Motioner och yttranden

Transkript

1 Motioner och yttranden LRF Hallands regionstämma 2019 Rubrik Lokalavdelning 1. Borttagning av blykablar Västra Kungsbacka 2. Farthinder leder till dålig luft Årstad 3. Framtidssäkra allemansrätten Sibbarp 4. Lantbrukets roll i klimatdeben Tvååker 5. Tvärvillkor Årstad 6. Kommunikationsapp LRF Ungdomen 7. Vem ska äga gården och åkermark i Årstad framtiden? 8. Rätten skrämma bort betande fåglar Västra Kungsbacka 9. Vildsvinens härjningar Torup-Kinnared 10. De växande vildsvins- och Enslöv dovhjortsstammarna 11. Vildsvinsstammen Unnaryd 12. Attrahera personmedlemmar till LRF Lindberg-Torpa 13. LRFs roll i påverkansarbetet Vessige-Vinberg-Ljungby 14. Inget torkstöd för HVO Årstad 1/25

2 Motion nr 1 Borttagning av blykablar Västra Kungsbacka LRF Motion om borttagande av blykablar. Nu pågår en stor utbyggnad av bredband runt om i Kungsbacka kommun. Enligt besked har vi fått uppgift om de fasta teleledningarna kommer kopplas bort inom en snar framtid. Kvar i åker-, betes-, och produktiv skogsmark, samt i skogligt impediment och övriga marker, blir då en stor mängd blykablar av olika åldrar. Dessa måste tas bort eftersom de utsöndrar skadligt gift. Vi föreslår därför: Telia och samtliga telebolag borttar alla blykablar som inte är i drift. LRF tar upp frågan med Telia och samtliga telebolag angående borttagande av blykablar Kommunernas miljö- och hälsovårdsmyndigheter vidtar lämpliga åtgärder för stoppa dessa farligt, giftiga markföroreningar Länsstyrelsen uppmärksammar miljöproblemet med kvarvarande blykablar och vidtar nödvändiga åtgärder Regionstyrelsen får i uppdrag utforma en motion till riksförbundsstämman angående ansvaret om borttagande av allvarligt utsöndrande av bly Onsala Ingela Burenklint Ordförande Kjell Carlson LRF-medlem Regionstyrelsens yttrande motion 1 Avdelningen anser LRF ska arbeta för alla gamla och ej i drift varande telekablar av bly ska tas bort. I tidskriften Sveriges natur, maj 2017, finns en artikel om blykablar. Mätningar på 1990-talet gav en blyspridning bara några få centimeter från kablarna. Bly korroderar som sagt mycket långsamt i jord och utlöst bly bildar omedelbart svårlösliga föreningar i form av blykarbonat, blyhydroxidkarbonat eller blysulfat, som normalt sitter fast på metallytan. Mätningarna utfördes som ett examensarbete vid SLU 1993, Blyspridning från blymantlade telekablar i mark. Sammanfningsvis kan man konstatera det sprids en del bly från blymantlade telekablar i marken, men i de flesta jordtyper blir det inte inom överskådlig tid något miljöproblem. Regionstyrelsens bedömning är därför det i normalfallet inte kan anses vara en miljöfara det finns blykablar förlagda i mark. Ett generellt krav om alla ledningar alltid ska grävas upp är därför inte önskvärt. LRF bör istället eftersträva en ordning där ledningarna i grundläget får ligga kvar i marken men där varje markägare som har legitima skäl för det ska kunna begära ledningar som inte längre används ska avlägsnas. 2/25

3 Exempel på sådana situationer där det kan anses motiverat för en markägare kräva ledningar ska avlägsnas är exempelvis vid arbeten med dräneringar eller när infrastruktur ska markförläggas. Skanova äger kablarna och ansvarar därmed för dem. Om markanvändningen försvåras är det Skanovas uppgift lösa problemet. Sammanfningsvis landar alltså Regionstyrelsen i uppfningen LRF inte bör verka för en sådan ändring av regelverket som motionären förordar bör genomföras. Styrelsen föreslår stämman besluta avslå motionen Motion nr 2 Farthinder leder till dålig luft Årstad LRF Som barn minns jag hur avundsjuk jag var på människor i städerna som kunde cykla på helt släta vägar, medan vi på landsbygden fick hålla tillgodo med håliga grusvägar. År 2019 är läget tvärtom, d.v.s. på landsbygden har vi ofta bra vägar, men i städerna finns guppen, nu i form av konstgjorda gupp som har kostat mycket pengar göra med avsikten få folk följa lagen, dvs sänka hastigheten. För oss bönder innebär farthindren besvär och skador på de maskiner vi använder för t.ex. snöröja och halkbekämpa i städerna. De påverkar även vid de tillfällen då vi åker in med tunga spannmålslass till anläggningar som ofta ligger i städerna. Om detta endast gav oss bönder problem kan man tänka sig få skulle bry sig, men det leder till andra problem som vi bör påtala. En undersökning av en brittisk bilistförening The Automobile Assosiation, som har testat följder av farthindren (vägbulor, gupp m.m.). En testbil kördes med en konstanthastighet av 48 km/tim (30 mph) hade då en bränsleförbrukning av 0,41 liter/mil. Därefter kördes samma bil samma sträcka med farthinder i normal omfning. Inför varje farthinder var man tvungen sänka hastigheten för efter hindret öka hastigheten igen. Bränsleförbrukningen ökade till 0,76 liter/mil och koldioxidutsläpp och andelen sotpartiklar ökade kraftigt. Fartguppen leder till större utsläpp från bränsle och däck, mer störningar från fordon som bromsar och accelererar och ett oerhört stort slitage på fordonen. Att det dessutom ger arbetsrelaterade skador för yrkeschaufförer som kanske måste passera tusentals dylika hinder varje dag, där vi bönder under vinterhållning får inräknas. Är det LRF:s ansvar sätta fingret på detta feltänk i samhället? Svar, Ja! Vi har det kollektiva ansvaret förbättra miljön. Att år 2019 acceptera en ökad bränsleförbrukning på över 85% i tätorter för förmå bilister hålla hastigheten borde vara otänkbart. Det finns andra alternativ utan alla negativa bieffekter. 3/25

