Vår miljö Lovisa kraftverk

Transkript

1 Lovisa kraftverk

2 2 Vår miljö 2012

3 3 Vår energi underlättar livet i dag och i framtiden Fortums verksamhet bygger på hållbar utveckling. Ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar är en stabil grund för framgångsrik affärsverksamhet. Fortums principer för hållbar utveckling och koncernens miljöpolicy är ständigt närvarande i Lovisa kraftverks vardag. Vi har högt ställda mål inom samtliga segment och vi har lyckats nå målen. Vår uppgift är att producera elektricitet tryggt och säkert, att erbjuda personalen en trygg arbetsplats och att verka ansvarsfullt i miljö- och säkerhetsfrågor. Lovisa kraftverk fick sitt nya miljötillstånd sommaren Under den långa processen samlade vi in ny och viktig information om bland annat kylvattnets inverkan på havsområdet. Vi berättar mera om resultaten på annan plats i denna broschyr. Verksamheten vid Lovisa kraftverk omfattar många beslut och val som inverkar eller kan inverka på miljön och säkerheten. Medlemmarna i kraftverkets miljöarbetsgrupp, som tillsattes i fjol i syfte att främja miljöarbetet och öka miljömedvetenheten, representerar olika avdelningar och personalgrupper och externa entreprenörsföretag. Kraftverkets moderniseringsprogram, som omfattar olika element, syftar till att ytterligare förbättra säkerheten och verkningsgraden och till att minska den egna energiförbrukningen. Vid säkerhetsförbättringen beaktas olika extrema situationer med hänsyn till bland annat erfarenheterna från olyckan i Fukushima. Höjningen av anläggningens verkningsgrad och minskningen av den egna energiförbrukningen syftar till att öka energiproduktionen samtidigt som kraftverkets miljöpåverkan minskar. Jari Kuusisto Chef för säkerhetsenheten Ledningens representant i miljöfrågor Lovisa kraftverk Fortum Power and Heat Oy

4 4 Vår miljö 2012 Lovisa kraftverk år 2012 Togs i drift Lovisa 1: februari 1977 Lovisa 2: november 1980 Drifttillståndens giltighet Lovisa 1: år 2027 Lovisa 2: år 2030 Brutto(netto)effekt 2 x 520 (496) MW Sammanlagd elproduktion 7,61 TWh Lovisa 1: nettoproduktion 3,65 TWh Lovisa 2: nettoproduktion 3,96 TWh Driftfaktor: 87,7 % Personal: 511 personer Lovisa kraftverks personal Kvinnor Män Fast anställda Visstidsanställda Tekniskt stöd Permanenta Under entre- årsrevisionen prenörer Antal personer Personalens åldersfördelning år Ålder

5 5 Miljöhändelser år 2012 Miljöarbetet vid Lovisa kraftverk styrs av ett miljösystem som är certifierat enligt standarden SFS-EN ISO Miljön påverkas av bland annat kyl- och bruksvattnet, hanteringen av uranbränsle, hanteringen av radioaktivt och konventionellt avfall och av utsläppen av radioaktiva ämnen, kemikalier och näringsämnen i luften och havet. Driftens miljökonsekvenser kartläggs och bedöms systematiskt. Utvecklingsarbetet styrs av årliga miljöprogram som syftar till fortlöpande förbättring. Vi vidtar korrigerande åtgärder vid rätt tidpunkt och tillämpar alltid modern teknik och nyaste kunskap. Utvecklingen av vår miljö- och kommunikationspraxis sker i nära samarbete med våra intressenter. Vi engagerar hela personalen i vårt miljö- och utvecklingsarbete. År 2012 inträffade inga överträdelser gentemot villkoren i miljötillståndet. Antalet rapporterade läckage var fyra, varav ett var större än 100 liter. Läckaget ledde till utsläpp av högst 3 m³svag hydrazinlösning i havet. Händelsen rapporterades till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), NTM-centralen i Nyland och miljöskyddsmyndigheten i Lovisa. De tre mindre läckagen, som alla var mindre än 100 liter, gällde kylmedel från ventilationssystemen. Nytt miljötillstånd Lovisa kraftverks nya miljötillstånd trädde i kraft enligt ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen. Tillståndet förutsatte inlämnande av en ansökan till Regionförvaltningsverket i Södra Finland senast Enligt beslutet skulle ansökan omfatta en utredning om kyl- och avlopps-

