Ärende Beteckning Förslag. 1. Val av justerare Eva Borg (S)

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Kommunstyrelsen Sammanträde TORSDAG 18 december klockan 13 i Kungsbackarummet, stadshuset OBSERVERA ändrad veckodag Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Eva Borg (S) 2. Information om samråd och viktigare pågående ärenden från utskottens sammanträden 3. Information om aktuella händelser från nämnder, bolag, intresseorganisationer (SKL, GR med flera) 4. Information om förvaltningen och pågående viktigare/större uppdrag, projekt och händelser 5. Begäran om planläggning för del av fastigheten Kungsbacka 4:65 KS/2014:343 KSAU 356 Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till detaljplan för hamn/verksamhetsändamål samt för bryggor för del av fastigheten Kungsbacka 4:65 i Kungsbacka. Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt: maria.svenningsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Beteckning Förslag 6. Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Tölö 4:11 7. Förfrågan om för bostadsändamål inom fastigheterna Tölö 6:4 mfl, Tölö ängar etapp 3 8. Förfrågan om planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 KS/2013:55 KS/2012:223 KS/2013:73 KSAU 359 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta planeringen för bostadsutbyggnad inom fastigheten Tölö 4:11, Tölö ängar syd, i enlighet med förfrågan från Sverigehuset i Göteborg AB, daterad KSAU 360 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta planeringen för bostadsutbyggnad av Tölö ängar etapp 3 i enlighet med förfrågan från JM AB, daterad KSAU 361 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att utveckla stadsdelen Björkris med ytterligare en bostadsetapp. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utarbeta planprogram för utbyggnad av stadsdelen Björkris i enlighet med förfrågan från Trollängen Bostad AB, daterad Kommunstyrelsen beslutar att som direktiv till planprogrammet uttala att det nya bostadsområdet ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel ska utgöras av hyresrätter.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Beteckning Förslag 9. Förfrågan om planering för bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen 10. Yttrande över förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen 11. Remissvar - organisation polisregion Väst 12. Remissvar - Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor och skolor KS/2014:347 KS/2014:481 KS/2014:523 KS/2014:445 KSAU 362 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig positiv till förfrågan, daterad , från Eksta Bostads AB och HSB Göteborg att påbörja en planeringsprocess som syftar till komplettering av bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att i samråd med Eksta Bostads AB, HSB Göteborg samt berörda förvaltningar, utreda förutsättningarna för en komplettering av bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen i enlighet med förfrågan, daterad KSAU 365 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslag till förändrad organisation, GR , för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förlag till beslut på sammanträdet 16 december. Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förlag till beslut på sammanträdet 16 december. 13. Organisation för folkhälsoarbetet KS/2014:172 Kommunstyrelsens arbetsutskott lämnar förlag till beslut på sammanträdet 16 december. 14. Anmälan av delegeringsbeslut 15. Anmälan av inkomna skrivelser

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ärende Beteckning Förslag KF-ärenden 16. Förändring av brukningsavgifterna för vatten och avlopp KS/2014:457 KSAU 354 Förslag till beslut Avgifterna för vatten och avlopp fastställs enligt förslag från nämnden för Teknik, 97/2014. Förändringen innebär en höjning av brukningsavgifterna med 4 procent. Avgifterna gäller från och med 1 mars Per Ödman (M) Ordförande Anna Rehnberg Sekreterare

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:343 Begäran om planläggning för del av fastigheten Kungsbacka 4:65 Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till detaljplan för hamn/verksamhetsändamål samt för bryggor för del av fastigheten Kungsbacka 4:65 i Kungsbacka Sammanfattning Kungsbacka Båtsällskap har kommit in med en förfrågan om att planlägga den del av fastigheten Kungsbacka 4:65 som föreningen arrenderar av Kungsbacka kommun. Arrendeområdet omfattar idag ca m 2. Föreningen önskar att plan upprättas för hamn/verksamhetsändamål som medger båtuppläggning, båtförvaring, klubbhus samt bryggor. Området är beläget öster om Kungsbackaån i anslutning till Inlags idrottsområde. Gällande detaljplan anger idrottsområde, mark som inte får bebyggas, och allmän plats, park. Nuvarande bebyggelse saknar bygglov och strider mot gällande detaljplan. En strukturstudie har tagits fram för Inlags idrottsområde, som bland annat anger huvuddragen för områdets infrastuktur. T.ex. föreslås en ny angöring till den södra delen av idrottsområdet och en gångoch cykelväg längs ån. Å-rummet är ett viktigt stråk för gång- och cykeltrafik. Området har ett exponerat läge mot Inlagsleden och ny bostadsbebyggelse i Kolla Parkstad. Kommunstyrelsen föreslår att området närmast ån blir tillgängligt för allmänheten och att eventuell bebyggelse utformas på ett enhetligt och småskaligt sätt. Med strukturstudien och stråktänket för gång och cykeltrafik som grund förslås att byggnadsnämnden prövar en planläggning för verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Plan och Bygg Kungsbacka Båtsällskap Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Inger Gennerud Björsander Kommunstyrelsens förvaltning inger.gennerud@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:55 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Tölö 4:11 i Kungsbacka stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta planeringen för bostadsutbyggnad inom fastigheten Tölö 4:11, Tölö ängar syd, i enlighet med förfrågan från Sverigehuset i Göteborg AB, daterad Sammanfattning Sverigehuset i Göteborg AB har i skrivelse, , begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Tölö 4:11 för bostadsändamål. Enligt företagets beräkningar har området en kapacitet att omfatta ca 450 bostäder. Fastigheten ingår i kommunens översiktsplan för stadens utbyggnad som lämpligt bostadområde med benämningen Tölö ängar syd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ansökan om detaljplan för Tölö 4:11, daterad Karta för lägesbeskrivning Beskrivning av ärendet I skrivelse, daterad , har Sverigehuset i Göteborg AB på nytt ansökt om planläggning för sitt markområde Tölö 4:11. Området är beläget i östra Kungsbacka stad mellan Hällingsjövägen och Forsgårdens golfbana. I skrivelsen uppskattar företaget att området har kapacitet att omfatta 450 bostäder. Av skrivelsen framgår vidare att Sverigehuset vill utveckla ett varierat bostadsområde som innehåller både småhus och flerbostadshus. Företaget avser även att inleda ett samarbete med Forsgårdens golfklubb. Hasse Andersson Kommunstyrelsens förvaltning hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

7 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) En betydande del av Kungsbackas bostadsexpansion efter år 2020 planeras att ske i stadens nord-östra delar. Vår bedömning är att denna del av Kungsbacka stad sammantaget har en utbyggnadspotential på hela bostäder. Det är därför mycket viktigt att de nya områdena planeras i ett strategiskt sammanhang så att kommunens målsättningar för sin samhällsplanering får fullt genomslag i planering och genomförande. Kommunstyrelsen har redan tidigare beslutat om planeringsstart för den mycket omfattande stadsdelen Voxlöv. Tölö ängar syd har länge ingått i kommunens planering som ett intressant område för bostadsbebyggelse. När nu Tölö ängar etapp 2 är färdigplanererat och klart för byggstart så är det naturligt att ta nästa steg och utreda förutsättningarna för en fortsättning på stadsdelen Tölö ängar. Öster om etapp 2 fortsätter stadsdelen med en tredje etapp som nu har en byggherre (JM) som också vill starta planering för sitt bostadsområde. Viktiga frågeställningar att utreda för Tölö ängar syd är områdets utbredning, profil, tidplan i förhållande till övrig utbyggnad - inte minst till stadsdelen Voxlöv. Närheten till Hede station ger unika möjligheter att skapa ett bostadsområde som ger förutsättningar för att utnyttja kollektivtrafik och därmed ett mer hållbart resande. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utreda planeringsförutsättningarna för bostadsområdet Tölö ängar syd. Hasse Andersson Strateg fysisk planering

8 Utbyggnadsetapper Tölö ängar Tölö ängar etapp 3 Tölö ängar etapp 2 Tölö ängar syd (c) Kungsbacka kommun Skala 1: m

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2012:223 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheterna Tölö 6:4 mfl, Tölö ängar etapp 3 i Kungsbacka stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta planeringen för bostadsutbyggnad av Tölö ängar etapp 3 i enlighet med förfrågan från JM AB, daterad Sammanfattning JM AB har i skrivelse, , begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheterna Tölö 6:4 mfl för bostadsändamål. Området är en fortsättning på etapputbyggnaden av stadsdelen Tölö ängar. Enligt företagets beräkningar har området en kapacitet att omfatta ca 300 bostäder. Stadsdelen Tölö ängar ingår i den fördjupade översiksplanen för stadens utveckling. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan om planläggning för Tölö ängar etapp 3, skrivelse från JM AB Karta lägesbeskrivning. Beskrivning av ärendet I skrivelse, daterad , har JM AB ansökt om planläggning för sitt markområde som utgör en betydande del av den fortsatta bostadsutbyggnaden för stadsdelen Tölö ängar. Tölö ängar etapp 1 är sedan några år utbyggd och för etapp 2 sker byggstart inom kort. Mot denna bakgrund menar JM i sin skrivelse är det nu är dags att starta planeringen för etapp 3. Av skrivelsen framgår vidare att företaget Hasse Andersson Kommunstyrelsens förvaltning hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

10 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) är öppna för att diskutera finansiering av de nödvändiga infrastruktursatsningar som kan behövas för att utveckla fortsatt utbyggnad av Tölö ängar. En betydande del av Kungsbackas bostadsexpansion planeras att ske i stadens nord-östra delar efter år Vår bedömning är att denna del av Kungsbacka stad har en utbyggnadspotential på hela bostäder. Det är därför mycket viktigt att de nya områdena planeras i ett strategiskt sammanhang så att kommunens målsättningar för sin samhällsplanering får fullt genomslag i planering och genomförande. Kommunstyrelsen har redan beslutat om planeringsstart för den mycket omfattande stadsdelen Voxlöv. Tölö ängar etapp 3 har sedan länge ingått i kommunens planering som ett intressant område för bostadsutbyggnad. Området är utmärkt som utredningsområde för bostäder i den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad. Nu när Tölö ängar etapp 2 är färdigplanerat och klart för byggstart är det naturligt att ta nästa steg och utreda förutsättningarna för en fortsatt utbyggand av stadsdelen. Viktiga frågeställningar att utreda för Tölö ängar etapp 3 är områdets utbredning, profil, tidplan i förhållande till övrig utbyggnad inte minst stadsdelen Voxlöv. Närheten till Hede station ger unika möjligheter att skapa ett bostadsområde som i hög grad kan utnyttja kollektivtrafiken och därmed ett mer hållbart resande. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utreda planeringsförutsättningarna för bostadsområdet Tölö ängar etapp 3. Hasse Andersson Strateg fysisk planering

11 Utbyggnadsetapper Tölö ängar Tölö ängar etapp 3 Tölö ängar etapp 2 Tölö ängar syd (c) Kungsbacka kommun Skala 1: m

12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2013:73 Förfrågan om planläggning för stadsdelen Björkris etapp 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig positiv till att utveckla stadsdelen Björkris med ytterligare en bostadsetapp, Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta planprogram för utbyggnad av stadsdelen Björkris i enlighet med förfrågan från Trollängen Bostad AB, daterad , Kommunstyrelsen beslutar att som direktiv till planprogrammet uttala att det nya bostadsområdet ska bestå av en varierad bebyggelse där minst en tredjedel ska utgöras av hyresrätter, Sammanfattning Trollängen Bostads AB har varit en stor aktör i utbyggnaden av stadsdelen Björkris. Företaget har nu förvärvat ett omfattande markområde omedelbart norr om Björkris och vill utveckla en andra etapp av staddelen Björkris inom detta markområde. I sin förfrågan uppskattar Trollängen att området har en kapacitet att innehålla bostäder med kompletterande servicefunktioner. Företaget önskar i sin förfrågan att planeringen av Björkris etapp 2 startar så fort som möjligt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Karta över omfattningen av Björkris etapp 2, Förfrågan om planläggning för Björkris etapp 2, daterad , Hasse Andersson Kommunstyrelsens förvaltning hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

13 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Trollängen Bostads AB har i skrivelse, , begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheterna Skårby 6:19 samt 6:9, nu sammanlagda till Skårby 6:19, för bostadsändamål och en mindre del för verksamheter. Berörd fastighet ligger omedelbart norr om stadsdelen Björkris och är en direkt fortsättning på stadsdelens utbyggnad. Kommunstyrelsen avslog år 2011 en förfrågan från Trollängen om utveckling av en andra etapp i Björkris. I skrivelsen från 2013 utvecklar Trollängen på nytt sin vision över utveckling av Björkris etapp 2. Här framgår att etapp 2 ska ses som en förlängning av befintlig stadsdel med samma varierande stadsbild och karaktär. Bebyggelsen blir blandad med omväxlande höga och låga byggnader samt variation i formspråk. Trollängen eftersträvar även blandade upplåtelseformer. Företaget är ägare till hyresbostäderna i nuvarande Björkris och avser att utöka sitt ägande även i etapp 2. Kommunstyrelsens förvaltning har i beredningen av föreliggande förfrågan samrått med förvaltningen för Plan&Bygg. Vi konstaterar att området norr om Björkris är markerat som utredningsområde i gällande fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. Utredningsområdet kallas Stadens norra port och omfattar hela dalgången upp till Anneberg. Med utredningsområde menas att kommunen först ska utreda förutsättningarna för området innan ett eventuellt formellt planeringsarbete startar. En utveckling av Björkris etapp 2 förutsätter således också ett ställningstagande till utredningsområdet och därmed en avgränsning av stadsdelen i norr. Kommunfullmäktige har nyligen godkänt det styrande dokumentet Mål för bostadsbyggande Den bostadspolitiska inriktningen innebär bla en fortsatt kvantitativ målsättning om 500 bostäder om året samt att en tredjedel av bostadsbyggandet ska utgöras av hyresbostäder. Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att etapp 2 av Björkris är en viktig pusselbit för att nå dessa bostadspolitiska mål. Vi är positiva till att utreda Björkris etapp 2 i form av ett planprogram som även utreder Stadens norra port. Viktigt är att planprogrammet således utreder hur Björkris ska möta det stora landskapsrummet från norr och kunna fungera som en sammanhållen stadsdel med koppling till övriga staden. Etapp 2 ska vara en naturlig förlängning och länkas ihop med nuvarande Björkris i en kvartersstruktur. Självfallet ska planprogrammet även utreda behovet av särskilda boendeformer, kommunal service såsom förskola och kollektivtrafik Trollängens förfrågan innehåller även ett mindre verksamhetsområde öster om Göteborgsvägen. Planprogrammet och utredningen över Stadens norra port ska även bedöma lämpligheten av ett mindre verksamhetsområde i enlighet med förfrågan från Trollängen. Hasse Andersson Strateg fysisk planering