4 Jag vill : LRF inleder ett rikstäckande informationsarbete för förbättra denna ohållbara modell av hastighetsreglering Heberg Carl Jonson Regionstyrelsens yttrande motion 2 I motionen yrkas LRF behöver inleda ett rikstäckande informationsarbete för förbättra en ohållbar modell av hastighetsreglering. Fartguppen i städerna leder till större utsläpp från bränsle och däck, mer störningar från fordon som bromsar och accelererar och ett oerhört stort slitage på fordonen. Det ger arbetsrelaterade skador för yrkeschaufförer som kanske måste passera tusentals dylika hinder varje dag, där vi bönder under vinterhållning får inräknas. Styrelsen håller med motionären om LRF har, tillsammans med andra myndigheter, ett gemensamt ansvar förbättra miljön. Trafikverket bygger fartguppen för det är en av de mest effektiva åtgärderna idag för sänka hastigheten och skydda skolbarnen och övriga gående och cyklister. Trafikverket arbetar inom FN:s hållbarhetsmål, Agenda Trafikverket menar det är tydligt det är alla målen gemensamt som definierar ett hållbart samhälle. Det går därför inte välja arbeta med ett mål i taget, utan det behövs lösningar som stödjer flera av målen. Trafikverkets samverkan med andra aktörer som politiken, näringslivet, akademin och andra myndigheter är viktig för skapa förändring. Riksförbundet har lyft frågan med Trafikverket centralt tidigare. Vid mötet kvitterade myndigheten man också kan se vikten av LRF:s synpunkter beaktas regionalt och man kommer ta budskapet vidare ner i organisationen samtidigt som man uppmuntrade LRF forts agera på regional nivå för bli hörda i dessa frågor. Det bästa hade varit om bilister och andra chaufförer höll hastigheterna istället, vid framförallt förskolor och skolor, där det ofta finns fartgupp som är ett sätt för tvinga chaufförerna bromsa för hålla hastigheten. Finns det forskning som visar det finns andra bättre alternativ för både miljön och hålla ner hastigheten, som t.ex. sätta upp fartkameror inom dessa områden istället för fartgupp, tar LRF gärna del av det för spridning. Det är viktigt LRF jobbar på alla fronter och inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor. Det som görs idag inom LRF är det sprids kunskap kring det gröna näringslivets möjligheter bidra till klimatarbetet och detta genomförs politiskt, marknadsmässigt samt genom forskning och innovation. Regionalt uppmanar vi fortfarande kommungrupperna ta kontakt med sina kommuners trafikplanerare för få vara med och planera farthinder i framtiden. Regionstyrelsen verkar för LRF:s kommungrupper blir remissinstanser för trafikfrågor som berör såväl kommunala vägar som dem som lyder under Trafikverket. 4/25

5 Styrelsen föreslår stämman besluta motionen anses besvarad Motion nr 3 Framtidssäkra allemansrätten Sibbarps LRF Allemansrätten är mycket väl förankrad hos svenskarna. Detta gäller såväl markägarna, som kan sägas vara de som står för den, som den allmänhet som använder den som grund för vistelse i naturen. Det råder också en förhållandevis bred enighet om allemansrätten är något slå vakt om. Att slå vakt om rättigheten betyder dock inte den nödvändigtvis ska vara oförändrad. Det finns en spridd föreställning om allemansrätten i det närmaste skulle vara uråldrig. Allemansrätten har i allt väsentligt tagit sin form i efterkrigstidens Sverige då man hade medvetna politiska ambitioner om uppmuntra svenskarna tillbringa sin då nya andra lagstiftade semestervecka i naturen. I lagstiftningen finns allemansrätten endast sedan några år. Vi får alltså inte förledas tro allemansrätten är något statiskt. Allemansrätten har hittills utvecklats över tid och den kommer behöva fortsätta utvecklas om den ska fungera i framtiden. Allemansrättens avgörande brist i nuläget är den inte gör åtskillnad på privatpersoner och vinstdrivande verksamhetsutövare. Att privatpersoner kan agera på allemansrättslig grund är förhållandevis oproblematiskt. Att vinstdrivande aktörer, utan vara överens med markägaren, kan använda dennes mark som grund för sitt företagande är i strid med alla generella rättsprinciper och medför dessutom omfande problem. För markägarna som tvingas tåla dessa intrång är skadan uppenbar. Vad som dessutom bör uppmärksammas är även utvecklingen av naturturismnäringen hämmas av den nuvarande tolkningen av allemansrätten. Med denna tolkning kommer många markägare, enskilt och i grupp, i princip tvingas aktivt motarbeta utvecklingen av naturturismnäringen för inte i förlängningen hamna i ohållbara situationer. Lösningen är ganska självklar. Allemansrätten måste få en ny innebörd. Det ska inte vara möjligt bedriva vinstdrivande verksamhet med allemansrätten som grund. Vill man driva företag ska detta ske i linje med våra generella rättsprinciper och i detta sammanhang innebär det en företagare ska behöva träffa en aktiv överenskommelse med ägaren till den mark de vill använda som grund för sitt företagande. Vi yrkar : LRF ska arbeta för en förändring av allemansrätten innebärande den inte ska gälla för den person eller organisation som bedriver vinstdrivande verksamhet 5/25

