Eldens härjningar i Göteborg

Transkript

1 Eldens härjningar i Göteborg Mellan 1792 och 1813 utplånades mer än 850 hus i Göteborg. Det innebar praktiskt taget all bebyggelse utom Kronhuset, Residenset och sockerbruket vid nuvarande Palace. Under långa tider dominerades stadsbilden av avbrända rivningstomter De största bränderna De tidiga stora bränderna 1669, 1721 och1746 var omfattande och ödelade hela kvarter i innerstaden brann tull- och packhusen vid Norra Hamngatan. I en jättebrand 1746 brann Kristine kyrka ner till grunden. Predikstolen och en Kristusbild från altaret räddades. Samtidigt eldhärjades artilleriets och fortifikationens byggnader, kommendanthuset och börsen vid Stora Torget (Gustav Adolfs Torg), sammanlagt 196 enskilda byggnader och 212 tomter. Väldiga värden gick förlorade och hundratals familjer blev hemlösa och trängdes i tält, primitiva baracker och Skansen Kronan blev nödbostad för de branddrabbade. Förstäder och fartyg brann Inte bara innerstaden brann, ödeläggelsen var vid flera tillfällen stor även i Haga, Masthugget och Majorna. Dessutom brann ibland båtar i hamnen (hamnarna var då belägna i vallgravsbassängerna i stadens centrum) och på redden. Det var allas skyldighet att ställa upp och hjälpa till med handräckning när det brann. Alla rusade ut ur sina hus, ingen ville stanna inomhus när det brann. Även om 400 personer ställde sig på rad för att langa spänner för att förse brandslangarna med vatten så förslog det inte långt mycket vatten skvalpade ut på vägen. Nu var det ju inte bara i Göteborg som det brann, stora eldsvådor förekom allt som oftast i andra städer och föranledde att Kunglig Majestät 1753 påbjöd att all nybyggnation i städerna skulle ske i sten, då hade Göteborg redan några år tidigare infört en sådan lokal bestämmelse. Trots det återkom Kunglig Majestät 1803 med ett förnyat förbud att bygga i trä. År 1792 Stadsdelen mellan Brunnsparken, Östra Hamngatan och Vallgraven, 100 hus brann ner 600 familjer blev hemlösa År 1793 Alla hus på Kvarnberget (utom tre) brann 1400 människor vart utan hem År hus nerbrunna mellan Östra -, och Norra Hamngatan 1802 År hus förstörda och nära 3000 personer hemlösa En av de största bränder som drabbade Göteborg 1802 där 179 hus strök med och då även Domkyrkan, Synagogan och Evangeliska Brödraförsamlingens hus personer blev hemlösa, och detta mitt i vintern. Gymnasiebyggnaden som låg nära domkyrkan och domkyrkoplan räddades men kyrkogården med sina gravar blev så förstörd att den upphörde som begravningsplats.

2 John Halls kista brann upp John Hall d.ä. "Rike Hallen", känd bl.a. för att ha uppfört Gunnebo slott stod lik i Domkyrkan i väntan på den stiliga gravvård som planerades för honom. Har var född 1735 och hade avlidit redan i oktober. Kistan och hans lämningar förintades av lågorna. John Hall sades vara den rikaste mannen i landet och lånade pengar till Gustav III. Någon gravvård uppfördes aldrig. Sonen John Hall d.y. lät på Heden (platsen för nuvarande bussterminalen) uppföra baracker för de bostadslösa från bränderna 1802 och Han förlorade sedan i ändlösa processer hela sin förmögenhet och dog fattig på en gata i Stockholm Så här såg Göteborgs Domkyrka ut före branden Även kyrkogården runt om förstördes av branden och upphörde därmed som begravningsplats. Christine kyrka hade brunnit redan en gång tidigare. 10 maj 1669 brann halva staden ner från Drottningporten till Stora Bommen som omfattade 80 hus, delar av Christine kyrka och Rådhuset med stadens protokoll. Kyrkan återinvigdes 1672 men förstördes alltså helt 75 år senare. Skeppets murar kunde dock återanvändas. Den tyske amiralitetsbyggmästaren J A Reüss fick ansvaret för den nya kyrkan. Byggandet gick långsamt och först trettio år efter branden påbörjades kyrktornet, ritat av Carl F Adelcrantz. Kyrkan stod färdig 1783 och räknades då som stadens mest imponerande byggnadsverk. Branden 1746 medförde att man inrättade ständig brandvakt från 1748, man förordade tegelhus före trähus och utfärdade dispens för införsel av tegelsten från Amsterdam. Dispens kunde även ges för korsvirkesbyggen, som ju var billigare än både sten och tegelhus I omgångar utplånades hela staden Tillsammans utplånades under åren inte mindre än 750 hus vilket innebar praktiskt taget all bebyggelse utom Kronhuset, Residenset och sockerbruket (vid nuvarande Palace). Att det uppstod bränder är inget att förvåna sig över när man tänker på hur mycket öppen eld som förekom. I ett större hus kunde till exempel finnas flera eldstäder, dessutom vedspisar och vaxljus. Brändernas omfattning berodde givetvis på bristen av brandväggar och att byggnadsmaterialet var eldfängt. Även att husen låg så tätt och att det fanns stall och höskullar inne i kvarteren, bidrog. Under långa tider dominerades stadsbilden av avbrända rivningstomter. Trots myndigheternas försök att först på frivillig väg få stadens husbyggare att bygga i annat material än trä och mindre tätt så envisades man att av ekonomiska skäl tränga ihop sig med trähus innanför vallgravarna.

