Produktionsplanering. Programkonstruktion. Ett programutvecklingsexempel. Programutvecklingsprocessen. Exempel produktregister. 2.
|
|
- Axel Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Programkonstruktion Ett programutvecklingsexempel Produktionsplanering Vid produktionsplanering i en fabrik använder man komponentlistor för att beskriva materialet som behövs för att tillverka en produkt. Komponentlistan anger de komponenter som behövs tillsammans med antalet av varje komponent. En komponent är antingen en färdig grundkomponent som inte behöver tillverkas eller en sammansatt komponent som tillverkas på fabriken (och därmed själv är en produkt som har en komponentlista). En komponentlista kan innehålla både grundkomponenter och sammansatta komponenter. Komponentlistorna lagras i ett produktregister. Skriv ett program som talar om vilka grundkomponenter som krävs för att tillverka en viss produkt och hur många av varje som behövs! PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 1 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 2 Uppdaterad Sammansatta komponenter: Exempel produktregister bokhylla: 1 gavel, 1 hylldel bred bokhylla: 1 gavel, 2 hylldelar hylldel: 1 gavel, 6 hyllplan hörnbokhylla: 1 bokhylla, 1 hylldel, 1 hörnstöd Grundkomponenter: gavel hyllplan hörnstöd Gavel Hyllplan En hörnbokhylla består t.ex. av 3 gavlar, 12 hyllplan och 1 hörnstöd. Programutvecklingsprocessen 1. Program(krav-)specifikation 2. Programdesign/problemlösning 3. Kodning 4. Kodgranskning 5. Testning 6. Felsökning 7. Dokumentation (görs parallellt med ovanstående aktiviteter) 8. Underhåll (arbete på programmet efter leverans) Se minneslistan för programutveckling! (Kurskompendiet eller PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 3 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 4 Uppdaterad Programspecifikation 1.1 Se till att du vet och förstår vad programmet skall göra Lägg speciell vikt vid att du förstår vad som skall hända vid "otypiska fall" som tomma datamängder Ställ frågor till beställaren om det behövs. Hur identifierar man en produkt? Om det är något som du inte kan ta reda på, gör ett rimligt antagande och dokumentera det! Jag antar att alla komponenter finns i produktregistret med en enda komponentlista vardera. Vidare att en produkt inte använder sig själv som komponent!varken direkt eller indirekt. 1.2 Skriv ned vad programmet skall göra som inte redan är skrivet. Produkter identifieras med teckensträngar. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 5 Uppdaterad Programdesign 2.1 Tänk igenom så att du själv förstår hur problemet skall lösas Har någon annan redan löst problemet? Om det t.ex. finns en inbyggd funktion i ML som gör det som behövs så behöver du inte göra något själv! Nej, det har knappast någon gjort i detta fall Konstruera datastrukturer. 2.3 Konstruera algoritmer 2.4 Skriv funktionsspecifikationer. 2.5 Skriv testfall. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 6 Uppdaterad
2 2.2 Konstruera datastrukturer Bestäm en lämplig representation för de data som programmet skall hantera En produktidentifikation representeras som en string. En komponentlista representeras som en (string*int) list där varje element är ett par (identifiering,antal) för en komponent. Vi kallar denna typ partslist. Produktregistret representeras som en (string*partslist) list där varje element är ett par (identifiering,komponentlista) för en sammansatt komponent. En grundkomponent finns i registret men har en tom komponentlista. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 7 Uppdaterad Konstruera datastrukturer (forts.) försök undvika att samma information kan representeras på olika sätt. Ett sätt är att bestämma en datastrukturinvariant som utesluter alla representationer utom en. Ordningen av komponenter i en komponentlista eller produktregister är inte bestämd, men det accepterar vi. Om en komponent inte används i en komponentlista så saknas den i listan eller så kan antalet av komponenten vara noll. Vi bestämmer att den skall saknas. [("gavel",2),("hyllplan",6),("hörnstöd",0)] är alltså otillåten skall vara [("gavel",2),("hyllplan",6)] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 8 Uppdaterad Konstruera datastrukturer (forts.) Om datastrukturer kan ha instanser som inte representerar någon information alls ( ), bestäm en datastrukturinvariant för att utesluta dessa fall. Om en komponent förekommer flera gånger i en komponenteller tabellista blir informationen tvetydig. En komponent får bara förekomma högst en gång i varje komponentlista. Antalet angivna exemplar av en komponent i en komponentlista får inte vara negativt. I ett produktregister får inte en produkt använda sig själv som komponent varken direkt eller indirekt. I ett produktregister måste alla komponenter till en produkt själva finnas med i produktregistret. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 9 Uppdaterad Konstruera datastrukturer (forts) Skriv en beskrivning av hur information representeras av dina datastrukturer och vilka datastrukturinvarianter som finns. Beskrivningen består av informationen ovan (fast organiserad på ett strukturerat sätt för varje datastruktur och inte efter punkter i minneslistan), samt exempel: Bokhylleproduktregistret representeras som: val exempelregister = [("bokhylla",[("gavel",1),("hylldel",1)]), ("hylldel",[("gavel",1),("hyllplan",6)]), ("bred bokhylla",[("gavel",1),("hylldel",2)]), ("hörnbokhylla", [("bokhylla",1),("hylldel",1),("hörnstöd",1)]), ("gavel",[]), ("hyllplan",[]), ("hörnstöd",[])] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 10 Uppdaterad Konstruera algoritmer Använd flödesschemor, dataflödesdiagram, pseudokod eller andra hjälpmedel för att konkretisera hur programmet skall fungera Dela upp problemet i delproblem som du löser separat (stepwise refinement). Gå igenom steg 2 igen för varje deluppgift. Delproblem är skrivna med fetstil Det är ok att göra övriga steg innan delproblemen. 1) Leta upp komponentlistan för komponenten i produktregistret. 2) Är det en grundkomponent? Då fall behövs ett exemplar av komponenten själv. Klart! 3) Annars, beräkna sammanlagda antalet grundkomponenter för alla delkomponenterna. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 11 Uppdaterad Skriv funktionsspecifikationer Bestäm funktionernas namn och typ Bestäm namn på funktionsargumenten Bestäm för- och eftervillkor Ta med något typiskt anrop och resultat som körexempel. partbreakdown(pid,preg) TYPE: string*(string*partslist) list -> partslist PRE: pid betecknar en komponent som finns i produktregistret preg. POST: en förteckning av de grundkomponenter och det antal av varje som krävs för att bygga maskindelen pid i enlighet med informationen i produktregistret preg. EXAMPLE: partbreakdown("hörnbokhylla",exempelregister) = [("hörnstöd",1),("hyllplan",12),("gavel",3)] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 12 Uppdaterad