6 Regionstyrelsens yttrande motion 3 Motionen tar upp allemansrätten måste få en ny innebörd. Det ska inte vara möjligt bedriva vinstdrivande verksamhet med allemansrätten som grund. Vill man driva företag ska detta ske i linje med våra generella rättsprinciper och i detta sammanhang innebär det en företagare ska behöva träffa en aktiv överenskommelse med ägaren till den mark de vill använda som grund för sitt företagande. Styrelsen anser äganderätten är viktig och allemansrätten i sin tur är en central del av denna. Styrelsen försvarar den ideella allemansrätten, såsom den var tänkt från början, men inte när den åberopas som grund för vinstdrivande verksamhet av annan part än ägaren till marken. Av detta skäl vill styrelsen bifalla motionen. Regionstyrelsens föreslår stämman besluta stämman ger styrelsen i uppdrag sända en motion till riksförbundsstämman i enlighet med den inkomna motionens yrkande Motion nr 4 Lantbrukets roll i klimatdeben Tvååkers LRF Utmaningarna med minska vår klimatpåverkan är säkerligen en av de absolut viktigaste uppgifterna som vår generation har jobba med. LRF jobbar mycket med dessa frågor och det tycker vi är bra. Vi tycker dock lantbruket ofta hamnar i en försvarsställning i deben. Det är olyckligt, för ofta bygger deben på okunskap och brist på helhetssyn. Till exempel när våra kor ges stor skuld för växthuseffekten, pga. de är idisslare, och därmed avger metangas. Våra kor har alltid idisslat. Långt innan Hedenhös tid. Allt i ett kretslopp där kolet binds i marken vid vallodling osv. Dessutom är våra idisslare oerhört värdefulla som landskapsvårdare och en förutsättning för upprätthållandet av den biologiska mångfalden i våra betesmarker. Den accelererande temperaturhöjningen har ju skett under det senaste århundradet då vi har utnyttjat fossil olja, kol och gas till förbränning och drivmedel. Koldioxidhalten i atmosfären har därmed ökat oerhört kraftigt. Detta är svårt förneka, även om vissa försöker. Om man då lägger skulden för växthuseffekten på våra kor, så är vi rädda för vi har helt fel fokus, och då lär vi aldrig lösa klimat-problematiken. Däremot är det säkert rätt vi behöver minska vårt köttätande och i stället öka vår konsumtion av vegetabilier. Vi har en växande befolkning som ska mättas och då måste vi vara energieffektiva, samtidigt som vi behöver ta fram högvärdigt protein. Den utvecklingen får vi inte blunda för, utan ta vara på de resurser vi har. Även här kan vi ju som lantbrukare sitta på lösningar och vara vinnare. 6/25

7 Om vi offensivt arbetar med frågorna så blir det lättare möta felaktigheter. Om det dessutom ges goda förutsättningar för oss satsa på insatser inom växtodling, djurhållning, biogas mm., så skulle det utöver ha en positiv miljöeffekt även inge ett stort konsumentförtroende. Lyckas vi i Sverige med ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling, så kommer det säkert generera många nya jobb och skapa lönsamhet till näringen och till Sverige. Klimatkrisen är global och det kommer krävas oerhört stora insatser för mildra den, samtidigt kommer dessa utmaningar säkerligen skapa nya möjligheter för lantbruket och vårt samhälle utvecklas. Vi yrkar därför: LRF jobbar ännu mer aktivt med klimatfrågorna och tar en offensiv roll i den klimatpolitiska samhällsdeben motionen skickas vidare till LRF Hallands regionstämma för deb LRF Hallands regionstämma bifaller motionen och skickar den vidare till LRF:s riksförbundsstämma Tvååkers LRF Bengt Svensson, ordf. i Tvååkers LRF Regionstyrelsens yttrande motion 4 I motionen yrkas LRF behöver jobba mer aktivt med klimatfrågorna och ta en mer offensiv roll i den klimatpolitiska samhällsdeben. Detta för lättare bemöta felaktigheter om global uppvärmning, samt inge ett större konsumentförtroende då lantbrukare kan satsa på insatser för en bättre miljöeffekt. Regionstyrelsens ställningstagande Regionstyrelsen är eniga med motionärerna i alla dessas argument. Det är nu troligen viktigare än någonsin se helheten och förstå hur allt hänger samman. Vi som organisation måste vara vederhäftiga och se vår del av problematiken utan hamna i försvarsställning, och istället verkligen agera proaktivt och vara lösningsfokuserade. Vi har en otroligt stor potential i den gröna näringen bli de som leder omställningen till ett hållbart samhälle. Det är viktigt LRF jobbar på alla fronter, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor. Det som görs idag inom LRF är det sprids kunskap kring det gröna näringslivets möjligheter bidra till klimatarbetet och detta genomförs politiskt, marknadsmässigt samt genom forskning och innovation. LRF berättar om fördelarna med köpa svenska livsmedel och produkter utifrån ett klimatperspektiv, både till konsumenter och politiker. LRF deltar i regeringens samverkansprogram för biobaserad och cirkulär ekonomi och skapar allianser med andra starka aktörer bl.a. genom forskningsprogrammet Bioinnovation och med forskningsinstitutet RISE. 7/25

