MARKARYDS KOMMUN AVFALLSPLAN

Transkript

1 MARKARYDS KOMMUN AVFALLSPLAN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Regionala miljömål Kommunfullmäktiges övergripande mål MARKARYDS KOMMUN Markaryds kommun idag Markaryds kommuns avfallsansvar Återvinningsstationer i kommunen Kretsloppsanläggningen Alandsköp VAD HAR HÄNT SEDAN FÖRRA AVFALLSPLANEN ANTOGS 2004? AVFALLSHANTERINGEN IDAG Sluttäckning av deponin på Alandsköp Ny renhållningsordning MÅL OCH ÅTGÄRDSPLAN Minskning av totala mängden avfall Ökad andel återvinning Matavfallet som resurs Övriga åtgärder och förslag TABELLER OCH NYCKELTAL Hushållens avfall ( ) Farligt avfall ( ) Insamlingsresultat ( ) DEFINITIONER LAGAR.. 19 REFERENSER

3 INLEDNING Markaryds kommuns senaste avfallsplan, Kommunal avfallsplan för åren , antogs av kommunfullmäktige , 104 att gälla från och med Denna avfallsplan är nu föremål för revision och anpassning till ny lagstiftning. Synen på avfall har förändrats de senaste decennierna. Soptippar har blivit miljöstationer eller återvinningsanläggningar. Avfall ses idag som en resurs att ta vara på genom materialåtervinning, energi- eller biogasproduktion med mera. Enligt miljöbalken, 15 kap, 11, ska varje kommun ha en renhållningsordning och en avfallsplan. Naturvårdsverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och angivit bl a följande: Avfallsplanen skall innehålla en beskrivning av de förhållanden i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Planen skall innehålla uppgifter om antal invånare, antal hushåll i kommunen fördelat på boendeform samt kommunens näringslivsstruktur. För avfall som kommunen ansvarar för skall planen innehålla mål för insamling och behandling av avfallet samt mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Planen skall även innehålla lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål som berör avfallsområdet. Planen skall vidare innehålla en beskrivning av hur de lokala målen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen respektive de regionala målen nås. Planen skall beskriva hur målen kommer att följas upp. Planen skall också beskriva hur mål och åtgärder i den föregående avfallsplanen följts upp. Enligt Miljöbalken ska varje kommun ha en renhållningsordning. Denna består av två delar: en del som omfattar föreskrifter om avfallshantering och en del som omfattar planering för avfallshantering. Denna avfallsplan utgör således en del av den kommunala renhållningsordningen i Markaryds kommun

4 1. ÖVERGRIPANDE MÅL 1.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet på 16 områden kallade miljökvalitetsmålen. De 16 miljökvalitetsmålen är följande: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv. Det övergripande målet för miljöpolitiken är det s k generationsmålet, vilket innebär att vi till nästa generation, dvs till år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För mål nr 15, God bebyggd miljö, har regeringen fastställt tio preciseringar, varav följande anges för Hållbar avfallshantering : Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 1.2 REGIONALA MILJÖMÅL Länsstyrelsen i Kronoberg har fastställt Regionala miljömål för perioden (2013:1). I måldokument behandlas 14 av de 16 miljökvalitetsmålen, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Storslagen fjällmiljö finns av naturliga skäl inte med, då länet saknar sådana miljöer. Sammanlagt 45 regionala mål har beslutats fördelade på 10 miljökvalitetsmål. För miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anges för Hållbar avfallshantering i de regionala miljömålen samma precisering som för de nationella miljömålen

