Reseberättelse University of Sydney, 2006

Transkript

1 Reseberättelse University of Sydney, 2006 Inledning Jag hade den stora turen att få tillbringa vårterminen i trean och höstterminen i fyran vid University of Sydney i Australien. Det australiensiska läsåret är, av naturliga skäl, omvänt jämfört med det svenska och höstterminen börjar därmed i februari. Om man åker på utbyte i tredje årskursen innebär detta att det är möjligt att klara av alla obligatoriska kurser på KTH innan man åker. Detta medför naturligtvis att man har fler frihetsgrader beträffande val av kurser, vilket kan vara värt att ha i åtanke vid ansökan. Australien och Sydney Australien är ett fantastiskt land i alla möjliga avseenden; klimatet är behagligt, framförallt på östkusten, djuren och naturen är fascinerande i sin mångfald och storslagenhet, människorna är trevliga och pratsamma och maten är god. Australien är cirka sjutton gånger större än Sverige till ytan men befolkningsmängden är bara drygt dubbelt så stor. Följaktligen är enorma landområden helt obebyggda och i många fall relativt outforskade. Den speciella endemiska faunan är kanske det som karaktäriserar Australien mer än något annat; kängurur, koalor och tasmanska djävlar är väl kanske de mest kända djuren men det finns åtskilliga andra intressanta arter, så som wombat, platypus, echidna, kassowary och wallabies. Jag hann med en del resor som kan rekommenderas, både i och utanför Australien; bland annat Fiji, Nya Zealand, Tasmanien, Cairns (Stora Barriärrevet), Snowy Mountains, Blue Mountains, Hunter Valley samt Surfers Paradise. Tasmanien, Fiji och Nya Zealand bjuder på fantastiska naturupplevelser, Blue Mountains och Hunter Valley ligger relativt nära Sydney och är två trevliga utflyktsmål, Cairns och Surfers Paradise erbjuder sol, bad och bra nattliv medan skidåkningen i Snowy Mountains är varierad och klart underskattad. Sydney brukar betraktas som en av världens vackraste städer och det är inte svårt att hålla med. Port Jackson, bukten som Sydney ligger i, bjuder på åtskilliga stränder, lummiga kullar och små vackra vikar. De två landmärkena är förstås Sydney Opera House och Harbour Bridge, som kan ses från stora delar av bukten. Sydney har oerhört mycket att erbjuda även den mest kräsne besökare, och att bo i staden är ett rent nöje, förutom från det ekonomiska perspektivet. Det är relativt dyrt att handla mat och boendet är lite väl dyrt. Å andra sidan är kollektivtrafiken billig och pålitlig, etanolen är klart prisvärd och det är i allmänhet good value att äta ute. Det finns en uppsjö av olika restauranger men de olika asiatiska köken dominerar. Det finns bokstavligt talat en thaikrog i varje gathörn och de är generellt sett väldigt bra. Sydneys stränder får väl betraktas som de stora dragplåstren; berömda och turistiga Bondi Beach, nordliga Manly Beach samt den lite mindre Coogee Beach, är obligatoriska för alla turister och backpackers. Det är dock värt att notera det finns många fler stränder både i och utanför bukten, vanligtvis befriade från alltför stora folkskaror. En av mina favoriter är stranden utanför Watson Bay (man tar sig enklast dit med färja från Circular Quay) men också Balmorel Beach på norra sidan. Att australiensarna är galna i sport, somliga fullständigt obegripliga (läs: cricket), är förstås allmänt känt. Det ska dock noteras att de flesta inte utövar någon annan sport än öldrickning på någon av alla de små trevliga pubarna. I Australien är vardagsrummet synonymt med puben och följaktligen kan man se varenda rugby-, AFL-, tennis- och cricketmatch från barstolen. Stämningen är nästan alltid på topp vilket gör det till ett rent nöje att gå ut. Att sedan en schooner (0,375 l) kostar knappt sjutton kronor gör det ju inte sämre Vill man ha publiv finns det några säkra kort, så som Newtown (nära universitetet), Paddington och Glebe, men det finns mer eller mindre en pub i varje gathörn.

2 Vill man istället för att gå till puben gå ut och klubba finns det ett överflöd av ställen att gå till. Det dekadenta Kings Cross ( the X ) kryllar av nattklubbar men är dessvärre belamrat med prostituerade, strippklubbar och missbrukare. Darling Harbour och Central Business District (CBD) bjuder på lite mer upmarket -underhållning, dock sällan snobbigt, medan Oxford Street är Sydneys gaydistrikt. Harbour Bridge och Sydney Opera House sett från Manly-färjan. Freycinet Peninsula (Tasmanien) med Wineglass Bay i förgrunden. Resan, visum och annat smått och gott Inte nog med att flygbiljetter ner down under är relativt dyra, dessutom är de verkligt efterfrågade, speciellt under den svenska vintern. Följaktligen är det bra att vara ute i god tid om flexibilitet och inte minst pris är viktiga faktorer. Kansliet delar ut internationaliseringsbidrag till studenter som inte omfattas av Erasmusprogrammet, vilket i allmänhet täcker resekostnaden plus lite till. Andra sätt att finansiera

