Naturvärdesinventering, kv. Ledaren, Norrköpings kommun

Transkript

1 RAPPORT 1 (30) Lars Bohlin Tel Mobil lars.b.bohlin@afconsult.com Datum Uppdragsnr Naturvärdesinventering, kv. Ledaren, Norrköpings kommun ÅF-Infrastructure AB, Port-Anders gata 3 (T3), plan E, Box 27 SE Västerås Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE

2 RAPPORT (30) Titel: Naturvärdesinventering, kv. Ledaren, Norrköpings kommun Utgivningsdatum: Beställare: Norrköpings kommun Rådhuset Norrköping Tel: Projektledare: Dino Alijagic Konsult: ÅF-Infrastructure AB Stockholm Tel: Uppdragsansvarig: Anders Dahlin Ansvarig för NVI: Lars Bohlin Kvalitetsgranskare: Felicia Alriksson Konsultens arbetsnummer: Foto: ÅF-Infrastructure Kartor: Lantmäteriet, Geodatasamverkan Omslagfoto: Mycket gammal och grov rönn med rik kryptogamflora

3 RAPPORT (30) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Geografisk avgränsning Metodik Bakgrund NVI på fältnivå Fältinventeringen Beskrivning av området Dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet SAMMANFATTANDE RESULTAT Övergripande Identifierade naturvärden NATURVÄRDESOBJEKT Naturvärdesobjekt 1, lövdunge med ädellövträd Naturvärdesklass Naturvärdesobjekt 2, rad med lindar Naturvärdesklass Naturvärdesobjekt 3, vattendrag Preliminär naturvärdesklass BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER... 30

4 RAPPORT (30) Sammanfattning ÅF har på Norrköpings kommuns uppdrag tagit fram denna naturvärdesinventering. Den är utförd inför framtagande av detaljplan för kvarteret Ledaren i Norrköpings kommun. Inventeringen ska redovisa vilka värden för den biologiska mångfalden som finns inom området och var dessa finns. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt SIS standard för naturvärdesinventering, SS :2014. Området besöktes den 9 december 2015 av Lars Bohlin, ÅF-Infrastructure AB. Det inventerade området består av en vegetationsklädd kulle med stort inslag av ädellövträd, öppna gräsmarker, en damm, ett vattendrag och lämningar efter en handelsträdgård. Naturvärdesinventeringen baserades på information om aktuellt område från Jordbruksverket, länsstyrelsen, kommunen, Skogsstyrelsen, ArtDatabanken och vattenmyndigheten. Under inventeringen avgränsades tre naturvärdesobjekt vilka är områden av betydelse för biologisk mångfald, se tabell nedan och Figur 19. Tabell. Identifierade naturvärdesobjekt Objektnummer och Naturvärdesklass Beskrivning naturtyp 1 Skog och träd Klass 3, påtagligt Lövdunge med ädellövträd naturvärde 2 Skog och träd Klass 4, visst naturvärde Rad med lindar 3 Vattendrag Preliminär klass 4 Rätat vattendrag

5 RAPPORT (30) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Norrköpings kommun arbetar med att detaljplanelägga kvarteret Ledaren för ny reservkraftspanna. Stadsdelen heter Ingelsta och ligger i Norrköping. Se karta Figur 1. Figur 1. Översiktskarta. Ingelsta är beläget mitt i ett verksamhetsområde strax norr om Norrköpings centrum Ingelsta är ett industri- och handelsområde norr om Norrköpings centrum. I det område som planeras detaljplaneläggas finns inga utpekade potentiellt förorenade områden. I närheten finns flera miljöfarliga verksamheter. I kommunens översiktsplan finns området angivet som grönområde samt verksamhetsområde med liten omgivningspåverkan. Den vegetationsklädda kullen mitt i området är angiven som park med kulturhistoriska värden och har ett lokalt värde för naturvården.

6 RAPPORT (30) I äldre kartor benämns området som Ingelstad och Cederdalen, se Figur 2 och 3. Den nuvarande vegetationsklädda kullen, syns i Figur 3 mellan Ingelstad och Cederdalen, ser ut att ha varit beväxt på liknande sätt sedan mitten av talet. Omgivningarna runt kullen har historiskt varit åkermark och trädgårdsodling. Figur 2. Häradsekonomiska kartan från Figur 3. Ekonomiska kartan från 1947.

