Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr
|
|
- Anna Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid , kl. 09:00-12:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 1 av 40
2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendeförteckning 1 Upprop 2 Val av justerare Enligt kommunstyrelsens reglemente ska en person utses till att justera protokollet tillsammans med ordföranden. Sekreteraren lämnar förslag på justeringsperson 3 Tillkommande eller utgående ärenden 4 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun 5 Regionalt stomcykelnät 6 Dialog om Lerums kommuns engagemang i Garveriet i Flodas utveckling 7 Avtal med partners för Växtrum i Lerum Innovationssluss för hållbar kommunutveckling, införandeprojekt 9 Lerums kommuns värdegrund för ledarskapet Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 2 av 40
3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 Workshop Jag är Lerum Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 3 av 40
4 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 Upprop 2 Val av justerare Enligt kommunstyrelsens reglemente ska en person utses till att justera protokollet tillsammans med ordföranden. Sekreteraren lämnar förslag på justeringsperson 3 Tillkommande eller utgående ärenden 4 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar godkänna verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun. Sammanfattning Lerum har avtalad samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst runt lokalt folkhälsoarbete. En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Detta innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Insatsområdena för 2018 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)-arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 4 av 40
5 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om verksamhetsplan för det lokala folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun 5 Regionalt stomcykelnät KS Förslag till beslut Kommunstryrelsen arbetsutskott noterar informationen om arbetet med det regionala stomcykelnätet. Sammanfattning Inom Göteborgsregionen har vi en god cykelinfrastruktur inom tätorterna, men saknar ofta länkar som kopplar ihop tätorter och kommuner med varandra. GR har därför samlat medlemskommunerna och arbetat fram ett koncept för stomcykelnät inom regionen. Ett koncept för regionala stomcykelstråk kan öka cykelns status som regionalt transportslag, genom ökad framkomlighet och kortare restider, högre säkerhet och komfort. Projektets syfte är fler regionala pendelresor med cykel och kollektivtrafik, samt färre bilresor. Koncept för regionalt stomcykelnät utgörs av en gemensam standard som beskriver dels tekniska, infrastrukturella kvaliteter av cykelvägnätet men också funktioner som beskriver hur det ska vara att cykla. Utpekat stomcykelvägnät genom Lerums kommun är längs med E20 stråket. Under hösten 2017 ska arbetet förankras i GRs medlemskommuner. Nästa steg i arbetet är att genomföra stråkstudier för respektive cykelstråk, tidsplanen för detta är ännu okänd Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om regionalt stomcykelnät Översiktskarta stomcykelnät GR Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 5 av 40
6 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott 6 Dialog om Lerums kommuns engagemang i Garveriet i Flodas utveckling KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Förvaltningen önskar dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott angående kommunens framtida engagemang i utvecklingen av Garveriet i Floda. Underlag i ärendet kommer att presenteras under mötet. Handlingar i ärendet Dialog gällande Lerums kommuns engagemang i Garveriet i Floda 7 Avtal med partners för Växtrum i Lerum KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner sponsringsavtal för Växtrum i Lerum 2018, 2019 och 2020 med Sparbanksstiftelsen Alingsås, Made af Säfwenberg samt Ica Kvantum i Lerum. Sammanfattning Förvaltningen har upprättat tre partneravtal för genomförande av Växtrum i Lerum 2018, 2019 och Eftersom avtalet innebär att partner medfinansierar Växtrum, måste kommunstyrelsens arbetsutskott godkänna avtalen. Lerums kommuns och partners åtaganden framgår av avtalen. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om avtal med partners för Växtrum i Lerum Innovationssluss för hållbar kommunutveckling, införandeprojekt KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 6 av 40