8 LRF arbetar med minska det gröna näringslivets egen negativa klimatpåverkan. Vi erbjuder medlemmarna möjligheter till resurseffektivisering och rådgivning för minskade utsläpp. I LRF:s Tänk om -arbete som kommer genomföras under 2019 har klimatfrågan stort fokus. Det handlar om vi måste komma från vi är bäst till det här ska vi göra för vara relevanta i deben. Tänk om-agendan innehåller en rad konkreta förslag som bidrar till ett klimatneutralt samhälle samt hur man kommunicerar vad vi gör. Inom området kommunikation kommer fyra utbildningar erbjudas i varje region via Tänk om under året. Regionstyrelsen i Halland tror detta kan bli en ny plform för den hittills så ofta enkelspåriga klimatdeben. Som ett startskott för arbetet publicerade vi dessutom regionalt en debartikel i ämnet i Göteborgs-Posten tillsammans med våra grannregioner Värmland och Västra Götaland den 8 februari. Rubriken löd Jord- och skogsbruket avgörande för klimatet. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta bifalla den första -satsen anse den andra -satsen besvarad avslå den tredje -satsen Motion nr 5 Tvärvillkor Årstads LRF Varför är inte alla Lantbrukare likställda inför lagen? Vid en tvärvillkor kontroll på djur kan Länsstyrelsens kontrollant upptäcka ett fel och då tar dom x% av gårdsstödet är (131 euro/stöd rätt 2020). Vilket är fel då det är som blanda äpplen och päron för gårdsstödet är baserat på antalet Ha mark som man odlar i företaget inte hur många djur man har! Ex en gård har 1000 Ha mark och 120 suggor får man då en anmärkning så tar de 5% på gårdsstödet vilket blir 6,55x1000=6550 euro. Men om jag istället har 25 Ha mark och 1000 suggor och samma fel så blir det 6,55x25=163,75 euro. Detta tycker vi är fel! Då vi tycker det ska utdömas böter med samma belopp för alla med samma fel. Detta måste vara ett systemfel då en förseelse är lika allvarlig vem som än orsakar/gör den. Därför yrkar vi: LRF ska jobba mot jordbruksverket och likställa alla lantbrukare inför lagen LRF ska arbeta för en översyn av tvärvillkorsreglerna så alla står lika inför lagen Årstad Lrf Regionstyrelsens yttrande motion 5 Varför är inte alla Lantbrukare likställda inför lagen? Motionen har lämnats av Årstad LRF-avdelning 8/25

9 Motionen från Årstad LRF tar upp frågan om hur tvärvillkorssanktioner drabbar lantbrukare oproportionerligt beroende på hur omfande produktion den drabbade lantbrukaren har. Eftersom sanktionerna är baserade på procentuella avdrag på alla erhållna stöd drabbas lantbrukare väldigt olika och sanktionen smittar även mellan växtodling och animalieproduktion på ett orimligt sätt. Motionären begär LRF ska verka för lantbrukare alla ska drabbas av samma sanktion för samma förseelse i den mening styrelsen förstår sanktionen ska ha samma belopp för samma förseelse. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar motionärens syn på tillämpningen av de nuvarande tvärvillkoren. LRF har arbetat med frågan under hela den innevarande programperioden och hållningen är tvärvillkorssystemet helt bör tas bort eftersom det inte fyller den funktion som avsågs utan enbart i allt väsentligt leder till rättsosäkerhet och en tillkrånglad jordbrukspolitik. Styrelsen anser dock det tyvärr är uteslutet åstadkomma några förbättringar av systemet inom den innevarande programperioden. Alla vägar som skulle kunna leda till några beaktansvärda förbättringar är tyvärr uttömda. Detta gäller i synnerhet eftersom alla tankar från politiker och kommission redan riktats om till ägnas åt den nästkommande perioden. Styrelsens bedömning är därför även LRF bör ägna sin kraft åt påverka reglerna i nästa programperiod. Bästa gissning idag är de nuvarande tvärvillkoren, samt förgröningsvillkoren, kommer ersättas av ett system med grundvillkor. Det verkar som om varje enskilt medlemsland kommer få en beaktansvärd frihet själva påverka hur dessa ska tillämpa i det egna landet. LRF lägger därför nu mycket stor påverkanskraft på få en svensk tillämpning på en så låg nivå som möjligt samt systemet ska ha proportionerliga sanktioner. Styrelsens bedömning är riksförbundet uttrycker det väl i den strategiska plan för CAP som nu diskuteras och driver detta arbete på ett klokt sätt. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen ska anses besvarad med vad som ovan anförts Motion nr 6 Kommunikationsapp LRF Ungdom Vi i LRF Ungdomen Halland upplever det är svårt nå ut till våra medlemmar när vi har aktiviteter. SMS verkar vara det som funkar bäst och efter det facebook. Vi i LRF har ju även en hemsida, som är till för både medlemmar, tjänstemän och förtroendevalda. Denna hemsida är dock allt annat än bra. Vi ungdomar använder den därför minimalt. Den är dåligt utformad och krånglig använda. De tekniska lösningarna utvecklas fort och nu 2018 finns mängder med effektivare kommunikationsmöjligheter än vår föråldrade hemsida. Vi har redan idag olika appar som är skapade ur vår organisation tex Grönt väder och LRF Samköp. Vi vet med andra ord hur man tar fram bra appar för våra medlemmar. Men konstigt nog har inte det kommit någon bra kommunikationsapp, som underlättar för oss förtroendevalda få ut info om aktiviteter och nyheter i vårt arbete. 9/25

