Stadsbyggnadskontoret Nämndsekretariatet. Handläggare Jenny Holmberg Tid: 15:40-16:10. Plats: Bolindersalen, Tekniska nämndhuset

Transkript

1 Handläggare Jenny Holmberg Minnesanteckningar från Minnesanteckningar från stadsbyggnadsnämndens möte stadsbyggnadsnämndens möte med rådet för funktionshinderfrågor med rådet för funktionshinderfrågor Sida 1 (6) Tid: Kl. 15:40-16:10 Plats: Bolindersalen, Tekniska nämndhuset Närvarande: Funktionshinderrådet: Jan Lamby (HSO/HRF), ordföranden Amir Amirriazi (DHR) Bengt Håkansson (HSO/Elöverkänsligas förening i Stockholms län) Lasse Persson (HSO/Neuroförbundet) Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Nämndens ordinarie ledamöter: Roger Mogert (S), ordföranden Annika Johansson Hansson (S) Cecilia Obermüller (MP) Martin Hansson (MP) Sebastian Wiklund (V) Mikael Lind (M) Joel Laurén (M) Björn Ljung (FP) Erik Slottner (KD) Nämndens ersättare: Jimmy Lindgren (S) Berit Nyberg (S) Eva Risberg (S) Ewa Larsson (MP) Haval Murad (MP) Arne Genschou (M) Hans Breismar (M) Peter Backlund (FP) Christina Linderholm (C) Tjänstemän: Dessut närvarade stadsbyggnadsdirektören Anette Scheibe Lorentzi, biträdande stadsbyggnadsdirektör Niklas Svensson, nämndsekreterare Jenny Holmberg och Joel Sand, borgarrådssekreterare Felix Antman Debels, samt stadsbyggnadskontorets avdelningschefer och handläggande tjänstemän.

2 Sida 2 (6) Minnesanteckningar från rådets möte med stadsbyggnadsnämnden 1 Presentation av nämndledamöter och rådsmedlemmar Nämndens ledamöter och rådets medlemmar presenterar sig. 2 Rådets frågor till nämnden 1..1 Elöverkänslighet Rådet har under det senaste året presenterat dokumentation på de problem s uppstår av vagabonderande ström och starka magnetfält, bl.a. kring elnätsstationer. Erfarenheterna när det gäller de senare har visat att det inte främst handlar själva elnätstationens slutande skal, utan mer kabeldragningen. Till största delen rör dessa frågor åtgärder på allmän mark, s staden har rådighet över. Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Hur hanterar staden synpunkter från planprocessen och vilken kontroll utövas över att de gränsvärden s utlovas i planbeskrivning uppnås? Bygglovsavdelningens avdelningschef Mats Kager svarar att de flesta av transformatorstationerna tillkmer utan detaljplan. Det är undantag att detaljplaner har gränsvärden. Boverkets byggregler, BBR, anger inga gränsvärden utan det är upp till byggherren själv att ansvara för att gränsvärden följs. Den nämnd s har beslutanderätt i frågan är miljö- och hälsoskyddsnämnden efters gränsvärden främst är en hälsofråga Boverkets rapport 2015/28 Åtgärder s kan undantas från krav på bygglov Rådet har tagit del av stadens svar på den preliminära rapporten. De invändningar s staden anför instämmer rådet i. Efter genläsning av den slutliga versionen av rapporten, kvarstår enligt vår bedömning de flesta av dessa invändningar. Vi kan liks staden se att i de fall

3 Sida 3 (6) anmälningsplikten kvarstår även lovbefrielse införs, så minskar inte stadens administrativa börda. Bara administration kan minska och man därmed fördela resurser till annan tillsyn, kan vi se att förslagen kunde innebära en förbättring. Rådets invändningar rör: Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Mindre tillbyggnader För balkonger skriver Boverket själv i konsekvensanalysen (s 43) att tillgängligheten riskerar att inte bli beaktad bygglov ej krävs. En balkong är ju också en konstruktion och innebär oftast ett ingrepp i bärande delar; det verkar konstigt att man ska släppa på lovplikten här. Till vår förvåning något s staden inte uppmärksammar. För balkonger (liks för flera andra av de åtgärder s finns med i rapporten) s ska bli bygglovbefriade, så anförs att kmunen kan påtala och kräva rättelser i efterhand. Det torde bli mycket svårt att för att inte säga öjligt att kräva att en balkong s byggts otillgänglig ska byggas. Det kan ju kräva breddade dörröppningar, ändring av balkongernas höjd. Dvs. i praktiken att göra hela projektet. - Transformatorstationer (nätstationer) Sås vi skriver ovan så finns det starka skäl att behålla bygglovkravet för dessa anläggningar, ut de allra minsta. - Väderskydd Här ansluter sig staden till Boverkets slutsatser och accepterar förslaget. Boverket skriver i Allmänna konsekvenser (sid 44) att Väderskydd är relativt enkla att rätta till i efterhand. Detta låter märkligt då väderskydden i ökande utsträckning (inte minst i Stockholm) förses med fattande teknisk utrustning i form av belysning och elektroniska skyltar av olika slag; högtalarutrop mm. Allt s också innebär en förbättrad anpassning till personer med funktionsnedsättning. En flytt eller ändring blir då både dyrbar och besvärlig. Är nämnden beredd att ställa sig bak våra synpunkter?