7 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanfattning Lerums kommun driver ett Vinnova-finansierat projekt som går ut på att införa en så kallad innovationssluss. Projektet har fått namnet Idérum. Idérum syftar till att tillvarata idéer som kan implementeras till innovationer i syfte att förbättra kommunens kärnverksamheter samt att öka innovationskraften med fokus på Vision Förvaltningen önskar föra dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott samt göra en muntlig redogörelse avseende projektet. Handlingar i ärendet Dialog om innovationsprojektet Idérum 9 Lerums kommuns värdegrund för ledarskapet KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning Som ledare är du en bärare av den värdegrund och det arbetsgivarvarumärke Lerums kommun står för. Värdegrunden för ledarskapet vilar på visionens tre ledord hållbarhet, kreativitet och inflytande. Handlingar i ärendet Dialogskrivelse om ledarskapet i Lerums kommun 10 Workshop Jag är Lerum KS Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar notera informationen. Sammanfattning I syfte att öka attraktiviteten för Lerums kommun som arbetsgivare har förvaltningen under 2017 arbetat med att ta fram ett arbetsgivarvarumärke. För att öka kännedomen och delaktigheten kring arbetsgivarvarumärket genomförs en workshop med förtroendevalda. Handlingar i ärendet Dialogskrivelse om workshop "Jag är Lerum" Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 7 av 40
8 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (8) Kommunstyrelsens arbetsutskott Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 8 av 40
9 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun KS Sida 9 av 40
10 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Dnr KS Karin Gertzen karin.gertzen@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar godkänna verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun. Sammanfattning Lerum har avtalad samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst runt lokalt folkhälsoarbete. En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Folkhälsoarbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Insatsområdena för 2018 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)- arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 10 av 40
11 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Dnr KS Bakgrund Lerums kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst har tecknat nytt avtal runt samverkan och samfinansiering av gemensamma folkhälsoinsatser i Lerums kommun för perioden Förutsättningar för samverkan är det övergripande målet för Sveriges nationella folkhälsopolitik, Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland och Lerums kommuns Vision En plan med budget och insatser ska årligen tas fram inom ramen för avtalet. Folkhälsoarbetet är en del i kommunens arbete med Social hållbarhet och tar därför sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Med anledning av detta har de lokala folkhälsomålen strukturerats utifrån de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Insatsområdena för 2018 är: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier, ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)- arbete i Lerum samt interna och externa initiativ för ökad social hållbarhet. Ekonomi Parterna svarar gemensamt för finansieringen av insatser utifrån årlig plan samt lön och omkostnader för en heltid folkhälsostrateg. Fördelningsprincipen för finansieringen är hälften vardera för HSN och kommunen. Hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen ersätter för perioden , vardera kronor per år. Kommunens insatser inom verksamhetsplanen ligger på kr. Dessa finns inom förvaltningens budget och samlas inte i en gemensam pott. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Sida 11 av 40
12 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Dnr KS Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Alla mål i verksamhetsplanen är bekönade för att stödja en uppföljning fördelat på kön. Dessutom är individbaserad statistik könsuppdelad där det är möjligt. Det är viktigt att kunskapen om eventuella skillnader och likheter mellan könen synliggörs och används som kunskapsunderlag i arbetet med målen. Planen är utformad så att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med vilket gör att den ska komma flickor och pojkar, kvinnor och män till gagn. Beslutsunderlag Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun, KS Beslutet ska skickas till Anders Lindgren, tf utvecklingschef Karin Gertzén, verksamhetsutvecklare Stab och utveckling Anders Lindgren Tf Utvecklingschef Karin Gertzén Verksamhetsutvecklare Sida 12 av 40
13 Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2018 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun 1 Sida 13 av 40