10 Det viktigaste är det blir lättare för medlemmen som kan bestämma vilken typ av push-notiser man vill få upp i appen beroende på vad man är intresserad av. Vi i LRF Ungdomen Halland vill därför, för hela LRF-organisationens skull, få igång detta arbete snarast för nå ut med alla bra saker som vi åstadkommer i hela LRF Sverige. LRF Ungdom Halland yrkar: LRF skapar en app där man samlar allt som rör LRF motionen skickas vidare till LRF Hallands regionstämma Regionstyrelsens yttrande motion 6 I en motion till regionförbundsstämman vill LRF Ungdomen Halland LRF skapar en app där man samlar allt som rör LRF. De påpekar också de tekniska lösningarna utvecklas fort och det finns mängder med effektivare kommunikationsmöjligheter än LRFs föråldrade hemsida. LRF Hallands Regionstyrelsen delar motionärens uppfning om teknikutvecklingen går fort framåt och vi som organisation behöver se över hur vi kommunicerar med medlemmar och förtroendevalda. LRF Halland har startat upp en Kommunikationspilot där vi också diskuterar hur LRF Hallands kommunikation kan se ut. Styrelsen föreslår stämman besluta uppdra åt Regionförbundsstyrelsen sända en motion till riksförbundsstämman med en begäran LRF arbetar för ta fram en kommunikations app Motion nr 7 Vem ska äga gården och åkermarken i framtiden? Årstads LRF Grunden för svensk jordförvärvslag är familjejordbruket. Det är enskilda personer som skall äga och bruka mark och gårdar. Endast i undantagsfall är det aktuellt för bolag och offentliga institutioner äga mark. Exempel på dessa undantag är Universitet, Svenska Kyrkan och Sveaskog. Även för sågverk och viss livsmedelsindustri, som för sin råvaruförsörjning önskar driva i AB form, går det göra undantag. Detta utgör en trygghet för den enskilde, men utestänger också enskilda från använda aktiebolaget som ägandeform med de för-och nackdelar som det innebär. Alltsedan vi i Sverige gick med i EU, så har vi sett en fantastisk värdestegring på mark, precis som för fastigheter i övrigt. Kul och trevligt för de som äger denna mark men det innebär också steget in i ägarrollen för våra ungdomar blir betydligt svårare. En av konsekvenserna för enskilda är man inte får möjlighet använda sig av riskbegränsningarna som AB-formen innebär och som ovannämnda institutioner är väl medvetna om. 10/25

11 Är detta rätt för framtiden? Ytterligare ett skäl för i någon form fundera över om dagens regelverk är rätt för framtiden, är AB-form är lämplig för delägarskap om man inte kan eller vill äga själv. Samtidigt är det viktigt lyfta fram alla de fördelar som enskild äganderätt innebär, framförallt ett skydd mot stora kapitalägares eventuella ambitioner placera kapital i fasta värdetillgångar. Är det lika stora risker i låta pensionskapital placeras i mark? Som en möjlighet för en ung ny arrendator driva och utveckla. Årsmötet yrkar på: LRF tittar på om dagens tillämpning av jordförvärvslagen hos Länsstyrelser och Lantmäteri följer de riktlinjer som vi som organiserar ägare och brukare vill se Om något av ovanstående inte stämmer överens, tar upp en deb för belysa utvecklingen LRF startar en utredning om hur dagens ungdomar får bättre möjligheter till bli morgondagens brukare av mark och fastigheter LRF startar en utredning om vem som skall få använda AB-formen och hur, inom jordförvärvslagens tillämpning Motionen sänds till LRF Hallands Regionsstämma Årstad den 12 februari 2019 Regionstyrelsens yttrande motion 7 Motionen berör vem som i dagsläget får och i framtiden skall få äga åkermark. Den beskriver dagsläget där det främst är enskilda personer som får förvärvstillstånd och endast i undantagsfall institutioner och juridiska personer. Motionen pekar på möjligheter och risker med öppna upp för juridiska personers möjlighet äga mark. Motionens intentioner är LRF skall se över och utreda ämnet. Styrelsens ställningstagande Handel med fastigheter och mark är frivillig uppgörelse mellan två parter. Priset sätts i individuella förhandlingar. Genom fler möjligheter äga mark kan vi öka dynamiken i handeln av fastigheter. LRF Hallands regionstyrelse är positiva till ge fler aktörer, än bara enskilda personer, möjlighet köpa mark. Detta kan underlätta för en föryngring av ägarna/brukarna i lantbruksnäringen, dessutom kan det öppna upp för en större mångfald i ägandet som kan ge mer nytänkande till näringen. Grunden för vi skall kunna driva landsbygdsföretag är de skall vara lönsamma. I jordförvärvslagen står det: Förvärvstillstånd för jordbruksdominerade egendomar bör normalt endast ges åt fysisk person. Det bör emellertid vara möjligt även för företag som bedriver livsmedelsförädlande produktion på orten få förvärva mark som behövs för förädlingsverksamheten (prop 2004/05:53 sid 39). 11/25

12 Detta börjar bli en föråldrad tolkning av lagen då fler lantbruk idag bedriver livsmedelsförädlande produktion på gårdsnivå. Detta bör ses över för anpassas till nutid annars lämnas här ett tomrum där vissa beviljas och andra inte. Detta är en strategisk dialog som vi behöver ta inom LRF organisationen vad vi vill i framtiden. Styrelsen föreslår stämman besluta den andra och tredje -satsen anses besvarad bifalla motionens första -sats förfa en ny motion utifrån intentioner i motionen och dialogen från regionstämman samt skicka denna till riksförbundsstämman Motion nr 8 Rätten skrämma bort betande fåglar Västra Kungsbacka LRF Motion ang. jakträtt, arvoden och skrämsel med fyrverkeri På flera marker utmed kusten förekommer flertalet betande fåglar. Betesmarkerna har på detta sätt blivit helt förstörda och i vissa fall obrukbara. Det har gjorts flera försök med uppsättande av fågelskrämmor dock utan nå godkänt resultat. Fåglarna har ökat i oerhört stora flockar vilket orsakar allvarliga problem på åkrar och betesmarker. Det rör sig om gäss och svanar. I Västra Götaland och Norge har man nått bra resultat med skrämsel genom ex. fyrverkeri, gasolkanoner, hulken med flera sätt. Vi föreslår därför: man påbörjar möjlighet till hjälp med skrämsel genom ex. fyrverkeri, gasolkanoner, hulken eller liknande man gör en uppstart i snabb takt för jakträtt och arvoden mot betande gäss och svanar utse kontaktmän som kan bistå med material för skrämma/avyttra betande fåglar nödvändiga åtgärder godtas med ovan nämnda åtgärder för motverka ökning av fåglar regionstyrelsen får i uppdrag påverka Länsstyrelsen angående skrämsel genom ex. fyrverkeri, gasolkanoner, hulken eller liknande, till skrämsel mot gäss och svanar på betesmarker och åkermarker och på vårsäd Onsala Ingela Burenklint Ordförande Jan Börjesson, Vallda LRF-medlem Niclas Johansson, Onsala LRF-medlem 12/25