3 2.5 Skriv testfall Exemplen från funk.spec. skall ingå bland testfallen. Se ovan Ifall kravspecifikationen innehåller exempel så skall de ingå bland testfallen. Finns inte här Testfallen skall täcka både typiska och otypiska användningar av programmet. Tänk speciellt på gränsfall! partbreakdown("hyllplan",exempelregister) = [("hyllplan",1)] Ifall kravspecifikationen ger möjlighet för programmet att ge alternativa svar så kan du försöka skriva testfallen så att de tar hänsyn till det, eller så skissar du bara resultatet och fyller i detaljerna i steg 5 när du vet exakt hur programmet arbetar. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 13 Uppdaterad Gå igenom steg 2 igen för varje deluppgift Leta upp komponenten i produktregistret 2.1 Tänk igenom så att du själv förstår hur problemet skall lösas. Detta är tydligen ett tabellsökningsproblem Har någon annan redan löst problemet? Vi kan återanvända tabellsökningsprogrammet från kursmoment 6! lookup(key,table) Type: ''a*(''a*'b) list -> 'b Pre:Exakt en post i tabellen table har nyckeln key Post: table är en lista av par (k,v) där k är en nyckel och v ett tabellvärde. Värdet av lookup är det tabellvärde som motsvarar nyckeln key. Komponentidentifierare har typ string och produktregister har typ string*partslist = string*(string*int) list, vilket passar typen hos lookup. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 14 Uppdaterad Beräkna sammanlagda antalet grundkomponenter för alla delkomponenterna 2.1 Tänk igenom så att du själv förstår hur problemet skall lösas. 2.2 Konstruera datastrukturer. Inga nya datastrukturer behövs. 2.3 Konstruera algoritmer 1) Gå igenom steg 2 och 3 för varje given delkomponent. 2) Tag en delkomponent och beräkna dess grundkomponenter (samma som huvudproblemet). 3) Multiplicera antalet komponenter i delkomponentens grundkomponentlista med antalet gånger delkomponenten behövs för att bygga produkten. 4) Slå successivt ihop grundkomponentlistorna från steg 3 till en. Klart. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 15 Uppdaterad Beräkna sammanlagda antalet (forts.) 2.4 Skriv funktionsspecifikationer. partslistbreakdown(pl,preg) TYPE: partslist*(string*partslist) list -> partslist PRE: pl är en korrekt komponentlista. preg är ett korrekt produktregister. Maskindelarna i pl finns i produktregistret preg. POST: en förteckning av de grundkomponenter och det antal av varje som krävs för att bygga samtliga komponenter i pl i enlighet med informationen i produktregistret preg. EXEMPEL: partslistbreakdown ([("gavel",1),("hylldel",2)],exempelregister) = [("hyllplan", 12), ("gavel", 3)] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 16 Uppdaterad Beräkna sammanlagda antalet (forts.) 2.5 Skriv testfall. Exemplet ovan samt gränsfall: partslistbreakdown([],exempelregister) = [] Fortsätt på samma sätt... Multiplicera antal komponenter i en komponentlista med ett tal 1) Upprepa steg 2 för varje komponent i listan 2) Multiplicera antal exemplar av komponenten med det givna talet 3) Bilda ny lista av komponenter och resultaten från steg 2. multpartslist(k,pl) TYPE: int*partslist->partslist PRE: k>0. pl är en korrekt komponentlista. POST: komponentlistan pl där alla kvantiteter multiplicerats med k EXAMPLE: multpartslist(2,[("hyllplan",6), ("gavel",1)]) = [("hyllplan",12),("gavel",2)] Testa gränsfall: multpartslist(2,[]) = [] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 17 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 18 Uppdaterad
4 Fortsätt på samma sätt... Slå ihop två komponentlistor 1) Upprepa steg 2 för varje komponent i den ena listan 2) Tag en komponent i den ena listan och lägg till antalet exemplar av den komponenten till den andra listan. mergepartslist(pl,pl') TYPE: partslist*partslist -> partslist PRE: pl och pl är korrekta komponentlistor. POST: De två komponentlistorna pl och pl' sammanslagna. EXAMPLE: mergepartslist([("hyllplan",6), ("gavel",1)], [("gavel",2)]) = [("gavel",3),("hyllplan",6)] Testa gränsfall ettdera argumentet tomt, andra inte tomt. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 19 Uppdaterad Fortsätt på samma sätt... Lägg till ett antal exemplar av en komponent till en komponentlista 1) Sök efter komponenten i listan. 2) Finns den, så öka givet antal exemplar 3) Finns den inte, så lägg till den till listan. addparttopartslist(pid,n,pl) TYPE: string*int*partslist -> partslist PRE: n>0. pl är en korrekt komponentlista. POST: Komponentlistan pl med den nya komponenten pid tillagd i n exemplar. EXAMPLE: addparttopartslist("gavel",1, [("hyllplan",6),("gavel",2)]) = [("gavel",3),("hyllplan",6)] Mera testfall: tom lista, listan inte tom men komponenten finns inte i den PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 20 Uppdaterad Översikt över programstrukturen partbreakdown Skapar lista av grundkomponenter partslistbreakdown Skapar sammanslagen lista av grundkomponenter för flera produkter multpartslists Flerdubblar komponentantalet i en komponentlista lookup Söker i produktregister mergepartslists Slår ihop två komponentlistor addparttopartslist Lägger till en komponent till en komponentlista 3. Kodning (partbreakdown) 3.1 Använd flödesschemor, dataflödesdiagram eller andra hjälpmedel för att konkretisera hur funktionen skall fungera. 3.2 Behövs rekursion? Inte direkt (men se kodningen av partslistbreakdown). 3.3 Bestäm de fall av indata som behöver hanteras på olika sätt Ingen skillnad. 