Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Dnr. MDH 2010/ Nr 4:2010 Johan Hellstrand Handläggare Fakultetsnämndens ledamöter Fackliga företrädare Övriga för kännedom enligt sändlista Kallelse till möte med fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Datum och tid: Tisdagen den 25 maj, kl ca Plats: Konferensrum B212, Mälardalens högskola, Eskilstuna ( Ledamöter: Tjänstemän: Fackliga företrädare: Övriga: Tola Jonsson Mats Börjesson Eva Sundgren Per Tillgren Cecilia Erixon Maria Frisk Anna Hallgren Tomas Ljungberg Thure Morin Johan Hellstrand Hans Berggren Malin Gunnarsson Margareta Burell Mats Fagerberg Ulla Pettersson Kjell-Åke Brorsson Ingemar Haglund Peter Dobers Dekanus Tf Prodekanus Lärarrepresentant Lärarrepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Studeranderepresentant Extern ledamot Extern ledamot Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare Utbildnings- och forskningshandläggare OFR-S SACO OFR-S Ordförande, Lärarförslagsnämnden HSV Universitetsadjunkt Professor Förhinder anmäls till Johan Hellstrand, telefon e-post 1 (3)

2 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Nr 4:2010 Ärende Bilaga 1. (09.30) Mötets öppnande 2. Val av justeringsperson Per Tillgren föreslås utses till justeringsperson 3. Fastställande av föredragningslista med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 4. Anmälningar Föregående mötesprotokoll Tidigare utsänt Delegationsbeslut Bilagor till -4.3 Statuslista från lärarförslagsnämnden ärende 4.2 och Rapporter från dekanus, utskott och arbetsgrupper Biblioteksrådet Dekanus Forskningsutskottet Lärarförslagsnämnden Bilaga till ärende Utbildningsutskottet 6. Rapport från studentkåren och doktorandrådet (Föredras av studeranderepresentanter) 7 Inrättande av ekonomiemagisterexamen, Dnr MDH /10 (föredras av Johan Hellstrand ) Bilaga till ärende 7 Skickas senare 8 Information om revidering av ekonomiprogrammet (föredras av Ingemar Haglund ) 9 Förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning 2011, Dnr MDH /10 (föredras av Malin Gunnarsson) 10 Programutbud 2011/2012, Dnr MDH /10 (föredras av Hans Berggren) 11 Tillsättande av bedömare för ansökan om specialpedagogexamen, Dnr MDH /10 (föredras av Johan Hellstrand) Bilaga till ärende 9 Skickas senare Bilaga till ärende 10 Bilaga till ärende 11 2 (3)

3 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL DAGORDNING MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Nr 4: Inrättande av svenska som andraspråk som eget ämne, Dnr MDH /10 (föredras av Johan Hellstrand) 13 Tillsättande av bedömare för inrättande av kandidatexamen i sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin. Dnr MDH /10 (föredras av Johan Hellstrand) Bilaga till ärende 12 Bilaga till ärende Tillsättande av bedömare för inrättande samt inrättande av magisterexamen med huvudområdena sjukgymnastik och beteendemedicin, Dnr MDH /10 (föredras av Johan Hellstrand) Bilaga till ärende Förlängning av lärarförslagsnämnden och tillsättande av ledamöter, Dnr MDH /10 (Föredras av Johan Hellstrand) Bilaga till ärende Information om ansökan om rätt att ge forskarutbildning inom ett område inom HSV, Dnr MDH 3-917/09 (Föredras av Per Tillgren) 17 Övriga frågor 18 Mötets avslutande 3 (3)

4 Fakultetsnämnden för humaniora FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 Samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende Anmälningar 4.1 Föregåendeprotokoll 4.2 Delegationsbeslut MDH /09 MDH /09 MDH /09 MDH /10 Programtbudet HT10/VT11 Påbyggnadsprogram samt engelska nybörjarprogram Programtbudet HT10/VT11 Påbyggnadsprogram samt engelska nybörjarprogram Programtbudet HT10/VT11 Svenska nybörjarprogram Kurstillfällen HT10/VT11 Ställa in programtillfällen - engelska program för HT10 Ställa in programtillfällen - svenska påbyggnadsprogram för HT10 Ställa in programtillfällen - svenska nybörjarprogram HT10 Ställa in kurstillfällen planerade för HT10/VT Statusrapport lärarförslagsnämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar att man tagit del av informationen. Underlag Bilagor, , protokoll delegationsbeslut samt 4.3, statusrapport lärarförslagsnämnden 1

5 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /09 Närvarande: Jan Gustafsson Tola Jonsson Carl Anders Säfström Hans Berggren Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Utbildningsvetenskapliga nämnden Chef utbildnings- och forskningssektionen Programutbud 2010/2011, inställande av programtillfälle som ges på engelska hösten 2010 Beslut Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfället Programnamn Master i process- och resursoptimering Anm. kod Akademi HST Ärendets behandling Hans Berggren föredrar ärendet. Underlag I ärendet finns begäran om inställande från akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Anledning till inställande är brist på lärarresurser. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, Lena Östling, Susanne Rönnemark, Joa Silver. Å nämndens vägnar Jan Gustafsson Dekanus Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Tola Jonsson Dekanus Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Carl Anders Säfström Dekanus utbildningsvetenskapliga nämnden

6 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /09 Närvarande: Jan Gustafsson Tola Jonsson Carl Anders Säfström Hans Berggren Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Utbildningsvetenskapliga nämnden Chef utbildnings- och forskningssektionen Programutbud 2010/2011, inställande av programtillfällen som ges på svenska hösten 2010 Beslut Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfällena Programnamn Magisterprogram i informationsdesign Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling Anm. kod Akademi IDT HST HVV Ärendets behandling Hans Berggren föredrar ärendet. Underlag I ärendet finns begäran om inställande av programtillfällen från akademierna IDT, HST och HVV. Anledning till inställande är för få sökande. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, Lena Östling, Susanne Rönnemark Nording, Joa Silver. Å nämndens vägnar Jan Gustafsson Dekanus Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Tola Jonsson Dekanus Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Carl Anders Säfström Dekanus utbildningsvetenskapliga nämnden

