Konsumentverket/KO. Rapport 2006:1. Jämförpris för el. En undersökning av elhandlares marknadsföring på Internet

Transkript

1 Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 Jämförpris för el En undersökning av elhandlares marknadsföring på Internet

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande JÄMFÖRPRIS FÖR EL Information om jämförpris Tillgänglighet Täckningsgrad Jämförpris och nätkostnad Jämförpris och energiskatten BEGREPPSANVÄNDNING Fast årsavgift Tillsvidarepris Förbrukningsprofil Missvisande totalpris RESULTAT Förekomst av jämförpris Tillgänglighet Uppgift om nätkostnad och skatt Begrepp Förbrukningsprofil...11 Bilaga 1. Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation.. 12 Bilaga 2. Förteckning över undersökta elhandlare 14 Bilaga 3. Jämförpris bredvid elpriser. 16 Bilaga 4. Jämförpris som länkad rubrik bland prisrubriker 17 Bilaga 5. Jämförpris som egen rubrik på första sidan 18 Bilaga 6. Förvirrande begrepp i stället för tillsvidarepris.. 19 Jämförpris för el En undersökning av elhandlares marknadsföring på Internet Rapport 2006:1 Konsumentverket 2006 Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 2 (19)

3 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund En ny prisinformationslag (2004:347) trädde i kraft 1 oktober, Denna lag innehåller prisinformationskrav vid marknadsföring av bestämda produkter. Prisinformationen ska vara korrekt och tydlig och priset ska inkludera moms och andra skatter. Med stöd av prisinformationslagen har Konsumentverkets utfärdat föreskrifter (KOVFS 2005:4) om prisinformation vilka bl.a. innehåller krav på jämförpris vid marknadsföring av el (se bilaga 1). Jämförpris ska anges i öre per kwh för tre schablonförbrukningar, 2000, 5000 och kwh. För varje avtalsform ska jämförpris anges och det ska omfatta totalbeloppet konsumenten betalar till elhandlaren för sin konsumtion av el, inklusive alla skatter och fast årsavgift. Upplysning om att nätkostnad inte ingår i jämförpris ska lämnas, liksom att annan energiskatt kan gälla för vissa områden (8 KOVFS 2005:4). 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att kontrollera hur bestämmelserna i prisinformationslagen och Konsumentverkets föreskrifter efterlevs, d.v.s. i vilken utsträckning information om jämförpris för el lämnas i elhandlares marknadsföring, samt om informationen är tydlig och lättillgänglig. Vidare syftar undersökningen till att belysa elhandlarnas begreppsanvändning eftersom denna påverkar konsumentens möjlighet att jämföra och därmed göra rationella val. 1.3 Genomförande Studien omfattar endast elhandlares marknadsföring via Internet. Under veckorna år 2005 undersöktes hemsidor till elhandlare som säljer el till kunder över hela landet. Urvalet baseras på Konsumenternas Elrådgivningsbyrås förteckning över elhandelsföretag (oktober 2005). Borträknat företag utan hemsida och företag vars hemsida inte innehåller någon prisinformation (totalt 10 st.) finns enligt detta urval 75 elhandlare (se bilaga 2). Utgångspunkten för studien är en konsument med prisfokus. Denne tänks surfa runt mellan bolag i syfte att hitta det mest förmånliga avtalet. Konsumenten antas inte närmare känna till att vad jämförpris för el är för något och letar alltså inte specifikt efter jämförpriser. Det betyder att för att konsumenten ska se jämförpriset, måste det vara lätt att hitta. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 3 (19)

4 2. JÄMFÖRPRIS FÖR EL 2.1 Information om jämförpris Begreppet jämförpris ska alltid användas i marknadsföringen eftersom det underlättar tydligheten i information och begreppet är definierat i Prisinformationslagen. Många elhandlare har dock valt att använda andra begrepp än just jämförpris, exempelvis jämförelsepris, totalpris eller prisjämförelse. Dessa kallas fortsättningsvis motsvarande begrepp om det är fråga om begrepp som till form och innehåll till fullo motsvarar begreppet. Bild 1. Jämförpris, elhandlare med försäljning över hela landet (datainsamling v ) (n=75) 23% 44% 33% Ej jämförpris (eller motsvarande begrepp) Jämförpris Motsvarande begrepp Bild 1 ovan visar efterlevnadsgraden av de nya reglerna. 77 % av elhandlarna informerar konsumenten om jämförpriset på el inklusive den fasta årsavgiften. 44 % använder det enligt föreskrifterna korrekta begreppet jämförpris medan 33 % använder ett motsvarande begrepp. 23 % anger ingen jämförprisinformation över huvud taget. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 4 (19)

