Remiss, föreskrifter om vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, elmätare samt värmemätare. Inledning

Transkript

1

2

3 Datum Beteckning /1227 Avdelningen för juridik och inre marknad Henrik Carlborg Direktnr: E-post: henrik.carlborg@swedac.se Remiss, föreskrifter om vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, elmätare samt värmemätare Inledning Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (hädanefter Swedac) får, genom bemyndigande i 4 förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon, meddela föreskrifter om krav på och kontroll av mätdon. Detta inbegriper rubricerade mätdon. På EU-nivå framgår de tekniska kraven på rubricerade mätdon i det s.k. mätinstrumentdirektivet, MID (direktiv 2004/22/EG). Det direktivet har genomförts i svensk rätt genom Swedacs föreskrifter. För aktuella mätinstruments del genomförs direktivet genom STAFS 2006:5 8 och STAFS 2006:4 om mätinstrument. STAFS 2006:4 om mätinstrument innehåller de krav som är tillämpliga på samtliga mätinstrument, medan STAFS 2006:5 8 innehåller instrumentspecifika krav på rubricerade mätinstrument. Direktiv 2004/22/EG har upphävts och ersatts av direktiv 2014/32/EU, som är en s.k. omarbetning av det gamla direktivet. I KOM(2011) 769, som innehåller förslaget till det nya mätinstrumentdirektivet, finns på sid. 1 2 en redogörelse över orsaken till att ett nytt, omarbetat, mätinstrumentdirektiv är nödvändigt: Erfarenheterna av att genomföra unionslagstiftningen om harmonisering har på ett övergripande plan visat att genomförandet och efterlevnaden av denna lagstiftning delvis är både bristfälliga och inkonsekventa, vilket har lett till följande: 1. Det finns produkter på marknaden som inte uppfyller kraven eller som är farliga, vilket i sin tur minskar tilliten till CE-märkningen. 2. De ekonomiska aktörer som följer lagstiftningen har konkurrensnackdelar i förhållande till de aktörer som kringgår reglerna. 1 Vad god referera till denna beteckning vid all korrespondens med Swedac i detta ärende. 1(15) Swedac Huvudkontor Stockholmskontor Tel: , Postadress: Box 878, Borås Postadress: Box 733, Stockholm E-post: fornamn.efternamn@swedac.se Besöksadress: Österlånggatan 5 Besöksadress: Klarabergsviadukten 70 D7 Organisationsnr: Fax: Fax: Postgiro: Bankgiro:

4 Datum Beteckning Till följd av olika rutiner för att kontrollera efterlevnaden behandlas bristfälliga produkter och snedvridning av konkurrensen mellan ekonomiska aktörer inte på samma sätt överallt. 4. De nationella myndigheterna har olika rutiner för att utse organ för bedömning av överensstämmelse. 5. Vissa anmälda organ har problem med kvaliteten. Dessutom har lagstiftningen blivit alltmer komplex eftersom det ofta finns flera rättsakter för en och samma produkt. Bristande konsekvens mellan dessa rättsakter gör det allt svårare för ekonomiska aktörer och myndigheter att tolka och tillämpa lagstiftningen på ett korrekt sätt. För att komma till rätta med de övergripande brister i unionslagstiftningen om harmonisering som konstaterats i flera branscher antog man 2008 den nya lagstiftningsramen som en del av varupaketet. Syftet är att stärka och komplettera de befintliga reglerna och förbättra de praktiska aspekterna av tillämpningen och efterlevnaden. Den nya lagstiftningsramen består av två rättsakter som kompletterar varandra, nämligen förordning (EG) nr 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll och beslut nr 768/2008/EG om en gemensam ram för saluföring av produkter. ( ) Men till skillnad från förordningen är bestämmelserna i beslutet inte direkt tillämpliga. För att man ska vara säker på att alla ekonomiska sektorer som omfattas av unionslagstiftningen om harmonisering drar nytta av förbättringarna av den nya lagstiftningsramen måste bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG integreras i den befintliga produktlagstiftningen. Det framgick av en undersökning som gjordes efter att varupaketet hade antagits 2008 att större delen av unionslagstiftningen om harmonisering med avseende på produkter behövde ses över under de tre närmaste åren, inte bara för att lösa problem som konstaterats i alla branscher utan också av branschspecifika orsaker. En sådan översyn skulle automatiskt innebära att den berörda lagstiftningen anpassades till beslut nr 768/2008/EG, eftersom parlamentet, rådet och kommissionen har åtagit sig att i möjligaste mån använda beslutets bestämmelser i framtida produktlagstiftning för att bidra till ett enhetligt regelverk. För ett antal andra direktiv om harmonisering, däribland direktiv 2004/22/EG, planeras inom den tidsramen ingen översyn med anledning av branschspecifika problem. För att säkerställa att problem när det gäller bristande överensstämmelse och anmälda organ ändå åtgärdas i dessa branscher och för att hela regelverket om produkter ska vara konsekvent, har det fattats beslut om att inom ramen för ett paket anpassa dessa direktiv till bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås Det har inledningsvis redogjorts för vilka skäl som har legat bakom EU-lagstiftarens beslut att anta det nya mätinstrumentdirektivet, 2014/32/EU. För Sveriges, eller mer konkret Swedacs, del kan problemet sägas vara att Sverige behöver genomföra