7 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /09 Närvarande: Jan Gustafsson Tola Jonsson Carl Anders Säfström Hans Berggren Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Utbildningsvetenskapliga nämnden Chef utbildnings- och forskningssektionen Programutbud 2010/2011, inställande av programtillfällen som ges på svenska hösten 2010 Beslut Beslut att höstterminen 2010 ställa in programtillfällena Programnamn Magisterprogram i informationsdesign Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd Magisterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling Anm. kod Akademi IDT HST HVV Ärendets behandling Hans Berggren föredrar ärendet. Underlag I ärendet finns begäran om inställande av programtillfällen från akademierna IDT, HST och HVV. Anledning till inställande är för få sökande. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, Lena Östling, Susanne Rönnemark Nording, Joa Silver. Å nämndens vägnar Jan Gustafsson Dekanus Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Tola Jonsson Dekanus Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Carl Anders Säfström Dekanus utbildningsvetenskapliga nämnden

8 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /10 Närvarande: Jan Gustafsson Tola Jonsson Carl Anders Säfström Hans Berggren Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Utbildningsvetenskapliga nämnden Utbildnings- och forskningshandläggare Inställande av kurstillfällen ht-10 Beslut Nämnderna beslutar att, på grund av för få sökande, höstterminen 2010 ställa in kurstillfällena: Kursnamn Kurskod Anm. kod Akademi Examensarbete i folkhälsovetenskap och hållbar utveckling FHA HVV Examensarbete i vårdvetenskap OVA HVV Vårdvetenskap med inriktning mot hjärtsjukvård OVA HVV Vårdande och genus OVA HVV Medicinsk immunologi BMA HVV Social omsorg SSC HVV ICF som tankemodell i social omsorgspraktik SCA HVV Klinisk epidemiologi BMA HVV Hållbar utveckling i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv OFH HVV Barns rätt inom vård, habilitering och omsorg VÅE HVV Examensarbete i folkhälsovetenskap OFH HVV Personaljuridik i social omsorg SSC HVV Eko- och humantoxikologi WMX HST Migration och etniska relationer SSO HST Redovisning och revision EFO HST Kontraktsrätt EHA HST Psykologi, inriktning mot hälsopsykologi SPS HST Kontrakts- och associationsrätt kurspaket HST Hälsopsykologi SPS HST Miljörätt WMX HST Marknader och företag EFO HST Kvalitetssystem KTA HST Inneklimat och hälsa MÖA HST Geografiska informationssystem gk WMX HST EU:s politiska system SSK HST Associationsrätt EHA HST Omgivningsmikrobiologi med livsmedelshygien MXA HST Metodik i miljö- och hälsoskydd MXA HST Psykologi 1-30 SPS HST Ekonomisk styrning inom social omsorg EFO HST Sannolikhetslära och statistisk teori MAA UKK 1

9 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /10 Kursnamn Kurskod Anm. kod Akademi Kultur och samhälle i Storbritannien HEN UKK Konsultation och handledning i professionell praktik SQA UKK Svensk kriminallitteratur LIA UKK Litteraturvetenskap - teoretiska perspektiv HLI UKK Fysik i vardagslivet MFY UKK Franska, baskurs (Nivå 2) FRA UKK Lärare, handledning och arbetslagsutveckling SPE UKK Franska 3 FRA UKK Språkfärdighet FRA UKK Litteratur 1800-tal FRA UKK Dubbel deckare FRA UKK Tyska resor i tid och rum HTY UKK Äldre tysk litteratur HTY UKK Deutsche Krimis 2 HTY UKK Didaktisk fördjupning i den pedagogiska praktiken PEA UKK Finska för nybörjare 2 FNA UKK Kultur och samhälle i Finland FNA UKK Finska för studenter med förkunskaper 1 HFN UKK Finsk och allmän grammatik och fonologi för studenter HFN UKK med förkunskaper 1 Finska för studenter med förkunskaper 2 HFN UKK Finska för nybörjare 3 FNA UKK Finska för studenter med förkunskaper 3 FNA UKK Suomalaisia dekkareita HFN UKK Sång och körövning III MKM UKK Sång och körövning IV MKM UKK Dokumentation och vetenskapligt skrivande PEA UKK Muntlig och skriftlig språkfärdighet i finska för studenter HFN UKK med förkunskaper 1 Finska varieteter och introduktion i sociolingvistik HFN UKK Finska för studenter med förkunskaper 1 HFN UKK Finska 3 för lärarstudenter FNA UKK Pedagogisk kommunikation i teori och praktik HOA UKK VR-visualisering KIT IDT Kvalitetsstyrning KMT IDT Projekt i datavetenskap CDT IDT Teori och metod ITE IDT Gestaltningsprocesser ITE IDT Industriautomation 1, struktur PPU IDT Industriautomation 2, robotik PPU IDT 2

10 PROTOKOLL Dekanusbeslut Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Utbildningsvetenskapliga nämnden Sammanträdesdatum Diarienr: MDH /10 Beslut att uppdra till berörda akademier att i samarbete med studentcentrum tillse att berörda studenter erhåller information om inställda kurser och om vilka alternativa kurser som MDH erbjuder plats på istället. Berörda akademier ska särskilt beakta konsekvenserna för programstudenter, såväl på program som akademin är värd för som på övriga program, och säkerställa studenternas möjligheter att uppfylla examensfordringarna. Ärendets behandling Hans Berggren föredrar ärendet. Underlag I ärendet finns begäran om inställande på grund av för få sökande från akademierna HVV, HST, UKK och IDT. Delges Akademichefer, administrativa chefer, utbildningsledare, sektionschef STC, Lena Östling, Susanne Rönnemark Nording, Joa Silver. Å nämndens vägnar Jan Gustafsson Dekanus Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik... Tola Jonsson Dekanus Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap... Carl Anders Säfström Dekanus utbildningsvetenskapliga nämnden 3