5 2.2 Tillgänglighet För att jämförpriset ska vara ett effektivt konsumentverktyg bör informationen vara lätttillgänglig. I denna studie har tillgänglighet operationaliserats genom att räkna antal klick med datormus som krävs för att nå jämförpriset. Startpunkten för räknandet är den sida där det aktuella avtalets prisuppgift anges (för privatpersoner). I denna grupp ingår alltså endast de 77 % vilka anger någon form av jämförpris. Förekomst av jämförpris har räknats som ja eller nej, utan hänsyn till om jämförpris har angivits för alla avtalsformer eller ej. Bild 2. Tillgänglighet: antal klick för att nå jämförpris (datainsamling v ) (n=58) Antal företag i:14 ii:13 18 iii: (s) 1 2 Antal klick I stapeln för noll klick i bild 2 ingår tre varianter av lösningar, vilka bedöms ge likvärdig tillgänglighet. Den första lösningen (i) används av 14 företag. Här anges jämförpris på samma sida där priser visas - bredvid eller nedanför (se bilaga 3). Den andra lösningen (ii) används av 13 företag och innebär att jämförpris finns som egen länkad rubrik tillsammans med rubriker för priser (se bilaga 4). Den tredje lösningen (iii) används av 4 företag och innebär att jämförpris finns som egen länkad rubrik på första sidan (för privatpersoner)(se bilaga 5). Över hälften av företagen (31 st.) har alltså en lättillgänglig information om jämförpriset. Stapeln som kallas för 0(s) visar företag vars jämförpris anges på samma sida som prisangivelse, men att man måste skrolla för att hitta det. Om det inte går att se rubriken och större delen av tabellen för jämförpris utan att skrolla så kategoriseras det som 0(s). Huruvida jämförpriset hamnar utanför skärmbilden är dock till viss del beroende på skärmstorlek och datorns inställningar. Denna metod bedöms som mindre tillgänglig. Staplarna för ett och två klick visar det antal företag som har lagt sina jämförpriser som en separat sida som är länkad i ett respektive två steg från sidan där priser anges. Med förbehåll för individuell variation i layout bedöms kategori 1 (d.v.s. ett klick) som den näst mest tillgängliga lösningen för konsumenten (8 företag). 2.3 Täckningsgrad Enligt föreskrifterna om prisinformation ska elhandlarna ange jämförpris för varje avtalsform som de erbjuder kunder. Av de 58 elhandlare som använder jämförpris (eller motsvarande begrepp) i sin marknadsföring, gör hälften det för alla sina avtal. Den andra Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 5 (19)

6 hälften anger jämförpris endast för vissa avtalsformer. Vilken avtalsform är det då vanligast att elhandlarna inte anger jämförpris för? Bild 3. Avsaknad av jämförpris per avtalsform (datainsamling v ) 20 Antal avtal Rörligt Bundet Blandformer Tillsvidare Bild 3 ovan visar antal avtal till vilka inget jämförpris anges. För att kunna räkna på detta har varje avtalsvariant räknats. För exempelvis ett företag som utelämnar jämförpris för bundna avtal och samtidigt erbjuder kunder bundna avtal på 1, 2, 3 och 4 år innebär detta att i bild 3 ovan adderas fyra enheter till kolumnen Bundet. Däremot har två avtal med olika startdatum men med samma löptid och pris inte räknats som två avtal där jämförpris saknas. Har avtalen olika priser räknas de var för sig. Det visar sig att ingen avtalsform utmärker sig speciellt. Antal rörliga och bundna avtal som saknar jämförpris är ungefär lika många som antal tillsvidarepris. Avtal av blandform är mindre vanliga på marknaden varför de också är få till antal i diagrammet. 2.4 Jämförpris och nätkostnad Föreskrifterna om prisinformation anger att upplysning ska lämnas att nätkostnaden inte ingår i jämförpriset. Det räcker alltså inte att kunden informeras i avtalsbeskrivningen att nätkostnaden betalas separat, det ska anges i samband med jämförpris. Bild 4. Upplysning om att nätkostnad ej ingår (datainsamling v ) (n=75) 23% 20% 57% Ja Nej Inget jämförpris Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 6 (19)