4 Sida 4 (6) Bygglovsavdelningens avdelningschef Mats Kager informerar att stadsbyggnadskontoret i sitt remissvar är kritiska till ett flertal åtgärder s behandlas i Boverkets rapport. Mats Kager berättar att det är svårt att förutse vilka åtgärder s kmer få stor allmän påverkan. Det kmer fortfarande att behövas anmälan för mindre tillbyggnader gällande säkerhet, men frågor utformning, insyn m.m. kmer inte att behandlas bygglovsplikten försvinner. Endast de mest flagranta åtgärderna kmer att beivras. Gällande avskaffandet av bygglovsplikt för väderskydd informerar Mats Kager att bygglovsprövningen inte gör så stor skillnad i dagens hantering, utan fungerar mest s en administrativ process. Det torde i de allra flesta fall vara kmunen s upplåter marken för väderskydden och s därmed kan styra över utformning och placering. Däremot anser kontoret att lovbefrielsen för väderskydd endast bör gälla på allmän plats, där de s Boverket påpekar kan bedömas s planenliga. Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Stadsbyggnadsnämndens ordföranden Roger Mogert informerar att stadsbyggnadsnämnden är eniga med kontorets yttrande över Boverkets rapport Skillnadernas Stockholm rapport från kmissionen för social hållbarhet Rapporten tar upp begreppet social hållbarhet, och går igen de skillnader s finns i ohälsotal, utbildning, sysselsättning m.fl. mellan stadsdelarna. Enligt vår uppfattning är ett kardinalfel att man inte med ett ord berör situationen för medborgare med funktionsnedsättning. Man konstaterar i inledningsavsnittet att det inte finns någon vedertagen definition av begreppet social hållbarhet. Sedan börjar man ett resonemang hur en sådan definition skulle se ut. Vi menar att en sådan definition måste inkludera personer med funktionsnedsättning; dvs. att ett social hållbart samhälle innebär att full delaktighet råder för alla medborgare. Trots de framsteg s gjorts, är vi fortfarande rätt långt från ett samhälle där personer med funktionsnedsättning kan delta s fullvärdiga medborgare i alla sammanhang. Det gäller både

5 Sida 5 (6) ekoniska förhållanden s möjligheten att delta i alla verksamheter, i det politiska livet osv. Om utjämning ska ske mellan stadsdelarna, så vore det också intressant att se hur fördelningen ser ut när det gäller specialbostäder enligt SoL/LSS. Samt hur en jämn fördelning ska åstadkmas. Rådet återkmer till ett tidigare framfört krav på att det ska finnas en central genförandegrupp, så att en jämnare spridning på nya sådana bostäder kan åstadkmas. Personer med behov av sådana bostäder borde ha samma möjlighet s andra medborgare att välja var det vill bosätta sig. Tänker SBN i sitt remissvar lyfta denna aspekt på definitionen av social hållbarhet? Är Stadsbyggnadsnämnden och förvaltningen beredda att tillskapa en central genförandegrupp för att få fram bostäder enligt SoL/LSS? Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Stadsbyggnadsnämndens ordföranden Roger Mogert anför att tillgänglighet borde ingå i begreppet social hållbarhet efters förbättringen av funktionshindrades situation är viktigt för att man ska kunna uppnå jämlikhet. Roger Mogert informerar vidare att kmunstyrelsen, i samarbete med socialnämnden och stadsdelsnämnderna har fått i uppdrag i budgeten att utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSSS och SoL kan säkerställas. 3 Nämndens frågor till rådet 1.11 Berit Nyberg (S) frågar rådet dem har vänt sig till SL tunnelbanestängningarna där utgångar stängs? Amir Amirriazi, rådsmedlem och representant för föreningen DHR, föreningen för ett samhälle utan rörelsehinder, berättar att det verkar ha skett en miss i diskussionen mellan förvaltningen och politiker. DHR har uttalat sig det så mycket s de har kunnat. 1.2 Erik Slottner (KD) anför att 5% av större exploateringsprojekt, det vill säga projekt s har fler

6 Sida 6 (6) än 100 bostäder, ska vara LSS och gruppboenden. Det finns tydliga tillgänglighetskrav men ibland kräver ständigheter avsteg. Erik Slottner frågar rådet dem är nöjda med stadsbyggnadskontoret eller de anser att brister finns i måluppfyllelsen. Rådets ordförande Jan Lamby berättar att dem inte har sett att målet har uppnåtts. Den högsta andelen de har sett är 2,25% och skedde på Kungsholmen. Vidare svarar Jan Lamby att rådet ibland inte fått möjlighet att yttra sig gällande större projekt och utvecklingsråden, och lyfter problemet med Hagastadens nivåskillnader s ett exempel. När rådet inte fått möjlighet att yttra sig menar Jan Lamby att det är särskilt viktigt att man ser till att regelverken följs. 1.3 Haval Murad (MP) frågar rådet hur stor andel av befolkningen s är elkänsliga. Godkänt dokument - Jenny Holmberg, Stockholm, , Dnr Bengt Håkansson, rådsmedlem och representant för föreningen HSO, Elöverkänsligas förening informerar att ungefär 3,2-3,5% anger att dem är elöverkänsliga i socialstyrelsens rapport. I Skåne genfördes en annan undersökning där man breddade frågan till hur många s känt besvär relaterat elöverkänslighet de senaste 14 dagarna, och i det fallet var siffran 16%. 4 Avslutning Stadsbyggnadsnämndens ordförande Roger Mogert (S) avslutar mötet med att tacka rådet för att de kmit i dag. Rådets ordföranden Jan Lamby tackar nämnden för mötet. Vid anteckningarna Jenny Holmberg