Arbetsförmedlingens Återrapportering Underlätta nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering

Transkript

1 Arbetsförmedlingens 2010

2 Sida: 2 av 40 Dnr / Datum: enligt regleringsbrevet för 2010, Nyanlända invandrare

3 Sida: 3 av 40 Arbetsförmedlingen ska redovisa myndighetens arbete med att underlätta nyanlända invandrares enligt gällande regelverk. Av redovisningen ska framgå hur många som har tagit del av Arbetsförmedlingens service, när i tiden efter inskrivning hos Arbetsförmedlingen respektive efter uppehållstillstånd beviljats detta har skett, vilka åtgärder som använts, hur samverkan med andra aktörer fungerat samt vilka resultat som uppnåtts. Det ska också framgå i vilken utsträckning undervisning i svenska (sfi) kombinerats med insatser från Arbetsförmedlingen. Gällande instegsjobben ska redovisningen innehålla uppgifter om genomsnittstider från beviljat uppehållstillstånd till beviljat instegsjobb samt inom vilka branscher instegsjobben finns. Arbetsförmedlingen ska i sina redovisningar till Regeringskansliet där det är möjligt och relevant redovisa statistik och analyser uppdelat på kön, ålder, inrikes och utrikes födda, samt personer med och utan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Bengt Greiff. I den slutliga handläggningen har chefen för Avdelningen Integration och etablering Marie Linell-Persson och chefen för Ledningsstaben Jan-Olof Dahlgren deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Bengt Greiff

4 Sida: 4 av 40

5 Sida: 5 av 40 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETE MED NYANLÄNDA INVANDRARE INLEDNING ARBETET MED ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROGRAM Sammansättningen av arbetsmarknadspolitiska program Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Arbetspraktik Prova-på-plats Start av näringsverksamhet Jobbgaranti för ungdomar Jobb-och utvecklingsgaranti FÖRDJUPAD ANALYS AV INSTEGSJOBB RESULTAT - VERKSAMHETSMÅL ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETE SOM KOMBINERAS MED SVENSKA FÖR INVANDRARE SAMVERKAN DISKUSSION...37

6 Sida: 6 av 40

7 Sida: 7 av 40 Sammanfattning Denna rapport innehåller redovisning av Arbetsförmedlingens arbete med att underlätta nyanlända invandrares. Redovisningen innehåller både en beskrivning av arbetet och dess resultat. Antalet inskrivna nyanlända på Arbetsförmedlingen under det första halvåret 2010 var i genomsnitt per månad varav 42 procent kvinnor och 58 procent män. Antalet nyanlända har ökat med omkring 11 procent jämfört med motsvarande period Bland dessa var närmare 80 procent under 40 år. Drygt en halv procent av alla nyanlända hade en dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Genomsnittstiden från beviljat uppehållstillstånd till inskrivning på Arbetsförmedlingen var 331 dagar under det första halvåret Detta motsvarar en minskning med cirka 25 dagar jämfört med Den genomsnittliga tiden för kvinnor var 365 dagar och för män 300 dagar under Det genomsnittliga antalet nyanlända var cirka per månad i arbetsmarknadspolitiska program Detta var närmare en fördubbling jämfört med motsvarande period Andelen kvinnor var nära 39 procent 2010 vilket motsvarar en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetspraktik var det program som under våren samlat flest nyanlända deltagare. Program start av näringsverksamhet har haft den högsta andelen nyanlända i arbete 90 dagar efter avslutat program. Nära 88 procent av de nyanlända var i arbete efter avslutat insats. Övriga programformer som har haft störst andel i arbete efter avslutat program har varit arbetsgivarnära program som arbetspraktik och prova-på-plats. I dessa program har nära 30 procent av deltagarna varit i arbete 90 dagar efter avslutad praktik. Under de det första halvåret 2010 var det i genomsnitt nyanlända med instegsjobb. Det var en ökning med drygt 15 procent jämfört med motsvarande period Av dessa sökte nära 20 procent arbete som köksoch resturangbiträde. Arbetslinjen i myndighetssamverkan har blivit tydligare och därmed möjligheten att enas kring gemensamma strategier vilket skapat förutsättningar för samsyn. Under året 2009 samt första halvåret 2010 har samarbete och samverkan vidareutvecklats för att effektivisera och påskynda inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända.

8 Sida: 8 av 40

9 Sida: 9 av Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända invandrare 1.1. Inledning Arbetsförmedlingen har genom Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen ett särskilt ansvar för att nyanlända arbetssökande erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. För att nyanlända arbetssökande snabbt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska Arbetsförmedlingens insatser och program finnas tillgängliga så tidigt som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingens insatser ska kunna erbjudas parallellt med undervisning i svenska för invandrare - sfi. I denna rapport redovisas utifrån ovanstående uppdrag Arbetsförmedlingens arbete med att underlätta nyanlända invandrares utifrån ovanstående uppdrag. Med nyanlända avses i rapporten något förenklat personer som är födda utrikes utom i EU/EES, Schweiz och Norden. 1 Dessutom får vistelsetiden i Sverige i normalfallet inte överstiga tre år från erhållet uppehållstillstånd. Utrikes födda omfattar de som inte är födda i Sverige med undantag för nyanlända. Inrikes födda omfattar samtliga födda i Sverige. Det betyder att inskrivna nyanlända, utrikes födda och inrikes födda tillsammans utgör samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen. Begreppet "Arbetsförmedlingens service" används i rapporten för inskrivning/platsförmedling inklusive matchning av lediga platser, yrkesvägledning och utbildningsinformation och användning av arbetsmarknadspolitiska program. All statistik i rapporten är, om inte något annat anges, hämtad från Arbetsförmedlingens datalager. Statistik för arbetet med nyanlända jämförs, när det är relevant, med den för utrikes födda och inrikes födda. Arbetsförmedlingen förfogar över statistik för gruppen nyanlända sedan I rapporten jämförs huvudsakligen första halvåret 2009 och Mer specifik definition av nyanlända invandrare i Arbetsförmedlingens verksamhet är utrikes födda (ej länder inom EU/EES, Schweiz och Norden) som inom de tre senaste åren har beviljats uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen (2005:716) 5 kap 1, 2, 3, 3a, 4 och 6

