se bild 2-3 i Bilaga 4.

2 5. Inkomna avvikelser Anna presenterade inkomna avvikelser fram till Se bilaga 4 bild 4-5. Många avvikelser gäller att BUP inte kommit till möten. Lisbeth informerade om en ny rutin som BUP infört för att klara alla kallelser för VästBusmöten. BUP:s ambition är att agera lika oavsett vilken av de 15 samverkande kommunerna och nästan 400 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor 50 som det gäller. Se bilaga 5. Det konstaterades att vi måste bli bättre på att använda digitala hjälpmedel som telefonmöte och Skype/Lunc möten. Mötet konstaterade - Att syfte med alla VästBus-möten måste vara tydlig och väl formulerat. - Att alla verksamheter bör börja använda digitala hjälpmedel för att minska långa restider. - Avvikelserna lades med ovanstående synpunkter till handlingarna - Alla avvikelser får ett skriftligt svar. 6. Rapporter från koordinator Anna gjorde en kort sammanfattning av arbetet med projektet. Se bilaga 4 bild Anna informerade även att projektet är förlängt med tre månader. 7. Vinterkonferens Påmindes om vinterkonferensen den 27 januari. Moderator blir Ulrika Carlsson, riksdagsman för Centerpartiet och tidigare lärare i Skövde. Påmindes att sprida inbjudan till alla intresserade. Se bilaga Möten 2016 Mötet beslöt att boka följande tider för möten för Vårdsamverkan barn och unga under Alla möten är inbokade på Kommunalförbundet i Skövde februari kl april kl september kl november kl 9-12 Konferens Slutet av januari Övriga frågor Inga nya frågor hade inkommit. Ulla-Stina tackade de närvarande för intressanta diskussioner och förklarade mötet avslutat. Vid anteckningarna Anna Sundström

3 Sida 1(4) Kommuner i Västra Götalands län Fördelningstal Asylplatser för ensamkommande barn 2016 Kommunalt mottagande av ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige för att söka asyl har ökat kraftigt under innevarande år. Migrationsverkets beräknar att mellan och ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under Migrationsverket bedömer att det under 2016 kommer att behövas totalt platser för asylsökande barn. Anledningen till det höga antalet är att: omsättningstakten på platser är låg på grund av långa handläggningstider en stor del av de asylsökande barn som kommit under 2015 kommer att ingå i kommunernas överenskommelser för Fördelningstal för 2016 Fördelningstalen anger hur många platser för asylsökande ensamkommande barn en kommun bör ha beredskap för. I fördelningen av asylplatser för ensamkommande barn tas hänsyn till följande kriterier: 1. Folkmängd 2. Antal kommunmottagna 3. Antal ensamkommande barn (anvisade och kommunmottagna) 4. Boendedygn för asylsökande per kommun och län Indikatorerna 2-4 baseras på statistik ett år bakåt, till och med 31 oktober Överenskommelser 2016 Samtliga kommuner har under 2015 fått många anvisade ensamkommande asylsökande barn utöver sina överenskommelser. I beräkningen av platsbehovet för 2016 har hänsyn tagits till de barnen. Placerade asylsökande barn som anvisats under 2015 till kommunerna kan ingå i nya överenskommelser. Vid tecknande av överenskommelser 2016 kommer en stegvis uppskrivning av asylplatserna att tillämpas. Detta innebär att överenskommelser i nivå med fördelningstal inte kommer att tecknas från januari c:\users\ \appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.outlook\98zgbn2y\ brev till kommunerna ang fördelningstalen v3.doc Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: (växel) (fax) Webbadress: E-post:

4 Sida 2(4) Frågor om fördelningstal och mottagande av asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har erhållit uppehållstillstånd kan ställas till respektive kommuns integrationsutvecklare: Med vänliga hälsningar Talieh Ashjari Enhetschef Boråsregionen: Anna Ahlborg Fyrbodal: Kirsten Brogaard Göteborgsregionen: Anneli Assmundson Bjerde Skaraborg Oskar Johansson

5 Sida 3(4) Fördelningstal 2016 på länsnivå Län Fördelningstal Ensamkommande barn Asylplatser Stockholms län 7355 Uppsala län 1373 Södermanlands län 1174 Östergötlands län 1822 Jönköpings län 1538 Kronobergs län 824 Kalmar län 1117 Gotlands län 211 Blekinge län 633 Skåne län 5150 Hallands län 1115 Västra Götalands län 6811 Värmlands län 1461 Örebro län 1261 Västmanlands län 1125 Dalarnas län 1469 Gävleborgs län 1183 Västernorrlands län 968 Jämtlands län 698 Västerbottens län 1365 Norrbottens län 1346 Riket Fördelningstal på kommunnivå för 2016, Västra Götalands län Kommun Fördelningstal Ensamkommande barn Asylplatser Ale 134 Alingsås 160 Bengtsfors 63 Bollebygd 80 Borås 339 Dals-Ed 59 Essunga 66 Falköping 134 Färgelanda 60 Grästorp 66 Gullspång 51 Göteborg 1498 Götene 85 Herrljunga 77 Hjo 75