14 Mål för det gemensamma folkhälsoarbetet Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionfullmäktiges mål Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är den gemensamma vägvisaren för Västra Götalands utveckling. Invånarna i Västra Götaland ska ha goda möjligheter att utvecklas bland annat genom utbildning och arbete. Utbildning och arbete är två av de viktigaste faktorerna för att minska skillnader i hälsa och bryta utanförskap. Ett verktyg i det arbetet är dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Kommunens mål Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år Visionens huvudrubrik - Sveriges ledande miljökommun med ledorden hållbarhet, kreativitet och inflytande, har valts för att de ansetts som viktiga hörnpelare i ett hållbart samhälle. Ett hållbart samhälle innebär en utveckling av samhället som tillgodoser varje människas grundläggande behov, kulturellt, socialt och miljömässigt, utan att frånta kommande generationers möjligheter till detsamma. Kommunfullmäktige i Lerum har fattat ett inriktningsbeslut för arbetet med social hållbar utveckling. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i de fem sociala hållbarhetsprinciperna. Vilket innebär att det inte finns strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening. Folkhälsoarbetet är en del i kommunens arbete med Social hållbarhet. Hälsa Hälsa handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Minskade hälsoskillnader stärker den sociala hållbarheten. Sociala förutsättningar såsom möjlighet till utbildning och minskad fattigdom har stor betydelse för utveckling av god hälsa. Ändå förknippar vi ordet hälsa oftast med frånvaro av sjukdom. På fråga vad som är viktigast för oss människor, vad vi önskar mest i livet, svarar vi oftast att ha hälsa. Detta indikerar att för de flesta av oss är det ett synnerligen eftertraktat tillstånd. Mål folkhälsoarbetet Öka andelen kvinnor och män som rör sig - fokus tillgängliga bostäder, aktiva transporter och grönområden Öka andelen kvinnor och män som äter S.M.A.R.T1 - fokus invånare Minska andelen missbrukande kvinnor och män - fokus alkohol, tobak och cannabis Inflytande Möjligheten att utöva inflytande över sin livssituation är en grundläggande förutsättning för upplevelsen av delaktighet i samhället och utgör en grund för tillit. Människor ska ha möjlighet att delta i formandet av det samhället de är del av och beroende av. 1 S=större andel vegetabilier, M=mindre andel tomma kalorier, A=andelen ekologiskt ökar, R=rätt kött och grönsaker, T=transportsnålt 2 Sida 14 av 40
15 Kompetens Att känna sig kompetent, lita på sin egen förmåga och kapacitet är centralt för att vi ska må bra och våga utvecklas som individer. Det handlar om att säkra att varje individ och grupp har möjlighet att vara bra på något och att, utifrån individuella förutsättningar, utvecklas för att bli ännu bättre. Därigenom stärks individers egenmakt att själva bidra till att få sina behov uppfyllda. I dagens samhälle är fortfarande formell utbildning följt av förvärvsarbete viktigt, även om vi kan se att fler hittar andra arenor och vägar för att skaffa sig kompetens. Mål folkhälsoarbetet Minska ohälsa bland unga kvinnor och män - fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Opartiskhet Att bli opartiskt behandlad är lika viktigt i möten med myndigheter som med andra människor. Dels handlar det om rättsäkerhet, att vara lika inför lagen, dels att vi ska bli bemötta utifrån dem vi är som individer utan att drabbas av diskrimineringen. Opartiskhet handlar om att bekräfta att alla människor har samma rättigheter och lika värde och därmed ska behandlas jämlikt oberoende av faktorer som kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Detta gäller såväl individer emellan som mellan individer och organisationer. Mål folkhälsoarbetet Ökat socialt deltagande - fokus äldre kvinnor och män samt mötesplatser Mening Mening handlar om att uppleva en tydlig känsla av varför en organisation eller en samhällsstruktur behövs, och för individen att uppleva varför denne behövs som en del av samhället. Mening omfattar att man säkerställer det ärliga uppsåtet i motiv och handlingar och transparens i samhället. Meningsfullhet kan skapas på många sätt och i olika sammanhang. En förutsättning är att det finns tillit, såväl till andra människor i samhället som till myndigheter och det politiska systemet. Meningsfullhet påverkas av hur man på individ- och samhällsnivå upplever att de utmaningar man ställs inför är värda att engagera sig i. Fokus Både Hälso- och sjukvårdsnämnd Väst och Lerums kommun har tydligt uttalat fokus inom området fullföljda studier. Med utgångspunkt i detta planerar parterna att fokusera på och utveckla arbetet med Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier under perioden Sida 15 av 40
16 Gemensam folkhälsobudget för verksamhetsåret 2018 HSN Kommunen Totalt Budget Budget Budget totalt HSN kommun Projektledning Följeforskning FOU Väst Uppstart ny familjecentral i Lerum (lokalkostnad) Utveckling föräldrastödsarbete Interna och externa initiativ * Totalt HSN Kommun Insatsområden Minska ohälsan bland unga kvinnor och män Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier Minska andelen missbrukande kvinnor och män ANDT-arbete i Lerum Flexibel pott för ökad social hållbarhet Verksamhetsutvecklare Tjänst Verksamhetsutvecklare social hållbarhet/folkhälsa Totalt Sida 16 av 40
