Raftotangen S:l, Raftotangens Samfallighetsforening, tillsyn av miljdfarlig verksamhet

Transkript

1 Miljoavdelningen Jenny-Li Fagerholm Inspektionsrapport Var referens Mbn TANUMS KOMMUN Raftotangens Samfallighetsforening Inger Eriksson Ronnebygatan Orebro Raftotangen S:l, Raftotangens Samfallighetsforening, tillsyn av miljdfarlig verksamhet For att minska overgodningen med naringsamnen i vattendrag och i havet, och for att minska risken for spridning av smittamnen, ar det viktigt att avloppsanlaggningar fungerar bra. Inspektion av avloppsanlaggningen for Raftotangens Samfallighetsforening gjordes 10 September Syftet med besoket var att granska anlaggningens skotsel och verksamhetens egenkontrou. Narvarande vid inspektionen var Peter Ericson och Kjell Karlstrom fran verksamheten samt Jenny-Li Fagerholmfran miljoavdelningen. Om ni bar fragor kring tillsynsbesoket eller om det firms felaktiga uppgifter i inspektionsrapporten, ar ni valkommen att kontakta undertecknad. Brister som framkom vid inspektionen: De mindre reningsanlaggningarna uppfyller inte dagens krav pa rening. - T-ror saknas i slamavskiljare for fastighetema Raftotangen 1:193 & 1:194 samt Raftotangen 1:202. Slamavskiljarna for de mindre reningsanlaggningarna behover tommas. Larmlampan for pumpbrunnen pa Ostromdgen/badplatsen var ur funktion. Brister i egenkontrollen. Papekades aven o Rutiner for att upptacka samt atgarda slamflykt till slamavskiljamas tredje kammare ar bristfallig. o Mangd braddat vatten i pumpbrunnar ar inte dokumenterat. Som verksamhetsutovare ar ni ansvariga for att uppmarksammade brister rattas till. 457 SlTanumshede -BesoksadressiKommunhuset -Tel vx-telefax Pg Eg Org.nr

2 2 Erfarenhetsbedomning Miljoavdelningen har gjort en erfarenhetsbedomning av er verksamhet utifran kommunens taxa for provning och tillsyn enugt miljobalken. Utford erfarenhetsbedomning bifogas. Vid erfarenhetsbedomningen fick verksamheten 3 poang, vilket motiverar debitering av extra tillsynstid. Beslut om extra tillsynsavgift: se separat beslut. Uppfoljning efter inspektionen En redogorelse for de atgarder som ni gjort eller planerar att gora for att ratta till noterade brister bor skickas in till miljoavdelningen senast 31 mars Infor nasta ars tillsyn 2014 kommer miljoavdelningens tillsyn att inrikta sig pa - uppfoljning av brister som noterats 2013, anlaggningens dimensionering, utforande och alder. Med dimensionering menas anlaggningens storlek och reningskapacitet kopplat till hur stor belastningen med avloppsvatten ar. Infbr tillsynen 2014 bor ni kontrollera att ni har aktuell kunskap om anlaggningens storlek, uppbyggnad och reningskapacitet, samt om anslutna fastigheter/anlaggningar. Inspektion Avloppsreningen pa Raftotangen S:l bestar av en stor reningsanlaggning med 209 fastigheter anslutna och fyra mindre separata reningsanlaggningar med totalt atta fastigheter anslutna. Dessutom firms tva fastigheter, Raftotangen 1:46 och Raftotangen 1:222, som har separata tekammarbrunnar dit WC-, bad-, disk- och tvattavlopp ar kopplat. Avloppsvattnet fran dessa tva fastigheter leds till den stora anlaggningen. Foljande noterades vid inspektionen: Ledningsndt ^ Ledningsnatets langd genom omradet uppgar till ca sex kilometer. Samfalligheten har besiktigat ledningsnatet med hjalp av kamera vilket har resulterat i att nagra stallen pa ledningen behover ses over. En punkt pa ledningen som gar till den stora pumpbrunnen vid infartsomradet kommer att bytas ut eftersom inlackage har upptackts. Atgarden planeras under vintern och ledningen kommer da att dimensioneras upp fran 150 mm till 300 mm ror.

