Sundsvalls kommun skolangsundsvallse Dnr :7324. Beslut

Transkript

1 rin Beslut Sundsvalls kommun skolangsundsvallse Dnr :7324 Rektor vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6 birclit.faltstamasundsvall.se Beslut efter tematisk kvalitetsgranskning av gymnasieskolans demokratiuppdrag vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, i Sundsvalls kommun

2 2(10) Inledning har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans demokratiuppdrag. Syftet är att granska i vilken utsträckning gymnasieskolans demokratiarbete ger eleverna de förmågor som de behöver för att kunna verka som aktiva ansvarstagande medborgare. Granskningen fokuserar särskilt på det klassrumsnära arbetet med demokratiska förmågor som sker inom ramen för undervisningen i Samhällskunskap 1a1/1b. De övergripande frågeställningarna är: 1. I vilken utsträckning ger undervisningen i Samhällskunskap 1a1/1b eleverna de förmågor som de behöver för att kunna verka som aktiva ansvarstagande medborgare? a. I vilken utsträckning ges eleverna möjlighet till samtal, diskussion och argumentation i syfte att stimulera förståelse och värna demokratiska förhållningssätt? b. I vilken utsträckning övas eleverna i demokratiska beslutsprocesser? 2. I vilken utsträckning arbetar rektor och lärare för att ge alla elever goda förutsättningar att utveckla demokratiska förmågor inom undervisningen i Samhällskunskap 1a1/1b? 3. I vilken utsträckning arbetar rektor och lärare för att möta pojkar och flickors olika förutsättningar kopplade till demokratiska förmågor inom undervisningen i Samhällskunskap 1a1/1b? Granskningen genomförs i 24 skolenheter, som utifrån program och region, slumpvis valts ut. I urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. I urvalet har hänsyn tagits till studieförberedande program och yrkesprogram samt en spridning inom tre av myndighetens regionindelningar (Göteborg, Stockholm och Umeå). Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, i Sundsvalls kommun med Sundsvalls kommun som huvudman ingår i denna granskning. Vid skolan har vård- och omsorgsprogrammet valts ut som exempel på hur undervisningen genomförs. besökte Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, den september samt den 2 oktober Besöket genomfördes av utredarna Maud Karlström och Magnus Ledman. Intervjuer med rektorn, den undervisande läraren och elever från årskurs 1 i Samhällskunskap 1a1 vid vård- och omsorgsprogrammet, samt lektionsobservationer har genomförts. Vid tiden för granskningsbesöket hade kursen nyligen inletts, varför bedömningen i vissa delar baseras på lärarens planering för den fortsatta undervisningen. Vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, med Sundsvalls kommun som huvudman finns det vid granskningstillfället 125 elever. Vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, finns ett yrkesprogram, vård- och omsorgsprogrammet samt gymnasiesärskolans individuella program och gymnasiesärskolans nationella program. Fem av skolenhetens tjugoen lärare tillhör arbetslaget för vård- och omsorgsprogrammet, övriga lärare tillhör gymnasiesärskolans arbetslag. Den lärare som undervisar i kursen Samhällskunskap 1a1 är legitimerad och behörig för att undervisa i samhällskunskap. Läraren tillhör teknikprogrammets arbetslag som ingår i en annan skolenhet och därmed har en annan

3 rektor som sin chef. En hög andel av eleverna vid vård- och omsorgsprogrammets är nyanlända. 3(10) I detta beslut ger sin bedömning av det granskade området. Därefter följer en motivering till de utvecklingsområden som har identifierat inom ramen för granskningen. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapp ort. s bedömning Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, i Sundsvalls kommun ger inom ramen för kursen Samhällskunskap lal eleverna en undervisning som ger dem möjlighet att utveckla de förmågor som de behöver för att kunna verka som aktiva ansvarstagande medborgare. Undervisningen är utformad så att eleverna i hög utsträckning får möjlighet att samtala, diskutera och argumentera med varandra under ordnade former. Läraren presenterar även i hög utsträckning olika värderingar, uppfattningar och problemställningar så att eleverna utvecklar förståelse för såväl olika som andras perspektiv. Läraren ger i hög utsträckning utrymme för kontroversiella frågor i undervisningen och klargör i hög utsträckning vårt samhälles demokratiska värderingar samt bedriver en undervisning som aktivt stimulerar eleverna att omfatta ett demokratiskt förhållningssätt. bedömer vidare att elevernas praktiska förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser övas i hög utsträckning och att undervisningen bedrivs i demokratiska arbetsformer. Rektorn skapar goda förutsättningar för demokratiuppdraget och läraren känner i hög utsträckning