Folkhälsorådets. Verksamhetsberättelse Hälso- och sjukvårdsnämnd 9
|
|
- Karl Simon Vikström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Folkhälsorådets Verksamhetsberättelse 2005 Antagen av Folkhälsorådet 7 april 2006 och Hälso- sjukvårdsnämnden Västra Skaraborg 23 mars 2006 Hälso- och sjukvårdsnämnd 9
2 Innehållsförteckning PRIORITERADE OMRÅDEN De prioriterade verksamhetsområdena för 2005 är: 2 1. Information, utbildning och förankring i folkhälsa/miljö 3 1:1 Styrdokument och hemsida 3 1:2 Konferenser - mötesplatser 4 1:3 Miljö - folkhälsa 5 1:4 Mediasatsningi Skaraborg 5 1:5 Ungdomsmässa 6 1:6 Samarbete med Högskolor 6 2. Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet 7 2:1 Marknadsföra Folkhälsorådets stimulansmedel 7 2:2 Barn- och ungdomsvariant av folkhälsoplanen 8 2:3 Ny politisk organisation :4 Hälsotorget 9 2:5 EU- Ansökan. Vänortskonferens 9 3. Trygga och säkra miljöer 10 3:1 Skadestatistik 10 3:2 Trygg och säker skolmiljö 10 3:3 Hälsovinstprojektet Goda matvanor 11 4:1 Goda exempel projekt/satsningar 11 4:2 Information, övervikt och barnfetma Medel till förfogande sk redovisning Götene Folkhälsoråd 14 7:1 Folkhälsorådets uppdrag 14 7:2 Folkhälsorådets roller 14 7:3 Folkhälsorådets ledamöter 15 7:4.Folkhälsorådets beredningsgrupp Bilaga 1. Beviljade stimulanspengar Hälsotorget Aktiviteter för daglediga i Götene kommun Hälsa och livsstil, Källby Gård Studiefrämjandet Lirarna och Friskis&Kompis och Gurkburken Bättre matvanor och rörelseglädje på Ljungsbackens förskola Gott att leva, Ljungbacken skolan 19 8:7 Tobaksutbildning Oasen Vara Sagobok enl. folkhälsoplan målområde 7 och Samarbetsövningar i sjuan, Fornängskolan Gemenskapsaktiviteter för 9 E, Fornängskolan Basutbildning gemensam grund för olika yrkes kategorier Tobaksutbildning skolpersonal i Götene kommun 20 1
3 PRIORITERADE OMRÅDEN 2005 Det lokala folkhälsoarbetet i Götene kommun utgår från visionen att skapa en god livsmiljö för alla kommuninvånare där barn och ungdomar står i centrum och syftar till att skapa jämlikhet i hälsa. I arbetet att nå visionen och syftet anger Götene kommuns långsiktiga folkhälsoplanplan för perioden totalt åtta stycken målområden: Information, utbildning & förankring i folkhälsa Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet Hälsofrämjande barn- och ungdomsverksamhet Drogförebyggande arbete Psykisk hälsa Ökad fysisk rörelse Goda matvanor Trygga & säkra miljöer Folkhälsoplanen pekar ut de områden och verksamheter som folkhälsoarbetet särskilt ska rikta sitt arbete mot. För att Folkhälsorådet ska bli framgångsrik i sitt arbete krävs att några målområden ges ett särskilt utrymme under vissa perioder. De prioriterade verksamhetsområdena för 2005 är: Information, utbildning och förankring i folkhälsa Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet Trygga och säkra miljöer Goda matvanor 2
4 1. Information, utbildning och förankring i folkhälsa/miljö 1 Bakgrund Götene kommuns långsiktiga Folkhälsoplan för perioden , är antagen av kommunfullmäktige april Beslutet bygger bl a på FN:s Barnkonvention och innebär att alla politiska beslut ska tas med hänsyn till barns och ungdomars bästa. Fokusering har varit att göra folkhälsoplanen tillgänglig och lättläst för barn och ungdom. En fortsättning på utvecklingsarbetet att tillsammans med barn och ungdomar ta fram en barn och ungdomsvariant av folkhälsoplanen. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. 1:1 Styrdokument och hemsida Förankring och marknadsföring mot nämnder, förvaltning, primärvård och polis samt övriga intresserade med fokus på följande dokument/områden. Den långsiktiga folkhälsoplanen Verksamhetsplanen 2005 Barnkonventionen Folkhälsorådets hemsida Genom Folkhälsorådets ledamöter och beredningsgruppens tjänstemän har styrdokumenten fått en spridning till nämnder och förvaltning. Folkhälsorådets hemsida presenterar Folkhälsorådets uppdrag, organisation, satsningar och olika styrdokument mm Ansvarig: Folkhälsorådet och dess beredningsgrupp 1 Verksamhetsområdet ligger under målområdena Information, utbildning och förankring i folkhälsa samt Hälsofrämjande barn- och ungdomsverksamhet. För en utförligare beskrivning av dessa områden hänvisas till Götene kommuns långsiktiga folkhälsoplanplan. 3
5 1:2 Konferenser - mötesplatser 2 Bakgrund Att samarbete med regionen, barnombudsmannen och andra kommuner är exempel på att integrera folkhälsoperspektivet från nationell till lokal nivå att utbyta erfarenheter från våra verksamheter. Under första halvåret 2005 arrangerade/ deltog vi i: Full fart framåt - en konferens om hur man kan arbeta med barnkonventionen i kommuner, landsting och regioner ( 3 februari 2005 Ale kommun) Folkhälsans framtid mångas ansvar en folkhälsokonferens (3 mars 2005 Lundsbrunns konferens och kurort) Under andra halvåret arbetade vi med en utställning inför Kvalitetsmässan Svenska Mässan Göteborg 8 10 november. Visst funkar det en utställning i samarbete Västra Götalandsregionen, FoU i Väst, Äldre Väst Sjuhärad och HDK- Högskolan för Design och Konsthantverk Vi blev tillfrågade av Barnombudsmannen att