Förord. Linköping december Sigrid Gustafsson ekolog

Transkript

1 Förord Ett par av de naturtyper som betyder mest för människan är sjöarna och vattendragen. Ofta har vi en sjö som slutmål för vår naturutflykt och vattnet erbjuder också många möjligheter till rekreation bad, båtfärder, fiske, skridskoåkning och mycket annat. Sjöarna har genom historien varit mycket viktiga för människans försörjning och transporter. De har tidigare utsatts för stor påverkan, såsom dämning och dikning av stränderna, medan de idag oftare drabbas av utsläpp av olika skadliga, gödande och försurande ämnen. I denna Naturinventering av sjöar i Linköpings kommun sätts fokus på sjöarnas naturvärden. Av den skatt om ca 220 sjöar över en hektar i storlek som kommunen rymmer har 53 stycken besökts, beskrivits och klassats. Projektledare har varit Peter Gustafsson, sötvattensbiolog. Rapporten ska ses som en komplettering till Naturvårdsprogram för Linköpings kommun från 2003, där sjöar och vattendrag endast behandlas översiktligt. Publiceringen av denna rapport innebär att en av de i Naturvårdsprogrammet prioriterade åtgärderna kan bockas av. En inventering av vattendrag publiceras i en separat rapport. Naturvärdesklassningen av sjöarna följer den i Naturvårdsprogrammet, det vill säga nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt naturvärde. En femte klass har använts för de sjöar som ingick i inventeringen men visade sig ha för låga naturvärden för att ingå i ett naturvårdsprogram. Förhoppningen är att rapporten ska bli ett viktigt underlag för fysisk planering, praktiska skötselåtgärder samt information till markägare och besökare. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Linköpings kommun hyser en mängd värdefulla sjöar av olika typer. Först och främst måste Roxen nämnas, en stor slättsjö med rik fiskfauna och vidsträckta, växt- och fågelrika strandängar, varav några hör till Sveriges finaste fågellokaler. Stora och Lilla Rängen, Drögen och Järnlunden är stora klarvattensjöar medan Ärlången är en stor och mångformig sjö alla är de av regionalt intresse. Även bland de mindre sjöarna finns pärlor. Norrbysjön genomfluten av Motala ström, den lilla Hallebysjön som Linköpings kommun delar med Norrköping och Söderköping, Losjön nära Björsäter med sin rika undervattensflora samt den halvt igenvuxna Norra Teden nära Ekenäs slott är bara några exempel. Till betydelsen av våra sjöar som mål för rekreation och friluftsliv kan vi nu alltså tillföra kunskapen om deras stora biologiska naturvärden. En kunskap som inte gör naturupplevelsen mindre! Linköping december 2004 Sigrid Gustafsson ekolog

2 Sammanfattning I Linköpings kommun finns ca 220 sjöar större än en hektar. År 2003 valdes 53 av dessa ut för att inventeras. Syftet med undersökningen var att kartlägga miljön och naturvärdena samt att naturvärdesbedöma sjöarna. Urvalet av sjöar syftade till att de värdefullaste sjöarna skulle ingå, men i viss mån skulle även Norra skogsbygden, Slättbygden, Mellanbygden och Södra skogsbygden vara representerade i någorlunda rättvis proportion. Det som undersöktes var bland annat naturtyper, påverkansgrad, vattenvegetation samt sjöns allmänna karaktär. Detta sammanställdes med befintlig information och med en fågelinventering. Sjöarna klassades i fem naturvärdesklasser, nationellt, regionalt, kommunalt och lokalt intresse för naturvården samt den lägre klassen allmänt naturvärde. En sjö bedömdes vara nationellt intressant, nio sjöar bedömdes vara regionalt, 26 kommunalt och 15 lokalt intressanta. Två sjöar bedömdes ha ett allmänt naturvärde. De värdefullaste sjöarna visas nedan. Roxen var den enda sjön som bedömdes vara av nationellt intresse för naturvården. Värdet ligger i stor grad i Roxens fågelrika strandmiljöer, men även i sjöns mångformighet och artrikedom. Av de regionalt intressanta sjöarna utgör Stora Rängen, Drögen och Järnlunden stora, mångformiga klarvattensjöar. Lilla Rängen är en mindre, men intressant klarvattensjö. Ärlången är en stor och mångformig sjö längst ned i Stångåsystemet där den sällsynta fisken asp lever. Norrbysjön är en klarvattensjö som präglas av att den tillförs Vätterns rena vatten. Hallebysjön, Losjön och Norra Teden är grunda sjöar som bland annat har stora värden för fågellivet. Nationellt intresse Roxen Regionalt intresse Drögen Lilla Rängen Norrbysjön Hallebysjön Losjön Stora Rängen Järnlunden Norra Teden Ärlången Kommunalt intresse Bjärkasjön Limmern Stora Mörken Bjärsen Ljusgölen (62) Storsjön Blågölen Ljusgölen (127) Sträp Bosgölen Opplången Svalhanen Dammsjön Sibborpesjön Svinstadsjön Förlången Skiren Tarmsjön Gransjön Skärsjön Värnässjön Humlegölen Stensjön (32) Åsgölen Hövern Stensjön (132) 2

3 Innehållsförteckning Del I Bakgrund Inledning...6 Material och metod...6 Sjöar i Linköpings kommun...10 Sammanställning av resultat Sjötyper och näringsstatus Sjöar i skogsbygd, mellanbygd och slättbygd Växt- och djurliv Värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag...20 Miljöproblem...23 Rekreation och friluftsliv...27 Bevarandeåtgärder...27 Förslag på fler undersökningar...29 Skyddad natur...30 Del II Beskrivning av sjöar 67 Motala ströms huvudavrinningsområde Svartåns avrinningsområde Lillåns avrinningsområde Humpåns avrinningsområde Bosgölen Rudgölen Kalven Storsjön Lillsjön Lillåns (biflödet) avrinningsområde Lilla Farsbosjön Värmlången Ösjön Förlången Skärsjön Fettjestadsåns avrinningsområde Stensjön Åsgölen Bjärsen Gransjön

4 67-10 Stångåns avrinningsområde Storåns avrinningsområde Svalhanen Ljusgölen Ämtefallsjön Drillaåns avrinningsområde Stensjön Ljusgölen Drögen Blågölen Stångåns huvudfåra Humlegölen Limmern Tobogölen Rödsjön Målasjön Sträp Tarmsjön Sätrasjön Nässjösjön Järnlunden Lilla Rängen Stora Mörken Stora Rängen Ärlången Stjänorpebäckens avrinningsområde Bjärkasjön Sibborpesjön Sviestadsån avrinningsområde Biflöde Värnässjön Svinstadsjön Kumlaåns avrinningsområde Kumlaåns avrinningsområde (biflödet) Hallebysjön Kumlaåns avrinningsområde (huvudfåran) Losjön Norra Teden Hällestadsåns avrinningsområde Trosbyåns avrinningsområde Ölången Dammsjön Opplången Sätraån Julern Hyttesjön Stensjön