7 Bild 4 visar att 57 % av elhandelsföretagen lämnar information om att nätkostnaden inte ingår i jämförpriset, 20 % informerar inte om saken samt att 23 % inte anger något jämförpris (eller motsvarande begrepp) över huvudtaget. 2.5 Jämförpris och energiskatten Föreskrifterna om prisinformation anger att jämförpriset ska omfatta energiskatt och upplysning ska ges om att denna kan skilja sig mellan olika delar av landet. Hur stor skillnaden blir på jämförpriset ska också anges. Det som visas i bild 5 nedan är resultatet av det snävare kravet, att information ska ges om hur stor skillnaden blir på jämförpriset i de kommuner som har lägre energiskatt. Det innebär att de företag som endast informerar om att skillnad i beskattning förekommer, men inte hur stor skillnaden blir på jämförpriset, hamnar i nej-kategorin nedan. Bild 5. Upplysning om skillnad i energibeskattning (datainsamling v ) (n=75) 23% 37% Ja Nej Inget jämförpris 40% Bild 5 ovan visar att mindre än hälften, 37 %, av dem som anger jämförpris (eller motsvarande begrepp) i sin marknadsföring även anger hur den differentierade energiskatten påverkar jämförpriset. Något fler, 40 %, anger däremot inte hur mycket skillnaden i beskattning påverkar jämförpriset. 23 % anger inte jämförpris (eller motsvarande begrepp). Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 7 (19)

8 3 BEGREPPSANVÄNDNING För att konsumenten ska kunna göra väl avvägda val är det av avgörande betydelse att kunna jämföra företags utbud. För att detta ska vara görligt krävs att begreppsanvändningen i branschen är någorlunda enhetlig. 3.1 Fast årsavgift Årsavgift eller Fast årsavgift torde vara begripliga och otvetydiga begrepp för konsumenterna. Hur ser det då ut i företagens marknadsföring via Internet? Bild 6. Fast årsavgift (datainsamling v ) (n=75) 3% 1% 9% 52% 35% Fast årsavgift/årsavgift Fast avgift Grundpris el.grundavgift Ingen fast årsavgift Ingen uppgift Som bild 6 ovan visar använder 35 % av elhandlarna de otvetydiga begreppen Fast årsavgift / Årsavgift. 51 % använder begreppet Fast avgift. Problemfyllda är främst de 9 % av elhandlarna som använder oprecisa begrepp som Grundavgift och Grundpris. 3.2 Tillsvidarepris Det pris som konsumenten får betala om hon inte har tecknat något avtal bör kallas Tillsvidarepris, eftersom detta numera får anses vara vedertaget. Detta pris får också de konsumenter med tidsbegränsade avtal som löpt ut utan att det har förlängts eller att ett nytt avtal har tecknats. Information om tillsvidarepriset på elhandlarnas hemsidor bör ha en vidhängande förklaring av begreppet. Att köpa el till tillsvidarepris är ofta ofördelaktigt för konsumenten. Priset bestäms och ändras av elhandlaren när det är lämpligt för denne. Kunden måste dock meddelas minst 14 dagar innan ändringen träder i kraft. Ur konsumentperspektiv är det viktigt med en enhetlig och begriplig begreppsanvändning bland annat för att informationsinsatser ska kunna ge effekt. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 8 (19)

