Biovetenskap och material Jordbruk och livsmedel

Transkript

1 Biovetenskap och material Jordbruk och livsmedel Applicering av biologisk bekämpning - appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel som sprutas ut Klara Löfkvist, RISE, och Eskil Nilsson, Visavi RISE Rapport 2018:27

2 Applicering av biologisk bekämpning - appliceringsteknik för biologiska växtskyddsmedel som sprutas ut Klara Löfkvist, RISE, och Eskil Nilsson, Visavi Arbetet är finansierat med medel från Stiftelsen Lantbruksforskning RISE Research Institutes of Sweden

3 1 Abstract Application technology for biological plant protection products A proper application technology is crucial for efficient biological control. All microbiological plant protection products are contact acting and thus must be applied on the places where the pests are situated. They are in several cases placed along the main stem, corresponding to vertical surfaces or on the underside of the leaves, corresponding to horizontal undersides. The application technology that dominates today is boom sprayers with flat fan nozzles. With this application technique, predominantly upper horizontal areas are reached, such as upper leaf areas. An improvement in the coverage on vertical surfaces can be achieved if double fan nozzles is used. However, significant improvements in the deposition on vertical surfaces can only be reached with dropleg or band spraying technique. If the nozzles are directed towards the areas in focus for the application these two techniques can also provide good deposition on horizontal undersides! Key words: application technology, biological plant protection, dropleg, band sprayer, double fan nozzles, RISE Research Institutes of Sweden AB RISE Rapport 2018:27 ISBN: Lund

4 2 Innehåll Abstract... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Appliceringsteknikens betydelse... 4 Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel... 5 Syfte och målsättning... 7 Material och metod... 7 Metodik... 7 Utvärdering av avsättningen... 7 Fältstudier... 8 Laboratoriestudier... 9 Statistiska beräkningar Utvärdering av nuvarande appliceringsmetoder Utvärdering av förbättrade appliceringsmetoder med befintligt tillgänglig teknik...12 Resultat Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel Praktiska erfarenheter från intervjuer och fältförsök Kvantitativa studier i laboratorium...14 Inställningarnas betydelse för avsättningen...16 Skillnader vid olika placering av kollektor Skillnader vid olika spridaravstånd Riktad sprutning för anpassad träffbild...19 Vertikala ytor Horisontella undersidor Hög total täckning på alla ytor Avdriftsreducerande utrustning Diskussion Slutsatser/praktiska odlarråd Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 3 Sammanfattning Appliceringstekniken är helt avgörande för att få god effekt av mikrobiologiska bekämpningsmedel. Eftersom de biologiska växtskyddsmedlen är kontaktverkande måste de träffa de ytor där skadegörarna befinner sig. Det är i flera fall längs med stam eller stjälk, det vill säga vertikala ytor eller på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor. Den appliceringsteknik som idag dominerar är bomsprutning med spaltspridare och med denna når man i huvudsak horisontella ovansidor, det vill säga ovansidorna av bladen. En förbättring av täckningen på vertikala ytor kan uppnås om tvåhålsspridare används. Det är dock först då man går över till spridartekniker såsom dropleg och bandsprutning som avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt förbättras. Rätt använt med spridarna vinklade på rätt sätt i förhållande till grödan kan dessa två tekniker även ge god avsättning på horisontella undersidor.

6 4 Bakgrund Biologiska växtskyddsmedel och växtskyddsmedel med låg risk väntas få en allt större användning inom framtidens växtskydd. Dessa är dels en naturlig del i ett integrerat växtskydd där andra metoder ska väljas före kemiska växtskyddsmedel samt i ekologisk produktion. En ökad användning är beroende av att odlarna får den effekt de förväntar sig av sina behandlingar. Det vill säga att preparaten är effektiva mot skadegörarna, och att preparaten har låga risker både ur et användarperspektiv och ett miljöperspektiv. Detta uppnås först då de appliceras korrekt i grödorna. Det finns mycket forskning och utveckling kring de biologiska preparatens effektivitet på skadegörarna. Forskningen är utförd av de som producerar de biologiska preparaten och forskare med biologisk inriktning som har studerat effektiviteten av preparaten på skadegörare i grödor. Vid effektivitetsprövningarna, som till stor del görs i laboratoriemiljö, säkerhetsställs optimala betingelser och resultaten bygger på studier där man har säkerställt att det biologiska växtskyddsmedlet har träffat växtskadegöraren. I de praktiska fältstudierna där effektiviteten utvärderats har effekter varierat boende på om det varit säkerhetsställt att växtskyddsmedlet har träffat skadegöraren fullt ut eller om försöken gjorts med konventionell försöksteknik, det vill säga vanligen med en så kallad parcellspruta med bom, spridare och inställning av tryck och vätskemängder normalt använt enligt lokala försökpraxis för växtskyddsförsök. Samtliga biologiska växtskyddsmedel och många lågriskpreparat är kontaktverkande vilket innebär att de för att ge full effekt måste de träffa skadegörarna eller de ytor där skadegörarna befinner sig. När produkten ska användas i praktiken måste den därför appliceras på rätt sätt för att uppnå den effektivitet som kan förväntas. Appliceringstekniken är därmed helt avgörande för om den önskade växtskyddseffekten uppnås eller ej. Den appliceringsteknik som idag används vid besprutning är från början utvecklad för kemiska växtskyddsmedel. Dessa har varit både kontaktverkande och systemiskt verkande och i många fall inte ställt samma krav på att appliceras på specifika ytor på växten exempelvis undersidor av blad. Den appliceringsteknik som idag används uppnår inte kravet att täcka alla eller specifika ytor på plantan och är med andra ord klart otillräcklig (Löfkvist och Nilsson 2014). Idag blir allt fler växtskyddsmedel kontaktverkande oavsett om de är kemiska eller biologiska vilket gör att appliceringstekniken får en alltmer betydande roll i framtidens växtskydd. Appliceringsteknikens betydelse Med appliceringsteknik menas i detta sammanhang den metod och inställningar som används för att sprida växtskyddsmedlet till avsedda ytor. Appliceringstekniken omfattas av flera delar som alla har betydelse för avsättningen, dvs. vilken täckning per ytenhet och fördelning av sprutvätskan på plantor som sker. Appliceringstekniken består av den tekniska spridningsutrustningen som i detta sammanhang är av huvudtyperna bomspruta med (spridare monterad på horisontell bom för huvudsaklig sprutning nedåt), bandspruta (för enkel- eller dubbelrad) och dropleg där spridningen sker nere i beståndet, samt spridarna som i detta sammanhang har varit av huvudtyperna spaltspridare, dubbelspaltspridare, injektorspridare och tvåhåls injektorspridare, spegelspridare samt off-centerspridare. Appliceringstekniken består vidare av de vätskemängder, vätsketryck, framföringshastigheter, spridarnas avstånd sinsemellan på bommen, spridarnas höjd över grödan och spridarnas sprutvinkel i förhållande

7 5 till olika ytor. Detta påverkar droppstorleken i sprutduschen, inträngningen och täckningen på bladverket samt hur mycket som går utanför bladverket och därmed träffar ytor som inte avsiktligen är målbilden eller driver iväg (Andersson et al 2016). För att minska oavsiktlig spridning i miljön kan avdriftsreducerande teknik användas (Säkert Växtskydd 2017). Avdriftsreduktion kan uppnås genom kombination av spridningsutrustning, spridare samt inställningar av tryck och framförningshastighet. Spridning av växtskyddsmedel utanför det avsedda målet är alltid, oavsett om det gäller biologiska eller kemiska växtskyddsmedel, viktigt att begränsa så långt det är möjligt. Detta för att även de biologiska preparaten kan ha oönskade effekter på den biologiska mångfalden i miljön. Dessutom innebär avdrift att om sprutvätskan hamnar på fel ställe kan dosen riskeras bli otillräcklig på de ytor som är avsedda att träffas. Det finns ännu begränsad kunskap om hur biologiska växtskyddsmedel optimalt ska appliceras med dagens använda appliceringsteknik, både i Sverige och utomlands. På etiketter och i produktinformationer är informationen om hur de biologiska växtskyddsmedlen ska appliceras knapphändig och uttrycks i vida ordalag såsom exempelvis god täckning över hela växten (Turex), konventionell sprutteknik ska användas (PreFeRal) eller att traditionell sprututrustning kan användas (Contans). Det saknas exempelvis rekommendationer om lämpliga vätskemängder i olika situationer eller ett förtydligande om vad som avses med god täckning uttryckt som exempelvis mängd per ytenhet alternativt täckningsgrad. Det finns idag ett stort utbud av spridningsutrustningar och spridare på marknaden som ger stora möjligheter att förändra droppstorlek, inträngning och täckning och ge den avsättning av växtskyddsmedlet som är önskvärd för att uppnå god bekämpningseffekt av skadegöraren (Foqué et al., 2012; Foqué och Nuyttens, 2011). Dessa sprututrustningar skulle kunna användas för ökad avsättning vid spridning av biologiska växtskyddsmedel. Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel De kontaktverkande biologiska växtskyddsmedlen måste träffa skadegörarna eller de ytor där skadegörarna befinner sig, för att fungera. Det första steget är därför alltid att identifiera var skadegörarna som ska behandlas befinner sig och vilka ytor som därmed ska träffas. Många insekter, kvalster mm finns på undersidan av bladen, andra kan sitta längs med stammar/stjälkar eller nere i bladveck. Dessutom måste spruttekniken anpassas efter den gröda som ska behandlas, vilket stadium grödan är i (plantornas storlek och bladmassa) och vilket odlingssystem det är. Det är stor skillnad på att behandla ett fruktträd med respektive utan lövverk, en liten respektive en stor kålplanta eller en enkelrads eller en dubbelradsradodlad gröda. Vid täta bestånd kommer bladen att skugga varandra och anpassningar måste därför göras. Vissa preparat, såsom exempelvis Turex, som kan används mot bland annat kålmal, bör användas mot skadegöraren då den befinner sig i ett tidigt larvstadium innan larven hunnit svälla. Det är alltså viktigt att även känna till skadegörarnas biologi och var de befinner sig när de är i det stadie som de behöver bekämpas. Därefter kan appliceringstekniken anpassas och göras så målspecifik som möjligt både ur växtskyddsaspekt och ur ett miljöperspektiv så att sprutvätskan inte träffar oönskade ytor och därmed riskerar att spridas i miljön.