till och beaktar elevernas bakgrund och tänkbara behov vid planering och genomförande av undervisningen. bedömer dock att rektorn och läraren inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i låg utsträckning planerar och följer upp skolenhetens arbete i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att alla elever ska kunna utveckla demokratiska förmågor. Skolenhetens utvecklingsbehov ligger därför främst i att tthieekla detutveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att om möjligt i ännu högre utsträckning ge eleverna förutsättningar att tillgodogöra sig de förmågor som de behöver för att kunna verka som aktiva ansvarstagande medborgare. Bedömning av fråga la: I vilken utsträckning ges eleverna möjlighet till samtal, diskussion och argumentation i syfte att stimulera förståelse och värna demokratiska förhållningssätt? bedömer att eleverna i hög utsträckning ges möjlighet att samtala, diskutera och argumentera med varandra under ordnade former. Läraren presenterar även i hög utsträckning olika värderingar, uppfattningar och problemställningar så att eleverna utvecklar förståelse för såväl olika som andras perspektiv. Läraren ger i hög utsträckning utrymme för kontroversiella frågor i undervisningen och klargör i hög utsträckning vårt samhälles demokratiska värderingar. Läraren bedriver även en undervisning som aktivt stimulerar eleverna att omfatta ett demokratiskt förhållningssätt.

4 4(10) s intervjuer, observationer och skriftligt underlag från skolan visar att eleverna ges möjlighet att samtala, diskutera och argumentera med varandra och att skilda synsätt ställs mot varandra. Under de lektionsobservationer som genomför i samband med besöket förekommer samtal och diskussioner såväl under lärarens ledning som självständigt i grupp. Vid en av de observerade lektionerna samtalar eleverna i grupper om riksdagens departement, vilka deras arbetsuppgifter är och vem som leder dem. Vid båda observationstillfällena för läraren en dialog med eleverna i samband med genomgångar. Det framgår av lärarens planering att aktiviteterna omfattar såväl tidigare som aktuella händelser, där de tidigare händelserna består av exempelvis "varför bildades EU". Att aktuella händelser behandlas framgår av "vad händer i valet", en återkommande punkt varje lektion under momentet "demokrati/diktatur/så styrs Sverige". Detta bekräftas också i en observation där läraren visar SVT-klipp från dagen innan där riksdagen genomför två omröstningar, den ena handlar om att utse ny talman och den andra om den sittande regeringen ska vara kvar eller inte. s intervjuer med elever och läraren visar att skilda synsätt ställs emot varandra och olika argument ges utrymme i undervisningen. Läraren uppger i intervju att i samband med att momentet "EU" ska introduceras kommer eleverna att genomföra ett rollspel, "Kollektivet", där de tilldelas olika roller och får träna sig i att argumentera utifrån dem. Läraren berättar att hen precis påbörjat ett grupparbete där eleverna ska samla information om de olika riksdagspartierna för att senare representera dem i en paneldebatt. Rektorn uppger i inskickat underlag att läraren arbetar aktivt för att skapa ett öppet klimat i klassrummet, vilket ska stimulera eleverna att våga fråga, samtala och diskutera. Av intervju med läraren och av den planering för kursen som tar del av vid granskningstillfället framgår hur läraren arbetar för att skapa trygghet i gruppen. Läraren börjar med att eleverna får reflektera över en fråga var för sig, sedan får de samtala två och två för att slutligen diskutera i grupper. Eleverna uppger att de utvecklar sin samtalskompetens genom att på detta sätt gå från ett mindre till ett större sammanhang i diskussionerna, och att de får ett större självförtroende av att diskutera och argumentera med varandra. Eleverna uppger att det i samtal och diskussioner råder ömsesidig respekt och tolerans mellan dem och att de lyssnar på varandras argument. Av intervjuer med eleverna och läraren framgår att diskussionerna i vissa fall utgår från en strävan att komma överens, till exempel när eleverna och läraren gemensamt planerar hur undervisningen i kursen ska läggas upp. Läraren uppger i intervju att eleverna får träna sig i att utmana traditionella uppfattningar genom att de utifrån olika ämnen får motivera varför de tycker något. De ämnen läraren uppger som aktuella exempel är, mänskliga rättigheter, HBTQfrågor och om ett land följer FN:s deklaration om mänskliga rättigheter eller inte. Läraren uppger att det förekommer att elever intar olika ståndpunkter utan att ha reflekterat över dem. I dessa fall, berättar läraren, utmanar hen eleverna att motivera sig. Av intervjuer med läraren och elever framkommer att läraren presenterar olika värderingar, uppfattningar och problemställningar så att eleverna utvecklar förståelse såväl för olika som andras perspektiv. Eleverna uppger att läraren gått igenom de politiska partierna och de ideologier som ligger till grund för dem. Eleverna uppger att de på så sätt utvecklat en förståelse för att de partier som samarbetar gör det för att de ligger nära varandra ideologiskt. Eleverna uppger vidare att de utvecklar förståelse för andras perspektiv när de lyssnar till sina klasskamraters åsikter i samma fråga. Pojkarna uppger i intervju att de lär sig mer genom att diskutera än genom att läsa i en lärobok. Eleverna uppger vidare att de