9 Bild 7. Tillsvidarepris kallas "Tillsvidarepris" (datainsamling v ) (n=75) 12% 16% 72% Ja Nej Ingen uppgift Av bild 7 framgår att det stora flertalet elhandlare (72 %) använder det vedertagna begreppet Tillsvidarepris. 16 % använder sig av andra ofta missvisande begrepp, exempelvis Kombipris, Normalpris, Enkel, Baspris och Trygg el (se bilaga 6). För 12 % av företagen har ingen uppgift om tillsvidarepris (eller motsvarande benämning) hittats. 3.3 Förbrukningsprofil Enligt ett riksdagsbeslut ska senast 1 juli 2009 avläsning av konsumenters elförbrukning ske månadsvis. Innan ny mätteknik har installerats fram till detta datum, preliminärdebiteras elkunder enligt schabloner. Det innebär att eftersom en kunds elförbrukning inte är känd på förhand debiteras enligt en så kallad förbrukningsprofil. Kundens förväntade årsförbrukning slås ut över årets månader enligt en viss fördelning. En slutavläsning balanserar kundens betalningsunder- eller överskott. Normalt fördelar profilen en högre andel av årsförbrukningen under årets mörka och kalla månader. Detta sammanfaller med den period på året då riskerna för höga priser är som störst. Den slutliga elkostnaden vid avtal med rörliga elpriser påverkas alltså av vilken förbrukningsprofil som används. Enligt en studie av Konsumenternas Elrådgivningsbyrå ( ) varierar förbrukningsprofilernas utformning mycket mellan olika elhandlare. Studien visar att skillnader i elhandlarnas olika förbrukningsprofiler kan påverka konsumentens slutliga elkostnad lika mycket som skillnader i själva elpriset hos elhandlarna. Fram till dess att elföretagen infört månadsvis avläsning vore det en fördel om alla elhandlare använde sig av samma förbrukningsprofil. Det vore en konkurrensneutral lösning på debiteringsproblemet. Förbrukningsprofilen är alltså en faktor som påverkar elkostnadens storlek men är okänd för flertalet konsumenter. Informerar elhandlarna inte om vilka förbrukningsprofiler som tillämpas har konsumenten kan inte ens en teoretisk möjlighet att jämföra olika elhandlares förbrukningsprofiler med varandra. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 9 (19)

10 Bild 8. Förbrukningsprofil anges (datainsamling v ) (n=75) 1% Ja (för villa med elvärme) Nej 99% Bild 8 visar tydligt att förbrukningsprofiler inte är något elhandlare informerar om. Endast ett företag hade förbrukningsprofil publicerad på hemsidan, och det endast för en typ av avtal. 3.4 Missvisande totalpris Ett för konsumenten förvirrande, och i marknadsföring av el ofta förekommande, begrepp är Totalpris. Mycket vanligt är att de i priset ingående posterna elpris, elcertifikat, moms och skatt ställs upp i en tabell. Dessa läggs ihop och presenteras som totalpris. Ett sådant begrepp ger sken av att alla kostnader för att köpa el är inkluderade. Detta är missvisande om en fast avgift tillkommer. För detta krävs en angiven förbrukning att fördela den fasta avgiften på. (Dessutom tillkommer för konsumenten nätavgiften som påverkar det totala priset, sett ur konsumentens synvinkel). Enligt Konsumentverkets uppfattning skulle det i stället för totalpris i ovan nämnda tabell kunna stå exempelvis summa elpris per kwh (exklusive fast avgift). Bild 9. Missvisande totalpris visas (datainsamling v ) (n=75) 53% 47% Ja Nej Bild 9 visar att 40 företag (53 %) anger ett oklart eller missvisande totalpris. Resterande 47 % av elhandlarna uppger inget missvisande totalpris. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 10 (19)