3.4 Om man behöver använda olika delar av en datastruktur som beräknas av en uttryck Inte aktuellt. fun partbreakdown(pid,preg) = case lookup(pid,preg) of [] => [(pid,1)] pl => partslistbreakdown(pl,preg) PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 21 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 22 Uppdaterad Kodning (partslistbreakdown) 3.2 Behövs rekursion? I så fall Ja, för att gå igenom komponenterna i listan. Ett delproblem är samma som huvudproblemet vilket i sig innebär rekursion Bestäm hur funktionen kan beräknas med hjälp av värdet för "enklare" indata. Använd flödesschemor, rekursiva ekvationer eller kända mönster. Svansrekursion med ackumulatorvariabel eller vanlig rekursion? Välj argumentet (argumenten) att göra rekursion över. För att gå igenom komponenterna: standardmönstret för rekursion över listor. För att anropa huvudfunktionen blir indata enklare eftersom de kräver färre antal uppslagningar av komponenter i produktregistret för att komma till grundkomponenterna. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 23 Uppdaterad huvudfunktionen. 3. Kodning (partslistbreakdown) forts Bestäm rekursionsvarianten, samt det värde den minskar mot, och dokumentera dessa. Summan av längden på komponentlistan pl och största antalet komponenter man successivt måste slå upp i registret för att komma till en grundkomponent. Den minskar mot 0 (tom lista) Tänk alltid på möjligheten att använda alternativ till rekursion som funktionerna map, foldr etc. Det diskuteras i kursmoment Bestäm de fall av indata som behöver hanteras på olika sätt och skriv kod för dem. (Använd matchning och/eller if/case-uttryck för falluppdelningen.) Tom och icke-tom komponentlista. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 24 Uppdaterad
5 3. Kodning (partslistbreakdown) forts Vid rekursion, se till att det finns kod för basfallet (eller basfallen) och att den koden inte gör rekursiva anrop Vid rekursion, när du skriver kod för det allmänna fallet (fallen), använd resultatet från rekursiva anrop (med enklare indata) för att beräkna funktionsvärdet Tänk på att "enklare indata" betyder ett lägre värde på varianten Om det behövs, skriv defensiv kod för de fall när argumenten inte uppfyller förvillkoret. and partslistbreakdown([],_) = [] partslistbreakdown((pid,n)::pl,preg) = mergepartslist(multpartslist(n, partbreakdown(pid,preg)), partslistbreakdown(pl,preg)); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 25 Uppdaterad Kodning (multpartslist, mergepartslists) Dessa funktioner kodas enligt standardmallen för listor: fun f(...,[],...) =... f(...,first::rest,...) =... f(...,rest,...)... (* VARIANT: längden av pl fun multpartslist(k,[]) = [] multpartslist(k,(pid,n)::pl) = (pid,k*n)::multpartslist(k,pl); (* VARIANT: längden av pl fun mergepartslist([],pl') = pl' mergepartslist((pid,n)::pl,pl') = mergepartslist(pl, addparttopartslist(pid,n,pl')); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 26 Uppdaterad Kodning (addparttopartslist) Lägg till ett antal exemplar av en komponent till en komponentlista 1) Sök efter komponenten i listan. 2) Finns den, så öka givet antal exemplar 3) Finns den inte, så lägg till den till listan. Hur skall det göras? Bestäm hur funktionen kan beräknas [rekursivt] med hjälp av värdet för "enklare" indata. 3. Kodning (addparttopartslist) forts. 1) Listan tom? Då finns inte komponenten. Skapa lista med denna komponent. Klart! 2) Listan inte tom. Är den givna komponenten först i listan? Uppdatera i så fall antal exemplar. Klart! 3) Listan inte tom. Den givna komponenten är inte först i listan. Lägg till komponenten till resten av listan (rekursion). Lägg till den komponent som var först i listan. (* VARIANT: längden av pl fun addparttopartslist(pid,n,[]) = [(pid,n)] addparttopartslist(pid,n,(pid',n')::pl) = if pid = pid' then (pid, n+n')::pl else (pid',n')::addparttopartslist(pid,n,pl); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 27 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 28 Uppdaterad Kodgranskning Granskingen av mergepartslist är exempel: 4.1 När du granskar koden får du (och behöver normalt) förutsätta att förvillkoren är uppfyllda och att ev. datastrukturinvarianter är uppfyllda för alla argument. 4.2 Läs igenom koden. Ser det vettigt ut? Förstår du själv det du har skrivit? Funktionen lägger till första komponenten i pl till pl' och lägger sedan till resten av pl. 4.3 Kontrollera att det finns kod som hanterar alla olika värden som argumenten kan ha (och som är tänkbara enligt punkt 4.1). Första argumentet kan vara tomt eller icke-tomt. Båda fall hanteras Denna koll måste du även göra för case-uttryck och liknande som finns inne i funktionen du granskar. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 29 Uppdaterad Kodgranskning (forts.) 4.4 Granska alla funktionsanrop och övertyga dig om att de anropade funktionernas förvillkor är uppfyllda (återigen tänk på 4.1). pl är en korrekt komponentlista. Därför måste n>0. pl' är en korrekt komponentlista. Förvillkoret till addparttopartslist är uppfyllt! pl är en korrekt komponentlista. Därför är rest också det. addparttopartslist beräknar en korrekt komponentlista (enligt dess eftervillkor). Förvillkoret till mergepartslist är uppfyllt! PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 30 Uppdaterad
6 4. Kodgranskning (forts.) 4.5 Med kännedom om eftervillkoret hos alla funktionsanrop, övertyga dig om att programmet beräknar ett värde som uppfyller eftervillkoret hos den funktion du granskar. I detta fall, se resonemang under 4.2 ovan Använd inte programkoden för de anropade funktionerna, utan bara deras eftervillkor från funktionsspecifikationen. 4.6 Kontrollera att rekursionsvarianten minskar i rekursiva anrop! pl-argumentet till mergepartslist är ett element kortare i det rekursiva anropet. Alltså minskar rekursionsvarianten. 4.7 Kontrollera att alla datastrukturer som du konstruerar uppfyller sina invarianter (återigen tänk på 4.1) I basfallet genom att pl' enl. förvillkor är en korrekt komponentlista. I rek.fallet genom att funk. förutsätts göra rätt med kortare lista. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 31 Uppdaterad Testning 5.1 Kontrollera att de testfall du skrivit tillsammans gör att all kod i programmet utförs. Om inte, skriv kompletterande testfall. Kör testfall för hand och stryk över utförd kod i en programutskrift på papper. Kontrollera att all kod utförts 5.2 Skapa kod för automatisk testning. Om testfallen inte tar för lång tid att köra så kan du lägga testkoden i slutet av programfilen. (1,multPartsList(2,[]) = []); (2,multPartsList(2,[("hyllplan",6),("gavel",1)])= [("hyllplan",12),("gavel",2)]); 5.3 Lägg upp testningen så att du testar en funktion innan du testar de andra funktioner som använder den. 5.4 Se till att du använder aktuella versioner av funktioner när du testar. Ladda om programfiler vid behov. För att vara bergsäker, starta om ML. PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 32 Uppdaterad Felsökning 6.1 Om du felsöker program med abstrakta datatyper så underlättar det ofta att (tillfälligt!) göra om de abstrakta datatyperna till vanliga datatyper. Abstrakta datatyper behandlas i kursmoment Kontrollera först att testfallet är riktigt! Tänk på att kravspecifikationen ibland kan tillåta alternativa svar. multpartslist(2,[("hyllplan",6),("gavel",1)]) " " [("gavel",2),("hyllplan",12)]) 6.3 Granska den felande funktionen igen med tanke på just de indata som användes i det misslyckade testfallet. 