6 6 Vår miljö 2012 vattnets inverkan på strandfastigheterna och vattenområdet kring utloppsplatsen, om åtgärderna för att lindra skadorna, om skadeersättningarna och om Kirmosundsbankens inverkan på strömningsförhållandena och därmed förbundna skador. Regionförvaltningsverkets beslut om eventuella tilläggsåtgärder väntas under första hälften av innevarande år. Bestämmelserna i det nya miljötillståndet började tillämpas omedelbart efter HFD:s beslut. Tillståndsvillkoren gäller delvis sådana områden inom vilka kraftverkets verksamhet redan uppfyller kraven. Energieffektivitetsavtal Med förbättring av energieffektiviteten avses: höjning av kraftverkets verkningsgrad projekt och åtgärder som höjer verkningsgraden projekt och åtgärder som ökar den CO2- fria effekten Energieffektivitetsprocessen vid Lovisa kraftverk utgår från enhetsutredningar gällande möjliga förbättringsobjekt. Vid den årliga översynen av Lovisa kraftverks långsiktiga investeringsplan (PTS) bedöms möjligheterna att åstadkomma energibesparing med enskilda åtgärder. År 2012 vidtogs bland annat följande åtgärder för förbättring av energieffektiviteten: utredning enligt Motivas tryckluftsanalys PATE tätning av anläggningens tryckluftssystem förnyelse av lågtrycksturbinens vattenflänsar i turbinenheten TG2, vilket ökade verkningsgraden något Näringslivets ramavtal om effektivisering av energianvändningen och åtgärdsprogrammet gällande energiproduktion trädde i kraft i början av år Programmet gäller perioden Målsättningen är att med hjälp av effektiviseringsåtgärder uppnå en inbesparing på GWh primärenergi inom avtalsföretagen och en effektivetsökning på GWh vid elproduktionen före utgången av år Ytterligare information:

7 7 Kylvattnets inverkan på havsmiljön Havsområdet i närheten av Lovisa kraftverk undersöktes redan innan kraftverket togs i bruk. Vid uppföljningsundersökningarna tillämpas nya tekniska lösningar, men även dessa har vissa begränsningar. År 2012 undersökte Fortum Kirmosundsbankens inverkan på havsmiljön. Därtill gjordes en miljöutredning gällande Hästholmsfjärden och Klobbfjärden samt en kustinvånarenkät. Utredningarna, som ingick i Fortums ansökan till regionförvaltningsverket, gällde kyloch avloppsvattnets inverkan på strandfastigheterna och vattenområdet kring utloppsplatsen, skadelindringen och frågan om skadeersättningar.

8 8 Vår miljö 2012 Miljöutredningen visade att förhållandena i Hästholmsfjärden och Klobbfjärden knappast alls avviker från förhållandena i referensområdena trots att kraftverkets kylvatten släpps ut i Hästholmsfjärden. Den allmänna eutrofieringen av Finska viken syns också i Figuren visar mätutrustningen i kylvattnets antagna spridningsområde. kraftverkets omgivning. kustinvånarenkäten visade att vattenvegetationen, vattenkvaliteten och strandbottnarnas beskaffenhet ger upphov till viss oro. Det varma kylvattnet från kraftverket förändrar miljöförhållandena i närheten av utloppsplatsen. Inverkan syns tydligast i det område som förblir isfritt under vintern. Det isfria områdets storlek beror på hur sträng vintern är. På ett par kilometers avstånd från utloppsplatsen kan man inte påvisa någon inverkan av kylvattnet eller skilja kylvattnets inverkan från den allmänna eutrofieringen. Vissa invasiva arter, till exempel musslan Mytilopsis leucophaeata, gagnas av de förändrade förhållandena. Arten skulle inte klara vintern utan det varma kylvattnet från kraftverket. Lyft Temperaturgivare Akustisk utlösare Pontoner Syre- och salinitetssensor ADCP-strömningsmätare Akustisk utlösare Ny teknik hjälper forskarna Modelleringar har visat att Kirmosundsbankens inverkan sträcker sig cirka 500 meter från vägbanken. Reducerad strömning i ett sund påverkar inte Hästholmsfjärden som helhet. Kirmosundsbanken inverkar inte på kylvattnets influensområde. Under de två senaste vintrarna registrerades temperaturen och strömningsförhållandena under isen i kylvattnets antagna spridningsområde med hjälp av kontinuerligt mätande termometrar och strömningsmätare. Resultaten hittills visar att havet under istäcket har en mer komplicerad dynamik än man har trott och därför vidareutvecklas den nya mättekniken.