11 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt HSV ansökan om befordran till professor i sociologi med inriktning mot socialgerontologi Christine Roman, Örebro universitet, Klas Borell, Mittuniversitetet och Kari Waerness, Universitet i Bergen, Norge Beslut om SK Handlingar till sakkunniga v 48. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtande från Borell och Roman finns. Sökande är Sandra Torres HSV ansökan om att antas som docent i pedagogik Sangeeta Bagga-Gupta, Örebro universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunnig v 20 Utlåtande finns Sökande är Margaret Obondo HSV professor i företagsekonomi med inriktning industriell förnyelse Sven Åke G Hörte, Högskolan Halmstad och Staffan Laestadius, KTH Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Fem sökande Anders Segerstedt, Luleå tekniska universitet Beslut om sakkunnig HSV universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell förnyelse Sven Åke G Hörte, Högskolan Halmstad och Lars Bengtsson, Blekinge tekniska högskola Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 24. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Sex sökande Ärendet behandlades i lfn 26/ universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot industriell marknadsföring Evert Gummesson, Stockholms universitet och Ulf Johansson, Lunds universitet. Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 26. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Två sökande Ärendet behandlades i lfn 26/1-10 HSV universitetslektor i nationalekonomi Richard Friberg, HHS, Stockholm och Michael Lundholm, Stockholms universitet Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 37. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Fyra sökande Ärendet behandlades i lfn 26/2-10 HSV professor i socialt arbete Bengt Börjesson, Ersta- Sköndal, Stockholm, Gunvor Andersson, Lunds universitet och Björn Blom, Umeå universitet Handlingar till sakkunniga v 42. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Tre sökande

12 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Utlåtanden finns HSV professor i vårdvetenskap Regina Wredling, Karolinska institutet, Britt- Marie Ternestedt, Ersta- Sköndal högskola och Gun Nordström, Karlstads universitet Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 3. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Tre sökande HSV professor i svenska Birgitta Hene, Täby, Per Ledin, Örebro universitet och Jan K Linström, Helsingfors universitet Handlingar till sakkunniga v 6 Sökandes handlingar till sakkunniga senast den 22/2. Tre sökande Hene inkommer med yttrande maj/juni HSV universitetslektor i sjukgymnastik HSV universitetslektor i sjukgymnastik Annelie Peolsson, Linköpings universitet, Kaisa Mannerkorpi, Göteborgs universitet och Eva Beckung, Sahlgrenska universitetssjukhuset Beslut om sakkunniga Annelie Peolsson, Linköpings universitet, Kaisa Mannerkorpi, Göteborgs universitet och Eva Beckung, Sahlgrenska universitetssjukhuset Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Utlåtanden finns Sju sökande Tre sökande HSV universitetslektor i svenska Siv Strömquist, Uppsala universitet och Ingmarie Mellenius, Umeå universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunniga v 51. Sökandes handlingar till sakkunniga senast Sex sökande HSV ansökan om att antas som docent i företagsekonomi med inriktning mot hållbar utveckling Lars Strannegård, Uppsala universitet och Bengt Jacobsson, Södertörns högskola Beslut om sakkunniga Handlingar till sakkunniga v 4 Utlåtanden finns Sökande är Birgitta Schwartz

13 Status för ärenden i Lfn HSV Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt HSV universitetslektor i folkhälsovetenskap Göran Ejlertsson, Högskolan i Kristianstad och Maria Rosaria Galanti, Karolinska institutet Handlingar till sakkunniga v 12. Sökandes handlingar till sakkunniga senast sökande Beslut om sakkunniga Sakkunniga beräknar inkomma med yttranden april/maj HSV ansökan om befordran till professor i pedagogik med inriktning mot didaktik Claes-Göran Wenestam, Högskolan i Kristianstad, Sangeeta Bagga-Gupta, Örebro universitet och Staffan Selander, Stockholms universitet Handlingar till sakkunniga v 10 Utlåtande från Selander finns. Sökande är Margareta Sandström Kjellin HSV universitetslektor i pedagogik med inriktning mot förskolan och skolans tidigare år Nio sökande HSV universitetslektor i specialpedagogik Sju sökande HSV ansökan om att antas som docent i pedagogik Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Beslut om sakkunnig Handlingar till sakkunnig v 13 Sökandes handlingar till sakkunniga senast 21/4 Sökande är Marja-Terttu Tryggvason HSV universitetslektor i engelska HSV ansökan om befordran till universitetslektor i specialpedagogik Fem sökande Sökande är Jenny Wilder HSV ansökan om befordran till universitetslektor i spanska Sökande är Débora Rottenberg HSV ansökan om att antas som docent i vårdvetenskap Sökande är Gabriella Engström HSV ansökan om att antas som docent i pedagogik Sökande är Mehdi Sedigh Zadeh

14 Fakultetsnämnden för humaniora FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 Samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende 7 7 Inrättande av ekonomiemagisterexamen (Dnr MDH /10) Akademin för HST har inkommit med ansökan om att inrätta ekonomiemagisterexamen. Akademin har idag filosofiemagisterexamen i företagsekonomi men vill tydliggöra huvudområdet i examenstiteln. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa examensbeskrivningen för ekonomiemagisterexamen enligt bilaga. Ärendets beredning Ansökan har diskuterats i utbildningsutskottet den 11 maj. Underlag Bilaga 7.1 Delges Akademichef HST, utbildningsledare HST, forskningssamordnare HST, administrativchef HST 1

15 Fakultetsnämnden för humaniora samhälls- och vårdvetenskap FÖRSLAG TILL BESLUT MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Nr 4:2010 Ärende 10 Programutbud läsåret 2011/12, påbyggnadsutbildningar och nybörjarprogram som ges på engelska (Dnr MDH /10) Nämnden har att fatta beslut om programutbud för läsåret 2011/12 avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska. Förslag till beslut Nämnden beslutar att fastställa programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2011/12 enligt bilaga 10 Ärendets beredning Det programutbud som fastställts för läsåret 2010/11 har varit utgångspunkt för framtagande av förslaget till programutbud för 2011/12. Synpunkter på förslaget har efterhörts från utbildningsledarna och justeringar utifrån dessa har gjorts. Förslaget till beslut har framtagits av Hans Berggren och Maria Spennare, UFO. Underlag Bilaga 10.1; förslag till programutbud avseende påbyggnadsprogram och nybörjarprogram som ges på engelska för läsåret 2011/12. Statistik (sökande-, antagnings- och registrerings-) för tidigare år tillgängliga på Delges Akademichefer, administrativa chefer, forskningsledare, utbildningsledare, sektionschef STC, sektionschef INF, sektionschef UFO.