13 Regionstyrelsens yttrande motion 8 Motionens innehåll I motionen beskrivs de problem som gäss och andra fåglar åstadkommer inom avdelningens område samt hur svårlösta dessa är. I motionen framförs yrkanden om ett antal åtgärder som bör initieras samt ett specifikt yrkande om stämman bör ge regionstyrelsen i uppdrag påverka Länsstyrelsen angående skrämsel genom t.ext fyrverkeri, gasolkanoner, hulken eller liknande, till skrämsel mot gäss och svanar på betesmarker och åkermarker och på vårsäd. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar i allt väsentligt motionärens uppfning såväl vad gäller problemens art som dess lösning. Som i alla viltrelaterade frågor åvilar det naturligtvis markägaren göra vad han/hon har i sin makt för minska problemen vilt åstadkommer. Detta står dock inte i någon motsättning med även samhället måste ta sitt ansvar. Länsstyrelserna i några av våra grannlän har en välfungerande verksamhet med särskilt utsedda, utbildade och utrustade personer som ska hjälpa skadedrabbade lantbrukare lindra problemen med bl.a. gås och svan. Styrelsen anser det är en ordning som Länsstyrelsen i Halland bör ta efter. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta ge regionstyrelsen i uppdrag påverka Länsstyrelsen så de inför ett system med särskilt utsedda, utbildade och utrustade personer som ska hjälpa viltskadedrabbade lantbrukare samt, i övrigt anse motionen besvarad med vad som ovan anförts Motion nr 9 Vildsvinens härjningar Torup-Kinnareds LRF Vildsvinens härjningar ökar för varje år. Bara i Hylte kommun uppgår kostnaderna inom jordbruket till miljonbelopp, därtill kommer alla andra som drabbas; hästägare, idrottsplatser, trädgårdar och inte minst trafiken. Jägarna och deras organisationer har helt tappat kontrollen över situationen. Alla till buds stående medel måste användas för bekämpa vildsvinen. Vi yrkar därför: Att LRF samköp får i uppdrag för medlemmarnas räkning förhandla fram raktiva raberade priser på sådan utrustning som kan användas för bekämpning av vildsvin, t.ex. fällor, åtelkameror, belysning och riktmedel. Torup 14 februari 2019 Denna motion antogs vid Torup-Kinnareds LRF årsmöte /25

14 Regionstyrelsens yttrande motion 9 Motionens innehåll I motionen konstateras allt som överhuvudtaget kan göras måste göras för på underlätta för en tillräckligt framgångsrik förvaltning av vildsvinen. I motionen framförs yrkanden om en av de saker som bör göras, LRF Samköp ska ta fram medlemsförmånsavtal på fällor, åtelkameror, belysning och riktmedel. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar till fullo motionärens uppfning. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta ge regionstyrelsen i uppdrag sända en skrivelse till LRF Samköp med en begäran de ska ta fram medlemsförmånsavtal på fångst- och jakthjälpmedel som används vid vildsvinsjakt samt, i övrigt anse motionen besvarad med vad som ovan anförts Motion nr 10 De växande vildsvins- och dovhjortsstammarna Enslöv LRF Bakgrund Vi ser vildsvinsstammen ökar år för år. Vildsvinen orsakar stora skador i jordbruket men även i skogsplanteringar. Ett år som 2018 när skördarna var knappa var sönderbökade vallar på sensommaren/hösten extra kännbara för dem som se hoppet till årets sista vallskörd. Med en större vildsvinsstam ökar även risken den afrikanska svinpesten sprids och drabbar tamgrisproduktionen. Även dovhjortsstammen har lokalt ökat kraftigt de senaste åren. De stora hjortflockarna orsakar både betesskador och ligger ner grödor. Det finns även en oro sjukdomar som tex tuberkulos ska bryta ut och spridas. Argumentation För kunna minska viltstammarna behöver regler och lagstiftning anpassas därefter. Avslutning och yrkanden Vi yrkar därför LRF ska verka för: göra det lättare för jägare sälja viltkött lagligt strama åt reglerna kring utfodring av vilt 14/25