7 RAPPORT (30) En planerad ny järnväg berör östra delen av det inventerade området, den s.k. Ostlänken. Den är ett riksintresse för infrastrukturen. Inför arbetet med att ta fram en detaljplan har ÅF fått i uppdrag att genomföra en naturvärdesinventering, se metodik i kapitel 1.3. Syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera och avgränsa de områden i landskapet som är av betydelse för den biologiska mångfalden samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Bedömningen kommer att fungera som ett underlag för den fortsatta planeringen och skötseln av området. 1.2 Geografisk avgränsning Det inventerade området ligger mitt i ett större verksamhetsområde med olika affärer och industrier, se figur nedan. Figur 4. Flygbild över inventerat område. Inventeringsområdet omges av Kisel-, Malm-, Bly- och Kromgatan.

8 RAPPORT (30) Direkt norr om det inventerade området finns Ingelstad ekbackar. Ekbackarna består av jätteekar och betesmarker och är både ett naturreservat och Natura 2000-område. Öster området finns Loddbyviken som är ett övergött kustvatten med problem med kemiska miljöföroreningar. I inventeringsområdet finns inga utpekade vattenförekomster enligt vattendirektivet. 1.3 Metodik Bakgrund Naturvärdesinventeringen har utförts enligt Svensk standard SS :2014 och Teknisk Rapport SIS-TR :2014 med tillägget Naturvårdsklass 4 och generellt biotopskydd samt med ambitionsnivån fältnivå detalj. En naturvärdesinventering ger en god överblick av vilka naturvärden (område med positiv betydelse för biologisk mångfald) och biotoper (område med enhetlig miljö och organismsammanställning) som är av betydelse för den biologiska mångfalden och som finns inom det inventerade området. Naturvärdesinventering utgör underlag inför exploatering och fysisk planering eller för naturvårdsplanering och prioritering av naturvårdsinsatser. I miljöbalkens hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt (ett avgränsat geografiskt område med naturvärde) med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap NVI på fältnivå En naturvärdesinventering inleds med en avgränsning av området samt fastställande av nivå och detaljeringsgrad för inventeringen. I detta fall har en fältinventering med ambitionsnivån detalj genomförts vilket innebär att naturvärdesobjekt om en yta av 10 m 2 eller större identifieras. För linjeformade objekt har naturvärdesobjekt med en längd av 10 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer identifieras. Inför fältinventering sammanställs och analyseras befintligt kunskapsunderlag för området från kommunen, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter liksom underlag från ArtDatabanken över rapporterade arter. För indelning av biotopgrupp och terminologi användes Teknisk Rapport SIS-TR

9 RAPPORT (30) Vid inventering avgränsas geografiska områden med naturvärde och med en dominerande naturtyp (biotoper med gemensamma kännetecken) som naturvärdesobjekt. För dessa objekt görs en bedömning av dess betydelse för biologisk mångfald. Denna naturvärdesbedömning leder till att naturvårdsobjekten kan bestämmas till en naturvärdesklass, vilka redovisas i tabell 1. Tabell 1. Beskrivning av de olika naturvärdesklasserna Naturvärdesklass Beskrivning Förklaring 1 Högsta naturvärde Störst positiv betydelse för biologisk mångfald 2 Högt naturvärde Stor positiv betydelse för biologisk mångfald 3 Påtagligt naturvärde Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald 4 Visst naturvärde Viss positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesbedömningen görs utifrån bedömningsgrunderna arter och biotop, se Figur 5. Bedömningsgrunden arter omfattar förekomsten av naturvårdsarter, rödlistade arter och hotade arter samt artrikedom. Naturvårdsarter (Hallingbäck 2013) är ett samlingsnamn för arter som är extra skyddsvärda, indikerar att ett område har höga naturvärden eller i sig själva är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Termen omfattar rödlistade arter (arter som bedöms löpa risk att försvinna ur landet), signalarter, skyddade arter enligt artskyddsförordningen, typiska arter, ansvarsarter och nyckelarter, de sistnämnda ingår inte i naturvärdesinventering enligt standarden. Förekomsten av naturvårdsarter värderas utifrån antal, livskraft och hur goda indikatorer de är för naturvärde. Med artrikedom avses antal arter och artdiversitet. Artrikedomen ska sättas i relation till omgivande landskap eller liknande biotoper. Bedömningsgrunden biotop innefattar biotopkvalitet (faktorer som formar livsmiljön) samt sällsynta eller hotade biotoper. De biotopkvaliteter som har betydelse i detta sammanhang är naturlighet, ekologiska processer och störningsregimer, strukturer, element, kontinuitet, naturgivna förutsättningar, förekomst av nyckelarter samt läge, storlek och form. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp, ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt.