14 Björkris etapp 2 Björkris etapp 2 Verksamheter (c) Kungsbacka kommun Skala 1: m

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:347 Förfrågan om planering för bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig positiv till förfrågan, daterad , från Eksta Bostads AB och HSB Göteborg att påbörja en planeringsprocess som syftar till komplettering av bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen, samt Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att i samråd med Eksta Bostads AB, HSB Göteborg samt berörda förvaltningar utreda förutsättningarna för en komplettering av bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen i enlighet med förfrågan, daterad Sammanfattning Eksta Bostads AB och HSB Göteborg har gemensamt i skrivelse, daterad , begärt kommunens besked över möjligheten att starta planeringen för nya bostäder mellan Rosengatan och Varbergsvägen. Av skrivelsen framgår att företagen vill utveckla området kring Varbergsvägen till en stadsmässig miljö så att det upplevs som en attraktiv entré till staden från söder. Kommunstyrelsens förvaltning har i beredningen samrått med förvaltningen för Plan&Bygg. Vi konstaterar att förfrågan ligger helt i linje med målsättningen i den fördjupade översiktsplanen för stadens utveckling. Kommunens vision stöder också en utveckling som prövar en stadsbyggnad med modern arkitektur, tätare strukturer och högre hus. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår således att kommunstyrelsen ställer sig positiv till förfrågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förfrågan från Eksta Bostads AB och HSB Göteborg, daterad Hasse Andersson Strateg fysisk planering Hasse Andersson Kommunstyrelsens förvaltning hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:481 Yttrande över förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen. Sammanfattning GR har översänt ett förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsområdet och önskar kommunens yttrande över förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till GR Beskrivning av ärendet GR har översänt ett förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsområdet och önskar kommunens yttrande över förslaget. Sedan 1 januari 2012 ligger ansvaret för kollektivtrafiken på regional nivå. Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH) är kollektivtrafikmyndigheter i respektive Västra Götaland och Region Halland. Kungsbacka ingår i Region Hallands myndighetsområde. Eftersom Kungsbackas invånare har stort pendlingsutbyte med Göteborgsregionen ingår Kungsbacka i Västtrafiks trafikeringsområde. Ett samverkansavtal mellan VGR och RH reglerar detta. Kungsbacka är därför delaktiga på politisk nivå och på tjänstemannanivå i olika grupperingar i både Västra Götaland och Region Halland. I VGR finns ett regionalt kollektivtrafikråd och fyra delregionala kollektivtrafikråd för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken. I Göteborgsområdet har det delregionala rådet inte varit kopplat till kommunalförbundet GR. Detta har inneburit att kopplingen mellan kollektivtrafik och 1 (2) Catarina Nyberg Kommunstyrelsens förvaltning /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

17 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) andra strategiskt viktiga områden för regional utveckling inte varit tydlig. Förslaget från GR innebär att förbundsstyrelsen för GR blir delregionalt kollektivtrafik råd och att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor. Genom att koppla det delregionala kollektivtrafikrådet till GR:s politiska ledning integreras strategiska kollektivtrafikfrågor med infrastruktur- och bostadsfrågor på ett tydligare sätt. Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg

18 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 329) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets hus, Lilla Edets kommun. Protokoll Förbundsstyrelsen Dnr: Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen. Från det delregionala rådet för Göteborgsregionen har förbundsstyrelsens presidium fått uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor. Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, daterat , har upprättats. Förbundsstyrelsen förelades ärendet och beslöt då om bordläggning. Beslut Förbundsstyrelsen utgör det delregionala kollektivtrafikrådet inom Göteborgsregionen. Förbundsstyrelsen utser representanter till VGRs regionala kollektivtrafikråd, Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att vara beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Förbundsstyrelsen utformar en uppdragsbeskrivning med tillhörande finansiering. Strategiska kollektivtrafikfrågeställningar lyfts även till förbundsstyrelsen. Förslaget att förbundsstyrelsen från och med 1 januari 2015 utgör det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen remitteras till Västra Götalandsregionen, Region Halland och övriga kommunalförbund samt medlemskommunerna. Just:

19 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i november Rätt utdraget intygar: Just:

20 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: /26 Styrelseärende Bordlagt Till Förbundsstyrelsen Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafikförsörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Samtidigt skapades samverkansforum för stadstrafikområden. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet för Göteborgsregionen fick GRs förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor. Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen, daterat , har upprättats. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att förbundsstyrelsen utgör det delregionala kollektivtrafikrådet inom Göteborgsregionen, att förbundsstyrelsen utser representanter till VGRs regionala kollektivtrafikråd,

21 Göteborgsregionens kommunalförbund att förbundsstyrelsen uppdrar till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad att vara beredande till det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen och samtidigt utformar en uppdragsbeskrivning med tillhörande finansiering, att strategiska kollektivtrafikfrågeställningar även lyfts till förbundsstyrelsen, samt att till Västra Götalandsregionen, Region Halland och övriga kommunalförbund samt medlemskommunerna remittera förslaget att förbundsstyrelsen från och med 1 januari 2015 utgör det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Göteborg Helena Söderbäck /Birgitta Hellgren Per Kristersson

22 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: /26 Förbundsstyrelsen Per Kristersson Förslag till förändrad organisation för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Befintliga besluts- och samverkansforum för kollektivtrafik i Västra Götaland Sedan 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen kollektivtrafikmyndighet för Västra Götalandsregionen, och beslutar och planerar kollektivtrafikförsörjning av regionen. För att skapa en plattform för samverkan för kollektivtrafikutvecklingen mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna skapades dels ett regionalt forum och dels fyra delregionala forum. Dessutom skapades samverkansforum för stadstrafikområden. Samverkansformerna och olika ansvar beskrivs i dokumentet Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland ( Regionstyrelsen inom Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att strategiska kollektivtrafikfrågor efter 2015 även skall behandlas inom Beredningen för hållbar utveckling (BHU) inför beslut i regionsstyrelsen. GRs förbundsstyrelse utser Göteborgsregionens fyra representanter i BHU. I Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad samt inom delregionalt kollektivtrafikråd för Göteborgsregionen har frågan väckts om funktionen för delregionalt kollektivtrafikråd kan göras inom ramen för GRs organisation och politiska ledning. Från det delregionala rådet i Göteborgsregionen fick GR förbundsstyrelsepresidium uppdraget att ta fram ett förslag där styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad fungerar som beredningsgrupp för delregionala kollektivtrafikfrågor och förbundsstyrelsen som beslutande instans.

23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kollektivtrafiknämnden - VGR Kollektivtrafiknämnden inom VRG har som uppgift att bedriva övergripande strategiskt arbete för kollektivtrafikens utveckling i länet i samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Denna samverkan sker i regionala kollektivtrafikrådet och i de delregionala kollektivtrafikråden. Nämnden ska också verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet. Beslut sker beroende på fråga i Kollektivtrafiknämnden/Regionstyrelsen/Regionfullmäktige. Regionala kollektivtrafikrådet/regionalt forum - VGR Det regionala kollektivtrafikrådet är ett forum för samråd och dialog kring strategiska frågor för kollektivtrafiken i Västra Götaland och hanterar strategiska frågor för hela Västra Götalandsregionen. Det Regionala forumet är sammansatt av representanter från de delregionala forumen samt regionens kollektivtrafiknämnd. Ansvaret för att fatta beslut om strategisk inriktning liksom att omsätta inriktningen i trafikåtgärder och trafikplikt ligger på VGR i rollen som kollektivtrafikansvarig myndighet. Kollektivtrafiknämnden VGR är sammankallande till möten i det regionala forumet. Forumet möts ca 2 gånger per år.

24 Göteborgsregionens kommunalförbund Delregionalt kollektivtrafikråd/delregionalt forum Göteborgsregionen Kommunerna ansvarar för att delregionala kollektivtrafikråd bildas inom regionen och varje ingående kommun utser deltagare till råden. I delregionala rådet för Göteborgsregionen ingår förutom GRs medlemskommuner också representanter för Orust och Vårgårda. Orust och Vårgårda ingår även i delregionalt råd för Fyrbodal respektive Sjuhärads delregioner. De delregionala kollektivtrafikråden ska säkerställa dialog- och samrådsmöjligheter mellan kommuner inom respektive delregion samt mellan delregion och VGR. Råden är ett forum för politiska företrädare i VGR och kommunerna på delregional nivå om kollektivtrafikens utveckling, infrastrukturfrågor och andra för kollektivtrafiken relevanta regionala utvecklingsfrågor. De delregionala råden arbetar fram delregionala målbilder för transportförsörjningsprogrammet och förankrar frågor i den egna kommunen inför beslut inom VGR. Till de delregionala kollektivtrafikrådens möten är kollektivttrafiknämndens ordförande adjungerad. De delregionala kollektivtrafikråden utser inom sig representanter till det regionala kollektivtrafikrådet. Det delregionala kollektivtrafikrådet möts 3-4 gånger per år. Stadstrafikforum Göteborg Politiska företrädare för kollektivtrafiknämnden i VGR, Göteborgs stad, Partille kommun och Mölndals stad möts ca 2 gånger per år, för ömsesidig dialog och informationsutbyte kring frågor som bedöms relevanta för stadstrafikens utveckling, som en del av stadens utveckling och som en del i kollektivtrafiksystemet som helhet. VGR är sammankallande i Stadstrafikforum. Politiska representanter för kommunerna utses av de deltagande kommunerna. Förändrad organisering av delregionalt kollektivtrafikråd inom Göteborgsregionen Att koppla utveckling och utbyggnad av kollektivtrafik till infrastrukturoch bebyggelseutveckling är en framgångsfaktor för skapandet av en hållbar regional struktur. Mot bakgrund av detta kommer beredningen för hållbar utveckling (BHU) även att behandla kollektivtrafikfrågor. En förankring av dessa frågor inom GR är då viktig. GR har under många år arbetat med kollektivtrafikfrågor och hade ansvaret för framtagande av K2020 och det kollektivtrafikprogram för

25 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionen som beslutades av Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen är fortsatt projektägare för K2020. K2020 fungerar som den delregionala målbilden för Göteborgsregionen i det gällande trafikförsörjningsprogrammet för VGR. I mål- och strategidokumenten Hållbar tillväxt, K2020 och Strukturbild för Göteborgsregionen betonas vikten av en koppling mellan bebyggelsens utveckling och kollektivtrafiken. Idag bereds frågor kring regional struktur och därtill koppling till kommunernas samhällsplanering i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. I denna grupp bereds också frågor kopplade till GRs uppdrag för infrastrukturplanering. GR är sedan 1988 regionplaneorgan enligt Plan- och Bygglagen och har rollen att bland annat arbeta med infrastruktur och bostadsfrågan i Göteborgsregionen. Till grund för arbetet inom GR finns en förbundsordning upprättad. Samordningen mellan dessa frågor sker i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Styrgruppen är även beredande för regionala- och nationella infrastrukturinvesteringarna där VGR är beslutande och en förhandlingspart med staten i åtgärdsplaneringen. Genom att tillföra kollektivtrafikfrågor till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad möjliggörs än bättre de synergier som skapandet av en hållbar regional struktur kräver. När det gäller kollektivtrafikfrågor ligger beslutsmandatet inom VGR som kollektivmyndighet och syftet med beredning av frågorna inom GR är att möjliggöra förankring med medlemskommunerna och samordning mellan olika politikområden. För att skapa en koppling till politiker och tjänstemän på VGR bjuds politiska representanter från regionens kollektivtrafiknämnd och Västtrafik in till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad då det anses lämpligt. Den tjänstemannagrupp som idag bereder ärenden för det delregionala kollektivtrafikrådet ges en tydligare koppling till och samordnas med GRs övriga tjänstemannanätverk för infrastrukturs- och bostadsfrågor.