5 5(10) analyserat vilka konsekvenser olika värderingar och uppfattningar kan få genom att till exempel diskutera varför flera av riksdagens partier inte vill samarbeta med ett specifikt parti. Läraren uppger att de kommer att diskutera hur olika partiers värderingar ställs emot varandra när det gäller mänskliga rättigheter. Läraren uppger vidare att det är en tillgång att ha elever från olika kulturer i klassen, till exempel när de arbetar med demokrati och diktatur och elever kan säga att "det där har jag upplevt". Läraren uppger att hen säger tifi eleverna att de inte behöver hålla med om allt som sägs men att de ska lyssna på, och respektera att andra kan ha olika åsikter. Av intervjuer med lärare och elever framkommer att läraren ger utrymme för kontroversiella frågor i undervisningen. Eleverna uppger att det ibland uppstår spontana diskussioner i klassrummet. Ett exempel på det är när en elev ställde en fråga om så kallade politiska vildar, vilket följdes av en diskussion. Eleverna ger flera exempel på vad som kan uppfattas som kontroversiella frågor i klassen, till exempel feminism, partitillhörighet och dödsstraff. En elev uppger att om den kommande paneldebatten genomförs på rätt sätt, så kan det komma att uppstå spontana diskussioner om kontroversiella frågor. Läraren uppger att hen har uppfattningen att frågor som rör sex före äktenskapet, skilsmässa, äktenskap och homosexualitet kan bli kontroversiella frågor i klassen och leda till diskussion. Läraren planerar att ge utrymme för sådana frågor i samband med att olika moment behandlas, till exempel i samband med att de arbetar med privatekonomi kommer läraren att lyfta frågor som att vara sambo och skilsmässa. I samband med att mänskliga rättigheter behandlas kommer läraren att lyfta diskussioner kring dödsstraff och brott mot barn. Såväl läraren som eleverna uppger i intervju att eleverna uttrycker sina åsikter i klassrummet även när de skiljer sig från klasskamraternas. Flickorna uppger att det är en öppen klass med ett tillåtande klimat trots att några pojkar uppger att det inte känns så bra om det uppfattas som att man svarar fel. Flickorna uppger vidare att så länge man inte kränker någon så får man tycka vad man vill. Läraren uppger att hen är uppmärksam på om eleverna säger det de tycker eller om de säger det som läraren förväntar sig. I de fall läraren uppmärksammar att en elev säger det som den tror att läraren förväntar sig brukar läraren låta eleven förklara varför den tycker så, för att eleven ska få öva sig i att föra fram sina egna åsikter. Läraren uppger att det är ett pågående arbete att komma dit eftersom eleverna behöver bli trygga med varandra först innan de vågar uttrycka sina åsikter. Läraren uppger att det är därför hen låter eleverna börja samtala två och två för att sedan successivt öka gruppernas storlek. Av observationer och av intervjuer med läraren och eleverna framgår att läraren klargör vårt samhälles demokratiska värderingar och bedriver en undervisning som stimulerar eleverna att omfatta ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren uppger i intervju att hen är tydlig med att förmedla till eleverna att, för att vara en demokratisk medborgare, så behöver man börja med att förstå hur det svenska samhället är uppbyggt, och vara medveten om delaktigheten i att forma sitt liv samt att kunna vara med och påverka sin egen framtid. Läraren berättar till exempel för eleverna hur olika röstningsförfaranden går till, hur valet till riksdag, kommun och landsting går till och var eleverna kan hitta information om de olika partierna. Läraren uppger att eleverna även måste känna till sina rättigheter och skyldigheter i samhället och att alla har rätt att uttrycka sina åsikter. Läraren uppger vidare att i några övningar som klassen genomför får eleverna iträda sig en roll vilket är ett bra sätt att låta eleverna öva sig i att uttrycka åsikter. Läraren tydliggör vad det demokratiska förhållningssättet innebär, till exempel genom att låta eleverna vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer för kursen Samhällskunskap lal. Detta bekräftas i intervju med eleverna som uppger att de i