10 Sida: 10 av 40 Arbetsmarknadsläget Försämringen på arbetsmarknaden under 2009 har resulterat i att förutsättningarna för nyanlända invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden har försämrats. Det genomsnittliga antalet inskrivna nyanlända har ökat från knappt under det första halvåret 2009 till drygt motsvarande period Nedgången på arbetsmarknaden, som började under finanskrisen hösten 2008 och som fortsatte under 2009, har påverkat förutsättningarna för Arbetsförmedlingens arbete med de nyanlända. Deltagande i arbetskraften uppgick 2009 för utlandsfödda 2 till 73,7 procent respektive 81,5 procent för svenskfödda. Det är framför allt nyanlända invandrare (som ofta deltar i svenskundervisning) och utomeuropeiskt födda invandrare (i synnerhet kvinnor) som uppvisar låga arbetskraftstal. 3 I Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsprognos konstateras att: första kvartalet 2010 (uppvisar en) markant högre arbetskraftsnivå än motsvarande period 2009, och den fortgående förstärkningen av arbetsmarknaden pekar fram mot en kraftig höjning av utbudet för helåret Detta förklaras framför allt av (---) att många av de senaste årens talrika invandrare undan för undan finner tiden mogen att ta steget ut i arbetslivet. Vidare ökar även den inhemska befolkningen något. Dessutom bör benägenheten att söka jobb öka när tiderna blir bättre, trots att arbetslösheten fortfarande är hög. 4 Inskrivna arbetssökande 5 Antalet inskrivna nyanlända på Arbetsförmedlingen under januari till och med juni 2010 var i genomsnitt per månad. Detta var en ökning med omkring 11 procent jämfört med motsvarande period Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU). Denna innehåller inte begreppet Nyanländ. Med utlandsfödd menas här de som är födda utanför Sverige. Begreppet omfattar de som i rapporten beskrivs som nyanlända och utrikes födda. 3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010, sid 73 4 Ibid, sid 74 5 Med inskrivna avses de som den sista dagen varje månad är inskrivna på Arbetsförmedlingen

11 Sida: 11 av 40 Tabell 1. Antal inskrivna fördelat på kön och nyanlända, inrikes eller utrikes födda. Genomsnitt per månad jan-jun 2009 och Kvinnor Män Nyanlända Utrikes födda Inrikes födda Totalt Av de inskrivna nyanlända var 42 procent kvinnor. Motsvarande andel för utrikes födda var 49 procent och för inrikes födda 48 procent. Merparten av de nyanlända är i en yngre och yrkesaktiv ålder. Närmare 80 procent av de inskrivna var under 40 år. Drygt en halv procent av alla inskrivna nyanlända invandrare har utretts och fått en fastställd funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Motsvarande andel för utrikes födda var nära 18 procent och för inrikesfödda 24 procent. En fastställt funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är resultatet av Arbetsförmedlingens utredning, där individens funktionsnedsättning bedöms i relation till ett arbete. Det faktum att så pass få nyanlända har en dokumenterad funktionsnedsättning kan visa på att denna grupps anknytningsgrad och relation till den svenska arbetsmarknaden är svag. Det är en grannlaga uppgift att på kort tid utreda hur bland annat olika traumatiska tillstånd påverkar arbetet i ett nytt land. Det är viktigt att arbeta fram nya metoder och samverkansformer för att kunna göra denna utredning. Under de första sex månaderna 2010 saknade drygt 16 procent av de nyanlända uppgift om ett sökbart yrke. Denna andel var 3 procentenheter lägre jämfört med samma period föregående år. Motsvarande andel för utrikes födda 2010 var 5 procent och 4 procent för inrikes födda. Andelarna för dessa grupper har varit relativt oförändrade jämfört med Knappt hälften av de inskrivna nyanlända tillhörde sökandekategori 11 arbetslösa. Knappt en femtedel av de inskrivna nyanlända hade sökandekategori 14 sökande med förhinder, vilket används för de sökande som inte kan söka eller tillträda ett arbete. Andelen inskrivna nyanlända i denna sökandekategori har under mätperioden minskat från cirka 30 till 18 procent efter att rutiner och riktlinjer på Arbetsförmedlingen ändrats och förtydligats. Jämfört med övriga inrikes födda samt utrikes födda inskrivna är dock nyan-

12 Sida: 12 av 40 lända fortfarande överrepresenterade i kategori 14. Det finns stora regionala skillnader. Knappt 7 procent av övriga inskrivna arbetssökande är i sökandekategori 14. Inflöde För att ge en bild av hur inflödet av de nyanlända ser ut redovisas här de som för första gången skrevs in på Arbetsförmedlingen. Under det första halvåret 2010 skrev i genomsnitt nyanlända in sig för första gången på en arbetsförmedling per månad. Detta var en ökning med nära 25 procent jämfört med samma period Cirka hälften av de nyanlända som skrevs in under 2010 på Arbetsförmedlingen hade Asien som ursprungsregion. Sedan 2008 har andelen som kommit från Asien minskat med 13 procentenheter. Afrika var den ursprungsregion som hade den näst största andelen. Andelen nyanlända från denna region har ökat sedan 2008 med 13 procentenheter. Tabell 2. Andelen nyanlända som skrivits in för första gången på Arbetsförmedlingen 2008 juni Fördelning på ursprungsregion i procent. (Siffror i parentes är antalet personer) jan-jun Asien 59 (9 600) 55 (10 018) 46 (5 427) Afrika 20 (3 214) 25 (4 444) 33 (3 807) Europa utom EU25 och Norden 12 (1 993) 12 (2 155) 10 (1 150) Sydamerika 4 (668) 5 (824) 3 (388) Övriga födelseregioner 5 (853) 4 (661) 8 (911) Total 100 (16 328) 100 (18 102) 100 (11 683) I tabellen ovan redovisas det totala antalet nyanlända som för första gången skrivit in sig på Arbetsförmedlingen inom parentesen. En stor andel av de nyanlända är inte inskrivna på Arbetsförmedlingen. Under juni 2010 var nära folkbokförda i en kommun men inte inskrivna på Arbetsförmedlingen. Orsakerna till detta är antagligen många. Det kan bland annat vara att de nyanlända arbetar eller studerar och inte behöver Arbetsförmedlingens tjänster eller avsaknad av barnomsorg.