16 Faku ltet Besl ut Värdakad omr Prio emi Typ Språ k Kategori Examen hp Pgm_ kod Utbildningsprogram Programinriktning Ort HT_1 0 Rekry tering s-mål VT_11 Ja = kör igen Nej = bj Kommentarer om ändringar, bortagningar eller tillägg HSV HST HAS Nyb Eng Ekonomi Kandidat 180 SEV25 International Business Management - V-ås 70 Ja HST vill endast ta in studenter som inte omfattas av avgifterna. Dvs studenter som antas till 15 april. Inga januariantagningar = utanför EU. HSV HST Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på HST VT11 HSV HVV Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på HVV HT 10 HSV HVV Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på HVV VT 11 HSV UKK Nyb Eng Inga engelska nybörjarprogram erbjuds på UKK VT11 HSV HST HAS Påb Eng Ekonomi Magister 60 ZEG23 International Marketing V-ås 60 ja HSV HST HAS Påb Eng Ekonomi Magister 60 ZEG24 IT Management V-ås 40 nej Ska endast erbjuda ett magisterprogram på engelska. Saknas underlag av studenter i o m avgifterna. HSV HST Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram på HST VT11 HSV HVV Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram erbjuds på HVV HT 10 HSV HVV Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram erbjuds på HVV VT 11 HSV UKK Påb Eng Inga engelska påbyggnadsprogram erbjuds på UKK VT11 HSV UKK DID Påb Sv Lärare Magister 60 GGS01 Magisterprogram i specialpedagogik - V-ås 30 Ja HSV HST HAS Påb Sv Ekonomi Magister 60 GGS02 Magisterprogrammet i arbetslivsvetenskap - V-ås 35 ja HSV HVV HAS Påb Sv Sam Magister 60 GGV01 Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och - Etuna 30 Ja styrning HSV HST HAS Påb Sv Ekonomi Magister 60 ZEG20 Magister i företagsekonomi - V-ås 40 ja HSV HVV HV Påb Sv Vård Magister 60 ZOG21 Magisterprogram i folkhälsovetenskap med inriktning mot hållbar utveckling HUTV V-ås 20 Nej Låga sökandetal innevarande läsår och program ställs in. HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 90 ZOJ20 Barnmorskeprogrammet V-ås 24 Ja HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 75 ZOJ21 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska DISTRIKT V-ås 35 Ja Ny ort och nytt rekryteringsmål HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ22 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ANESTESIE-tuna 15 Ja Ny ort anestesisjukvård HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ22 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ANESTESI Falun 8 Ja Nytt rekryteringsmål anestesisjukvård HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ22 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ANESTESI Gävle 8 Ja Nytt rekryteringsmål anestesisjukvård HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ23 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot INTENSIV E-tuna 15 Ja Ny ort intensivvård HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ23 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård INTENSIV Falun 7 Ja

17 HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ23 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård INTENSIV Gävle 6 Ja Nytt rekryteringsmål HSV HVV HV Påb Sv Vård Y-spec 60 ZOJ24 Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot PSYK E-tuna 30 Ja Ny ort psykiatrisk vård HSV HST HAS Påb Sv Ekonomi Magister 60 ZSG20 Magisterprogrammet i ledarskap - V-ås 60 Ja HSV HST Påb Sv Inga svenska påbyggnadsprogram på HST VT11 HSV UKK Påb Sv Inga svenska påbyggnadsprogram erbjdus på UKK VT11

18 Fakultetsnämnden för humaniora PROTOKOLL Nr 4:2010 samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen och speciallärarexamen (Dnr MDH /10) I rektors uppdrag till UKK för 2010 (MDH /09) ingår att utreda förutsättningarna för att erhålla specialpedagogexamen, och om nämnden så beslutar, ta fram underlag för ansökan. Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap behandlade ärendet den 21 april 2010 och beslutade då att uppdra åt Anders Garpelin att lämna förslag på bedömare. Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att utse Peder Sandahl och NN till sakkunnig bedömare. 2. Kontaktperson för sakkunnig bedömarna blir Maria Spennare, UFO. 3. Tidsplaneringen: underlag från sakkunnig bedömarna ska ha inkommit den 23 augusti för att behandlas i nämndens utskott under v 34 och ansökan behandlas sedan i nämnden den 7 september. Ärendets beredning Ärendet har behandlats i utbildningsutskottet den xx maj. Delges Akademichefer, administrativa chefer samt utbildningsledare UKK, HVV

19 Fakultetsnämnden för humaniora FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 Samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende Inrättande av svenska som andraspråk som eget ämne (Dnr MDH /10 ) Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med en anhållan om att inrätta svenska som andraspråk som eget ämne. Förslag till beslut Nämnden beslutar att inrätta svenska som andraspråk som eget ämne. Ärendets beredning Ansökan har diskuterats i utbildningsutskottet den 11 maj. Underlag Bilaga 12.1 Delges Akademichef UKK, forskningssamordnare UKK, utbildningsledare UKK, administrativ chef UKK 1