6 6(10) början av terminen fick lämna förslag på upplägg av kursen till läraren som sedan presenterade dessa förslag för eleverna som därefter fick i uppgift att komma fram till ett gemensamt beslut. Eleverna uppger i intervju att de genom undervisningen utvecklar förståelse för demokratiska värden och ett demokratiskt förhållningssätt, till exempel genom att läraren började kursen med att samtala med dem om mänskliga rättigheter och vad som kännetecknar en demokrati. Läraren uppger att de kommer att återkomma till mänskliga rättigheter senare i kursen och att det i samband med det kommer att uppstå diskussioner om att det finns ett parti som avviker från tanken om människors lika värde. Eleverna uppger att de samtalat om att alla har rätt att uttrycka sina åsikter så länge de inte kränker någon. I det sammanhanget samtalade de även om definitionen av vad som kan upplevas som kränkande. Eleverna uppger vidare att de blir rättvist behandlade av läraren och även om det finns elever som kräver mer uppmärksamhet så hinner läraren med att hjälpa alla som har ett behov av det. Det bekräftas av genomförda observationer genom att läraren använder sig av flera metoder för att visa på ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren fördelar talutrymmet i klassen även om det finns elever som ofta begär ordet. Läraren genomför undervisningen både i helklass och i mindre grupper så att alla elever är aktiva och får talutrymme. Bedömning av fråga 'Ib: I vilken utsträckning övas eleverna i demokratiska beslutsprocesser? bedömer att eleverna i hög utsträckning får en undervisning som utvecklar deras förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser, vad gäller att bereda och argumentera för förslag till beslut. bedömer vidare att eleverna får en undervisning som bedrivs i demokratiska arbetsformer. s intervjuer och skriftligt underlag från skolan visar att eleverna får öva sig i demokratiska beslutsprocesser och bereda och argumentera för förslag till beslut. Såväl eleverna som läraren uppger att de tillsammans planerat hur kursen Samhällskunskap lal ska genomföras. Av lärarens planering framgår att eleverna övas i olika mötesformer, röstningsförfaranden och majoritetsprinciper genom att läraren i samband med att klassen ska arbeta med EU planerar att genomföra ett rollspel, "Kollektivet", där eleverna tilldelas en roll och utifrån den får öva sig i att ta aktiva ställningstaganden. I spelet ingår att fatta beslut utifrån olika majoritetsprinciper, till exempel trivselfrågor och ekonomi som kräver två tredjedelars majoritet medan nyinflyttning i kollektivet kräver total enighet. Läraren har analyserat olika röstningsförfaranden med eleverna i samband med att ny talman utsågs i riksdagen. Eleverna uppger att de har genomfört både öppna och slutna omröstningar i klassen i samband med att de planerade kursens upplägg. Eleverna ger exempel på för- och nackdelar med dessa. När det gäller en fråga som eleverna upplever som mindre viktig kan de räcka upp handen och komma fram till ett snabbt beslut, medan de i en sluten omröstning förblir anonyma, vilket kan användas om det gäller en mer känslig och personlig fråga. Eleverna uppger att formen med sluten omröstning är mer tidskrävande. Av intervjuer med rektorn, läraren och eleverna framkommer att undervisningen bedrivs i demokratiska arbetsformer. Läraren uppger i intervju att eleverna är delaktiga i planeringen av kursen. I början av kursen presenterade läraren kursens syfte och centrala innehåll och utifrån det har läraren tillsammans med eleverna planerat hur de ska arbeta med kursen. Läraren uppger att eleverna har fått möjlighet att delge läraren om hur de lär sig bäst och hur de upplever att de kan visa sina kunskaper på bästa sätt, så att läraren kan ta hänsyn till

7 7(10) det vid exempelvis examinationer. Rektorn uppger i intervju att hen regelbundet har programforum för vård- och omsorgsprogrammet, i vilket tre representanter från aktuell klass deltar. Rektorn uppger att en fråga som hen lyfter i programrådet är huruvida eleverna har något inflytande över undervisningen i kursen. Rektorn uppger att den bild hen har fått av aktuell kurs är att eleverna har inflytande över planering och genomförande av kursen. Eleverna uppger i intervju att de har fått lämna in skriftliga förslag tifi läraren om hur de vill arbeta med kursen. Därefter har de genom ett röstningsförfarande kommit fram till ett beslut som enligt eleverna blev ett majoritetsbeslut. Eleverna berättar att de upplever att de i tillräcklig grad deltar i undervisningens utformning och att de har de färdigheter som krävs för detta samt att de får vara med och påverka det som de kan påverka. Bedömning av fråga 2 och 3: I vilken utsträckning arbetar rektor och lärare för att ge alla elever goda förutsättningar att utveckla demokratiska förmågor, samt för att möta