13 Sida: 13 av 40 Genomsnittstider från erhållet uppehållstillstånd till inskrivning vid Arbetsförmedlingen För att påskynda de nyanländas integration är det mycket viktigt att de så snabbt som möjligt erhåller ett arbete. En framgångsfaktor är att personerna förbereds för detta tidigt, främst genom individuellt anpassad språkutbildning. En annan är att de snabbt får del av Arbetsförmedlingens service. 6 På detta sätt kan passivitet och det stigmata som längre frånvaro från arbetslivet ger undvikas. Genomsnittstiden för de nyanlända som skrevs in på Arbetsförmedlingen under år 2010, från erhållet uppehållstillstånd till inskrivning var 331 dagar. Detta motsvarar en minskning med cirka 25 dagar jämfört med Genomsnittstiden var något kortare för män än för kvinnor, 300 dagar jämfört med 365 dagar. 7 Tiden från erhållet uppehållstillstånd till inskrivning på Arbetsförmedlingen förväntas förkortas betydligt i samband med att etableringsreformen 8 genomförs. Arbetsförmedlingen ska upprätta den individuella etableringsplanen för en nyanländ inom två månader från dagen för inresan i landet eller beviljat uppehållstillstånd. I några regioner har särskilda projekt genomförts för att korta asyltiden. Tidiga erfarenheter från ett av dessa projekt är att det går att korta tiden betydligt. En utmaning i arbetet med etableringen, då asyltiden förkortas, är att ge de nyanlända en så gedigen förberedelse som krävs. Tiden för Migrationsverket att genomföra en kartläggning blir kortare liksom för den nyanlände att lära sig svenska och etablera kontakt med den svenska arbetsmarknaden. Användning av tolkar Nyanlända invandrare kan ha mycket begränsade kunskaper i svenska språket, åtminstone under den första vistelsetiden i det nya landet men detta får inte begränsa tillgängligheten till service av Arbetsförmedlingen. När en myndighet möter någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk enligt Förvaltningslagen. I Arbetsförmedlingens myndighetsutövning kan tolk behöva anlitas för att 6 Begreppet "Arbetsförmedlingens service" används i rapporten för inskrivning/platsförmedling inklusive matchning av lediga platser, yrkesvägledning och utbildningsinformationoch användning av arbetsmarknadspolitiska program. 7 Avser de som skrivits in för första gången under perioden. 8 Med etableringsreformen avses den reform som kommer att genomföras den 1 december 2010 baserat på lagrådsremissen Nyanlända invandrares egenansvar med professionellt stöd

14 Sida: 14 av 40 säkerställa att den arbetssökande kan ta till sig information och vara delaktig i handläggningen. Under det första halvåret 2010 var Arbetsförmedlingens kostnader för tolkar drygt 12 miljoner kronor(exklusive teckenspråkstolkar). Detta var drygt 1,5 miljoner kronor mindre jämfört med motsvarande period år En förklaring till att kostnaderna för tolkar är lägre under 2010 jämfört med 2009 kan vara att andra huvudmän än Arbetsförmedlingen betalar tolkarna. Efter det att etableringsreformen genomförts bedömer Arbetsförmedlingen att tolkkostnaderna kommer att öka drastiskt då antalet enskilda etableringssamtal med stöd av tolk kommer att bli betydligt fler. Arbetsförmedlingen har farhågor om att tillgången på kvalificerade tolkar inte kommer att vara tillräcklig. 1.2 Arbetet med arbetsmarknadspolitiska program Arbetsförmedlingen tilldelades extra medel av regeringen inom ramen för Arbetsmarknadspaketet under våren 2009 vilket har resulterat i ett ökat antal inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program. Särskilt gäller detta programmen arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling avseende nyanlända. Tabell 3. Antal inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program fördelat på kön och nyanlända, inrikes eller utrikes födda. Genomsnitt per månad jan-jun 2009 och Kvinnor Män Nyanlända Inrikes födda Utrikes födda Totalt Det genomsnittliga antalet nyanlända deltagare i arbetsmarknadspolitiska program under det första halvåret 2010 var cirka Detta var närmare en fördubbling jämfört med motsvarande tid Andelen nyanlända kvinnor som deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt samma period 2010 var 39 procent och har ökat med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Vad gäller programdeltagande är nyanlända kvinnor underrepresenterade jämfört med inrikes och utrikes födda (vilket också stämmer överens med andelen inskrivna kvinnor). Detta kan tyda på att ytterligare utveckling be-

15 Sida: 15 av 40 hövs för att bättre anpassa de olika programmen efter nyanlända kvinnors behov. Under 2010 var genomsnittstiden 181 dagar från inskrivning tills nyanlända första gången deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Detta var cirka 13 dagar längre än den genomsnittliga tiden under Motsvarande snitttid för utrikes födda var 160 dagar och för inrikes födda 130 dagar under år Sammansättningen av arbetsmarknadspolitiska program I nedanstående diagram åskådliggörs de program där det största antalet nyanlända deltar. Staplarna visar andelen nyanlända av samtliga inom respektive program. Linjerna visar andelen nyanlända av samtliga programdeltagare. Diagram 1. Nyanländas andel av samtliga deltagare i program fördelat på män och kvinnor. Genomsnitt per månad jan jun Män Kvinnor Serie3 Serie Prova på-plats Förb utb Arbetsmutb Arbetspraktik Lyft Prakt komputv Akt inom vgl & plf Proj m arbmpol inr Start av närverks Jobbgar för ungd Jobb & utvgar Några av de arbetsmarknadspolitiska programmen syftar till att stödja arbetssökande med just de behov som de nyanlända har. Detta är framför allt prova-på-plats men också i viss mån förberedande utbildningar. Vi kan därför konstatera ett relativt sett högre deltagande i dessa program. De program där de nyanlända har ett relativt sett lägre deltagande i är jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdom, program där många ny-