26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2014:523 Remissvar angående förslag till geografisk underindelning av polisregion Väst Förslag till beslut Att Kungsbacka blir ett eget lokalpolisområde är positivt. Samarbetet mellan polis och kommun fungerar bra och får förutsättningar att utvecklas ytterligare. Regionindelningen är inte självklar Det är viktigt för Kungsbacka att etablera ett gott samarbete med GRkommunerna även inom polisarbete För förebyggande och operativt arbete är det en fördel om regionindelningen underlättar samarbete. Räddningstjänsten Storgöteborg inkluderar Kungsbacka. Sammanfattning Polisregion Väst har i skrivelse daterad skickat en remiss till kommunen angående den geografiska underindelningen av polisregion Väst. Bakgrunden är följande Ny organisation en sammanhållande myndighet from Sverige är indelat i sju regionområden Polisregion Väst innehåller Västra Götaland och Halland. Regionen delas in i fem polisområden Storgöteborg, Älvsborg, Skaraborg, Fyrbodal och Halland Lars Berggren Kommunstyrelsens förvaltning lars.berggren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

27 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Polisområde Halland inkluderar Kungsbacka Den administrativa organisationen i Halland förändras och flyttas delvis till Göteborg. Halland delas in i fyra lokalpolisområden Kungsbacka, Varberg, Falkenberg/Hylte och Halmstad/Laholm Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Remiss Beslutet skickas till Forandringskansli-2015.vast@polisen.se Lars Berggren Säkerhetsstrateg

28 ~iii STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Remiss Genomförandekommitten för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Till samtliga berörda kommuner Polisregion Väst Remiss angående förslag till geografisk underindelning av polisregion Väst Den 1 januari 2015 får Sverige en samlad Polismyndighet till skillnad från dagens uppdelning i Rikspolisstyrelsen och 21 självständiga polismyndigheter. Arbetet för att åstadkomma detta kallas polissamordningen och leds av regeringens särskilde utredare Thomas Rolen tillsammans med Genomförandekommitten. Grundtanken med reformen är att Polisen ska arbeta mer enhetligt, men framför allt att vi ska komma närmare medborgarna. Polisen ska ledas på samma sätt i hela landet och vår uppdelning i regioner, polisområden och lokalpolisområden bygger på samma principer från norr till söder. Genom att prioritera och lyfta fram lokalpolisområdenas verksamhet säkerställer vi att vi finns nära våra invånare och att vi arbetar med de frågor som är viktiga lokalt. Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten i Hallands län bildar från årsskiftet en av sju regioner i Sverige, polisregion Väst. Den kommer att bestå av fem polisområden - Storgöteborg, Älvsborg, Skaraborg, Fyrbodal och Halland - och ledas från Polishuset i Göteborg. Varje polisområde leds från en huvudort i området och består i sin tur av lokalpolisområden. Antalet lokalpolisområden i ett polisområde är beroende av hur stor befolkning det finns i området, hur många poliser som är stationerade där och den belastning området har. En grundprincip har varit att vi ska ha bärkraftiga lokalpolisområden. I lokalpolisområdena ska polisen arbeta nära de invånare som bor eller vistas i området, kommunala företrädare, myndigheter och intresseorganisationer. Lokala problembilder ska tas fram i samverkan och

29 2 läggas till grund för de medborgarlöften som sedan lämnas lokalt. Lokalpolisområdenas chefer får betydligt större mandat och stöd i området än vad enhetscheferna har i dag, detta för att kunna utföra sitt uppdrag på ett önskat sätt. Alla chefsbefattningar i den nya myndigheten är ännu inte tillsatta med ordinarie befattningshavare, men på polisområdesnivå är det klart att Erik Nord blir chef för Polisområde Storgöteborg, Lena Matthijs blir chef för Älvs borg, Helena Trolläng blir chef för Skaraborg, Gunilla Gevreus blir chef får Fyr bo dal och Mats Palmgren blir chef för Halland. På lokalpolisområdes- och gruppnivå har vi säkrat ledningsförmågan genom tillförordnade chefer fram till dess att rekryteringen av ordinarie chefer har avslutats Som tillträdande chef för polisregion Väst har jag nu tagit fram ett förslag på geografisk underindelning. Jag har utgått från principerna att lokalpolisområdena ska vara så stora att de är bärkraftiga men inte större än att vi kan arbeta nära medborgarna. Jag önskar att ni som representanter för våra kommuner i Polisregion Västs område tar del av mitt förslag och återkommer med synpunkter. Förslaget innebär vidare att antalet chefsbefattningar bestäms och att ledningsförmågan stärks där det bedöms som nödvändigt genom införandet av en rad biträdande chefer på skilda nivåer. Dessa biträdande chefer kommer att placeras där behovet bedöms som störst vilket innebär att de inte alltid kommer att återfinnas på samma ort som cheferna för lokalpolisområdena. Det klart viktigaste i denna del är att verksamheten ställs i fokus och att organisationen blir ett stöd för hur denna kommer att bedrivas. Mitt förslag är disponerat i åtta rubriker med en inledande bakgrund (1) och en kort genomgång av de utgångspunkter (2) som finns givna av Genomförandekommitten samt en beskrivning av hur arbetet bedrivits (3). I förslaget finns även en redogörelse för nuvarande organisation (4 med bilaga 1). Därefter följer en sammanställning av de förslag som arbetsgrupperna lämnat (s). Sedan kommer en sammanställning (6) som ännu inte är fullständig och som kommer att fårdigställas först efter det att ni lämnat era remissvar. De två avslutande rubrikerna (7 och 8) följs av text som också den kan komma att justeras utifrån era synpunkter. Era synpunkter skickar ni via e-post till mitt förändringskansli, forandringskansli-2015.vast@polisen.se senast den 15 december 2014

30 3 Jag välkomnar er också till ett möte där vi tillsammans kan diskutera era synpunkter på förslaget och där jag kan besvara era eventuella frågor kring det. Mötet kommer att hållas i Polishuset, Ernst Fontells plats i Göteborg, den 10 december klockan 1o.oo. Anmäl deltagande till Elin Elvebakk, elin.elvebald<@polisen.se, senast den 8 december POLISREGION VÄST ~ Klas Friber Tillträda

31 CI; STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR slutrapport Genomförandekommitten för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Polisregion Väst Hans-Olof Sanden Geografisk underindelning av polisregion Väst Förslag till beslut

32 2 Sammanfattning Skrivs efter remissrundan. UTKAST

33 Innehållsförteckning Geografisk underindelning av polisregion Väst... 1 Förslag till beslut... 1 Sammanfattning Bakgrund Utgångspunkter Metod Nuvarande organisation Arbetsgruppernas förslag Sammanställning av lämnade förslag Storgöteborg Motivering Älvsborg Motivering Skaraborg Motivering Fyrbodal... 1o Motivering Halland Motivering Inhämtade synpunkter Överväganden Utgångspunkter Allmänna överväganden Särskilda överväganden Polisområde Storgöteborg Polisområde Älvsborg Polisområde Skaraborg Polisområde Fyrbodal Polisområde Halland Chefens för förändringskansliet förslag

34 4 l Bakgrund Den 1 januari 2015 träder den nya Polismyndigheten i kraft och nuvarande 21 polismyndigheter upphör. Arbetet med att genomföra denna förändring leds av en särskild utredare som stöds av en särskild myndighet inrättad för ändamålet - Genomförandekommitten för nya Polismyndigheten. Inom polisregion Väst har ett särskilt förändringskansli, sedan början av innevarande år, arbetat med att strukturera förändringsarbetet inom samverkansområdet. Efter sommaren har arbetet övergått i en alltmer tydlig genomförandefas varvid kansliet fungerat som ett projektkontor med en tydlig förmedling av ansvar tilllinjeorganisationen i form av så kallade interna uppdrag. Arbetet med den geografiska underindelningen inom polisregion Väst har fram till mitten av oktober 2014 bedrivits inom fem arbetsgrupper inrättade av den tillträdande regionpolischefen. 2 Utgångspunkter Den 25 juni 2013 beslutade den särskilde utredaren om att Polisen från och med den 1 januari 2015 ska var indelad i sju regioner och vilka huvudorter dessa regioner ska ha. Vad gäller samverkansområde Väst innebär beslutet att polismyndigheten i Halland tillsammans med polismyndigheten i Västra Götaland bildar region Väst med huvudorten Göteborg. Regionerna ska vara bärkraftiga i sig. Därefter fattade den särskilda utredaren den 16 oktober 2013 ett första inriktningsbeslut om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning (nedan benämnt inriktningsbeslutet). Av detta beslut framgår en rad grundläggande principer såsom strävan mot enhetlighet, tydligare och kortare beslutsvägar, ett närmande gentemot medborgarna samt tydliga mål och relevant uppföljning. Genom inriktningsbeslutet slogs det också fast att polisregion Väst ska vara geografiskt underindelat i fem polisområden: Storgöteborg, Älvsborg, Skaraborg, Fyrbodal och Halland. Det lämnades vidare ett uppdrag till de tillträdande regionpolischeferna att ta fram ett förslag till geografisk underindelning med beskriven verksamhetsförmåga av respektive polisregion. Den 15 maj 2014 fattade den särskilde utredaren vidare beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation (nedan benämnt majbeslutet). I detta beslut fastställs vilka organisatoriska UTKAST

35 principer som ska gälla och att organisationen ska byggas underifrån. Regionerna ska vara indelade i enheter och polisområden, polisområdena ska vara indelade i sektioner och lokalpolisområden och lokalpolisområdena ska vara indelade i grupper. Lokalpolisområdena ska utgöra basen i den regionala verksamheten och mer än hälften av all kärnverksamhet ska återfinnas inom dessa organisatoriska enheter. Verksamheten ska präglas av ett tydligt medborgarfokus och delegation av beslutsbefogenheter ska ske tilllägsta lämpliga nivå. Till majbeslutet finns även en bilaga med en sammanställning av de organisationskartor som ska gälla i framtiden. Av denna sammanställning framgår bl.a. att polisregion Väst ska vara indelat i fyra regionala enheter och fem polisområden som i sin tur underindelas i ett antallokalpolisområden. 5 3 Metod Den tillträdande regionpolischefen har fattat beslut om att inrätta fem interna arbetsgrupper med direktiv om att utarbeta förslag till hur respektive polisområde bör vara organiserat inom polisregion Väst. Inriktningen på arbetet har varit - att arbetsgrupperna tillsammans föreslår en övergripande detaljorganisation för polisregion Väst, - att respektive arbetsgrupp presenterar sin del i form av en organisationskarta till viss nivå, - att lämna förslag till antal och geografisk indelning av kommande lokalpolisområden, -att lämna förslag till hur respektive polisområdesnivå ska vara utformad och därmed beskriva vilken verksamhet som ska bedrivas på vilken nivå. Arbetsgrupperna har letts av nuvarande polisområdeschefer samt länspolismästaren i Halland. De har inom ramen för uppdraget samverkat med såväl facldiga representanter som med skyddsombud på polisområdesnivå. Redovisningen av uppdraget i denna del har skett skriftligen den 15 oktober 2014 till förändringskansliet. Därefter har även de tillträdande polisområdescheferna har lämnat synpunkter på förslagen. Som en nästa del i uppdraget har chefen för förändringskansliet haft att redovisa och sammanställa arbetsgruppernas förslag, vilket sker i det följande (se punkterna 4 och s).

36 6 4 Nuvarande organisation Det förändringsarbete som nu inleds vad gäller lokalpolisområdesindelningen tar sin utgångspunkt i den nuvarande organisationsstrukturen. Denna bör därför inledningsvis beskrivas övergripande för att skapa förståelse för vad som faktiskt förändras. Samverkansområde Väst består idag av två polismyndigheter, Polismyndigheten i Hallands län och Polismyndigheten Västra Götaland. Polismyndigheten i Halland är i sin tur uppdelad i en operativ avdelning och en myndighetsstab. Den operativa avdelningen består av länskriminalen, länsordningspolisen och sex närpolisområden, se bilaga 1. Polismyndigheten Västra Götaland är indelad i en myndighetsstab, tre myndighetsgemensamma avdelningar och fyra geografiska polisområden. Myndighetsstaben består av sju enheter, länskriminalen av en stab och fem rotlar samt länsordningspolisen av sju enheter och en stab. Polisområdena i Västra Götaland är uppdelade enligt vad som framgår av bilaga 1. 5 Arbetsgruppernas förslag Samtliga arbetsgrupper har lämnat skriftliga förslag till den geografiska underindelningen av de kommande polisområdena. Dessa förslag har sänts ut till fackliga organisationer och skyddsorganisationen som därmed haft möjlighet att framföra synpunkter även på regional nivå. Nedan följer en sammanställning av de förslag som lämnats. 5.1 Sammanställning av lämnade förslag Polisområden Lokalpolisområden Kommuner l stadsdelar Storgöteborg Göteborg City Sdn Centrum Sdn Majorna-Linne Storgöteborg Syd Mölndal Härryda UTKAST

37 Sdn Frölunda - Högsbo- As kim Storgöteborg Hisingen Sdn Västra Hisingen - Lundby-Norra Hisingen Öckerö Storgöteborg Nordost Sdn Angered - Östra Göteborg- Örgryte- Härlanda Partill e storgöteharg Kungälv Ale/Kungälv Ale Älvsborg Alingsås Alingsås Herrljunga Le rum Vårgårda Borås Borås Ballebygd X (ej namngivet) Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn skaraborg Norra Skaraborg Mariestad Götene Karlsborg Gullspång Töreboda Västra Skaraborg Skara Grästorp Lidköping Essunga Vara Östra skaraborg Skövde Hjo Falköping T i bro Tidaholm Fyr b odal stenungsund stenungsund Orust Tjärn Strömstad Strömstad Tanum Trollhättan Trollhättan 7

38 8 Vänersborg Lilla-Edet Uddevalla Uddevalla Lysekil Munkedal Pärgelanda Sotenäs Åmål Åmål Bengtsfors Dals-Ed Mellerud Halland Halmstad Halmstad Laholm Falkenberg Falkenberg Hyl te Varberg Varberg Kungsbacka Kungsbacka 5.2 storgötaborg Vad gäller polisområde Storgöteborg föreslår aktuell arbetsgrupp att det geografiska ansvaret för kommunerna Stenungsund, Orust och Tjärn övergår till polisområde Fyrbodal och där bildar ett lokalpolisområde benämnt Södra Bohuslän och att polisområde Storgöteborg indelas i följande fem lokalpolisområden: 1. Lokalpolisområde Storgöteborg Syd med samma geografiska avgränsning som nuvarande polisenhet Syd 2. Lokalpolisområde Göteborg City med samma geografiska avgränsning som nuvarande polisenhet Göteborg City 3 Lokalpolisområde Storgöteborg Hisingen med samma geografiska avgränsning som nuvarande polisenhet Hisingen 4 Lokalpolisområde Storgöteborg Nordost med geografisk avgränsning som sammanfaller med nuvarande polisenhet Nordost med undantag för Ale kommun som istället läggs samman med Kungälv och bildar ett eget lokalpolisområde 5 Lokalpolisområde Ale/Kungälv med geografisk avgränsning som sammanfaller med Ale och Kungälvs kommunindelning UTKAST