11 4. RESULTAT 4.1 Förekomst av jämförpris Det huvudsakliga problemet som denna studie har visat är att 17 elhandelsföretag inte anger jämförpris över huvud taget. Dessa 23 % uppfyller alltså inte grundkravet i föreskrifterna. 77 % av elhandlarna anger någon form av jämförpris i sin marknadsföring på Internet. Ett problem inom denna skötsamma grupp är dock att hälften av företagen, 29 stycken, anger jämförpris endast för vissa av sina avtal. Det går inte att finna något mönster för vilka avtalsformer elhandlare har valt att utelämna jämförpris för. Det är totalt ungefär lika många rörliga avtal som inte har kompletterats med jämförpris som det är bundna avtal och tillsvidarepris. Ett annat problem är att inte alla elhandlare använder den korrekta benämningen Jämförpris. Nästan hälften av dem som informerar om jämförpriset (42 %) använder ett annat begrepp. 4.2 Tillgänglighet Tillgängligheten till informationen om jämförpriset, det vill säga hur lätt det är att hitta, är ganska varierande. Över hälften av företagen hamnar i den mest lättillgängliga kategorin 0 (noll klick för att nå jämförpris). Med förbehåll för individuell variation i layout är kategori 1 (ett klick) den näst mest tillgängliga lösningen för konsumenten. Cirka en tredjedel bedöms ha en svårtillgänglig information om jämförpriset. 4.3 Uppgift om nätkostnad och skatt Endast drygt mer än hälften (60 %) av elhandlarna uppger att nätkostnaden ej ingår i jämförpris, vilket är ett krav enligt Konsumentverkets föreskrifter. När det gäller information om energiskatt och den upplysning som ska ges, att denna kan skilja sig mellan olika delar av landet, ser det ännu sämre ut. Strax under 40 % följer föreskrifterna. Dessa upplysningsskyldigheter torde vara enkelt för företagen att uppfylla. 4.4 Begrepp Begreppsfloran är riklig och begreppsanvändningen är inte enhetlig. - Begreppet för kundens årliga fasta kostnad för att köpa el kallas (fast) årsavgift av 35 %. Ytterligare 51 % kallar det fast avgift, vilket också kan anses godtagbart. Majoriteten har alltså godtagbar information. Men några företag trasslar till det för konsumententen % av elhandelsföretagen anger enligt Konsumentverket ett totalpris, som inte är entydigt eller missvisande. Användningen av ett felaktigt totalpris kan leda till missuppfattningar för konsumenten. Att presentera beståndsdelarna i elpriset har sitt berättigade informationsvärde. Det är begreppet total som leder tanken fel. Lösningen är att kalla det något annat, exempelvis summa elpris per kwh (exklusive fast avgift) eller endast summa (vid tabellering) om inte alla kostnader ingår i det uppgivna priset. - Begreppet tillsvidarepris är relativt etablerat, 72 % använder sig av detta. 4.5 Förbrukningsprofil Av undersökningen kan konstateras att konsumenterna inte kan få information på Internet om vilka förbrukningsprofiler företagen använder. 99 % redovisar inte sina förbrukningsprofiler. Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 11 (19)

12 Bilaga 1. Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation Konsumentverkets författningssamling ISSN KOVFS 2005:4 Utkom från trycket den 13 maj 2005 Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation; beslutade den 20 april Konsumentverket föreskriver följande med stöd av 3 1 förordningen (1995:868) med instruktion för Konsumentverket. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om skyldigheten att lämna prisinformation och om beräkningsgrunderna för jämförpriser. Allmänt om pris och jämförpris 2 När en bestämd produkt bjuds ut i en försäljningslokal, i ett skyltfönster eller i omedelbar anslutning till säljstället skall priset och, i tillämpliga fall, jämförpriset anges i enlighet med 7 prisinformationslagen (2004:347). Prisinformationen skall lämnas 1. på varan eller dess förpackning, eller 2. på en hyllkantsetikett, skylt eller på annat likvärdigt sätt i produktens omedelbara närhet. 3 Uppgifter om pris och jämförpris skall anges med en stil och storlek som är lätt att läsa. Prisinformationen skall anges med kommatecken eller kolon mellan kron- och öretal. Jämförpriset skall avrundas till två decimaler. Måttenheten för jämförpriset skall skrivas ut. När jämförpriset anges på en hyllkantsetikett skall det anges mot gul bakgrund. Särskilt för dagligvaror 4 Om priset på dagligvaror som bjuds ut i en försäljningslokal endast anges enligt 2 andra stycket 2, skall det finnas möjlighet för konsumenten att på ett enkelt sätt dels beräkna den sammanlagda kostnaden för varorna före betalningen, dels kontrollera att det pris som tas ut i kassan stämmer överens med prisinformationen vid varan. Även för varor av varierande vikt som levereras färdigförpackade till butiken skall priset normalt anges på varan eller dess förpackning. Om varans vikt framgår av förpackningen och det finns möjlighet att på ett enkelt sätt i varans omedelbara närhet kontrollera det exakta priset för varan och att jämförpriset är korrekt angivet, får dock priset för sådana varor anges endast med jämförpris på en hyllkantsetikett eller skylt. För varor som säljs i lös vikt behöver endast jämförpriset anges. Måttenheter för jämförpriser 5 För jämförpriser på varor skall någon av följande måttenheter användas: kronor per kilogram eller ton (kr/kg, kr/ton), kronor per liter eller kubikmeter (kr/l, kr/m3), kronor per meter eller kilometer (kr/m, kr/km), kronor mer kvadratmeter (kr/m2), kronor per styck eller per 100 (kr/st, kr/100), eller kronor per rekommenderad användning (kr/dos, kr/tvätt, kr/disk etc.). Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 12 (19)

