Geoenergins samhällsnytta i Sverige

Transkript

1 Geoenergins samhällsnytta i Sverige NGU Trondheim Seminarium 3-4 Februari, 2009 Presenterat av Olof Andersson SWECO Environment AB, Malmö

2 Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur.

3 Koncernstruktur Jobbar med geoenergi * * Energi, vatten och miljö, bygg, transport, installation

4 Energiomställning pågår Solvärme Vindkraft Vattenkraft Biomassa

5 Geoenergin börjar räknas Solvärme som lagras i marken samt en del värme som kommer från jordens inre Accepterat som förnybart 2007 Saknas dock i statistiken

6 En del av Geoenergin

7 Energiomsättning ca 1 MWh/m2/år Potentialen är enorm

8 Bergvärme - det vanligaste systemet Ca installationer Ungefärlig fördelning på system (2007) Bergvärme 70 % Ytjordvärme 25 % Grundvattenvärme 5 % (Djupjordvärme, 2 styck) Borrhålsdjup villavärmepumpar, m.

9 Grundvattenvärme effektivast Konstant temperatur året runt (utmärkt värmekälla till värmepump) Används även för direktkylning (COP 50) Begränsad geografisk potential (10-15 %)

10 Framgångsrik djupjordvärme i Lund Används som fjärrvärme I bruk sedan 1985 Total effekt 40 MW Produktion, 300 GWh/år Totalt nio brunnar Temperatur +20 o C Återförs vid +3 o C Systemflöde, m 3 /h Energifaktor (COP), 3, oc Spar m3 olja/år

11 Sammanfattning direktanvändning System Arbetstemp. Energifaktor Pay-back Bästa geo- (oc) (COP) (år) formationer Ytjordvärme - 4/+7 3,0 4-8 Blöt finkor- nig jord Bergvärme - 4/+7 3, Kvartsrikt urberg Grv.vatten- +3/10 3,5-4,5 2-6 Åsar, deltan, värme sandstenar Djupjord- +10/90 3, Sandsten värme

12 Samhällsnyttan i nuläget TWh värme (ej med i officiell statistik) Står för % av bostadsuppvärmningen Ersätter ca 1,2-1,5 miljon m3 eldningsolja/år Minskar utsläppet av CO2 med 2,5-3,0 Milj. ton/år

13 En andra del av Geoenergin Traditionella vattentankar kan endast användas för korttidslagring Vinterkyla Sommarvärme Säsongslager i mark (UTES)

14 Flera lagringskoncept har prövats.. men bara Akviferlager och Borrhålslager kan ses som kommersiella

15 Akviferlager för både värme och kyla Statistik 0,5-5 MW Kall sida, 3-8 oc Varm sida, oc 2-20 brunnar Effektfaktor 5-8 (40-60) Ca 100 styck (2008) Pay-back 0-3 år

16 Exempel på akviferlager Bo 01 Malmö Faktaruta Omsätter MWh värme/ Mwh kyla/år 12 brunnar med flödet ca 120 m3/h Investering ca 3,7 Mkr Återbetalt på < 1,5 år

17 Lager kopplat till fjärrkyla i Stockholms City. Korttidslager i Brunkebergsåsen. Togs i bruk Även större kyllager finns

18 Borrhålslager för värme och kyla Statistik kw vanligast Köldbärare, - 4/+12 o C borrhål vanligast Hålavstånd, 4-8 m Effektfaktor 4,5-5,5 Ca 300 styck (2006) Pay-back, oftast 4-6 år +1/+8oC

19 Exempel på borrhålslager IKEA Meeting Point i Helsingborg 36 borrhål m U-slang 270 kw värme 350 kw kyla Uppmätt energifaktor, 6,3 Återbetalningstid Beräknad, 5,5 år (2003) Verklig, 3,5 år (2007)

20 Borrhålslager för enbart värmelagring Stor potential för lagring av sol- eller spillvärme Pilotprojekt Luleå och Sollentuna Utvecklingsprojekt ITT Flygt Emmaboda (EU) Temperatur upp till +90 oc