10 RAPPORT (30) Figur 5. Naturvärdesbedömning vid naturvärdesinventering. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till en viss naturvärdesklass. När landskapets betydelse för den biologiska mångfalden uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjekten ska även ett mer omfattande landskapsobjekt avgränsas. Detta kan t.ex. gälla när områden utanför naturvärdesobjekt kompletterar ett naturvärdesobjekt och tillsammans skapar en helhet som är av betydelse för den biologiska mångfalden. Landskapsobjekt bedöms inte till naturvärdesklass Fältinventeringen ÅF utförde naturvärdesinventeringen under en dag i fält den 9 december Vädret var halvklart till mulet, temperaturen låg runt +8 och vinden var frisk under inventeringsdagen. Tiden på året gjorde att det var sämre förutsättningar för att hitta vissa arter. Vid inventeringen eftersöktes naturvårdsarter och biotopkvaliteter. Där särskilt värdefulla element eller arter hittades utfördes en mer detaljerad inventering av området. Noterade fynd dokumenterades i en kartbaserad applikation som heter Collector (ESRI).

11 RAPPORT (30) 1.4 Beskrivning av området Det inventerade området ligger insprängt mellan vägar, industrier och ett järnvägsspår och är ungefär 16 ha stort. Mitt i området finns en stor vegetationsklädd kulle. Vegetationen på kullen består av en lövdunge med mycket ädellövträd och kan till delar beskrivas som en lund. Trädens ålder och storlek varierar men många är grova och höga. Vegetationen på kullen är påverkad av lämningar i form av kulturväxter efter gamla Ingelstad gård. Fältskiktet är till stora delar dåligt utvecklad på grund av den täta skogen och det täta lövtäcket. På toppen av kullen finns en fornlämning i form av en runristning. I norr finns spår av kultur eller inlandsisen i form av djupa ränder i urberget (Figur 6). Figur 6. Långa spår på berghäll i norra delen av den trädklädda kullen. Runt kullen är topografin platt och består mest av öppna gräsmarker med enstaka lägre träd. I västra änden finns ett järnvägsspår som inte är i bruk.

12 RAPPORT (30) Från Ingelstad gård över kullen och ut på gräsmarken i norr går en väl markerad gångstig (Figur 7). Figur 7. Stig som leder från kullen, över vattendraget och längs sidan av tomterna i norr. En dagvattendamm finns i områdets nordvästra del (Figur 8). Vid inventeringstillfället fanns det mycket lite vatten i dammen och den var helt igenväxt med kaveldun och omgiven av ung asp eller sälg.

13 RAPPORT (30) Figur 8. Ett hav av kaveldun täcker dammen. I bakgrunden syns Ingelstad ekbackar. Igenom områdets norra del rinner ett till största delen öppet troligen uträtat vattendrag (Figur 9).

14 RAPPORT (30) Figur 9. Vattendraget rinner rakt igenom området och avgränsar ena sidan av tomterna och handelsträdgården mot den öppna gräsmarken. Den nordöstra delen av området består av några bostadshus och lämningarna efter en nedlagd handelsträdgård. Den sydöstra delen av grönområdet är inte inventerat mer än på distans. Den består av en tomt tillhörande verksamheter och är inhägnad. Marken är en platt gräsmark med enstaka äldre träd, främst apelträd (Figur 10).