13 Beräkningsgrunder för jämförpris 6 För följande varor bör angivna beräkningsgrunder användas: 1. För varor som säljs i förpackningar med flera enheter som konsumeras styckevis beräknas jämförpriset i samma måttenhet som för den enskilda varan. 2. För varor på rulle, spole, nystan och liknande beräknas jämförpriset per meter. För mjukpapper beräknas jämförpriset per kilogram exklusive hylsans vikt. 3. För material som skall täcka en yta beräknas jämförpriset per kvadratmeter. För tapeter av papperstyp anges priset per rulle och för färg per liter. 4. För varor med rekommenderad dosering beräknas jämförpriset per rekommenderad dos. I förekommande fall skall beräkningen ske enligt varans normaldosering. 5. För varor som skall spädas med vatten beräknas jämförpriset per mängd konsumtionsfärdig vara eller standardlösning. Undantag från krav på jämförpris 7 Skyldigheten att ange jämförpris gäller inte förpackningar som innehåller 50 gram eller mindre, förpackningar som innehåller 50 milliliter eller mindre, förpackningar som innehåller flera olika varor, förpackningar där försäljningspriset är detsamma som jämförpriset, eller varor som säljs huvudsakligen för sina kosmetiska egenskaper. Jämförpris för el 8 Vid marknadsföring av el skall jämförpris i öre per kwh anges för en årlig förbrukning av 2 000, och kwh. Jämförpris skall anges för varje avtalsform som erbjuds i marknadsföringen. Det skall redovisas vilken period jämförpriset gäller. Beräkningen av jämförpriset skall grunda sig på det totala belopp som konsumenten betalar till företaget för sin konsumtion av el. Upplysning skall lämnas om att nätkostnaden inte ingår. Jämförpriset skall omfatta den energiskatt som tillämpas för merparten av hushållen i Sverige. Upplysning skall lämnas om att en annan energiskatt kan tillämpas för vissa områden samt hur stor skillnaden på jämförpriset blir för dessa områden. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2005, då Konsumentverkets föreskrifter (KOVFS 1992:1) om prisinformation och Konsumentverkets föreskrifter (KOVFS 2001:1) för jämförpriser på varor skall upphöra att gälla. På Konsumentverkets vägnar KARIN LINDELL Eva Westberg Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 13 (19)

14 Bilaga 2. Förteckning över undersökta elhandlare Elhandlare som ej anger jämförpris i marknadsföring via Internet Alvesta Energi AB BestEl AB Borås Elhandel AB GodEl Gotlands Energiförsäljning AB Habo Energi AB Hemab Elförsäljning AB Hydro Energi AB Karlsborgs Energi Försäljning AB Karlshamn Energi Elförsäljning AB Kraft & Kultur Mellersta Skånes Kraft Norrtälje Energi AB OK-Q8 & Vattenfall AB i samarbete Söderhamn Elförsäljning AB Tranås Energi AB Vetlanda Energi Elhandlare som anger jämförpris (eller motsvarande begrepp) i marknadsföring via Internet Affärsverken Energi AB Alingsås Energi AB Billinge Energi AB Björklinge Energi Försäljning AB Bodens Energi AB Boo Energi ek. för. Dala Kraft AB Eksjö Energi AB Elektra i Hälsingland AB Elverket Vallentuna El AB Energibolaget i Sverige AB e.on försäljning Sverige AB Eskilstuna Energi & Miljö Falkenberg Energihandel AB Fortum Markets AB Fyrfasen Energi AB Fyrstads Kraft Gislavedsenergiring AB Göta Energi Hjo Energi Elhandel AB Höglandsenergi AB Jämtkraft AB Kalmar Energi Försäljning AB Karlstads Energi AB Kraftaktörerna i Sydvästra Sverige AB KREAB Försäljning AB Lindesbergs Energi AB Ljusdal Energi Försäljning AB Luleå Energi AB Lunds Energi AB Mälarenergi Mölndal Energi AB Nordic Elförsörjning AB Nossebro Energi Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 14 (19)