39 Motivering Arbetsgruppen är för det första enig om att verksamheten i polisenhet Södra Bohuslän har haft svårt att uppvisa effektivitetsvinster av en centraliserad utredningsverksamhet. För det andra har utredningsenhetens utredare med placering i Stenungsund och Kungälv haft utredningsansvar för alla ärenden inom Södra Bohusläns geografiska ansvarsområde med undantag för ärenden som ska handläggas vid de polisoperativa avdelningarna. Därmed har inte heller den specialisering som utredningsenhetens sektionsindelning anvisar tillämpats i Södra Bohuslän. För det tredje ingår Stenungsund, Orust och Tjärn i Uddevalla domsaga vilket har inneburit att utredarna i stenungsund arbetar mot både Åklagarkammaren i Göteborg och Uddevalla. Förhållandet innebär omfattande transporter av såväl frihetsberövade som utredare från Göteborg till Uddevalla i samband med häktningsförhandlingar. Därutöver kan det konstateras att samverkan i vardagen, både intern och extern, inom Stenungsund, Orust och Tjärn har en naturligare koppling mot Fyrbodal i allmänhet och Uddevalla i synnerhet. 5.3 Älvsborg Vad gäller polisområde Älvsborg föreslår aktuell arbetsgrupp att polisområde Älvsborg indelas i följande tre lokalpolisområden: 1. Lokalpolisområde Alingsås bestående av kommunerna Alingsås, Lerum, Vårgårda och Herrljunga 2. Lokalpolisområde Borås bestående av kommunerna Borås och Ballebygd 3 Lokalpolisområde X (ej namngiven av arbetsgruppen) bestående av kommunerna Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Motivering Arbetsgruppen har lagt stor vikt vid att framförallt nuvarande polisenhet Borås upplevs som för stor och att en organisation med fler lokalpolisområden bör leda fram till ett närmande till medborgarna. Mindre lokalpolisområden förbättrar även, enligt arbetsgruppen, förutsättningarna för en utvecklad samverkan med kommunerna. Tre istället för två lokalpolisområden skulle även förbättra förhållandena

40 lo för de mindre kommunerna inom området. Vidare framförs även att de polisiära resurserna skulle kunna balanseras bättre i den föreslagna ordningen. 5.4 skaraborg Vad gäller polisområde Skaraborg föreslår aktuell arbetsgrupp att polisområde skaraborg indelas i följande tre lokalpolisområden: 1. Lokalpolisområde Östra skaraborg bestående av kommunerna Skövde, Tibro, Hjo, Falköping och Tidaholm 2. Lokalpolisområde Västra Skaraborg bestående av Lidköping, Skara, Vara, Essunga och Grästorp 3 Lokalpolisområde Norra Skaraborg bestående av Mariestad, Götene, Gullspång, Töreboda och Karlsborg Motivering Arbetsgruppen upplever att nuvarande polisenhet Östra skaraborg är för stor och att en organisation med fler lokalpolisområden bör leda fram till ett närmande till medborgarna. Mindre lokalpolisområden förbättrar även, enligt arbetsgruppen, förutsättningarna för en utvecklad samverkan med kommunerna. Tre istället för två lokalpolisområden förbättrar förhållandena för de mindre kommunerna inom området. Vidare framförs även att de polisiära resurserna skulle kunna balanseras bättre i den föreslagna ordningen. 5.5 Fyrbodal Vad gäller polisområde Fyrbodal föreslår aktuell arbetsgrupp att det geografiska ansvaret för kommunerna Stenungsund, Orust och Tjörn övergår till polisområde Fyrbodal och där bildar lokalpolisområde stenungsund och att polisområde Fyrbodal förutom lokalpolisområde stenungsund i övrigt indelas i följande fyra lokalpolisområden: 1. Lokalpolisområde Trollhättan med geografisk avgränsning till kommunerna Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg 2. Lokalpolisområde Åmål med geografisk avgränsning till kommunerna Åmål, Mellerud, Dals-Ed och Bengtsfors UTKAST

41 11 3 Lokalpolisområde Strömstad med geografisk avgränsning till kommunerna Strömstad och Tanum 4 Lokalpolisområde Uddevalla med geografisk avgränsning till kommunerna Färgelanda, Uddevalla, Munkedal, Sotenäs och Lysekil Motivering Arbetsgruppen konstaterar att de nuvarande två polisenheterna i området är för stora och att de även beräknas bli ännu större. En organisation med fler lokalpolisområden bör leda fram till ett närmande till medborgarna. Mindre lokalpolisområden förbättrar även förutsättningarna för en utvecldad samverkan med kommunerna. Fem istället för två lokalpolisområden förbättrar förhållandena för de mindre kommunerna inom området. Vidare framförs även att de polisiära resurserna skulle kunna balanseras bättre med den föreslagna ordningen Halland Vad gäller polisområde Halland, som bildas i den nya Polismyndigheten, föreslår aktuell arbetsgrupp att polisområde Halland indelas i följande fyra lokalpolisområden. 1. Lokalpolisområde Kungsbacka med geografisk avgränsning till kommunen Kungsbacka 2. Lokalpolisområde Varberg med geografisk avgränsning till kommunen Varberg 3 Lokalpolisområde Falkenberg med geografisk avgränsning till kommunerna Falkenberg och Hylte 4 Lokalpolisområde Halmstad med geografisk avgränsning till kommunerna Halmstad och Laholm Motivering Arbetsguppen konstaterar att de nuvarande närpolisområdena Hylte och Laholm inte har förutsättningar att bilda egna bärkraftiga lokalpolisområden inom den nya polisregionen. Detta uppnås inte heller om de båda enheterna läggs samman till ett gemensamt lokalpolisområde. Den mest ändamålsenliga lösningen är därför, enligt arbetsgruppen, att Hylte läggs samman med lokalpolisområde Falkenberg och Laholm med lokalpolisområde Halmstad.

42 12 Nuvarande organisation i Halland har också visat sig fungera väl med goda utredningsresultat och en närhet till de boende i området. Mycket av det som beskrivs som eftersträvansvärt i förändringsarbetet existerar redan inom polismyndigheten Halland. Det finns därför anledning att så långt det är möjligt behålla rådande grundstruktur. 6. Inhämtade synpunkter Den tillträdande regionpolischefen har beslutat om att de förslag som utformats i denna slutrapport ska sändas på remiss till samtliga kommuner inom den blivande polisregionen. En sådan remiss har sammanställts och administrerats av förändringskansliet inom samverkansområdet. Förutom till berörda kommuner har remissen även sänts till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Kriminalvården. Av de remissvar som inkommit kan följande utläsas. Skrivs efter remissrundan. 7. Överväganden Den tillträdande regionpolischefen har givit chefen för förändringskansliet uppdraget att genom kansliet bereda de inkomna förslagen. Chefen för förändringskansliet gör mot bakgrund av den utredning som genomförts och de synpunkter som framförts (internt inom organisationen) följande överväganden. 7.1 Utgångspunkter Övervägandena tar sin utgångspunkt i de principer som framgår av beslutet om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation. Dessa principer är: att den polisiära kärnverksamheten ska utföras nära medborgarna att ledningen och styrningen ska bli tydligare med kortare beslutsvägar att det inom Polismyndigheten inte ska finnas mer än sex organisatoriska nivåer UTKAST

43 13 att organisationsstrukturen, nomenklaturen och arbetsmetoderna ska vara enhetliga att bilda en mer sammanhållen stödverksamhet att det inom Polismyndigheten inte bildas interna "myndigheter" Av verksamhetsmässiga skäl finns det även anledning att beakta vilken bärkraftighet respektive lokalpolisområde kommer att ha i den nya polismyndigheteten. I dessa beaktanden tar övervägandena sin grund i de resonemang som framgår av den särskilda utredarens beslut från den 25 juni 2013 om indelningen i regioner. 7.2 Allmänna överväganden Den förändring som Polisen nu kommer att gå igenom är i många delar omvälvande. Nuvarande strukturer kommer att försvinna och ersättas av nya, vilket medför inte bara organisatoriska förändringar utan även en omfattande mental resa. Att arbeta inom Polisen kommer att innebära att varje medarbetare först och främst tillhör en mycket stor organisation med sammanlagt 28 soo medarbetare. Det kommer alltså inte att innebära att de anställda i första hand ska anses tillhöra en mindre organisatorisk enhet. Basen i Polismyndigheten kommer organisatoriskt vara lokalpolisområdena. Målet ska vara att mer än hälften av en polisregions verksamhet ska bedrivas i dessa enheter. Lokalpolisområdescheferna ska ha ett helhetsansvar för den verksamhet som bedrivs inom det geografiska ansvarsområdet och anpassa verksamheten tilllokala behov och förutsättningar. Varje lokalpolisområde ska ha en huvudort med säte för ledningen. Polisverksamhet ska bedrivas inom hela lokalpolisområdet och det i nära samverkan med medborgare, kommuner och andra aktörer. Kärnan i samverkan med medborgarna ska vara de medborgarlöften som ska avges efter genomförda medborgardialoger. Kärnan i samverkan med kommunerna ska vara de samverkansavtal som ska utarbetas. För att säkerställa kontinuitet och lokal förankring ska det för varje kommun finnas en polisiär funktion som för lokalpolisområdeschefernas räkning driver samverkan med kommunerna och lokalsamhället i övrigt - så kallad kommunpolis. En polisiär kärnverksamhet som ska utföras nära medborgarna kräver flexibilitet och en ständig anpassning från polisernas sida. Polisen ska vara synlig där och när otryggheten är som störst och där och när

44 14 brotten begås. Detta förutsätter att de polisiära resurserna inte organisatoriskt låses i för stor utsträckning. Även de posteringar som etableras måste vara anpassade till rådande förhållanden. Det kan handla om en huvudstation (polishus) som i centrala Göteborg, en polisstation som i Alingsås eller ett poliskontor som i Lerum. Men det kan också handla om ett mobilt poliskontor eller en polispatrull med områdesansvar. Vidare kommer det inom den nya Polismyndigheten att utvecldas vad som skulle kunna betecknas som ett koncerntänkande, vilket innebär att de gränser som tidigare funnits inte längre kommer att gälla. Ett lokalpolisområde kommer därmed att ha direkt stöd av andra lokalpolisområden men också av de regionala enheterna (där expertkompetens kommer att finnas i bl.a. operativa frågor och inom utredningsverksamheten). Ökat mandat, genom principen om "delegation tilllägsta lämpliga nivå", samt fårre organisatoriska nivåer kommer också att skapa kortare beslutsvägar. Detta i sig skapar förutsättningar för ett närmare förhållande mellan polisen och såväl medborgare som kommuner oavsett den organisatoriska strukturen. Tidigare reformer inom polisen i Västra Sverige har visat att det varit svårt att upprätthålla en acceptabel nivå i den polisiära effektiviteten om de geografiska enheterna (som närpolisområdena eller som nu lokalpolisområdena) blir för små. Det har också visat sig att småskalighet har en negativ inverkan på de gemensamma resultaten. Anledningen har varit att enheterna inte haft bärkraftighet och att dessa därför snabbt blivit beroende av varandra för att ldara sina åligganden. Därmed har en överbyggnad i form av till exempel ledningsresurser och administration tagit alltför stort utrymme från den så kallade kärnverksamheten. Småskalighet har dessutom visat sig skapa problem för flexibiliteten. Styrning som fördelas ut på för många händer (eller enheter) har en tendens att skapa en sämre rörlighet. Det kan under vissa förutsättningar även ge upphov till en svåröverskådlig ordning av dubbelarbete. Utöver nämnda parametrar finns det även resursfördelningsaspekter som måste vägas in när ställning ska tas till hur den geografiska indelningen i lokalpolisområden bör göras. Den fördelningsmodell som med stor sannolikhet kommer att gälla i den nya Polismyndigheten innebär för polisregionen en viss reducering av den totala personalresursen. Den innebär även en ökad koncentration av resurser UTKAST

45 gentemot brottsutsatta områden. Det i sig innebär en viss förskjutning inom polisregionen i riktning mot bland annat Göteborgsområdet. I de överväganden som nu görs har hänsyn även tagits till att det finns en väl fungerande verksamhet och att det ska finnas tungt vägande skäl för att inför övergången till den nya Polismyndigheten väsentligt förändra sådan verksamhet (försiktighetsprincipen). 7.3 Särskilda överväganden Polisområde Storgöteborg Det förslag som lämnats vad gäller den geografiska indelningen i lokalpolisområden inom polisområde Storgöteborg är väl avvägt och har motiverats med argument som stämmer väl överens med de som tidigare anförts ovan. Enligt chefen för förändringskansliet finns det därför inte någon anledning att frångå vad som föreslagits utan arbetsgruppens förslag bör också utgöra regionpolischefens förslag till den särskilde utredaren. Polisområdets naturliga huvudort är även fortsättningsvis Göteborg. Vad därefter gäller frågan om ledningsstrukturen inom polisområde Storgöteborg talar storleken på området såväl resursmässigt som geografiskt och demografiskt för att det bör inrättas en biträdande polisområdeschef inom polisområdet. För detta talar även vad som angetts i majbeslutet om att större organisatoriska enheter där chefen har ett samlat ansvar för verksamheten, budget, personal och arbetsmiljö kan ha ett behov av en biträdande chef. Vidare talar storleken i samtliga lokalpolisområden för att det behöver inrättas en befattning som biträdande lokalpolisområdeschef. Detta gäller dock inte för lokalpolisområde Ale/Kungälv. De biträdande cheferna kan komma att placeras på annan ort än respektive lokalpolisområdes huvudort Polisområde Älvsborg När det gäller det forslag som lämnats om den geografiska indelningen av polisområde Älvsborg gör chefen för förändringskansliet en delvis annan bedömning än arbetsgruppen. Chefen för förändringskansliet delar uppfattningen att det råder en obalans inom polisområdet mellan nuvarande polisenheterna Borås och Alingsås. Borås är en betydligt större organisatorisk enhet än