delta i en av deras nationella konferenser. Då med Göteneungdomars tolkning av folkhälsoplanen. Tolv ungdomar och lika många vuxna deltog i konferensen. I flera lokala tidningsartiklar och dokumentation på Bos hemsida nämns satsningen. Även i Bos rapport 3 uppmärksammas Götene kommuns folkhälsoplan och Barn och ungdomsnämndens arbete med att kommunens förskolor och skolor skall certifieras. Ett intyg till varje ungdom har utfärdats för sitt engagemang i samband med tolkningen av den långsiktiga folkhälsoplanen. Folkhälsans framtid mångas ansvar deltog 160 politiker och tjänstemän från Västra Götalands regionen. Ett stort intresse för de strategiska folkhälsofrågorna finns enligt den utvärdering som gjordes i samband med konferensen. En dokumentation från konferensen finns på kommunens hemsida. En efterfrågad skrift b.la av studenter från högskolan. Vårt bidrag till utställningen på Mässan var Barn ungdomar och folkhälsa- Götene kommuns 3 fokus De tre fokus vi presenterade var Barn och ungas folkhälsoplan, Trygga säkra och utvecklande skolor och Skjut upp drogdebuten (Unison). Personal som var involverade i arbetet bemannade utställningen. En student, Högskolan Väst medverkade i utställningsarbetet. Flera kontakter och erfarenhetsutbyte kom till stånd. Det är värdefullt att skapa intresse och förståelse för varandras vardag och verklighet och arbeta gemensamt för en bättre och mänskligare livsmiljö för alla. Ansvarig: Folkhälsorådet och dess beredningsgrupp, Folkhälsoenheten Skaraborg och Folkhäsokommittèn Västra Götalandsregionen 2 Verksamhetsområdet ligger under målområdena Information, utbildning och förankring i folkhälsa samt Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet. 3 Barnombudsmannen Rapport Vill man gå på toa ligger man illa till Barn och ungdomar i Sverige får uppleva en arbetsmiljö i skolan som vuxna aldrig skulle acceptera. Bristerna i skolan måste tas på större allvar och arbetsmiljölagen måste hanteras på samma sätt när det gäller barn som när det gäller vuxna. 4
6 1:3 Miljö - folkhälsa Bakgrund Att arbeta för en god miljö och en hållbar utveckling är av största betydelse för kommunens framtid. Endast genom att få kommuninvånarna och de lokala aktörerna delaktiga i utvecklingen till ett miljöanpassat samhälle kan man få bra resultat. Folkhälso- och miljöarbetet har till stor del samma mål och bedrivs på ett likartat sätt genom t.ex. att i lokalsamhället försöka påverka människors attityder och levnadsvanor. Genom ökad samverkan mellan folkhälsoarbetet, miljö- och hälsoskydd och Agenda 21- arbetet får det gemensamma arbetet större effekt De nationella och regionala miljömålen kommer att anpassas lokalt till så kallade Götenemål. Från Folkhälsorådet har det ej varit någon aktiv satsning under året Ansvarig: Folkhälsorådet och dess beredningsgrupp 1:4 Mediasatsning 4 i Skaraborg Bakgrund Folkhälsoenheten och Folkhälsoråden i Skaraborg har tillsammans med TV 4 och radiostation Mix Megapol genomfört en mediasatsning i Skaraborg. Att tillsammans med övriga Folkhälsoråd i Skaraborg sprida folkhälsoinformation om klamydia genom media och samarbete med ungdomsmottagningar i Skaraborg. Informationskampanj mot klamydia. En affischeringskampanj Det är inte ögonblicket som avgör, det gör Du sommarkitt delades ut i samband med Sista natten med gänget på Skara Sommarland. Luciakitt innehållande bl.a kondom. Tidningsannonser, radio- och TV- spottar. Under hösten tillkom nya medel från hälso- och sjukvårdsnämnderna för att inleda ett drogförebyggande arbete. Denna gång var budskapet Låt gårdagen bli en dag Du vill minnas Två heldagsutbildningar riktade till personal som arbetar med ungdomar Ungdomsmottagningen och skolan, tio personer från Götene kommun deltog (sammanlagt ca 200 personer deltog från Skaraborg) I jämförelse mellan har klamydia minskat med 10%, detta trots att fler prover har tagits. Skaraborg står för den i särklass största minskningen i Västra Götaland. Ansvarig: Folkhälsoenheten Skaraborg och Folkhälsoråden i Skaraborg. Primärvården och Smittskyddsenheten KSS 4 Verksamhetsmålet ligger under målområdet "Information, utbildning och förankring i folkhälsa". För en utförligare beskrivning av målområdena hänvisas till Götene kommuns långsiktiga folkhälsoplan. 5
7 1:5 Ungdomsmässa Bakgrund Att tillsammans med övriga Folkhälsoråd i Skaraborg bidraga till den årliga ungdomsmässan "Ung i Skaraborg", som Skara, Skövde och Mariestad arrangerar var sitt år. I år har Ungdomsmässan- Ung i Skaraborg upphört. En satsning om hur kan vi gå vidare med ungdomsdemokratin hölls på Götala i Skara. Tre representanter från Götene kommun deltog. Att lyfta frågan om att stärka ungdomars makt i ungdomspolitiken ansåg deltagarna från flera kommuner som en viktig fråga att föra vidare. Ansvarig: Folkhälsoråden i Skaraborg. 1:6 Samarbete med Högskolor Bakgrund Folkhälsoenheten har ett samarbete med Högskolan Skövde, sjuksköterskeprogrammet samt Hälsopromotionprogrammet på Högskolan Väst. Samarbetet innebär att folkhälsoplaneraren skall bistå studentpraktikanter om kunskap i det lokala folkhälsoarbetet. Detta ger studenter möjlighet att följa folkhälsoarbetet i Götene kommun och de utför olika arbetsuppgifter som gagnar vårt lokala arbete på olika sätt. Tre studenter från Högskolan Väst och från Högskolan Skövde sex studenter som har gjort studiebesök och praktik här i Götene kommun. Ansvarig: Högskolan Väst, Högskolan i Skövde, primärvården samt folkhälsoplanerare 6