16 Sida: 16 av 40 anlända inte hinner kvalificera sig till deltagande. Män har genomgående en högre representation i programmen. Vad gäller deltagande i de olika programmen är således skillnaderna stora, både vad gäller nyanländas deltagande men också resultat efter genomfört program. I den följande delen av rapporten granskas de program där nyanländas deltagande är som störst Arbetsmarknadsutbildning Syftet med en arbetsmarknadsutbildning är att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Diagram 2. Antal nyanlända deltagare i arbetsmarknadsutbildning fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning har varierat stort under de senaste åren. Programmet hade flest deltagare i november 2006 då nära person deltog i en arbetsmarknadsutbildning. Detta grundade sig i den stora efterfrågan på arbetskraft som rådde då. När efterfrågan på arbetskraft minskade, sjönk också antalet deltagare i programmet för att i december 2008 knappt ha 900 deltagare. Under perioden har utvecklingen av antalet nyanlända deltagare i arbetsmarknadsutbildning inte följt den svängning som skett för både inrikes födda och utrikes födda. Det genomsnittliga antalet nyanlända deltagare under de första fem månaderna 2010 har minskat jämfört med motsvarande period föregående år med 30 procent. Motsvarande förändring för de utrikes

17 Sida: 17 av 40 födda var en ökning med 60 procent och för de inrikes födda 61 procent. Förklaringen till detta är att målgruppen för de arbetsmarknadsutbildningar som upphandlats, baserat på arbetsmarknadens kompetensbehov, i mindre grad inkluderar de nyanlända. De nyanlända som deltar i en arbetsmarknadsutbildning är yngre än övriga grupper. Av de nyanlända deltagarna var 25 procent i åldersgruppen år jämfört med 21 procent av inrikes födda och drygt 16 procent av de utrikes födda. Drygt 40 procent av de nyanlända deltagarna var år. Ofta är kunskaper i svenska på sfi-nivå ett baskrav för att få tillträde till en utbildning. På några platser har Arbetsförmedlingen, tillsammans med kommunerna, under en försöksperiod anställt en sfi-lärare för att stödja nyanlända deltagare som deltar i en utbildning. Andelen kvinnor av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning var ungefär en tredjedel. Denna andel var ungefär densamma för nyanlända, utrikes och inrikes födda. Genomsnittstider från inskrivning Genomsnittstiden för nyanlända, från inskrivning på Arbetsförmedlingen till ett beslut om arbetsmarknadsutbildning, var under det första halvåret 2010 nära 300 dagar. Tiden ökade jämfört med samma tid 2009 med nära 150 dagar. Den genomsnittliga tiden är kortare för kvinnor, drygt 200 dagar jämfört med män nära 365 dagar. I jämförelse med utrikes födda och inrikes födda är de nyanländas genomsnittliga tid längre. I genomsnitt tar det nära 130 dagar längre tid för en nyanländ att komma fram till en arbetsmarknadsutbildning jämfört med de som är inrikes födda. Resultat I resultatmätningen granskas andelen som är i arbete 9 90 dagar efter avslutat program. Jämförelse görs mellan män och kvinnor och status för nyanlända, utrikes och inrikes födda. 9 Följer Arbetsförmedlingens definition av att gå till arbete: Arbete utan stöd sökandekategorierna 21,22,31,35,41 samt avaktualiseringsorsakerna 1-4, arbete med stöd 38,39,42,43,49,77,78, Nystartsjobb 33,36,37.

18 Sida: 18 av 40 Tabell 4. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Utrikes födda Inrikes födda Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 28 (67) 34 (306) 34 (819) 24 (486) 23 (888) 29 (1 726) 24 (553) 26 (1 194) 31 (2 545) 15 (61) 22 (511) 35 (1 124) 17 (333) 23 (888) 34 (4 467) 17 (394) 23 (2 280) 35 (5 591) Under det första halvåret 2010 var 17 procent av nyanlända i arbete 90 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. Resultatet har sjunkit mellan 2009 och 2010 för utrikes födda och nyanlända. Andelen till arbete för dessa grupper har minskat med 7 respektive 3 procentenheter Förberedande utbildning Förberedande utbildning ska syfta till att förbereda deltagande i ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, tex. arbetsmarknadsutbildning. Den förberedande utbildningen kan bestå av, yrkesorientering, kartläggning för att fastställa utbildningsplan inför arbetsmarknadsutbildning, yrkessvenska, validering, nivåtest eller grundläggande utbildningar som förberedelse inför programmet start av egen näringsverksamhet. Diagram 3. Antal nyanlända deltagare i förberedande utbildning fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män

19 Sida: 19 av 40 I juni 2010 deltog 738 nyanlända invandrare i programmet förberedande utbildning. Antalet deltagare i programmet har ökat cirka 55 procent vid jämförelsen mellan det genomsnittliga antalet deltagare under det första halvåret 2009 och samma period Detta är en mindre ökning jämfört med inrikes födda där antalet ökade med över 200 procent. Utrikes födda ökade med cirka 150 procent. Några exempel på förberedande utbildningar som haft en högre grad av deltagare som gått till arbete har varit inom serviceyrken, och förberedande utbildningar som kombineras med språkstudier. Behovet av förberedande och orienterande insatser och utbildning förväntas öka, som en effekt av etableringsreformens genomförande. Detta för att göra en inledande aktiverande insats för bl.a. nyanlända kvinnor och män med begränsad arbetslivserfarenhet, låg utbildningsnivå samt för vissa sökande med funktionsnedsättning. Genomsnittstider från inskrivning I genomsnitt tog det nära 180 dagar från inskrivning till ett beslut om en förberedande utbildning för en nyanländ under det första halvåret Det var praktiskt taget samma tid som under samma period I jämförelse med inrikes födda är skillnaden bara marginell, det tar knappt 20 dagar längre tid för en nyanländ att få ett beslut om en förberedande utbildning. Resultat Vid värderingen av förberedande utbildningar är det viktigt att tänka på att programmet inte primärt syftar till att leda till arbete. Tabell 5. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad förberedande utbildning under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 6 (235) 7 (913) 7 (1 148) 8 (431) 9 (860) 9 (1 291) Utrikes födda 11 (603) 10 (925) 10 (1 528) 9 (1 638) 10 (925) 10 (3 995) Inrikes födda 9 (1 009) 9 (1 303) 9 (2 312) 11 (2 755) 13 (3 566) 12 (6 321) Resultatet 90 dagar efter avslutad förberedande utbildning är relativt stabilt. Knappt var tionde har ett arbete 90 dagar efter avslutad aktivitet.