3 3 De mindre reningsanldggningarna Krabbstigen 39 - Raftotangen 1:159 Slamavskiljaren inspekterades ej vid besoket. Efterfoljande rening bestar av diffust utslapp i mark. Enligt uppgifter ur renhallningsregistret ar slamavskiljaren for bad-, disk- och tvattvatten pa 1 m''. Rakstigen 12 ~ Raftotangen 1:112, 1:113, 1:114 Slamavskiljaren ar av betong, viss vittring syntes vid inlopp- och utloppsmynningen. I forsta kammaren syntes slamkaka, i andra flytslam och i tredje kammaren syntes flytslam med antydan till bildande av slamkaka. T-ror pa utloppsledningen fmns. Efterfoljande rening bestar endast av en enklare infiltrering i mark. Det finns inga synliga komponenter motsvarande en komplett infiltrationsanlaggning. Fjordvdgen 42 - Rafldtangen 1:202 Slamavskiljare av betong. I forsta kammaren syntes slamkaka, i andra och tredje kammaren syntes flytslam. T-ror saknas pa utgaende ledning. Efterfoljande rening bestar endast av en enklare infiltrering i mark. Det finns inga synliga komponenter motsvarande en komplett infiltrationsanlaggning. Fjordvagen 64 & 66 - Raftotdngen 1:193, 1:194 Slamavskiljare av betong. I forsta kammaren syntes slam, i andra och tredje kamrarna syntes flytslam. T-ror saknas pa utgaende ledning. Avloppsvattnet var inte i niva med utloppsroret vilket kan tyda pa att slamavskiljaren inte ar tat. Efterfoljande rening bestar endast av enklare infiltrering i mark utfort med ett ror. Det firms inga synliga komponenter motsvarande en komplett infiltrationsanlaggning. Slamavskiljama for de mindre anlciggningarna Slamavskiljarna ar i behov av tomning. I tredje kammaren ska det normalt inte finnas nagot slam. Slamflykt till efterfoljande rening medfor att slam kommer in i spridarledningarna och darmed riskerar att satta igen spridningsledningarnas hal. Detta i sin tur medfor att infiltrationsanlaggningens driftstid minskar. Mojliga orsaker till slam i tredje kammaren kan vara underdimensionering eller att slamavskiljaren ar trasig. T-ror saknas i slamavskiljarna pa Fjordvagen 42, 64 och 66. De mindre anlaggningama uppfyller inte dagens krav pa rening. En godtagbar anlaggning med infiltration eller markbadd har alltid tillhorande komponenter som ar synliga ovan mark sasom ftirdelningsbrunnar, luftningsror och eventuella kontrollbrunnar. Pumpbrunnar Vid inspektionen var pumpbrurmama utan anmarkning med undantag av en larmlampa som var ur funktion. Matningar och dokumentation av braddningar finns i arsjournal. Dar anges antal dygn braddning forekommit dock inte mangden braddat avloppsvatten. Pumparna inom omradet kontrolleras 1 gang per ar via ett serviceavtal med Xylem/ftt Flygt.

4 4 Ostronvdgen/badplatsen Pumpbrunn med larm i form av en vit lampa. Vid inspektionen var lampan ur funktion. Pumpningen regleras med hjalp av vippor. Eventuell braddning gar via en brunn med vidare utlopp i dike ner mot havet. Pumpbrunnen kontrolleras 1 gang per manad. Ostronvdgen/Krabbstigen Pumpbrunn med larm i form av en vit lampa. Pumpningen regleras med hjalp av vippor. Eventuell braddning gar till dike med avrinning mot havet. Pumpbrunnen kontrolleras 1 gang per manad. Sndckvdgen 15 Pumpbrunn med larm i form av en lampa. Pumpningen sker med tidsintervall. Eventuell braddning gar till dike med avrinning mot havet ca 400 meter nedstroms. Pumpbrunnen kontrolleras 1 gang per manad Fjordvdgen/omrddesinfarten Pumpbrunn med larm i form av en lampa. Pumpningen regleras med hjalp av vippor. Pumpbrunnen pumpar allt avloppsvatten till den stora avloppsanlaggningen. Eventuell braddning gar via en brunn med vidare utlopp under vag mot karret. Pumpbrunnen kontrolleras 1 gang per manad. Den stora reningsanldggningen Slamavskiljare Slamavskiljaren har en vatvolym om 132 m^. Slamavskiljaren var vid inspektionen nyligen tomd, i juni manad. Slamavskiljaren toms vart tredje ar. Endast lattare flytslam kunde ses i slamavskiljarens tre kammare. I den andra kammaren farms lattare algtillvaxt. T-rorsfunktion finns. I slamavskiljaren syntes grastuvor vaxandes pa ytan. Normalt ska det inte vaxa nagot i slamavskiljaren och grastuvoma bor darfor avlagsnar-~ Slamavskiljaren var utan anmarkning vid inspektionen. Fdrdelningsbrunnar Avloppsvattnet fordelas via en huvudfordelningsbrunn till tva fordelningsbrunnar. Vattennivan var i niva med utloppsledningama och fordelades jamt ut i spridningsledningarna. Fordelningsbrunnarna var utan anmarkning vid inspektionen. ^ Efterfoljande retting Den efterfoljande reningen bestar av fyra infiltrationsbaddar belagna tva och tva med en total area om ca 1620 m^. Anlaggningama anvands under hela aret men vaxelvis, intermittent drift, dar halva anlaggningen ar igang medan den andra vilar i en manad. Luftningsror firms. Ingen karaktaristisk avloppslukt kandes vid inspektionen. Recipient Avloppsvatten fran infiltrationsanlaggningama infiltreras till grundvatten samt leds till dike via draneringsledningar. Diket rensas vid behov.