21 Borrhål även för processkylning TELECOM sektorn är föregångare Ca 150 TV-master med 400 borrhål kyler sändningarna med kw naturkyla Ett 30-tal AXE-stationer dumpar värme i berget via ca 800 borrhål med effekten kw Kylning av det mobila nätets RBS- master är nästa marknadssegment

22 Energilagrens omsättning och prestanda Akviferlager (inkl kyllager) Total effekt, e 140 MW Värmeproduktion, 230 GWh Kylproduktion, 180 GWh El för drift, 65 GWh Energifaktor, 6,3 Borrhålslager (inkl Telecom) Total effekt, 90 MW Värmeproduktion,140 GWh Kylproduktion,170 GWh El för drift, 45 GWh Energifaktor, 4,7 Bilden från IKEA Karlstad som nyligen installerat ett borrhålslager med 100 borrhål a 120 m.

23 Framtidsutsikter Miljö- och klimatfrågorna blir styrande för utvecklingen - snarare än hög lönsamhet Geoenergin växer sig stark världen över mycket tack vare nya klimatavtal (Kyoto 2012) Koncepten med Geoenergi utvecklas tekniskt och bildar en växande industriell bransch System med Geoenergi blir en naturlig del av infrastrukturen Geoenergi A/S

24 Geoenergins målsättning Verka för ett komfortabelt boende och ett energieffektivt samhälle utan att äventyra miljön.

25 Klimatförändringen största drivkraften

26 Huvudreceptet Grön el + Geoenergi Praktiseras bland annat av IKEA med ett flertal anläggningar driftsatta eller under uppförande Centrallager Torsvik, Ytjordvärme + bergvärme Huvudkontor Helsingborg, Borrhålslager värme/kyla Varuhus Karlstad, Borrhålslager värme/kyla Varuhus Uppsala, Borrhålslager värme/kyla Varuhus Malmö, Akviferlager värme/kyla Varuhus Helsingborg, Borrhålslager värme/kyla IKEA:s policy (IGR) 100 % förnyelsebart 25 % minskad andel köpt energi

27 Den politiska visionen hjälper till Geoenergins marknad, ca 10 Mton Källa Vägval Energi 2009

28 Det gör också höga oljepriser Geoenergi Oljepris Realt oljepris Geoenergi

29 Långsiktig trend Lägre produktion ger högre pris

30 Goda branschförutsättningar Fördubblat antal företag på 10 år Omsätter ca 30 miljarder SEK (2007) Industriella resurser finns att tillgå Utbildning av borrpersonal ständigt pågående Utbildning inom EU är på gång (Geotrainet) Teknisk utveckling av komponenter pågår Allt mer känt i politiska kretsar (valfråga 2010?)

31 En stolt yrkeskår behövs En energiborrare som producerar 100 m om dagen med 200 arbetsdagar åstadkommer metrar/år Varje meter levererar en effekt av i snitt 30 W/m borrhål, vilket blir 600 kw/år Tillämpat som bergvärme med timmars drifttid ger avger hålen MWh/år. Detta motsvarar ca fat eldningsolja (verkningsgrad 0.7 i pannan). Värdet på denna olja är ca kronor (100 dollar/fat). Efter 40 år kommer de borrhålsmetrarna att ha sparat in fat till ett värde av minst 50 miljoner kronor. Under resterande 39 år av borrarens yrkesverksamma liv har han hunnit göra ytterligare meter borrhål med minst samma besparingseffekt. Källa:Helge l Skarphagen

32 Lagstiftningen kan vara ett hinder System med grundvatten Regleras i Miljöbalken Tillstånd krävs normalt Prövning i Miljödomstol för större projekt Prövning av Länsstyrelsen för mindre projekt. Vid beslut om betydande miljöpåverkan går målet till Miljödomstol Tillstånd förknippat med villkor (kontrollprogram) System med borrhål kräver endast anmälan till lokal miljömyndighet

33 De större marknadshindren Konkurrens med fjärrvärme/fjärrkyla Synen på el till värmepumpar Konservativ VVSbransch Bristande allmän kunskap Högre utbildning saknas Pedagogiskt svårt att beskriva Bergvärme närmar sig dock finrummet Källa: H Frank 2009

34 Geoenergin går mot djupet men siktar högt! Tack för Er uppmärksamhet!