6.4 Förvissa dig om att ev. anropade funktioner gör rätt! PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 33 Uppdaterad Felsökning (hypotetiskt fel) 6.5 Om inget annat fungerar, utför beräkningen i funktionen steg för steg för hand (eller interaktivt genom att mata in uttryck till ML) och se var ett felaktigt värde uppstår. mergepartslist([("hyllplan",6),("gavel",1)], [("gavel",2)]) = [] mergepartslist([ ],[("gavel",2)]) > mergepartslist([("gavel",1)], addparttopartslist("hyllplan",6,[("gavel",2)])) > mergepartslist([("gavel",1)], addparttopartslist("hyllplan",6,[("gavel",2)])) > mergepartslist([("gavel",1)], [("gavel",2),("hyllplan",6)]) > mergepartslist([], addparttopartslist("gavel",1, [("gavel",2),("hyllplan",6)])) > [] PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 34 Uppdaterad Felsökning (hypotetiskt fel) forts. Felet var alltså att mergepartslist beräknade tom lista när första argumentet var tomt även om andra argumentet inte var tomt. Så här såg den felaktiga funktionen ut: fun mergepartslist([],pl') = [] mergepartslist((pid,n)::pl,pl') = mergepartslist(pl, addparttopartslist(pid,n,pl')); Nu kan felet rättas... fun mergepartslist([],pl') = pl' mergepartslist((pid,n)::pl,pl') = mergepartslist(pl, addparttopartslist(pid,n,pl')); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 35 Uppdaterad Dokumentation görs parallellt med ovanstående aktiviteter. De flesta punkter nedan har redan behandlats och upprepas inte. 7.1 Beskriv programmet ur användarsynpunkt Vilken uppgift utför det? Finns några begränsningar i hur det utför uppgiften? Finns några kända fel eller brister? Hur använder man det? Programmet används genom att man anropar funktionen partbreakdown Hur skall indata se ut? Första argumentet skall vara en sträng med produktidentifiering. Andra argumentet skall vara ett produktregister (enligt tidigare exempel). PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 36 Uppdaterad
7 7. Dokumentation (forts.) Hur skall utdata tolkas? Värdet är en komponentlista (enligt tidigare exempel) som beskriver de grundkomponenter som behövs och antalet av varje Hur är arbetsgången? Hur installerar man det? Programfilen prodreg.sml läses in i ett ML-system Har det några speciella krav på maskinen det körs på, annan programvara etc. Ett SML-system skall vara installerat. 7.2 Beskriv prog. ur programmerarsynpunkt Ge en översikt över hur programmet arbetar. Uppdelning i moduler (olika funktioner) Beskriv alla datastrukturer Beskriv hur information representeras av datastrukturerna Beskriv datastrukturinvarianter Beskriv algoritmerna som används Beskriv varje funktion Informationen i funktionsspecifikationen skall ingå Förklara hur funktionen utför sin uppgift Speciellt svårförståelig kod bör förklaras i en kommentar på plats i programfilen. Exempel på dokumentation: Se inlämningsuppgift 1! PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 37 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 38 Uppdaterad Funktionen partbreakdown (* partbreakdown(pid,preg) TYPE: string*(string*partslist) list->partslist PRE: pid är en maskindel som finns i produktregistret preg. POST: en förteckning av de grundkomponenter och det antal av varje som krävs för att bygga maskindelen pid i enlighet med informationen i produktregistret preg. (* VARIANT: Största antal antalet komponenter man successivt måste slå upp i registret för att komma till en grundkomponent. fun partbreakdown(pid,preg) = case lookup(pid,preg) of [] => [(pid,1)] pl => partslistbreakdown(pl,preg) PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 39 Uppdaterad Funktionen partslistbreakdown (* partslistbreakdown(pl,preg) TYPE: partslist*(string*partslist) list -> partslist PRE: pl är en korrekt komponentlista. preg är ett korrekt produktregister. Maskindelarna i pl finns i produktregistret preg. POST: en förteckning av de grundkomponenter och det antal av varje som krävs för att bygga samtliga komponenter i pl i enlighet med informationen i produktregistret preg. (* VARIANT: summan av längden av pl samt varianten för partbreakdown and partslistbreakdown([],_) = [] partslistbreakdown((pid,n)::pl,preg) = mergepartslist(multpartslist(n, partbreakdown(pid,preg)), partslistbreakdown(pl,preg)); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 40 Uppdaterad Funktionen multpartslist (* multpartslist(k,pl) TYPE: int*partslist->partslist PRE: k>0. pl är en korrekt komponentlista. POST: komponentlistan pl där alla kvantiteter multiplicerats med k (* VARIANT: längden av pl fun multpartslist(k,[]) = [] multpartslist(k,(pid,n)::pl) = (pid,k*n)::multpartslist(k,pl); Funktionen mergepartslists (* mergepartslist(pl,pl') TYPE: partslist*partslist -> partslist PRE: pl och pl' är korrekta komponentlistor. POST: De två komponentlistorna pl och pl' sammanslagna. (* VARIANT: längden av pl fun mergepartslist([],pl') = pl' mergepartslist((pid,n)::pl,pl') = mergepartslist(pl, addparttopartslist(pid,n,pl')); PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 41 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 42 Uppdaterad
8 Funktionen addparttopartslist (* addparttopartslist(pid,n,pl) TYPE: string*int*partslist -> partslist PRE: n>0. pl är en korrekt komponentlista. POST: Komponentlistan pl med den nya komponenten pid tillagd i n exemplar. (* VARIANT: längden av pl fun addparttopartslist(pid,n,[]) = [(pid,n)] addparttopartslist(pid,n,(pid',n')::pl) = if pid = pid' then (pid, n+n')::pl else (pid',n')::addparttopartslist(pid,n,pl); Funktionen lookup (* lookup(key,table) TYPE: ''a*(''a*'b) list -> 'b PRE: Exakt en post i tabellen table har nyckeln key POST: table är en lista av par (k,v) där k är en nyckel och v ett tabellvärde. Värdet av lookup är det tabellvärde som motsvarar nyckeln key, EXAMPLE: lookup("mattias Wiggberg", [("Lars-Henrik Eriksson",1057), ("Mattias Wiggberg",3176)]) = 3176 (* VARIANT: längden av table fun lookup(key,(k,v)::rest) = if key = k then v else lookup(key,rest) PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 43 Uppdaterad PK 2007/08 Ett programutvecklingsexempel Sida 44 Uppdaterad