5 1.3 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunfullmäktige beslutade , 154, om kommunfullmäktiges övergripande mål med följande 10 mål: 1. Trygghet 2. Entreprenörskap 3. Medskaparande 4. Bemötande och service 5. Goda uppväxtvillkor 6. Värdighet 7. Gott arbetsklimat 8. Utveckling 9. Miljö 10. Effektivitet För mål nr. 9, Miljö, anges bl a: All kommunal verksamhet ska arbeta mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av kriterierna för att uppfylla målet definieras enligt följande: Mängden hushållsavfall/invånare ska minska och andelen avfall som materialåtervinns ska öka. 2. MARKARYDS KOMMUN 2.1 MARKARYDS KOMMUN IDAG Markaryds kommun är belägen i det sydvästra hörnet av Småland, gränsar mot Skåne och Halland. Kommunens yta uppgår till 519 km² och invånarantalet är ca personer. Antalet hushåll i kommunen är ca 6 000, dessutom finns ca 600 fritidshus i kommunen. Det finns 4 större tätorter, Markaryd, Timsfors, Strömsnäsbruk och Traryd, och 3 mindre, Vivljunga, Hinneryd och Råstorp. Markaryd har ett starkt näringsliv med flera framgångsrika företag. Av industriföretagen kan nämnas Nibe AB med ca 900 anställda i Markaryd. Övriga industriföretag är bl a Konecranes Lifttrucks AB, Markaryds Metallarmatur, Ekamant Production och Johanson Design i Markaryd. I övrigt kan nämnas Lindvalls Chark AB och Lechner Svenska Holding AB i Strömsnäsbruk. Inom handeln kan nämnas ICA Kvantum, Netto och Coop Konsum Markaryd, samt ICA Nära i Strömsnäsbruk och Coop Nära Traryd. 2.2 MARKARYDS KOMMUNS AVFALLSANSVAR Avfallshanteringen i kommunerna regleras av miljöbalken, MB. Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för producenter - 5 -

6 att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på sätt som krävs för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering (producentansvar). Den kommunala renhållningsskyldigheten innebär att varje kommun skall svara för borttransportering av hushållsavfall till en behandlingsanläggning för återvinning eller vidare bortskaffning. Det är bara kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera avfall. Avfallet får inte grävas ned, inte heller eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen utan dess godkännande. Vidare anges att det är kommunen som ansvarar för att det insamlade hushållsavfallet tas om hand på ett miljömässigt riktigt sätt. Hushållens farliga avfall ska sorteras ut och samlas in separat. El-avfall, som vitvaror, kylar och frysar, omfattas av producentansvaret, men insamling ska ske genom kommunens försorg. Insamling av förpackningar och tidningar lyder under producentansvaret och sker i samverkan mellan producenter och kommuner. Miljö- och byggnadsnämnden är den kommunala tillsynsmyndighet i Markaryds kommun som ska utöva tillsyn över all avfallshantering, oavsett om ansvaret ligger på den enskilde individen, eller hos privat företag eller producent. Gatuenheten ansvarar för hämtning av hushållsavfall samt anvisar plats där avfall kan lämnas. Verksamheten omfattar förutom insamling av hushållsavfall även drift av kretsloppsanläggningen Alandsköp. All insamling av hushållsavfall sker genom entreprenör. Kommunen har även ett utökat renhållningsansvar för hushållens farliga avfall. 2.3 ÅTERVINNINGSSTATIONER I KOMMUNEN Återvinningsstationer drivs och sköts av producentansvarsbolaget FTI AB, Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB. För närvarande (maj 2013) finns 9 st återvinningsstationer, (figur A), där privatpersoner kan lämna sorterat avfall. -6-

7 Återvinningsstationerna har 7 st behållare för följande avfallsslag: 1. Dryckesförpackningar, kartonger, wellpapp 2. Tidningar och reklamblad 3. Mjuk- och hårdplast 4. Metaller 5. Färgat glas 6. Ofärgat glas 7. Batterier. Skararp Ekön Tommaryd 2 Återvinnings stationer 134 Skinnersböke Kretsloppsanläggning böke Språxhult Långhult Össjöa Vänneböke Trälshult Majenfors V Haghult Vivljunga Råstorp 188 Lönshult Bergshult 2 Tånneryd 95 Hannabad 161 Lagan 95 2 Hinneryd Gunghult Ekhultamossen Öshult Snälls- Tannsjö Altaböke N Haghult Gällareböke Lidhult 159 Sånna Röckla Exhult Timsfors Göshult Markaryd Mattisholm mosse Grönö Skafta Käskhult Arveka Traryd Forreryd 176 Strömsnäsbruk Mjäryd Snärhult Bråna Dotebygd Kloa- Ekhult Högaholma Vägarås Köphultasjö Kraxasjön S Århult Bröna myr Fig. A KRETSLOPPSANLÄGGNINGEN ALANDSKÖP Kommunens kretsloppsanläggning finns i Alandsköp, sydöst om Strömsnäsbruk, där privatpersoner och mindre företag kan lämna sorterat avfall