pojkar och flickors olika förutsättningar kopplade till demokratiska förmågor inom undervisningen i Samhällskunskap lal/lb? I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Rektorn vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, behöver tillsammans med läraren inom ramen för skolans kvalitetsarbete, samverka för att skapa goda förutsättningar för alla elever att utveckla demokratiska förmågor. Detta särskilt genom att i högre utsträckning gemensamt planera genomförandet av skolenhetens demokratiuppdrag inom ramen för Samhällskunskap lal. Rektorn vid Sundsvalls gymnasium, Västermalm 6, behöver tillsammans med läraren följa upp huruvida eleverna vid skolenheten, inom ramen för Samhällskunskap lal utvecklar demokratiska förmågor, så som exempelvis förståelse för andras perspektiv, förståelse för vad det demokratiska förhållningssättet innebär, samt praktisk förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser. bedömer att rektorn och läraren i låg utsträckning samverkar i skolans systematiska kvalitetsarbete för att skapa goda förutsättningar för alla elevers, tillika pojkars och flickors, möjlighet att utveckla demokratiska förmågor. Rektorn och läraren planerar inte gemensamt för genomförandet av och följer inte heller tillsammans upp eller analyserar hur undervisningen utvecklar elevernas demokratiska förmågor. Rektorn skapar däremot i hög utsträckning goda förutsättningar för demokratiuppdraget för alla elever, såväl pojkar som flickor. Detta genom att avsätta lämpliga resurser för uppdraget och i sitt beslutsfattande i övrigt beakta faktorer som påverkar de aktuella elevernas lärande utifrån deras behov och förutsättningar. Läraren känner i hög utsträckning till och beaktar alla elevers, tillika pojkars och flickors, bakgrund och tänkbara behov vid planering av undervisningen. Läraren utgår från den enskilde eleven, tillika pojkars och flickors behov, förkunskaper och förutsättningar vid genomförande av undervisningen. Av s intervjuer med läraren och rektorn samt av inskickat material framgår att rektorn och läraren inte planerar genomförandet av skolans demokratiuppdrag tillsammans, exempelvis vad gäller tänkt undervisningsinnehåll. Såväl rektorn som läraren uppger i intervju att de inte gemensamt planerar undervisningens innehåll. Rektorn uppger i intervju att de inte brukar samtala om undervisningens innehåll, de samtalar däremot om

8 8(10) elevernas kunskapsutveckling, till exempel hur de förstår olika begrepp både i text och i muntlig form. Läraren uppger att hen deltar vid en överlämningskonferens inför kursstart och får i samband med den information om det finns elever med särskilda behov, dessutom för läraren under pågående kurs en kontinuerlig dialog med rektorn angående extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorn och läraren identifierar heller inte eventuella behov av kompetensutveckling eller planerar för samverkan med andra lärare och aktörer utanför skolan. Läraren uppger i intervju att frågor som rör eventuella kompetensutvecklingsbehov, lyfter läraren med sin rektor som ansvarar för teknikprogrammet, inte med rektorn för vårdoch omsorgsprogrammet. Läraren har ännu inte haft något sådant samtal eftersom rektorn för teknikprogrammet är relativt nytillträdd. Läraren uppger att det en gång per månad finns inplanerade ämneskonferenser för alla lärare i samhällskunskap som är verksamma vid skolan. Läraren uppger vidare att det ofta är praktiska frågor som lyfts vid dessa möten, till exempel vilket undervisningsmaterial som ska användas eller vilka föreläsare som ska anlitas i samband med att olika moment inom samhällskapsämnet genomförs. Av den verksamhetsredogörelse som rektorn skickat in och av intervjuer med rektorn och läraren framgår att dessa inte följer upp och analyserar skolenhetens demokratiuppdrag avseende exempelvis vilka resultat som nås kring förståelse för andras perspektiv, förståelse för vad det demokratiska förhållningssättet innebär, eller praktiska förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser. Rektorn uppger i intervju att de uppföljningar som sker inom ramen för kvalitetsarbetet i huvudsak handlar om hur skolan kan arbeta för exempelvis högre måluppfyllelse avseende kunskapskraven. De kursutvärderingar som genomförs i Samhällskunskap lal tar inte rektorn för vård- och omsorgsprogrammet del av, det gör rektorn för teknikprogrammet som är chef för den undervisande läraren. Delaktighet och elevinflytande följs enligt rektorn upp via enkäter och redovisas på programnivå, inte på kursnivå. Läraren uppger i intervju att hen har en fortlöpande dialog med rektorn för vårdoch omsorgsprogrammet och att dessa samtal i huvudsak handlar om elevernas kunskapsresultat och elevernas eventuella stödbehov. Detta bekräftas i intervju med rektorn som uppger