Programkonstruktion och datastrukturer. Moment 4 Programmeringsmetodik och programvaruteknik. PKD 2011/12 moment 4 Sida 1 Uppdaterad
f Programkonstruktion och datastrukturer Moment 4 Programmeringsmetodik och programvaruteknik PKD 2011/12 moment 4 Sida 1 Uppdaterad 2012-11-12 Programvaruteknik Programvaruteknik ( Software Engineering
Programkonstruktion och datastrukturer. Moment 4 Programmeringsmetodik och programvaruteknik. PKD 2010/11 moment 4 Sida 1 Uppdaterad
Programkonstruktion och datastrukturer Moment 4 Programmeringsmetodik och programvaruteknik PKD 2010/11 moment 4 Sida 1 Uppdaterad 2010-11-19 Programvaruteknik Programvaruteknik ( Software Engineering
Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Implementering av tabellen. Operationer på tabellen
Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:
Programkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-03-10 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Programkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2009-08-24 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 14:00-19:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd PK1&PM1 HT-06 moment 8 Sida 1 Uppdaterad 2005-09-22 Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån
Tabeller. Programkonstruktion. Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd. Specifikationer för tabellfunktionerna. Operationer på tabellen
Programkonstruktion Moment 8 Om abstrakta datatyper och binära sökträd Tabeller En viktig tillämpning är tabeller att ifrån en nyckel kunna ta fram ett tabellvärde. Ett typiskt exempel är en telefonkatalog:
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 4 Om rekursion. PK1&PM1 HT-06 moment 4 Sida 1 Uppdaterad
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 4 Om rekursion PK1&PM1 HT-06 moment 4 Sida 1 Uppdaterad 2006-10-17 Summera godtyckligt antal tal (* sumupto n Type: int->int Pre: n >= 0, n
Summera godtyckligt antal tal. Programkonstruktion. Moment 4 Om rekursion. Fullständigt resonemang för summeringen. Analys av summeringsproblemet
Summera godtyckligt antal tal Programkonstruktion Moment 4 Om rekursion Pre: n >=, n
Programkonstruktion. Tentamen,
Programkonstruktion (Programmeringsmetodik DV1) Tentamen, 2008-06-12 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla frågorna
Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen,
Programmeringsmetodik DV1, Programkonstruktion del 1 Tentamen, 2007-08-21 Lars-Henrik Eriksson Institutionen för informationsteknologi Uppsala Universitet Tid: 0900-14:00. Börja med att läsa igenom alla
Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)
Omtentamen (del 1, 6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Fredag 5 april 2013, kl 14:00 17:00, i Polacksbackens skrivsal Hjälpmedel: Inga. Inte heller elektronisk
Programkonstruktion och datastrukturer. Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem
Programkonstruktion och datastrukturer Formell verifiering eller hur man bevisar att program gör rätt utan att testa dem PKD 2012/13 Formell verifiering Sida 1 Uppdaterad 2008-11-28 Formell verifiering:
Tentamen 1 (6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)
Tentamen 1 (6 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson och Pierre Flener Fredag 17 december 2010, kl 14:00 17:00, i Gimogatan 4, sal 1 Hjälpmedel: Inga. Inte
Programkonstruktion och Datastrukturer
Programkonstruktion och Datastrukturer VT 2012 Tidskomplexitet Elias Castegren elias.castegren.7381@student.uu.se Problem och algoritmer Ett problem är en uppgift som ska lösas. Beräkna n! givet n>0 Räkna
Återanvändning av kod? Programkonstruktion. Moment 2 Introduktion till funktioner och programutveckling. Funktionsdefinitioner. Egna funktioner i ML
Programkonstruktion Moment 2 Introduktion till funktioner och programutveckling Återanvändning av kod? String.substring("Hägg",size "Hägg"-3,3) > "ägg" Detta uttryck plockar ut ett visst antal tecken (3)
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 2 Introduktion till funktioner och programutveckling
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 2 Introduktion till funktioner och programutveckling PK1&PM1 HT-06 moment 2 Sida 1 Uppdaterad 2005-09-20 Återanvändning av kod? String.substring("Hägg",size
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta , kl 14-18
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta - 017-10-7, kl 14-18 Läs alla frågorna först och bestäm dig för i vilken ordning du vill lösa uppgifterna. Uppgifterna är inte nödvändigtvis
Föreläsning 13. Rekursion
Föreläsning 13 Rekursion Rekursion En rekursiv metod är en metod som anropar sig själv. Rekursion används som alternativ till iteration. Det finns programspråk som stödjer - enbart iteration (FORTRAN)
Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner
Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner
Programkonstruktion och datastrukturer. Moment 9 Om högre ordningens funktioner. PKD 2010/11 moment 9 Sida 1 Uppdaterad
Programkonstruktion och datastrukturer Moment 9 Om högre ordningens funktioner PKD 2010/11 moment 9 Sida 1 Uppdaterad 2010-12-02 Anonyma funktioner igen En funktion som inte är namngiven kallas för en
Problemlösning. Planering av program. Konstruktion. Programmeringsmetaforer. Problemlösning. Programmering = Problemlösning
Problemlösning Problemlösning Vad är problemlösning Hur ser ett problem ut? Programmering = Problemlösning Omformulering av ett problem kan i slutändan omsättas i ett program. Ett program består av en,
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 6 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 9 oktober 2015 Anton Grensjö ADK Övning 6 9 oktober 2015 1 / 23 Översikt Kursplanering Ö5: Grafalgoritmer och undre
Kryptokorsordslösare Programmeringsmetodik DV (period 2) Inlämningsuppgift 1
Kryptokorsordslösare Programmeringsmetodik DV1 2004 (period 2) Inlämningsuppgift 1 Christer Folkesson 1. Sammanfattning 2. Användarbeskrivning 2.1. Lösa ett kryptokorsord 2.2. Utskrift av lösning 2.3.
Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 5: Fruktbara funktioner
Introduktion till programmering Föreläsning 5: Fruktbara funktioner 1 Retur-värden Funktioner kan både orsaka en effekt och returnera ett resultat. Hittills har vi ej definierat några egna funktioner med
Övningsuppgifter #11, Programkonstruktion och datastrukturer
Övningsuppgifter #11, Programkonstruktion och datastrukturer Lösningsförslag Elias Castegren elias.castegren@it.uu.se Övningar 1. 1 2. 2 3. Ett binomialträd med rang n har 2 n noder. En binomial heap innehåller
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 6 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 4 oktober 2017 1 Idag Algoritmkonstruktion (lite blandat) Redovisning och inlämning av labbteori 3 2 Uppgifter Uppgift
Rekursion och induktion för algoritmkonstruktion
Informationsteknologi Tom Smedsaas, Malin Källén 20 mars 2016 Rekursion och induktion för algoritmkonstruktion Att lösa ett problem rekursivt innebär att man uttrycker lösningen i termer av samma typ av
Procedurer och villkor
Procedurer och villkor (define lessorequal (lambda (x y) (or (< x y) (= x y)))) (define between (lambda (x y z) (and (lessorequal x y) (lessorequal y z)))) > (between 3 4 5) #t > (between 3 2 5) #f DA2001
Procedurer och villkor. Rekursiva procedurer. Exempel: n-fakultet
Procedurer och villkor Rekursiva procedurer (define lessorequal (lambda (x y) (or (< x y) (= x y)))) (define between (lambda (x y z) (and (lessorequal x y) (lessorequal y z)))) > (between 3 4 5) #t > (between
Korsordlösare Sara Hedbrandh Strömberg Programkonstruktion VT 10 Inlämninsguppgift
Sara Hedbrandh Strömberg Programkonstruktion VT 10 Inlämninsguppgift 1.Inledning 1.2 Sammanfattning 1.3 Programmet Användarbeskrivning 2.1 Lösa korsordet 2.2 Körexempel Programdokumentation 3.1 Abstrakta
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1. Moment 9 Om högre ordningens funktioner. PK1&PM1 HT-06 moment 9 Sida 1 Uppdaterad
Programmeringsmetodik DV1 Programkonstruktion 1 Moment 9 Om högre ordningens funktioner PK1&PM1 HT-06 moment 9 Sida 1 Uppdaterad 2006-09-06 Anonyma funktioner igen En funktion som inte är namngiven kallas
Algoritmer och datastrukturer H I HÅKAN S T R Ö M B E R G N I C K L A S B R A N D E F E L T
Algoritmer och datastrukturer H I 1 0 2 9 HÅKAN S T R Ö M B E R G N I C K L A S B R A N D E F E L T Föreläsning 1 Inledande om algoritmer Rekursion Stacken vid rekursion Rekursion iteration Möjliga vägar
Föreläsning 7 Innehåll. Rekursion. Rekursiv problemlösning. Rekursiv problemlösning Mönster för rekursiv algoritm. Rekursion. Rekursivt tänkande:
Föreläsning 7 Innehåll Rekursion Rekursivt tänkande: Hur många år fyller du? Ett år mer än förra året! Rekursion Rekursiv problemlösning Binärsökning Generiska metoder Rekursiv problemlösning: Dela upp
Uppgifter till tenta i 729G04 Programmering och diskret matematik. 17 december 2015, kl 14:00-18:00
1 ( 7) Uppgifter till tenta i 729G04 Programmering och diskret matematik. 17 december 2015, kl 14:00-18:00 Tillåtna hjälpmedel: Dator, penna, papper, linjal, suddgummi, godkänd(a) bok/böcker/kompendier
SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer
SI-möte #10, Programkonstruktion och Datastrukturer Lösngsförslag Elias Castegren & Kristia Ausmees elca7381@student.uu.se krau6498@student.uu.se 1. (* prtlist(l) TYPE: strg list -> unit PRE: () POST:
Dekomposition och dynamisk programmering
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet, hösten 2016 Uppgifter till övning 3 Dekomposition och dynamisk programmering Max och min med dekomposition I vektorn v[1..n] ligger n tal. Konstruera en dekompositionsalgoritm
Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 4 Test, Stack och Kö
Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 4 Test, Stack och Kö 1 Innehåll Test Datatyperna Stack och kö Specifikation och Gränssnitt Konstruktion Tillämpning 2 Testa VIKTIGT! Test går att göra under många
Sätt att skriva ut binärträd
Tilpro Övning 3 På programmet idag: Genomgång av Hemtalet samt rättning Begreppet Stabil sortering Hur man kodar olika sorteringsvilkor Inkapsling av data Länkade listor Användning av stackar och köer
DD1361 Programmeringsparadigm. Carina Edlund
DD1361 Programmeringsparadigm Carina Edlund carina@nada.kth.se Funktionell programmering Grundidéen med funktionell programmering är att härma matematiken och dess funktionsbegrepp. Matematiskt funktionsbegrepp
TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar
TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar 1 Översikt I den här laborationen kommer ni att lära er mer om: Tillstånd, och skillnader mellan ren funktionell programmering och imperativ. Skillnaden
Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson Plot och rekursion
Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson 2010-11-19 Plot och rekursion I denna laboration skall du lära dig lite om hur plot i MatLab fungerar samt använda
Kontraktsprogrammering
Kontraktsprogrammering Programmera med kontrakt Samma som i vardagen Två parter (minst), bägge följer sin del 2 Bilköp Kund Krav Betala varje månad Förtjänst Få en bil Försäljare Ge kunden en bil och serva
Metodanrop - primitiva typer. Föreläsning 4. Metodanrop - referenstyper. Metodanrop - primitiva typer
Föreläsning 4 Metodanrop switch-slingor Rekursiva metoder Repetition av de första föreläsningarna Inför seminariet Nästa föreläsning Metodanrop - primitiva typer Vid metodanrop kopieras värdet av en variabel
Former av rekursion. Programkonstruktion. Moment 5 Mera om rekursion. Fakultetsfunktionen. Största gemensamma delare (repris!