5 5 Egenkontroll Ansvarig for kontroll och skotsel av anlaggningen ar Kjell Karlstrom. En skotseljournal for den stora avloppsanlaggningen, pumpstationer samt de mindre anlaggningama firms. Journalen visar nar kontroll av inflode till fordelningsbrunnama, skifte av infiltrationsbadd samt slamsugning utfors pa den stora anlaggningen. Pumpstationernas kontrollpunkter ror bland annat vippor, larmfunktion, elmatare med mera. Avvikelser noteras i journalen. For de mindre anlaggningama framgar slamtomningsintervall och rojning av sly. For de mindre reningsanlaggningama bor rutiner for tillsyn av slamavskiljama inga dar slammangd och slamfordelning mellan kamrarna i slamavskiljama kontroueras. I egenkontrollen bor det framga nar atgarder maste vidtas samt bur atgarderna utfors och vem som utfor dem, till exempel att slamtomning kravs om slam upptacks i slamavskiljarens tredje kammare eller att fordelningsbruimar rengors vid eventuell slamflykt till dem. Rutiner for att upptacka samt atgarda slamflykt till slamavskiljarnas tredje kammare ar bristfallig. Riskbedomningar over anlaggningens olika delar uppvisades inte vid inspektionen. Genom att gora en riskbedomning av verksamheten kan de storsta miljoriskema hittas och avlagsnas eller minskas. Ta reda pa vilka riskema ar inom verksamheten och hur stor sannolikheten ar for att en olycka intraffar. Det galler risker bade vid olycka och i normal drift. Satsa pa att atgarda den/de storsta riskema forst. Planera sedan in atgarder efter riskbedomningen. Riskbedomningen behover revideras lopande och goras utifran normal drift, forandringar och driftstomingar. Riskbedomningens omfattning och hur ofta revidering behover ske avgors av verksamhetens storlek. Verksamheten behover uppratta en mer detaljerad egenkontroll vad det galler beskrivning av skotselrutiner, riskbedomningar for verksamhetens alia reningsanlaggningar och reningssteg. For mer information gallande egenkontroll se Naturvardsverkets publikation Egenkontroll for C-verksamhet, en metod for att bedriva miljdarbete. Fakta Ovrigt Hor garna av er med fragor eller synpunkter om inspektionsrapporten. MILJOAVDELNINGEN Jenny-Li Fagerholm Miljo- och halsoskyddsinspektor Bilaga: Erfarenhetsbedomning

6 Miljoavdelningen Datum VSr referens TANUMS KOMMUN Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Bedomning utford av: Checklista for erfarenhetsbedomning uppdaterad Foljande faktorer och bedomningsgrunder anvands vid erfarenhetsbedomning: Efter varje ordinarie tillsynsbesok gors en erfarenhetsbedomning med ledning av foljande fragor. Fragor med alternativa svar Poang 1. Hurhanterarverksamheten sin egenkontroll? a) Rutiner for egenkontrou finns och foljs 0 b) Rutiner for egenkontrou finns och foljs, men anmarkningar pa verksamheten som kan harledas till brister i egenkontrollen firms. c) Rutiner for egenkontrou firms, men anvands inte 2 eller endast i obetydlig omfattning d) Rutiner for egenkontrou saknas 3 2. Erfarenheter sedan senaste tillsynsbesoket a) Andamalsenliga atgarder har vidtagits mot samtliga 0 tidigare avvikelser b) Andamalsenliga atgarder har vidtagits mot vissa. cv men inte samtliga, tidigare avvikelser c) Andamalsenliga atgarder har inte vidtagits mot 2 tidigare avvikelser 3. Varderirig av aktiieli insp^ktion a) Liga brister upptacks vid inspektionen 0 b) Brister upptacks, men endast smarre, ej allvarliga brister, vilka inte kraver aterbesok c) En eller flera allvarliga brister upptacks vid 2 inspektionen av sadan art att de motiverar aterbesok Summa erfarenhetspoang: 457 SlTanumshede Besoksadress:Kommunhuset -Tel vx-telefax Pg Bg Org.nr