46 Alingsås. Borås är dessutom i sig en något för stor enhet i jämförelse med övriga polisenheter inom nuvarande samverkansområde. Chefen för förändringskansliet är dock av en annan uppfattning när det kommer till hur dessa förhållanden ska hanteras utifrån ett rent organisatoriskt perspektiv. Vad som framförts ovan (punkt 7.2) innebär en helt ny syn på hur polisverksamheten ska vara organiserad i framtiden. Det viktiga är därmed hur resurserna faktiskt organiseras och används inom lokalpolisområdena. Den lösning som valts i framlagt förslag skapar mot den bakgrunden inte fullt ut de förutsättningar som nu eftersträvas för ett ökat medborgarfokus och enhetlighet. Förslaget innebär vidare en ökad låsning av resurser, inte minst genom en uppbyggnad av ytterligare ledningsfunktioner och administration. I bedömningen ska även vägas in de resursfördelningaspekter som redovisats. Chefen för förändringskansliet stannar därför vid att den nuvarande indelningen i två organisatoriska enheter bör bestå och att två lokalpolisområden inrättas med motsvarande geografiska ansvarsområden. Polisområdets huvudort bör fortsatt vara Borås. Vad gäller ledningsstrukturen inom ett lokalpolisområde Borås talar storleken för att det inrättas en befattning som biträdande lokalpolisområdeschef i lokalpolisområdet. Den biträdande chefen kan komma att placeras på annan ort än lokalpolisområdets huvudort Polisområde skaraborg Även vad gäller förslaget om indelning av polisområde skaraborg i tre lokalpolisområden gör chefen för förändringskansliet en delvis annan bedömning än arbetsgruppen. Nuvarande indelning i två polisenheter i Skaraborg innefattar i stort sett samma obalans som råder inom polisområde Älvsborg; Östra Skaraborg är en betydligt större organisatorisk enhet än Västra Skaraborg. Chefen för förändringskansliet gör dock även här samma bedömning som den som anfört ovan vad beträffar Polisområde Älvsborg (punkt 7.3.2). Chefen för förändringskansliet stannar därför även i denna del vid att nuvarande indelning i två organisatoriska enheter bör bestå och att två lokalpolisområden inrättas med motsvarande geografiska ansvarsområden. Huvudorten i polisområdet bör även framöver vara Skövde. UTKAST

47 17 Vad gäller ledningsstrukturen inom lokalpolisområdena talar omständigheterna för att det behöver inrättas två befattningar som biträdande lokalpolisområdeschefer. Dessa kan komma att placeras på annan ort än lokalpolisområdenas huvudorter Polisområde Fyrbodal Förslaget om geografisk indelningen av polisområde Fyrbodal innebär inrättandet av fem lokalpolisområden. Samma överväganden som framförts ovan (punkt och 7 3 3) gör att chefen för förändringskansliet har en delvis annan uppfattning och anser att den framtida geografiska indelningen av polisområde Fyrbodal bör bestå av tre lokalpolisområden. Polisområdets huvudort bör även fortsatt vara Uddevalla. Två av lokalpolisområdena bör utgöras av de två nuvarande organisatoriska enheterna Västra och Östra Fyrbodal. Därutöver bör nuvarande polisenhet Södra Bohuslän överföras från polisområde Storgöteborg till polisområde Fyrbodal. Vid en samlad bedömning har det ansetts mer lämpligt att låta detta geografiska ansvarsområde bilda ett eget lokalpolisområde än att låta det ingå i ett kommande lokalpolisområde Västra Fyrbodal. Det nya lokalpolisområdet bör benämnas Södra Fyrbodal. Vad gäller ledningsstrukturen inom lokalpolisområdena talar omständigheterna för att det ska inrättas två befattningar som biträdande lokalpolisområdeschefer i lokalpolisområde Västra Fyrbodal och Östra Fyrbodal. Dessa kan komma att placeras på annan ort än lokalpolisområdets respektive huvudort Polisområde Halland Polisen i Halland genomgår i vissa delar en mer omfattande förändring än övriga delar av den blivande polisregionen. Bland annat upphör myndigheten i Halland och övergår i ett polisområde. Detta innebär en omfattande minskning av administrativa nivåer på den tidigare regionala nivån. Det innebär även att förändringsprocessen blir mer långtgående i Halland än i övriga delar. Dessa omständigheter måste därför beaktas i samband med indelningen i lokalpolisområden. Chefen för förändringskansliet ser en fördel med att det inom polisregionen råder enhetlighet, inte minst ur ett organisatoriskt perspektiv. Inriktningen bör även vara en ökad enhetlighet i hur

48 18 indelningen i lokalpolisområdena bör avgränsas. Frågan är mer om i vilken takt denna enhetlighet faktiskt uppnås. De sammanläggningar som föreslagits rörande Laholm med Halmstad och Hylte med Falkenberg är en del av en sådan inriktning. Det förslag som arbetsgruppen har överlämnat är väl underbyggt och följer i allt väsentligt de utgångspunkter som varit vägledande för förändringsarbetet mot en polismyndighet. Det finns dock en omständighet som kan ses som en komplikation och det är den storlek som lokalpolisområde Halmstad uppnår i och med föreslagen sammanläggning. I likhet med den lösning som valts får ledningsstrukturen i polisområdena Älvsborg, Skaraborg och Fyrbodal bör det därför inrättas en befattning som biträdande lokalpolisområdeschef får lokalpolisområde Halmstad. Denne kan komma att placeras på annan ort än lokalpolisområdets huvudort. Sammanfattningsvis är chefen för förändringskansliets bedömning att Halland bör indelas i fyra lokalpolisområden. Polisområdets naturliga huvudort är Halmstad. 8. Chefens för förändringskansliet förslag Chefen för förändringskansliet föreslår att polisregionen ska ha följande geografiska underindelning. Polisområden Lokalpolisområden Kommuner Storgöteborg Göteborg City Sdn Centrum Sdn Majorna-Linne Storgöteborg S_y_d Mölndal Härryda Sdn Frölunda - Högsbo-Askim Storgöteborg Hisingen Sdn Västra Hisingen - Lundby - Norra Hisingen Öckerö Storgöteborg Nordost Sdn Angered - Östra Göteborg - Ör_B!Y!_e-Härlanda Partill e Storgöteborg Kungälv Ale/Kungälv Ale UTKAST

49 Älvsborg Alingsås Alingsås Le rum Vårgärda Herrljunga Borås Borås Boll e bygd Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn skaraborg Västra Skaraborg Lidköping Vara Skara Essunga Grästorp Götene Östra skaraborg Skövde Mariestad Falköping Töreboda Gullspång Tibro Hjo Karlsborg Tidaholm Fyrbodal Västra Fyrbodal Uddevalla Strömstad Tanum Sotenäs Lysekil Munkedal Pärgelanda Östra Fyrbodal Trollhättan Vänersborg Åmål Bengtsfors Mellerud Lilla Edet Dals-Ed Södra Fyrbodal stenungsund Orust Tjörn Halland Halmstad Halmstad

50 20 Falkenberg Varberg Kungsbacka La h olm Falkenberg Hylte Varberg Kungsbacka Chefen för forändringskansliet föreslår vidare att det inrättas en befattning som biträdande polisområdeschef vid polisområde Storgöteborg och att det inrättas sammanlagt tio befattningar som biträdande lokal polisområdeschefer vid lokalpolisområdena Göteborg City, Storgöteborg Syd, Storgöteborg Hisingen, Storgöteborg Nordost, Borås, Västra och Östra Skaraborg, Västra och Östra Fyrbodal samt Halmstad. UTKAST

51 Bilaga 1 Polismyndigheten Geografiska Kommuner Antal invånare Antal brott Halland' enheter (SCB dec. 2013) (helår 2013) Halmstad Halmstad La h olm Laholm Falkenberg Falkenberg Hyl te Hyl te JO Varberg_ Varberg 5_9_ Kungsbacka Kungsbacka Polisområden i Geografiska Kommuner/ Antal invånare Antal brott Polismyndigheten enheter stadsdelar (SCB dec. 2013) (helår 2013) Västra Götaland 5 Storg_öteborg_ Syd Mölndal Härryda Södra Göteborg (Hela Gbg (Hela Gbg Stad) * Stad)* Hisingen Hisingen * * Öckerö Poliskontor'" Polishus Polisstation Polishus Polisstation Polishus Polishus Poliskontor Polishus Samtjänstavtal Samtjänstavtal Polisstation Samtjänstavtal ' För Polismyndigheten i Halland anges antal anställda (polis och civil) inom respektive nuvarande närpolisområde. z Någon formellt beslutad definition av polishus, polisstation och poliskontor finns inte. 3 Poliser inom länsöverskridande avdelningar är inte inräknade. 4 Civilanställda inom länsöverskridande avdelningar är inte inräknade. 5 För Polismyndigheten i Västra Götaland anges antal anställda (polis och civil) får respektive polisområde, ej uppdelat på polisenhet. Antal Antal poliserl civila 4 (sept. 2014) (sept. 2014) Poliser Civila (okt. 2014) (okt.2o14} uo8 180

52 Bilaga 1 Älvsborg Nordost Ale Partilie Samtjänstavtal Nordöstra * * Polisstation Göteborg Göteborg city Centrala Göteborg * * Polishus Södra Bohuslän Kungälv Polisstation Orust stenungsund Polisstation Tjörn 15 oso 979 Borås Borås Polishus Bo liebygd Samtjänstavtal Mark Polisstation Svenljunga Samtjänstavtal Tranemo Poliskontor Ulricehamn Polisstation Alingsås Alingsås Polishus Le rum Poliskontor Vårgårda 11 o6s 1 o66 Poliskontor Herrliunga Samtjänstavtal _ skaraborg 317 6s Östra skaraborg Skövde Polishus Mariestad Polisstation Gullspång j_ Samtjänstavtal l Töreboda l

53 Bilaga 1 Karlsborg Poliskontor Tibro Hjo 8 8os 512 Tidaholm o62 Poliskontor Falköping u8 Polisstation Västra Skaraborg Lidköping Polishus Götene Samtjänstavtal Skara 18 s8o 2260 Poliskontor Vara Poliskontor Essunga Samtj_änstavtal Grästorp Fyrboda l Östra Fyrbodal Trollhättan s Polishus Lilla Edet l 511 Mobilt poliskontor Vänersborg Poliskontor Mellerud Poliskontor Bengtsfors o8 Poliskontor l Dals-Ed Åmål Polisstation Västra Fyrbodal Uddevalla Polishus Strömstad Polisstation Tanum Poliskontor -

54 Bilaga 1 Sotenäs Poliskontor Munkedal l 012 Mobilt poliskontor Färgelanda Mobilt poliskontor Lysekil Poliskontor

55 TJÄNSTESKRIVELSE Remissynpunkter. Förslag till Boverkets allmänna råd (2015:xxx) om friyta för fritidshem, förskolor och skolor. Yttrande Kungsbacka kommun anser att utkastet till allmänna råd samt riktlinjerna om friyta för skolor, förskolor etc är mycket bra och är till stor hjälp vid inköp av mark, planering av utemiljöer, anpassning av befintliga miljöer samt upprättande av detaljplaner och beviljande av bygglov. Vi har ingenting att lägga till utan ser fram emot ikraftträdandet mot bakgrund av bl a den positiva hälsoeffekten och möjlighet till barns rörelse och lärande. De konsekvenser som identifierats gäller även för oss, särskilt som vi verkar i en tillväxtort där många av konsekvenserna uppstår, men de kommer att kunna hanteras. Budgetarbetet behöver anpassas liksom planarbetet, markpolitiken och lokalplaneringen. 1 (3) Datum Information om ärendet Bakgrund Den finns inga riktlinjer för utemiljöer för skolor, förskolor etc. Det finns också en stor otydlighet hur stor yta som är tillräcklig och hur den kan utformas för att vara lämplig för lek och utevistelse och svara mot barns behov av en god utemiljö. Boverket har därför beslutat att ta fram allmänna råd till 8 kap PBL. Syftet med de nya allmänna råden är att förtydliga det regelverk som gäller för förskolgårdar och skolgårdar för att främja en enhetlig tillämning av reglerna och för att bidra till en bättre utemiljö för barn och unga. En förbättrad utemiljö för barn och unga är ett viktigt led i arbetet med att uppfylla flera nationella mål, som folkhälsomål, miljömål och lärandemål. KUB1002, v2.0, Service Serviceområde Fastigheter Ulrika Granfors Direkt ulrika.granfors@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon Fax fastigheter@kungsbacka.se

56 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Syftet med det allmänna rådet är att lyfta barnperspektivet i såväl planeringen som i bygglovsgivningen. Friyta för lek och utevistelse är inte det enda allmänna intresse som kommunerna ska ta hänsyn till, men det är ett viktigt intresse som bör bedömas i samma sammanhang och på liknande premisser som övriga allmänna intressen. Jämfört med idag så fokuserar de nya råden på fler aspekter än tidigare allmänna råd. Föreslagen lydelse i 8 kap Placering och anordnande av friyta på obebyggd tomt Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse bör särskilt beaktas friytans storlek, kvalitet, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Friytan bör anordnas så att både flickors och pojkars lek och utevistelse gynnas. Friyta bör i första hand ordnas på den tomt där verksamheten ska bedrivas. För förskolor bör friytan ligga i direkt anslutning till byggnadsverket som innehåller lokaler för förskola. För grundskolor och fritidshem bör friytan ligga i direkt eller i nära anslutning till byggnadsverket som innehåller lokaler för grundskola och fritidshem så att eleverna självständigt kan ta sig mellan byggnadsverket och friytan. För gymnasieskolor bör friyta placeras och ordnas på det sätt som är skäligt med hänsyn till elevernas och verksamhetens behov. Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med jämförbar friyta. Placering och anordnande av friyta på bebyggd tomt Vid placering och anordnande av friyta på en bebyggd tomt bör det allmänna rådet till 8 kap. 9 andra stycket tillämpas i skälig utsträckning. Vid skälighetsbedömningen bör särskilt beaktas friytans förutsättningar att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Fokus i det gamla allmänna rådet var främst på vad som utgör lämplig friyta. Boverket har utgått från detta allmänna råd och vidareutvecklat det med preciseringar av de övriga begreppen i bestämmelsen såsom tillräckligt stor och på tomten eller i närheten av den. Den finns otaliga exempel på utformning med avseende på ljud, ljus, säkerhet, storlek, materialval, terrängförhållande, växtlighet etc. Identifierade konsekvenser Identifierade konsekvenser är behov av större gårdar vilket kan vara fördyrande både vid markinköp och ur ett driftperspektiv. Vissa skolor kanske inte kan starta i tänkta innerstadsmiljöer då det inte finns tillgång till friytor. Den yta som ändå finns måste då hålla mycket hög kvalitet. Redan i planläggningen måste hänsyn tas till friytorna i större omfattning än idag. Lokaliseringen måste ta särskild hänsyn till friytorna liksom byggnadernas placering. Befintliga friytor kan behöva utökas eller förbättras om de succesivt tas i anspråk för komplementbyggnader, paviljonger o dyl. Miljön kan bli både bättre och sämre boroende på om det är industrimark eller naturmark som ianspråktas för att skapa friytor. Jämställdheten gynnas av större friytor då större friytor gynnar både pojkars och flickors lek. Införandeprocessen på kommunens