5 67 Motala ströms huvudfåra Norrbysjön Skiren Bjän Roxen Söderköpingsåns huvudavrinningsområde Hövern Tack Referenser Bilagor Bilaga 1. Alfabetisk sjöförteckning Bilaga 2. Gränsvärden

6 Inledning Sjöar har en stor betydelse i vårt samhälle. Många människor upplever att sjöar har en nyckelroll i deras liv, inte minst som källa till rekreation. Bad, fiske och båtliv, men även fågelskådning hör till en del av livet hos oss svenskar. Sjöarna och stränderna har också en stor funktion som livsmiljö för många vattenknutna, mer eller mindre sällsynta, organismer. För att sjöarnas och strändernas viktiga livsmiljöer skall gå att bibehålla för framtida generationer är det viktigt att ha en bra bild av vilka värden som finns och vilka åtgärder som är motiverade som skydd och förbättring av miljön. Syftet med denna undersökning var att kartlägga miljön och naturvärdena hos en fjärdedel av Linköpings kommuns sjöar samt att naturvärdesklassa sjöarna. Urvalet av sjöar skulle i första hand syfta till att de värdefullaste sjöarna togs med, men i viss mån skulle även Norra skogsbygden, Slättbygden, Mellanbygden och Södra skogsbygden vara representerade i någorlunda rättvis proportion. Material och metod År 2003 undersöktes 53 sjöar i Linköpings kommun. Först gjordes ett urval av vilka sjöar som skulle ingå i undersökningen och därefter inventerades de i fält under junioktober. Resultatet sammanställdes med befintlig information och slutligen naturvärdesbedömdes sjöarna och klassades från klass 1-5. Sjöarna inventerades och kartlades i stort sett enligt "Naturinventering av sjöar och vattendrag" (Naturvårdsverket 1989). Följande sju punkter kartlades i fält och med hjälp av befintlig information: - Storlek - Biotisk och abiotisk mångformighet - Naturlighet, orördhet - Representativitet - Raritet - Nyckelområde - Särprägel, märklighet - Funktion, betydelse Urval Av de ca 220 sjöar som finns i kommunen skulle ca 50 st väljas ut. Syftet var att dessa 50 skulle vara de värdefullaste, men i viss mån skulle urvalet också vara representativt för kommunen och åtminstone någon sjö från varje del av kommunen finnas med. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha kända naturvärden eller på något annat sätt misstänktes vara intressanta ur naturvårdssynpunkt. Sjöar som misstänktes ha värden var t ex sådana med litet avrinningsområde som skulle kunna utgöra intressanta källsjöar. Flikigheten beräknades och användes också i urvalet. En sjöinventering som utförts av Miljökontoret, Linköpings kommun (Linköpings kommun arbetsmaterial) under åren användes också i urvalet. Materialet innehåller vattenkemidata och allmänna beskrivningar om de flesta av kommunens sjöar. Roger Björk (Miljökontoret) anlitades för konsultation i urvalsprocessen. Urvalsprocessen ledde fram till att 53 sjöar skulle inventeras. Eftersom en hel del bakgrundsdata fanns är det osannolikt att sjöar av klass 1-2 missats, men däremot kan flera av klass 3-4 ha missats. 6

7 Sammanställning Inventeringsresultat sammanställdes med befintlig information. Exempel på information och material som användes var följande: - Miljökontorets sjöinventering, vattenkemidata m m (Linköpings kommun arbetsmaterial) - Linköpings kommuns naturvårdsprogram (Linköpings kommun 2003) - Sjödatabas, avrinningsområdesinformation och vattenkemidata (Länsstyrelsen i Östergötland arbetsmaterial a, Länsstyrelsen i Östergötland 2004) - Data på fågelobservationer (Länsstyrelsen i Östergötland arbetsmaterial b) - Information om växter, undersökta och sammanställda av Genberg (1977) - Information om sällsynta fiskar (Delling et al 2000) - Information från Motala ströms vattenvårdsförbund (MSV 2004) - Data från undersökningar av Tideman (arbetsmaterial) - Databas för miljö och natur (DMN 2004) - Miljöövervakningsdata från Riksinventeringen , Svensk-Norska inventeringen 1981, Referenssjöar m m (SLU 2003) - Flygbilder - Häradskartan En konsult anlitades för en översiktlig fågelinventering som komplement till undersökningen (Göthberg 2003). I första hand skulle informationen om småsjöarna och de ej allmänt kända fågellokalerna bli bättre. Syftet var att få en bättre bild av fågellivet, men ej att göra en exakt kartläggning. Anders Göthberg besökte sjöarna en gång på morgonen under mitten av maj till början av juni. Ytterligare en konsult inventerade Ärlången samt levererade data som han hade sedan tidigare (Carlander 2003). Vattnets kemi har som regel inte provtagits i så stor utsträckning att Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2000) går att använda på föreskrivet vis. Bedömningsgrunderna har ändå använts som stöd i bedömningen och sammanvägts med helhetsbilden av sjön vid bedömning av t ex syretäring eller näringsstatus. Benämningar som måttligt hög TOC-halt i beskrivningen av sjöarna refererar till gränsvärdena i bedömningsgrunderna även om datan inte är tillräcklig för bedömning. Samma sak gäller artrikedom hos fiskfauna, växtlighet och annat som finns upptaget i bedömningsgrunderna. I Bilaga 1 visas gränsvärden och benämningar för de vanligaste parametrarna. I övrigt hänvisas till källitteraturen. Inventering i fält Sjöarna inventerades i fält, undantaget Hallebysjön som redan var inventerad (Edlund 1996, Gustafsson 2003). Sjöarna inventerades ifrån strandkanten, men Ärlången och Losjön inventerades även med båt. I stort sett var det följande punkter som undersöktes i fält, i den mån det gick: - Förekommande biotoper samt sjöns allmänna karaktär - Djupförhållanden (bedömning) - Vattnets färg, grumlighet (bedömning) - Inlopp, utlopp (påverkan, dämning, sänkning m m) - Reglering 7