20 Sida: 20 av 40 Drygt en tredjedel av de nyanlända som slutade en förberedande utbildning fortsatte i ett annat program 90 dagar efter avslutad förberedande utbildning. Jämfört med de inrikes födda var detta nästan en hälften så stor andel Arbetspraktik Arbetspraktik är ett viktigt verktyg för att ge nyanlända nätverk och kopplingar till arbetslivet. Syftet med Arbetspraktiken är utöver ovanstående att klargöra den arbetssökandes forutsättningar och bedöma dennes yrkeskunskaper. I många fall leder detta till en anställning eller individuellt anpassad aktivitet. Diagram 4. Antal nyanlända deltagare i arbetspraktik fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män I genomsnitt deltog nyanlända under det första halvåret 2010 i en arbetspraktik. Antalet deltagare har ökat mycket kraftigt. Under det första halvåret 2010 hade volymen nästan tredubblats för nyanlända invandrare jämfört med samma period Under juni månad har antalet nyanlända deltagare minskat med nästan en fjärdedel. Arbetspraktik var det arbetsmarknadspolitiska program som samlade flest nyanlända deltagare under våren Motsvarande förändring för utrikes och inrikes födda var en femdubbling. I områden där antalet nyanlända är högt strävar Arbetsförmedlingen efter att kombinera sfi med praktik. Det kan vara antingen praktik som leder till arbete eller språkpraktik (kan vara kommunal till en början) som en första etablering på den svenska arbetsmarknaden.

21 Sida: 21 av 40 Andelen nyanlända som deltog i en arbetspraktik (5 procent) var något högre än dess andel av alla inskrivna (4 procent) under Nyanlända män var något överrepresenterade. Genomsnittstider från inskrivning Genomsnittstiden från inskrivning till beslut om arbetspraktik var för nyanlända 185 dagar under Detta var drygt 10 dagar längre jämfört med Snittiden för män var något högre, 190 dagar. Vid jämförelse med utrikes födda är detta mer än 30 dagar längre tid men endast 10 dagar längre tid jämfört med inrikes födda. Resultat Cirka 30 procent av de nyanlända som deltog i en arbetspraktik hade ett arbete 90 dagar efter avslutad praktik under år Tabell 6. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad arbetspraktik under första - halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 35 (197) 44 (434) 41 (631) 26 (912) 32 (1680) 30 (2592) Utrikes födda 41 (411) 42 (419) 41 (830) 28 (4 298) 42 (419) 29 (8 559) Inrikes födda 48 (529) 50 (585) 49 (1 114) 39 (7 656) 41 (7 995) 40 (15 651) Omsättningen till arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutad arbetspraktik har minskat under det första halvåret 2010 jämfört med det samma period föregående år. Resultatet för kvinnor är lägre än för män men skillnaden har minskat mellan de jämförda perioderna Prova-på-plats Prova-på-platser är en form av praktik och syftet med programmet är att ge arbetslösa, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, en möjlighet att tidigt få kontakt med arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar. Prova-på-platser är därför ett mycket viktigt medel för Arbetsförmedlingen i arbetet med nyanlända.

22 Sida: 22 av 40 Diagram 5. Antal nyanlända deltagare i Prova-på-plats fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män Antalet nyanlända deltagare i prova-på-platser har ökat, från en mycket låg nivå, sedan januari Det genomsnittliga antalet, 232 deltagare, under det första halvåret 2010 har ökat med 65 procent jämfört med samma period Andelen kvinnor var drygt 40 procent vilket motsvarade deras andel av alla inskrivna nyanlända. Genomsnittstider från inskrivning Genomsnittstiden från inskrivning till beslutet om programmet har förlängts något vad gäller nyanlända, från 175 dagar under 2009 till 184 dagar under första halvåret Den genomsnittliga tiden för nyanlända män är 2 dagar kortare än nyanlända kvinnor. Den genomsnittliga tiden jämfört med utrikes födda är 35 dagar längre och jämfört med inrikes födda är den 9 dagar längre.

23 Sida: 23 av 40 Resultat Tabell 7. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad Prova-på-plats under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön.. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 40 (122) 52 (241) 48 (363) 19 (274) 34 (472) 28 (746) Utrikes födda 34 (112) 35 (78) 34 (190) 20 (481) 35 (78) 24 (923) Inrikes födda 50 (58) 49 (51) 50 (109) 30 (666) 37 (573) 33 (1 239) Precis som i många andra program har andelen till arbete 90 dagar efter avslutat program sjunkit. Vad gäller prova-på-platser har andelen till arbete sjunkit med 20 procentenheter för nyanlända. Resultatet det första halvåret 2010 var 28 procent. Med tanke på den svårighetetsgrad och de behov deltagarna har i detta praktikliknande program är resultatet påfallande positivt. Deltagarna får tillfälle att praktiskt träna svenska och att konkret kunna presentera sin funktionella kompetens för arbetsgivare Start av näringsverksamhet Syftet med stöd till start av näringsverksamhet är att ge arbetslösa, som inte kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten.