57 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) plan- och bygglovsavdelning kan bli en betungande arbetsbelastning innan nya rutiner finns för att handlägga plan- och bygglovsärenden enligt nya riktlinjerna. Arbete som Kungsbacka kommun kan behöva göra Det behövs sannolikt en utbildningsinsats hos medarbetare i kommunen om vad de nya råden och vägledningen innebär. Det krävs ett förvaltningsöverskridande arbete mellan förvaltningarna för att ta fram en gemensam syn på hur friytor ska utförmas när kommunen själv är verksamhetsutövare av skol- och förskoleverksamheten. När det gäller befintliga friytor kan vi behöva skaffa en plan för att förbättra dessa. Denna bör dock först föregås av en karläggning av hur förhållandena är idag jämfört med den föreslagna vägledningen. Ulrika Granfors Fastighetschef

58 Utemiljöer för barn och unga vägledning för planering, utformning och förvaltning av skol- och förskolegårdar Utkast till remissutskick av allmänna råd OBS! Detta är ett relativt tidigt utkast till vägledning med möjlighet att påverka vad Boverket och Movium ska lägga fokus på i det fortsatta arbetet. Vi vill gärna ha synpunkter på: innehåll (fyller vägledningen dina behov av vägledning om friyta vid skola och förskola utifrån PBL:s krav, saknas något, vad behöver utvecklas) användbarhet (är det lätt att förstå, lätt att använda vägledningen i det dagliga arbetet, vad behöver förtydligas) disposition språk och begrepp fungerar de illustrationer som finns behov av andra illustrationer (var i texten skulle illustrationer underlätta förståelsen, lämna gärna förslag till illustrationer) tips på annat som kan förbättra vägledningen goda exempel Boverket och Movium 2015

59 Titel: Utemiljöer för barn och unga - vägledning Utgivare: Boverket oktober 2014 Dnr: /2014 Illustrationer: Elin Normann Bjarsell Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

60 3 Förord Boverket fick 2014 regeringens uppdrag att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö. Vägledningen ska användas för planering, utformning, skötsel och förvaltning av urbana miljöer, med ett särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Uppdraget har genomförts i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och Movium och i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Statens skolverk samt Sveriges Kommuner och Landsting. Vägledningen har tagits fram i nära samarbete med den forskning som bedrivs om barns och ungas utemiljö vid SLU Alnarp och det FOMAfinansierade projektet Lek inom lagens ram. Under 2014 har två hearingar anordnats samt ett möte med en referensgrupp. Vägledningen har också presenterats och diskuterats i olika forum som Barnsäkerhetsrådet och nätverket Barn och unga i byggd miljö. Vägledningen har tagits fram av en gemensam arbetsgrupp som består av landskapsarkitekt Petter Åkerblom från Movium samt regionplanerare Bette Lundh Malmros, landskapsarkitekt Elin Normann Bjarsell, planeringsarkitekt Klara Falk, samhällsvetare Kerstin Andersson, nationalekonom Joakim Iveroth och jurist Kajsa Petersson från Boverket. Henry Stegmayr, Folkhälsomyndigheten, Lars-Åke Bäckman, Statens skolverk samt Filippa Myrbäck, Sveriges Kommuner och Landsting har också medverkat. Emma Crawley från Emma Jord har bidragit med texter under utformningsavsnittet. Bengt Hammarlund har bidragit med texter gällande ansvar och styrmedel. Projektledare har varit landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund, Boverket. Karlskrona månad 2014 xxx xxx titel

61 Innehåll Inledning och läsanvisningar... 6 Vägledningens användare... 6 Centrala begrepp...7 Barn tar plats Plats för barn inte självklar En god livsmiljö för barn och unga Att planera för barnets bästa Större skolenheter, mer verksamhet och krympande gårdar Gårdens betydelse för barns och ungas utveckling Hälsa och välbefinnande Säkra utemiljöer Lek och utevistelse Gården som ett pedagogiskt rum Gården som samspel mellan barn, verksamhet och platsens förutsättningar Ansvar och styrmedel Plan- och bygglagen skapar utrymmet Miljö- och hälsoaspekter i miljöbalken Anmälan av verksamhet enligt miljöbalken Säkerhet Lag om skydd mot olyckor BBR Produktsäkerhetslagen Ordningslagen Skollagen och läroplaner talar indirekt om utemiljö Läroplanen om skolans och förskolans utemiljön Skolverkets allmänna råd lyfter fram vikten av en god utemiljö Arbetsmiljölagen Fastighetsbildningslagen Planeringsprocessen Friyta för lek och utevistelse ett allmänt intresse i den fysiska planeringen Skolan och förskolan i översiktsplanen Tillräcklig friyta Friytans storlek vid förskola Friytans storlek vid skola Säkra friytan långsiktigt Tillgänglighet till friytan Säkerhet och hälsa Luftkvalitet Ljudkvalitet Säkra friytorna i detaljplaneringen Platsens förutsättningar Lokalisering och färdvägsmiljöer Planbestämmelser Underlag i detaljplanearbetet Att tänka på vid framtagande av program för detaljplaner Kvartersmark i parken Bygglov Om tomten redan är bebyggd Tidsbegränsade bygglov... 32

62 Inledning och läsanvisningar 5 Om egen gård saknas och friytan måste ligga i närheten Om närliggande friyta är allmän platsmark Skolgården som grannskapsresurs Barnkonsekvensanalyser Strategi för förvaltningsövergripande samverkan Principer för utformning och byggande Organisation och samverkan Betydelsen av lokala strategiprogram Friytans placering Förskola Grundskola Disposition och rumsfördelning Zonering av gården Kvalitet Materialval Tillgänglighet och säkerhet Tillgängliget Trygghet Perspektiv på säkerhetsåtgärder Säkerhet på tomten, lekutrustning mm Sol- och skuggförhållanden Varierande terräng- och vegetationsförhållanden Möjlighet till förändring Bevara befintlig vegetation och terräng Utsikt över grönska Öppna och slutna ytor integration av lek och möten i landskapet Årstidsväxlingar och växtlighet i flera skikt Varierat växtval Åtgärder för att främja pojkars och flickors utveckling Jämställdhetsperspektiv Barns och ungas inflytande i planering och utvecklingsprocesser 43 Varför bör barn vara delaktiga? Olika former av delaktighet allt är inte dialog Metoder i olika situationer Observation av barnens lek Lokala skolprojekt utveckling av den befintliga gården Exempel: REBUS Resan till en bättre skolmiljö i Norden Gåtur Fotosafari eller upptäcktsfärd Dataspel Mina kvarter Urbana dataspel Förvaltning av gården Förvaltning av förskolegårdar och skolgårdar Förvaltningsorganisationens roll och möjligheter Tillsyn Förskolegårdens kvaliteter en del av arbetsmiljöronden i Nynäshamn.. 51 Uppföljning och statistik Exempel: Program för uppföljning av förskolegårdar i Falun Systematiskt säkerhetsarbete Referenser Bilaga: Allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet... 57

63 Inledning och läsanvisningar Skolan och förskolan är en av de viktigaste platser som finns för barns och ungas utveckling. Här befinner de sig en stor del av dagen vare sig de vill det eller inte. Varje vardag går nästan 2 miljoner barn och unga till skolan i Sverige. Unga vuxna som avslutar gymnasiet har tillbringat ungefär hälften av sin vakna tid i livet i skolan. Forskning visar att den fysiska omgivningen har en flerdimensionell betydelse för barns och ungas hälsa, utveckling och lärande. Det är därför viktigt för landets kommuner att se över skol- och förskolegårdars möjligheter att bidra till ökat välmående för eleverna, och att utveckla utemiljöer med hög kvalitet som blir viktiga resurser i den pedagogiska verksamheten. Gårdsmiljöer med hög kvalitet kan även fungera som mötesplatser som stimulerar till en aktiv fritid och social gemenskap utanför skoltid och därmed bidra till utvecklingen av en attraktiv boendemiljö. Barn och unga utgör en femtedel av landets befolkning. Enligt barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) har alla barn under arton år rätt till en god fysisk uppväxtmiljö. Men trender mot ökat stillasittande, övervikt och växande ohälsotal oroar, och jämförande internationella studier visar sjunkande resultat i skolarbetet. I plan- och bygglagen ställs krav på att det ska finnas tillgång till friyta för lek och utevistelse vid bostäder, fritidshem, skola och förskola. Men det råder stor osäkerhet vad som menas med tillräcklig friyta och hur kravet ska tillgodoses när konkurrensen om mark är stor och skolor och förskolor blir allt större. Syftet med denna vägledning är att säkra förutsättningarna för att alla barn och unga ska ha tillgång till en god utemiljö och möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Vägledningen är tänkt som ett stöd i den fysiska planeringen och i utvecklingsarbete för att säkerställa att barn och unga får tillgång till utemiljöer med hög kvalitet. Kopplat till vägledningen har Boverket även tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 andra stycket PBL. FAKTA I blåa rutor förklarar vi centrala begrepp och viktiga fakta samt lagstiftning och mål. EXEMPEL I orange rutor sammanfattar vi goda exempel. Vägledningens användare Denna vägledning vänder sig till dig som är beslutsfattare eller yrkesverksam med ansvar för planering, utformning, förvaltning och skötsel av den fysiska utemiljön i förskola och grundskola. Vägledningen kan också vara ett stöd för lokalt utvecklingsarbete och därför vara användbar för skolledare, lärare och annan personal i förskola och grundskola; föräldrar och ideella organisationer, naturskolor med flera. Delar av vägledningen kan även fungera som inspiration vid planering och utformning av andra friytor så som bostadsgårdar, offentliga parker och lekplatser.

64 Inledning och läsanvisningar 7 Centrala begrepp Friyta Friyta som begrepp omfattar den yta som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser samt hus är ytor som är otillgängliga ytor för barnen och är därmed inte inkluderade i friytan. Friytan vid skola och förskola bör vara så pass stor att den kan erbjuda barn och pedagoger olika kvaliteter och funktioner. I bedömningen bör man se till både antal barn som ska vistas på gården samtidigt såväl som till den totala friytan. Läs mer om friytans storlek på s. xx Tomt Vägledningen har utgått från plan- och bygglagens definition av begreppet tomt. Med tomt avses ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Skolgård respektive förskolegård Skolgården omfattar traditionellt den mark på tomten som omger skolbyggnaden och som skolverksamheten har till sitt förfogande. Motsvarande gäller för förskolegården anpassad till verksamhet för mindre barn. Ändamålsenlig verksamhet Med ändamålsenlig verksamhet avses här förskola, fritidshem, grundskola, och gymnasieskola, men också inom övriga skolformer, t ex grundsärskola och specialskolor. I planeringen och utformningen av en gård med goda förutsättningar att bedriva ändamålsenlig verksamhet tar sin utgångspunkt i den tradition, forskning och de styrmedel som finns för respektive verksamhet. Eftersom verksamheter ofta samutnyttjar lokaler och därmed också utemiljö, måste hänsyn tas till alla de skilda verksamheternas uppdrag och till barnens behov med utgångspunkt från ålder, utveckling, rätt till inflytande och i ett jämställdhetsperspektiv. Läs mer om ändamålsenlig verksamhet på s. x. Terräng- och vegetationsförhållanden En gård som är rymlig, varierad och mångfunktionell gynnar barns och ungas sociala utveckling. På en rymlig gård kan barnen förflytta sig mellan olika lekar och även dra sig undan för att vila eller leka själva en stund. Det är också lättare att dra sig undan och leka för sig själv i naturmark än vid lekredskap där många barn samsas på en liten yta. Den fysiska utvecklingen gynnas av många olika funktioner samt naturmark med varierad terräng. Motoriska färdigheter förbättras av naturliga ojämlikheter i mark, stenar att balansera på och klätterträd.