8 - Dikning i avrinningsområdet/närområdet - Störning i hydrologi - Markslag i närmiljö (upp till ca 30 m från stranden) - Utsläpp eller motsvarande - Fauna (främst fågel och fisk) - Flora (främst undervattens- och flytbladsväxter samt friflytande växter) - Åker, vägar eller förekomst av liknande påverkanstyper i stranden - Besökare - Påverkan i allmänhet - Landskapsbild - Förekomst av intressanta geologiska formationer - Kulturmiljövärden - Möjlighet till rekreation (endast översiktlig kontroll) - Hur värdet kan bibehållas eller ökas Vattenväxterna inventerades tämligen noggrant för att karaktärisera sjöarna. I första hand var det flytblads- och undervattensväxter samt friflytande växter som kartlades. När det var motiverat användes lutherräfsa eller kratta. I första hand har den strandnära vegetationen undersökts, men i så hög grad det gått har hela sjöns växtsammansättning kontrollerats. Ibland användes kikare vid artbestämning på långgrunda bottnar. Arbetsinsatsen var olika i olika sjöar. Arbetsinsatsen har generellt varit hög. När arbetsinsatsen avvikit kommenteras det under respektive beskrivning av sjön. Kransalgerna artbestämdes av Dr Irmgard Blindow, Biologische station Hiddensee, University of Greifswald. Naturvärdesbedömning Sjöarna klassades i 5 klasser enligt nedan. De klassades från lokalt intressanta till nationellt intressanta för naturvården och det fanns ytterligare en klass som kallades allmänt naturvärde. I allmänt naturvärde placerades de som hade måttliga värden. Naturvärdesbedömningen gjordes enligt Naturvårdsverkets (1989, 2003) rekommendationer. De grundläggande kriterierna i bedömningen är i sammanfattande drag naturlighet, representativitet, raritet, mångformighet och artrikedom. Dessa kriterier bedömdes var för sig och slutligen gjordes en sammanfattande bedömning som gav naturvärdesklassen. Även två andra viktiga aspekter vägdes in, förekomst av limniska naturtyper utpekade inom Natura 2000 och förekomst av limniska nyckelbiotoper. Se rubriken Värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag för detaljer om bedömningen. Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Nationellt intresse för naturvården Regionalt intresse för naturvården Kommunalt intresse för naturvården Lokalt intresse för naturvården Allmänt naturvärde 8

9 Begreppsförklaringar Sjöarna inom kommunen har ett internt nummer som används inom kommunen, t ex Stensjön 132. Detta används för att skilja sjöar med samma namn åt. Nedan följer en förklaring över några av de begrepp som ingår under rubriken "Beskrivning av sjöar". Det första i sjöbeskrivningen är det interna numret. Varje sjö har även ett identifieringsnummer (t ex ) som bestämts av SMHI (1983) och som motsvarar utloppskoordinaterna. När klass nämns i samband med naturvårdsprogrammet motsvarar det samma klasser som beskrivits ovan d v s lokalt till nationellt intresse. Skyddsmotivet beskiver vilken typ av värden som finns och motsvarar Naturvårdsverkets (1998) klasser: Bi G K F L Biologi Geovetenskap Kulturmiljö Friluftsliv Landskapsbild Delavrinningsområdets beteckning (t ex ) motsvarar de avrinningsområden som angetts av SMHI (1994). Delavrinningsområdet benämns efter det namn som vattendraget har närmast sjöutloppet enligt SMHI (1994), t ex Storån. Under rubriken Rekreation och mänskligt nyttjande beskrivs möjligheter till rekreation och hur sjön nyttjas, men bara mycket översiktligt. Bibehållande av värden beskriver hur sjöns naturvärden bibehålls. Ytterligare kunskap beskriver vad som behöver undersökas mer. När rödlistade arter nämns görs det på följande sätt enligt de kategorier som finns omnämnda under rubriken Rödlistade arter: bandnate (sårbar, VU). 9

10 Sjöar i Linköpings kommun Sammanställning av resultat I Figur 1 och 2 a-c visas översiktskartor över alla sjöar och avrinningsområden. I Tabell 1 sammanfattas allmänna karaktären och naturvärdesklassen för varje undersökt sjö. 10

11 Figur 1. Översiktskarta över sjöar och avrinningsområden i Linköpings kommun. Naturinventering av sjöar i Linköpings kommun,

12 Figur 2a. Sjöar och avrinningsområden i sydvästra delen av Linköpings kommun. Naturinventering av sjöar i Linköpings kommun,

13 Figur 2b. Sjöar och avrinningsområden i sydöstra delen av Linköpings kommun. Naturinventering av sjöar i Linköpings kommun,

14 Figur 2c. Sjöar och avrinningsområden i norra delen av Linköpings kommun. Naturinventering av sjöar i Linköpings kommun,

15 Tabell 1. Sjöar undersökta och naturvärdesbedömda år i Linköpings kommun. Klass 1 Nationellt intresse Klass 2 Regionalt intresse Klass 3 Kommunalt intresse Klass 4 Lokalt intresse Klass 5 Allmänt naturvärde Sjönamn Klass Allmän karaktär Roxen 1 Eutrof, mycket stor sjö Drögen 2 Oligotrof, stor och flikig klarvattensjö med rosettväxter Hallebysjön Eutrof, grund, vegetationsrik, fågelrik sjö Järnlunden Oligotrof, stor heterogen klarvattensjö Lilla Rängen Oligo-mesotrof klarvattensjö Losjön Eutrof, grund fågelsjö med relativt klart vatten och rik växtlighet Norra Teden Eutrof, grund, sänkt fågelsjö Norrbysjön Oligotrof klarvattensjö genomströmmad av Motala ström Stora Rängen Mesotrof, stor, heterogen, klarvattensjö Ärlången Mesotrof, stor, variationsrik sjö Bjärkasjön 3 Eutrof liten sjö med betad strand Bjärsen Eutrof-mesotrof, variationsrik sjö med strandbete Blågölen Relativt opåverkad myrgöl Bosgölen Oligotrof klarvattensjö Dammsjön Mesotrof, grund, humös, vegetationsrik sjö Förlången Oligotrof, relativt klar skogssjö Gransjön Liten källsjö med klart vatten Humlegölen Relativt opåverkad myrgöl med intressant strandflora Hövern Oligo-mesotrof, stor, heterogen sjö Limmern Mesotrof sjö Ljusgölen (62) Liten källpåverkad sjö med relativt klart vatten Ljusgölen (127) Oligotrof, liten sjö med relativt klart vatten Opplången Utpräglad sprickdalssjö Sibborpesjön Eutrof, ganska variationsrik sjö med strandbete Skiren Klarvattensjö med rosettväxter Skärsjön Relativt klar skogssjö med mycket lång omsättningstid Stensjön (39) Humös representativ skogssjö Stensjön (132) Oligotrof klarvattensjö med rosettväxter och lång omsättningstid Stora Mörken Relativt klar skogssjö med lång omsättningstid Storsjön Humös, flikig och varierad sjö Sträp Sänkt fågelsjö Svalhanen Varierad skogssjö med relativt klart vatten Svinstadsjön Hypertrof, relativt stor sjö med grumlat vatten Tarmsjön Oligotrof, relativt opåverkad klarvattensjö Värnässjön Hypertrof, relativt stor sjö med grumlat vatten Åsgölen Humös dödisgrop Bjän 4 Humös skogssjö Lilla Farsbosjön Liten grund sjö med strandbete Kalven Sänkt liten sjö kantad av våtmark Lillsjön Humös sjö med nissöga Målasjön Sänkt sjö med liten vattenspegel Nässjösjön Eutrof liten sjö Rudgölen Liten myrgöl, omgiven av medelrikkärr Rödsjön Sänkt, vegetationsrik sjö Stensjön (207) Humös, flikig skogssjö Sätrasjön Eutrof sjö Tobogölen Liten källsjö med klart vatten Värmlången Oligotrof, humös sprickdalssjö Ämtefallsjön Eutrof liten sjö med betad strand Ölången Oligotrof, humös skogssjö Ösjön Liten, eventuellt fisktom, göl med gungflyn Hyttesjön 5 Oligotrof, liten, grund, humös skogssjö Julern Oligotrof, liten, grund, humös skogssjö 15