24 Sida: 24 av 40 Diagram 6. Antal nyanlända deltagare i start av näringsverksamhet fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 Jun Kvinnor Män Endast 47 nyanlända invandrare var beviljade ett stöd till start av egen näringsverksamhet som ett månadsgenomsnitt under det första halvåret Det var en ökning med över 60 procent jämfört med samma period föregående år. Kvinnor är något underrepresenterade trots att antalet har nästan ökat med 90 procent sedan föregående år, från i genomsnitt 10 till 20 som erhöll stödet. Genomsnittstider från inskrivning Den genomsnittliga tiderna mellan första inskrivning och beslut för start av näringsverksamhet under det första halvåret 2010 var nära 300 dagar. Detta var en en förlängd tid med hela 150 dagar jämfört med samma period Det var framför allt genomsnittstiden för nyanlända män som ökade mellan 2009 och 2010 då snittiden ökade med nära 185 dagar. Vid jämförelse med de utrikes födda är de nyanländas snittid cirka 110 dagar längre och med de inrikes födda drygt 130 dagar längre. Resultat Under lång tid har resultatet efter stöd till start av egen näringsverksamhet varit den högsta jämfört med andra program och stöd.

25 Sida: 25 av 40 Tabell 8. Andel i arbete 90 dagar efter avslutat stöd för start av egen näringsverksamhet under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 92 (13) 72 (18) 81 (31) 88 (16) 88 (25) 88 (41) Utrikes födda 83 (171) 76 (200) 79 (371) 80 (256) 76 (200) 76 (677) Inrikes födda 86 (623) 84 (587) 85 (1 210) 84 (1 165) 88 (1620) 86 (2 785) Andelen nyanlända som varit i arbete 90 dagar efter avslutat program har ökat med 7 procentenheter till 88 procent under Resultatet för övriga sökandegrupper, utrikes och inrikes födda har däremot sjunkit. Antalet deltagare i programmet är litet och det är svårt att analysera gruppen och dra några slutsatser Jobbgaranti för ungdomar Aktiviteterna i Jobbgaranti för ungdomar ska omfatta fördjupad kartläggning, studie och yrkesvägledning och jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter bör aktiviteterna ovan kombineras med arbetspraktik, utbildning, lyft, stöd till start av näringsverksamhet eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar får genomföras i Arbetsförmedlingens regi eller upphandlas. I genomsnitt var 282 nyanlända, 37 procent kvinnor och 63 procent män, inskrivna jobbgaranti för ungdom under det första halvåret Antalet nyanlända i åldersgruppen år var över personer. Den 1 januari 2010 ändrades reglerna vilket innebar att man kan delta i programmet efter sitt arbetsutbud upp till 50 procent och samtidigt läsa sfi eller Komvux.

26 Sida: 26 av 40 Diagram 7. Antal nyanlända deltagare i jobbgaranti för ungdom fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män Antalet nyanlända deltagare i programmet har varit lågt men vi ser en ökning under Det har gått kort tid sedan reglerna förändrades. Det förefaller ändå som att en del av målgruppen inte får tillgång till programmet. En av förklaringarna är att det har varit svårt att kombinera detta program med sfi-utbildning. Genomsnittstider från inskrivning Genomsnittstiden från inskrivning till beslutet om programmet var 187 dagar för de nyanlända under 2010 och snittiden var nästan lika för både män och kvinnor. Tiden har förlängts med cirka 5 dagar sedan Mest har kvinnors snittid ökat, med 13 dagar. De nyanländas snittid under 2010 är drygt 55 dagar längre vid jämförelse med de utrikes födda och cirka 65 dagar längre än de inrikes födda. Resultat Antalet nyanlända deltagare som slutat jobbgaranti för ungdom under de första kvartalen 2009 och 2010 är så pass litet att slutsatser skall dras med stor försiktighet.

27 Sida: 27 av 40 Tabell 9. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad jobbgaranti för ungdom under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) jan-jun 2009 jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Nyanlända 27 (22) 18 (79) 20 (101) 24 (37) 47 (104) 41 (141) Utrikes födda 26 (640) 28 (913) 27 (1 553) 26 (1 298) 33 (2 333) 30 (3 631) Inrikes födda 35 (10 002) 41 (16 018) 39 (26 020) 35 (10 002) 41 (16 018) 39 (26 020) Andelen av de nyanlända som är i arbete 90 dagar efter avslutat program under det första halvåret 2010, 41 procent, är något högre jämfört med inrikes födda. Andelen för män är 6 procentenheter högre. Resultatet har förbättrats med 21 procentenheter sedan det första halvåret Jobb-och utvecklingsgaranti Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre period. Insatserna inom programmet ska innehålla individuellt utformade åtgärder som syftar till att arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete. Fokus i programmet är arbete och den arbetssökande ska under hela programtiden kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Då det i normalfallet tar flera år för att kvalificera sig för programmet är det endast ett fåtal nyanlända som kan vara aktuella för detta.

28 Sida: 28 av 40 Diagram 8. Antal nyanlända deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin fördelat på kvinnor och män. Jan2009 jun Kvinnor Män I genomsnitt under de första fem månaderna 2010 deltog 111 nyanlända i programmet. Av dessa var en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. Antalet nyanlända deltagare minskade med 15 procent jämfört med de första fem månaderna Av det totala antalet deltagare utgör de nyanlända mindre än en procent. De nyanlända som deltar i programmet är något yngre jämfört med utrikes och inrikes födda. Den största åldersgruppen som är år utgör 45 procent av de nyanlända deltagarna. Den största åldersgruppen bland de inskrivna inrikes födda och utrikes födda deltagarna i programmet är år. Genomsnittstider från inskrivning I genomsnitt har en deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i knappt 590 dagar. Detta är en förlängning med nära 150 dagar jämfört med snittiden för Under 2010 kom nyanlända kvinnor cirka 50 dagar fortare in i detta program. Vid jämförelse med utrikes födda var snittiden för 2010 nära 80 dagar längre och knappt 11 dagar längre i jämförelse med snittiden för de inrikes födda.