15 RAPPORT (30) Figur 10. Apelträd inne på tomt direkt öster om kullen. Foto från Kiselgatan. Inventeringsområdet består främst av postglacial finlera. Den trädklädda kullen består av sandig morän och urberg i form av mörk granit. 1.5 Dokumenterad information om naturen i inventeringsområdet Ingen formellt skyddad natur finns området. Enligt Artportalen finns flera fynd av arter i närområdet mellan åren 1988 och Inga fynd utgörs av rödlistade arter eller andra naturvårdsarter. Några av fynden är träden glasbjörk, tuja och päron, buskarna benved och svarta vinbär samt fältfloran åkertistel, hästhov, mjölke, röllika, ängsdaggkåpa och älggräs samt kulturväxterna pingstlilja, palsternacka och jordgubbe. Enligt Riksantikvarieämbetets kartserver Fornsök finns två fornlämningar i form av en runristning och en bildristning på den fasta hällen på toppen av kullen. Ingelstad gård är en övrig kulturhistorisk lämning och utgörs av en mangårdsbyggnad från början av 1800-talet. I övrigt hittades inga dokumenterade naturvärden från kommunen, vattenmyndigheten, länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.

16 RAPPORT (30) 2 Sammanfattande resultat 2.1 Övergripande Det inventerade området består av en kulle med lövvegetation, en dagvattendamm, ett vattendrag, en handelsträdgård samt omgivande gräsmark med enstaka lövträd. De största värdena i området utgörs av träden, främst grövre ädellövträd (Figur 11 och 12). Till exempel fanns en rönn med en omkrets på ungefär 230 cm (se bild på framsidan), en ask med omkrets 210 cm, en björk på 155 cm, en lönn på 250 cm och ekar på cm. Figur 11. Värdeelementen (mindre del av en biotop som har positiv betydelse för biologisk mångfald) består främst av värdefulla träd i det inventerade området.

17 RAPPORT (30) Figur 12. En grov lönn med omkrets på ungefär 200 cm. De mest spektakulära träden är ett antal mycket grova eller flerstammiga sälgar i lunden strax nedanför kullen mot norr samt i gränsen till handelsträdgården, se Figur 13 och 14. Figur 13. Jättesälg som delat sig och bildat rotskott som vuxit upp till nya träd. Omkretsen bedöms vara flera meter.

18 RAPPORT (30) Figur 14. Rad med jättesälgar, alla med en omkrets på över 3 meter. Träden har många skrymslen och håligheter i stammen och kan eventuellt tidigare ha varit en del av en allé. I det inventerade området finns vuxna lövträd i form av lönn, rönn, ask, ek, sälg/pil (obestämda Salixarter), asp och glasbjörk samt någon art av körsbärsträd, hästkastanj (Figur 15) och apel. Bland barrträden hittades enstaka gran och en.

19 RAPPORT (30) Figur 15. Några grova hästkastanjer kantar muren runt gamla Ingelstad gård. Död ved förekom i påtagliga mängder på och runt kullen. Både klen ved och grova lågor och högstubbar. Trädslaget var här främst av sälg. Då träden var gamla och grova fanns flera med bohål i (Figur 16). Figur 16. Bohål. Den vänstra bilden är en lönn med en omkrets av 250 cm.

20 RAPPORT (30) På grund av den sena tiden på året var fältfloran svår att inventera. Det som hittades i och runt den trädbevuxna kullen var benved, brännässla, ormbunkar såsom stensöta samt kulturväxterna avenbok, druvfläder, fläder, syrén, hagtorn, snöbär, nypon, smultron, jordgubb, kaprifol, mahonia och vintergröna. I de öppna gräsmarkerna fanns enstaka tistlar och nypon. Nära dammen och vattendraget fanns vass och kaveldun. Vid f.d. handelsträdgården och tomterna hittades tuja, kardvädd och korallkornell. Få djur påträffades vid inventeringstillfället. Bland fåglarna noterades en koltrast i lunden och ett skatbo strax nedanför kullen. Vidare noterades skal av vinbärssnäcka spritt i inventeringsområdet (Figur 17). Figur 17. Vinbärssnäckans skal. Den invasiva arten jätteloka fanns i cirka 100 exemplar längs handelsträdgårdens södra sida, se figur nedan. Figur 18. Jättelokans höga fröställning syns långväga.