16 Sjötyper och näringsstatus Det finns många olika typer av sjöar i kommunen och man brukar dela in sjöar i kategorier, i första hand beroende på näringsstatus. Totalfosforhalten brukar användas som mått på näringstillståndet. Kvävehalten påverkar också miljön, men ej på samma sätt eftersom det ofta finns i överskott i sjövatten. Fosforhalten beror främst på tre faktorer. Olika berggrund och jordmån ger olika förutsättningar och i brunjordsområden på lättvittrad berggrund är fosforn mer tillgänglig. I podsoljordar finns mindre fosfor, men det är också hårdare bundet till mineral i marken. Avrinningsområdets storlek spelar in och långt upp i ett avrinningsområde är det näringsfattigast miljö. Eutrofiering är den tredje faktorn och det innefattar mänskligt tillförda begränsande näringsämnen. Eutrofa sjöar Denna sjötyp kallas även näringsrik och förekommer främst i slättlandskap, men även i andra miljöer. De flesta eutrofa sjöar är påverkade av näringsläckage från jordbruket. De flesta sjöar som ursprungligen varit eutrofa p g a de naturliga förutsättningarna har tillförts näring och blivit ännu näringsrikare (eutrofierade). Även en hel del av de sjöar som tidigare varit näringsfattiga har tillförts näring och blivit eutrofa. Naturligt näringsrika sjöar som ej tillförts näring är en sällsynt naturtyp. Om en sjö får en ökad näringsstatus leder det till förskjutningar i sjöns ekosystem, vilket resulterar i förändrad fauna och flora. Förutsättningarna i kommunen innebär att det naturligt finns gott om eutrofa sjöar. Dessa är mer eller mindre eutrofierade. Det finns även flera före detta oligotrofa skogssjöar och mellanbygdssjöar i kommunen som blivit eutrofa på mänsklig väg. Eutrofa sjöar kan utgöra bra fågelmiljöer och ett bra exempel på detta är Hallebysjön. Exempel på andra eutrofa sjöar är Svinstadsjön och Roxen. Svinstadsjön är hypertrof, som man kallar en mycket näringsrik sjö. Mesotrofa sjöar Dessa kallas även måttligt näringsrika sjöar och har en näringsstatus som ligger mitt emellan eutrofa och näringsfattiga sjöar. Ofta är förutsättningarna för artrikedom hög i dessa sjöar. Oligotrofa sjöar En oligotrof sjö är en näringsfattig sjö. Ofta är vegetationen gles och miljön karg. I vissa fall är vattnet klart eller bara lite färgat, men som regel är vattnet brunt. En del oligotrofa sjöar har ett litet avrinningsområde i förhållande till sjöytan och vattenvolymen. Det leder till att ämnen (t ex humus) från omgivande marker förekommer i låg halt i sjön. Detta ger ett klart vatten och en ganska opåverkad vattenkemi. Många av dessa sjöar ligger i kuperad terräng och är ofta källpåverkade, vilket bidrar till en god vattenkvalitet. I de humösa oligotrofa sjöarna består avrinningsområdet vanligen av myr eller barrskog, vilket gör att mycket humus hamnar i sjön. Klarvattensjöarna har för det mesta hög artrikedom, men de humösa brukar vara fattigare. Exempel på klarvattensjö är Drögen. Sjöar i skogsbygd, mellanbygd och slättbygd I kommunen finns allt från källsjöar och myrgölar till hypertrofa slättsjöar och försurade skogssjöar. Vilken typ av sjö man hittar beror på var i kommunen man befinner sig. Kommunen kan delas in i tre naturgeografiska regioner (regioner med enhetliga naturrelaterade förutsättningar), Norra skogsbygden, Slättbygden och Södra 16

17 skogsbygden. Dessutom brukar man utskilja Mellanbygden i norra delen av Södra skogsbygden. Sjöarna och miljön skiljer sig påtagligt inom dessa områden. Norra skogsbygden Ovanför förkastningsbranten norr om Roxen finns Norra skogsbygden. Typiskt för området är bl a att det finns flera framträdande dalgångar, mycket barrskog och endast småskaligt jordbruk. De flesta sjöarna är humösa och präglade av skogslandskapet. Dessutom är det vanligt med försurningsproblem och flera av sjöarna kalkas. Skiren skiljer dock ut sig från mängden. Den har ett klart vatten och de för sjötypen så speciella rosettväxterna. Även Bjärkasjön och Sibborpesjön som ligger i utkanten av skogsbygden i ett mer småbrutet landskap skiljer ut sig från de typiska sjöarna i området. Här är miljön mer näringsrik och ph-värdena goda. Förutom dessa sjöar undersöktes i området några vanliga humösa skogssjöar, en utpräglad sprickdalssjö samt en grund sjö som kan vara intressant för fåglar. Slättbygden Väster och söder om Roxen breder Slätten ut sig med sin jordbrukspräglade miljö. På slätten finns bara de två sjöarna Norrbysjön och Roxen. Norrbysjön skiljer sig i vattenkemi från de typiska slättsjöarna eftersom den får sitt vatten från Vättern. Roxen har däremot typiska slättkaraktärer med flacka stränder, näringsrikt vatten och hävdade strandmader, men i norr präglas sjön också av att den kantas av förkastningsbrantens stränder. Mellanbygden Längre söderut får slätten ett successivt ökande inslag av kuperad skogsmark. Detta område kallas Övergångsbygden eller Mellanbygden. I norr finns däremot ingen markerad övergångsbyggd mot Skogsbygden, där skiljs miljöerna ganska tvärt av förkastningsbranten. I Mellanbygden finns olika sjötyper, inte sällan mellanting mellan typiskt näringsfattiga skogssjöar och näringsrika slättsjöar. Ofta är eutrofieringen påtaglig som i Svinstadsjön, men det finns även näringsfattigare miljöer. Stångån och dess ingående sjöar Järnlunden, Lilla Rängen, Stora Rängen och Ärlången korsar det unika eklandskapet i Mellanbygden. Järnlunden och Rängensjöarna utgör oligotrofa till mesotrofa sjöar med klart vatten, rosettväxter och en varierad miljö med uddar, näs, öar och klippor. Ärlången har högre näringsstatus och här finns inte rosettväxter. Hövern som ligger i kommunens utkant har liknande förutsättningar. Förutom Stångåsystemets större sjöar och Hövern undersöktes några eutrofa sjöar, några eutrofa fågelsjöar samt två klarvattensjöar i Mellanbygden. Södra skogsbygden Den södra delen av kommunen kännetecknas av höga höjder med ett storkuperat landskap och området hör till de norra delarna av sydsvenska höglandet. Området når som regel över högsta kustlinjen och har inte påverkats av svallning. Vanligen är miljön påfallande blockrik. Här finns också en del av kommunens större ytliga grundvattenmagasin och det finns goda förutsättningar för källpåverkade miljöer. Området korsas av små dalar och här finns många, ofta förhållandevis små, sjöar av olika typ. Som regel saknas försurningsproblem och här finner man såväl klarvattensjöar som humösa myrgölar. Flera klara eller endast måttligt färgade sjöar ingick i inventeringen. De största utgjordes av Drögen och Stensjön (132) som båda hade rosettväxter. De andra klara sjöarna hade inte rosettväxter, men de flesta hade en tät matta av kransalger. Även flera humösa sjöar ingick i undersökningen. Längst norrut 17