20 Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Till Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Ansökan om att inrätta svenska som andraspråk som eget ämne Akademin för utbildning, kultur och kommunikation ansöker härmed om att svenska som andraspråk ska inrättas som eget ämne. Motivering till inrättandet I grundskolan och gymnasiet är svenska som andraspråk sedan 1995 ett eget ämne med en egen kursplan, likvärdigt ämnet svenska (som modersmål) och behörighetsgivande till högre studier. Detta jämbördiga förhållande bör reflekteras även på högskolenivå. Det är därför olyckligt att svenska som andraspråk idag ligger under ämnet svenska vid Mälardalens högskola och därmed kategoriseras som svenska i våra kursplaner. Vi erbjuder olika kurser i svenska och svenska som andraspråk och anser att det är viktigt att visa att svenska som andraspråk inte är detsamma som svenska, utan ett eget ämne med prestige. Svenska som andraspråk är redan ett eget ämne på lärarprogrammet; man kan till exempel bli lärare i svenska och svenska som andraspråk. Man får inte tillgodoräkna sig kurser från svenska som kurser i svenska som andraspråk eller vice versa. Problem kan uppstå när kurserna i svenska som andraspråk ligger under svenskan, eftersom studenter kan hävda att de måste få tillgodoräkna kurser mellan de två ämnena. När man kan läsa svenska som andraspråk 1 3 bör man också kunna ta ut en fil kand i svenska som andraspråk. En viktig faktor för högskolan som helhet är att profileringen mot interkulturalitet skulle stärkas med svenska som andraspråk som eget ämne. Också internationellt är andraspråk ett etablerat ämne, t.ex. English as a second language och Deutsch als Zweitsprache. Beskrivning av ämnet Ett andraspråk är ett språk, vilket som helst, som lärs in efter förstaspråket/modersmålet (Abrahamsson 2009:14 15). Det är ett språk som lärs in i den miljö där språket fungerar som huvudsakligt kommunikationsspråk. 1 Ämnet Svenska som andraspråk beskriver svenskan ur ett tvärspråkligt perspektiv och de speciella förutsättningar som finns när man lär sig ett andraspråk och när man ska undervisa andraspråkselever. 1 Abrahamsson, Niclas, 2009: Andraspråksinlärning. Lund Studentlitteratur.

21 Höstterminen 2001 startades kurser i svenska som andraspråk vid Mälardalens högskola. Man kunde till en början läsa svenska som andraspråk A på halvtid och hade då efter två terminer 20 poäng (dvs. motsvarande 30 hp). Snart kunde man läsa på helfart och vi byggde hela tiden på utbudet så att man i dag kan studera till och med svenska som andraspråk 4 på avancerad nivå. I dag ger vi följande kurser i svenska som andraspråk: Svenska som andraspråk 1 SVA hp Svenska som andraspråk 2 HSA hp Svenska som andraspråk 3 HSA hp Svenska som andraspråk 4 HSA hp Svenska som andraspråk 1 och 3 ges på vårterminen och Svenska som andraspråk 2 och 4 på höstterminen, men eftersom efterfrågan är stor har vi diskuterat kursstart varje termin, omväxlande i Eskilstuna och Västerås. Se nedan under Prognos över ämnets utveckling under en femårsperiod. Dessutom erbjuder vi svenska som andraspråk 1 på distans på kvartsfart, då man alltså läser 7,5 hp per termin. Nästa termin ges den fjärde och sista kursen på nivå 1, och vi drar då i gång kurserna i svenska som andraspråk 2, en per termin, samtidigt som vi börjar från början med svenska som andraspråk 1 på distans. Med början höstterminen 2008 ger vi Litteratur i ett andraspråksperspektiv HSA hp, på distans en gång per år (halvfart). Den kursen innebär ett samarbete mellan litteraturoch språklärare. Vi har också haft uppdragsutbildningar, bland annat i performansanalys, och från hösten 2010 ska vi ge Performansanalys som fristående kurs, 7,5 hp, SVA103. Vi har deltagit i ett Pentaplussamarbete, där varje lärosäte på distans erbjöd en av delkurserna för svenska som andraspråk B; vi hade då kursen Fonetik II 7,5 hp. Nu deltar vi i ett samarbete om en master i svenska som andraspråk, där Örebro universitet har examensrättigheterna. Inom masterutbildningen kommer vi att erbjuda två kurser på avancerad nivå På lärarprogrammet är svenska som andraspråk redan ett eget ämne, och man kan dessutom läsa svenska som andraspråk som huvudämne i en lärarexamen. Studiegången på lärarprogrammet ser ut som följer: Svenska som andraspråk 1 SVA hp Svenska som andraspråk 2 HSA hp. Om man inte ska bli gymnasielärare tar man denna termin en 15 hp-kurs i didaktik HSA110 och läser i stället för HSA201 Svenska som andraspråk HSA hp. Om man har ett annat ämne som huvudämne, t.ex. svenska, läser man tredje terminen svenska som andraspråk enligt följande: Svenska som andraspråk 3 HSA300 (om man läste didaktiken termin 2) eller HSA hp plus didaktik HSA110 Om man ska ha svenska som andraspråk som huvudämne läser man i stället på avancerad nivå den tredje terminen: Examensarbete i svenska som andraspråk, avancerad nivå 15 hp SVA409 och Svenska som andraspråk, didaktik avancerad nivå 15 hp SVA410 Utbildningsområdestillhörighet Utbildningsområde: Humaniora och teologi Delområde: Språkvetenskapliga ämnen Ämnesgrupp SS1