8 6 Vid spridning av mikroorganismer är spridningsjämnheten helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir eftersom de inte rör sig utan agerar på den plats där de appliceras. En utmaning vid applicering av mikroorganismer som sprids med spruta är att flera skadegörare sitter på undersidan av bladen (exempelvis spinn och vita flygare) och det gäller därför att man kan tränga in väl i bladverket och även få täckning på undersidan av bladen. Biologiska växtskyddsmedel består av levande organismer som i de allra flesta fall måste hållas vitala för att fungera som växtskyddsmedel. Det finns tidigare studier som har visat att vitaliteten hos Verticillium lecaniis sporer påverkades negativt av appliceringstekniken (Nilsson och Eriksson, 2004; Nilsson och Gripwall, 1999). Andra studier på Enterobacter nimipressuralis och Pseudomonas fluorescens visade att vitaliteten hos sporerna påverkades negativt av höga arbetstryck i sprutan, särskilt efter en tid. Mortaliteten hos bakterierna ökade kraftigt om en effektivare pump och ett högre tryck infördes. Om hänsyn tas till trycket och tidsaspekten bedömdes det dock att vanliga fruktsprutor kan användas för applicering av biologiska preparat (Doruchowski et al., 2015). Tidigare studier har visat att det finns en risk för att det blir stopp i spridarna om små spridarstorlekar används (Löfkvist och Nilsson, 2014; Foqué och Nuyttens, 2011). Det är svårt att generalisera och ange minsta möjliga storlek eftersom utformningen av hålen i spridarna är av lika stor betydelse som den faktiska storleken. Vid applicering av biologiska preparat måste man vara uppmärksam på risken för stopp i filter. För vissa produkter finns det angivet på etiketten vilken filterstorlek som man inte bör passera, dvs. vilken mesh, masktäthet, som är den finaste man kan använda. Vilka krav och specifikationer som de biologiska växtskyddsmedlen egentligen ställer på appliceringstekniken utifrån de biologiska mikroorganismerna egenskaper har varit svårt att få fram information om. Krav på minsta droppstorlek, högst acceptabla tryck respektive hur hård fysisk påverkan som de klarar av finns det begränsad kunskap om. Biologiska växtskyddsmedel är formulerade på olika typer av bärsubstanser som är olika lätta eller tunga med effekten att det finns risk för att de sedimenterar på botten av spruttanken eller flyter upp till ytan. När de blandas upp i vatten är det viktigt med en väl fungerande omröring i sprutans tank, vilket även odlare framhållit. Tidigare har det inte funnits generella krav på omröringens prestanda vilket uppenbarat sig för odlare. Moderna sprutor uppfyller oftast krav på omröringskapacitet (ISO 12013): Även med dessa sprutor är det svårt att få preparatet att inte sedimentera alternativt flyta upp. Biologiska växtskyddsmedel behöver en skonsam omrörning som inte höjer temperaturen. Flera tidigare studier har visat att vid kraftig omrörning med hydrauliska pumpar höjs temperaturen särskilt mot slutet av sprutningen då lite sprutvätska finns kvar i tanken (Nilsson och Eriksson 2004). Mekanisk, effektiv och skonsam omrörning kan vara att föredra (Nilsson och Eriksson 2004).

9 7 Syfte och målsättning Syftet med projektet var att finna den appliceringsteknik som är mest optimal för att träffa de ytor där skadegörarna befinner sig på med hjälp av på marknaden tillgänglig teknik samt optimera effekten, säkerhetsställa doseringen och minska förlusterna vid växtskyddsanvändning. Målsättning var att utvärdera den nu använda tekniken för applicering av biologiska växtskyddsmedel i Sverige. att påvisa och skapa ett intresse för problemställningarna kring applicering av biologiska växtskyddsmedel och visa på förbättringsmöjligheter. att påbörja arbetet med att finna en så optimal applicering som möjligt för biologiska växtskyddsmedel för att kunna öka deras effektivitet och därmed få en ökad användning. att utarbeta enkla, direkt tillämpbara rekommendationer för applicering av olika biologiska växtskyddsmedel i olika kulturer. Material och metod En kombination av kvalitativa och kvantitativa studier i fält och laboratorium har använts. Detta för att kunna få en så stark koppling som möjligt mellan vetenskapliga undersökningar och praktisk tillämpning. Utgångspunkten har varit odlarnas inställningar och spridningsutrustningar och hur dessa skulle kunna anpassas, justeras och optimeras för en så optimal avsättning på grödan/kulturen som möjligt. Dessutom har på marknaden tillgänglig teknik undersökts för att ytterligare kunna optimera avsättningen i plantorna. Metodik Utvärdering av avsättningen För att kunna upprepa försöken över tid, i olika grödor, i fält och laboratorium togs en standardiserad hållare för kollektorer och vattenkänsliga papper fram, baserad på beskrivning i standarden ISO :2015 (ISO 2015) (fig 1). Hållarna var avsedda för att på ett repeterbart sätt illustrera avsättningen motsvarande växters blad med olika orienteringar i förhållande till sprutduschens riktning och sprutans körriktning. Hållarna representerade plantstrukturer för både grönsaker och bär och grödor där biologiska och fysikaliska växtskyddsmedel redan används. Varje hållare hade plats för åtta vattenkänsliga papper eller kollektorer som representerande horisontella ovan- och undersidor med kollektorerna placerade med långsida i sprutans körriktning och 90 o mot körriktningen, vertikala ytor placerade som framsida, mot sprutans körriktning och baksida samt vänster och höger sida. Fästarmarna var placerade 10 respektive 20 cm över mark. Den centrala stången, utgjordes av 4 mm gängad stång.

10 8 Figur 1. Standardiserad hållare med krokodilklämmor som fäster två vattenkänsliga papper eller filterkollektorer i varje fäste (krokodilklämma). Åtta ytor är därmed representerade; 1. vertikal framsida, 2. vertikal baksida, 3. vertikal insida, 4. vertikal utsida, 5. horisontell ovansida 90º mot körriktningen, 6. horisontell undersida 90º mot körriktningen, 7. horisontell ovansida, 8. horisontell undersida Fältstudier Kvalitativa studier genomfördes genom att vattenkänsliga papper (Water-Sensitive Papers, Syngenta Crop Protection AG, Basel, Schweiz) 76 x 26 mm fästa i de standardiserade hållarna placerades i ett bestånd av plantor i odlingar vid besprutning med rent vatten i sprutan. De vattenkänsliga papperna besiktigades därefter okulärt för att undersöka avsättningen på olika ytor. Denna metod användes för att se fördelningen på olika ytor i ett plantbestånd där bladytor skuggar varandra och interfererar sprutduschen. De sprutor som ingick i fältstudierna var en Hardi Commander med 24 m bom, Hardi Alpha Twin Force med 24 m bom, en bandspruta, Moteska, för fem dubbelrader i jordgubbar. Övriga sprutningar gjordes med en buren Holder IS 100 med 12 m bom och 0,5 m spridaravstånd. Sprutan var funktionstestad, manometern visade korrekt tryck jämför med referensmanometer, spridarflödet och tryckfördelningen över bommen var jämnt, inom 5% avvikelse mot medelvärde. Sprutan var utrustad med en sprutdator LH 5000 som kunde visa aktuell körhastighet samt spridarflödet som liter/minut. Detta användes som kontroll av flödet. Sprutdatorn var sammankopplad med en TeeJet 230 GPS utrustning som mätte körhastighet med en precision av 10 gånger per sekund. Hastighetsmätarens precision kontrollerades genom att den faktiska körhastigheten uppmättes genom tidtagning vid körning av en uppmätt sträcka och därefter beräkning av körhastigheten i km/h. Sprutdatorns hastighetsmätare användes vid testerna. För

11 9 varje ny inställning kalibrerades sprutan genom att ställa in trycket, mäta upp spridarflödet med graderat mått (l/min) och beräkna åtgången vätskemängd i. Ett justerbart bandappliceringsset, TeeJet 23770, användes för att testa ett mindre avstånd mellan spridarna i bommen, 25 cm, samt för att kunna testa bandsprutetekniken med olika vinklingar på spridarna i förhållande till grödan. Ytterligare testades dropleg med olika inställningar, för sprutning horisontellt in i gröda från ca 10 cm höjd över mark. De fältstudier som har genomförts inom projektet specificeras i Bilaga 1 och bilder i Bilaga 4. Laboratoriestudier Laboratoriestudierna gjordes med sprutbana i laboratorium på Julius Kühn Institut, JKI, Braunschweig, Tyskland och på Aarhus universitet, Flakkebjerg, Danmark. Sprutbanorna bestod av en sprutbom upphängd i en takmonterad räls. Bommen var 2 m bred med plats för 5 spridare. Kollektorerna placerades på ett bord som bommen passerade över. Kvalitativa studier i Flakkebjerg I Flakkebjerg var sprutbanan 5 m lång och körhastigheten kunde ställas in steglöst. Sprutbanan försågs med vatten från en 5 l tank med övertryck. Tryck till tanken fylldes på med kompressor. I Flakkebjerg genomfördes endast kvalitativa studier av avsättningen på vattenkänsliga papper i de standardiserade hållarna. Vid olika placering i sidled av hållarna i förhållande till spridarna i sprutbommen upptäcktes skillnader i avsättning mellan olika ytor vilket ledde till att två hållare bredvid varandra med 25 cm avstånd användes vid de fortsatta studierna av avsättningen. De kvalitativa studier som genomfördes i Flakkebjerg specificeras i Bilaga 2 och bilder i Bilaga 4. Kvantitativa (och kvalitativa) studier i Braunschweig I Braunschweig var sprutbanan 10 m lång. En tank, 100 l, med en elektriskt driven pump kopplas till bommen för sprutningen. Arbetstrycket kunde ändras genom att justera pumpens varvtal. Trycket avlästes på en kalibrerad manometer vid sprutbommen. Framföringshastigheten kunde valfritt ändras genom att i den styrande datorn ange den avsedda hastigheten i m/s. Antal meter bommen skulle köras angavs även. Bommens höjd över kollektorerna kunde ställas in stegvis via en kuggstång med spärr. För varje led kalibrerades flödet genom uppmätning av vätskeflöde från spridare i måttkärl. Justering gjordes till avsett flöde, l/min, för spridarna uppnåtts. Pumpens varvtal vid korrekt tryck noterades för varje inställning. Ett bord; 80 x 160 cm höjd 70 cm, användes för uppställning av kollektorhållarna. Bordet förseddes med en dränerad matta av plast, Astroturf, en konstgjord gräsmatta som samlade upp sprutvätska och minimerade stänk från underlaget upp till kollektorerna. Bordet var placerat med början 2 m från sprutbommens startpunkt för att säkerställa att avsedd hastighet uppnåddes. Utrustningen programmerades för att stanna bommen 2 m efter bordet med kollektorer. Vid varje körning ställdes först aktuellt, kalibrerat, arbetstryck in, manöverventilen öppnades för att starta sprutningen (vid tester i juli 2017 var ventilen manuell, vide tester i januari 2018 var ventilen elektriskt styrd med en kontakt som kunde styras från kontrollrum). När arbetstrycket hade uppnåtts och sprutduschen kontrollerats visuellt kördes bommen. Efter att bommen hade stannat stoppades sprutningen omedelbart.