9 9 Miljöbalansräkning Uranbränsle (t) 20,5 23,3 Råvatten (hushålls- och processvatten) (m³) Kylvatten (milj. m³) Utsläpp till luft Ädelgaser (TBq) 5,56 6,29 Jod (TBq) 0, , Aerosoler (TBq) 0, ,0001 Kol-14 (TBq) 0,338 0,324 Tritium (TBq) 0,213 0, Tillåtet årsutsläpp ,22 Produktion (TWh) Brutto 8,009 8,465 Netto 7,61 8,062 Lovisa kraftverks avfall 2012 (sammanlagt 701,1 ton) Underhållsavfall från kontrollområdet Riskavfall till anläggningen för hantering av riskavfall 32,5 126,0 Deponiavfall 142,4 Metallavfall för återvinning 276,5 Övrigt återvinningsavfall 123,8 Bränsleavfall (t) 20,5 Utsläpp till hav Kylvatten (milj. m³) Värmebelastning på havet (TJ) Fissions- och aktiveringsprodukter (TBq) 0, , Tritium (TBq) 15,1 14,9 Fosfor (kg) 4,2 4,9 Kväve (kg) Suspenderade ämnen (kg) BOD 7ATU (kg) Tillåtet årsutsläpp 0,89 150

10 10 Vår miljö 2012 Avloppsvatten År 2012 leddes cirka m³ hushållsavloppsvatten till det biologisk-kemiska reningsverket på kraftverksområdet. Följande gränser för hushållsavloppsvattnet stipuleras i tillståndsvillkoren: BOD7-belastning under 5 kg/dygn och fosforbelastning under 0,1 kg/dygn som halvårsmedelvärden. Gränserna underskreds. Övrigt avloppsvatten hanteras enligt tillståndsvillkoren med tillräcklig omsorg så, att mängden skadliga ämnen som når havsområdet är så liten som möjligt. Processavloppsvattnets näringsbelastning övervakas genom provtagning i enlighet med övervakningsprogrammet. Det radioaktiva processavloppsvattnet härrör från primärkretsen och kontrollområdet. Vattnet leds efter aktivitetsmätning antingen vidare för behandling eller ut i havet med kylvattnet. Behandlingsmetoderna är indunstning och jonbyte. Hushållsavloppsvattnets årsbelastning: Biologisk syreförbrukning kg/år Kemisk syreförbrukning kg/år Fosfor, kg/år 6,3 2,3 4,2 Kväve, kg/år Suspenderade ämnen, kg/år Mängd hushållsavloppsvatten m³/år Biologisk syreförbrukning, BOD 7 : Måttenhet som anger hur mycket syre mikroorganismerna förbrukar för oxidation av suspenderade ämnen och organiska föreningar. Kemisk syreförbrukning, COD: Måttenhet som anger den syremängd som går åt till att bryta ner organiska föreningar i vatten. Processavloppsvattnets årsbelastning: Fosfor, kg/år 30 2,6 3,0 Kväve, kg/år Suspenderade ämnen, kg/år Mängd processavloppsvatten m³/år Fosfor och kväve: Näringsämnen i vattnet som organismer utnyttjar för sin tillväxt. Suspenderade ämnen: Ämnen som når miljön med det renade avloppsvattnet.