8 Följande slag av avfall kan lämnas: 1. Metallskrot, cyklar, gräsklippare, stålmöbler 2. Byggavfall av trä 3. Asfalt 4. Betong, ej armerad, tegel, takpannor, kakel 5. Trägårdsavfall, löv, fallfrukt, gräsklipp, grenar, ris 6. Större brännbart möbler som soffor, fåtöljer och sängar 7. Hushållens farliga avfall, t ex målarfärg, lösningsmedel, bekämpningsmedel 8. Plastförpackningar, både hård och mjuk förpackningsplast, flaskor, paket, dunkar 9. Wellpapp, kartong, papplådor, papprör 10. Tidningar, reklamblad, utskrifter, övrigt finpapper Fig. B - 8 -

9 3. VAD HAR HÄNT SEDAN FÖRRA AVFALLSPLANEN ANTOGS 2004? Markaryds kommuns senaste avfallsplan för åren , som antogs av kommunfullmäktige, , 104, innehåller flera åtgärder och förslag. De redovisas här nedan jämte sina resultat: Vad har hänt sedan förra avfallsplanen antogs 2004? Fråga Före 2004 Enl. avfallsplan Ekonomi Finansierad av Taxehöjning Taxor och åtgärder på taxor 100 % Alandsköp 2 Information Informationsblad Ska vara Hemsida 3 Återvinningsstationer Röda stugor ca 40 st. 4 Miljöstationer ICA Kvantum Insamling Alandsköp 5 Producentansvar Producentansvar hade börjat gälla 6 Textilier Slängdes tillsammans med hushållsavfall 7 Asbest Deponi på Alandsköp 8 Kommunalt Deponi på avloppsvatten Alandsköp 9 Industriavfall En del av deponin på Alandsköp 10 Farligt avfall ICA Kvantum Alandsköp tillgänglig Minskning av antalet Förstärkning av producentansvar Avtal med hjälporganisation Alternativ plats utreds Avtal med entreprenör Deponin avslutad Förbättra informationen Utfall efter 2004 Taxehöjning ej tillräcklig för sluttäckningen Förbättringsmöjligheter finns Återvinningsstationer 9 st. Alandsköp mellanlager, ej deponi Fungerar på både återvinningsstationer och kretsloppsanläggning Insamlingsbehållare vid återvinningsstationer Ej ännu utrett Avtal fungerar med entreprenör Ej deponi Alandsköp fungerar väl som mellanlager - 9 -

10 4. AVFALLSHANTERINGEN IDAG Brännbart hushållsavfall För insamling av hushållsavfall i Markaryds kommun anlitas entreprenör. Till en normalstor villa används vanligen en 190-liters behållare vilken töms varannan vecka och transporteras till kommunens återvinningsstation, Alandsköp, som utgör mellanlager. Från återvinningsstationen transporteras hushållsavfallet i genomsnitt 2 gånger per vecka vidare till en förbränningsanläggning. Trägårdsavfall Trägårdsavfall som lämnas till kretsloppsanläggningen mals ner och används till sluttäckning av deponin på Alandsköp. Lämpliga delar av materialet går till tillverkning av flis. Byggavfall Byggavfall som lämnas till kretsloppsanläggningen i Alandsköp sorteras. En stor del av detta är rivningsavfall, som kan grupperas enligt följande: - Jord- och schaktmassor - Asfalt - Betong - Tegel - Trävaror - Asbest - Jord- och schaktmassor, liksom trävaror, används till sluttäckning av deponin på Alandsköp, medan asfalt återvinns till vägbeläggning för gatuenheten. Wellpapp, kartong och tidningar Det som lämnas till kretsloppsanläggningen i Alandsköp sorteras, samlas i container och transporteras till återvinning. Det som lämnats till återvinningsstationerna, omhändertas av FTI AB för återvinning. Metallskrot Sorterat metallskrot hämtas av entreprenör för återvinning. En stor del av det återvunna används till produktion av armeringsjärn. Avloppsslam Avloppsslammet från Kvarnaholms reningsverk i Strömsnäsbruk och Ribersdals reningsverk i Markaryd uppgår totalt till ca 160 ton TS (torrtäkt) per år. Detta används som