7 2 Erfarenhetsbedomningens paverkan pa tillsynstid och extra avgifter Erfarenhetspoangen for de olika fragoma sumnieras efter genomford inspektion. I erfarenhetsbedomningen kan man fa sammanlagt hogst 7 erfarenhetspoang. Det firms en inbyggd "morot" i erfarenlietsbedomningen som ska stimulera foretagaren att strava efter standiga forbattringar. Det foretag som i erfarenhetsbedomningen erhaller 0 erfarenlietspoang, ges 2 premiepoang i premieringssystemet vilket leder till sankt arsavgift. Se mer om detta i beskrivningen av premieringssystemet. Erfarenhetspoang Resultat 0-1 Ingen paverkan pa tillsynstid eller avgift. 2 Verksamhetsutovaren far en varning i inspektionsrapporten om att extra tillsynstid kan paforas om bristerna inte har atgardats inom meddelad tid. Har bristerna inte atgardats i tid pafors timavgift for den tid som den extra kontrollen tar. 3 Avgift for tva timmars extra tillsynstid faktureras efter genomford inspektion 4 Avgift for fyra timmars extra tillsynstid faktureras efter genomford inspektion. 5 Avgift for sex timmars extra tillsynstid faktureras efter genomford inspektion. 6 Avgift for atta timmars extra tillsynstid faktureras efter genomford inspektion. 7 Avgift for tio timmars extra tillsynstid faktureras efter genomford inspektion. Resuhaten p.g.a. erfarenhetspoangen som redovisas i tabellen ovan, far ses som riktlinjer. Det ar viktigt att en bedomning gors fran fall till fall sa snart som det foreligger skal att fakturera for extra tillsynstid. I bedonmingen vags in t.ex. tidigare erfai-enheter av foretaget, risken att patalade brister inte kommer att ^ atgardas inom meddelad tid, behov av aterbesok och dylikt. I vissa fall ki-avs tillsyn utover vad som ingar i risk- och erfarenhetsbedomningen. Detta kan vara fallet on. verksamhetsutovaren bryter mot villkor, eller inte atlyder forelagganden eller forbud, eller vid extraordinara handelser som haverier i verksamlieten. Derma tillsynstid far faktureras som timavgift Kopiatill: Akten -1

8 : l^j^ ^ Miljoavdelningen '^^^^^ Jenny-Li Fagerholm BESLUT Var referens Mbn Raftotangens Samfallighetsforening Inger Eriksson Ronnebygatan Orebro Beslut om avgift i enlighet med utford erfarenhetsbedomning for tillsyn enligt miljobalken pa Raftotangens Samfallighetsforening, fastigheten Raftotangen S:l Beslut Miljo- och byggnadsnamnden beslutar att utifran utford erfarenhetsbedomning vid tillsyn pa er verksamhet 10 September 2013 ta ut avgift i enlighet med av Kommunfullmaktige faststalld taxa, kronor. Faktura skickas separat. Beslutet galler omedelbart aven om det overklagas. Beslutet kan overklagas hos Lansstyrelsen, se bilaga. Skal for beslut Erfarenhetsbedomning har utforts vid tillsyn enligt miljobalken ar I antagen taxa for provning och tillsyn inom miljobalkens omrade, kommunfullmaktige ; Inledande bestammelser, 18, anges att: "ytterligare tillsynsavgift grundad pa erfarenhetsbedomningar efter ordinarie tillsynsbesok kan tillkomma i enlighet med vad som framgar av taxebilaga 3". Erfarenhetsbedomningen motiverar avgift for extra tillsynstid i enlighet med gallande taxa. Information Taxa for provning och tillsyn enligt miljobalken for Tanums kommun firms att lasa pa MILJO- OCH BYGGNADSNAMNDEN Jenny-Li Fagerholm Miljo- och halsoskyddsinspektor Bifogas: Besvarshanvisning 457 SlTanumshede -BesoksadressiKommunhuset -Tel vx-telefax Pg Eg Org.nr