11 11 Kemikaliesäkerhet Säkerhetskulturen vid Lovisa kraftverk utvecklas fortlöpande. Kemikaliesäkerheten är en del av kärn- och personsäkerheten. Lämpligheten och säkerheten hos kemikalier och annat bruksmaterial bedöms genom en så kallad TLTA-process (Säkerhet- Klassificering-Behov-Material). Syftet med processen är att säkerställa att kemikalieoch materialanvändningen är säker, kontrollerad och ekonomisk. Processen förebygger miljö- och hälsoskador. TLTA-processen tillämpas på alla kemikalier och allt bruksmaterial som används eller kommer att användas vid Lovisa kraftverk. Innan nytt material tas i bruk kontrolleras och godkänns det av en klassificeringsgrupp. I klassificeringsgruppen ingår experter på brandförsvar, arbetssäkerhet, kemikalietillsyn, miljöfrågor och avfallshantering. Väl genomtänkt och planerad anskaffning av kemikalier och bruksmaterial bidrar till att minska underhålls- och driftkostnaderna och personalens exponering för kemikalier och strålning. Kemikaliesäkerhetsgruppen vid Lovisa kraftverk fungerar som expertorgan i frågor gällande kemikaliesäkerheten. Till gruppens uppgifter hör att informera om kemikaliesäkerheten, att bedöma de kemikalierelaterade riskerna och miljökonsekvenserna, att säkerställa trygg kemikaliehantering och att säkerställa att kemikaliesäkerheten följer lagstiftningen, god praxis, gällande standarder och kraftverkets föreskrifter och verksamhetsprinciper. Gruppen ger handledning i frågor gällande kraftverkskemikaliernas lämplighet och säkerhet. Tukes övervakar Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), som fungerar som tillsynsmyndighet i kemikaliefrågor, inspekterar Lovisa kraftverk vartannat år. Den senaste inspektionen gjordes våren 2012 och nästa inspektion görs år Hanteringen av farliga kemikalier övervakas av driftövervakare som är utsedda av Lovisa kraftverk och godkända av Tukes. Driftövervakarna övervakar att de farliga kemikalierna hanteras och förvaras enligt gällande förordningar och tillståndsvillkor och att eventuella kemikalierelaterade skador och olyckor rapporteras till Tukes. Driftövervakarna, som fungerar som Tukes kontaktpersoner, utbildar kraftverkspersonalen i industriell användning och förvaring av farliga kemikalier.

12 12 Vår miljö 2012 Avfallshantering Lovisa kraftverks avfall uppstår dels inom kontrollområdet, dels utanför kontrollområdet. Avfallet från kontrollområdet hanteras som radioaktivt avfall medan det avfall som uppstår utanför kontrollområdet hanteras som konventionellt industriavfall. Under fjolåret uppstod 701,1 ton avfall från anläggningen. Cirka 57 % av avfallet kunde återvinnas, cirka 20 % var deponiavfall och cirka 18 % var riskavfall (problemavfall). Ungefär 5 % av avfallet (driftavfall) transporterades till kraftverkets slutförvaringsgrotta (VLJ) för slutförvaring. Avfallsmängden sammanhänger med bland annat årsrevisionernas längd och det därmed förbundna arbetet (framförallt rivningsarbetet) och mängden underhållsavfall som frigörs från kontroll. Lovisa kraftverks avfallshantering 2012 (sammanlagt 701,1 ton) 701,1t Underhållsavfall från kontrollområdet för slutförvaring i VLJ-grottan 32,5 Riskavfall till anläggningen för hantering av riskavfall 126 Deponiavfall 142,4 Metallavfall för återvinning 276,5 Övrigt återvinningsavfall 123,8

13 13 Konventionellt avfall Under de senaste åren har strävan varit att minska mängden deponiavfall. Detta åstadskoms genom att förebygga uppkomsten av avfall och genom att effektivisera sorteringen. Eftersom en stor del av blandavfallet är brännbart införde kraftverket saminsamling av blandavfall och energiavfall. Förordningen om organiskt avfall, som sannolikt träder i kraft år 2016, förbjuder deponering av biodegraderbart och brännbart avfall på avfallsstationerna. Det brännbara avfallet får, i motsats till det tidigare energiavfallet, innehålla små mängder bioavfall och metall (till exempel pärmar med metalldelar). Det brännbara avfallet transporteras till Kotka Energis avfallskraftverk för förbränning. På grund av den nya insamlingspraxisen, som reducerar mängden deponiavfall avsevärt, har kraftverket avskaffat insamlingskärlen för deponiavfall. Avfall från radiologiskt kontrollerat område Det avfall som uppstår inom kraftverkets kontrollområde behandlas som radioaktivt avfall. Avfallet delas in i tre grupper, nämligen lågaktivt avfall (underhållsavfall), medelaktivt avfall (flytande avfall) och högaktivt avfall (använt kärnbränsle). Underhållsavfall Med underhållsavfall avses det avfall som uppstår vid underhåll av anläggningen (bland annat använd skyddsutrustning, plast och avlägsnade komponenter). Avfallet sorteras enligt radioaktivitet och avfallsfraktion. Det avfall som går att komprimera pressas ihop i 200 liters tunnor och det avfall som inte går att komprimera delas i mindre bitar som placeras i tunnor. Tunnorna analyseras gammaspektrometriskt. Om avfallets specifika aktivitet ligger under den av myndigheterna fastställda