att de inte samtalar specifikt om demokratiuppdraget. Istället diskuterar de till exempel kursupplägg, studiero, elevernas behov, delaktighet och ansvar. Rektorn skapar goda förutsättningar för demokratiuppdraget, det framgår av den verksamhetsredogörelse som rektorn skickat in och av intervjuer med rektorn och läraren. Rektorn känner till och beaktar i sitt beslutsfattande faktorer som påverkar de aktuella elevernas lärande utifrån kön, socioekonomi och migrationsbakgrund, samt på individnivå exempelvis genom att delta i överlämningskonferenser som sker i samband med att nya elever börjar vid skolenheten. Rektorn uppger att behovet av svenska som andraspråk kartläggs och att läraren i Samhällskunskap lal undersöker elevernas begreppsförståelse och vid behov samarbetar med läraren i svenska som andraspråk. Rektorn har även beslutat om att elever ska erbjudas studiehandledning på modersmålet i kursen Samhällskunskap lal. Rektorn uppger i intervju att den lärare som undervisar i samhällskunskap på vård- och omsorgsprogrammet valts utifrån sin lämplighet att undervisa på programmet. Vidare framkommer i intervju med rektorn att hen beslutat om att avsätta 50 timmar för kursen baserat på de behov och förutsättningar som eleverna förväntades ha utifrån kön, socioekonomi och migrationsbakgrund. Rektorn uppger att lärare\ inte har framfört några önskemål om behov av stöd eller särskilda insatser rörande elever i kursen Samhällskunskap lal utöver de extra anpassningar som läraren genomför i klassrummet. Läraren uppger att hen har en kontinuerlig kommunikation under pågående kurs med rektorn för vård- och

9 9(10) omsorgsprogrammet angående anpassningar och särskilt stöd. Rektorn uppger vidare att vård- och omsorgsprogrammet tidigare haft en hög andel flickor, rektorn och läraren ställer sig positiva att fler pojkar numera söker sig till programmet. Av årets elever i årskurs 1 är sju av de tjugosju eleverna pojkar, vilket är en ökning i jämförelse med tidigare år. Såväl läraren som rektorn uppger att det tillför fler perspektiv i samtal och diskussioner när båda könen är representerade i en klass. s intervjuer med rektor, lärare och elever visar att läraren känner till och beaktar elevernas bakgrund, förutsättningar utifrån kön, socioekonomi och migrationsbakgrund, samt tänkbara individuella behov vid planering av undervisningen bland annat genom att läraren deltar på överlämningen inför kursstart och får information om det finns elever med särskilda behov. Läraren uppger vidare att elevernas olika bakgrund och förutsättningar påverkar hur läraren låter eleverna visa sina kunskaper och förmågor inom kursen, till exempel i samband med examinationer. Av observationer och intervjuer med eleverna, rektorn och läraren framgår att läraren utgår från den enskilda elevens behov, förkunskaper och förutsättningar vid genomförande av undervisningen. Läraren genomför även ett test med vanligt förekommande begrepp inom kursen med eleverna för att se hur de ligger till kunskapsmässigt. Detta bekräftas i intervjuer med eleverna som uppger att de under första veckan i kursen fick genomföra ett test som visade deras kunskaper om olika begrepp, eleverna fick också skriftligt lämna in vilken uppfattning de har om hur de lär sig bäst och hur de på bästa sätt visar sina kunskaper. Läraren uppger i intervju att det är många elever i klassen som har olika migrationsbakgrund, något som läraren ser som en tillgång genom att det att ger flera olika perspektiv på olika frågor, till exempel när momentet mänskliga rättigheter behandlas inom kursen Samhällskunskap 1a1. Läraren uppger att hen har höga förväntningar på alla elever oavsett kön och bakgrund och hen tror att alla elever kan, bara de tror på sig själva. Observationer visar att läraren arbetar aktivt med att eleverna ska tro på sin egen förmåga, till exempel genom att uppmuntra eleverna när de svarar på frågor genom att säga" det var bra svarat, kan du visa lite mer hur du tänker". Detta bekräftas av såväl pojkarna som flickorna i intervjuer där de uppger att läraren förväntar sig att alla elever ska klara kursen och att de elever som vill nå ett högre betyg också ska kunna göra det. Pojkarna uppger även att läraren förväntar sig att eleverna ska lyssna, vara aktiva genom att ställa frågor och vara delaktiga i diskussioner. Såväl pojkarna som flickorna uppger att de inte upplever att det finnas någon skillnad i lärarens förväntningar beroende på elevernas kön eller bakgrund. Läraren ägnar särskild kraft åt elever som behöver mer lärarstöd, till exempel genom att anpassa språket i klassrummet så att alla elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen oavsett bakgrund, det framgår av intervjuer med läraren och eleverna. Läraren uppger att det genomförda begreppstestet gör att läraren har god kunskap om var eleverna befinner sig både språkligt och kurtskapsmässigt, läraren brukar skriva en begreppsordlista på tavlan när det finns behov av det. Eleverna uppger att om de behöver mer stöd så får de det och att läraren håller sig informerad om att alla hänger med i undervisningen. Eleverna uppger vidare att de säger till om de inte förstår och att de ibland kan stanna kvar efter lektionen och få hjälp av läraren om de vill ställa ytterligare frågor. En elev uppger att alla elever har tillgång till en inläsningstjänst och att den inte enbart är tillgängligt för elever med särskilda behov.