11 sluttäckningsmaterial på Vankivatippen vid Hässleholm. Större fraktioner, s k gallerrens, uppgår till ca 2 ton, vilket transporteras till förbränning. 4.1 SLUTTÄCKNING AV DEPONIN PÅ ALANDSKÖP Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) ska en avfallsplan innehålla uppgifter om deponier som inte längre tillförs avfall eller inte längre används. För varje sådan deponi skall en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljö redovisas. För Markaryds kommun gäller detta deponin på Alandsköp. Nedanstående karta (figur C) anger var kommunens äldre soptippar har funnits, samt den sista deponin, kretsloppsanläggningen på Alandsköp: De flesta äldre soptippar upphörde att användas i början av 1970-talet, då kommunen anlade kretsloppsanläggningen på Alandsköp. Skararp Ekön Tommaryd Äldre soptipp 134 Skinnersböke Kretsloppsanläggning Öshult Snällsböke Språxhult Långhult ÖssjöaVänneböke Trälshult Majenfors V Haghult Vivljunga Lönshult Råstorp 161 Bergshult Tånneryd 95 Lagan Hinneryd Gunghult Ekhultamossen Tannsjö Altaböke N Haghult Gällareböke Lidhult 159 Röckla Sånna Exhult Timsfors Mattisholm mosse Grönö Skafta Käskhult Arveka Traryd Forreryd 176 Strömsnäsbruk Mjäryd Snärhult Bråna Dotebygd Kloa- Ekhult Vägarås 95 Hannabad Göshult Markaryd Högaholma S Århult Köphultasjö Kraxasjön 109 Bröna myr Fig. C Deponin i Alandsköp startade i början av 1970-talet för hushållsavfall och slam och pågick fram till årsskiftet 2005/2006. En sluttäckning av deponin på Alandsköp påbörjades 2012 och skall, enligt beslut i Miljö- och byggnadsnämnden , 64, vara sluttäckt senast vid utgången av En utvärdering av deponin ska göras efter 30 år (2049). Konsultfirman Sweco Environment AB lämnade utredning om Alandsköps deponi sluttäckning i vilken anges hur sluttäckningen skall ske. Denna påbörjas i en etapp 1 och 2, som omfattar den nordöstra delen av deponin, varefter en utvärdering ska ske innan sluttäckningen fortsätter

12 För hantering av lakvatten, finns idag ett uppsamlingssystem på anläggningen i form av diken, vilka mynnar i ett utjämningsmagasin med en volym av ca 1300 m 3. Från lakvattenmagasinet leds lakvattnet till Kvarnaholms avloppsreningsverk för rening. Vid sluttäckningen av etapp 1 och 2 kommer lakvattendikena att fyllas igen med dränerande material, varefter de kommer att fortsätta leda lakvatten till magasinet. Principskiss för lakvatteninsamling i släntfoten under sluttäckningen. (Sweco Environment AB) Fig. D Sluttäckningen av en deponi för icke-farligt avfall ska, enligt Förordning om deponering av avfall (2001:512, 31) uppfylla kravet att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 50 liter per kvadratmeter och år. 4.2 NY RENHÅLLNINGSORDNING För varje kommun skall det finnas en renhållningsordning med de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt en avfallsplan (MB 15 kap, 11 ). Renhållningsordningen är de lokala föreskrifterna för avfallshantering som varje kommunfullmäktige ska fastställa. Den senaste föreskriften för Markaryds kommun antogs av kommunfullmäktige och trädde i kraft En ny renhållningsordning har 2013 upprättats parallellt med framtagandet av den nya avfallsplanen

13 5. MÅL OCH ÅTGÄRDSPLAN Enligt MB, kap 15, 11, skall avfallsplanen bl a innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Med utgångspunkt i nationella och regionala miljömål samt kommunens lokala miljömål har följande mål och åtgärder arbetats in i avfallsplanen. 5.1 Minskning av totala mängden avfall För att minska den totala mängden avfall som produceras krävs i första hand information som syftar till ökat medvetande och motivation, samt en positiv attityd till miljö- och avfallsfrågor bland medborgarna. ÅTGÄRDER ANSVAR PÅBÖRJAS Miljökalender, levereras till hushåll varje år i KS 2014 november (ca 25 tkr/år) Informationsarbete på hemsida och i skolor UKN/KS Ökad andel återvinning Målsättningen med avfallshanteringen är att minska det totala avfallet och öka återvinningen. ÅTGÄRDER ANSVAR PÅBÖRJAS Förbättrat samarbete med FTI AB KS 2014 Minska nedskräpning på återvinningsstationer Städningskampanj en gång per år KS 2014 I samband med rivningslov informera om MBN 2014 tydliga krav på sortering och återvinning av byggnadsavfall

