Tokyo Institute of Technology Daniel Haverås E12 Reseberättelse VT16

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tokyo Institute of Technology Daniel Haverås E12 Reseberättelse VT16"

Henrik Gunnarsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Tokyo Institute of Technology Daniel Haverås E12 Reseberättelse VT16 Är du sugen på att studera i Japan, och framförallt vid Tokyo Institute of Technology? Jag heter Daniel Haverås och går Elektroteknik. Här ska jag berätta om min tid på TITech i Japan! Förberedelser Efter diverse pappersarbete från KTHs håll med ansökningar, studieplaner och intyg var det till slut dags att börja ordna inför avresan. Det första man måste tänka på när man studerar i Japan är att varje student tilldelas ett labb med en egen professor. För att få en plats i ett labb måste man själv hitta ett labb som är relevant för ens inriktning, och kontakta labbets professor för att få tillåtelse. Eftersom jag går mastern Inbyggda system valde jag ett labb på avdelningen Communications and Computer Engineering, med inriktning på VLSI. Professorn tog glatt emot mig utan några som helst problem. Själva ansökan till skolan gjordes via deras hemsida och fungerade smidigt. Visumansökan till Japan är relativt simpelt, man åker till ambassaden vid Gärdet med några dokument, pass, och ett foto. Boende anordnades av skolan, och man behövde i princip bara svara på ett mail för att få en plats. Flyg bokas med fördel till Haneda Airport, eftersom den stora flygplatsen Narita ligger väldigt långt från stadskärnan.

2 Ankomst Skolan ordnade inte någon upphämtning vid flygplatsen, så man får direkt träna på att resa i världens största stad. Från Narita rekommenderar jag Limousine-bussar, som tar en var som helst i Tokyo för mellan kronor. Därefter behöver man ett Pasmo-kort, som påminner om våra Access-kort i Stockholm, med skillnaden att de även kan användas för att betala på många olika ställen. I Japan använder man nästan aldrig vanliga kredit-/kontokort, så jag rekommenderar att ladda Pasmo-kortet med pengar och betala så många småköp som möjligt med det. Detta eftersom den största myntvalören i är 500 yen (cirka 40 kronor), så använder man kontanter ackumuleras ohanterligt mycket mynt. Första dagen i skolan var det mycket pappersarbete, där man skulle fylla i dokument för studentresekort, bankkonto, försäkring etc. Det här tog tid, och många av dokumenten var bara på japanska. Skolan delade dock ut hjälpdokument för att kunna fylla i allt. I korridoren hade vi vid ankomst ett litet möte, där man fick information om korridorens faciliteter, samt en chans att träffa andra. Boende och transporter

3 Boendet som anordnades av skolan var i mitt fall en internationell korridor i Komaba, strax väster om det kända området Shibuya. Den bebos av utländska studenter från TITech och Tokyo University. Det här är möjligtvis det bästa läget man kan ha i Tokyo, med gångavstånd till fantastiska områden som Shibuya, Shimokitazawa, Yoyogi och Ebisu. Nära korridoren fanns restauranger, bagerier, matbutiker och konbini japanska närbutiker som har mat, dryck, skrivare, bankomat etc. Korridorsrummet var bara 15 m 2, men det räckte gott för eftersom man inte spenderade så mycket tid där. I korridoren fanns kök, gemensamt vardagsrum och ett stort aktivitetsrum där många event anordnades. Det var en bra idé att gå på så många event här som möjligt, eftersom det var ett fantastiskt tillfälle att träffa folk och prova nya saker! Resan till skolans campus i Ookayama tar cirka 35 minuter. Skolan ordnade ett dokument så man kunde köpa ett commuter pass, vilket att man för en fast avgift på yen /90 dagar (drygt 1000 kronor) kan åka fritt mellan campus och korridoren, och även gå av eller på vars som helst på vägen. Till skillnad från Stockholm finns inget fastpris för att resa på alla linjer i Tokyo eftersom de ägs av dussintals olika företag. Man måste därför ladda sitt Pasmo med pengar för att kunna resa i resten av Tokyo, där en enkel resa brukar kosta mellan kronor beroende på avstånd. Att resa i Tokyo kan bäst beskrivas som organiserat kaos, framförallt under rusningstid. Även om det är oerhört trångt och mycket folk så är tågen sällan försenade. Studier