18 i Södra skogsbygden övergår miljön till att ha ett alltmer inslag av jordbruksmarker. Precis i övergången mellan skogsbygd och mellanbygd finns några mellanformer mellan skogssjöar och mellanbygdssjöar som också ingick i undersökningen, t ex Bjärsen. Växt- och djurliv Kunskapsläget Kunskapsläget för limniska växter och djur i kommunen är generellt bristfällig. Bottenfaunan i sjöarna får anses som i princip okänd. Fågellivet i de allmänt kända fågelsjöarna är bra undersökt och Göthbergs (2003) fågelinventering som utfördes inför denna undersökning bättrade på kunskapen betydligt om de mindre intressanta, men ändå betydelsefulla lokalerna. Fisklivet är ganska bra känt, men mer kunskap behövs för att känsliga bestånd ska förvaltas optimalt. Exempelvis behöver den rödlistade aspens reproduktionslokaler och livsmiljöer kartläggas för att det ska gå att gynna den. Kunskapsläget för makrofyterna blev bättre med denna inventering och tidigare fanns mest äldre spridda uppgifter. Det finns endast lite uppgifter om plankton- och påväxtalger i kommunen. Information om förekomsten av glacialrelikta kräftdjur är bristfällig och endast opublicerad information från Linköpings universitets studentundersökningar från Stora Rängen finns, men inget från Järnlunden. Rödlistade arter Arter som finns på den s k rödlistan är arter utsatta för olika grad och typ av hot (Artdatabanken 2004). De delas in i nedanstående kategorier: Försvunnen Akut hotad Starkt hotad Sårbar Missgynnad RE, Regionally Extinct CR, Critically Endangered EN, Endangered VU, Vulnerable NT, Near Threatened Det finns gott om rödlistade sjöknutna organismer i kommunen. Det beror i hög grad på Roxens artrika fågelmader. Där finns t ex arter som skedand, skäggmes, storspov, snatterand, stjärtand, mindre strandpipare, flodsångare (missgynnade, NT), rödspov, småfläckig sumphöna, rördrom, årta, pungmes, svarttärna (sårbara, VU) och kornknarr (starkt hotad, EN). Flera av dessa arter går även att se vid andra sjöar i kommunen. Dessa fåglar gynnas bl a av hävdade strandmader och förekomst av stora vassar. Kungsfiskaren (sårbar, VU) är också värd att nämna. Den uppehåller sig bl a vid Norrbysjön och bygger bo i strandbrinkar. Den sällsynta fisken asp (sårbar, VU) lever i Roxen och Ärlången samt anslutande vattendrag (Gustafsson 2004a). Den leker som regel i strömmande vatten, t ex i Svartån. Nissöga (missgynnad, NT) finns på ganska många platser i kommunen i både sjö och vattendrag. Flodkräfta (sårbar, VU) lever bara i en av sjöarna. I länet finns ca 34 kända sjöar med flodkräfta (arbetsmaterial, tillhandahållet av Per-Erik Larson Länsstyrelsen i Östergötland). Till vattenvegetationen hör bl a den smalbladiga natearten bandnate (sårbar, VU) som hittades i stora bestånd i Norrbysjön samt i måttlig mängd i Järnlunden. Den har tidigare 18

19 också hittats i Stora Rängen (Genberg 1977). Till de äldre fynden hör styvnate (starkt hotad, EN) i Sträp och uddnate (sårbar, VU) i Drögen (Genberg 1977), men det är inte känt om de finns kvar. Spetsnate (sårbar, VU) finns på en av Roxens strandmader, men om den finns i själva sjön vet man ej (Gustafsson 2004b). Där har även Styvnate hittats förr (Genberg 1977). Strandlummern (missgynnad, NT) har hittats i stranden vid Hyttesjön och Ämten förr (Genberg 1977), men det är okänt om den finns kvar. Utter (sårbar, VU) rör sig bl a vid Norrbysjön. För mer information om dessa och andra rödlistade arter samt deras miljökrav rekommenderas Artdatabankens hemsida: Vegetation Vid sjöundersökningen skapades en ganska bra bild av flytblads- och undervattensvegetationens samt de friflytande växternas förekomst. De arter som hittades vid inventeringen visas i Tabell 2. Tabell 2. Flytblads- och undervattensväxter samt friflytande växter funna vid sjöinventeringen i Linköpings kommun Nymphaea alba Vit näckros Juncus bulbosus Löktåg Nuphar pumila Dvärgnäckros Ranunculus circinatus Hjulmöja N. lutea Gul näckros R. peltatus Sköldmöja Persicaria amphibia Vattenpilört Sagittaria sagittifolia Pilblad (submers) Hydrocharis morsus-ranae Dyblad Littorella uniflora Strandpryl Spirodela polyrrhiza Stor andmat Isoetes lacustris Styvt braxengräs Lemna minor Andmat I. echinospora Vekt braxengräs L. trisulca Korsandmat Limosella aquatica Ävjebrodd (?) Sparganium sp Igelknopp obest Lobelia dortmanna Notblomster Sparganium erectum Stor igelknopp Subularia aquatica Sylört S. ermersum Igelknopp Utricularia vulgaris Vattenbläddra S. natans Dvärgigelknopp (?) U. intermedia Dybläddra S. gramineum Flotagräs U. vulgaris/australis Vatten-/sydbläddra Potamogeton sp Nate Myriophyllum spicatum Axslinga Potamogeton natans Gäddnate M. verticillatum Kransslinga P. perfoliatus Ålnate M. alterniflorum Hårslinga P. filiformis Trådnate Stratiotes aloides Vattenaloe P. obtusifolius Trubbnate Elodea canadensis Vattenpest P. crispus Krusnate Hottonia palustris Vattenblink P. lucens Grovnate Ceratophyllum Hornsärv P. praelongus Långnate demersum P.alpinus Rostnate Hippuris vulgaris Hästsvans P. berchtoldii Spädnate/gropnate Nitella opaca Mattslinke P. gramineus Gräsnate N. flexilis/opaca Glans-/mattslinke P. compressus Bandnate (VU) Chara delicatula Papillsträfse Eleocharis acicularis Nålsäv C. globularis Skörsträfse 19