22 Omvärldsanalys Efterfrågan på svenska som andraspråk är stor, och intresset hos studenterna växer. Ett exempel på studenternas intresse för ämnet är lärarprogrammets examensarbete i kunskapsområdet svenska/språk och språkutveckling (UÖÄ007). Fler och fler studenter vill skriva examensarbete med inriktning svenska som andraspråk. Denna termin har 15 (av 32) studenter valt att skriva inom den inriktningen. Som inriktning inom lärarprogrammet har svenska som andraspråk bara funnits sedan höstterminen 2007, och hittills har 6 fått examen med svenska som andraspråk för gymnasiet och 8 för grundskolans senare år. 41 har läst kursblock 1 inom inriktningen på lärarprogrammet. De flesta studenterna har redan varit yrkesverksamma som andraspråkslärare och har läst hos oss för att få den formella kompetensen. Denna termin studerar 25 studenter på svenska som andraspråk 1 och 13 på svenska som andraspråk 3. På distanskursen som går på kvartsfart finns dessutom drygt 25 studenter. Antalet registrerade studenter är något fler. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling framför allt hos verksamma lärare, vilket märks genom återkommande förfrågningar om kompetensutveckling från regionens skolor. Vi arbetar med och planerar uppdragsutbildningar inom svenska som andraspråk eller där ämnet ingår som en viktig del. Alla lärare behöver en grundläggande utbildning och därmed förståelse för andraspråksinlärning och kunskapsutveckling hos andraspråkselever för att få förståelse för de egna elevernas svårigheter och inlärningsvägar. Alla lärare möter dagligen andraspråkselever, och kunskaper om andraspråksinlärning är en förutsättning för framgångsrik ämnesundervisning. Vi ser också hur andra delar av samhället, t ex föreningslivet, efterfrågar kunskaper om detta att lära sig ett andraspråk, även kopplat till tvåspråkighet, interkulturalitet och bikulturalitet, kunskaper som de behöver i sitt integrationsarbete i föreningarna. Många utbildningsanordnare kämpar nu för att bygga upp svenska som andraspråk; vi ligger bra till eftersom vi redan har kommit långt med vårt kursutbud och har kompetenta lärare. Se nedan vad gäller lärarkompetens. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att behovet av ökade utbildningsresurser i svenska om andraspråk är stort i regionen och att det finns ett betydande behov av lärare med erforderlig kompetens i ämnet ute på skolorna, såväl beträffande nya lärare i ämnet som fortbildning av redan verksamma lärare. Svenska som andraspråk har möjlighet att stärka vår profil ytterligare på MDH. Prognos över ämnets utveckling under en femårsperiod Eftersom vi bara ger svenska som andraspråk 1 och 3 på vårterminer och svenska som andraspråk 2 och 4 på höstterminer och bara i Eskilstuna planerar vi att börja varje nivå varje termin, varannan termin i Eskilstuna och varannan i Västerås. Kurserna har nämligen haft fler deltagare från Eskilstuna, och behovet av utbildning är stort också i Västerås. I höst skriver vi om alla kursplaner så att alla delkurser också kan läsas fristående. Vår förhoppning är att samarbetet med Örebro om en master lyckas. Vi satsar också på att bygga upp en gedigen forskningsmiljö kring ämnet; se nedan under Forskningsanknytning för ämnet. Analys av hur ämnet påverkar andra ämnen vid högskolan Svenska som andraspråk är ett utmärkt ämne att kombinera med svenska på lärarprogrammet, men det kan också kombineras med många andra ämnen. På lärarprogrammet behövs ämnet dessutom för alla blivande lärare, inte bara för dem som ska undervisa i ämnet. I nästan alla svenska klassrum finns elever som inte har svenska som

23 modersmål, och alla lärare måste ha kunskap om vad som krävs för att ge en bra utbildning till alla elever i dagens mångkulturella samhälle. Lärarkompetens Vi har satsat en hel del på svenska som andraspråk vid Mälardalens högskola, och vi har många lärare som är både engagerade och kunniga i ämnet. Dessutom finns vid Avdelningen för svenska och finska fyra doktorander, som alla har sitt forskningsområde inom svenska som andraspråk eller tvåspråkighet. De har alla undervisat eller undervisar hos oss och har stor erfarenhet av svenska som andraspråk. Sedan 1 januari 2010 arbetar Natalia Ganuza som lektor med svenska som andraspråk som huvudinriktning. Ingrid Wiklund, med samma inriktning, har nyligen pensionerats, men är kvar på 25 %, bland annat i kursen Litteratur i ett andraspråksperspektiv. Till hösten hoppas vi få en lektor mot tidigareår som också har skrivit avhandling om tvåspråkighet/svenska som andraspråk. Andra lektorer med svenska som andraspråk som specialintresse är Eva Sundgren och Renate Walder. Flera av våra adjunkter har undervisat i svenska som andraspråk på ungdomsskola och eller sfi, komvux: Thomas Asklund, Birgitta Jansson, Olof Rubenson och Saga Östmar. Anna Aranki, Thomas Asklund och Saga Östmar har lärarutbildning med svenska och svenska som andraspråk som ämnen. Olof Rubenson har undervisat i svenska som andraspråk på grundskole- och gymnasienivå i 15 år på Komvux. Saga Östmar håller för närvarande på med en uppsats om genrepedagogik på Stockholms universitet, vilket ingår i kompetensutveckling för en master. I det följande ges mer information om enskilda medarbetare och doktorander. Gerrit Berends går forskarutbildning på Stockholms universitet och har en adjunktstjänst på Mälardalens högskola. Hans avhandlingsämne är Skrivsamarbete och skrivutveckling inom högre utbildningar och resultaten i studien ska relateras till studentens språkbakgrund och hans/hennes status som första- eller andraspråksbrukare i svenska. Gerrit har, tack vare sin nederländska bakgrund, erfarenhet av hur andraspråksinlärning på svenska går till. Innan han påbörjade sin doktorandtjänst arbetade han som lärare på SFI. På högskolan har han, förutom i ämnet svenska, undervisat i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Natalia Ganuza är lektor från och med 1 jan Hon disputerade 2008 på en avhandling om ungdomsspråk i flerspråkiga ungdomsmiljöer, med fokus på ordföljdsvariation. I avhandlingen undersöker hon kopplingen mellan användningen av rak ordföljd i ungdomsspråk och rak ordföljd i inlärarspråk. Natalia har i flera år undervisat inom ämnet Svenska som andraspråk vid Stockolms universitet, såväl inom lärarutbildningen som på kurser för redan yrkesverksamma förskollärare och lärare. Annaliina Gynne är doktorand på Mälardalens högskola och ingår i forskarskolan Young peoples literacies, multilingualism and cultural practices in everyday society (LIMCUL) vid Örebro universitet. Avhandlingsämne: Literacypraktikers inverkan på flerspråkiga barns identitetsskapande processer Samira Hennius är doktorand på Mälardalens högskola och ingår i forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik vid Örebro universitet. Avhandlingsämne: Språkinlärning och språkutveckling hos vuxna som läser svenska som främmande språk. Karin Sheikhi är doktorand i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Avhandlingsämne: Några sfi-studerandes utveckling av muntlig språkfärdighet i och utanför sfi-undervisningen under två års tid. Avhandlingsarbetet beskriver utveckling av muntlig andraspråksfärdighet i ett tvåårigt perspektiv. Vidare studeras sfi-undervisningen med fokus på interaktion och elevröster. Avhandlingsarbetets material är omfattande och kommer att ställas till för fogande för studenters kommande examensarbeten. I och med avhandlingsarbetet finns en koppling till undervisningen i sfi samt svenska som andraspråk i regionen. Förutom all undervisning på MDH har Karin Sheikhi undervisat på sfi