17 *Kommunens motfinansiering hänvisas till kommunens föreningsbidrag. Gemensamma insatser Mål Vad? Minska ohälsan bland unga kvinnor och män Fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Hur? Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier Plattform Lerum Bakgrund: Kommissionen för jämlik hälsa ser ojämlikhet i hälsa som ett resultat av samspelet mellan individ och samhälle, där såväl individ som samhälle har ett ansvar. Resurser centrala för hälsa genereras av individer själva och deras familjer, men olika välfärdsstatliga institutioner är också betydelsefulla genom att tillhandahålla kollektiva resurser. De kollektiva resursernas tillgänglighet och kvalitet blir särskilt viktiga för de grupper som har mindre av resurser och handlingsutrymme. När det gäller förslag för att skapa mer jämlika livsvillkor har Kommissionen identifierat 7 livsområden där olika former av resursbrister kan vara mest avgörande för jämlik hälsa. Två av dessa sju livsområden är 1) Det tidiga livet; 2) Kunskaper, kompetenser och utbildning. Indikatorer/uppföljning Långsiktiga indikatorer: Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasieskolan. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Geografiska skillnader på andelen med eftergymnasial utbildning. Effektmål att utvärdera: Högre andel elever godkända betyg från grundskolan. Minskat antal avhopp från gymnasiet. Minskad frånvaro Ökad upplevelse av förbättrat stöd från vårdnadshavare. Ojämlikhet genom olika möjligheter i det tidiga livets villkor medför att barn har skilda förutsättningar att utvecklas. Under de första levnadsåren läggs grunden för barnens fysiska, sociala, psykiska och kognitiva förmågor. Inriktningen för att åstadkomma en god och jämlik hälsa bör därför vara att skapa, stötta och stärka en god start i livet genom att alla barn ges grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla sina förmågor. Viktiga förutsättningar för det är en jämlik mödra- och barnahälsovård, en likvärdig förskola av hög 5 Sida 17 av 40
18 kvalitet samt metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum. Många kommuner, landsting och regioner arbetar aktivt inom de livsområden som är centrala för en god och jämlik hälsa. Fler kommuner, landsting och regioner bör dock prioritera ett långsiktigt och tvärsektoriellt arbete på området. Nationellt är ökad psykisk hälsa hos barn och unga ett prioriterat område. I överenskommelsen mellan staten och SKL gällande riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 åtar sig SKL bland annat att utveckla arbetet inom området tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa med särskilt fokus på synkronisering av insatser från skolväsendet. I Västra Götalands strategi för tillväxt och utveckling betonas att utbildning och arbete är två av de viktigaste faktorerna för att minska skillnader i hälsa och bryta utanförskap. I den handlingsplan för fullföljda studier som tagits fram är målsättningen att Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg. Ett prioriterat område i Lerums kommun är att satsa på tidiga insatser. Beredningen för unga, vuxna och äldre lyfter i sin slutrapport 2016 fram ett antal strategier för att stärka ungas hälsa i Lerum. En strategi är att utveckla samverkan på alla nivåer inom förvaltningen och i samhället. Påbörjat utvecklingsarbete: Sektor Stöd och Omsorg och Sektor Lärande har gemensamt valt att utveckla sektorernas samverkan rörande främjande och förebyggande insatser för att på sikt öka hälsan hos barn och unga samt att fler ska gå ut skolan med godkända betyg. Mål för arbetet har varit att: Ta fram konkreta åtgärder för att nå bättre samverkan runt hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ta fram en hållbar struktur/organisation tillsammans med olika lokala och regionala intressenter och aktörer. En arena för ett lättillgängligt och tvärprofessionellt stöd, som tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras livsvillkor. 6 Sida 18 av 40
19 Under 2017 har sektor lärande och sektor stöd och omsorg genomfört en kartläggning av befintliga insatser till barn och unga och deras familjer, Familjecentralen i Gråbo har utvärderats tillsammans med FOU Väst, studiebesök har genomförts i Kungälv där man arbetar familjecentrerat samt att FOU Väst under hösten 2017 genomför en undersökning i Lerum kring hur vårdnadshavare upplever möjligheten till hjälp och stöd för sitt barn och sig själv. Fortsatt arbete 2018: Plattform Lerum - Familjecentrerat arbetssätt i samverkan för fullföljda studier På ett övergripande plan ska Plattform Lerum ses som en insats i linje med kommunens vision och social hållbar utveckling i kommunen. Utifrån kunskapen från arbetet 2017 kommer ett förslag