14 14 Vår miljö 2012 gränsen kan avfallet frigöras från kontroll och återvinnas eller deponeras på en avfallsstation. I annat fall placeras avfallet i kraftverkets slutförvaringsutrymme för driftavfall. Det årliga antalet tunnor, som beror på årsrevisionernas omfattning och det utförda underhållsarbetet, är År 2012 var antalet tunnor 823, varav 492 frigjordes från kontroll, 320 placerades i slutförvar, se också andra ställen och 11 skickades till Studsvik i Sverige för behandling. Radioaktiviteten hos metallavfallet från kontrollområdet mäts varefter det rena avfallet sänds för återvinning och det kontaminerade (radioaktiva) avfallet förpackas i tunnor som analyseras gammaspektrometriskt. Mängden metallavfall som kan återvinnas är ton per år beroende på det utförda underhålls- och reparationsarbetet. Flytande avfall Det medelaktiva flytande avfallet härrör från kraftverkets process- och avloppsvatten. Behandlingsmetoderna är indunstning och jonbyte. År 2012 gav det flytande avfallet upphov till 33,7 m³ jonbytarhartser och 15,6 m³ indunstningsavfall. En del av indunstningsavfallet kan renas genom Cs-separering och ledas ut i havet med kylvattnet. Det återstående indunstningsavfallet och jonbytarhartserna solidifieras och placeras i kraftverkets slutförvaringsutrymme. Avfallet i mellanlagret för flytande avfall solidifieras med cement/betong i 1,7 m³ stora avfallsförpackningar vid kraftverkets solidifieringsanläggning. Anläggningen har testats sedan år 2007 och tas i drift under innevarande år. Använt kärnbränsle Sedan år 1997 har det använda kärnbränslet lagrats i vattenbassänger på kraftverksområdet i väntan på transport till Posiva Oy:s slutförvaringsgrotta i Olkiluoto i Euraåminne. Fram till år 1997 skickades det använda bränslet tillbaka till inköpslandet Ryssland. Slutförvaringen av använt kärnbränsle inleds i början av 2020-talet. År 2012 utfördes tre omfattande projekt inom avfallshanteringen. Syftet med HARVALA-projektet var att öka lagringskapaciteten för flytande avfall. I slutet av år 2012 hade lagringsutrymmet för lågaktivt hartsavfall till största delen byggts om till utrymme för lagring av medelaktiva jonbytarhartser. Projektet LOKIT2 gällde kraftverkets solidifieringsanläggning, som tas i bruk under innevarande år. Under fjolåret gjordes flera mindre förändringsarbeten samt testningar av anläggningens system och solidifieringsrecept. Det tredje projektet, HJT3, gällde schaktning av tilläggsutrymme för underhållsavfall i anslutning till det befintliga slutförvaringsutrymmet. År 2012 skickade Lovisa kraftverk för första gången lågaktivt metallavfall till Studsvik i Sverige för behandling. Vid anläggningen i Studsvik finfördelas och smälts metallen. Den rena metallen återvinns och de radioaktiva restämnena returneras till Lovisa kraftverk för slutförvaring.

15 15 Slutförvaret för driftavfall (VLJ-grottan) Det låg- och medelaktiva driftavfallet från Lovisa kraftverk slutförvaras i kraftverkets slutförvar på 110 meters djup. Slutförvåret fick drifttillstånd år Fram till dess lagrades det aktiva avfallet inom kraftverkets kontrollområde. slutförvaret, VLJ-grottan, utgörs av en drygt kilometerlång körtunnel och tunnel- och bergsutrymmen på cirka 110 meters djup. Projektet HJT3 Projektet HJT3, som gällde schaktning av tillläggsutrymmen för underhållsavfall i anslutning till VLJ-grottan och en förbindelsetunnel, slutfördes år Avsikten är ta förva-