24 Dessutom har hon undervisat i svenska som andraspråk på komvux, folkhögskola och i ungdomsskolan. Eva Sundgren är lektor i svenska och har docentkompetens. Hennes expertområde är sociolingvistik, och hon är mycket intresserad av tvåspråkighetsfrågor och svenska som andraspråk. Hon är biträdande handledare till Samira Hennius. I början av 90-talet läste hon svenska som andraspråk A och B och hon undervisade på sfi i Eskilstuna läsåret Renate Walder är lektor i svenska. Hon är född och uppvuxen i Schweiz och har således själv erfarenhet av vad det innebär att lära sig svenska som andraspråk. Hon har undervisat på olika kurser inom svenska som andraspråk vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola och handlett examensarbeten i ämnet. Ingrid Wiklund är lektor i svenska vid Mälardalens högskola med svenska som andraspråk som huvudsaklig inriktning. Hon disputerade 2002 på en avhandling om betydelsen av flerspråkiga ungdomars umgängesmönster för deras behärskning av svenska som andraspråk. Ingrid Wiklund arbetade under många år som gymnasielärare, bland annat i svenska som andraspråk, innan hon påbörjade forskarutbildningen, och hon undervisade även under denna utbildning i kurser vid Stockholms universitet. Ingrid är en av pionjärerna i svenska som andraspråk och har arbetat med att bygga upp ämnet, både i Mjölby och på Mälardalens högskola. Forskningsanknytning för ämnet Avdelningen för svenska och finska utgör en utmärkt miljö för att ha svenska som andraspråk. Flera av lärarna på avdelningen har själva svenska som andraspråk; det är en internationell avdelning med hög kompetens vad gäller tvåspråkighet och svenska som andraspråk. Denna vår drar vi i gång ett högre seminarium i tvåspråkighet/svenska som andraspråk vid UKK med Natalia Ganuza som kontaktperson/seminarieansvarig. Se ämnet svenskas hemsida: Också på europeisk nivå fokuseras flerspråkighet och andraspråksundervisning alltmer. Jarmo Lainio, professor i finska, Birgitta Norberg Brorsson, lektor i svenska, och Renate Walder, lektor i svenska, är engagerade i projektet EUCIM-TE (European Core Curriculum for Mainstreamed Second Language Teacher Education). Projektets syfte är att förändra lärarutbildningen och skapa en europeisk kursplan som behandlar undervisningen för elever med invandrarbakgrund. Om alla lärare, oavsett undervisningsämne, har kunskaper om första- och andraspråk, ges förutsättningar för en förbättrad undervisning för dessa elever. Universitet och högskolor från följande länder ingår i projektet: Bulgarien, England, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Sverige och Tyskland. MDH är det enda svenska lärosätet som deltar i projektet. Den 18 februari 2010 genomfördes ett seminarium om flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling med föreläsningar av prof. Constant Leung, King's College London, prof. Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, och prof. Jarmo Lainio, Mälardalens högskola. Se mer om EUCIM-TE på hemsidan: Ett resultat av EUCIM-TE projektet är en uppdragsutbildning (Språkets roll i undervisningen, XSVA01) som utarbetades av Renate Walder och som ges under våren 10 för en skola i Västerås. Till hösten kommer vi att ge liknande uppdragsutbildningar i Katrineholm. Kvalitetsarbete och utvärdering Ämnet utvärderas och utvecklas fortlöpande. Vi strävar efter att hålla oss uppdaterade med den senaste forskningen inom svenska som andraspråk och att kurserna ska hålla god kvalitet; studenternas utvärderingar ligger också till grund för det fortlöpande utvecklingsarbetet. I sammanhanget bör framhållas att studenterna brukar vara nöjda och ge goda vitsord om våra kurser i svenska som andraspråk.

25 Studentmedverkan Ärendet med föreliggande ansökan har behandlats i UKK:s akademiråd, dit studentrepresentanter var inbjudna. Engelsk översättning Swedish as a second language 20 april 2010 Eva Sundgren Avdelningschef Avdelningen för svenska och finska Peter Gustafsson Akademichef, UKK

26 Fakultetsnämnden för humaniora FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 Samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende Inrättande av kandidatexamen i huvudområdet sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin (Dnr MDH /10 ) Akademin för hälsa, vård och välfärd har anmält intresse att även inrätta en kandidatexamen i huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin. Idag finns en kandidat med huvudområdet sjukgymnast utan specificerad inriktning. Förslag till beslut Nämnden beslutar att stödja fortsatt prövning av ansökan avseende kandidatexamen i sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin. Ärendets beredning Ansökan har diskuterats i utbildningsutskottet den 11 maj. Underlag Bilaga 13.1 Delges Akademichef HVV, forskningsledare HVV, utbildningsledare HVV, administrativ chef HVV 1

27 Examensbeskrivning Sida 1 av 1 Dnr: X.X-000/00 Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Sjukgymnastik med inriktning mot Beteendemedicin Bachelor of Science in Physiotherapy with Specialization in behavioural medicine Denna examensbeskrivning är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap 2010-xx-xx. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Filosofie kandidatexamen med huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin uppnås efter det att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet sjukgymnastik varav minst 30 högskolepoäng på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Inom huvudområdet ska minst 60 högskolepoäng, inklusive examensarbetet, vara inom området beteendemedicin. I kursfordringarna om 180 högskolepoäng får ingå högst 15 högskolepoäng på avancerad nivå. Övergångsbestämmelser Högskoleverkets föreskrifter om översättning till engelska av svenska examina (HSVFS 2009:2-4) träder i kraft den 1 februari I examensbevis som utfärdas efter en ansökan som inkommit före den 1 februari 2010 översätts examensbenämningen enligt äldre föreskrifter.