8 2. Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet Att skapa delaktighet, inflytande, samarbete och dialog är viktiga fundament i folkhälsoarbetet. Vilket ansvar har individen och vilket ansvar vilar på samhället? Hur tar vi vara på lokalsamhällets kunskaper, kulturella mönster, traditioner och intressen? Möjligheter till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverkat folkhälsan För att engagera till hälsofrämjande satsningar avsätter Folkhälsorådet stimulanspengar 5 som kan sökas av förvaltningar, organisationer, föreningar och allmänhet. Kriterierna är att satsningarna görs inom ramen för den långsiktiga folkhälsoplanen. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Det är värdefullt att barn och ungdomar förstår vad som menas i folkhälsoplanen. De ska vara delaktiga i de planer och styrdokument som berör barn- och ungdomars vardagsliv. Vi skall ta tillvara barn och ungdomars erfarenheter och kunskaper En god folkhälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är förutsättningar för en hållbar utveckling. 2:1 Marknadsföra Folkhälsorådets stimulansmedel Bakgrund: Att uppmuntra och engagera till satsningar för en god livsmiljö för göteneborna Genom att marknadsföra möjligheter att ansöka om stimulanspengar. Se bilaga 1 Tio satsningar har genomförts med stöd från beviljade stimulansmedel medel : Aktiviteter för daglediga i Götene kommun, NBV, Hälsa och livsstil på Källby Gård, Studiefrämjandet med - Lirarna för funktionshindrade - Gurkburken för överviktiga barn, Bättre matvanor på Ljungsbackens förskola, Gott att leva på Ljungsbackens skola Tobaksutbildning Oasen Vara, Sagobok enl. folkhälsoplan målområde 7 och 8 Ljungsbackens förskola-skola, Gemenskapsaktiviter för 9 E, Fornängsskolan Basutbildning gemensam grund för olika yrkes kategorier Rådgivningscentrum Tobaksutbildning skolpersonal i Götene kommun Satsningar som blivit beviljade men ej genomförda är - Samarbetsövningar i sjuan Fornängskolan kr - Hälsotorget kr Ansvarig: Folkhälsorådet 5 Verksamhetsmålet ligger i första hand under målområdet "Mobilisera samverkanspartners i folkhälsoarbetet", men även andra områden kan beröras beroende på vad de ansökningarna syftar till. 7
9 2:2 Barn- och ungdomsvariant av folkhälsoplanen 6 Bakgrund Att göra folkhälsoplanen tillgänglig för barn och ungdom i Götene kommun är ett utvecklingsarbete som startade maj 2004 och avslutas våren Man måste förstå för att kunna vara delaktig. Tanken är att en fortsatt utveckling av arbetsmodellen skall ske i samarbete med regionens Folkhälsokommittè. Det är viktigt att så många som möjligt kan ta del av och ha nytta av ett politiskt dokument. En årskurs nio på Fornängsskolan har tolkat ett kommunalt dokument En ungdomsvariant av Folkhälsoplanen En svensklärare och ungdomslots har sammanställt en lärarhandledning hur arbetet gick tillväga. Barnvarianten som 5-åringar och 8-åringar skall genomföra är klar våren En Grundskollärare, lärare och en samordnare/förskollärare har sammanställt en handledning hur de har gått tillväga i arbetet. Samarbetet med regionens Folkhälsokommitté är i planeringsstadiet, hösten 2006 Ansvarig: Folkhälsorådet och en tillsatt arbetsgrupp 2:3 Ny politisk organisation 2007 Bakgrund: En ny politisk organisation kommer att införas inför nästa mandatperiod. Folkhälsorådet har funnit att den nuvarande konstruktionen med en politisk nivå som motsvaras av en tjänstemannanivå har fungerat tillfredsställande. Kontaktytor finns såväl i den beslutande som den verkställande nivån för att påverka folkhälsan i kommunen. Folkhälsorådet har därför som viljeinriktning att även i den nya organisationen få dessa kopplingar. Folkhälsorådets medlemmar bevakar denna fråga i den politiska beredningen. Dessa frågeställningar har tagits upp i Folkhälsorådet. Ansvar: Folkhälsorådet 6 Verksamhetsmålet ligger i första hand under målområdet "Mobilisera samverkanspartners i folkhälsoarbetet" samt hälsofrämjande barn- och ungdomsverksamhet. 8