12 10 Kvantitativa och kvalitativa undersökningar gjordes parallellt för alla försöksled. För varje led placerades två hållare, mitt under mittersta spridaren och 25 cm till höger om denna position, dvs. mitt emellan två spridare. Två av hållarna var försedda med vattenkänsliga papper för kvalitativa bedömningar (se fig 1) och två med filterpapper (kollektorer) för kvantitativa undersökningar. Kvantitativa studier av avsättningen av sprutvätska gjordes genom att i sprutvätskan tillföra det vattenlösliga, fluorescerande spårämnet pyranin. (Pyranin 120%, Lanxess, Leverkusen, Tyskland). Avsättningen på olika ytor uppmättes kvantitativt genom att använda filterpapper 30x40 mm, dvs. kollektorer placerade i den standardiserade hållaren, (MN 615/95, Macherey- Nagel, Düren, Tyskland, 95% cellulosa). Två filterpapper placerades i varje krokodilklämma åtskilda av en plastfolie 30x40 mm för att kunna särskilja avsättningen och förhindra korskontaminering på de motstående ytorna. Pyranin, blandades med en koncentration på 0,02%, 20 g i 100 l vatten. Detta motsvarar en hektardos på 60 g vid användning av referensutrustningen, 300 med spaltspridare ISO F vid 3 bar tryck. Efter omröring och genomsprutningar av ledningar togs ett referensprov, ca 40 ml, ur tanken. För att undvika nedbrytning förvarades provet i ett mörkt rum fram till analys. Varje gång vätskan förbrukats och det gjordes en ny blandning med spårämne togs ett nytt referensprov som märktes och särhölls. För varje försöksled beskrivna i bilaga 3 gjordes tre körningar. Då utrustningen måste byggas om grupperades försöksleden för utrustningstyp det vill säga (i) bredsprutning med normalt spridaravstånd (50 cm), (ii) bredsprutning med 25 cm spridaravstånd, (iii) bandsprutning för enkelrad (iv) bandsprutning för dubbelrad, (v) dropleg för enkelrad och (vi) dropleg för dubbelrader. För varje grupp slumpades ordningen av leden. Före varje sprutning placerades hållare för vattenkänsligt papper och kollektorer på bordet. Vid bredsprutning och dubbelrads bandsprutning sattes två hållare av varje per led ut och vid enkelrads bandsprutning och dropleg sattes en hållare per led ut. Omedelbart efter sprutning placerades hållarna med kollektorer och vattenkänsligt papper i ett mörkt rum för upptorkning. Vid de senare testerna tillsattes dessutom värme i rummet, 2 kw värmefläkt, för att säkerställa torkning. Då kollektorerna torkat upp placerades dessa individuellt i 50 ml provburkar. För varje hållare erhölls 8 prover som analyserades separat. Analys av avsatt mängd på kollektorerna gjordes genom att 25 ml avjoniserat vatten tillsattes varje provburk med en kollektor. Provburkarna, ca 70 per sats, sattes i ett vattenbad som sattes i rörelse med ultraljud under 15 minuter för att säkerställa att allt spårämne var upplöst i vätskan. För analys användes en fluorimeter (Kontron SFM 25 med våglängd inställd för excitation till 405 nm och for emission till 505 nm). Utrustningen kalibrerades mot en 0,001-procentig lösning av aktuellt referensprov. Varje provburk placerades vid utrustningen, ett prov sögs upp och genom mätutrustningen, aktuellt värde avlästes och noterades tillsammans med provets identitet. Efter varje prov genomsköljdes mätutrustningen med avjoniserat vatten. Det avlästa värdet angav koncentrationen i provlösningen. Då ursprunglig koncentration var känd, 0,02 %, liksom kollektorn yta, 12 cm 2, beräknades hur stor mängd, µl/cm 2, som avsatts på kollektorerna. De kvantitativa studier som genomfördes i Braunschweig specificeras i bilaga 3.

13 11 Statistiska beräkningar De kvantitativa studierna i Braunschweig utvärderades statistiskt. För att få en normalfördelning av materialet logaritmerades samtliga värden och en residualplot med ett p-värde på 0,308 uppnåddes. Några extremvärden plockade bort för att ytterligare förbättra normalfördelningen. För att kunna analysera hur avsättningen på olika ytor förändrades med vald teknik i förhållande till referensen 300 med ISO F vid 3 bars tryck normaliserades samtliga uppmätta halter till 300, dvs. värdena från de inställningar som gav 600 halverades och värdena från inställningar som gav 900 delades med tre. På detta sätt kunde tekniken undersökas utifrån om man får en ökad avsättningseffekt eller ej av ökad vätskemängd, dvs. mer än 2 ggr för 600. På motsvarande sätt kunde effekter till följd av avrinning upptäckas. Medelvärde, standardavvikelsen och variationskoefficienten beräknades för att få ett mått på hur stora variationerna var mellan de olika körningarna och de olika teknikerna. Samtliga behandlingar jämfördes och analyserades med envägs ANOVA för den totala summan på kollektorerna och mängden på varje kollektor för att undersöka vilka tekniker som skiljde sig signifikant åt. Utvärdering av nuvarande appliceringsmetoder Ett antal både mindre och större frilandsodlare av jordgubbar, sallat, broccoli, blomkål, vitkål, lök samt gurkodlingar i växthus besöktes och intervjuades om aktuell lantbrukarsed i Sverige. Dokumentation om odlingssystem, använda spridartyper, vätskemängder, tryck och hastigheter gjordes. Frågeställningar om normalt använd appliceringsteknik och vilka anpassningar som gjordes vid eventuell användning av biologiska eller fysikaliska växtskyddsmedel diskuterades. Dessa var sedan utgångspunkten i de första praktiska utvärderingarna i fältstudierna av avsättningen på standardhållaren i växande gröda med befintligt använd teknik. Samma spridare, tryck, hastighet och därmed vätskevolym i som odlarna normalt använde ingick i testerna och användes som en utgångspunkt och praktisk referens i samtliga fältstudier. För att få kunskap om vilka särskilda krav och anpassningar av spridningstekniken som behöver göras utifrån de biologiska växtskyddsmedlens särskilda krav besöktes tillverkaren Kopperts utvecklingsavdelning i Nederländerna. De biologiska växtskyddsmedlens formuleringar, vitalitet, känslighet för temperaturer, formuleringar m.m. diskuterades för att få en uppfattning om vilka begränsningar de biologiska preparaten har och därmed vilka krav som ställs på den teknik som ska användas vid appliceringen av dem. Den idag använda tekniken utvärderades dels okulärt genom att studera avsättningen på vattenkänsligt papper i fält samt i laboratorium utan interfererande plantor. Dessutom utvärderades de kvantitativt i laboratoriestudier.

14 12 Utvärdering av förbättrade appliceringsmetoder med befintligt tillgänglig teknik Utifrån resultaten från de kvalitativa fältstudierna testades exempel på alternativa spridningsutrustningar, spridare och vätskemängder, alla på marknaden tillgänglig teknik. För att möta gällande krav på avdriftsreducerande spridningsteknik omfattade förbättringarna även avdriftsreducerande spridare, injektorspridare och tvåhåls injektorspridare. Avsättningen på de olika ytorna i standarhållaren studerades först i fält i växande gröda för kvalitativ bedömning av fördelningen. De metoder som visade sig vara mest lovande valdes sedan ut och undersöktes kvantitativt i laboratoriemiljö. Som utgångspunkt för dessa undersökningar valdes principen för bomsprutor. Anledningen var möjligheten till en kontrollerad spridning över ytan med varierande tryck, körhastighet och vätskemängd. Efter visuell utvärdering av de vattenkänsliga papper som använts vid de tidigare tester upprättades en plan för kvantitativa tester. Se bilaga 3. Planen omfattade referensutrustning 300 med spridare F vid 3 bar och 6 km/h som använts av Nuyttens et al., den motsvarar även den praxis som är vanlig bland de svenska odlarna och vätskemängden används även i fältförsök. I bilaga 4 visas bilder på laboratoriet och tekniker. Efter erfarenheter med stopp i silar och filter, Löfkvist och Nilsson 2014, valdes spaltspridare med spridarstorlekar mindre än 04 samt injektorspridare mindre än storlek 02 och lägre vätskemängder än 300 bort på grund av risk för stopp i spridarna. Utloppshålen är större i injektorspridare där flödet bestäms av storleken på inloppet. För bredsprutning testades exempel på spridartyper och tryck i stigande vätskemängder upp till Bandsprutning och dropleg med olika placering av spridaren i förhållande till grödan testades för enkelrad och dubbelrad. Två typer av dropleg testades, Lechler Dropleg UL och AgroTop Dropleg Beluga. Dessa medger användning av olika typer av spridare och på olika höjder över marken. På Dropleg Beluga monterades extra spridarhållare, 25 respektive 50 cm, över den undre hållaren som fanns på 10 cm höjd. Avsikten var att undersöka om en extra spridare som applicerade ovanifrån kunde ge ökad täckning och om denna skulle vara placerad i grödans höjd eller kunde vara generellt placerad 50 cm över den undre spridaren. Bandsprutan för dubbelrad applicerar inte varje rad från båda sidor som bandspruta för enkelrad eller dropleg. Dropleg Beluga användes därför på båda sidor om båda raderna i dubbelrader för att studera skillnad mot bandspruta för dubbelrad som applicerar endast från yttersida och ovansida. I urvalskriterierna ingick även att använda spridare som har avdriftsreducerande klassning (Säkert Växtskydd 2017). Avdriftsklassningen och duschkvaliteten anges i tabellen i bilaga 3 i den mån det fanns tillgängliga uppgifter om detta från respektive tillverkare. Flertalet inställningar och tekniker med möjligheter till förbättrad applicering utvärderades. Bland annat justerades tryck och vätskemängder. Samma spridare, tryck, hastighet och därmed vätskevolym, det vill säga, som odlarna normalt använde testades och användes som en utgångspunkt och praktisk referens. Samtliga anges i bilaga 3.