3 resan och levnadskostnaderna är givetvis att söka stipendier. Jag sökte fyra stipendier (Anna Whitlocks Minnesfond, KTH:s allmänna fonder, CF:s Kamrathjälpsfond samt CF:s Stipendieoch Understödsfond) och fick relativt substantiella belopp från tre av fonderna, vilket indikerar att det kan vara mödan värt att slänga ihop några ansökningar. För att få studera i Australien krävs att man innehar australiensiskt studentvisum samt sjukoch olycksfallsförsäkring. Visumet kan sökas så snart man har fått antagningsbeskedet från universitetet. Antagningsbeskedet kan tydligen ta tid att få men visumet får man nästan omgående efter en Internet-baserad ansökan. KTH står för en försäkring via Kammarkollegiet och följaktligen hade jag inte räknat med några utgifter för läkarvård. Trots försäkring samt ett bilateralt avtal mellan Sverige och Australien beträffande medicinsk vård fick jag lägga ut pengar för ett läkarbesök. Självfallet får man tillbaka pengarna mot uppvisande av kvitto men det är ju trots allt lite av en procedur att gå igenom. Universitetet och boende University of Sydney är Australiens bästa och mest prestigefyllda universitet och placerade sig nyligen på 35:e plats i världen enligt Times Higher Education Supplement (2006). Huvudcampuset, vilket är det campus som mest sannolikt är aktuellt för KTH-studenter, är beläget strax utanför down town och består av en blandning av sandstensbyggnader i gammal klassisk brittisk stil och förfärliga bunkerliknande 1900-talsbyggnader. Överlag är det ett väldigt trevligt campus med mycket liv och rörelse, en stor park nedanför biblioteket samt nära till flera trevliga stadsdelar. Det verkar finnas två fundamentalt olika principer att gå efter när man väljer hur man vill bo. Antingen satsar man på att bo vid någon av stränderna eller så bor man nära universitetet. Stränderna erbjuder förstås fantastiska omgivningar under sommaren men är under den regniga och kalla vintern (som faktiskt är längre än väntat) mindre tilltalande. Att bo nära universitetet kan vara dyrt och husen håller generellt sett relativt låg standard men å andra sidan slipper man trängas i kollektivtrafiken och man har nära till staden. Trots att Sydney till ytan är en enormt stor stad så ligger de flesta intressanta områdena inom gångavstånd från universitetet, vilket kan vara värt att ha i åtanke. De populäraste stränderna är givetvis Bondi, Manly och Coogee men det går även att hitta andra ställen att slå ner sina bopålar. Runt universitet är Newtown, Glebe, Chippendale och Darlington de områden som i första hand kan rekommenderas. Newtown och Glebe är vansinnigt trevliga förorter, båda med varsin central huvudgata som kryllar av pubar, caféer, restauranger, bokaffärer och dylikt, medan Chippendale och Darlington är mer som bostadsområden. Jag bodde i ett radhus i Darlington, med två minuters gångavstånd till campus, sju minuter till centralen, tio till CBD och tjugofem till operahuset. Personligen skulle jag nog såhär i efterhand rekommendera Newtown eller Glebe, mestadels på grund av alla pubar och restauranger. I Newtown kan man till exempel få kanonbra thai-käk för under sex dollar!

4 Main Quadrangle på universitetet. Akademiskt Till min förvåning krävs det att man gör en helt annan insats på Sydney Uni än på KTH (pinsamt, jag vet). Till skillnad från Teknis så är det kontinuerliga test, uppsatser och labbrapporter under hela terminens gång. Rent kunskapsmässigt är nivån inte högre än hemma men arbetsbelastningen är, självfallet beroende på vilka kurser man väljer, klart högre. En termin är tretton veckor, en veckas lov samt en studievecka innan de två avslutande tentaveckorna, och motsvaras av tjugofyra credit points. Jag läste arton poäng båda terminerna vilket fortfarande räknas som heltidsstudier och ligger närmare medlet. I och med att utbytesstudenter i allmänhet väljer kurser från olika institutioner kan det bli en hel del problem med schemakrockar vilket kan göra det nästintill omöjligt att läsa tjugofyra credit points. Jag läste följande kurser: Bioethics (HPSC1000): Ganska intressant kurs, bra föreläsare, huvudsakligen uppsatsbaserad. Biochemistry and Molecular Biology Proteins (BCHM3081): Ungefär strukturbiologi, bra föreläsningar men väldigt trångt på labbarna. Bioinformatics and Genomics (BIOL3027): Relevant och upplysande, inledningsvis en bra föreläsare men sista momentet hölls av en dansk som var mindre bra. Lite väl mycket om fylogenetiska träd. Biochemical Engineering (CHNG3804): Ungefär bioprocessteknik. Värdelös föreläsare, ingen struktur och dåliga labbar. Ämnet som sådant är dock intressant. Cellular and Molecular Immunology (IMMU3102): Fördjupning i immunologi. Väldigt bra och intressanta föreläsning, bra labbar. Proteomics and Functional Genomics (BCHM3092): Väldigt bra föreläsare, intressant ämne och relativt bra labbar. Avslutningsvis Sök till Sydney! Jag har verkligen haft the time of my life i Australien och det är jag säker på att alla som åker ner till Sydney kommer att ha. Sydney är en fantastisk stad, man träffar så många trevliga människor från alla världens hörn och Australien är ett kanonland! Åk!

5 Per Lundin (jag svarar mer än gärna på frågor, det är bara ett skicka ett mail!)