65 Goda sol- och skuggförhållanden På skol- och förskolegården är det lämpligt att det finnas möjlighet till lek i både skugga och i soliga lägen. En indikator är himmelsvyerna. Om mer än halva himlen, ovan barnens favoritställen, täcks av grönska så är utemiljön solsäker. Solljuset behövs för att D-vitamin ska kunna bildas i huden. Den som inte vistas utomhus kan därför riskera att få D- vitaminbrist. Men den ultravioletta strålningen har också skadliga effekter, och orsakar flertalet fall av hudcancer. Då barnens hud är känsligare än vuxnas är det angeläget att minska risken för brännskador och minska utsattheten för den skadliga UV-strålningen. Ljud- och luftkvalitet Ljudkvalitet är en viktig aspekt på skol- och förskolegård. För höga ljud orsakar försämrad förmåga att uppfatta tal vilket kan försvåra inlärningen. På skol- eller förskolegården är det önskvärt att åtminstone hälften av friytan ha en ljudnivå på högst 50 dba ekvivalentnivå dagvärde. Läs mer om ljudkvalitet på s.xx I förhållande till vuxna är barn på grund av sin kroppsstorlek mer exponerade för kemiska miljöföroreningar. Under barns tillväxtår kan miljöföroreningar påverka den fysiska utvecklingen negativt som t.ex. immunförsvaret (Rapport Barn, miljö och hälsa). På skol- eller förskolegårdar är det lämpligt att eftersträva så låga halter av PM10 och kvävedioxid som möjligt. Om luftföroreningshalterna ligger högre än övre utvärderingströskeln, d v s < 34µg/m³ för PM10 samt 48µg/m³ för kvävedioxid kan platsspecifika beräkningar behöva tas fram som grund för beslut om val av plats. Läs mer om luftkvalitet på s.xxx Friyta som gynnar både pojkars och flickors lek En gård som innehåller många funktioner och är varierad och med olika rum bidrar till att gynna både pojkars och flickors lek. En grön gård är jämställd på så sätt att naturen inte vänder sig till en specifik grupp människor. En forskningsstudie har visat att lek i skogsmiljö blev mer jämställd för att skogen är mindre förutsägbar än andra lekmiljöer och uppmuntrar till lek som alla kan delta i (Ärlemalm-Hagsér 2008, se Johansson et al 2009 s 23). Aktiviteter som gynnar flickors lek är mindre rum av vegetation och mindre och fler bollplaner, medan större platser för bollspel har stor betydelse för pojkars fysiska aktivitet. (Mårtensson et al 2014) Klättring visar sig locka lika många flickor som pojkar. Placering av friyta Friyta bör i första hand ordnas på den tomt där verksamheten ska bedrivas. För förskolor och skolor bör friytan ligga i direkt anslutning till byggnadsverket. För förskolebarn är det särskilt viktigt att ha en egen avgränsad gård (Fredrika Mårtensson). Även för grundskolan bör friytan ligga i direkt anslutning till skolbyggnaden. Närheten är också en viktig aspekt för skolpersonalens ansvar för säkerhet och uppsikt över barnen under den tid de vistas i förskolan och skolan. Att gården ligger i direkt anslutning är barnens egna gynnar också barnens fysiska aktivitet. Skolbarn som har en egen skolgård är mer

66 Inledning och läsanvisningar 9 fysiskt aktiva under rasterna än barn som hänvisas till en närliggande park. (Nordström 2013) Läs mer om placering av friytan på s xxx Säkra friytan långsiktigt Friytan bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med jämförbar friyta. Om gården behöver tas i anspråk för utbyggnad av skolan antingen genom tillfälliga paviljonglösningar eller permanenta utbyggnader, så bör den kvarvarande friytan utvecklas och förbättras för att kunna vara en fullgod utemiljö för även ett ökat antal elever och fungera ändamålsenligt för verksamheten. Läs mer på s. xxx

67 Barn tar plats Plats för barn inte självklar Barn tar plats. De behöver utrymme att pröva sina kroppar och att tryggt och säkert kunna utforska sin omvärld i samspel med andra. Alla barn och unga behöver stimulerande utemiljöer som väcker rörelseglädje, engagemang och nyfikenhet. Samhällsutvecklingen påverkar barns och ungas livsvillkor, och stadsbyggande får inte alltid positiva konsekvenser för deras hälsa, lärande och allsidiga utveckling. Sverige har traditionellt varit bra på att planera för barn och unga. I den redan byggda miljön finns ofta avsatta friytor för barn och unga. Samtidigt har en allt ökande biltrafik begränsat barns och ungas rörelsefrihet i den byggda miljön. Idag utvecklas bebyggelsen, särskilt i de större städerna, till att bli allt tätare. Dels för att hushålla med mark och vatten, dels för att minska transportbehovet och skapa en mer hållbar och levande stad. Här ska funktioner som boende, arbetsplatser, samhällsservice och rekreation samsas på en allt mindre yta. Konkurrensen om marken ökar och det är inte alltid självklart att avsätta eller bibehålla tillräckligt stora ytor i utemiljön som svarar mot barns och ungas behov. Idag väljer fler barnfamiljer att bo centralt och många barn och unga växer upp i täta stadsdelar än för bara några decennier sedan. Parallellt har skolan genomgått en stor omvandling under de senaste decennierna med ökad konkurrens mellan skolor och ökade krav på effektivitet. Dessa aspekter ställer nya krav på planeringen och utformningen av utemiljöer för barn och unga, inte minst förskolegårdar och skolgårdar. En god livsmiljö för barn och unga Den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för alla. Detta överensstämmer också med det nationella målet för folkhälsan att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

68 Barn tar plats 11 FAKTARUTA: Barnkonventionen och stadsbyggandet Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten och innehåller fyra huvudprinciper; artiklarna 2, 3, 6 och 12. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barnet. Artikel 6 slår fast alla barns rätt till överlevnad, liv och utveckling. Artikel 12 handlar om barns och ungas rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Barn och unga har stor kunskap om platserna där de brukar vistas och vet vad det är som gör att dessa platser fungerar. Bland övriga artiklar med betydelse för barns och ungas utemiljöer finns artikel 31 som handlar om barns rätt till lek. Lek är barns och ungas naturliga sätt att förhålla sig till omvärlden. Oavsett hur man väljer att definiera lek bidrar lek på ett signifikant sätt till barnets fysiska och psykiska utveckling, till hälsa och välbefinnande. Barnkonventionens dignitet i samhällsutvecklingen förtydligas även i artikel 4 som slår fast statens skyldighet att till det yttersta av sina resurser tillgodose barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. befolkningen. Skolans uppdrag är enigt läroplanen att främja lärandet, och den fysiska planeringen kan bidra till att främja goda förutsättningar för detta. Goda utemiljöer för barn och unga kan bidra i arbetet med att uppnå flera andra nationella målsättningar såsom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och lärandemålen i läroplanen. Barns och ungas utemiljöer borde ses som en lika viktig stadsutvecklingsfråga som bebyggelse, infrastruktur och klimatfrågor. Stimulerande utemiljöer har inte bara betydelse för enskilda individer, utan även för samhället i stort. Bra förskolor- och skolor bidrar till kommuners och olika bostadsområdens attraktivitet vilket i sin tur kan attrahera efterfrågad arbetskraft och påverka lokala fastighetsvärden. Att planera för barnets bästa Sverige var ett av de första länder att ratificera barnkonventionen (FN:s konvention om barns rättigheter) som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Den viktigaste huvudprincipen är att barnets bästa alltid ska komma i första rummet (artikel 3). För att detta ska kunna uppfyllas måste samtidigt barnets rättigheter enligt artikel 2, 6 och 12 vara säkerställda (se faktaruta till vänster). Alla stater som ratificerar barnkonventionen förbinder sig att till det yttersta av sina resurser tillgodose barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (artikel 4). Ett stadsbyggande som präglas av att främja barns och ungas rörelsefrihet och tillgång till attraktiva och trygga platser i det offentliga rummet kan bidra till att efterleva samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen. Detta kan handla om att säkerställa och utveckla miljöer i staden som barn och unga finner trygga, trivsamma och tillgängliga och där de kan mötas och vara till på egna villkor. Till dessa miljöer hör rimligen utemiljön vid förskolor och skolor eftersom de tillbringar en stor del av dagen i dessa institutionsmiljöer. Utmaningar i skolans värld Det fria skolvalet och fristående skolor och förskolor Sedan 1992 har varje elev rätt att välja skola kommunal eller fristående, och är inte längre bunden till det upptagningsområde som de tillhör. Detta utgör ett komplicerande moment inom grundskoleplaneringen då en relativt hög andel av eleverna väljer en annan grundskola än den vars upptagningsområde de tillhör. I praktiken innebär detta att kommunens skolor blir olika belastade relativt det upptagningsområde som de planerat för. Det får konsekvensen att det blivit allt svårare för kommunerna att planera för behovet av friyta vid en skola eller förskola då det är svårt att uppskatta antalet elever. En inte oväsentlig del av för- och grundskolor idag drivs i privat regi alltifrån som små företag eller föräldrakooperativ till stora koncerner med ett flertal fristående skolor. Då många fristående skolor etableras i befintliga byggnader gäller kravet på friyta vid bygglovgivning bara i skälig utsträckning. I många fall löses kravet på friyta genom att man hänvisar till en närliggande park eller grönområde. Detta är dock inte

69 oproblematiskt då skol- eller förskoleverksamheten i praktiken tar allmän platsmark i anspråk vilket riskerar att stänga andra grupper ute. Enligt skollagen har kommunen skyldighet att erbjuda varje skolbarn en plats om en privat för- eller grundskola läggs ned samtidigt som överkapacitet av lokaler blir kostsamt för kommunen. Osäkerheten kring den privata servicen kan vara ett skäl att utveckla olika typer av flexibla lokaler som kan ändra användning över tid. FAKTA: Normers betydelse för friytans varande Trenden är att skolgårdar och förskolegårdar får mindre yta i staden. Norsk forskning har visat att utomhusarealerna vid norska förskolor minskade med mellan 20 och 50 procent sedan ytnormerna avskaffades i Norge Samtidigt minskade parkeringsytorna med 1,6 procent (Nilsen, 2012). Större skolenheter, mer verksamhet och krympande gårdar För att få en ekonomisk bärkraftighet i den kommunala skolverksamheten har behovet av större skolenheter ökat. Mindre skolor läggs ned och slås ihop med andra. När skolor byggs ut sker utbyggnaden inte sällan på skolgården, vilket leder till fler barn på mindre yta och hårdare slitage. När skolan kommunaliserades flyttade en stor del av fritidsverksamheten in i skolans lokaler, vilket de inte var byggda för från början. Idag är 80 procent av barnen i åldern 6-9 år är inskrivna i fritidshemmens verksamhet, varav tre fjärdedelar är inrymda i skolans lokaler (Boström, 2014). För dessa barn är skolgårdsmiljön den enda utemiljö de är hänvisade till under vardagarna. När nya skolor och förskolor ska byggas ska det ofta vara stora enheter. Detta ställer krav på större ytor för både byggnader, skolgård, parkering och avlastning vilket kan vara svårt att finna, särskilt i redan bebyggda områden. Samtidigt som barngrupper blir större minskar också personaltätheten, vilket försvårar för pedagoger att göra utflykter utanför den egna gården då de ansvarar för många elever. Skolgård i park, på tak och bussar problem eller möjlighet? Konkurrensen om marken innebär att vi också måste vara öppna för att lokalisera utemiljöer i förskola och skola på nya, ibland okonventionella sätt. Förutom att lokalisera gårdsfunktioner utanför den egna fastigheten hos annan markägare förekommer placering av förskolegårdar och skolgårdar på tak. Detta är ett rimligt komplement till markplacerad utemiljö förutsatt att man utformar den så att den uppfyller kraven på kvalitet. Dock fordrar utemiljöer på tak andra investeringar, säkerhetstänkande, tekniska lösningar och klimatanpassning än på marken. I flera kommuner arbetar man med bussar som kör till parker och andra utflyktsmål. Ett exempel är Malmö där en förskola med fyra avdelningar kompletteras med en förskolebuss så att förskolan i praktiken kan fungerar som en förskola med fem avdelningar. Avdelningarna turas sedan om att använda bussen en dag vardera i veckan (SKL, 2013) Oavsett lösning i det enskilda fallet är det angeläget att utemiljön rymmer sådana kvaliteter som gynnar barns och ungas hälsa, lek och lärande. Detta ställer också krav på en fungerande fastighetsorganisation som tar ansvar för förvaltning (drift och underhåll) av utemiljön i linje med verksamhetens behov.

70 Barn tar plats 13 Figur 1. Skolgården är en arena som ger möjlighet att omsätta de nationella målen i praktisk handling. Folkhälsomål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Av elva målområden är områdena delaktighet och inflytande i samhället, säkra miljöer och produkter, barns och ungas uppväxtvillkor samt fysisk aktivitet särskilt relevanta. Miljökvalitetsmål av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är skolgården relevant för God bebyggd miljö, Säker strålmiljö och God luftkvalitet. Gårdens betydelse för barns och ungas utveckling Hur barn och unga mår när de är i skolan påverkar såväl skolresultat som livsstil. Leken och utevistelsen på förskole- och skolgården gynnar förutom barns fysiska aktivitet den sociala och mentala hälsan. Väl utformade gårdar kan förbättra motoriken, lärande, social kompetens och ge ökad koncentration. Det kan i sin tur minska sjukfrånvaron och motverkar stress.