15 13 Resultat Särskilda krav för biologiska växtskyddsmedel Enligt de ansvariga för Kopperts utvecklingsavdelning på huvudkontoret i Nederländerna är det viktigt med bibehållen vitalitet (Gille et al., 2014). Olika mikroorganismer har sina egna krav vilket Koppert tar hänsyn till när preparatet formuleras. Generellt gäller att mikroorganismerna inte tål för höga temperaturer, att de inte är aktiva i för låga temperaturer och att de är känsliga för uttorkning. Koppert kunde dock inte lämna uppgifter på vilka tryck i sprutans system som är acceptabla, men de menade att det är tryckförändringar som är svårare att hantera för mikroorganismerna. Kopperts egen utveckling fokuseras helt på formuleringen av produkterna för att på så sätt underlätta för appliceringen. De uppgav att effekten mot skadegöraren ligger till 50% i produkten och till 50% i appliceringen. Den utveckling som de själva har gjort inom appliceringsteknik handlar helt om spridning av makroorganismer, nematoder, insekter och spindeldjur. Där de har utvecklat fram spridningsteknikerna Airbug och Rotabug för jämnare applicering av rovkvalster. För spridning av mikroorganismer finns dock ingen utveckling inom appliceringsteknik. Praktiska erfarenheter från intervjuer och fältförsök Erfarenheterna från intervjuerna var att sprutning ovanifrån med bomspruta var den metod som dominerar hos svenska odlare av frilandsgrönsaker idag. Beroende på gröda och storlek på plantorna varierade den uppgivna vätskemängden mellan I odlingar med större kålplantor användes vätskemängder uppemot 800. Det stora flertalet odlare använde spaltspridare men även olika typer av injektorspridare förekom inklusive tvåhåls injektorspridare. I jordgubbsodling dominerade bandsprutning med olika typer av enkel- eller dubbelradsbandsprutor. Bandsprutningen används för att få en god inträngning och täckning i plantbeståndet. Med utgångspunkt i de kvalitativa studierna i fält framstod det att samtliga inställningar av spaltspridare och injektorspridare vid användning av bomspruta, som användes i praktiken idag, främst gav täckning på horisontella ovansidor (figur1). Täckningen på övriga ytor var liten eller knappt synligt på de vattenkänsliga papperna. Det framstod också tydligt en mycket stor spridning i träffarna som hamnade på de olika ytorna. Vid sprutning med bandspruta och den vinkling av spridarna som odlarna idag har uppnåddes bättre täckning på vertikala ytor men inte på undersidan av bladen. Vid försöken i laboratorium har testats andra spridartyper samt placering och vinklar av spridarna. Tekniker som eventuellt skulle kunna medföra ökad täckning, Släpduk och Hardi Twin testades utan att få fram en ökad täckning på framförallt undersidor. Luftassisterad sprutning med Hardi Twin gav bäst resultat när luftmängden begränsades till inställningen 100 eller Medium. Det var dock ingen god täckning på undersidan av bladen utan endast sporadiska träffar på vissa undersidor. Dessa båda tekniker har inte ingått i de fortsatta studierna.

16 14 Kvantitativa studier i laboratorium Avsättning, i µl/cm 2 på varje kollektorposition för referensutrustningen, spaltspridare Hardi F , i bomspruta med bomhöjd 50 cm, spridaravstånd 50 cm c/c, tryck 3 bar, hastighet 6 km/h, 300 framgår av tabell 1. Medeltal samt variationskoefficienten är beräknade med data från tre körningar (n=3). Den totala avsättningen på samtliga ytor från samma körning har adderats och framgår av tabell 2. I figur 2 kan den relativa fördelningen mellan de olika ytorna i förhållande till de horisontella ovansidorna ses och i figur 3. Tabell 1. Resultat av analyser. Spridare F , tryck 3 bar, 6 km/h 300. Avsättning µl/cm 2, medeltal för tre körningar samt variationskoefficient för respektive kollektorposition (n=3). Två kollektorer med 25 cm avstånd i sidled. Kollektorplats (nummer) Hållare mitt under spridare Hållare mellan spridare µl/cm 2 CV µl/cm 2 CV Ovansida körriktning (7) 0,944 30,3 0,973 18,3 Undersida körriktning (8) 1, , Ovansida 90 o (5) 0,041 46,9 0,018 45,4 Undersida 90 o (6) 0,31 161,5 0,05 50 Framsida vertikalt (1) 0,198 99,1 0,083 71,5 Baksida vertikal (2) 0, ,3 0,084 29,3 Insida/vänster vertikal (3) 0,273 71,4 0,085 8,9 Utsida/höger vertikal (4) 0,078 11,1 0,326 97,5

17 15 Tabell 2. Sammanslagna kollektorpositioner. Medeltal avsättning för två kollektorhållare med 25 cm avstånd i sidled. Spridare F , tryck 3 bar, 6 km/h 300. Avsättning µl/cm 2, medeltal för tre körningar samt variationskoefficient för respektive kollektorposition. Horisontell ovansida Horisontell undersida Insida och utsida vertikal Framsida vertikal Baksida vertikal µl/cm 2 CV µl/cm 2 CV µl/cm 2 CV µl/cm 2 CV µl/cm 2 CV 1, , ,3 0,191 91,5 0,137 44,2 0,083 66,5 Figur 2. Relativa fördelningen av avsättningen mellan de olika kollektorytorna. Sprutning med F ISO (röd) 300 l/h, tryck 3 bar. Medelvärdet för avsättningen på de horisontella ovansidorna som är 1,014 µl/cm 2 är satt till 100.

18 16 Figur 3. Träffbilder på vattenkänsligt papper för referensteknik spaltspridare F , tryck 3 bar, 6 km/h, 300. Dessa vattenkändliga papper har suttit på en hållare som har varit placerad mitt under en spridare. Inställningarnas betydelse för avsättningen En ökad vätskemängd från 300 till 600 gav en fördubblad avsättning på alla ytor, en ökning till 900 gav en tre gånger så hög avsättningen och en ökning till 1200 gav fyra gånger så hög avsättning på de ytor som träffades (figur 4). Fördelningen och avsättningen på andra ytor förbättrades dock inte. Inte heller trycket spelade någon roll för fördelningen på olika ytor. Ökat tryck och minskad droppstorlek gav inte heller förbättrad fördelning vid samma vätskemängd (figur 5).

19 17 600,0 Spaltspridare Injektorspridare 500,0 400,0 Relativtal 300,0 200,0 100,0 0,0 Ref F ID F ID F F ID F ID Figur 4. Relativ avsättning vid fördubblad, tredubblad och fyrdubblad vätskemängd med spaltspridare och injektorspridare med storlek 04 och ,0 100,0 99,6 97,4 Relativtal 80,0 60,0 66,3 73,2 73,8 82,8 40,0 32,3 20,0 0,0 6,8 2,5 12,5 10,2 9,0 8,2 5,4 5,9 Figur 5. Jämförelse mellan samma vätskemängd med en mindre spridarstorlek och ett högre tryck, LowDrift , tryck 11 bar, 6 km/h. Procentuell avsättning fördelning på olika kollektorytor jämfört med procentuell avsättning med referens samt den relativa avsättningen av LD 02 jämfört med referens. Medeltal. Summa 1,379 µl/cm , LD , tryck 11 bar, 50 cm c/c, Fin, 6 km/h.

20 18 Skillnader vid olika placering av kollektor Det fanns en tydlig skillnad mellan avsättningen på olika ytor i relation till var kollektorhållaren var placerade under sprutbommen i förhållande till spridarna det vill säga om de stod rakt under spridaren eller mellan två spridare. Figur 6. Uppställning av kollektorer. Kollektorn i mitten centrerad under mittersta spridare i bom. De andra 25 cm till höger respektive till vänster. Täckningen av de olika ytorna blir olika beroende på var hållaren befinner sig i relation till spridarna. Skillnader vid olika spridaravstånd Vid jämförelser av fördelningen mellan olika ytor kopplat till ett spridaravstånden 50 cm (standard) respektive 25 cm (halverat) fanns inga signifikanta skillnader. Skillnader i avsättning mellan de olika ytorna fanns mellan sprutningarna men inga signifikanta skillnader kopplat till hållarens faktiska placering kunde påvisas. Variationerna var lika stora mellan de olika körningarna som mellan de olika placeringarna av kollektorer Ref F F F ID cm F F F ID IDKT cm ID cm IDKT F ID IDKT cm ID cm IDKT Figur 7. Relativ avsättning för olika spridartyper och vätskemängd vid 50 cm spridaravstånd (blå staplar) och 25 cm spridaravstånd (röda staplar)

21 19 Riktad sprutning för anpassad träffbild Fördelningen av den totala mängden mellan de olika ytorna kunde förbättras och styras när spridningsutrustningen och vinklarna på spridarna anpassades till grödan och den plats som var målbilden för avsättningen. Vid sprutning med tvåhåls injektorspridare förändrades fördelningen av sprutvätska mellan de olika ytorna. En något bättre täckning av de vertikala ytorna kunde ses på de vattenkänsliga papperna och uppmättes på kollektorerna (figur 8) Fortfarande uppnåddes dock ingen visuellt synlig täckning på undersidan av de horisontella ytorna. Genom en ökad avsättning på fler ytor ökade även den totala mängden som träffade plantans alla ytor (figur 9). Figur 8. Den relativa fördelningen av avsättningen mellan de olika ytorna i standardhållaren. Sprutning med IDKT POM, 900l/h, 3 bars tryck. Medelvärdet för avsättningen på de horisontella ovansidorna som är 4,589 µl/cm 2 är satt till 100. F IDKT Relativtal F IDKT POM 900 F Spridartyp och vätskemängd 160 IDKT POM 1200 Figur 9. Relativ total avsättning på alla ytor. Jämförelse mellan två vätskemängder med spaltspridare Relativtal 100 för varje vätskemängd och tvåhåls injektorspridare. Medelvärdet för totala avsättningen med spaltspridaren F , 900 är 5,766 µl/cm 2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT , 900. Medelvärdet för totala avsättningen med spaltspridaren F , 1200 är 6,470 µl/cm 2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT , 1200.

22 20 Vertikala ytor Ökad avsättning på de vertikala ytorna uppnåddes till olika stor utsträckning beroende på vald spridare och spridningsutrustning. Avsättningen på de vertikala ytorna ökade vid bomsprutning som mest med tvåhåls injektorspridare jämfört med vanliga spaltspridare (figur 10). Relativ avsättning på vertikala ytor. Jämförelse spaltspridare och dubbelspaltspridare. Relativtal F IDKT POM 900 Spridartyp och vätskemängd 299 F IDKT POM 1200 F IDKT Figur 10. Relativ avsättning på vertikala ytor, jämförelse mellan spaltspridare och tvåhåls injektorspridare vid bomsprutning 900 och Medelvärdet för avsättningen med spaltspridaren F , 900 är 1,463 µl/cm 2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT , 900. Medelvärdet för totala avsättningen med spaltspridaren F , 1200 är 1,625 µl/cm 2 och är satt till 100 i jämförelse med IDKT , 1200.

23 21 Figur 11. Exempel på träffbilder på vattenkänsligt papper för tvåhåls injektorspridare tryck 6 bar, 4,5 km/h, 900, med bomspruta 50 cm mellan spridarna och 50 cm bomhöjd.