på åtgärder för bättre samverkan samt en hållbar struktur arbetas fram under hösten 2017/våren Utifrån kunskaperna från förstudien skapa en ny sektorsövergripande intern organisation kring hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till unga och deras familjer. Ett tvärsektoriellt team med hög tillgänglighet för barn och vårdnadshavare ska skapas. Det tvärsektoriella teamet (elevhälsa, socialtjänst, primärvård) ska samarbeta och ge stöd till barn och familjer. Påbörja arbetet med att etablera familjecentraler i alla tre kommundelar. Plattform Lerum ska utarbeta en struktur för ett systematiskt kvalitetsarbete tidigt i utvecklingsprocessen. Kvalitetsarbetet följer den struktur som är väl implementerad i verksamheterna på Sektor lärande. Minska andelen missbrukande kvinnor och män Fokus alkohol, tobak och cannabis Långsiktiga indikatorer: Andelen flickor och pojkar som är intensivkonsumenter av alkohol. Andelen flickor och pojkar som är vanerökare/snusare. 7 Sida 19 av 40
20 Andelen flickor och pojkar som använt narkotika senaste 30 dagarna. Möjlighet att fånga innovativa idéer snabbt och enkelt. ANDT (alkohol, narkotika, dopning, tobak)-arbete i skolan Från om med vårterminen 2017 erbjuds skolorna i Lerums kommun en paketinsats innehållande två delar: en insats riktad mot föräldrar i form av föräldramöte och information, samt en insats riktad till lärare och indirekt elever i form av materialstöd och metodgenomgång i ANDT-frågor. Målet är att alla skolor i Lerums kommun ska ha ett liknande upplägg, där föräldramöten ligger under samma tidsperiod som ANDT-undervisningen. Detta för att föräldrar och barn ska få möjlighet att på ett naturligt sätt ha en dialog kring dessa frågor hemma. Under 2017 nåddes ca 450 föräldrar av informationen och två skolor har använt ANDThandledningen. Under 2018 fortsätter arbetet utifrån ovanstående koncept med ambitionen att fler skolor deltar och att fler föräldrar tar del av informationen. Antal föräldrar som deltagit på informationsmöte. Antal skolor som använt ANDThandledning. Flexibel pott för social hållbarhet För att effektivt och enkelt kunna möta kreativa och innovativa idéer från interna eller externa medarbetare/föreningar/frivilligaktörer skapas en flexibel pott. Ambitionen är att bidra till engagemang och handlingskraft som inte bromsas av omständlig administration. Kriterier för den flexibla potten är att: Alla insatser och aktiviteter som genomförs inom ramen för den flexibla potten ska bidra till och ligga i linje med de sociala hållbarhetsprinciperna och de lokala folkhälsomålen. Medlen sprids till män och kvinnor, flickor och pojkar. De går till verksamhet belägen i lokalsamhället i Lerums kommun. Antal ansökningar projekt/insatser Antal genomförda projekt/insatser Ta tillvara på interna och externa krafter och omsätta dem i handling. 8 Sida 20 av 40
21 Ny typ av verksamhet inom organisationen som man planerar att bibehålla. De når människor på grupp eller befolkningsnivå. Bidragen sprids mellan olika organisationer (idrott, kultur, kyrkor m m). Arbete som påbörjades under 2017 men fortgår under 2018 Mål Vad? Öka andelen kvinnor och män som äter S.M.A.R.T Fokus medborgare 2 Hur? Indikatorer/uppföljning Hållbar Mat Utifrån vision 2025 Gör det lätt att leva klimatsmart planeras aktiviteter runt Hållbar Mat. Hållbar Mat ska utgå ifrån konceptet Från jord till bord och till jord igen. Vilket innebär ett arbete med hela kedjan från odling, transporter, distribution, konsument, restproduktshantering, kompostering och odling igen. Hållbar Mat planeras innehålla föredrag, kurser, utställningar, foodswap, ekomatmarknad med mera. Långsiktiga indikatorer: Andelen kvinnor och män som äter rekommenderat intag av frukt och grönt.2 Inköp av ekologisk mat i offentlig verksamhet uttryckt som procent av totalt matinköp. Uppföljning: Genomfört arrangemang Antal besökare totalt, fördelat på kvinnor och män. Antal deltagande aktörer. Antal kvinnor och män på specifika arrangemang. Andel (%) kvinnor och män som äter frukt och grönsaker fem gånger per dag. 9 Sida 21 av 40
22 Ökat socialt deltagande Äldre kvinnor och män samt mötesplatser Långsiktiga indikatorer: Andelen kvinnor och män med lågt socialt deltagande (åldersindelat). Medborgarnas bedömning av Lerum som en plats att bo och leva på. Fritidsmöjligheter3 (betygsindex) Nätverk för en Socialt hållbar utveckling i Lerums kommun Ett engagemang som startat på frivillig basis i Lerum med Hans Abrahamsson i grunden. Nätverket vill genom olika aktiviteter stötta, inspirera och underlätta för nyanlända och deras familjer att inkluderas i Lerum. Nätverket är ett exempel på hur civilsamhällets kapacitet och engagemang är nyckelfaktorer för framgångsrikt arbete för ett integrerat samhälle. Kommunen ska söka nya vägar för och stärka befintliga kanaler för samarbete med civilsamhället. Att med folkhälsomedel stödja nätverket är ett sätt att göra detta på. Minska ohälsan bland unga kvinnor och män Fokus fler flickor och pojkar med godkända betyg Utvecklingsarbete jämställdhet Kommunen har tagit fram en handlingsplan som tydliggör vad jämställdhetsarbete ska innehålla perioden Prioriteringar inom området är bland annat att bekämpa stereotyper, jämställdhetsanalys, könsrelaterat våld, utbildning och livslångt lärande, stadsplanering och lokal planering samt kultur, idrott och fritid. Förvaltningen och Uppföljning: Genomförda aktiviteter inom nätverket samt deltagande på aktiviteterna. Långsiktiga indikatorer: Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasieskolan. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. Uppföljning: Genomförda insatser utifrån handlingsplanen. Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? Möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? Tillgången till idrottsevenemang? Tillgången till kulturevenemang? 3 10 Sida 22 av 40
23 varje sektor kommer under året att arbeta med prioriteringarna. Medlen som avsätts är tänkta att ytterligare stärka det utvecklinsarbete som bedrivs. 11 Sida 23 av 40
24 Regionalt stomcykelnät KS Sida 24 av 40
25 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Dnr KS Rebecca Greek Rebecca.Greek@lerum.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteskrivelse om regionalt stomcykelnät Förslag till beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott noterar informationen om arbetet med det regionala stomcykelnätet. Sammanfattning Inom Göteborgsregionen har vi en god cykelinfrastruktur inom tätorterna, men saknar ofta länkar som kopplar ihop tätorter och kommuner med varandra. GR har därför samlat medlemskommunerna och arbetat fram ett koncept för stomcykelnät inom regionen. Ett koncept för regionala stomcykelstråk kan öka cykelns status som regionalt transportslag, genom ökad framkomlighet och kortare restider, högre säkerhet och komfort. Projektets syfte är fler regionala pendelresor med cykel och kollektivtrafik, samt färre bilresor. Koncept för regionalt stomcykelnät utgörs av en gemensam standard som beskriver dels tekniska, infrastrukturella kvaliteter av cykelvägnätet men också funktioner som beskriver hur det ska vara att cykla. Utpekat stomcykelvägnät genom Lerums kommun är längs med E20 stråket. Under hösten 2017 ska arbetet förankras i GRs medlemskommuner. Nästa steg i arbetet är att genomföra stråkstudier för respektive cykelstråk, tidsplanen för detta är ännu okänd. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 25 av 40
26 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Dnr KS Bakgrund Inom Göteborgsregionen har vi en god cykelinfrastruktur inom tätorterna, men saknar ofta länkar som kopplar ihop tätorter och kommuner med varandra. I samband med ansökningarna om byggnation av cykelväg på regionalt vägnät, våren 2016, påbörjades dialog om samordning mellan GRs medlemskommuner gällande utbyggnad av regional cykelinfrastruktur. GR ansökte om finansiering för att arbeta fram ett koncept för ett regionalt stomcykelnät via Energimyndigheten, vilken beviljades. Koucky & Partners fick i uppdrag av GR att tillsammans med GR-kommunerna arbeta fram ett koncept för stomcykelnät inom regionen. Under hösten 2016 och 2017 genomfördes en workshopserie inklusive studiebesök till Köpenhamn. Ökat resande med cykel och kollektivtrafik är en förutsättning för att lyckas med omställningen till ett klimatsmart och energieffektivt transportsystem. Ett koncept för regionala stomcykelstråk kan öka cykelns status som regionalt transportslag, genom ökad framkomlighet och kortare restider, högre säkerhet och komfort. Projektets syfte är fler regionala pendelresor med cykel och kollektivtrafik, samt färre bilresor. Förslaget Koucky & Partners fick i uppdrag av GR att tillsammans med GR-kommunerna arbeta fram ett koncept för stomcykelnät inom regionen. Koncept för regionalt stomcykelnät utgörs av en gemensam standard som beskriver dels tekniska, infrastrukturella kvaliteter av cykelvägnätet men också funktioner som beskriver hur det ska vara att cykla. Utpekat stomcykelvägnät genom Lerums kommun är längs med E20 stråket. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Arbetet möjliggör resande med cykel mellan kommunens tätorter, samt till Partille och Alingsås. Kvinnor och barn brukar cykla i större utstäckning än män. Sida 26 av 40
27 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Dnr KS Bedömning Arbetet med regionalt stomcykelnät är i linje med kommunens arbete gällande cykelinfrastruktur. Lerums kommun kan därför ställa sig bakom det framtagna materialet. Tidplan Under hösten 2017 ska arbetet förankras i GRs medlemskommuner. Nästa steg i arbetet är att genomföra stråkstudier för respektive cykelstråk, tidsplanen för detta är ännu okänd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse denna handling Koncept för regionalt stomcykelnät inom GR Arbetsmaterial Översiktskarta föreslaget stomcykelnät Beslutet ska skickas till Rebecca Greek, handläggare Lina Cavallin, enhetschef Sektor samhällsbyggnad Annika Sjöberg Sektorschef Lina Cavallin Enhetschef Sida 27 av 40