29 Sida: 29 av 40 Resultat Det är viktigt att ha i åtanke när resultatet från detta programmet analyseras att de enda vägarna ut från programmet är arbete, övergång till den tredje fasen eller att anvisningen till programmet återkallas. Tabell 10. Andel i arbete 90 dagar efter avslutad jobb- och utvecklingsgaranti under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes anger totala antalet som mätts under perioden) Nyanlända Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total 56 (16) 40 (42) 45 (58) 44 (2 695) 42 (2 930) 43 (5 625) Utrikes födda 26 (4 445) 28 (4 898) 27 (9 343) 44 (6 947) 28 (4 898) 43 (13 810) Inrikes födda 28 (11 533) 28 (11 427) 28 (22 960) 34 (25 636) 33 (26 160) 33 (51 796) Omkring 43 procent av de som slutade jobb- och utvecklingsgarantin hade ett arbete 90 dagar efter att insatsen avslutats under det första halvåret Detta var 2 procentenheter lägre jämfört med samma period Andelen kvinnor i arbete sjönk med 12 procentenheter och andelen män i arbete efter 90 dagar steg med 2 procentenheter. Jämfört med utrikes födda ligger resultatnivån på samma nivå och jämfört med inrikes födda är andelen 10 procentenheter högre. 1.3 Fördjupad analys av instegsjobb Instegsjobben infördes Ett instegsjobb innebär en subventionerad anställning. Alla arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare kan få 75 procent av lönen i bidrag, dock max 750 kronor per dag. Anställningen ska vara kopplad till svenska för invandrare (sfi) så att den nyanlände får kombinera teori med den praktiska språkträning ett arbete innebär. Jobbet kan vara på heltid, deltid, tillsvidareanställning, provanställning eller tidsbegränsad anställning. Volymerna i instegsjobb har ökat det senaste året. Syftet med programmet är att erbjuda personer som nyligen flyttat in i Sverige möjlighet att snabbare kunna få arbete. Under det första halvåret 2010 var det i genomsnitt anställda nyanlända med instegsjobb. Detta var en ökning med drygt 15 procent då motsvarande antal under 2009 var knappt Det

30 Sida: 30 av 40 genomsnittliga antalet kvinnor med instegsjobb ökade mellan samma perioder med 28 procent. Diagram 9. Antal nyanlända deltagare i instegsjobb fördelat på kvinnor och män. Jan 2009 jun Kvinnor Män Under det första halvåret 2010 har en tredjedel av anställda med instegsjobben varit kvinnor och två tredjedelar män. Kvinnors andel har ökat jämfört med samma period föregående år med nära 4 procentenheter. De är dock fortfarande underrepresenterade och det behövs fortsatta insatser för att öka andelen kvinnor som får tillgång till arbetsmarknaden genom detta stöd. Under de första fem månaderna 2010 hade nära 35 procent av de nyanlända som anställdes med instegsjobb enbart grundskoleutbildning. Nästan en femtedel av de som fick ett instegsjobb under samma period sökte arbete som köks- och restaurangbiträde och drygt en tiondel sökte arbete som hotell- och kontorsstädare. Genomsnittstider från uppehållstillstånd eller inskrivning Genomsnittstiden från upphållstillstånd till beviljat instegsjobb var 397 dagar Detta var 16 dagar kortare än snittiden för beslut under För kvinnor var genomsnittstiden 443 dagar och för män var den 371 dagar. Den genomsnittligga tiden mellan första inskrivning på Arbetsförmedlingen till beslut om instegsjobb för kvinnor i programmet under 2010 var 138 dagar, snittiden för män var 140 dagar. Snittiden har ökat med en vecka i genomsnitt jämfört med samma period föregående år.

31 Sida: 31 av 40 Av totalt antal beviljade instegsjobb under 2009 och 2010 var den dominerande branschen hotell- och restaurangverksamhet. Andel beviljade instegsjobb för de största branscherna redovisas i tabellen nedan. Tabell 11. Andel beviljade instegsjobb för de 16 största branscherna 2009 och första halvåret 2010 fördelat på kön Bransch (SNI 2002) Kvinnor Män Kvinnor Män Hotell- och restaurangverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Andra företagstjänster Detaljhandel utom med motorfordon Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Annan serviceverksamhet Utbildning Byggverksamhet Parti- och agenturhandel utom med motorfordon Handel med och service av motorfordon Fastighetsverksamhet Livsmedels- och dryckesvaruframställning Rekreations-, kultur- och sportverksamhet Intressebevakning; religiös verksamhet Stödtjänster till transport; resebyråverks Jordbruk, jakt och service i anslutning härtill Övriga Total

32 Sida: 32 av 40 Resultat Instegsjobb är ett anställningstöd som är menat att underlätta och påskynda jobbmöjligheterna för personer som nyligen kommit till Sverige. Tabell 12. Andel i arbete 90 dagar efter avslutat instegsjobb under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på kön. (Siffra i parentes är antalet deltagare som slutade under samma period) Jan-jun 2009 Jan-jun 2010 Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Nyanlända (334) (1 074) (1 408) (543) (1 421) (1 964) Mer än hälften av de som anställts med ett instegsjobb hade ett arbete 90 dagar efter att insatsen avslutats under det första halvåret Detta var 7 procentenheter högre jämfört med samma period Männens andel i arbete steg med 9 procentenheter. Vid jämförelse med nystartsjobb så är andelen som har ett arbete 90 dagar efter avslutad insats mer än 10 procentenheter högre. Det förefaller som att instegsjobb genom att kombinera arbete och svenska för invandrare (sfi) bidragit till att tidigarelägga nyanländas. 1.4 Resultat - verksamhetsmål Arbetet med nyanlända invandrare har under 2009 och 2010 mätts i Arbetsförmedlingens Styrkort. Resultatet följs i verksamhetsmål 4- Omsättning till arbete eller utbildning för nyanlända invandrare. Målnivån är att omsättningen skall uppgå till minst 7 procent per månad under Resultat har stigit varje månad under verksamhetsåret och i juni 2010 var det ackumulerade resultatet 5,7 procent. Det kommer att krävas ytterligare en period av stigande resultat om det uppsatta verksamhetsmålet ska nås. Resultatet för män är genomgående någon procentenhet högre än för kvinnor. 10 Antalet sökande som per definition är nyanlända invandrare som i början av månaden är arbetslösa, i program med aktivitetsstöd, deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda samt under månaden nyinskrivna nyanlända invandrare som är arbetslösa, i program med aktivitetsstöd, deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda. De sökande som är anvisade till kompletterande aktör inkluderas i målgruppen.