28 Fakultetsnämnden för humaniora FÖRSLAG TILL BESLUT Nr 4:2010 Samhälls- och vårdvetenskap MDH 2010/106 Sammanträdesdatum: Ärende Inrättande av magisterexamen med huvudområdet sjukgymnastik samt sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin (Dnr MDH /10 ) Akademin för hälsa, vård och välfärd ansöker om att få inrätta magisterexamen i huvudområdet sjukgymnastik och magisterexamen i huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin. I anslutning till tidigare erhållen kandidatexamen i huvudområdet sjukgymnastik anhåller även akademin om att inrätta kandidatexamen i huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin. Förslag till beslut Nämnden beslutar att stödja fortsatt prövning av ansökan avseende kandidatexamen i sjukgymnastik med inriktning beteendemedicin enligt bilaga samt tillsätta externa bedömare enligt förslag. MDHs kontaktperson mot bedömarna blir Johan Hellstrand, Utbildnings- och forskningssektionen. Ärendets beredning Ansökan har diskuterats i utbildningsutskottet den 11 maj. Underlag Bilagor Delges Akademichef HVV, forskningsledare HVV, utbildningsledare HVV, administrativ chef HVV 1

29 Ansökan: Magisterexamen i huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin och Magisterexamen i huvudområdet sjukgymnastik A Sorteringsuppgifter Ansökande akademi: Akademin för hälsa, vård och välfärd Nämndtillhörighet för ansökan: Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och vårdvetenskap Akademins kontaktperson: Avdelningschef Maria Elvén maria.elven@mdh.se tel Professor Anne Söderlund anne.soderlund@mdh.se tel B Examensbeskrivning 1) Examensbenämning på svenska: Filosofie magisterexamen med huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin. Examensbenämning på engelska. Master of Science (60 H.E Credits) in physiotherapy with specialization in behavioural medicine 2) Examensbenämning på svenska: Filosofie magisterexamen med huvudområdet sjukgymnastik. Examensbenämning på engelska. Master of Science (60 H.E Credits) in physiotherapy Examens omfattning i högskolepoäng: Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Lokala examenskrav: 1) Filosofie magisterexamen med huvudområdet sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng, varav minst 45 högskolepoäng på avancerad nivå inklusive minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet sjukgymnastik inom området beteendemedicin vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. 2) Filosofie magisterexamen med huvudområdet sjukgymnastik uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng, varav minst 45 högskolepoäng på avancerad 1

30 nivå inklusive minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet sjukgymnastik vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. C Utbildningsbehovet Anställningsbarhet i förhållande till arbetsmarknaden Beteendemedicin är ett tvärprofessionellt kunskapsområde. Kombinationen av kunskaper i sjukgymnastik, beteendemedicin och innehavande av magisterexamen öppnar dörrar till en bred arbetsmarknad. Inom den traditionella hälso- och sjukvården växer det beteendemedicinska synsättet sig allt starkare. Sjukgymnaster med magisterexamen kan arbeta med klinisk kompetensutveckling, kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård, handledning av sjukgymnaststudenter, ansvar för verksamhetsförlagd utbildning och evidensbaserade åtgärder. En magisterutbildning ger överförbara kompetenser, bl.a. att kunna integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, att muntligt och skriftligt redogöra och diskutera sina slutsatser och ha kunskap inom forsknings- och utvecklingsarbete (Högskoleförordningen bilaga 2). Detta ger förutsättningar för att kunna arbeta med planerande, utredande och utvärderande verksamheter i både offentlig och privat verksamhet. Den beteendemedicinska profilen öppnar också dörrar till att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande. Att ha förvärvat ytterligare kunskaper inom profilområdet beteendemedicin innebär att personen har fått olika typer av verktyg för att arbeta med förändringsarbete. Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvård innebär ofta arbete med förändring av rutiner utifrån aktuella riktlinjer och annan evidens. I dag finns stark vetenskaplig evidens för att beteendemedicin ger resultat. För att möta ökade krav på en god och säker vård som ställs av samhälle och medborgare har Sjukgymnastförbundet utvecklat en specialistkompetens i sjukgymnastik. Ett av kraven för att erhålla specialistkompetens är magisterexamen. I flera regioner i Sverige har man inom hälso- och sjukvården inrättat speciella tjänster där det krävs magisterexamen och specialistkompetens. Syftet med dessa tjänster är bl.a. att verka för ett evidensbaserat arbetssätt och verksamhetsutveckling. Dagens krav på utnyttjande av resurser, evidens, kvalitetssäkring och utvärdering medför att arbetsgivaren har behov av högre kompetens i verksamheten. Kliniskt verksamma sjukgymnaster och chefer i sjukgymnastiska verksamheter har haft möjlighet att inkomma med synpunkter på denna ansökan. Frågan har tagits upp i Branschråd sjukgymnastik och fem branschrådsrepresentanter har läst och kommenterat ansökan. Samtliga är mycket positiva till magisterexamen och ser behov av att fler sjukgymnaster har denna kompetens. Man ser den beteendemedicinska inriktningen som en fördel men förordar också en magisterexamen i sjukgymnastik utan inriktning för att ytterligare bredda möjligheten för sjukgymnasternas kompetensutveckling. 2