10 10(10) Läraren uppger att det är viktigt att både pojkar och flickor får komma till tals. Läraren uppger att det är några pojkar som tar en stor del av talutrymmet i klassen eftersom de gärna vill visa sina kunskaper. Läraren är medveten om detta och arbetar aktivt med att fördela talutrymmet. Läraren kommer att ha samtal med några elever som inte så ofta tar ordet i klassen för att komma överens med dem om hur de ska gå tillväga för att få dem att göra det. Läraren vill ha en dialog med berörda elever så inte de känner sig utsatta om läraren ber dem besvara frågor fastän de inte räckt upp handen. Läraren uppger vidare att det är viktigt att ta hänsyn. till vilket talutrymme eleverna tar när läraren sätter ihop grupper. Flickorna uppger att de också uppmärksammat att vissa elever tar mer plats än andra men de tror inte att det har med kön att göra. Flickorna uppger vidare att läraren fördelar ordet och att det bland pojkarna är färre elever som får ordet ofta medan det bland flickorna är mer jämnt fördelat. Flickorna uppger slutligen att flickor mer ofta räcker upp handen och begär ordet medan pojkar ofta kan prata rakt ut utan att ha fått ordet av läraren. Pojkarna uppger att de har uppfattningen att det är flest pojkar som pratar i klassrummet, de tror att det kan bero på att de är mindre blyga. s observationer bekräftar lärarens och elevernas uppfattningar om talutrymmet, det är flest pojkar som svarar på frågor eller talar rakt ut i klassrummet utan att ha fått ordet av läraren. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 2 maj 2019 redovisa till vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.umea@skolinspektionen.se, eller per post till,,. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (dnr :7324) i de handlingar som sänds in. På s vägnar J,6kim Blomb etschef Maud Karlström \LokiMAA Föredragande Mer information om kvalitetsgranskningen finns på s hemsida: Bilaga: Författningsstöd

11 BikAga Rättslig reglering mm Ett av gymnasieskolans viktiga uppdrag är att förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen ska därför utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor. I utbildningen ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Eleverna ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att främja elevernas allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollagen 2010:800: 1 kap. 4-5 g). Gymnasieskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Eleverna ska också ges kunskaper och förutsättningar för att kunna delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv (Skolverket 2011: 11f). Läroplanen slår fast att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden undervisningen måste också bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet (Skolverket 2011: 6). Utbildningen i gymnasieskolan ska vara likvärdig och samtidigt anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter (Skolverket 2011:6). Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. (Skolverket 2012:11). I en rad studier är sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och utbildningsresultat väl belagda. Detta gäller framför allt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital, etc.) påverkar deras skolresultat. Även i den internationella forskningen är socioekonomisk status (familjens inkomst, yrke och utbildning) kopplat till elevernas resultat (Skolverket 2009:31). Av skollagen framgår att rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och ha ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. Rektorn ska också besluta om sin enhets inre organisation och fatta sådana beslut som det av skollagen och andra författningar framgår att rektorn ska fatta. Det handlar bland annat om ansvaret för den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet och skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället (Skolverket 2013a:5). Det är viktigt att rektorn följer upp hur arbetssätt och metoder i undervisningen påverkar elevers lärande och utveckling. Utgångspunkten är de nationella mål och de områden som man har beslutat att fokusera i utvecklingsarbetet. Rektorn bör se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen (Skolverket 2012:28f).