33 Sida: 33 av 40 Diagram 10. Utfall - verksamhetsmål 4. Omsättning per månad, andel till arbete eller utbildning för nyanlända invandrare. Utfall per månad och ackumulerat samt målnivå. Jan-jun Utfall Ackmulerat Mål jan feb mar apr maj juni Tabell 13. Utfall - verksamhetsmål 4. Omsättning per månad, antal och andel till arbete eller utbildning för nyanlända invandrare. Jan-jun Månad Antal i målgrupp Resultat i antal Resultat i % Resultat ackumulerat i antal Resultat ackumulerat i % Januari ,9% 887 4,9% Februari ,0% ,0% Mars ,7% ,2% April ,3% ,2% Maj ,0% ,4% Juni ,0% ,7% 1.5 Arbetsförmedlingens arbete som kombineras med svenska för invandrare En beskrivning av i vilken utsträckning undervisning i svenska (sfi) kombinerats med insatser från Arbetsförmedlingen, har tagits fram genom en enkät, som har besvarats av några utvalda arbetsförmedlingschefer med områdesansvar.

34 Sida: 34 av 40 Instegsjobb har kombinerats med sfi i olika utsträckning, beroende på Arbetsmarknadsområde samt i vilken omfattning och tider som utbildningsanordnaren kunnat tillhandahålla undervisningen. Arbetspraktik kombinerat med sfi har ofta varit en förekommande insats på Arbetsförmedlingen och har ofta föregåtts av en kommunal språkpraktik parallellt med sfi-studier. I flera fall har sfi eller annan stödundervisning i svenska, kunnat kombineras med förberedande utbildningar som förberedelse/ingång, till en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Detta har ofta resulterat i och underlättat för deltagaren, att tillgodogöra sig utbildningsinsatsen. Yrkessvenska i kombination med praktik har använts för att ge deltagaren möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk handling på en praktikplats. Detta skapar en kedja av insatser, som i kombination med varandra, ofta leder till arbete, med eller utan stöd. Möjligheter till språkträning och praktiskt användande av språkliga färdigheter i kombination med andra program har bidragit till att förstärka nyanländas språkutveckling och möjligheter på arbetsmarknaden. I vissa delar av landet har Arbetsförmedlingens program inte kunnat kombineras med sfi. Orsaker till detta går bland annat att finna i att vissa kommuner inte kan bereda plats på undervisningen inom tre månader samt långsam process för folkbokföring. Idag finns ett stort behov av arbetsmarknadsutbildningar, där det svenska språket bör vara ett centralt inslag i utbildningarna. Då det ofta förekommer att arbetsgivare lyfter fram otillräckliga språkkunskaper som försvårande skäl för en nyanländ på en arbetsplats, krävs en samverkan mellan utbildningsanordnare och företag. Goda förutsättningar för en bra introduktion i arbetslivet skapas genom arbetsmarknadsutbildningar där deltagare kan kombinera studier i yrkeskunskap och svenska med praktiska inslag i en svenskspråkig miljö. Det är då nödvändigt att Arbetsförmedlingen engagerar arbetsgivare som är beredda att engagera sig i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. 2. Samverkan Under året 2009 samt första halvåret 2010 har samarbete och samverkan vidareutvecklats för att effektivisera och påskynda inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända. Samverkan med komplettterande aktörer En mycket viktig del av det arbetsmarknadspolitiska arbetet är samverkan med kompletterande aktörer. Detta rapporteras närmare i återrapporteringen Fördjupande analyser som lämnas till regeringen

35 Sida: 35 av 40 samtidigt som denna rapport. I denna rapport redogörs för de tjänster som är riktade mot nyanlända, leverantörer och resultat av arbetet. Övrig samverkan på nationell, regional och lokal nivå På nationell nivå arbetar dels Samverkansdelegationen (Samverkansdelegationen bildades 2007 och syftar att bidra till en bättre introduktion och bosättning av nyanlända) och dels olika funktionella grupperingar mellan de myndigheter som har uppdrag att underlätta nyanländas etablering inklusive SKL. Dessa grupperingar har bland annat arbetat kring frågor om de nyanländas rehabiliteringsbehov, kartläggning, resursbehov eller hur etableringskedjan kan fungera. De konkreta resultaten från denna samverkan är uttalade viljeinriktningar, fungerande operativa styrgrupper och en gemensam kommunikationsplan som givit varje myndighet underlag att utforma egna planer i enlighet med denna. Dessutom träffas generaldirektörerna för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan samt Landshövdingen i Västra Götaland i kontinuerliga möten inför reformens införande. På regional nivå utvecklas samarbete/samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. På lokal nivå sker samverkan främst mellan Arbetsförmedlingen, respektive kommun och Migrationsverket. De flesta förmedlingar och kommuner i landet har kontinuerliga samverkansträffar angående arbetet med målgruppen nyanlända såväl på chefs- som handläggarnivå. Arbetsförmedlarna och kommunernas handläggare genomför arbetsmarknadsinformation tillsammans. I flera kommuner genomförs trepartssamtal vid inskrivning och uppföljningsbesök. Arbetslinjen i myndighetssamverkan har blivit tydligare och därmed möjligheten att enas kring gemensamma strategier. Detta har skapat förutsättningar för samsyn. Variationerna är dock fortfarande stora avseende samverkan på regional och lokal nivå och det finns ytterligare behov av att skapa en större enhetlighet. Arbetsförmedlingens stödjer den nationella, regionala och lokala samverkan med Migrationsverket, kommuner och andra aktörer genom att medfinansiera eller äga projekt inom ramen för Solidprogrammen.