15 vid all form av jakt på vildsvin ska belysning på vapnet och andra tekniska hjälpmedel som underlättar jakt i mörker vara tillåtna jakt med fälla ska vara tillåtet året runt utfodring av vilt ska jämställas med hålla tamboskap och därmed ansvarar den som utfodrar för djurens välmående och för skadorna som djuren ställer till med jakttiderna för dovhjort förlängs Kommentarer Naturligtvis ska allt som underlättar decimeringen av viltstammarna ske inom ramen för sedvanlig jaktetik och livsmedelssäkerhet. Motion nr 11 Vildsvinsstammen Inom Unnaryds LRF-avdelnings verksamhetsområde har vildsvinen nu orsakat oacceptabla skador. Åkrar och betesvallar har bökats sönder. Skadorna gör brukandet av jordbruksmarken försvåras och på sikt kan brukandet komma upphöra som en följd av vildsvinens framfart. Vårt småbrutna odlingslandskap riskerar förbuskas och växa igen. Vår bygd kommer förfulas. Vi kräver - jägare och markägare nu gemensamt gör sitt yttersta för kraftigt begränsa vildsvinsstammens storlek - utfordringen av vildsvinen upphör... Bengt Johansson Robert Johansson Medlem i Unnaryds LRF-avdelning Ledamot i styrelsen för Unnaryds LRFavdelning Motionen har antagits den 5 februari 2019 av Unnaryds LRF-avdelnings årsmöte Regionstyrelsens yttrande motion 10 och 11 Medlemsrab på fångst- och jakthjälpmedel Motionen har lämnats av Enslövs och Unnaryds LRF-avdelning. 15/25

16 Motionernas innehåll Motionerna lyfter, i ett brett perspektiv, upp de problem som vildsvin orsakar för lantbrukarna samt jakttiden på dovvilt bör förlängas. Styrelsens ställningstagande och förslag De som verkligen drabbats av omfande vildsvinsskador vet problemen vildsvinen kan åstadkomma knappast kan överskas. LRF har sedan ett antal år dock en förhållandevis stadig linje i denna fråga. Beträffande yrkandena kring hur reglerna för fällfångst, utfodring, användning av hjälpmedel såsom rörlig belysning och mörkerriktmedel samt beträffande en förenklad kötthantering sammanfaller motionärernas yrkande med LRFs redan gjorda ställningstaganden. Styrelsen anser därför inte någon ytterligare påverkan i form av skrivelse eller motion är motiverad. Styrelsen ställer sig bakom yrkandet om jakttiden på dovvilt bör förlängas. Styrelsen uppmärksammar slutligen vad gäller tillämpningen av det befintliga regelverket om tillståndsgivning för användning av mörkerriktmedel och rörlig belysning vid skyddsjakt efter vildsvin är striktare och krångligare än i de flesta övriga län. Styrelsen vill därför ha stämmans uppdrag påverka Länsstyrelsen så de ändrar sin nuvarande hållning. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta ge regionstyrelsen i uppdrag sända en skrivelse till LRFs Riksförbundsstyrelse med en begäran om den ska verka för jakttiden på dovvilt förlängs ge regionstyrelsen i uppdrag påverka Länsstyrelsen så de inför en mer generös tillämpning av regelverket kring tillståndsgivning för användning av rörlig belysning och mörkerriktmedel samt, i övrigt anse motionen besvarad med vad som ovan anförts Motion nr 12 Attrahera personmedlemmar till LRF Lindberg-Torpa Hur värvar vi medlemmar utanför företagandet? Bakgrund Dåliga avtal o raber för icke företagare Argumentation Det måste finnas en klar fördel vara personmedlem utan bara stötta näringen. Vi tappar argument och vi måste värva medlemmar som bor på landsbygden utan vara företagare. 16/25

17 Avslutning och yrkanden Att du som personmedlem har fler möjligheter ta del av alla de fördelar som företagsmedlemmarna har; juridiskt, omsorg och raber m.m. Kommentarer Det kan inte vara så stor del av den totala kostnaden och det kommer betalas av fler medlemmar. Regionstyrelsens yttrande motion 12 Motionens innehåll I motionen yrkas på en förändring i personmedlemmar skall få ta del av samma raber som företagsmedlemmar får av LRF samköps förhandlade avtal. Man vill även personmedlemmen skall ha tillgång till juridisk rådgivning och omsorgsarbetet som LRF erbjuder. Motionsställaren vill personmedlemmar skall kunna ta del av fler fördelar såsom en företagarmedlem får. Styrelsens ställningstagande och förslag LRF samköp är ett helägt dotterföretag i LRF. Arbetet som bedrivs i bolaget har en helt egen ekonomi och redovisar sitt resultat in till LRF. I sina affärer har LRF samköp lyckats väl och tillför ett överskott. LRF samköp försöker hela tiden ha transparens i vilka företag som LRF:s medlemmar önskar göra affärer med och få raber i. En del företag sätter ett stort värde på få företagsmedlemmar som kunder. Detta är ett fenomen som är ganska vanligt och de har ofta ett rabsystem som gagnar företagskunder kontra privatkunder. LRF samköp har i dagsläget avtal med 31 företag varav 22 av dem är avtalade med likvärdiga raber oavsett vilken medlem man är. Många av de 22 företagen hade aldrig lämnat raber till privatkunder om inte samköp skrivit avtal med dem. För LRF samköps affär är det alltid en framgång om man lyckas få avtal gällande alla. Vad gällande juridisk hjälp så har LRF ingen tjänst med stöd av jurister i dag. Alla medlemmar har möjligheten ringa och kontakta personal på LRF med olika specialkompetenser som går se på hemsidan. Gällande hjälp av omsorg så görs ingen skillnad på vilken typ av medlem man är. Regionstyrelsen förslag till stämman besluta motionen härmed anses vara besvarad 17/25