20 Värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag Sjöarnas värden kan klassificeras efter tre grunder. En typ av värdefull vattenmiljö är den som uppfyller något eller flera av de traditionella naturvärdeskriterierna naturlighet, artrikedom, mångformighet, representativitet eller raritet. Andra värdefulla naturmiljöer är de som klassats som limniska naturtyper inom Natura 2000 och limniska nyckelbiotoper. Nedan beskrivs några av dessa begrepp för att belysa naturvärdesbedömningen samt ge allmän information om värdefulla miljöer. Naturlighet, hydrologi, hävd och vattenkvalitet Höga naturvärden i och i anslutning till sjöar är ofta kopplade till en ostörd hydrologi med naturligt varierande vattenstånd samt en låg påverkansgrad i omgivningarna. Med andra ord är låg andel skogs- och jordbruk, dikningar m m i avrinningsområdet eller vid utloppet en bra förutsättning för mångfald i sjön. Betydelsen av naturlighet har framgått när man nyligen gått igenom rödlistade arters krav på livsmiljö (Naturvårdsverket 2003). Vattnets naturliga dynamik har stor betydelse för många av de hotade arterna. Även faktorer som intakt strandmiljö (t ex strandstruktur och substrat) är viktig. Vissa värdefulla livsmiljöer upprätthålls också av långvarig hävd och skötsel, t ex hävdade mader. En annan förutsättning för arternas fortlevnad i sjöar är vattenkvaliteten. God vattenkvalitet betyder olika för olika arter och generellt är det en opåverkad vattenkvalitet som ska eftersträvas. Exempel på naturlig sjö är Tarmsjön som har relativt ostörd hydrologi och vattenkvalitet. Exempel på sjö där hävd är grundläggande är Roxen, vilket har gynnat arter som exempelvis strandbräsman (sårbar, VU). Förr slog man de flacka strändernas vegetation och gav som vinterfoder till djuren. Många arter trivs i denna miljö, t ex många kärlväxter och fåglar. Denna miljötyp var förr mycket vanlig och fanns vid nästan varje sjö. Idag är maderna delvis igenväxta p g a utebliven hävd eller används till något annat ändamål. Det finns dock kvar många fina hävdade mader. Nu för tiden sker hävd främst med bete på sjöarnas mader. Hävdade mader är dessutom av kulturhistoriskt värde med ibland en hävdkontinutet på flera tusen år. Naturliga störningar som t ex ishyvling har dämpats av människan och bete utgör idag en viktig ersättning för det, eftersom det gynnar arter som kräver öppna stränder. Artrikedom, biologisk och abiotisk mångformighet Hög biologisk mångformighet är värdefullt och innebär att det finns många arter och organismgrupper. En rumsligt mångformig sjö med många olika habitat är värdefullt eftersom det är en bra grund för biologisk mångformighet. Exempelvis kan flera arter leva i en exponerad strand med många mikrohabitat, men om sjön är sänkt eller reglerad kan stranden växa igen av bladvass och lämpa sig för färre arter. Raritet En sjö med hög raritet kan vara en med många rödlistade arter som t ex Roxen eller en med sällsynta biotoper, t ex en källpåverkad sjö. Det finns vissa biotoper som är sällsynta antingen p g a att miljötypen har påverkats mycket (t ex är opåverkade slättsjöar ovanligt) eller att miljötypen är ovanlig av naturliga anledningar. 20

21 Representativitet En representativ sjö kan t ex belysa landskapets utveckling och ha en för miljötypen representativ flora. Exempel på sjö som pekades ut som representativ i undersökningen var Humlegölen som var en bra representant för en opåverkad myrgöl, med intressanta arter på sina gungflyn. Natura 2000 Bland de limniska naturmiljöerna i Habitatdirektivet finns både de som ur ett svenskt perspektiv har höga värden och de som har lägre värden (Naturvårdsverket 2003). Dystrofa sjöar anses generellt ej ha så stort värde i Sverige eftersom de inte är speciellt artrika och eftersom det finns gott om dem. I denna undersökning utpekades Humlegölen och Blågölen ut som värdiga representanter för den kategorin, eftersom de är relativt opåverkade. De andra sjötyperna som utpekats stämmer bra in på de naturtyper som även tidigare bedömts viktiga i Sverige. Drögen, Norrbysjön, Järnlunden, Stora och Lilla Rängen är sjöar som stämmer väl överens med flera av nedanstående sjötyper. Följande miljötyper har utpekats som limniska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000 (Naturvårdsverket 2003): - Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden - Oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder - Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska alger - Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation - Dystrofa sjöar och småvatten - Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ - Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation - Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är områden där rödlistade arter förekommer eller kan förväntas förekomma. Limniska nyckelbiotoper har identifierats genom analys av livsmiljökrav hos vattenknutna rödlistade arter (Naturvårdsverket 2003). De biotoper som utpekats som nyckelbiotoper har strukturer eller funktioner som är viktiga för flera rödlistade arter. Nedan följer nyckelbiotoper som finns i och i anslutning till sjöar och vattendrag: - Översilade klippor - Källor och grundvattenmatade utströmningsområden - Strandbrinkar med blottade branter - Öppna stränder (orsakade av ishyvling, vattenståndsfluktuationer eller bete) - Sandstränder (minerogena stränder) - Hävdade strandängar, å- och sjöstränder - Översvämningsskog - Bäckraviner - Forsar och vattenfall - Kvillområden - Blockrika vattendragssträckor - Mynningar och deltan - Småvatten och temporära vatten - Fisktomma sjöar 21

22 Exempel på nyckelbiotoper i Linköpings kommun är inloppen i Roxen och Norrbysjön, Roxens öppna hävdade stränder och källpåverkade sjöar i Mellanbygden och Södra skogsbygden, t ex Gransjön eller Ljusgölen (62). Roxens hävdade stränder är en mycket värdefull miljö för både fåglar, vattenväxter och andra organismer. Många mader har varit hävdade i fler tusen år och är med sin speciella flora och fauna ett livs levande kulturminne. Övriga intressanta miljöer En annan miljö som bör nämnas är vassar. Större och äldre vassar bestående av bladvass är inte helt vanligt. Många arter är beroende av denna miljö, t ex rördrom (sårbar, VU), skäggmes (missgynnad, NT) och flera spindlar och insekter. Denna miljö finns bl a i Roxen. Okalkade sjöar i försurningsdrabbade områden kan vara utarmade av försurningseffekter, men många arter är kalkskyende och vi vet idag inte exakt vilka effekter kalkningen haft. Ölången är ett exempel på en okalkad sjö norr om Roxen. Sjöar med litet avrinningsområde i förhållande till sjöns yta/volym och med lång omsättningstid har ofta relativt opåverkad vattenkvalitet och kan ha en hög biologisk mångfald. Flera sådana finns i kommunen, exempelvis Gransjön, Skärsjön och Drögen. Sänkta eutrofierade sjöar är vanligen mycket påverkade, men kan ändå hysa en rik fauna och flora. I flera fall är det sjöar som intagit något av den roll som de idag utdikade våtmarkerna och småvattnen spelat. Exempel är Hallebysjön påtagligt påverkad, men har en artrik fågelfauna. 22