10 2:4 Hälsotorget 7 Bakgrund: Att utveckla Hälsotorget till en viktig mötesplats för alla Götenebor. Hälsotorget var ett pågående samarbetsprojekt mellan apoteket Aspen, Götene kommun och Primärvården. Tanken var att flera samarbetspartners skulle vara delaktiga att medverka i det hälsofrämjande arbetet tillgängligt för alla invånare i kommunen. Hälsotorget har upplöst på grund av förändringar inom Apotekets organisation Samarbetet kan fortsätta fast i annan form. Det har varit diskussion om en informationstavla/plats i Centrumhusets entré Ansvariga: Apoteket Aspen, Kommunstyrelsen och Primärvården. 2:5 EU- Ansökan. Vänortskonferens Bakgrund: En projektidé finns för att ansöka EU-medel för en gemensam mobilisering mellan flera kommuner, Lidköping, Grästorp, Vara, Mariestad, Skara, Uddevalla och Götene och VGregion och ev. kommunernas vänorter. Implementera barnkonventionen utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Att skapa möjligheter för Götene kommun att påverka och ta del i samarbetet med en EUansökan med andra kommuner/vänorter. Barns välfärd och hälsa ansökan är utförd och beviljad av EU-kommissionen (mars 2006) Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitténs kansli tillsammans med kommunföreträdare och folkhälsoplanerare i kommunerna Skara, Vara, Lidköping, Götene, Skövde och Tidaholm arbetar alla med att förstärka välfärden och finna nya modeller att öka jämställdheten och inflytande i hälsa för barn och unga i vårt hälsofrämjande arbete. Vår avsikt med den planerade Town Tvinning konferensen maj 2006 är att vi ska bygga nätverk, lära känna varandras vänorter för att tillsammans planera gemensamma EU-projekt. Ansvarig: Folkhälsorådet Charlotte Backman Götene kommun, Rose-Marie Borg Folkhälsoenheten 7 Verksamhetsmålet ligger under målområdet "Mobilisera samverkanspartners i folkhälsoarbetet" 9
11 3. Trygga och säkra miljöer 8 I Götene kommuns folkhälsoprofil 2002 finns statistik som visar på lokala skadedata. Vad det gäller Götene kommun ligger vi högre när det gäller antal skadefall (per 1000 kommuninvånare- medelvärde år och koffidensintervall) än Skaraborgsgenomsnittet. Hur kan vi använda denna skadestatistik i våra verksamheter för att förebygga och utvärdera skadeförebyggande insatser? I Skaraborg har sedan 1998 alla som resulterat i ett läkar- eller tandläkarbesök registreras på våra vårdcentraler, jourcentraler, inom folktandvården och vid sjukhusen. Det pågår också en skaderegistrering på Källby Gård skola. Där är eleverna själva delaktiga att förbättra skolmiljön tillsammans med vuxna. Källby Gårds skola utnämndes år 2003 till världens första Säkra och trygga skola av Världshälso-organisationen WHO. Det finns en rapport, Hälsovinstprojektet i Västra Götalandsregionen- hälsoekonomi och resursfördelning. Kan vi ta lärdom av denna hälsoekonomisk modell? 3:1 Skadestatistik Bakgrund: Att redovisa verksamhetsansvariga i kommunen, primärvården, polisen och andra intresserade om Skadeenhetens registrering av alla olycksfall som registreras på vårdcentraler, folktandvård och sjukhus i Skaraborg. Avsikt är att inspirera till olika åtgärder inom våra olika verksamheter till att åstadkomma en förbättring och minska kostnader och motivera till förebyggande insatser En konferens anordnades den 23 november Hur gör vi Götene kommun trygg och säker? Drygt ett femtiotal tjänstemän och politiker från kommun, primärvård, pensionärsföreningar och polis deltog i konferensen. Dokumentation av konferensen till alla deltagare och flera tidningsartiklar skrev om satsningen. Ansvarig: Folkhälsorådet, beredningsgruppen i samarbete med Skadeenheten i Skaraborg 3:2 Trygg och säker skolmiljö Bakgrund: I barnkonventionen slås fast att barnen har rätt till en trygg miljö och har rätt att leva och utvecklas under säkra förhållanden. En handlingsplan, Trygg och säker skola, har tagits fram för att utveckla och säkra skolans arbetsmiljö. För att bli certifierad som en trygg,säker och utvecklande skola finns ett antal kriterier. Målet är att alla skolor i kommunen blir certifierade. Flera skolor i kommunen planerar för att kvalitetssäkra sina skolor genom att certifiera barnens och elevernas arbetsmiljö. Källby Gård blev den första skolan som fått kvalitetsutmärkelsen En trygg, säker och utvecklande skola 27 februari Ansvar: Folkhälsorådet med beredningsgrupp 8 Verksamhetsmålet ligger under målområdet Trygga och säkra miljöer 10
12 3:3 Hälsovinstprojektet 9 Hälsovinst projektet i Lidköping är ett exempel på att visa och kunna beräkna hur mycket samhället sparat genom att antalet höftledsfrakturer minskat tack vare information och förebyggande åtgärder. Ingen presentation av hälsovinstprojektet har genomförts. Ansvar: Folkhälsorådet och beredningsgruppen 4. Goda matvanor 10 Generellt sett äter vi för mycket och rör oss för lite och denna kombination är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Maten och våra matvanor påverkar vår hälsa men fungerar också som kulturbärare, mötesplats och är en källa till njutning. 4:1 Goda exempel projekt/satsningar Bakgrund: Att presentera goda exempel från olika satsningar i syfte att inhämta kunskap och förmedla erfarenheter om hälsofrämjande ansatser om mat och rörelse som pågår i och utanför kommunen. En satsning genom Studiefrämjandet och den satsning som pågår med skolhälsovården Gurkburken är ett gott exempel. En sockerutställning som är framtagen av en arbetsgrupp i Lidköping är inköpt till BVC Ansvar: Folkhälsorådets beredningsgrupp 9 Verksamhetsmålet ligger under målområdet "Information, utbildning och förankring i folkhälsa". För en utförligare beskrivning av målområdena hänvisas till Götene kommuns långsiktiga folkhälsoplan. 10 Verksamhetsmålet ligger under målområdet Goda matvanor 11