14 5.3 Matavfallet som resurs När det gäller matavfall finns ett nationellt mål att återvinna 35 % samt att fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark. ÅTGÄRDER ANSVAR PÅBÖRJAS Sortera ut och behandla matavfall från restauranger, MBN 2014 storkök och livsmedelsaffärer för produktion av biogas eller kompostering Undersök möjlighet att sortera ut och behandla MBN 2015 matavfall från hushållsavfall 5.4 Övriga åtgärder och förslag ÅTGÄRDER ANSVAR PÅBÖRJAS Vid upphandling av avfallstjänster skall krav KS 2014 ställas på entreprenör avseende miljö och god service Omarbetning av renhållningsavgift, för att KS 2015 möta investeringen för sluttäckningen i Alandsköp Verka för minskad nedskräpning i KS/MBN/ 2014 Kommunen UKN Utöka antalet pappers- och hundlatrinkorgar, KS 2014 t ex vid badplatser och promenadslingor Skräpplockarvecka 1 gång/år KS/MBN/ 2014 SN/UKN Utreda ett system för kontroll av vem som är KS 2014 berättigad att nyttja kretsloppsanläggningen

15 6. TABELER OCH NYCKELTAL 6.1 HUSHÅLLENSAVFALL ( ) Hushållsavfall, ton 2 697, , , , , FARLIGT AVFALL ( ) Material Annat alkaliskt avfall, kg 230,0 210,0 - Batterier stationära NIFE, kg 67,0 - - Bekämpningsmedel, fast, ej HG, kg 36,0 90,0 19,0 Färgburkar, LM-bas, kg , , ,0 Lågkalori, värmevärde<20 MJ/kg tank FG, kg 187,0 17,0 Olje-, och bränslefilter, kg 136,0 146,0 498,0 Småkem, klassificerade, kg 296,0 411,0 799,0 Spillolja, okänt vatteninnehåll, kg 4 360, , ,0 Syror, kg 49,0 - - Gasol, propan, kg - 38,0 - Glykolrester, FA, kg - 685,0 608,0 Isocyanater, kg - 16,0 - Kvicksilverinstrument, termometrar, kg - 6,0 - Smittförande sjukhusavfall, FA, kg - 2,0 - Aerosoler, bekämpningsmedel, kg ,0 Alkali, oorg, flyt, emb, kg ,0 Bekämningsmedel, flytande, ej Hg, kg ,0 Lösningsmedel, flyt, emb, kg ,0 6.3 INSAMLINGSRESULTAT ( ) Riket Glasförpackningar, kg/pers/år 20,62 20,60 21,51 14,19-18,40 Pappersförpackningar, kg/pers/år 14,12 14,57 15,06 17,45 11,47 10,30 Metalförpackningar, kg/pers/år 2,22 1,75 2,47 2,16 1,75 1,97 Hårdplastförpackningar, kg/pers/år 5,62 6,37 7,91 8,96 5,16 2,21 Tidningar, kg/pers/år 39,37 37,29 31,39 30,50 28,58 50,

16 7.1 DEFINITIONER Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (MB 15 kap 1 ). Avfallsbehållare Med avfallsbehållare avses kärl, container, säck eller liknande som är avsett att innehålla någon typ av avfall. Bioavfall Detsamma som matavfall, dvs biologiskt lätt nedbrytbart livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustri och som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion. Brännbart avfall Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. (AvfallsF, 3 ) Bygg- och rivningsavfall Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad. Deponi Kontrollerat upplag för avfall som inte är avsett att flyttas. Kallades tidigare även soptipp, en plats där avfall tippades eller deponerades. EU har infört tekniskt avancerade krav vilka medför att deponi inte längre kan genomföras. Dumpning Dumpning innebär att något oönskad/överflödigt avyttras, t ex i form av skräp i naturen. Inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon får avfall inte dumpas, vare sig som fast ämne, vätska eller gas (MB, 15 kap 31 ). Ekosystem Ett dynamiskt komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och dessas icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet. El-avfall Med el-avfall avses avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Hit räknas även kyl- och frysskåp. El-avfall och batterier omfattas i förordningen av producentansvar. Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som är markerat som farligt avfall i bilaga 1 till avfallsförordningen (2011:927) eller annat avfall som har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 4 till samma förordning