23 Miljöproblem För naturmiljöerna i sjöar och vattendrag har människan haft en stor negativ påverkan. Förändring av landskapet har gjort att många limniska miljöer har minskat i utbredning, fragmenterats och isolerats. Vattenkvaliteten har förändrats och reglering, exploatering samt markanvändning har gett fysisk påverkan av strand- och vattenmiljöer. De flesta av samhällets verksamheter innebär någon form av påverkan på limniska miljöer. I många fall är påverkan indirekt via effekter på vattenkvaliteten och genom t ex vattenreglering. Miljöproblem kan delas in i kemisk påverkan, fysisk påverkan samt främmande arter. Den kemiska påverkan utgörs framför allt av försurning och övergödning, medan den fysiska framförallt innefattar störningar i hydrologin, vandringshinder, exploatering av stranden m m. Främmande arter innefattar t ex insättning av signalkräftor eller ofrivillig introduktion av arter som vattenpest. Vattenkvaliteten är en avgörande faktor för bevarandet av många arter och livsmiljöer och man har också gjort mycket för att förbättra detta med reningsverk, minskad mängd av försurande ämnen, kalkning och åtgärder mot näringsläckage. Påverkad vattenkvalitet innebär fortfarande ett allvarligt hot mot många vattenmiljöer, men påverkan i den fysiska miljön har fått för lite plats i miljödebatten och måste få en mer framträdande plats i naturvården. Påverkan på fysiska miljöer i och vid sjöar och vattendrag innebär ofta en störning på de funktioner och strukturer som behövs för att upprätthålla vattenmiljöernas ekologiska funktion och dess kvalitet som livsmiljö för vattenberoende arter. De allvarligaste hoten i vattensystemen utgörs av de som påverkar vattenföring, strandzoner, bottnar, vattenkvalitet och artsammansättning (Naturvårdsverket 2003). Nedan belyses problem med verksamheter som kan hota vattenmiljöers naturvärden. Skogsbruk Skogsbruket har en stor påverkan på de fysiska livsmiljöerna, inte minst p g a att det är så storskaligt i den skogsmiljö många sjöar finns. Exempel på problem är (Naturvårdsverket 2003): - Avverkning av den strandnära skogen ger ökad instrålning och temperatur i vattnet, fysisk störning i strandmiljön, förändrat lokalklimat och hydrologi samt minskad mängd död ved i vattnet - Markavvattning och skyddsdikning ger ökad avrinning, risk för erosion, grumling, igenslamning av bottnar och förändrad hydrologi i närmiljön - Vandringshinder vid skogsbilvägar och överfarter - Försämrad vattenkvalitet p g a humus, surt markvatten, näringsämnen, eller eventuellt också bekämpningsmedel De flesta sjöarna i kommunen påverkas av skogsbruk på något vis. Jordbruk Jordbrukets fysiska påverkan på vattenmiljöerna är påtaglig och effekterna av de senaste 200 årens jordbrukslandskap med dräneringar m m kommer att kvarstå en lång tid. Bibehållande av de införda förändringarna samt ytterligare effektivisering utgör ett hot mot kvarvarande vattenmiljöer. Det skall ändå nämnas att djurhållning och långvarig 23

24 hävd av strandmiljöer är en förutsättning för många hotade arter. Bete och slåtter är vanligen en bra mänsklig påverkan för strand- och vattenmiljön. Hot mot livsmiljöerna kan t ex vara följande (Naturvårdsverket 2003): - Invallning och uppodling av översvämningsområden - Kanalisering av vattendrag eller rensning påverkar vattnets naturliga fluktuation - Röjning av skyddande vegetation, buskar och träd vid stranden - Minskad djurhållning och hävd ger igenväxning i strandzonen - Försämrad vattenkvalitet, läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel Dessa problem finns vid många av kommunens sjöar, men det finns också kvar många hävdade miljöer i jordbrukslandskapet som har höga naturvärden. Vattenkraft, sänkning och reglering En ostörd hydrologi och naturliga fluktuationer i vattenstånd är en av de viktigaste faktorer som skapar det mångformiga organismsamhället som kan finnas i sjö och strand. Förändras detta minskar mångfalden. Vanliga förändringar är sänkningar, dikning i avrinningsområde, förändrad hastighet i avrinning m m. Mindre än 10% av de undersökta sjöarna har opåverkade utlopp och ännu färre har helt eller nästan helt ostörd hydrologi. Humlegölen är en av få sjöar som ej har sänkts eller påverkats på annat sätt i utloppet. På gungflyna har man hittat orkidén ängsnycklar. Ostörd hydrologi är viktigt för många arter i stranden och i vattnet. 24

25 Flera av de större sjöarna i kommunen påverkas av vattenkraftsreglering, medan de mindre sjöarna i först hand är sänkta och/eller har ett dikat avrinningsområde. Vattenkraftsreglering kan leda till t ex dränkning/torrläggning av våtmarks- och strandområden, torrläggning av vattendragssträckor med förlust av naturliga lekplatser för t ex fisk, fragmentering av miljön och vandringshinder. Ändrad flödes- och vattennivårytmik innebär förlust av miljöer som skapas av vattenståndsfluktuationer och utarmar mångfalden. Inom kommunen finns vattenkraftsrelaterade problem främst i Motala ströms huvudfåra och i Stångåsystemet. Exploatering Exploatering av strand- och vattenmiljöer medför en påtaglig påverkan på natur i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Bland hoten från exploatering kan nämnas vägar, vandringshinder, dagvatten, bostadsbyggen, bryggor, badanläggningar, grus-, torv- eller vattentäkt, muddring av sjöbottnar eller åmynningar som ger grumling och förändrad bottenstruktur, ökat slitage i anslutning till t ex bostäder eller badanläggningar, buller och fysisk störning från trafik, båtar, vattensport eller annan verksamhet, försämrad vattenkvalitet, utsläpp, minskade flöden, förändrad strandmiljö vid t ex förstärkningar, anläggning av gräsmattor, eller borttagande av vegetation. Detta problem finns på flera håll i kommunen, från trädgårdsdammar som hindrar uppvandring av lekfisk till muddringsverksamhet. Exempelvis kan muddring för båttrafik i mynningsområden vara olämpligt eftersom de områden som har lagrats på med sediment ofta utgör en nyckelbiotop (se rubriken Värdefulla miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag). Fiske Fiske innebär exempelvis hot som inplantering av främmande arter och stammar med ändrade konkurrensförhållanden och spridning av sjukdomar, överfiske på eller bifångst av känsliga stammar eller arter samt överfiske med nät. Utsättning av kräftor i småvatten och sjöar kan slå ut flodkräfta och sprida sjukdomar. Sjöfart och båtliv Sjöfart och båtliv kan i vissa fall innebära hot mot sötvattensmiljöer, t ex: - Bryggor, marinor och hamnanläggningar (exploatering) - Muddring i farleder och hamnar orsakar grumling och förändrad bottenstruktur - Ökat slitage i vattensystem med kraftig turism - Störning, buller från båtmotorer och vattensport, mänsklig störning vid strandhugg - Försämrad vattenkvalitet, läckage från båtmotorer, risk för avloppsutsläpp och föroreningar Vandringshinder Vandringshinder är ett fysiskt problem som är till stort förtret för bl a fisk. Exempel på arter som försvunnit från kommunen eller påverkats negativt av vandringshinder är lax (sårbar, VU), öring, harr, asp (sårbar, VU) och färna (missgynnad, NT). Vandringshinder hindrar fisk att nå sina lekplatser och minskar spridningsmöjligheter för fisk och många smådjur som inte har något flygstadium i sin livscykel. 25