24 22 Ytterligare ökad avsättning skedde vid applicering med en droplegutrustning med spridarna riktade i sidled mot plantorna ca 10 cm över mark. Genom sprutning med dropleg både från sidan och ovanifrån kunde avsättningen ytterligare ökas. Även bandsprutning förbättrade avsättningen på de vertikala ytorna avsevärt. För samtliga tekniker varierade avsättningen på de vertikala ytorna stort och variationskoefficienterna var höga. Vänster höger Framsida Baksida F Band ID Band IDKT Band OC Vä Band 2 R ID Hö Band 2 R ID Dropleg FT Dropleg FT 02 + ID Band ID Band IDKT Band OC Vä Band 2 R ID Hö Band 2 R ID Dropleg cm OC Dropleg cm OC Dropleg FT Vä 2 R Dropleg cm OC Hö 3 R Dropleg cm OC Vä 2 R Dropleg cm OC Hö 2 R Dropleg cm OC Dropleg FT 04 + ID Vä 2 R Dropleg cm OC Hö 2 R Dropleg cm OC Vä 2 R Dropleg cm OC Hö 2 R Dropleg cm OC Dropleg cm OC Dropleg cm OC Figur 12. Relativa avsättning på de vertikala ytorna med tvåhåls injektorspridare, bandspruta och dropleg jämfört med referensen spaltspridare med en avsättning på vänster/höger på 0,1981 µl/ cm 2, framsida 0,137 µl/ cm 2 och baksida 0,083 µl/ cm 2 satt till 100 för respektive. För dubbelrad anges både vänster och höger kollektor för bandspruta och dropleg. Horisontella undersidor De horisontella undersidorna kunde inte nås med spaltspridare, injektorspridare eller tvåhåls injektorspridare oavsett vätskemängder, tryck eller spridaravstånd. Träffar på dessa ytor uppnåddes först då en bandspruta med lågt placerade spridare riktade horisontellt och snett uppåt eller någon typ av dropleg utrustning användes (figur 13 och 14). Enkelrads bandspruta och dropleg liksom dropleg på båda sidor om rader i dubbelrader gav högst täckning. Dubbelrad bandspruta med spridare placerade vänster och höger om samt ovanför raderna, men inte emellan, raderna, gav lägre täckning.

25 23 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 F F F 04 LD 02 F F F 06 ID 04 ID 04 ID 06 ID 06 IDKT IDKT cm F cm ID cm ID cm IDKT cm IDKT Figur 13. Undersidor, relativ avsättning för olika spridare och spridaravstånd jämfört med Referens 100 = 0,105 µl/cm ,0 900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 F Relativ avsättning på undersidor. Jämförelse. Enkelrad bandspruta och dropleg, dubbelrad med bandspruta och dropleg. Referens 100 = 0,105 µl/cm 2 Band ID Band IDKT Band OC Band ID Band IDKT Band OC Vä Band 2 R ID Hö Band 2 R ID Vä Band 2 R ID Hö Band 2 R ID Dropleg cm OC 02 Dropleg cm OC 04 Dropleg cm OC 02 Dropleg cm OC 04 Dropleg FT Dropleg FT Dropleg FT 02 + ID Dropleg FT 04 + ID Vä 2 R Dropleg cm Hö 3 R Dropleg cm Vä 2 R Dropleg cm Hö 2 R Dropleg cm Vä 2 R Dropleg cm Hö 2 R Dropleg cm Vä 2 R Dropleg cm Hö 2 R Dropleg cm Figur 14. Relativ avsättning på undersidor, bandspruta och dropleg. Tekniker vilka gett ökad avsättning jämfört med bomsprutning. Ref 100 = 0,105 µl/cm 2.

26 24 Hög total täckning på alla ytor En hög total täckning av alla ytor, summa av alla åtta kollektorer, uppnåddes genom bandsprutning samt i första hand med dropleg med två horisontella spridare. Med dropleg ökas träffarna på ytorna med 50% jämfört med spaltspridare vid samma vätskemängd/ha. Genom att rikta sprutningen och spridarna mot de ytor som var det önskade målet uppnåddes en jämnare fördelning av sprutvätskan och bättre täckning av alla ytor. Variationskoefficienten minskade och spridningen blev jämnare. Bäst total täckning uppnåddes med en bandspruta. Även dropleg med två horisontella spridare på två höjder gav god total täckning av alla ytor. De horisontella spridarna var placerade med en off-center-spridare i nivå under de horisontella kollektorerna, ca 10 cm över mark, vinklad rakt mot hållaren och en off-center-spridare högre placerad riktad horisontellt och snett nedåt. För de två höjder som undersöktes visade sig höjden 35 cm ovanför hållaren ge bättre fördelning och täckning av ytorna jämfört med om de var placerade 60 cm ovanför hållaren. Den förbättrade totala täckningen uppnåddes eftersom de träffade både vertikala ytor och horisontella undersidor bättre och den totala mängden blev därför större. Relativ avsättning 1000,0 900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 100,0 90,2 96,0 539,0 536,0 423,0 377,0 309,1 313,1 246,7 246,0 204,0 677,4 335,7 330,0 353,4 287,1 300,3 144,8 657,2 581,6 873,3 469,3 439,1 471,7 500,3 373,9 346,7 303,7 326,9 299,8 271,7 183,6 704,2 673,7 545,0 516,0 394,4 913,5 804,9 361,9 370,1 628,0 632,1 0,0 Figur 15. Summa av avsättningen på alla kollektorytor i relativa tall i förhållande till sprutning med referensen F ISO (röd) 300 l/h, tryck 3 bar om är satt till 100 och motsvarar 1,530 µ l/ cm 2. Referensen jämförs med olika spridare, vätskemängder, spridaravstånd samt spridningsteknikerna bandspruta och dropleg.

27 25 Avdriftsreducerande utrustning Ingen skillnad i fördelning på olika ytor mellan vanliga spridare och injektorspridare kunde ses. Flera olika fabrikat, storlek, material och typer av injektorspridare undersöktes. I dropleg användes off-centerspridare (OC) som begränsar spridningsvinkeln. Dessa har godkännande som avdriftsreducerande utrustning monterad i sprutbom. Diskussion Den appliceringsteknik som används idag, både i Sverige och utomlands är utvecklad för kemisk bekämpning och det finns begränsad kunskap om hur man ska kunna applicera de biologiska preparaten på bästa sätt. Mikrobiologiska växtskyddsmedel har verifierat god effekt enligt forskning men i praktiken är effektiviteten mot skadegörarna varierande. Ökad användning av biologiska växtskyddsmedel och växtskyddsmedel med låg risk förväntas öka då det dels tillkommit flera preparat och aktörer på marknaden, att regelverk i integrerat växtskydd kräver att andra bekämpningsmetoder än kemiska väljs i första hand samt att det öppnas växtskyddsmöjligheter även i den ekologiska odlingen. En ökad användning är dock beroende av de har en säkerhetsställd effektivitet som odlarna alltid kan lita på. Detta är inte fallet idag. Enligt Kopperts utvecklingsavdelning är appliceringstekniken betydande för att det biologiska växtskyddsmedlet ska vara effektivt. Eftersom samtliga biologiska växtskyddsmedel är kontaktverkande och eftersom de mikrobiologiska växtskyddsmedlen inte själva sprider sig inom eller mellan växten måste den yta där skadegörarna befinner sig träffas. I flera fall finns skadegörarna på undersidan av bladen, det vill säga horisontella undersidor eller längs med stammar/stjälkar, det vill säga vertikala ytor. Var merparten av sprutvätskan avsätts på plantorna med dagens teknik finns det begränsad kännedom om hos odlarna. Den sprutteknik som vanligtvis används är bomspruta med spaltspridare eller dubbelspaltspridare. Om skadegöraren sitter på bladets ovansida, det vill säga horisontella ovansidor fungerar nuvarande sprutteknik väl. Om man däremot som odlare avser att träffa andra ytor måste annan spridarutrustning såsom bandsprutning eller dropleg med rätt inställningar väljas. Det är dock först då spridarnas vinkling i förhållande till plantans ytor anpassas som en verklig förbättring av avsättningen på horisontella undersidor kan uppnås. De alternativa spridningsutrustningarna som testades var samtliga tillgängliga på marknaden och ingen teknikutveckling skedde inom projektet. Det är dock viktigt att notera att även nya tekniker, med goda möjligheter för applicering av biologiska växtskyddsmedel, har tillkommit på den svenska marknaden under de år som projektet pågått. Exempelvis har en ny typ av dropleg (AgroTop Dropleg Beluga) utvecklats. Den har möjlighet att montera spridarhållare på flera höjder för anpassad applicering i olika grödhöjder och en slätare spolform som är skonsam för grödan. I den mån det har funnits möjlighet har de nyutkomna utrustningarna testats inom projektet. Den metodik som har använts i försöken har baserats på en standardiserad hållare med olika ytor som representerar olika ytor på plantorna. Avsättningen har sedan undersökts med hjälp av vattenkänsligt papper eller filterpapper. Den synliga intrycken av avsättningen på de vattenkänsliga papperna har inte alltid överensstämt med avsättningen på filterpapprena. Generellt var den synbara avsättningen mindre än den som uppmättes kvantitativt på filterpapprena. Ögat uppfattar inte den faktiska mängden som kommer på pappret. Mycket