18 Motion nr 13 LRFs roll i påverkansarbetet Vessige-Vinberg-Ljungby LRF Bakgrund Många viljor och branscher samsas idag i LRF. Detta gör ibland känner sig enskilda medlemmar eller i värsta fall en hel bransch åsidosa jämtemot en annan bransch, vilket i vissa fall leder till avhopp från LRF. Ett typexempel kan vara djuruppfödare vill ha billigt foder och kanske skulle önska mer import, vilket inte ligger i t.ex. växtodlares intresse. Å andra sidan kan LRF upplevas som trubbigt om man inte vågar sätta ner foten i enskilda frågor p.g.a. motsättningar mellan medlemmar. Ett sätt skapa större acceptans till LRF skulle kunna vara LRF mer driver övergripande frågor som ligger i allas intresse, som t.ex. äganderätten, medan respektive branschorganisation med deras spetskompetens får driva sina egna frågor. Detta skulle medföra ingen målgrupp känner sig åsidos. Motsvarande förflyttning av medlemsavgiften får då också ske från LRF till branschorganisationerna. Jag föreslår därför: LRF i större utsträckning ska driva frågor av allmän karaktär som ligger i alla medlemmars intresse och de olika branschorganisationerna får driva sina egna respektive frågor med stöd av LRF Dan Pettersson Motionen antagen på Vessige Vinberg Ljungbys årsmöte. Regionstyrelsens yttrande motion 13 Till regionförbundsstämman har det inkommit en motion från Vessige-Vinberg-Ljungby LRFavdelning som tar upp ett viktigt ämne som är en stor utmaning för oss. Ett LRF som inte syns och hörs, finns inte för många av våra medlemmar. Det är utmanande i dagens mediabrus med många olika kanaler höras och synas i. Under den gångna växtodlingssäsongen gick vi igenom den värsta torka som någon av oss idag aktiva har upplevt. Att media då mest fokuserade runt betande djur som förlorade sin föda och vi då hängde på skapade mycket medialt utrymme. Vårt varumärke syntes frekvent. Det bidrog till förenklade myndighetskontakter, bra relation till våra politiker som kom alla i vår näring till del, inte bara de som slet med sina djur. Helt enkelt, folk runt om oss brydde sig om hur det går för oss. Detta har vi med oss nu och långt framåt förhoppningsvis om vi sköter det väl. Vad som LRF kan säga och vad som någon viss branschorganisation är bättre på säga har vi med oss alltid och missar vi det så blir vi påminda om det. Det skiljer sig också mycket mellan olika branscher i möjligheterna företräda sina medlemmar och kunder. För oss i LRF står ägande- och brukanderätt alltid i fokus. 18/25

19 Ämnet är viktigt för en organisation som LRF som den folkrörelse vi är. Det skall alltid hållas vid liv. Styrelsen föreslår stämman besluta anse motionen besvarad med vad styrelsen anfört Motion nr 14 Inget torkstöd för HVO Årstad LRF Vi ska minska fossilanvändningen, ändå betalas torkstöd för 2018 i form av återbetalning av fuldieselsk. Alla är medvetna om vi akut måste förändra vårt missbruk av fossila energiformer. Utvecklingen har gått framåt mycket de senaste åren och många lantbrukare har sedan en tid gått över köra sina dieselfordon med HVO i stället. LRF har på ett föredömligt sätt inlett arbete för ställa om fordonsflottan inom svenskt jordbruk. Ändå blev det så fel vid förhandlingen med staten om torkstödet 2018, stödet till dem som använder HVO blev 0 kr. De bönder som går i spetsen för energiomställningen bestraffas alltså för detta. Detta trots politiken är helt överens om det rätta i använda HVO i stället för diesel. Hur kunde det bli så fel? Anledningen till problemet är stödet är utformat som en skerestitution och sken på HVO ser annorlunda ut. Däremot är priset på HVO s helt i relation till dagspriset på vanlig diesel vilket leder till ingen återbetalning till HVO-användaren sker, och dessa får väsentligt dyrare drivmedel än de som använder det miljömässigt sämsta alternativet. Risken är stor Sveriges livsmedelsproduktion tar ett stort steg bakåt i omställningsarbetet mot ett fossilfritt jordbruk. Detta kan i förlängningen leda till allvarliga trovärdighetsproblem för svenskt jordbruk. Jag vill : LRF åtgärdar problemet på lämpligt sätt, även om det innebär återuppta samtal med regeringen om felaktigheten och rätta till felet, d.v.s. gör om, gör rätt! Heberg Carl Jonson Regionstyrelsens yttrande motion 14 Motionären skriver förslaget till torkstöd som är utformat som en skerestitution, och därmed gynnar de som använder fossil diesel och missgynnar de som använder HVO i sina jordbruksmaskiner, riskerar bli ett stort kliv bakåt för Svensk livsmedelsproduktion i omställningsarbetet mot ett fossilfritt jordbruk. Han skriver också detta i förlängningen kan leda till allvarliga trovärdighetsproblem för Svenskt jordbruk. 19/25

20 Syftet med motionen är LRF ska åtgärda detta problem på ett lämpligt sätt, även om detta innebär återuppta samtalen med regeringen. Styrelsens ställningstagande och förslag Precis som motionären skriver är det olika regelverk som gäller för vanlig fossil diesel med viss bioinblandning och HVO. HVO är skebefriad och kan därmed inte bli aktuellt för någon skereduktion. LRF jobbar med försöka hitta en lösning för man som användare av HVO inte ska missgynnas, samtidigt som man inte släpper frågan med skereduktion för vanlig diesel då det skulle leda till snedvriden konkurrens för det svenska jordbruket gentemot övriga länder. Förslaget om torkstödet skall utformas som en skereduktion drogs dock tillbaka i slutet av december 2018 med anledning av den budget riksdagen antog gjorde förslaget i sin ursprungliga form inte gick fullfölja. I början av februari 2019 kom ett nytt förslag som bygger på ett kombinerat areal- och djurbaserat stöd. Därmed anser vi kärnfrågan i motionen är utagerad. Regionstyrelsen föreslår stämman besluta motionen härmed anses vara besvarad 20/25