16 16 Vår miljö m Körtunnel till/ från markytan Huvudtrappa Hiss- och trappschakt -110m Ventilationsschakt Utrymme för underhållsavfall + 4m Kraftverkets bränsleanskaffning Utrymme för rivningsavfall: Bergsutrymme för rivningsavfall Utrymme för slutförvaring av primärkretsens stora komponenter Reaktorsilor Planerad utvidgning för rivningsavfall ringsutrymmet HJT3 i bruk under innevarande år. Utrymmet, som är godkänt av Strålsäkerhetscentralen, möjliggör omsortering och förlängd mellanlagring vilket innebär att en större del av tunnorna (avfallet) kan frigöras från kontroll och återvinnas eller deponeras på en avfallsstation. Långvarig mellanlagring som leder till att avfallet kan frigöras från kontroll sparar utrymme för slutförvaring av aktivare avfall. Senare, när VLJ-grottan utvidgas för slutförvaring av rivningsavfall, kommer HJT3 att göras om till slutförvaringsutrymme Utrymme för solidifierat avfall Förbindelsetunnel -112 m Avfall i VLJ-grottan år 2012 (m³) 0 HJT1 Utrymme för underhållsavfall 1 HJT2 Utrymme för underhållsavfall 2 Ledigt förvaringsutrymme Slutförvarat avfall Mellanlagrat avfall HJT3 Utrymme för underhållsavfall 3 KJT Utrymme för solidifierat avfall Fyllningsgraden hos utrymmena i VLJgrottan 2012 (m³). Kraftverkets bränsle importeras från Ryssland. En av urangruvorna (Dalur) är certifierad enligt miljöstandarden ISO och de övriga gruvorna genomgår för närvarande samma certifieringsprocess. Både den fabrik som tillverkar zirkoniet för kapselrören och den fabrik som tillverkar urandioxidpelletarna och bränsleknippena är certifierade enligt miljöstandarden ISO Fortum inspekterar regelbundet bränsleleverantörernas kvalitets-, miljö-, säkerhets- och hälsosystem. Fortum övervakar tillverkningen av bränsleknippen. År 2012 besökte Fortums experter på kärnkraft och hållbar utveckling urangruvan Khiagda i Ryssland och under sommaren 2013 görs ett motsvarande besök vid Rysslands största urangruva.

17 17 Strålningsövervakning i omgivningen Kraftverkets egna mätresultat kompletteras med resultaten från ett omfattande program för strålningsövervakning i omgivningen. Proverna, som tas från bland annat inandningsluften, havsvattnet, växter i omgivningen och från olika steg i människans näringskedja, analyseras av Strålsäkerhetscentralens avdelning för forskning och miljöövervakning. Den årliga utsläppsrelaterade stråldosen från kärnkraftverket till de invånare i omgivningen som utsätts för den största belastningen får inte överstiga 0,1 msv. Lovisa kraftverks inverkan på stråldosen är ringa. Stråldosen har normalt varit mindre än en hundradel av den tillåtna. År 2011 var den största beräknade stråldosen cirka 0,0002 msv, vilket är en bråkdel av finländarnas genomsnittliga årliga stråldos från bland annat den naturliga bakgrundsstrålningen och strålningen från radon i inomhusluften. Finländarnas genomsnittliga årliga stråldos är cirka 3,7 msv. Programmet för strålningsövervakning i omgivningen ses över enligt Strålsäkerhetscentralens direktiv minst en gång vart femte år. De insamlade uppgifterna gagnar den forskning och myndighetsövervakning som sammanhänger med programmet.

18 18 Vår miljö 2012 Personalens strålskydd Strålningsbelastningen skall hållas på en så låg nivå som möjligt. De lagstadgade individuella stråldosgränserna får inte överskridas. Strålskyddsorganisationen har till uppgift att säkerställa att det strålningsrelaterade kraftverksarbetet följer principerna om berättigande, optimering och individuellt skydd. Principerna förutsätter att nyttan av arbetet är större än skadan av den medförda stråldosen. Personalens årliga stråldoser varierar med arbetet under årsrevisionerna. Ju mer omfattande årsrevisionen är, desto mer arbete utför personalen under radioaktiva förhållanden. Ojämna år genomgår vardera kraftverksenheten korta avställningar för byte av bränsle. På grund av den relativt ringa arbetsmängden är personalens stråldoser låga. Jämna år utförs en omfattande årsrevision vid någondera enheten, vilket återspeglas av högre ackumulerade stråldoser än under ojämna år. Strålskyddsåtgärdernas utfall på längre sikt kan anges med hjälp av ett glidande dosmedelvärde för fyra på varandra följande år. Dosmedelvärdet beaktar arbetsmängden under fyra underhållsperioder. År 2012 genomgick Lovisa 1 en omfattande årsrevision, som är den mest utmanande underhållstypen. Omfattande årsrevisioner görs vart åttonde år. Det omfattande arbetet resulterade i en svag ökning av dosmedelvärdet, men stråldosen vid fjolårets omfattande årsrevision var den lägsta under kraftverkets hela drifttid. för denna typ av revision. Den största tillåtna individuella stråldosen under ett kalenderår är 50 msv och under fem på varandra följande kalenderår 100 msv. År 2012 var den största individuella stråldosen 14,33 msv, vilket är cirka 29 % av den största tillåtna årliga stråldosen.