28 26 små droppar, som faktiskt bidrar med en avsatt mängd, är inte synliga för ögat på vattenkänsligt papper och stora droppar kan flyta ut över en större yta och ge intryck av en större mängd. En annan förklaring är skillnaden i ytan på de vattenkänsliga papperna och kollektorerna av filterpapper som är mera absorberande. Ytterligare förklaring kan vara att filterpapprena som var åtskilda med en plastfilm kan ha kontaminerats genom att plastfilmen inte var tillräcklig som åtskiljning dem emellan. Vattenkänsliga papper har i detta fallet inte varit en mätmetod utan ett hjälpmedel som gav en grov relativ indikation av hur mycket sprutvätska som kan träffa i plantbeståndet. För odlare kan vattenkänsliga papper vara ett värdefullt hjälpmedel för att välja, anpassa eller välja bort teknik i olika situationer. I vissa fall har trycket av försökstekniska anledningar överskridit det tryck som är det normalt rekommenderade trycket enligt tillverkaren av spridaren. I praktiken borde detta val inte gjorts av odlaren utan annan större spridare hade varit första alternativ. Odlare använder emellertid ofta höga tryck för att öka vätskemängder och inträngning varför metoden har relevans. I de allra flesta fall har dock de olika försöksleden valts just efter vad som anses vara vanlig lantbrukarpraxis och odlarnas normala val- och justeringsmöjligheter har följts. En ökad vätskemängd gav inte bättre fördelning mellan olika ytor vid tester med standardhållaren. Det är dock alltid nödvändigt att anpassa vätskemängden till plantors storlek och bladmassa och när behandlingar sker av täta bestånd där bladen skuggar varandra. Avsättningen påverkas av andra plantor i närheten. Det är också viktigt att ta hänsyn till preparatens verkningssätt, fysikaliskt verkande preparat kan behöva täcka alla växtdelar helt för att bli effektiva. Det kan även finnas ett värde i att öka vätskemängden vid användning av biologiska preparat eftersom de är känsliga för uttorkning. Vid forskning under kontrollerade förhållande med studier av avsättning på standardiserade ytor kan en så optimal avsättning som möjligt uppnås. Förutsättningarna i fält är dock inte lika jämna utan variationer i underlag, bomrörelser, vindrörelser, temperatur och variationer i bladens vinklar och fördelning i förhållande till varandra gör att anpassningar behöver göras. Odlarna har ofta flera grödor som spruttekniken används och behandlingar sker i olika stadier av kulturen. En betydligt större flexibilitet i möjligheter till anpassning av sprutteknik behövs därför. Vid försöken med sprutbana visade sig avståndet mellan spridaren och den yta som träffades liksom spridarens riktning har betydelse. Tvåhåls injektorspridare, med sprutduschar riktade framåt och bakåt gav en väsentligt ökad avsättning på vertikala ytor och på alla ytor sammantaget jämfört med spaltspridare och injektorspridare. För bandsprutor och dropleg visade det sig att spridarna bör placeras förhållandevis nära och riktade mot de ytor som ska träffas. Detta var fallet då den övre spridaren i dropleg med horisontella spridare på olika höjd placerades på 35 cm höjd i jämförelse med 65 cm höjd. Förbättringspotentialen för dropleg generellt i förhållande till bomspruta var dock så hög att det är tillräckligt med en höjd på 65 cm för att på så sätt även uppnå en flexibilitet i systemet som passar såväl små som stora plantor. Det finns en uppfattning om att vid ett mindre avstånd mellan spridarna i sprutbommen på 25 cm istället för standarden 50 cm uppnås en jämnare spridning vilket dock inte har kunnat påvisas i dess studier. Det är däremot möjligt att det har betydelse i andra situationer med framförallt mindre droppar som har en lägre rörelseenergi och inträngningsförmåga än vad som använts i detta projekt. Spridare som ger små droppar och låga vätskemängder har valts bort på grund av risken för stopp orsakade av de stora partiklarna i biologiska medel.

29 27 Vid sprutning underifrån eller från sidan kan riskerna för avdrift öka då en större andel av sprutvätskan vid vissa inställningar riskerar att passera utanför målet. och risken för spridning till miljön ökar. Risken för avdrift ska beaktas oavsett typ av växtskyddsmedel. Detta behöver därför tas hänsyn till då spruttekniken förändras och dropleg och bandspruta används. Dessa har idag klassning som avdriftsreducerande endast under vissa specificerade förutsättningar (Säkert Växtskydd 2017). Spridare och utrustningar som använts inom försöken har godkännande för sprutning med vertikala bommar i Tyskland (JKI 2017) i grönsaker, plantskolor och sparris. Det finns en oro hos odlare att när man av miljöaspekter går över till injektorspridare som ger större droppar får man en sämre täckning av ytorna. Dessa studier har dock visat att det blir lika bra täckning om man använder injektorspridare jämfört med vanliga spaltspridare. De kan med andra ord utan problem gå över till dessa med bibehållen spridningsjämnhet och dosering. Det finns en risk för minskad avsättning om låga vätskemängder används och då plantor är mycket små. Detta projekt berör dock större plantor och de högre vätskemängder som är relevanta för grönsaks och bärodling, vätskemängder på 300 och högre Bandsprutor och dropleg visade sig ge en ökad täckning på hela plantan och på vertikala ytor. För att få täckning på undersidor krävdes att spridarna riktades horisontellt och med en sprutvinkel snett uppåt. Detta uppnåddes genom att montera off-center-spridare som sprider 15 o nedåt och 65 o uppåt. Detta ska jämföras med att spridare med 110 o toppvinkel som sprider 55 o uppåt samt nedåt på marken varvid preparat går förlorat. En förutsättning för förbättringen var att spridarna var belägna på nivå under de horisontella bladen det vill säga mycket nära mark. I försöken med bandspruta har TeeJet bandspruteutrustning som en princip för hur tekniken kan fungera, använts. Denna fungerade dock inte i praktiska körningar i fält eftersom den tar i marken. En förutsättning för att det ska fungera praktisk kan vara att spridarna är monterade i en ram, som bärs på medar eller hjul, för att få ett fast avstånd till marken. Detta projekt har haft som syfte att finna tekniker och inställningar som kan förbättra avsättning på olika ytor på växter. Jämförelser har gjorts i relativa tal jämfört med referensutrustning. Hur stor täckning ska vara eller vilka avsatta mängder som behövs är upp till tillverkare av växtskyddsmedel att fastställa. Projektet har fokuserat på avsättning i gröda och de möjligheter som finns att nå god avsättning med olika tillgängliga tekniker för applicering. Det finns kvarstående frågeställningar om hur och var olika specifika preparat ska appliceras i olika grödor, vilken avsatt mängd per ytenhet som krävs, hur de beter sig i sprutorna, hur de biologiska organismerna påverkas i olika typer av sprutor vilka kräver ytterligare forskning.

30 28 Slutsatser/praktiska odlarråd För att rätt appliceringsteknik ska kunna väljas behövs i första hand kunskap om vilka ytor som skadegöraren finns på och vilka ytor som man därmed vill träffa samt vilka möjligheter olika tekniker har. Genom rätt val av spridarteknik kan avsättningen på olika ytor sedan styras och optimeras för olika skadegörare. Detta kan exempelvis vara undersidan av bladen men det kan också vara att optimera och fördela sprutvätskan så jämnt som möjligt på alla ytor eftersom skadegörarna förflyttar sig inom plantan. Då förbättrad teknik används och avsättningen på plantan avsevärt förbättras kan dosen behöva anpassas. Slutsatserna från projektet är följande: För att kunna välja rätt appliceringsteknik måste målbilden för växtskyddsbehandlingen vara känd, dvs. vilka ytor som är det avsedda målet till följd av skadegörarens biologi och preparatens verkningssätt. Vissa ytor kan inte nås om inte särskilda metoder används utan särskilda metoder är sprutning kan sprutningen bli gjord i onödan Spridarnas placering och vinkling i förhållande till de ytor på plantorna som är målbilden för behandlingen är helt avgörande för ett gott resultat. En ökad avsättning på hela växten uppnås till viss del med tvåhålsspridare och till större del med bandspruta och dropleg. Vid sprutning av vertikala ytor uppnås en betydligt förbättrad täckning om tvåhålsspridare används, ytterligare förbättringar kan nås med dropleg och bandspruta. Vid sprutning av horisontella undersidor uppnås bättre träff med dropleg och bandspruta om rätt vinklade spridare används. Den faktiska mängd som hamnar på varje ytenhet minskar inte då avdriftreducerande utrustning såsom injektorspridare används. Som odlare kan man ha god vägledning av vattenkänsligt papper. Om man som odlare vill använda vattenkänsliga papper är det viktigt att de placeras på rätt sätt i kulturen och att man sätter upp många då variationen är mycket stor mellan olika platser. Det behövs tydliga anvisningar från preparattillverkare om hur preparaten ska appliceras.

31 29 Tack till Stiftelsen Lantbruksforskning för finansiering av projektet Dr Andreas Herbst, JKI, Tyskland Seniorforsker Peter Kryger-Jensen, Aarhus universitet, Flakkebjerg, Tyskland JKI, Tyskland och Aarhus universitet, Danmark för lån av testbanor och laboratorieutrustning, råd och hjälp Sanja Manduric, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Alnarp Sara Ragnarsson, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Alnarp Gunilla Persson Nordisk Alkali Hans Gille, Katja Hora och Floris Hout på Koppert, Bleijweijk, Nederländerna Marieke van der Staaij - Wageningen UR, Bleiswijk, Nederländerna Odlare som ställt upp på frågor och beredvilligt kört när vi gjort tester samt lånat ut mark för våra praktiska tester AgroTop Gmbh för bistånd med utrustningar och kunskap Lechler Gmbh för goda råd

32 30 Referenser Agrotop Gmbh, Obertraubling, Tyskland. Andersson Lena (red) Olsson M., Sandström M., Wahlander J., Bergkvist P., Dalin M., Mårtensson A., Kreuger J., Nilsson E., Gustafsson G., Jahr K., Borg Olsson M., Sundgren A., Rosengren L., Widén P., Forsberg G., Fries C., Olsson R., Witzell J., m.fl., 2016 Säker bekämpning i lantbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Natur & Kultur. S , 146, , Beck B., Brusselman E., Nuyttens D., Pollet S., Temmerman F., Spanoghe P., Improving foliar applications of entomopathogenic nematodes by selecting adjuvants and spray nozzles Biocontrol Science and Technology 23: Brusselman E., Beck B., Pollet S., Temmerman F., Spanoghe P., Moens M., Nuyttens D., Effect of Spray Volume on Deposition, Viability and Infectivity of Entomopathogenic Nematodes in a Foliar Spray. Pest Management Science 68: Eriksson A.-M. och Nilsson U., 2004, Förbättrad appliceringsteknik för biologiska bekämpningsmedel. Slutrapport till Jordbruksverket, SLU Foqué D., Nuyttens D., Effects of nozzle type and spray angle on spray deposition in ivy pot plants. (2011) Pest Management Science 67: Foqué D., Pieters J. G., Nuyttens D., Comparing Spray Gun and Spray Boom Applications in Two Ivy Crops with Different Crop Densities (2012) Hortscience 47: Foqué D., Pieters J. G., Nuyttens D., Spray deposition and distribution in a bay laurel crop as affected by nozzle type, air assistance and spray direction when using vertical spray booms.(2012) Crop Protection 41: Hans Gille, Katja Hora och Floris Hout, personlig ref. Koppert international, Bleiijweijk, Netherlands, Hardi International A/S, Nørre Alslev, Danmark. ISO, 2013, SS-EN-ISO 16119:2 Lantbruks- och skogsmaskiner Miljökrav för sprutor Del 2: Utrustning med horisontell bom ISO, 2013, SS-EN-ISO 16119:2 Lantbruks- och skogsmaskiner Miljökrav för sprutor Del 2: Utrustning med horisontell bom ISO, 2015,ISO :2015 Crop protection equipment Spray deposition test for field crop Part 2: Measurement in a crop; Annex C. Lechler Gmbh, Metzingen, Tyskland. Löfkvist och Nilsson 2014, Applicering av biologiska bekämpningsmedel som sprutas ut i växthus. Projektrapport till Jordbruksverket. ( Nilsson U, Gripwall E. Influence of application technique on the viability of the biological control agents Verticillium lecanii and Steinernema feltiae. Crop Protection. 1999;18: Spraying Systems Co, Wheaton, Illlinois, USA. Säkert Växtskydd, 2017, Lista över avdriftsreducerande utrustning-bomspruta.