28 Status stomcykelnät GR - Översikt Teckenförklaring Befintlig cykelväg Planerad cykelväg, kommun Planerad cykelväg, Trafikverket Cykelväg ej planerad Km 1: Kommungräns Vägnät bil Sida 28 av 40
29 Dialog om Lerums kommuns engagemang i Garveriet i Flodas utveckling KS Sida 29 av 40
30 ÄRENDE FÖR DIALOG 1 (1) Dnr KS Dialog kommunens engagemang Garveriet i Floda Beskrivning Dialog angående kommunens framtida engagemang i utvecklingen av Garveriet i Floda. Underlag i ärendet kommer att presenteras under mötet. Förvaltningsledning Åsa Qvist Ek Näringslivschef Anders Lindgren Tf enhetschef utveckling LERUM1005, vp-2.1, Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 30 av 40
31 Avtal med partners för Växtrum i Lerum KS Sida 31 av 40
32 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Dnr KS Sylvia Dahlén sylvia.dahlen@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om avtal med partners för Växtrum i Lerum Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner sponsringsavtal för Växtrum i Lerum 2018, 2019 och 2020 med Sparbanksstiftelsen Alingsås, Made af Säfwenberg samt Ica Kvantum i Lerum. Sammanfattning Förvaltningen har upprättat tre partneravtal för genomförande av Växtrum i Lerum 2018, 2019 och Eftersom avtalet innebär att partner medfinansierar Växtrum, måste kommunstyrelsens arbetsutskott godkänna avtalen. Lerums kommuns och partners åtaganden framgår av avtalen. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 32 av 40
33 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Dnr KS Bakgrund Växtrum i Lerum är kommunens visionsbärande evenemang och har som övergripande syfte till att invånare och besökare identifierar Lerum som Sveriges ledande miljökommun (Vision 2025). Växtrum i Lerum har arrangerats i tre år, 2015, 2016 och 2017, med Sparbanksstiftelsen Alingsås som huvudpartner. Förslaget Förvaltningen har upprättat förnyelse av tre partneravtal för genomförandet av evenemanget Växtrum i Lerum 2018, 2019 och 2020: med Sparbanksstiftelsen i Alingsås, huvudpartner till ett värde av kr per år. med Aludden Prôvidore/ Made af Säfwenberg, lokal och förtäring i samband med casting, möten med arbetsgrupper, invigning och publika föreläsningar till ett värde av kr per år. med Ica Kvantum i Lerum, växter till ett värde av kr per år. Eftersom avtalen innebär att avtalen medfinansierar Växtrum, måste kommunstyrelsens arbetsutskott godkänna avtalet. Lerums kommun och partners åtaganden framgår av avtalet. Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Nej Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Nej Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Nej Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Påverkar inte målen Att teckna partneravtal för Växtrum i Lerum bidrar till finansiering av Växtrum och har ingen direkt påverkan på jämställdhetsmålen. Sida 33 av 40
34 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Dnr KS Beslutsunderlag Partneravtal med Sparbanksstiftelsen i Alingsås KS Partneravtal med Aludden Prôvidore/Made af Säfwenberg KS Partneravtal med Ica Kvantum i Lerum KS Beslutet ska skickas till Mattias Christenson, marknadsansvarig Sylvia Dahlén, Projektledare Stab och utveckling Åsa Qvist Ek Verksamhetschef Mattias Christenson Marknadsansvarig Sida 34 av 40
35 Innovationssluss för hållbar kommunutveckling, införandeprojekt KS Sida 35 av 40
36 ÄRENDE FÖR DIALOG 1 (1) Dnr KS Utveckling Karin Adamsson Verksamhetsutvecklare karin.adamsson@lerum.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Dialog om innovationsprojektet Idérum Beskrivning Lerums kommun driver ett Vinnova-finansierat projekt som går ut på att införa en så kallad innovationssluss. Projektet har fått namnet Idérum. Idérum syftar till att tillvarata idéer som kan implementeras till innovationer i syfte att förbättra kommunens kärnverksamheter samt att öka innovationskraften med fokus på Vision Förvaltningen önskar föra dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott samt göra en muntlig redogörelse avseende projektet. Beslutsunderlag Dialogskrivelse daterad Förvaltningsledning Håkan Pettersson Kommundirektör Karin Adamsson Verksamhetsutvecklare LERUM1005, vp-2.1, Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 36 av 40
37 Lerums kommuns värdegrund för ledarskapet KS Sida 37 av 40