13 4:2 Information, övervikt och barnfetma. Bakgrund: Barnhälsovården i Skaraborg är först i regionen med ett handlingsprogram för att bekämpa övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Barnavårdscentralen har huvudrollen och ska komplettera traditionell rådgivning med gruppverksamhet för föräldrar och barn i riskzon. Att informera om handlingsprogrammet till kommunens kostenhet, elevhälsa och familjecentral. Två planeringsmöten har det varit om hur en ev. framtida informationsinsats kan formas tillsammans med elevhälsan och primärvården om handlingsprogrammet hur man bekämpar övervikt och barnfetma? Vi avvaktar på Regionens kartläggning av insatser och utkast till handlingsplan presenteras våren 2006 Ansvar: Folkhälsorådets beredningsgrupp 4. Medel till förfogande I en organisation som Folkhälsorådet som har många samarbetspartners kan ytterligare ännu ej planerade satsningar och utgifter uppkomma. Under denna post är även bokfört litteratur, trycksaker, kontorsmaterial, representation - cafeterian Ansvar: Folkhälsorådet 12
14 6. sk redovisning Folkhälsorådets verksamhet samfinansieras med Götene kommun och Västra Götalandsregionen. Budgeten för 2005 uppgår till kronor. Fördelningen dem emellan är: Götene kommun kr Västra Götalandsregionen kr Totalt kr Information, utbildning och förankring i folkhälsa Mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet Trygga och säkra miljöer kr kr kr Goda matvanor Medel till förfogande Totalt kr Folkhälsorådet har ett överskott på kronor. Dessa pengar är till pågående satsningar som är påbörjade under år 2005 men ej helt klara och avslutade. Det är arbetet med trygga och säkra miljöer Unisons arbetsprocess- ett pedagogiskt verktyg i det drogförebyggande arbetet Uppföljning, dokumentation med utgång från konferensen Folkhälsans framtid mångas ansvar Barn och ungdomars tolkning av folkhälsoplanen 13
15 7. Götene Folkhälsoråd Är ett politiskt samarbetsorgan mellan Götene kommun och Västra Götalandsregionens hälsooch sjukvårdsnämnd 9. Folkhälsorådet sorterar direkt under kommunstyrelsen som ett rådgivande organ. Folkhälsorådet är ett råd som skall skapa intresse och förutsättningar för lokalt folkhälsoarbete. Rådet är även ett forum för samtal om hur man utvecklar hälsofrämjande metoder som riktar sig till alla invånare i kommunen. 7:1 Folkhälsorådets uppdrag Verka för att folkhälsoperspektivet belyses i så väl planering som beslutprocess inom samtliga kommunala nämnders ansvarsområde. Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen. Skapa möjligheter för att genomföra praktiskt folkhälsoarbete. Initiera folkhälsoinsatser Utveckla, samordna och utvärdera tvärsektoriellt folkhälsoarbete. Årligen upprätta verksamhetsplan Årligen avge verksamhetsberättelse 7:2 Folkhälsorådets roller Politikerna i Folkhälsorådet representerar de olika politiska nämnderna i kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnden 9. Intentionen är att politikerna ska utifrån de förutsättningar som ges genom Folkhälsorådet föra ut folkhälsofrågorna i de nämnder de representerar så att folkhälsoperspektivet beaktas i de politiska besluten. Politikerna skall även initiera hälsofrämjande åtgärder inom respektive nämnds ansvarsområde. Tjänstemännen i beredningsgruppen representerar kommunens förvaltning från de olika sektorernas perspektiv, Folkhälsoenheten Skaraborg och närpolisen. Ledamöterna i beredningsgruppen ska utifrån den av politikerna fastställda årliga verksamhetsplanen i sina respektive ansvarsområden föra in kunskap om folkhälsomålen för att förverkliga dessa i den dagliga verksamheten. 14
16 7:3 Folkhälsorådets ledamöter Folkhälsorådet består av ordinarie politiker från de kommunala nämnderna och politiker från hälso- och sjukvårdsnämnd 9, Västragötalandsregionen. Ordinarie Ledamöter: Ersättare: Representerar: Kommunpolitiker Dagny Lindgren (c) ordf. Fredrik Larsson (s) Kommunstyrelsen Kerstin Karlsson (s) v. ordf. Susanne Andersson (c) Barn- och ungdomsnämnden Brita Olsson (kd) Grethe Bertilsson (m) Socialnämnden Tobias Carlsson (m) Lennart Borg (s) Byggnadsnämnden Jan Dahl (s) Olle Kraft (v) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Owe Rosenberg (m) Christer Thörn (s) Tekniska nämnden Regionpolitiker Åke Fransson (s), Hällekis Claes-Göran Borg (v), Lidköping Tjänstemän Ann-Sofie Andersson Miljö och byggchef Rose-Marie Borg, folkhälsoplanerare Hälso- och sjukvårdsnämnd 9 Hälso- och sjukvårdsnämnd 9 Medborgarservice Folkhälsoenheten, Skaraborg 7:4.Folkhälsorådets beredningsgrupp Folkhälsorådets beredningsgrupp består av tjänstemän från den kommunala förvaltningen samt representanter för folkhälsoenheten, vårdcentralen, folktandvården och närpolisen. Ordinarie ledamöter: Ersättare: Representerar: Kommunala sektorer Ann-Sofie Andersson ordf. Rogher Selmosson Medborgarservice/Kommunledning Anders Ader Anders Widestrand Barn- och kunskap Birgitta Gärdefors Samhällsbyggnad/kommunledning Barbro Engström Marianne Olsson Vård och omsorg/medborgarservice Rose-Marie Borg Folkhälsoenheten Primärvården Dirk Vleugels Firyad Aziz Närpolisen Hans Järrebring Elisabeth Cavalli- Björkman Vårdcentralen Folktandvården Närpolisen 15