21 RAPPORT (30) 2.2 Identifierade naturvärden I det inventerade området har tre naturvärdesobjekt identifieras (Figur 19 och tabell 2). Objekten beskrivs närmare i avsnitt 3. Figur 19. Det inventerade området med naturvärdesobjekt. Orange visar område med naturvärdesklass 3, gul klass 4 och vattendraget som är preliminärt klassad visas som röd linje. Punkterna visar fynd av värdeelement etc, se Figur 11. I inventeringen identifierades två naturvårdsarter, trädet ask (Figur 20) och lind (Figur 26). Dessutom fanns olika träd som fungerar som värdeelement (mindre del av en biotop som har positiv betydelse för biologisk mångfald).

22 RAPPORT (30) Figur 20. Fristående ganska ung ask. Tabell 2. Identifierade naturvårdsarter Svenskt artnamn Vetenskapligt namn Antal Ask Fraxinus Många varav några excelsior grova Lind Tilia cordata Två mindre grupper runt husen i norr Typ av naturvårdsart Hotad art (starkt hotad, EN) Signalart

23 RAPPORT (30) 3 Naturvärdesobjekt 3.1 Naturvärdesobjekt 1, lövdunge med ädellövträd Naturvärdesklass 3 Figur 21. Nere i lunden växer jättesälgar på rad. Naturtyp Skog och träd. Naturvårdsarter I naturvärdesobjektet noterades flera, främst unga, exemplar av naturvårdsarten ask. Även enstaka grova askar noterades. Beskrivning En ganska liten lövlund som består av en vegetationsklädd kulle omgiven av öppna gräsmarker och verksamheter. Den vegetationsklädda kullen har en varierande flora av lövträd, både ädel- och triviallöv. Eftersom det finns en allé angiven på kartan från 1867 och från 1947 är troligen en del av de äldre träden i norra änden av kullens östra sida en rest av denna allé.

24 RAPPORT (30) Motivering Det inventerade området har visst artvärde genom att hysa en större artrikedom än liknande biotoper i omgivande landskap. Detta beror på variationen av lövträdsarter. Den hotade arten ask bidrar till artvärde. Området har ett påtagligt biotopvärde då här finns flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald. Dessa biotopkvaliteter är viss naturlighet, värdestrukturer som olikåldrighet och flerskiktning, värdeelement som död ved, gamla och grova lövträd, lodytor (Figur 22), branter, blottad jord, viss trädkontinuitet genom de gamla träden och kulturpåverkan sedan minst början av 1800-talet samt förekomst av positiv nyckelart som nypon för fåglarna. Bedömningsgrunderna art och biotop gör att området sammantaget får naturvärdesbedömningen påtagligt naturvärde (klass 3). Känslighet för exploatering Borttagande av de gamla lövträden och minskande av död ved skulle göra att områdets värden inte skulle återgå till dagens naturvärden på flera hundra år. Figur 22. Lodyta med mossor och ormbunkar.

25 RAPPORT (30) 3.2 Naturvärdesobjekt 2, rad med lindar Naturvärdesklass 4 Figur 23. Lindarna som är belägna vid infarten till tomterna. Naturtyp Skog och träd. Naturvårdsarter Tre grova lindar med en omkrets på ungefär 340 cm. Lind är signalart i skoglig miljö. Motivering Artvärdet för dessa lindar utgörs av att de är signalart för skogliga miljöer. Biotopvärdet utgörs av att träden är stora och grova och att de kan räknas som jätteträd med sin omkrets på runt 340 cm.

26 RAPPORT (30) Bedömningsgrunderna art och biotop gör att området totalt får naturvärdesbedömningen visst naturvärde (klass 4). Beskrivning Tre grova lindar stående på en rad längs infartsväg till några tomter. Känslighet för exploatering Naturvärdet försvinner om träden tas bort.