Programkonstruktion Moment 5 Mera om rekursion Former av rekursion enkel rekursion ett rekursivt anrop. fullständig rekursion argumenten (varianten) kan mska olika många steg i det rekursiva anropet. multipel
Programkonstruktion och datastrukturer. Moment 6 Om generella datastrukturer och träd. PKD 2012/13 moment 6 Sida 1 Uppdaterad
Programkonstruktion och datastrukturer Moment 6 Om generella datastrukturer och träd PKD 2012/13 moment 6 Sida 1 Uppdaterad 2012-12-05 Tabeller En viktig tillämpning är tabellen att ifrån en nyckel kunna
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta , kl 14-18
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datortenta - 2018-06-07, kl 14-18 Läs alla frågorna först och bestäm dig för i vilken ordning du vill lösa uppgifterna. Uppgifterna är inte nödvändigtvis
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken får ha anteckningar,
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken får ha anteckningar,
Tentamen (del 2) (4 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201)
Tentamen (del 2) (4 högskolepoäng) i Programkonstruktion och datastrukturer (1DL201) Lars-Henrik Eriksson Onsdag 20 mars 2013, kl. 08:00 11:00, i Bergsbrunnagatans skrivsal 1 Hjälpmedel: Inga. Inte heller
Programdesign. Dokumentera. Dokumentera
Programdesign Dokumentera Välj datastruktur så programmet blir så enkelt som möjligt. Välj algoritm så programmet blir lättläst, robust och effektivt. Analysera programmet för att få en bra metod. Överväganden
Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Data- och Programstrukturer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen NDP011 Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Tenta (TEN3) i kursen 729G04 Programmering och diskret matematik 5 feb 2016, kl 14:00-18:00
1 ( 7) Tenta (TEN3) i kursen 729G04 Programmering och diskret matematik 5 feb 2016, kl 14:00-18:00 Tillåtna hjälpmedel: Dator, penna, papper, linjal, suddgummi, godkänd(a) bok/böcker/kompendier (ej anteckningar,
DD1320 Tillämpad datalogi. Lösning (skiss) till tenta 20 okt 2011
DD1320 Tillämpad datalogi Lösning (skiss) till tenta 20 okt 2011 1 KMP P I P P I N i 1 2 3 4 5 6 Next[i] 0 1 0 2 1 3 2 Huffmankodning: Algoritmen 1. Sortera tecknen som ska kodas i stigande förekomstordning.
Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python
Repetition i Python 3 Exemplen fac Orginalet I Scheme använde vi rekursion för all slags repetition. Efterom Scheme är ett funktionellt språk återsänder alla språkkonstruktioner ett värde men i Python
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken får ha anteckningar,
Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python
Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR
Programdesign. minnesutrymme storlek på indata. DA2001 (Föreläsning 15) Datalogi 1 Hösten / 20
Programdesign Välj datastruktur så programmet blir så enkelt som möjligt. Välj algoritm så programmet blir lättläst, robust och effektivt. Analysera programmet för att få en bra metod. Överväganden vid
Datalogi, grundkurs 1
Datalogi, grundkurs 1 Fiktiv Tentamen Lösningsförslag och kommentarer 1. Lösningsförslaget nedan förutsätter ingenting om filens innehåll och är alltså mer generell än nödvändigt: alfa= ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ
BEGREPP HITTILLS FÖRELÄSNING 2 SAMMANSATTA UTTRYCK - SCHEME DATORSPRÅK
FÖRELÄSNING 2 Viss repetition av Fö1 Rekursivt fallanalys Rekursiva beskrivningar BEGREPP HITTILLS Konstant, Namn, Procedur/Funktion, LAMBDA, Parameter, Argument, Kropp, Villkor/Rekursion, Funktionsanrop,
TDDC74 Lab 02 Listor, sammansatta strukturer
TDDC74 Lab 02 Listor, sammansatta strukturer 1 Översikt I denna laboration kommer ni att lära er mer om: Mer komplexa rekursiva mönster, procedurer och processer. Hur man kan hantera listor och andra enklare
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet
Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 4 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 25 september 215 Anton Grensjö ADK Övning 4 25 september 215 1 / 28 Översikt Kursplanering F9: Dynamisk programmering
Tentamen i Grundläggande Programvaruutveckling, TDA548
Tentamen i Grundläggande Programvaruutveckling, Joachim von Hacht/Magnus Myreen Datum: 2016-12-20 Tid: 08.30-12.30 Hjälpmedel: Engelskt-Valfritt språk lexikon Betygsgränser: U: -23 3: 24-37 4: 38-47 5
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 BEGREPP PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV FALLANALYS PROBLEMLÖSNING MED HJÄLP AV REKURSION
FÖRELÄSNING 2, TDDC74, VT2018 Begrepp och definitioner (delvis från föreläsning 1) Fallanalys som problemlösningsmetod Rekursivt fallanalys Rekursiva beskrivningar och processer de kan skapa Rekursiva
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning Metoder för algoritmdesign TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 7 december 015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet.1
kl Tentaupplägg
Tentaupplägg TIPS 1: Läs igenom ALLA uppgifterna. Välj den du känner är lättast först. Det kan gärna ta 10-20 minuter. Försök skriva saker som kan vara problem i uppgifterna. Är det något du absolut kommer
Tentamen, Algoritmer och datastrukturer
UNDS TEKNISKA ÖGSKOA (6) Institutionen för datavetenskap Tentamen, Algoritmer och datastrukturer 23 8 29, 8. 3. Anvisningar: Denna tentamen består av fem uppgifter. Totalt är skrivningen på 36 poäng och
Programkonstruktion och datastrukturer. Moment 9 Om högre ordningens funktioner. PKD 2011/12 moment 9 Sida 1 Uppdaterad
Programkonstruktion och datastrukturer Moment 9 Om högre ordningens funktioner PKD 2011/12 moment 9 Sida 1 Uppdaterad 2012-01-15 Anonyma funktioner igen En funktion som inte är namngiven kallas för en
Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python)
Instruktioner - Datortentamen TDDE24 och TDDD73 Funktionell och imperativ programmering (i Python) Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok, t.ex. den rekommenderade kursboken. Boken
Inlämningsuppgift MiniPlotter
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datavetenskap EDAA01 Programmeringsteknik fördjupningskurs Inlämningsuppgift MiniPlotter I den här uppgiften ska ett program som ritar grafer av matematiska funktioner
Magnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning 7 Introduktion till sortering TDDC91,TDDE22,725G97: DALG Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer och algoritmer 24 september 2018 Magnus Nielsen, IDA, Linköpings universitet 7.1 1
6 Rekursion. 6.1 Rekursionens fyra principer. 6.2 Några vanliga användningsområden för rekursion. Problem löses genom:
6 Rekursion 6.1 Rekursionens fyra principer Problem löses genom: 1. förenkling med hjälp av "sig själv". 2. att varje rekursionssteg löser ett identiskt men mindre problem. 3. att det finns ett speciellt
TDDI16 Datastrukturer och algoritmer. Algoritmanalys
TDDI16 Datastrukturer och algoritmer Algoritmanalys 2017-08-28 2 Översikt Skäl för att analysera algoritmer Olika fall att tänka på Medelfall Bästa Värsta Metoder för analys 2017-08-28 3 Skäl till att
Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 9: Tupler
Introduktion till programmering Föreläsning 9: Tupler 1 1 Sammansatta datatyper Strängar Sekvenser av tecken Icke muterbara Syntax: "abcde" Listor Sekvenser av vad som helst Muterbara Syntax: [1, 2, 3]
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 2 Rekursion i C Implementation av rekursion Svansrekursion En till övning...