6 Sida 4(4) Härryda 156 Karlsborg 60 Kungälv 172 Lerum 165 Lidköping 160 Lilla Edet 91 Lysekil 85 Mariestad 117 Mark 147 Mellerud 53 Munkedal 72 Mölndal 225 Orust 95 Partille 156 Skara 94 Skövde 196 Sotenäs 79 Stenungsund 125 Strömstad 89 Svenljunga 70 Tanum 86 Tibro 70 Tidaholm 79 Tjörn 93 Tranemo 79 Trollhättan 203 Töreboda 56 Uddevalla 196 Ulricehamn 114 Vara 97 Vårgårda 82 Vänersborg 145 Åmål 66 Öckerö 92

7 26 Oktober 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

8 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

9 Mänskliga rättigheter grunden för Migrationsverkets uppdrag FN:s deklaration om mänskliga rättigheter Riksdag och regering beslutar om lagar och ger Migrationsverket sitt uppdrag Migrationsverkets uppdrag

10 Migrationsverkets uppdrag Pröva ansökningar från personer som vill besöka eller bo i Sverige, söka asyl eller ha svenskt medborgarskap. Ordna boende för asylsökande i väntan på beslut om bosättning eller avvisning. Betala ut statlig ersättning till kommuner och landsting.

11 Olika skäl att komma till Sverige 2015 sept Gäststuderande 8,7 % Kvottuttagna 2 % Arbetsmarknadsskäl 18 % EU/EES 2,4 % Flykting- och skyddsskäl 30 % Totalt personer som fått något slag av tillstånd Familjeanknytning och adoptivbarn 24 % Familjeanknytning till asyl 15 % Bifallsfrekvens 56 % Avslagsfrekvens 44 % Bifall på asylskäl och deras anknytning 47 % Resterande bifall 53 %

12

13 Asylansökningar v 43 Inkomna 9474 personer (35 % Syrier, 31 % Afghaner, 16 % Irak och 18 % övriga) varav 2295 ensamkommande barn där Afghanistan är mest på 78 %.

14 Under väntetiden Boende i lägenheter som Migrationsverket hyr. Landsting Akut sjukvård och tandvård för vuxna. Barn får samma sjukvård och tandvård som svenska barn. Kommun Barn har rätt att gå i skolan

15 Hur mycket pengar får man? Dagersättning inkl. egen mathållning (ABE och EBO) Dagersättning exkl. egen mathållning (ABT*) 30 dagar inkl/exkl mat Ensamstående /720 Sammanboende /570 Barn 0-3 år /360 Barn /360 Barn /360 OBS! För familjer med fler än 2 barn lämnas hel dagersättning endast för de 2 äldsta barnen. För vart och en av de yngre barnen lämnas dagersättning med hälften av beloppet. ABT - boende där mat ingår ( 3,3 m2/person) ABE plats i en lägenhet (ett två personer, tvåa 4 personer, trea sex personer osv.) EBO boende hos vän eller släkting (den de bor hos betalar hyran) räknas som sammanboende

16 Boenden i gamla Skaraborg

17 Boendeplatser Migrationsverkets prioriteringsordning: 1. Lägenhetsboende 2. Korridorsboende 3. Tillfälliga boenden med ramavtal 4. Direktupphandlade tillfälliga boenden

18 Kommun Asylsökande Varav ensamkommand e barn Asylsökande/inv ånarantal Vara ,31 % Lidköping ,43 % Skövde ,82 % Hjo ,09 % Falköping ,14 % Mariestad ,02 % Tibro ,22 % Götene ,47 % Tidaholm ,96 % Gullspång ,77 % Skara ,83 % Töreboda ,09 % Karlsborg ,03 %

19 Den asylsökandes väg

20 Samhällets aktörer samverkar Kommunen

21 Vårdsamverkan barn och unga

22 Rapport från regional styrgrupp Kartläggning av Primärvårdens medverkan gällande Västbus Från delregionala grupper rapporteras brist på närvaro. Frågan hänskjuts till nästa möte utifrån att organisation och struktur avseende Vårdsamverkan ej är beslutad på regional nivå Återkoppling från de delregionala grupperna Tips från Göteborgsregion, verktygslåda för personal - Förändringar på länsnivå samt dialog med huvudmännen kring framtiden utifrån uppdrag som givits till styrgruppen Inga beslut fattade ännu

23 Rapport från regional styrgrupp Avstämning processledare En lathund/förenklat material för tillämpning av riktlinjerna för familjehemsplacerade barn. Se hemsida Västbus Framtid avseende regional styrgrupp samt processtöd Inga beslut fattade. Nuvarande processledares anställning upphört

24 Uppdrag till Västbus regional styrgrupp Västbus styrgrupp fått i uppdrag att vidare utreda och sammanställa förslag till organisering av det länsgemensamma arbetet kring barn och unga/västbus enligt följande: Hur ser intresset ut från vårdsamverkansorganisationerna gällande utökad samverkan kring barn och unga på länsnivå Vilka är de aktuella frågorna/behov som föranleder/aktualiserar frågan om utökad samverkan kring barn och unga på länsnivå? Vad består samverkan på länsnivå genom Västbus av idag? Hur skiljer sig ansvar, mandat och uppdrag mellan de olika samverkansgrupperna på regional- respektive delregional nivå och var tas frågorna fortsättningsvis bäst omhand?