17 Fastighetsinnehavare Med fastighetsinnehavare avses den som äger en fastighet eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. FNI Förkortningen står för Fastighetsnära Insamling och syftar på en betald transporttjänst vid sidan av insamlingssystem för tidningar och förpackningar som enligt lagen om producentansvar ska tillhandahållas av producenterna. FTI AB Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI), en samarbetsorganisation för olika materialbolag som ansvarar för insamlingen av förpackningar och tidningar. Förpackningar Produkter som framställs för att innehålla, skydda eller presentera varor. Omfattas av förordningen om producentansvar. Grovavfall Med grovavfall avses, i enlighet med 5 Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall, hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskap som gör att det inte är lämpligt att samla i säck eller kärl. Hantering av avfall Med hantering av avfall avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (MB 15 kap 3 ). Hushållsavfall Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (MB 15 kap 2 ). Icke brännbart avfall Icke brännbart avfall är avfall som inte kan förbrännas även om ett bränsle tillförs. Matavfall Med matavfall avses sådant hushållsavfall som är biologiskt lätt nedbrytbart. Exempel på matavfall är grönsaksrester, kött- och fiskavfall, äggskal, hushållspapper och kaffesump. Organiskt avfall Biologiskt avfall och annat avfall som innehåller organiskt kol (AvfallsF, 3 ). Producentansvar Producentansvar innebär att det är producenterna som ansvarar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel, inklusive omhändertagande som avfall. Producenter ser till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas på ett sätt som kan krävas för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering (MB 15 kap, 6 ). Kostnaden för producenternas ansvar betalas av konsumenten i varans/produktens pris

18 Renhållningsordning Varje kommun ska enligt MB ha en renhållningsordning. Denna består av två delar. En del som omfattar föreskrifter om avfallshantering och en del som omfattar planering för avfallshantering. Restavfall Med restavfall avses i renhållningsordningens föreskrifter sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, matavfall, trägårdsavfall, farligt avfall, läkemedelsavfall och producentansvarsavfall sorterats ut. Returpapper Med returpapper avses avfall av tidningar. Med tidningar jämställs tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper. SKL Sveriges Kommuner och Landsting, en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. Det finns 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland i Sverige. Trägårdsavfall Med trägårdsavfall avses sådant hushållsavfall som uppkommer vid normal skötsel av trädgård till en permanent- eller fritidsbostad och som är komposterbart. Grövre grenar, rotklumpar, trädstammar, jord, sten och grus är grovavfall och ingår inte i begreppet trägårdsavfall. Verksamhetsavfall Avfall som uppkommer vid produktion eller annan verksamhet. Dock avses ej avfall som till sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll. Återanvändning Med återanvändning avses en åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Återvinning Med återvinning avses en avfallshantering som beskrivs i bilaga 2 till Avfallsförordningen (2011:927) eller som på annat sätt innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning. Återvinningsstation Återvinningsstationer drivs och sköts av producentansvarsbolaget FTI AB (Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB) på särskilda platser där hushållen kan lämna sorterade förpackningar av metall, kartong, wellpapp, plast och glas samt returpapper. Platserna är obemannade och har behållare för respektive materialslag. FTI AB ansvarar även för uppstädning runt desamma

19 7.2 LAGAR Avfallsförordningen (AvfallsF) Lag, Avfallsförordningen (2011:927) trädde i kraft och innehåller bestämmelser om avfall och avfallets hantering. EU-direktiv Gemensamt inom EU finns direktiv om avfall bl a EU-direktiv (2006/12/EG) om avfall och ramdirektiv för avfall (2008/98/EG). I det senare nämns att det i varje medlemsstat måste finnas en eller flera avfallsplaner. Avfallsplanen ska innehålla bl a en analys av den nuvarande avfallshanteringen och åtgärder som ska vidtas för att förbättra densamma. Miljöbalken (MB) Lag, Miljöbalken (1998:808), trädde i kraft 1/1 1999, och syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosamt och god miljö. MB bygger på insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ansvar. Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) Naturvårdsverket är statlig förvaltningsmyndighet inom miljöområdet och sorterar under Miljödepartementet. Naturvårdsverket ska arbeta för att främja en hållbar utveckling och vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Plan- och Bygglagen (PBL) Lag, Plan- och bygglagen (2010:900) reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. PBL innehåller bland annat bestämmelser avseende alla kommuners skyldighet att upprätta översiktsplaner med mera. Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och byggnadsnämndernas verksamhet

20 REFERENSER - Kommunal avfallsplan för åren , Markaryds kommun, Föreskrifter om avfallshantering, gäller fr o m , Markaryds kommun, Föreskrifter om avfallshantering, samrådsversion , Markaryds kommun, Miljöbokslut, årsredovisning 2012, Markaryds kommun, Budget 2013 EFP , Markaryds kommun, Regionala miljömål i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kommunfullmäktiges protokoll, , Miljö- och byggnadsnämndens protokoll, ,