26 Försurning När surt nedfall faller över land och vatten kan det neutraliseras med kalk som finns i jord eller vatten. Om det är fattiga jordar, som norr om Roxen, kan inte det sura nedfallet neutraliseras och det blir risk för skador. Effekten av försurning blir att mångfalden utarmas. Exempel på försurningskänsliga arter är mört, dagsländor, kräftdjur, musslor och snäckor. Hos många arter är det reproduktionen som störs först. För att dämpa försurningseffekten kan man kalka en sjö, men det har inte bara goda effekter. Kalk i sig kan ge störning i ekosystemet. I kommunen är det i princip bara norr om Roxen det finns problem med försurning och några sjöar kalkas idag. Ungefär en tredjedel av kommunens 220 sjöar ligger i ett försurningsdrabbat område och troligtvis är alla dessa påverkade på något vis. Vandringshinder utgör en stor påverkan. På bilden visas Järnlundens utlopp. Eutrofiering Eutrofieringseffekter uppstår när näringsrikt vatten med framförallt fosfor sköljs ut i sjöar. Läckage från åkrar är en av de stora bidragande orsakerna. Eutrofiering ger generellt en minskad mångfald. Artsammansättning hos plankton, fiskar och andra djurgrupper förändras och generellt får man en mer ensartad sjö. Planktonproduktionen ökar och när dessa bryts ned kan syrebrist uppstå. Syrebrist leder till en ogästvänlig miljö för såväl fiskar som andra djur och växter. Syrebristen i sig ger dessutom på kemisk väg ett ökat läckage av näring från bottensediment. Detta och andra mekanismer gör så att eutrofiering kan bli en ond cirkel. Av de undersökta sjöarna är ca en tredjedel opåverkade av eutrofiering och resten mer eller mindre påverkade. Det är inte helt lätt att åtgärda eutrofiering. Exempel på åtgärder är att minska läckage från jordbruksmark och att förbättra avlopp. Inom jordbruket kan man använda fånggrödor, ha skyddszon mot sjöar och vattendrag, ha en bra gödselhantering m m. Man kan även använda biomanipulation för att minska näringens effekter. T ex kan man gynna stora vattenväxter som nate och hornsärv som tar upp näring och stabiliserar sedimenten så att läckage från bottnar blir mindre. Även om man tillför mindre näring till en sjö kan den fortsätta att vara gödd i många år. Fosfor kan finnas kvar i sedimenten och läcka långt efter att tillförseln av näring avstannat. 26

27 Humus Humus kan sköljas ut i sjöar efter en skogsavverkning, vilket påverkar växter och djur i sjön. Troligtvis påverkas de flesta av kommunens sjöar av detta, men den biologiska effekten är svår att bedöma. I första hand är det klarvattensjöarna som är känsliga för detta. För att lindra detta bör skogsbruket ske försiktigt i sjöarnas omgivning och avrinningsområde, i synnerlighet i anslutning till klarvattensjöar. Påverkan och förändring i stranden Olika typer av ingrepp i stranden är inte bra eftersom det vanligtvis är den artrikaste delen i en sjö och precis i övergången land-strand har många organismer förlagt en viktig del av sin livscykel. Igenväxning av strandmiljön med växter som inte hör hemma där är inte heller bra. Främmande arter Introduktioner av främmande arter är inte bra eftersom det rubbar ekosystemet i en sjö eller kan medföra sjukdomar. Introduktion av signalkräfta har lett till en kraftig tillbakagång av vår inhemska flodkräfta. I övrigt är effekten av introduktion av främmande arter inte alltid överblickbar och konsekvenserna är svåra att förutspå i förväg. Rekreation och friluftsliv För friluftslivet är det Järnlunden, Rängensjöana, Ärlången, Drögen, Hövern, Sätrasjön och Roxen som bedömts ha betydelse för flest personer, i form av möjlighet till t ex bad, fiske, vistelse i oexploaterad natur, fågelskådning, båtliv med mera. Även Svinstadsjön och Storsjön är viktiga och Sträp kommer troligtvis att bli populär efter den restaurering som ska ske. Alla de andra sjöarna anses också betydelsefulla för friluftslivet, men spelar kanske inte riktigt lika stor roll för den breda allmänheten. Under rubriken Rekreation och mänskligt nyttjande under sjöbeskrivningarna nämns rekreationsmöjligheter sporadiskt. Endast uppenbara möjligheter har tagits med, t ex badplats och fågeltorn. Alla sjöar erbjuder rekreation, men olika människor har olika syn på detta. Somliga föredrar att fiska eller bara vistas i en orörd natur, medan andra människor föredrar något annat. Bevarandeåtgärder Under rubriken Bibehållande av värden under varje sjöbeskrivning nämns sådant som kan gynna sjöns naturvärden. Ett antal punkter som identifierats är följande: - Hydrologin får aldrig störas eftersom det har allvarliga effekter på den biologiska mångfalden. - Hävdade stränder (främst betade) behöver fortsätta att hävdas och ibland behöver hävden öka. Hävdade mader är värdefulla och i många fall kan miljön förbättras genom att t ex djuren tillåts gå längre ut mot vattnet, viden röjs eller betestrycket höjs. Det finns flera tidigare hävdade mader som håller på att växa igen och flera av dessa bör också hållas öppna. Störd hydrologi, eutrofiering och utebliven hävd hotar dessa, men med bl a hävd kan detta åtgärdas och miljötypen bibehållas. 27