Föreläsning 15 Rekursion TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 2 november 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet 15.1 Innehåll
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datordugga 2 - exempel
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Datordugga 2 - exempel Läs alla frågorna först och bestäm dig för i vilken ordning du vill lösa uppgifterna. Uppgifterna är inte nödvändigtvis i svårighetsordning.
Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står skrivna: Oändligt
Planering av ett större program, del 2 - for och listor. Linda Mannila
Planering av ett större program, del 2 - for och listor Linda Mannila 9.10.2007 Vad kan vi nu? Primitiva datatyper Tal, strängar, booleska värden Utskrift Indata Felhantering Funktioner och moduler (grunder)
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Tenta, kl 14 18, 11 juni 2014
TDDC74 Programmering: Abstraktion och modellering Tenta, kl 14 18, 11 juni 2014 Läs alla frågorna först, och bestäm dig för i vilken ordning du vill lösa uppgifterna. Skriv tydligt och läsligt. Använd
Hur man programmerar. TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Hur man programmerar TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2014-09-05 Översikt Problemlösning: Hur ska man tänka? Datatyper Listor (forsätter
Block 5: Ickelineära. ekvationer? Läroboken. Löpsedel: Icke-lineära. ekvationer. Vad visade laborationen? Vad visade laborationen?
Block 5: Ickelineära ekvationer Löpsedel: Icke-lineära ekvationer Varför är det svårt att lösa ickelineära ekvationer? Iterativa metoder Bisektion/intervallhalvering Newton-Raphsons metod Noggrannhet/stoppvillkor
Programmering II (ID1019) :00-12:00
ID1019 Johan Montelius Programmering II (ID1019) 2014-01-16 09:00-12:00 Förnamn: Efternamn: Instruktioner Du får inte ha något materiel med dig förutom skrivmateriel. Mobiler etc, skall lämnas till tentamensvakten.
Projekt i programmering 1 (ver 2)... 2 Projektidé... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Testning och buggar... 3 Utvärdering... 3 Planering...
Projekt i programmering 1 (ver 2)... 2 Projektidé... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Testning och buggar... 3 Utvärdering... 3 Planering... 4 Bussen (projektförslag)... 5 Bakgrund... 5 Klassen Buss
::= HIHI HIHIHI ::= HAHA HAHAHA
KTH, Nada, Alexander Baltatzis 2D1320, Tildatenta lösningsförslag Lördagen den 12 mars 2004 kl 8 13 1. Hitta lekisleken (a) Next-vektorn L E K I S L E K A R 0 1 1 1 1 0 1 1 4 1 (b) Tabell med tecken c
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python TDDE24 Funktionell och imperativ programmering del 2
Instruktioner - Datortentamen TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python TDDE24 Funktionell och imperativ programmering del 2 Hjälpmedel Följande hjälpmedel är tillåtna: Exakt en valfri bok,
Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar examinatorn om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga.
Tentamen Programmeringsteknik I 2011-03-17 Skrivtid: 1400-1700 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Börja alltid ny uppgift
Lennart Rolandsson, Uppsala universitet, Ulrica Dahlberg och Ola Helenius, NCM
Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg II Del 1: Om programmering Aktiviteter Del 1 Lennart Rolandsson, Uppsala universitet, Ulrica Dahlberg och Ola Helenius, NCM Ni
Föreläsning 5. Rekursion
Föreläsning 5 Rekursion Föreläsning 5 Algoritm Rekursion Rekursionsträd Funktionsanrop på stacken Binär sökning Problemlösning (möjliga vägar) Algoritm En algoritm är ett begränsat antal instruktioner/steg
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p
Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället
Datalogi, grundkurs 1
Datalogi, grundkurs 1 Tentamen 10 december 2008 konverterad till Python Hjälpmedel: Kommer att finnas i skrivsalarna, bl.a. Revised 6 Report on the Algorithmic Language Scheme och två olika s.k. Cheat
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet. Turingmaskinen. Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen.
Föreläsning 9: Turingmaskiner och oavgörbarhet Turingmaskinen Den maximalt förenklade modell för beräkning vi kommer använda är turingmaskinen. Data är ett oändligt långt band där nollor och ettor står
Fortsättningskurs i programmering F 2. Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122. Problemexempel 1
Fortsättningskurs i programmering F 2 Algoritmer i Programutveckling Hugo Quisbert 20130122 1 Exempel 1 Problemexempel 1 En souvenirbutik behöver ett datorprogram som omvandlar ett pris i svenska kronor
Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper
Tentamen Programmeringsteknik II 2018-10-19 Skrivtid: 8:00 13:00 Tänk på följande Skriv läsligt. Använd inte rödpenna. Skriv bara på framsidan av varje papper. Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer
TDDC74 - Projektspecifikation
TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se
LABORATION 4 OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING I C++ I
LABORATION 4 OBJEKTORIENTERAD PROGRAMMERING I C++ I Vt 2002 Mål: Lära sig: Filhantering Stränghantering Vektorer Funktioner Programstruktur Tid: Läroboken: 6 timmars handledd laborationstid. Beräknad klar
Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar rättaren om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga.
Tentamen Programmeringsteknik II 2014-0-27 Skrivtid: 0800 100 Tänk på följande Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Börja alltid ny uppgift på nytt papper. Lägg
public static void mystery(int n) { if (n > 0){ mystery(n-1); System.out.print(n * 4); mystery(n-1); } }
Rekursion 25 7 Rekursion Tema: Rekursiva algoritmer. Litteratur: Avsnitt 5.1 5.5 (7.1 7.5 i gamla upplagan) samt i bilderna från föreläsning 6. U 59. Man kan definiera potensfunktionen x n (n heltal 0)
SCB :-0. Uno Holmer, Chalmers, höger 2 Ex. Induktiv definition av lista. // Basfall
Rekursiva funktioner Föreläsning 10 (Weiss kap. 7) Induktion och rekursion Rekursiva funktioner och processer Weiss 7.1-3 (7.4, 7.5.3 utgår) Fibonaccital (7.3.4) Exempel: Balansering av mobil (kod se lab
Datastrukturer och algoritmer
Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 5 Algoritmer & Analys av Algoritmer Algoritmer Vad är det? Innehåll Mer formellt om algoritmer beräkningsbarhet Att beskriva algoritmer Analysera algoritmer Exekveringstid,