71 FAKTA: Fysisk aktivitet och barn Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, dans, motion och friluftsliv. Det omfattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet är viktigt för barns fysiska så väl som psykosociala utveckling samt lärande. Barn behöver vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Källa: (Faskunger, 2009) Hälsa och välbefinnande Under de senaste decennierna har det skett en ökning av övervikt och fetma och en ökande psykisk ohälsa hos barn och unga. En viktig orsak till detta är mindre rörelse i vardagen och ökade stillasittande aktiviteter. Förebyggande arbete är att se till att det finns tid och rum för fysisk aktivitet i skolan och förskolan. Viktiga aspekter för att öka fysisk aktivitet hos barn och unga handlar dels om barns egen transport till skolan per cykel eller till fots samt den fysiska aktivitet som barn får genom lek på raster och idrott i skolan (Faskunger, 2008). Varför barn rör sig mindre idag har flera orsaker och är en komplex sammansättning av livsstil, attityd, men också av att många fysiska förutsättningar i den byggda miljön har försvunnit. Tät stadsbebyggelse med ökad trafik kan leda till minskad rörelsefrihet där barnen kan ta sig på egen hand. Föräldrars rädsla för trafiken, det fria skolvalet och ett mer utspritt fritidslandskap gör att föräldrar skjutsar sina barn till skola och fritidsaktiviteter. Samtidigt är trenden att barns spontana aktiviteter på fritiden minskar. Utevistelser i parker, natur eller grönområden avtar i och med att barn börjar skolan samtidigt som det dragits ner på idrottsundervisningen i skolan (Faskunger 2008). Man har sett att de levnadsmönster och vanor som grundläggs i tidig ålder ofta följer med och påverkar resten av livet. En person som är fysiskt aktiv under uppväxtåren löper dessutom mindre risk att utveckla hjärt- kärlsjukdomar och har lägre dödlighet i dessa sjukdomar (Faskunger 2008). Säkra utemiljöer Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. I första hand är skolan en plats för lärande och utveckling, men det är också en plats där barn leker och där det händer att barn skadar sig. Varje år uppsöker uppskattningsvis drygt barn och ungdomar en akutmottagning på grund av att de har skadat sig under skoltid i samband med lek och verksamhetsledda aktiviteter. Pojkar är något överrepresenterade i olycksstatistiken (drygt 56 procent) och barn i åldrarna år drabbas mest. Pojkar skadar sig oftare än flickor i skolan och på skolgården, men för både pojkar och flickor är åldersgruppen 10 till 12 år mest olycksdrabbad. Drygt två av tre olyckor sker utomhus. Den vanligaste orsaken är att barnen ramlar, snubblar eller snavar under lek och bråk. De knuffas och springer på varandra. Många barn skadar sig när de halkar utomhus och på våta golv inomhus. Några vanliga aktiviteter där barn gör sig illa är fotboll, basket och innebandy. Idealet är att redan vid planeringen av en skolgård väga in säkerhetsaspekter när det gäller gårdens utformning och val av material och utrustning. Dessutom bör ett löpande systematiskt säkerhetsarbete bedrivas. För en god säkerhetskultur krävs att ledningen är tydlig med målsättningar och ansvarsfördelning. Genom skaderegistrering kan man få veta var när och hur skador inträffar och basera sina åtgärder för att förbättra säkerheten på fakta. Återkoppling och uppföljning av åtgärder

72 Barn tar plats 15 bidrar till ett kvalitativt säkerhetsarbete. Man kan också genomföra regelbundna säkerhets- och trygghetsvandringar för att kartlägga skolans utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. En god skolmiljö är inte bara säker, utan i bästa fall också utvecklande, utmanande och inbjuder till lek. Lek och utevistelse Lek är betydelsefull för barns och ungas sociala utveckling. Det är genom leken barnet utvecklar sin fantasi, kreativitet och får möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Leken har en stor och viktig betydelse för barns utveckling under hela uppväxten och skapar goda förutsättningar för att öka självkänsla och självkännedom samt för sociala färdigheter. Studier har visat att lek gynnas av natur, anlagd vegetation och på platser där lekutrustning är inbäddad i grönska, och främjas särskild där förutsättningar finns för den vidlyftiga leken (Mårtensson 2010). Forskningen visar att lekens drivkrafter är att söka nya utmaningar, något som är centralt i barns och ungas utveckling. Forskning sammanfattar barns och inte minst ungdomars behov av Risky play med hjälp av sex punkter (Sandseter, 2011): Utforska höjder (klättra, klänga, hoppa, balansera) Uppleva hög fart (springa, gunga, glida, cykla, skejta) Utforska sina gränser för vad som är farligt (klätterväggar, eld, is, vatten) Testa vanliga verktyg (tälja, hugga, såga) Kämpa (sport, fajtas, brottas) Testa vara själv (gömma sig, dra sig undan, försvinna) FAKTA: Ändamålsenlig verksamhet: Förskola Omfattar barn från ett till fem år. Miljön bör vara trygg med plats för skapande och utforskande, både för barnen på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. I Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan (2011) står att huvudmannen och förskolechefen bör:/ / - se till att förskolans lokaler och utemiljöer är utvecklande, hälsosamma och säkra samt att det finns fungerande rutiner för att säkerställa en säker och hälsosam miljö för alla barn. Gårdsmiljön kan planeras för att främja dessa lekens drivkrafter och på så sätt utmana barn och unga i kalkylerat risktagande. För att gårdsmiljön ska vara en säker och trygg lek- och utvecklingsmiljö finns säkerhetsrekommendationer att följa vid anläggning, underhåll och tillsyn (Henriksson, 2011). Dolda, ej kalkylerbara risker och faror som kan leda till allvarliga skador och olycksfall, främjar aldrig barns utveckling. Utevistelse är också nödvändig för barnets möjlighet att skapa D- vitamin. Forskning visar att en fullvärdig utevistelse ger bättre social förmåga och koncentrationsförmåga, samt bättre BMI och midjemått genom att barnen sover bättre på natten (Söderström et al 2013). Studier om barns fysik pekar på att för att bilda en stark benstomme måste barnet kunna både accelerera och stanna tvärt, vilket kräver rymliga ytor för alla barn med spring i benen (Mårtensson 2010). Det finns forskning som visar samband mellan en gårds kvalitet och utevistelse. Ju högre kvalitet gården hade, i form av grönska och välintegrerade lekytor, desto mer tid spenderade barnen utomhus vilket i sin tur påverkar deras hälsa. Forskning visade också att det inte främst är den fysiska aktiviteten som minskade BMI utan det var hur länge barnen vistades ute i på en gård med hög kvalitet (Söderström et al 2013).

73 FAKTA: Ändamålsenlig verksamhet - skolans olika former Förskoleklass Det år barnet fyller sex erbjuds det plats i förskoleklassen. Förskoleklass är en egen verksamhet inom skolväsendet, men inryms ofta i samma lokaler som grundskola och fritidshem och behöver kunna samutnyttja utemiljön. För förskoleklassens verksamhet ska finnas goda förutsättningar för lek och rörelse i varierad rymlig miljö, det ska finnas kreativa platser med gott om löst material. Miljön ska inspirera till både egeninitierad lek och planerade aktiviteter. Grundskola Omfattar barn från sju till sexton år. Grundskolan lyder precis som förskoleklassen och fritidshemmet under läroplanen Lgr11. Varje skolämne har en egen kursplan med mål. Flera av skolans ämnen kan gynnas av utomhusbaserade moment. Både kommunala skolor och friskolor kan välja hur och i vilken omfattning utemiljön ska vara en del av verksamheten. Sameskola Omfattar barn från sju till sexton år med särskilt fokus på den samiska kultuern (UTVECKLAS). Specialskola Omfattar barn med syn- eller hörselnedsättningar, eller med grava språkstörningar. Planeringen ställer stora krav på tillgänglighet och att miljön är lättorienterad och med varierade sinnesintryck. Specialpedagogiska institutet kan vara ett stöd i förslag kring utformning. Grundsärskolan Omfattar barn med mental funktionsnedsättning och anpassas efter barnets förutsättningar och avviker delvis från den traditionella skolämnesstrukturen. Utformningen av utemiljön särskilt viktig då mycket av verksamheten tar sin utgångspunkt i sinnliga upplevelser. Ofta finns särskolan integrerad i skolans lokaler och utemiljön är inte alltid anpassad efter barnens behov. Fritidshem Ett komplement till skolan för att ge barnen en varierad och stimulerande fritid, där sociala förmågor kan utvecklas (Allmänna råd för fritidshemmet, 2014) Enligt en stor undersökning (Mittuniversitetet) av fritidspedagogers syn på lärandemiljön i fritidshemmen är det viktigt med en spännande, aktiverande utemiljö och det är värdefullt med närhet till natur. Annan pedagogisk verksamhet Annan pedagogisk omsorg kan omfatta omsorg på obekväm tid, öppen förskola samt öppen fritidsverksamhet. Gården som ett pedagogiskt rum AVNITTET SKA KOMPRIMERAS. Skolgårdar och förskolegårdar som anpassas i linje med verksamhetens behov bör betraktas som pedagogiska rum. Såväl forskning som beprövad erfarenhet visar att utemiljön är en användbar resurs för ämnesundervisning, men också för att främja social kompetens, entreprenörskap och färdighetsträning i hållbar utveckling. Pedagogiska aktiviteter som växelverkar mellan utomhus- och inomhusaktiviteter kan samtidigt leda till att främja lek och fysisk aktivitet. Förskolegårdar, skolgårdar och deras omgivningar har förutsättningar att förverkliga läroplanernas intentioner, kunskapsmål och kan därmed bidra till ökad måluppfyllelse. Forskning visar att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan har påverkan på skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning och taluppfattning/tankefärdigheter. Studien koncentrerade sig på ämnena matematik och svenska där man kunde se förbättringar i barnens prestationer. Att utevistelse och fysisk aktivitet minskar stress, väcker nyfikenhet och ökar koncentrationen är positivt för barns lärande. Urbana miljöer, men också naturen har ett stort värde som pedagogisk resurs för förskolor och skolor. Den utomhusbaserade pedagogiken kan samtidigt utgöra en friskfaktor i skolans arbetsmiljö som stödjer lärandet genom ökad rörelse och fysisk aktivitet. Pågående forskning vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik, Linköpings universitet, visar att utomhusbaserad undervisning förebygger bland annat fetma, diabetes, benskörhet och stress. Utomhuspedagogik kan även bidra till att ge barn ett bra förhållningssätt till naturen som kan gynna engagemanget och känslan för naturen även när de växer upp (Johansson et al 2009). Forskning och beprövad erfarenhet visar att skapande arbete och lek är väsentliga delar i barns lärande. Kognitionsforskningen visar positiva effekter och mer bestående kunskaper av undervisning som växlar mellan inomhus- och utomhusaktiviteter (Fägerstam, 2012). Alla som arbetar i skolan ska, enligt grundskolans läroplan, Lgr11, samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skolan är både en arbetsmiljö och utvecklingsmiljö. Miljöns ändamålsenlighet avgörs av fysiska, sociala och pedagogiska faktorer. Planering, utformning och utveckling av skolgårdar och förskolegårdar bör därför koncentreras till att främja barns och ungas lek, lärande och hälsa/välbefinnande. Förskolegårdar och skolgårdar är platser för rekreation, lek och pedagogik. Med ändamålsenlig menas att det ska finnas kapacitet till ovanstående aktiviteter på gården. Om pedagogerna vill förlägga delar av undervisningen på gården ska gården vara utformad så att det finns möjligheter till det. Exempel på pedagogiska miljöer är odling, vattenanläggningar, habitat för djur och växter, alternativ energiproduktion och andra ekosystemtjänster. Med sådana funktioner kan undervisningen levandegöras genom att visa sambandet mellan skolkunskaper och praktiken. Likaså bör det finnas plats för olika lekar, sporter och viloplatser. En gård som håller en hög kvalitet är en bra utvecklingsmiljö för barnen. Gården är lämpligen anpassad för barnens ålder och är både tillgänglig och erbjuder jämställd lek. Barnen ska ha möjlighet att

74 Barn tar plats 17 utvecklas såväl fysiskt som mentalt. Det är viktigt att gården är relevant för ämnad åldersgrupp och att den är tillräckligt utmanande. Till exempel i förskoleåldern har man större behov av en egen gård då man inte kan ta sig själv till platser att leka på och barnen kräver tillsyn av vuxna. Barn i mellanstadiet är som mest fysiskt rörliga i sin närmiljö och utforskar den aktivt medan i tonåren söker man kontakt med andra människor och vill vara på mötesplatser där andra människor rör sig. Gården som samspel mellan barn, verksamhet och platsens förutsättningar En gård som planeras för att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet tar utgångspunkt i forskning, styrdokument, barnets behov och i verksamhetens behov och önskemål. Eftersom olika verksamheter ofta samutnyttjar lokaler och därmed också utemiljön, måste hänsyn tas till alla de skilda verksamheternas uppdrag och till barnens behov med utgångspunkt från ålder, utveckling och i ett jämställdhetsperspektiv. Gården ska också i många fall kunna användas av barn under sin fritid; kvällar och helger och vara en naturlig mötesplats för barn och vuxna i närområdet. En gård som är rymlig, varierad och mångfunktionell gynnar barns och ungas sociala utveckling. På en rymlig gård kan barnen förflytta sig mellan olika lekar och även dra sig undan för att vila eller leka själva en stund. Det är också lättare att dra sig undan och leka för sig själv i naturmark än vid lekredskap där många barn samsas på en liten yta. Barns fysiska utveckling gynnas av många olika byggda funktioner samt naturmark med varierad terräng. Motoriska färdigheter förbättras av naturliga ojämlikheter i mark, stenar att balansera på och klätterträd. Stadsplanering inom ramen för plan- och bygglagen syftar till att skapa en god bebyggd miljö. För skolgårdar och förskolegårdar bör denna planering ske i samklang med verksamhetens behov av ändamålsenlig verksamhet, och insikter om barns och ungas behov och rättigheter.

75 Ansvar och styrmedel När det gäller förskola och skola och dess utemiljö så är kommunen, med dess olika nämnder och förvaltningar, den aktör som bär det huvudsakliga ansvaret. Även om den kommunala organisationen kan se mycket olika ut beroende på kommun så har alla kommuner i grunden samma myndighetsuppdrag i förhållande till skollagen, plan- och bygglagen, miljöbalken, fastighetsbildningslagen, lagen om skydd mot olyckor och arbetsmiljölagen. Barnkonventionen slår fast principer och centrala krav, men konkretiseras genom utveckling av befintlig lagstiftning och konkreta politiska åtgärder. Förvaltningsmyndigheter på nationell nivå har ansvar för att ta fram föreskrifter, allmänna råd och vägledning hur de olika lagstiftningarna ska tillämpas. I detta avsnitt redovisas de olika regelverk som påverkar planeringen och utformningen av skol- och förskolegårdar.

76 Ansvar och styrmedel 19 Figur 2. Styrmedel och aktörer det finns många styrmedel i form av lagar och verktyg samt en rad aktörer som påverkar förskolan och skolan och deras gårdar och närmiljö. Olika styrmedel ska sedan hanteras av kommunens olika förvaltningar och samspela i den fysiska utemiljön. Barnkonventionen ska beaktas i tillämpning av befintliga regelverk. Plan- och bygglagen är dock den enda lagstiftning som ställer krav på att det ska finnas friyta på tomten eller i närheten av den vid skola, förskola, fritidshem eller liknande verksamhet.