17 8. Bilaga 1. Beviljade stimulanspengar Folkhälsorådet vill uppmuntra till satsningar för en god livsmiljö för alla Götenebor, med barnen i centrum. Med god livsmiljö menar man en miljö där invånarna kan känna trygghet och välbefinnande. För att engagera till hälsofrämjande satsningar avsätter Folkhälsorådet stimulanspengar som kan sökas av förvaltningar, organisationer, föreningar och allmänhet. Här finns en möjlighet att söka medel till ett projekt/arbete/satsning som stödjer/stärker/skapar engagemang rörande hälsa och hälsoarbete. Här finns även en möjlighet att flera aktörer blir delaktiga i folkhälsoarbetet och olika arbetssätt kan prövas. Kriterierna för satsningarna är att de görs inom ramen för den långsiktiga folkhälsoplanen. Mål för stimulanspengarna Att simulera invånarna i Götene kommun att arrangera och delta i aktiviteter och processer som ökar medvetenheten, intresset och delaktigheten i det hälsofrämjande arbetet på lokalnivå. Att marknadsföra folkhälsoarbetet hos invånarna i Götene kommun. Att utveckla och testa idéer -metoder för lokalt folkhälsoarbete. Att satsningen sker i samverkan med flera aktörer. Att uppmuntra och engagera till satsningar för en god livsmiljö för Göteneborna. Ansvariga Folkhälsorådet Totalt beviljade stimulansmedel för året 2005 var kr från Folkhälsorådet. Av dessa är förbrukade, en del arbeten är ej avslutade än. I den korta beskrivningen av stimulanssatsningarna är summan utan parentes det som är förbrukade medel. Uppföljning Dessa ansökningar har behandlats av Folkhälsorådet och har beviljats stimulansmedel 1. Hälsotorget kr 2. Aktiviteter för daglediga i Götene kommun kr 3. Hälsa och livsstil, Källby Gård kr 4. Studiefrämjandet Lirarna och Friskis&Kompis, gurkburken kr 5. Bättre matvanor på Ljungsbackens förskola kr 6. Gott att leva på Ljungsbackens skola kr 7. Tobaksutbildning Oasen Vara kr 8. Sagobok enl. folkhälsoplan målområde 7 och kr 9. Samarbetsövningar i sjuan, Fornängskolan kr 10. Gemenskapsaktiviteter för 9 E, Fornängskolan kr 11. Basutbildning gemensam grund för olika yrkes kategorier kr 12. Tobaksutbildning skolpersonal i Götene kommun kr Totalt: kr 11 Verksamhetsområdet ligger under målområdena Information, utbildning och förankring i folkhälsa samt mobilisera samarbetspartners i folkhälsoarbetet 16
18 Kort beskrivning av satsningarna 8.1 Hälsotorget Hälsotorget var tänkt som en viktig mötesplats kring hälsofrågor och egenvård tillgänglig för alla. Apoteket Aspen har under året sagt upp fortsatt samarbete kring konceptet hälsotorg. En fortsatt planering kring anslagstavlan som en väl synlig informationsplats i samband med medborgarkontoret har kommit upp och verkställs under år (6 000 kr) 8.2 Aktiviteter för daglediga i Götene kommun Långtidssjukskrivningar och arbetslösheten är två tillstånd för en människa som ofta gör dem till att bli isolerade och passiva. Syftet med denna satsning är att tända en gnista och börja söka nya jobb eller att kanske få något annat att tänka på. I en sjukdomsperiod är att få komma ut och träffa andra människor. Det har varit 11 personer i gruppen och det finns de som börjat arbetsträna. En del personer har fått nya infallsvinklar på att göra olika saker som de aldrig prövat på förut eller vågat att pröva. De har fått ett helt annat självförtroende och på sätt även stärkt sig själva som personer. NBV Väst har finansierat hela projektet själva utom för lokalkostnad och annons Kontaktperson Barbro Aldén NBV Väst (2000kr) kr 8.3 Hälsa och livsstil, Källby Gård Att öka elevernas rörelseaktiviteter och därmed främja deras hälsa. Syftet är att utöka och bredda elevernas rörelseaktiviteter genom att erbjuda barnen en stor bredd av idrotter i samverkan med hemmen och idrottsföreningar. Eleverna har prövat på aktiviteter som inte finns i Källby och därmed för med sig busskostnader. Orientering i Bölaholm i samverkan med OK Klyftamo, skriskoaktiviteter på Lidköpings Isstadion även fritidshemmet har gjort en resa till Istadion under höstlovet. Samtidigt har vi erbjudit en rad rörelseaktiviteter på hemmaplan. Våra barn har blivit vana vid att röra på sig och att ha olika rörelseaktiviteter utomhus. Vi ser att vårt arbete med att erbjuda dagliga rörelseaktiviteter ger positivt resultat för eleverna. Samarbetspartners har varit Källby IF, Ok Klyftamo, Kållandsö Hk, Friskis och Svettis Kontaktperson Eva Cardell rektor Källby Gård Av de anslagna ( kr) har kr använts för bussresor 17