38 DIALOG OM LEDARSKAPET I LERUMS KOMMUN Dnr KS (1) Personal Eva-Karin Friberg tf Personalchef Kommunstyrelsens arbetsutskott Dialog om ledarskapet i Lerums kommun Beskrivning Som ledare är du en bärare av den värdegrund och det arbetsgivarvarumärke Lerums kommun står för. Värdegrunden för ledarskapet vilar på visionens tre ledord hållbarhet, kreativitet och inflytande. Stab och utveckling Håkan Pettersson Kommundirektör Eva-Karin Friberg tf Personalchef LERUM1005, vp-3.0, Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 38 av 40
39 Workshop Jag är Lerum KS Sida 39 av 40
40 WORKSHOP "JAG ÄR LERUM" 1 (1) Dnr KS Personal Eva-Karin Friberg tf Personalchef Kommunstyrelsens arbetsutskott Workshop Jag är Lerum Beskrivning I syfte att öka attraktiviteten för Lerums kommun som arbetsgivare har förvaltningen under 2017 arbetat med att ta fram ett arbetsgivarvarumärke. För att öka kännedomen och delaktigheten kring arbetsgivarvarumärket genomförs en workshop med förtroendevalda. Stab och utveckling Håkan Pettersson Kommundirektör Eva-Karin Friberg tf Personalchef LERUM1005, vp-3.0, Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges Torg Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 40 av 40
Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (5) Datum 2018-12-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid 2019-01-09, kl. 09:00-16:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (4) Datum 2019-01-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid 2019-01-30, kl. 09:00-16:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Folkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Lerums kommun. Uppföljning av 2014 års granskning avseende kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa
Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2016 Lerums kommun Uppföljning av 2014 års granskning avseende kommunstyrelsens arbete med social hållbarhet och folkhälsa Innehåll 1.
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
DNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Politiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (4) 2018-08-22 Kommunstyrelsens lärandeutskott Tid 2018-08-29, kl. 13:00-16:45 Plats Almen Sida 1 av 9 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (4) 2018-08-22 Kommunstyrelsens lärandeutskott
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg
01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden
Bilaga 96 KF 169 2017-11-27 Förslag från strategigruppen, 2017-09-06 Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden 2018-2021. 1. Avtalsparter Detta avtal är slutet mellan
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda etapp 1
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Samhällsbyggnad Kommunens verksamhetslokaler Jill Linde Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om ianspråktagande av investeringsmedel till en om- och tillbyggnad av Berghultsskolan Floda
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun Verksamhetsplan för gemensamt folkhälsoarbete Kommunen tar årligen fram en verksamhetsplan
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för likabehandling
Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för likabehandling Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-12-14, 175 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Folkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Program för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Vad styr våra prioriteringar?
Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås
Folkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (13)
Sida 1 (13) Plats och tid Bryggan klockan 13:00-15:15 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Kent Lagrell (M) Linda Åshamre (S) Gun-Marie Daun (KD) Ancy Wahlgren (UP) Anna Vedin (M) Pia Gillerstedt (S) Sekreterare
Utvärdering av medskapande i Gråbo
RAPPORT 1 (6) Förvaltningsledningen Christian Mattson Processledare Utvärdering av medskapande i Gråbo Gråbo är pilot i visionsarbetet i Lerums kommun. Kommunstyrelsens mål för Pilot Gråbo uttrycker att
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-25 Dnr 1400873 1 (5) Folkhälsoberedningen Slutlig fördelning av samverkansmedel
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet
Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende
Stockholms stad program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Svar på remiss från kommunstyrelsen
Kulturförvaltningen Administrativa staben Sida 1 (6) 2018-02-23 Handläggare Kajsa Rydergård Telefon: 08-508 319 44 Till Kulturnämnden 2018-03-06 Stockholms stad program för alkohol-, narkotika-, dopnings-
Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),
Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (4) Datum 2018-09-27 Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid 2018-10-10, kl. 09:00-12:00 Plats Björken, kommunhuset Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr 212000-1447
ANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com
Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.