12 Bilaga I läroplanen betonas förståelse och medmänsklighet och att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollag och läroplan och klart ta avstånd från det som strider däremot. Samtidigt ska skolan sträva efter saklighet och allsidighet och vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram (Skolverket 2011: 5f). Här finns en spänning mellan att å ena sidan stimulera elevers åsiktsyttrande samtidigt som eleverna ska påverkas att omfatta vissa värden. Centralt blir här de riktlinjer som läroplanen anger för lärarnas ansvar där läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna och tillsammans med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser. Lärarna ska därtill öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av detta (Skolverket 2011: 12). Sammanfattningsvis kan skolans demokratiska uppdrag utifrån läroplanens inledande kapitel kopplas till tre olika aspekter grundläggande demokratiska värderingar (ex. jämställdhet och solidaritet), medborgerliga förmågor (ex. kritisk reflektion, kommunikation, konflikthantering och demokratiskt beslutsfattande) och teoretiska kunskaper om politik och samhälle (Skolverket 2011, Ekman & Pilo 2012), varav denna granskning fokuserar på förmågorna. Annorlunda uttryckt består skolans demokratiska uppdrag i att dels förmedla kunskaper om samhället och demokratin på system- och institutionsnivå, och dels färdigheter i att tillämpa ett demokratiskt förhållningssätt för att kunna delta i samhällslivet (Långström & Virta 2016: 35 och 57). Skolans demokratiuppdrag är ett övergripande arbete som ska genomsyra hela skolans verksamhet och ingår i flera ämnen (Skolverket 2013: 5; Långström & Virta 35). Samtidigt har samhällskunskapsämnet i flera hänseenden en särställning när det gäller att förmedla och förankra dessa demokratiska kunskaper och färdigheter (Skolverket 2010: 44, Ekman & Pilo 2012:59; Långström & Virta 2016: 23 och 35). Ämnesplanen anger att undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan syftar till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Fokus ligger på såväl förmedling av teoretiska kunskaper om demokratiska förhållningssätt och mänskliga rättigheter som utveckling av förmågor kopplade till att analysera samhällsfrågor och uttrycka sina kunskaper och uppfattningar (Skolverket 2011: 143ff). Samhällskunskapsämnet utgör således en central del skolans i demokratiska uppdrag (Långström & Virta 2916: 23). Mot denna bakgrund avgränsas granskningen av gymnasieskolans demokratiuppdrag mot just hur detta uppdrag förvaltas och gestaltas inom ämnet Samhällskunskap. För att möjliggöra jämförelser mellan yrkes- och högskoleförberedande program riktas granskningen specifikt mot den gymnasiegemensamma kursen Samhällskunskap 1a1/1b. Referenser Ekman, Joakim & Pilo, Lina (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Stockholm: Liber. Långström, Sture & Virta, Arja (2016) Samhällskunskapsdidaktik. Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.

13 Bilaga Skolverket (2010) Morgondagens medborgare. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013) Förskolans och skolans värdegrund. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2013a) Juridisk vägledning. Mer om...förskolechefen och rektorn. Stockholm: Skolverket.