19 8.4 Studiefrämjandet Lirarna och Friskis&Kompis och Gurkburken Studiefrämjandet vill vara med och bidra till att satsa på underprioriterade målgrupper (handikappade barn och barn med invandrarbakgrund) i kommunen som har svårt att delta i föreningslivet.. Syftet att öka målgruppernas möjlighet till ett rikare liv, genom att hitta föreningar som kan hjälpa till att stimulera till ökad fysisk aktivitet, skapa tillhörighet, bättre självförtroende och därigenom bättre hälsa. Lirarna, sex ungdomar i åldern med funktionshinder har träffats en gång i veckan i Fornängskolans gympasal och prövat på olika bollsporter, judo, pingis mm Friskis och kompis, det har inte varit något vidare stöd för att ha en barngrupp med invandrare då många i Götene tycker att integrationen fungerar tillfredsällande i Götene. Fornängsskolans gympasal har använts till aktiviteterr för barn till familjer som är inom familjeomsorgen. Några har regelbundet kommit på dessa aktiviter. Gurkburken, Två grupper har varit igång med ca 20 barn som regelbundet en gång i veckan kommer till gymnastiksal i Götene. Kids Fun Day med klättervägg, spinning och Kids Box på på programmet,där även föräldrarna fick pröva på aktiviteter i hälsans tecken. Fiskeutflykt, bowling. Föräldrautbildning om kost och motion. Ett samarbete med skolsköterskor, dietist och hälsopromotor Funktionshindrade vuxna, sex personer deltagit tolv gånger i en matlagningskurs Rökavvänjningskurs, en kurs är genomförd Kontaktperson:Conny Larsson, Studiefrämjandet kr 8.5 Bättre matvanor och rörelseglädje på Ljungsbackens förskola Att göra ett politiskt dokument tillgängligt för barn i Götene kommun har inspirerat oss att arbeta extra med folkhälsoplanens två målområden - Goda matvanor och ökad fysisk rörelse och friluftsliv. Att stimulera barn till mer utevistelse/ rörelse och goda matvanor. Vi har arbetat med femåringar och deras föräldrar på föräldramöten. Aktiviteter som vi bl.a satsat på är ett samarbete med Axevalla Ponnytravskola, två omgångar med olika barngrupper har fått pröva. Att umgås med djur är även bra för den psykiska hälsan. Buss till Råbäcks hamn för bad, tittade på småfisk mm. Barnen fått var sin håv och var sitt Förstoringsglas för att uppmuntra dem till fortsatt lek vid vattnet. En hel del matvanor på förskolan har ändrats. Bla har vi tagit bort söta flingor, krämer, yoghurtar. Vi har mer grovt bröd och fullkornsprodukter Kontaktperson: Lotta Granander förskolan avd Björken ( kr) kr 18
20 8.6 Gott att leva, Ljungbacken skolan Eleverna har varje dag haft fysisk aktivitet både inomhus och utomhus. Det har även varit tillfällen för avslappningsövningar i form av massage. Detta för att få elever att känna lust och glädje för fysisk aktivitet både i och utanför skolan. Detta har redovisats i skolans kvalitetsredovisning. Kontaktperson Ewa Larsson (5 000 kr) kr 8:7 Tobaksutbildning Oasen Vara Kurs på Hälsoäventyret Vara för att tillverka och skaffat rekvisita som gör tobaksbudskapet tydligt. En metodik för att visa på konsekvenser av rökning även en kunskap om olika värderingsövningar för att stärka ungas självkänsla så att de vågar stå emot grupptrycket och mediatryck att ej pröva droger. Kontaktperson: Brita Axelsson, Pernilla Skamrud, Carina Norrman och Ing-Marie Bernhard (6 000 kr) kr 8.8 Sagobok enl. folkhälsoplan målområde 7 och 8 En sagobok/ berättelse håller på att skrivas/ritas för och med barn. Det är barn från förskolan och årskurs två som tolkar den långsiktiga folkhälsoplanen. Arbetet beräknas bli klart under vårtermin Även en lärarhandledning kommer att kopplas till detta arbetet. Tanken är att barnen skall kunna ta till sig folkhälsoplanen på ett roligt sätt. Kontaktpersoner: Lotta Granander och Ewa Larsson ( kr) kr 8.9 Samarbetsövningar i sjuan, Fornängskolan Satsningen är ej genomförd Kontaktperson: Ingela Jobs (1 000kr) 19
21 8.10 Gemenskapsaktiviteter för 9 E, Fornängskolan Eleverna i klass 9E har genom tät samvaro under två dygn stärkt gemenskapen och genom mycket uteliv till sjöss och på Lurö- främjat både fysisk och psykisk hälsa. Eleverna har fått kunskap om Lurös natur och kultur, samt kunskap om Sigrid Storrådas föregångare, hur man använde båttyper förr, båtbyggnation mm. Eleverna har skrivit en loggbok om sin vistelse på Lurö. Kontaktperson: Ingela Jobs (2 000kr) 917 kr 8.11 Basutbildning gemensam grund för olika yrkes kategorier På Familjecentrum arbetar idag olika yrkeskategorier; barnmorska, distriktssköterska, förskollärare, familjebehandlare, socialrådgivare, psykolog och kurator. Behovet för en utbildning för att ha en gemensam bas är stor. En utbildning med Marte Meo som bas är boken Samspelets Kraft en bas i utbildningen Pga ett chefsbyte och en stor arbetsbelastning inom primärvården har utbildningsdagarna skjutits på till våren Litteraturen har köpts in och kommer att användas under våren. Kontaktperson: Anne-Marie Johansson kr 8.12 Tobaksutbildning skolpersonal i Götene kommun Att få barn/ungdomar att få större kunskap om tobakens skadliga effekter och få dem att säga nej till tobak. Sju skolpersonal har varit på tvådagarsutbildning på Hälsoäventyret Oasen Vara. En utbildning som tobaksinformatörer och de skall arbeta med målgruppen elever i sjätteklass. Samarbetspartners som är involverade, olika personalkategorier inom skolan som deltagit i utbildningen, skolsköterskor, fritidspedagoger, lärare Kontaktperson: Britta Axelsson ( kr) kr 20
FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11
FOLKHÄLSORÅDETS Verksamhetsplan 2004 Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 Folkhälsoenheten Skaraborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRIORITERADE OMRÅDEN 2004 3 1. Förankra & marknadsföra folkhälsoarbetet 4 2. Dialog
Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga?