15 Nynäshamn Energi Handel AB PiteEnergi Handel AB Plusenergi AB Ringsjö Energi Försäljnings AB Sala-Heby Energi AB Sandviken Energi AB SEVAB Energiförsäljning AB Skellefteå Kraft AB Skånska Energi Marknad AB Storuman Energi El AB Surahammar Energiverk AB Telge Energi AB Tibro Energi AB Umeå Energi Elhandel AB Vaggeryds Energi AB Varberg Energimarknad AB Vattenfall Värnamo Energi AB Västerbergslagens Energi Öresundskraft Österlens Kraft Försäljnings AB Östkraft AB Övik Energi AB 7H Kraft AB Bortfall Ingen info via hemsida Elitkraft i Sverige Grästorp Energi Kvänum Energi AB Rödeby Energi AB Ingen prisinformation via hemsidan, hänvisar kundtjänst Ingen prisinformation via hemsidan, hänvisar kundtjänst Ingen prisinformation via hemsidan, hänvisar kundtjänst Ingen prisinformation via hemsidan, hänvisar kundtjänst Saknar hemsida Bengtsfors Energi Handel AB Ekfors Energi AB Herrljunga Elkraft AB Jukkasjärvi Energi AB Näckåns Energi AB Närkes Kils Energi AB Saknar hemsida Saknar hemsida Saknar hemsida Saknar hemsida Saknar hemsida Saknar hemsida Övrigt bortfall Borgholm Energi AB Brukskraft AB Katrineholm Energiförsäljning AB Preem Petroleum AB Tekniska Verken i Linköping AB Västringen Växjö Energi AB Säljer el genom Östkraft Säljer el genom Göta Energi Säljer el genom Östkraft Ingen elförsäljning Säljer el genom Östkraft Säljer el genom Göta Energi Säljer el genom Östkraft Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 15 (19)

16 Bilaga 3. Jämförpris bredvid priser Jämförpris visas på samma sida där priser visas (bredvid eller nedanför), dvs. noll musklick, variant (i). Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 16 (19)

17 Bilaga 4. Jämförpris som länkad rubrik bland prisrubriker Jämförpris som egen länkad rubrik tillsammans med rubriker för priser, dvs. noll musklick, variant (ii). Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 17 (19)

18 Bilaga 5. Jämförpris som egen rubrik på första sidan Jämförpris finns som egen länkad rubrik på första sidan (för privatpersoner), dvs. noll musklick, variant (iii). Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 18 (19)

19 Bilaga 6. Förvirrande begrepp i stället för tillsvidarepris Begreppet Tillsvidarepris får numera anses vara allmänt vedertaget och gäller för de kunder som inte har slutit något avtal om att köpa el eller vars avtal har löpt ut. Nedan följer en förteckning över de företag som i stället för använda tillsvidarepris använder sig av förvirrande begrepp. Affärsverken Energi AB Alvesta Energi AB Elverket Vallentuna El AB E.ON försäljning Sverige AB Fortum Markets AB Jämtkraft AB Karlshamn Energi Elförsäljning AB Luleå Energi AB Mälarenergi Sandviken Energi AB Söderhamn Elförsäljning AB "Kombipris" "Normalpris" "Bas-pris" "Normalpris" "Enkel" "Lokalpris" "Baspris" "Elpris utan avtal" "Trygg el" "Trygg el" "Normalpris" Konsumentverket/KO Rapport 2006:1 19 (19)