33 31 Bilaga 1 Fältstudier i växande gröda. Bandsprutning i Jordgubbar, ( ) Moteska bandspruta för samtidig sprutning av dubbelrader. Radavstånd 40 cm. Bur med 6 st spridare. Buren bärs av medar som följer marken och håller därmed konstant höjd över marken. Spridarna ger vätskedusch vertikalt nedåt samt vinklat mot grödan. Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar ID POM (gul) Lechler 4,5 Grov Injektorspridare IDKT POM Lechler 4,5 Medium 50 % IDKS (gul) Lechler 4,5 i.u i.u Dubbelspalt, injektor. 4 spridare kombinerat med IDKS nedersta spridarna på varje sida Ändspridare med avklippt spridningsbild, placeras nederst, horisontellt för att spruta snett uppåt och begränsa sprutning på mark Bredsprutning med bomspruta i kål Bogserad bomspruta, Hardi 24 m för bredsprutning av små kålplantor Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar MiniDrift DUO 04 (röd) Hardi 5 Medium - 6,2 400 Dubbelspalt Injektorspridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm

34 32 Bomspruta, olika spridare samt Dropleg i stor broccoli och vitkål Traktorburen bomspruta, 12 m Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar IDKT POM (röd) Lechler 4 Medium - 5,5 400 Odlarens använda teknik. Dubbelspalt Injektorspridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm IDKT POM (brun) Lechler 5,5 Medium - 5,5 600 Dubbelspalt injektorspridare med ökad vätskemängd IDK POM (brun) Lechler 5,5 Grov - 5,5 600 Kompakt injektorspridare IDKT POM (röd) Lechler 4 Medium - 5,5 400 IDKT POM Lechler 4 Grov 5,5 400 FT 1,0 368 (gul) Lechler ,5 400 Dubbelspaltspridare monterad på Dropleg, sprutar vertikalt bakåt, 30 o åt höger och vänster En spridare monterad i dropleg som ovan och en spridare monterad på bommen för samtidigt sprutning ovanifrån Dropleg med 50 cm c/c, 2 st spegelspridare monterade i TwinCap. Vertikal sprutdusch ca 90o i sidled mot körriktning FT 1,0 368 (gul) + ID POM (gul) (ID3) Lechler 4 FT ID Mycket Grov FT- ID % 5,5 600 Dropleg med 2 st spegelspridare plus 1 injektorspridare monterad i bom med sprutvinkel 45 o bakåt.

35 33 Hardi twin, luftassisterad bomspruta Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar LD (lila) Hardi 3,5 Medium - 7,2 180 IDKT POM (lila) Lechler 3,5 Grov - 7,2 180 MiniDrift MD (lila) Hardi 3,5 Grov - 7,2 180 Odlarens använda teknik. LowDrift-spridare Spridaravstånd 50 cm c/c Bomhöjd 50 cm Reducerad luftmängd med motorvarvtal. Inställning 100 Medium Dubbelspalt injektorspridare Inställning som ovan Kompakt injektorspridare Inställning som ovan LD (lila) Hardi 3,5 Medium - 7,2 180 Full luft, bomvinklad bakåt IDKT POM (lila) Lechler 3,5 Grov - 7,2 180 Full luft, bomvinklad bakåt MiniDrift MD (lila) Hardi 3,5 Grov - 7,2 180 Full luft, bomvinklad bakåt

36 34 Bomspruta och dropleg i kål, Bommen finns 85cm från marken och ca 50 cm från den ytan på grödan som ska träffas. Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar IDKT POM (röd) Lechler 4 Medium - 5,5 400 IDKT POM (brun) Lechler 5,5 Grov - 5,5 600 Odlarens använda teknik Referens Bomspruta 50 cm c/c, bomhöjd 50 cm. Dubbelspalt injektorspridare ID POM (brun) (ID3) Lechler 5,5 Grov 75 % 5,5 600 Bomspruta 50 cm c/c, bomhöjd 50 cm. Injektorspridare IDKT POM (röd) Lechler 4 Medium 5,5 400 Dubbelspaltspridare monterad på Dropleg, sprutar vertikalt bakåt, 30 o åt höger och vänster IDKT POM (gul) + ID POM (gul) (ID3) Lechler 4 IDKT: Grov ID: Mycket Grov IDKT: 50% ID: 50% 5,5 400 Dropleg med IDKT, sprutar plus 1 injektorspridare monterad i bom med sprutvinkel 45 o bakåt. FT 1,0 368 (gul) + ID POM (gul) (ID3) Lechler 4,2 FT ID:Mycket Grov FT- ID:50% 5,5 600 Dropleg med 2 st spegelspridare plus 1 injektorspridare monterad i bom med sprutvinkel 45 o bakåt. FT 1,0 368 (gul) Lechler 4, ,5 400 Dropleg med 50 cm c/c, 2 st spegelspridare monterade i TwinCap. Vertikal sprutdusch ca 90o i sidled mot körriktning

37 35 Bomsprutning i blomkål Test av vätskemängder, spridaravstånd och dropleg Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar IDKT POM (brun) Lechler 5,5 Grov - 5,5 600 IDKT POM (brun) Lechler 8 Medium Bomspruta 50 cm c/c, bomhöjd 50 cm. Dubbelspalt injektorspridare Dubbelspalt injektorspridare Höjt tryck och vätskemängd ID POM (brun) (ID3) Lechler 8 Medium 50 % Injektorspridare FT 2,0-448 (röd) Lechler 4, ,5 800 Spegelspridare i Dropleg. Vertikal sprutdusch, ca 90 o mot körriktning. Sprutvinkel 140 o FT 2,0-448 (röd) + ID POM (gul) (ID3) Lechler 4,2 FT ID Mycket Grov FT- ID % 5, Spegelspridare i dropleg + injektorspridare i bom ovanifrån FT 2,0-448 (röd) + ID POM (röd) (ID3) Lechler 4,2 FT ID Grov FT- ID % 5, Spegelspridare i dropleg + injektorspridare i bom ovanifrån IDKT POM (gul) Lechler 4 Medium 50% 5, cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare ID POM (gul) (ID3) Lechler 4 Mycket Grov 50% 5, cm c/c mellan spridare i bom. injektorspridare IDKT POM (röd) Lechler 4 Grov 75% 5, cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare ID POM (röd) (ID3) Lechler 4 Grov 75% 5, cm c/c mellan spridare i bom. injektorspridare IDKT POM (brun) Lechler 4 Medium - 5, cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare ID POM (brun) (ID3) Lechler 4 Grov 75% 5, cm c/c mellan spridare i bom. injektorspridare

38 36 Bomspruta i lök och 28 Bomsprutning ovanifrån med 25 cm och 50 cm mellan spridare Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar ID POM (brun) (ID3) Lechler 4 Grov 75% 5, cm c/c mellan spridare i bom. injektorspridare IDKT POM (gul) Lechler 4 Medium 50% 5,5 400 IDKT POM (gul) Lechler 4 Medium 50% 5,5 400 IDKT POM (gul) Lechler 2,2 Medium 50% 5,5 300 IDKT POM (brun) Lechler 4 Medium - 5, IDKT POM (blå) Lechler 4 Medium 50% 5,5 300 IDK POM (blå) Lechler 4 Grov 50% 5,5 300 IDKT POM (blå) Lechler 2,8 Grov 50% IDK POM (blå) Lechler 2,8 Grov IDKT POM (blå) Lechler 4,7 Medium - 4,5 400 IDK POM (blå) Lechler 4,7 Medium - 4,5 400 IDKT POM (brun) Lechler 4,8 Medium cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare 28/7 25 cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare 25 cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare 25 cm c/c mellan spridare i bom. Dubbelspalt injektorspridare 50 cm c/c Dubbelspalt injektorspridare 50 cm c/c Injektorspridare 50 cm c/c Dubbelspalt injektorspridare Vanlig svensk inställning 50 cm c/c Injektorspridare 50 cm c/c Dubbelspalt injektorspridare 50 cm c/c Injektorspridare 50 cm c/c Dubbelspalt injektorspridare

39 37 Bandsprutning i enkelradig jordgubbsodling Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar XR VK(röd) TeeJet 2,7 Medium ID POM (röd) (ID3) Lechler 2,7 Mycket Grov 90 % IDKT POM (röd) Lechler 2,7 Grov F (gul) Hardi 2,7 Fin ID POM (gul) Lechler 2,7 Extra Grov 50 % IDKT POM (gul) Lechler 2,7 Grov 75 % IDKT POM (gul) Lechler 2,7 Grov 75 % FT 1, IDKT POM (gul) Lechler 2,7 FT IDKT: Grov FT- IDKT: 75% Odlarens normala sprutning. Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Spaltspridare Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Injektorspridare Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Dubbelspalt injektorspridare Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Spaltspridare Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Injektorspridare Bandspruta, två spridare över varje rad, sprutar i 75o vinkel mot plantan. 76 cm mellan spridarna. Dubbelspalt injektorspridare Bandspruta, två spridare över varje rad. Spridaren monterad horisontellt för sprutning horisontellt och snett uppåt. Bommen sänkt så lågt som möjligt. Spridarhållarens konstruktion medför att ramen går mycket lågt och tar i plantor och kollektorhållare Spegelspridare, vertikal sprutdusch, ca 90 o mot körriktning. Monterad horisontellt. Plus dubbelspalt injektorspridare vertikalt. Bommen sänkt så lågt som möjligt. Sprutvinkel 140 o

40 38 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass Km/h Kommentar IDKT POM (röd) Lechler 2,7 Grov IDKS POM + IDKT POM (gul) Lechler 2,7 IDKS IDKT: Grov IDKS IDKT: 75 % Bandspruta, två spridare över varje rad. Spridaren monterad horisontellt för sprutning horisontellt och snett uppåt. Bommen sänkt så lågt som möjligt. Ändspridare injektor. Sprutvinkel 80 o. Monterad horisontellt. Sprider horisontellt och snett uppåt. Plus dubbelspalt injektorspridare vertikalt. Bommen sänkt så lågt som möjligt.