27 RAPPORT (30) 3.3 Naturvärdesobjekt 3, vattendrag Preliminär naturvärdesklass 4 Figur 24. Del av vattendraget nära Malmgatan. Naturtyp Vattendrag. Naturvårdsarter Inga funna. Motivering Det inventerade området har visst biotopvärde genom att vattnet skapar variation i landskapet, har förekomster av värdeelement som klen död ved och branta men korta strandbrinkar samt att vattnet vid besöket var klart. Vattnet kan vara värdefullt för vattenlevande organismer och större djur som kan använda det som dricksvatten. Området får endast en preliminär klass 4 då utförlig utredning med hänsyn till limniska förhållanden krävs för att bedöma naturvärdet, såsom vattenkvalitet och artförekomst.

28 RAPPORT (30) Bedömningsgrunden biotop gör att området får en preliminär naturvärdesbedömning visst naturvärde (klass 4). Beskrivning Ett rätat dike med låg strömhastighet som rinner rakt igenom norra delen av området. Diket ligger precis i gränsen mellan två fastigheter och är omgiven av träd eller öppen gräsmark. Känslighet för exploatering Borttagande eller kulvertering av vattendraget leder till förlust av habitat och kan påverka livet i och runt vattendraget.

29 RAPPORT (30) 4 Bedömning och rekommendationer Vid en framtida exploatering bör den vegetationsklädda kullen med fornlämningar och den varierande lövskogen bevaras. Särskilt intressant är de mycket grova sälgarna och övriga grova lövträd. Gamla sälgar är positivt för den biologiska mångfalden då de kan användas bland annat som födokälla av insekter som fjärilar och skalbaggar och av hackspettar. Om det är möjligt bör vattendraget bevaras i sitt nuvarande skick eller dras om på annat ställe. Vid nyanläggning bör i vilket fall delar av vattendraget omges av högre vegetation som träd och buskar. Den bör då även göras mer varierad både genom meandring och genom skillnader i djup. Dagvattendammen har idag en låg biologisk funktion. För att öka den biologiska mångfalden i dammen kan den skötas så att den blir mer varierad och inte bara består av kaveldun. Detta kan göras genom att klippa kaveldunet under vattenyta och att köra över de avklippta stråna med till exempel dubbelmonterad traktor. På några platser utanför inventeringsområdet finns grönområden. Dessa bildar tillsammans med inventeringsområdet gröna stråk i den annars urbana miljön. Avstånden mellan biotoperna är ganska små men vägar och verksamheter bildar barriärer i landskapet. Detta gör att sambanden mellan de gröna områdena inte är starka och funktionen kan vara tveksam. Ett reservkraftverk kan påverka omgivningen på flera sätt. Det är viktigt att denna byggnad och dess drift inte påverkar de skyddsvärda Ingelstad ekbackar norr om det inventerade området. Därför kan lokaliseringen av byggnaden vara viktig och bör inte ske för nära mot ekbackarna. Kullen borde skötas genom frihuggning runt några grova träd där ungsly tränger på runt stammarna. Stora ädellövträd med vid krona bör regelbundet huggas fria. Inkommande gran bör tas bort. I övrigt kan området lämnas för fri utveckling. Det är viktigt att lämna död ved samt att låta träden bli gamla och grova. Det skulle behövas en kompletterande inventering under försommaren för att ta reda på om området hyser olika lundväxter. Även vattendraget bör utredas vidare vad gäller vattenkvalitet och biologisk mångfald.

30 RAPPORT (30) 5 Referenser Artportalen: utdrag Hallingbäck, T. (red.) 2013: Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU, Uppsala. Jordbruksverket, Planeringsunderlag gis.lst.se. Länsstyrelsen, Planeringsunderlag gis.lst.se. Norrköpings kommun, 2015: Planeringsunderlag och kartor Skogsstyrelsen, Planeringsunderlag Skogens källa. Skogsstyrelsen, Nyckelbiotoper och andra värdefulla biotoper. Vård och skötsel. SVENSK STANDARD SS :2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning Sveriges Geologiska Undersökning, Planeringsunderlag berggrund, jordarter Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker, Naturvårdsverket rapport 5081 TEKNISK RAPPORT, SIS-TR :2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS Vattenmyndigheten, 2015: Digitalt planeringsunderlag (VISS) viss.lansstyrelsen.se.