19 19 Personalutbildning År 2012 var antalet utbildningsdagar sammanlagt 4 690, vilket motsvarar cirka 9 dagar per anställd. Utbildningen gällde bland annat drift- och säkerhetsfrågor, EHS-frågor (miljö, arbetshälsa och arbetssäkerhet) och beredskapsfrågor. Under året fick sammanlagt personer introduktionsutbildning. Antalet utbildningstillfällen var 136, varav 38 gick på engelska eller ryska. År 2012 gjordes sammanlagt 47 grundutbildningsplaner för nya anställda och anställda med nya arbetsuppgifter. 41 personer deltog i grundutbildningen och 860 personer i utbildningen för entreprenörer. Chefsutbildningen fortsatte med kursen Leadership Impact på temat centrala verksamhetssätt. Under våren deltog hela personalen i halvdagskursen Stanna upp och Tänk efter (Pysähdy ja Mieti) på temat säkerhetskultur. Under året deltog Lovisa kraftverk i projektet PROSTEK, som syftar till att prognostisera processindustrins framtida behov av yrkesutbildad arbetskraft och att kartlägga tillgången till sådan arbetskraft. Projektet koordineras av Södra Kymmenedalens yrkesinstitut EKA- MI och Kouvolanejdens yrkesinstitut KSAO. Inom ramen för projektet gjordes en utbildningsoch marknadsföringsvideo som spelades in på Lovisa kraftverk i oktober 2012.

20 20 Vår miljö 2012 Arbetssäkerhet Olycksfallsuppföljning Tryggandet av säkerheten är av största vikt för Fortum. Vår målsättning är noll olyckor och olycksfall och därför ställer vi höga mål och följer upp att de nås, ger vi fortlöpande säkerhetsutbildning, utvecklar vi säkerheten i samarbete med hela personalen, följer vi gemensam praxis och gemensamma verksamhetssätt i all vår verksamhet, förutsätter vi att alla följer gällande anvisningar, bestämmelser och lagar, uppmuntrar vi till säkert arbete, ingriper vi i icke-säkert arbete och risktagning. Skyddshjälm EN 397 Skyddsglasögon EN 166 Hörselskydd Bildförsett personkort På byggarbetsplatserna även FO-nummer, skattenummer Skyddsdräkt EN 471/EN Skyddshandskar EN 388 Skyddande skor EN De anställdas personliga skyddsutrustning omfattar: arbetsrock, arbetsbyxor eller overall, skyddande skor, hjälm, hörselskydd, skyddsglasögon och skyddshandskar Olycksfallsuppföljning 2011 (mål: 1 st.) Lovisa kraftverk, egen personal Olycksfallsuppföljning 2012 (mål: 2 st.) Lovisa kraftverk, extern personal Iakttagelseanmälningar Lovisa kraftverk tillämpar ett system med iakttagelseanmälningar med vars hjälp man samlar in information om händelser och omständigheter gällande både driften och arbetssäkerheten. Systemet används även för anmälning av tillbud och potentiella risker. Lovisa kraftverks företagshälsovårds- och arbetssäkerhetssystem är certifierat enligt standarden OHSAS

21 21 samarbete med intressenterna Välbefinnande och arbetshälsa Lovisa kraftverk bedriver mångsidigt samarbete med olika myndigheter och beslutsfattare, media, underleverantörer, närområdets invånare och andra intressenter. Fortums program ForCARE, som är ett övergripande program för personalens välbefinnande, främjar säkerheten, de anställdas arbetsförmåga under hela karriären och samverkan inom arbetsgemenskapen. År 2012 betonades samarbetet mellan kraftverkets chefer och företagshälsovården och på våren ordnades en åldersrelaterad konditionskartläggning (I skick hela livet) och en temadag för hela personalen. Lovisa kraftverks verksamhet övervakas av bland annat Strålsäkerhetscentralen, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) och Regionförvaltningsverket i Södra Finland. Kraftverkets ledning träffar regelbundet myndigheterna och andra beslutsfattare i Lovisa stad och närkommunerna. Kraftverket för en öppen dialog med närområdets invånare. År 2012 gav Lovisa kraftverk ut två nummer av intressenttidningen Kraftverket vår granne. I juni 2012 ordnade Lovisa kraftverk en grannträff på temat kylvattnets inverkan på havsområdet och i början av december öppnades kraftverkets webbsidor. I mitten av december distribuerade Lovisa kraftverk broschyren Handlingsinstruktioner i händelse av strålningsrisk till invånarna i Lovisanejden. Instruktionerna, som gäller till utgången av år 2015, utarbetades i samarbete med Räddningsverket i Östra Nyland och Strålsäkerhetscentralen. Fortum stöder allmännyttig verksamhet i Lovisanejden. Syftet med sponsorsamarbetet är ömsesidig nytta. År 2012 stödde Fortum bland annat evenemanget Lovisa Historiska Hus, Sibeliusdagarna i Lovisa och den avgiftsfria familjekonserten Backyard rock. Kraftverket stödde också innebandylaget Lovisa Tor och de lokala idrottsföreningarnas juniorverksamhet i enlighet med koncernens sponsorpolicy. Fortum Tutor var närvarande vid FC Lovisas fotbollsturnering Fortum Cup Inom ramen för programmet Fortum Tutor, som drivs i samarbete med Finlands Bollförbund, utbildas ledare och tränare inom juniorfotbollen på över 60 orter i Finland.