41 39 Bilaga 2 Tekniker kvalitativt testade i laboratorium, Flakkebjerg, Danmark , 10 och 18 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar F (röd) Hardi 3 Medium - 1, Referens Spaltspridare AI (röd) TeeJet 3 Mycket Grov 50 % 1, Injektorspridare, inställd som referens AI (röd) TeeJet 4,8 Mycket Grov Injektorspridare, modern odlarinställning AI (röd) TeeJet 4 Mycket Grov 50 % 1,82 7,5 300 Injektorspridare, inställd som referens XR (röd) TeeJet 4 Fin - 1,82 7,5 300 Spaltspridare TTJ (röd) TeeJet 4 Grov - 1,82 7,5 300 Tvåhåls, spegelspridare Injet (röd) Hardi 4,8 Mycket Grov 50 % 1,94 5,8 400 Injektorspridare LD (gul) Hardi 5,8 Medium - 1,11 3,3 400 TJ VS (gul) TeeJet 5,8 Mycket Fin - 1,14 3,3 400 IDKT POM (gul) LowDrift-spridare, liten storlek med höjd vätskemängd via höjt tryck och låg hastighet Två-håls spaltspridare, högt tryck, Mycket Fina droppar och höjd vätskemängd Lechler 5,8 Medium - 1,11 3,3 400 Dubbelspalt injektorspridare ATR Röd Albuz 5,8 Fin - 1,56 4,7 400 Virvelkammarspridare 80 o, bomhöjd 75 cm ATR Röd Albuz 5,8 Fin - 1,56 4,7 400 Virvelkammarspridare, bomhöjd 50 cm ATR Röd Albuz 4,7 Fin - 1,35x cm spridaravstånd, virvelkammarspridare 80 o, bomhöjd 30 cm F (röd) Hardi 3 Medium - 1,6x cm spridaravstånd, spaltspridare, bomhöjd 30 cm.

42 40 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar TJ VS (gul) TeeJet 5,5 Mycket Fin - 1,11 6,5 400 IDKT POM (gul) Lechler 5,5 Medium - 1,11 6, cm spridaravstånd, två-håls spaltspridare, bomhöjd 30 cm 25 cm spridaravstånd, dubbelspalt injektorspridare, bomhöjd 30 cm IDKT POM (gul) IDKT POM (gul) Lechler 5,5 Medium - 1,11 6,5 400 Lechler 5,5 Medium - 1,11 6,5 400 Bandspruta, spridarvinkel ca 70 o, bomhöjd 50 cm Dubbelspalt injektor Bandspruta, spridare horisontellt under kollektornivå, Dubbelspalt injektor TJ VS (gul) TeeJet 5,5 Mycket Fin - 1,11 6,5 400 LD (gul) Hardi 5,5 Medium - 1,11 6,5 400 Bandspruta, spridare horisontellt under kollektornivå, två-håls spaltspridare Bandspruta, spridare horisontellt under kollektornivå, lowdrift spaltspridare

43 41 Bilaga 3 Kvantitativt Testade tekniker vid kvantitativa tester på JKI. Braunschweig, Tyskland och Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar F (röd) Hardi 3 Medium - 1, Referens Spaltspridare F (röd) Hardi 7,4 Fin? - 2,4 4,8 600 F (röd) Hardi 11 Fin? Hög vätskemängd via högt tryck LD (gul) Hardi 11 Fin? - 1, Mindre spridare vid högt tryck Lowdrift spaltspridare F (brun) Hardi 6 Grov - 2,8 5,6 600 F (grå) Hardi 6 Grov 3,4 4,5 900 F Hardi 4,8 Grov ID POM (röd) (ID3) ID POM (röd) (ID3) ID POM (grå) (ID3) ID POM (grå) (ID3) Lechler 3 Mycket Grov 90 % 1, Lechler 7,4 Medium 50 % 2,4 4,8 600 Lechler 6 Mycket Grov - 3,4 4,5 900 Lechler 4,8 Mycket Grov

44 42 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar IDKT POM (grå) Lechler 6 50 % 3,4 4,5 900 IDKT POM (grå) Lechler 4,8 Medium 50 % F (röd) Hardi 3 Medium - 1, cm spridaravstånd ID POM (blå) (ID3) ID POM (röd) (ID3) Lechler 6 Grov 50 % 1,7 4, cm spridaravstånd Lechler 7,4 Medium 50 % 2,4 4, cm spridaravstånd IDKT POM (blå) Lechler 6 Medium - 1,7 4, cm spridaravstånd IDKT POM (röd) Lechler 7,4 Medium - 2,4 4, cm spridaravstånd ID POM (gul) (ID3) Lechler 3,1 Mycket Grov 50 % 2x0, Bandspruta, enkelrad, injektorspridare, 2 spridare per rad. Höjd 30 cm, spridare 45 o vinkel IDKT POM (gul) Lechler 3,1 Grov 75 % 2x0, AirMix OC 02 (gul) AgroTop 3,1-75 % 2x0, Bandspruta, enkelrad, dubbelspalt injektorspridare, 2 spridare per rad. Höjd 30 cm, spridare 45 o vinkel Bandspruta, enkelrad, ändspridare, injektorspridare, 2 spridare per rad. Horisontell spridare, höjd under kollektor

45 43 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar ID POM (röd) (ID3) Lechler 3 Mycket Grov 90 % 2x1, IDKT POM (röd) Lechler 3 Grov - 2x1, AirMix OC 04 (röd) AgroTop 3-90 % 2x1, ID POM (gul) (ID3) ID POM (röd) (ID3) Lechler 3,1 Mycket Grov 50 % 6x0, Lechler 3 Mycket Grov 90 % 6x1, AirMix OC 02 (gul) AgroTop 2,7-75 % 4x0, AirMix OC 04 (röd) AgroTop 2,7-90 % 4x1, Bandspruta, enkelrad, injektorspridare, 2 spridare per rad. Höjd 30 cm, spridare 45 o vinkel Bandspruta, enkelrad, dubbelspalt injektorspridare, 2 spridare per rad. Höjd 30 cm, spridare 45 o vinkel Bandspruta, enkelrad, ändspridare, injektorspridare, 2 spridare per rad. Horisontell spridare, höjd under kollektor Bandspruta, dubbelrad 40 cm radavstånd. 6 spridare, höjd cm. spridare ovanifrån och 45 o vinkel mot ytterkant Bandspruta, dubbelrad 40 cm radavstånd. 6 spridare, höjd cm. spridare ovanifrån och 45 o vinkel mot ytterkant Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 35 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 35 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt

46 44 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar AirMix OC 02 (gul) AgroTop 2,7-50 % 4x0, AirMix OC 04 (röd) AgroTop 2,7-90 % 4x1, FT 1,0-368 (gul) (02) Lechler 2, x0, FT 2,0-448 (röd) (04) Lechler 2, x1, Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 60 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 60 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. Spegelspridare, sprider vertikalt ca 90 o mot körriktning. 140 o spridningsvinkel Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. Spegelspridare, sprider vertikalt ca 90 o mot körriktning. 140 o spridningsvinkel FT 1,0-368 (gul) (02) + ID POM (gul) (ID3) FT 2,0-448 (röd) (04) + ID POM (röd) (ID3) Lechler 2, x0, Lechler 2, x1, Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. Spegelspridare, sprider vertikalt ca 90 o mot körriktning. 140 o spridningsvinkel. Plus injektorspridare i bom, riktad 45 o bakåt, höjd 85 cm Dropleg, 1 på var sida om rad, enkelrad. Spegelspridare, sprider vertikalt ca 90 o mot körriktning. 140 o spridningsvinkel. Plus injektorspridare i bom, riktad 45 o bakåt, höjd 85 cm

47 45 Spridare Fabrikat Tryck bar Duschkvalitet Avdriftsklass l/min Km/h Kommentar AirMix OC 02 (gul) AgroTop 2,7-75 % 8x0, AirMix OC 04 (röd) AgroTop 2,7-90 % 4x1, AirMix OC 02 (gul) AgroTop 2,7-75 % 8x0, AirMix OC 04 (röd) AgroTop 2,7-90 % 4x1, Dropleg, 3 dropleg, 1 på var sida om rad i dubbelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 35 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 3 dropleg, 1 på var sida om rad i dubbelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 35 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 3 dropleg, 1 på var sida om rad i dubbelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 60 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt Dropleg, 3 dropleg, 1 på var sida om rad i dubbelrad. 80 o off centerspridare placerad horisontellt mot raden, 10 cm från ände och 60 cm från ände. Nedre sprutar 15 o nedåt och 65 o uppåt. Övre spridare 15 o uppåt och 65 o nedåt

48 Bilaga 4 Nedan följer bilder från samtliga försök både i fält och i laboratorium Fälttester Bild 1. Bandspruta; Moteska, för sprutning av dubbelrader i jordgubbsodling med 6 spridare i varje bur, 4 spridare monterade för sprutning snett nedåt, 2 spridare sprutar vertikalt. Bild 2. Bomspruta Hardi Commander i kål.

49 Bild 3. Hållare med vattenkänsligt papper i kål. Test att vinkla horisontella hållare snett uppåt. Bild 4. Hardi Twin Commander i kål.

50 Bild 5. Hardi Twin Commander i kål. Bild 6. Lechler Dropleg monterad på bomspruta.

51 Bild 7. Anslutning av spridare och dropleg för samtidig sprutning med dropleg och 45 o ovanifrån. Bild 8. Bomspruta 50 cm c/c.

52 Bild 9. Lechler Dropleg plus spridare på bom. Bild 10. Spridare IDKT POM, monterat för tester med 25 cm spridaravstånd.

53 Bild 11. Spridaravstånd 25 cm c/c vid tester i lök. Bild 12. Vattenkänsligt papper monterat direkt på blad i lök.

54 Bild 13. Bandspruta över en rad jordgubbar. Odlarens inställning. Laboratorietester, Flakkebjerg Bild 14. Testbana i Flakkebjerg.

55 Bild 15. Uppställning av kollektorer. Kollektorn i mitten centrerad under mittersta spridare i bom samt 25 cm till höger respektive till vänster. Laboratorietester, JKI, Braunschaweig Bild 16. Testbana vid JKI. Tank med pump, längst bort till höger. Sprutbom upphängd i räls. Kollektorer placerade på bord täck med Astroturf.

56 Bild 17. Lechler Dropleg med spridare FT med 135 o spridningsvinkel. Bild 18. AgroTop Dropleg Beluga. Spridare monterade 10 cm från botten, 25 respektive 50 cm. Vid test användes spridare i botten plus en högre nivå. Spridarna på den andra nivån blockerades.

57 Bild 19. Off centerspridare monterade i dropleg. Spridningsvinkeln är 15 o respektive 65 o. Genom att ha den mindre vinkeln nedåt respektive uppåt styrs vätskan mot plantan. Avsättning på mark minskas liksom sprutning över och förbi plantor. Bild 20. Bandsprutning av en rad.

58 Bild 21. Bandsprutning med spridare inställda horisontellt och under nivå för kollektorer. För applicering även på undersidor. Bild 22 Bandsprutning för två rader. Sex spridare ID , fyra sprider i vinkel mot raderna och två spridare ovanifrån.