4 Universitetsstudier fungerar som man kan vänta sig lite annorlunda i Japan jämfört med KTH. För att komma in som ordinarie Masters-student ansöker man till ett specifikt labb (liknande KTH:s avdelningar inom skolor), och gör ett antagningsprov som ofta är oerhört svårt, med månader av förberedelser. Som utbytesstudent var det mycket lättare, eftersom man bara är på besök och inte får någon form av examen från skolan. Studenterna inom ett labb gör merparten av sina mastersstudier i form av projektarbeten och egna studier på labbet. Kurser har en sekundär betydelse, och verkar vara nästan helt valfritt. För att jag skulle kunna räkna in några högskolepoäng valde jag att fokusera helt på kurser, och gjorde minimalt labbarbete. Det ångrar jag lite nu i efterhand, då jag tror det hade varit en lärorik upplevelse att delta i deras research. Kurserna i sig ser lite annorlunda ut än på KTH. Det är mer fokus på teori och allmän kunskap snarare än räknande och praktiskt arbete. De flesta kurserna hade ett mindre prov efter föreläsningar för att hjälpa inlärning av ny kunskap. Många kurser hade inlämningar istället för tentamen. Det var allmänt lättare att få höga betyg i kurser jämfört med KTH. Det verkar som att majoriteten av evalueringen av elever utgår från deras labbarbete. Kurserna används på sätt och vis som hjälpmedel för att klara labbarbetet bättre. Jag tog även ett par kurser i japanska, vilka jag tyckte var väldigt bra. Klasserna var små och lärarna duktiga. Man kommer oväntat långt på en termin! Att göra i Tokyo/Japan Tokyos metropoliska område räknas på sätt och vis som världens största stad både till yta och befolkning, men är egentligen 26 olika städer som har vuxit ihop. Jag var mycket i stadsdelarna Shibuya, Shimokitazawa och Shinjuku, som alla låg mycket nära korridoren. Det är otroligt tätbebyggda områden, där Shibuya enskilt hyser över 6000 restauranger. Man kan spendera flera år i de här områdena och fortfarande hitta nya saker att göra.

5 Skolan hade inte mycket aktiviteter för utbytesstudenter, så jag lärde känna folk från korridoren istället. Det finns otroligt mycket att göra i Tokyo, men vi hamnade ofta på japanska barer av typen izakaya, som serverar ett lite enklare alkoholutbud tillsammans med ett stort utbud av billiga smårätter, liknande spanska tapas. En helkväll gick ofta på under 150 kronor, och man fick träffa japanska människor i en lite mer avslappnad miljö jämfört med den hektiska vardagen. Mat i Tokyo är ganska billigt, men inte lika billigt som resten av Asien. Det mesta ligger i området yen, vilket ungefär motsvarar kronor. Skolan har en cafeteria där man kan äta lite billigare än så. Köket i korridoren var inte speciellt bra, och saknade allmän utrustning. Därför åt vi oftast ute. Under lediga perioder passade jag på att resa lite. Jag åkte till Hakone, ett spaområde i bergen söder om Tokyo. Varmt rekommenderat! Jag åkte även till Taiwan några dagar vilket var en lyckad resa. Mot slutet av terminen åkte vi ett gäng för att bestiga Mount Fuji på natten, för att komma upp till toppen samtidigt som soluppgången. Rekommenderas starkt, men det var rätt tufft att klättra upp utan att sova på vägen.

6 Sammanfattning Jag tycker min termin på TITech var mycket lyckad, och jag fick erfarenheter för livet. Det var kul att jag kunde förbättra min japanska, och det var spännande att ta del av studielivet på en av Asiens främsta universitet. Det är dock värt att ha i åtanke att kurserna som ovan nämnt är lite simplare än på KTH, så jag skulle rekommendera att inte ta obligatoriska kurser för mastern man är registrerad på. För övrigt skulle jag rekommendera en termin på TITech för alla som är intresserade av Japan och vill ha lite omväxling från livet på KTH.

Relevanta dokument

Reseberättelse Tokyo

Reseberättelse Tokyo Mikael Edbor, utbyte vid Tokyo Institute of Technology, vår och sommar 2012 Inledning Det här är min egen berättelse om utbytet jag gjorde vid Tokyo Institute of Technology (Även känt