22 22 Vår miljö 2012 Säkerhets- och kvalitetspolicy Verksamheten inom Fortum-koncernen styrs av gemensam praxis, gemensamma värden och en gemensam policy. På grund av kärnkraftens särdrag har koncernen en separat säkerhets- och kvalitetspolicy för kärnkraftsverksamheten som hör till Fortums Division Power. Kärnkraftssegmentets centrala uppgift är att producera elektricitet tryggt och pålitligt i dag och i framtiden med beaktande av principerna för strålskydd, avfallshantering och övervakning av kärnmaterial. Säkerheten och konkurrenskraften förutsätter att vi upprätthåller och vidareutvecklar vår egen kärnkraftskompetens. Fortums kärnkraftsverksamhet bygger och skall bygga på god säkerhetskultur. Fortums målsättning är att öka samhällets acceptans av kärnkraft. Direktör Verkställande direktör Fortums fortsatta framgång inom kärnkraftssektorn förutsätter kontinuerlig värde- och attitydförädling av dem som deltar i verksamheten. Vår företagskultur skall främja kärnsäkerheten och verksamhetskvaliteten. Som tillståndsinnehavare ansvarar Fortum Power and Heat Oy och dess ledning för säkerheten hos företagets kärnanläggningar. I vår säkerhetspolicy betonas kärnanläggningens, dess ansvarige direktörs och den kärntekniska organisationens rätt och skyldighet att utveckla och upprätthålla trygg och säker verksamhet. Fortum förbereder sig för kärnkraftsverksamhetens framtida utmaningar genom att reagera på förändringar inom branschen och genom att trygga kontinuiteten hos det kärntekniska forsknings- och utvecklingsarbetet. Personalen och organisationen uppmuntras till aktiv och fortlöpande utbildning och till implementering av sina erfarenheter från den egna branschen och andra branscher. Fortums ledning stöder personalens ansträngningar och användningen av behövliga resurser med beaktande av kärnkraftens särdrag. Ledningen eftersträvar en arbetsatmosfär som främjar personalens engagemang i Fortums mål och verksamhetssätt. Ledningen stöder de personer som ansvarar för kärnsäkerheten och prioriterar alltid säkerhetsaspekterna i sitt beslutsfattande.

23 23 Ytterligare information: Hållbar utveckling och miljöfrågor Lovisa kraftverks miljöpåverkan Vatten- och miljötillstånd, tillståndsbeslut Övervakning av strålningen i miljön Finlands energipolitik, långsiktig klimat- och energistrategi etc. Lovisa kraftverks miljööversikt 2012 Redaktionsråd: Pirjo Hagman, Laura Hämäläinen, Timo Kontio, Nina Kuittinen, Jari Kuusisto, Elina Kälviäinen, Heidi Lampén, Anna-Maria Länsimies, Joni Niiranen och Reko Rantamäki Layout och ombrytning: peak press & productions oy Bilder: Ari Haimi, peak press, Fortum, Luode Consulting Oy Tryckeri: Print Mill Papper: Cocoon Offset 200 g/120 g Tillverkad av Arjowiggins papper, som har tilldelats Europeiska unionens miljömärke, reg.nr FR/011/003.

24 Vår energi underlättar livet i dag och i framtiden. Fortum Power and Heat Oy Lovisa kraftverk PB 23, Lovisa