25 Uppdrag till Västbus regional styrgrupp Förslag till fortsatt organisering, representation och uppdrag Tydliggöra behov och uppdragsbeskrivning för processledare

26 Genomförande och förslag Intervjuer med ordförande och processledare för vårdsamverkans delregionala samverkansgrupper för barn och unga/västbus samt representanter för övergripande vårdsamverkan. bekräftar bilden av ett fortsatt arbete kring barn och unga på länsnivå som en angelägen fråga. förslag på en integrerad lösning tillsättandet av olika arbetsgrupper, med sammansättning främst utifrån behov och aktuella frågeställningar.

27 Genomförande och förslag sammansättningen i arbetsgrupperna kring frågor som berör barn och unga, hanteras utifrån lämpliga funktioner samt att målgruppstillhörigheten överbryggas då samverkansfrågan blir den centrala. att stärka det delregionala inflytandet och ansvaret gällande mål, inriktning och uppföljning Vårdsamverkan VG som den självklara arenan för att hantera gemensamma frågor, överenskommelser och handlingsplaner som berör samverkan och där kansliernas uppdrag främst är att stödja detta arbete. Då Västbus riktlinjer är politiskt antagna förutsätter förslaget även att det finns en politisk styrgrupp såsom SRO eller motsvarande knuten till Vårdsamverkan VG.

28 Fortsatt uppdrag för vårdsamverkan VG inklusive barn och unga Finna former för att underhålla och förvalta det arbete som hittills gjorts Kommunicering och spridning av pågående utvecklingsprojekt Bevaka och aktualisera gemensamma svårigheter samt i samråd med huvudmännen arbeta för att undanröja dessa Medverka i dialog kring avtalsfrågor VGK/VGR och tolkning av dess innebörd samt implementering, uppföljning och utvärdering för att främja jämlik vård i länet Dialog med huvudmännen kring framtida revidering av Västbus Delaktighet i det fortsatta länsövergripande SIP-arbetet för att på sikt eventuellt möjliggöra en övergång till ett målgruppsgemensamt material Agera beslutsforum för länsgemensamt material Bevaka att frågan om första linjen samt stärkt brukarmedverkan omhändertas

29 LiSA och SRO Västra Götalands övergripande organ för frågor som berör samverkan inom välfärden och hälso- och sjukvårdens område SROs ingående medlemmar: Politikerna i Regionstyrelsens presidium och HSU:s presidium samt VästKoms AU LiSAs ingående medlemmar: Regiondirektören, Hälso- och sjukvårdsdirektören, Beställardirektören, Medicinsk rådgivare, de fyra kommunalförbundsdirektörerna, VästKoms direktör LiSA bildades hösten 2012

30 Liggande förslag Övergripande samverkansstruktur SRO är inte vårdsamverkans politiska forum. Huvudmännen var för sig samt grupper med mandat bereder frågor till SRO Politiskt beslutande nivå Vårdsamverkan VG Tjänstemannamässigt Representanter från partsfrågor beslutande regionen koncern-kontor nivå och Västkoms kansli Etablerade befintliga kanaler finns för hantering av Regionens koncernkontor och Västkoms kansli Beredande nivå En kommunal och en regional representant från varje vårdsamverkans-organisation på tjänstemanna nivå Ingår inte i den regionala samverkansstrukturen men tar beslut om vilka frågor som ska hanteras av Vårdsamverkan VG och vilka som ska hanteras av huvudmännen

31 Rutin för medverkan från Barn och ungdomspsykiatrin vid VästBus/nätverksmöten BUP:s ambition är att agera lika oavsett vilken av de 15 samverkande kommunerna och över 150 skolor i Skaraborg det gäller. Vid alla situationer ska det till kallelsen bifogas ett tydligt syfte med att BUP kompetens behövs vid mötet. Nivå 1 Generell barnpsykiatrisk kompetens efterfrågas för mötet Vid denna förfrågan ska samordnaren för mötet först ta en kontakt med BUP och beskriva problematiken som föranleder den efterfrågade kompetensen. Det går här att använda telefonrådgivningsnumret. Vid denna typ av möte kan BUP medverka del av mötet via telefon eller Skype. Nivå 2 En Vårdbegäran/remiss om bedömning finns insänd till BUP Om vårdbegäran/remissen är godkänd för fortsatt bedömning, men patienten och vårdnadshavare ännu inte besökt mottagningen för första bedömningssamtal deltar enhetschef vid mötet. Även vid denna typ av möte kan BUP delta via telefon eller Skype. Nivå 3 Patienten är känd hos BUP Vid denna typ av möten deltar behandlande personal på mötet. Dock kan det även här, speciellt vid uppföljningsmöten vara så att BUP deltar via telefon eller Skype. Om barnet/ungdomen tidigare varit patient hos BUP men ärendet är avslutat och inte längre aktuellt deltar inte BUP. Ny vårdbegäran måste registreras.