Vardagsliv Barn och ungas folkhälsoplan Varför? Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Det är värdefullt att barn och ungdomar förstår vad som menas i folkhälsoplanen. De ska vara delaktiga i de planer
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Götene Folkhälsoråd. Verksamhetsberättelse 2006. Antagen av Folkhälsorådets (2006) presidie 07 03 13 Antagen av Hälso- och sjukvårdsnämnd 07 03 28
Götene Folkhälsoråd Verksamhetsberättelse 2006 Antagen av Folkhälsorådets (2006) presidie 07 03 13 Antagen av Hälso- och sjukvårdsnämnd 07 03 28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Folkhälsorådets ledamöter
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun
Folkhälsoplan 2019 Folkhälsorådet Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett
RÅDET FÖR TRYGGHET & FOLKHÄLSA. Verksamhetsberättelse 2007
RÅDET FÖR TRYGGHET & FOLKHÄLSA Verksamhetsberättelse 2007 Verksa Antagen av Rådet för trygghet & folkhälsa 14 april 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Inledning... 3 1:1 Hälsans bestämningsfaktorer... 3
Reglemente. Folkhälsorådet. Mariestad. Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad
Reglemente Folkhälsorådet Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2010-09-09 Datum: 2012-01-24 Dnr: Sida: 2 (5) Reglemente för folkhälsorådet Kommunstyrelsens beslut 128/10. 1 Syfte Folkhälsorådet
Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81
Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
BARN, UNGDOMAR OCH FOLKHÄLSA
BARN, UNGDOMAR OCH FOLKHÄLSA Att göra folkhälsoplanen tillgänglig för barn och ungdom i Götene kommun Ljungsbackens förskola I förskolan har man fruktstund med förskollärare Lotta Granander. Alla vet att
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Folkhälsorådet Töreboda
Folkhälsorådet Töreboda Verksamhetsberättelse 2016 Inledning Folkhälsorådet i Töreboda bedrivs i samverkan mellan Töreboda kommun och Västra Götalandsregionen, Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg.
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet
Kommunledningsförvaltningen Kommunchef Diarienummer: 2015/295 Fastställd: 2015-10-08 Reviderad: RUTIN Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet 2/5 Bakgrund
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Folkhälsoplan Grästorp
Folkhälsoplan 201 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 2014-10-20, 102 Dnr 280/2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 4 3 Folkhälsomål... 3.1 Ökad trygghet och
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna
Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan
Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Reglemente för Hälsorådet
Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter
Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander
24-34 Plats och tid Kommunhuset, Långö, Kungshamn, kl 09:00 11:30 Beslutande Britt Wall (s), KS, ordförande Susanne Aronsson (nsp), UN Eva Abrahamsson (m), M&BN Petra Sundblad (s), HSN Adjungerade Mats
Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum Kommunhuset, Karlsborg, fredag 25 maj, 2012 kl
Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sida 23 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 25 maj, 2012 kl 08.30-11.30 Deltagare Anna Danielsbacka Stig Carlsson Peggy Johansson Lars Jönsson Beate Poetzsch
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Folkhälsoplan år
Folkhälsoplan år 2016-2019 FÖR STRÖMSTADS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-02-10 Förord Denna folkhälsoplan har tagits fram av folkhälsorådet i Strömstad. Planen styr inriktningen för vilka frågor
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011
Verksamhetsplan för folkhälsorådet i Essunga kommun 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Mål för folkhälsoarbetet... 4 Lokalt folkhälsoarbete... 4 Folkhälsorådet i Essunga kommun...
April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014
April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant
Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården Anna Lundqvist
Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården 17-03-03 Anna Lundqvist Sveriges största tandvårdsorganisation Administrativ indelning allmäntandvård Vision och kärnvärden Frisk i munnen hela livet Service Hälsa
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet
Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden
FOLKHÄLSORÅD Protokoll Tid 5 februari 2009, kl 13.30-16.00 Plats Kommunhuset, Enigheten Närvarande Ordf Ledamöter Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden
PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00
Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Strategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Reglemente för folkhälsorådet
Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
LOKALT FOLKHÄLSOARBETE I MORA Verksamhetsrapport 2006
Lokalt folkhälsoarbete Mora LOKALT FOLKHÄLSOARBETE I MORA Mora Folkhälsoråd Mora Folkhälsoråd är det politiska organ där samverkan enligt avtal mellan kommun och landsting skall ske. Här samråder parterna
Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Folkhälsorådet/Brottsförebyggande rådet
Folkhälso/Brottsförebyggande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-23 Innehållsförteckning Ärende 9 Aktuell information från polisen... 2 10 Våldsbejakande extremism... 3 11 Kameraövervakning i centrala Habo...
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Folkhälsorådet. Sammanträdesdatum I Folkhälsoenheien onsdag19 december kl L~~- ' ~~.?2._kvv~~_
Karlsborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 49 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, tisdag 11 december2012, kl 08.30-11.30 Beslutande Kjell Sjölund (C) Stig Carlsson (S) Lars Åke Carlsson (M) Peggy Johansson
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun
FÄRGELANDA KOMMUN Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun Dnr: 2017/467 Beslutad i kommunstyrelsen 2017-11-01 248 Den senaste versionen finns tillgänglig på Färgelandas webbplats
Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Kommunkontoret i Bergsjö
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET
Plats och tid Bildhuggaren, kl. 9.00 11.40 ande Rolf Eriksson (S) ordf. Kommunstyrelsen Lars Glad (M), vice ordf. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Bengt Andersson (C) Janeric Dahlin (FP) Alda Danial FP)
Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun
GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002
Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och