3 Kronhuset Kronhuset byggdes i holländsk stil. Byggnaden är eldröd med ett koppartak som glänser i grönt, med svarta grova järnbeslag och fina fönster. Det användes från början som ett stort förråd för vapen, ammunition, uniformer och mat m.m. Fram till 1954 agerade det som förråd. Därefter restaurerades byggnaden och det blev ett museum. Idag används Kronhuset även som en stor konsertlokal. Brandvakt och Tornväktare En särskild vaktkår övertog 1748 den föga angenäma nattjänsten. Mellan klockan tio på aftonen och tills revelj blåstes på morgonen patrullerade två man inom varje kvarter. De skulle alltid följas åt. Stadsvakten hade en skramla i bältet och en brandsax i handen. Brandvaktens utrustning var en yxa, ett läderämbar samt en lykta. Brandvakten ropade varje helt timslag långsamt Kronhuset Från eld och brand, fiendens hand, Beware Gud, wår stad och land samt tillade vad klockan slagit. När eld utbröt skulle den patrullerande brandvakten tillkännage detta med sin harskramla. I kyrktornen klämtade tornväktaren med stora larmklockan och skott avlossades med två kanoner utanför högvakten vid Stora Torget (Gustav Adolfs torg). Tornväktarens hade till uppgift att bevaka staden från kyrktornets höjd. Förutom att klämta i klockan vid brand stack man ut en flagga ur tornet i den riktning som elden brutit ut. På natten användes en röd lykta istället. Stadens gamla brandvakt upplöstes 1844 och en ny antogs Tornväktarna i Kristine kyrka hade här en huvudroll. De var härifrån larmet utlystes med klockklang. På dagen hängde man ut flaggor och på natten brinnande facklor i olika färg för att markera var branden utbrutit. Färgkombinationerna levde kvar ända fram till 1950-talet Christine Kyrka eller Tyska Kyrkan

4 Frivilliga brandkåren 1830 skickade fabriksmästaren J.A. Rossing ett förslag till regeringen om att få bilda en frivillig brandkår. Detta godkändes och 9 juni 1832 konstituerades efter mönster av The Fire Brigade of London, Göteborgs Frivilliga Brandkår bestod fram till Frivilliga Brandkåren var helt självständig från stadens brandväsende och bestod av 63 man fördelade på tre divisioner. De frivilliga kom från alla samhällsskikt. Man bar enhetlig uniform med vit segelduksrock, bälte och högkullig hatt med mässingsplåt. Frivilliga brandkåren på bild från mitten av 1800-talet Hattplåtar som användes av brandmän Göteborgs Frivilliga Brandkår var verksam under åren Kommunal halvfast brandkår 1862 Den frivilliga brandkårens verksamhet under 30 år blev till ett uppvaknande för stadens styrande. Det var dags att omorganisera det kommunala eldsläckningsverket, vilket byggde på värnplikt/uppbåd. Den nya kåren startade sin verksamhet Det första steget mot en brandkår bestående av yrkesmän var nu tagen.

5 Brandstationer 1862 var Stadshuset, som var huvudbrandstation, Haga (Östra Skansgatan 22) och Stampen. Dessutom fanns en sprutbod i Redbergslid. Således fanns nu två brandkårer i staden vilka båda tävlade om makten samt tittade snett på varandra. Den nya kårens moderna materiel och organisation visade sig snart överlägsen den frivilliga brandkåren, varför denna upplöstes 1871 ett år innan Göteborg fick sin yrkesbrandkår. Under de goda konjunkturerna i mitten av 1800-talet hade en livlig byggverksamhet uppstått i Göteborg. Staden växte och räknades inte längre som småstad. Därtill bidrog införlivningen av Majorna år En annan viktig händelse, speciellt för brandkåren var anläggandet av en vattenledning med därtill hörande brandposter år När hela samhället utvecklades gällde det även för brandkåren att hänga med, och så beslöts att inrätta en brandkår med fast anställd personal. Stadshuset, Gustav Adolfs torg Landets första yrkesbrandkår 1872 Den första juli 1872 började Göteborgs yrkesbrandkår sin verksamhet, vilket var den första i Sverige. Den nya kårens första chef blev A.G Hallgren som tidigare varit chef för både den frivilliga och den halvfasta kåren. Den ursprungliga personalen bestod av Brandchef och vice brandchef, 4 brandmästare, 28 ordinarie brandkarlar (därav 3 tornväktare i Karl Johans och 2 i Christine kyrka) samt 24 extra brandkarlar) Brandstationerna var till en början tre: Stadshuset, Haga samt Majorna. Därtill kom en station i Redbergslid (typ deltidskår) samt en sprutbod i Masthuggsbergen. Den sistnämnda bemannades av extra brandkarlar, (1 förman och fyra man) utan vaktskyldighet. A.G Hallgren Brandstyrkan i Stadshuset 1886

6 Majornas brandstation (införlivat 1868) Brandchef Tegnér med personal år 1892 Redan 1885 började man diskutera uppförandet av en ny huvudbrandstation. Tanken var att den nya stationen skulle ligga mitt i staden och då ersätta stationerna Stadshuset och Haga. Många förslag fanns men till slut enades man om att förlägga den vid Nordhemsgatan mellan Tredje och Fjärde Långgatorna där staden förfogade över stora markområden. Stationen var efter dåtida mått mycket väl anpassad för sin verksamhet. Förutom vagnhallen med sina tretton portar fanns stall för tolv hästar, selkammare, badrum, gymnastiksal, vaktrum och verkstäder. I våningen ovanför inrymdes förutom logement för ett 30-tal brandmän även lägenheter för brandbefäl samt ovanför stallet en hövind. Brandchef Tegnér byggdes Huvudstationen vid Nordhemsgatan Exercis på gården med pumpar och stegar

7 Huvudstationen vid Nordhemsgatan