5 Datum Beteckning direktiv 2014/32/EU för att därmed uppfylla en av de förpliktelser som EUmedlemskapet medför. Direktivet innehåller emellertid inget krav på att en medlemsstat ska införa tvingande bestämmelser om de mätinstrument som omfattas av direktivet. En medlemsstat införa kan välja mellan att inte införa några krav alls, eller att införa de krav som framgår av direktivet. Denna valfrihet framgår av artikel 3 i direktivet. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 2 i det äldre direktivet. Från EU-rättslig synpunkt spelar det mindre roll vilket alternativ en medlemsstat väljer; i båda fallen råder fri rörlighet för produkter som uppfyller kraven i EU-lagstiftningen. I svensk rätt har samtliga aktuella mätinstrument sedan länge varit föremål för tvingande regler. Detta i ljuset av såväl konsumentskäl som behovet av balans t.ex. i elnätet. Undantaget från detta är gasmätare. Gasmätarna har visserligen varit reglerade sedan det gamla mätinstrumentdirektivet genomfördes, men det finns inga krav på återkommande kontroll av sådana mätare och någon tillsyn har inte genomförts. Swedac har inte nåtts av några signaler om att reglering är absolut nödvändig på det området. Swedac konstaterar också att Sveriges gasmarknad är relativt liten och att många hushållskunder betalar ett fast pris. Swedac avser därför att inte prioritera just det området och väljer därför också att avskaffa de tvingande reglerna om gasmätare. Swedac kommer dock att hålla sig informerat om utvecklingen. År 2014 utfärdades lagen (2014:267) om energimätning i byggnader. Genom lagen och föreskrifter meddelade med stöd av den har införts eller kommer att införas skyldigheter att individuellt mäta en enskild lägenhets förbrukning av el, naturgas, vårme, kyla och tappvarmvatten. Lagen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. Enligt Swedacs mening bör i så fall mätare användas, som uppfyller kraven i MID. Från författningsteknisk synpunkt hade det varit möjligt att genomföra direktivet genom att ändra i befintliga föreskrifter genom ändringsförfattningar. Sådana ändringsförfattningar skulle emellertid bli oerhört omfattande och snåriga. Swedac väljer därför att utarbeta nya grundförfattningar, som alltså även omfattar sådant som inte har ändrats sedan tidigare direktiv och inte omfattas av genomförandeskyldigheten enligt artikel 51.1 i det nya direktivet. Det finns också anledning att se över vissa bestämmelser som inte har ändrats genom det nya direktivet. Avsnitt i bilaga I till det nya direktivet har, liksom motsvarande bestämmelser i det gamla direktivet, följande lydelse Andra influensstorheter som ska beaktas då så är lämpligt: Nätspänningsvariation. Nätfrekvensvariation. Magnetfält som uppstår på grund av spänningsfrekvens. Andra storheter som skulle kunna ha en avgörande inverkan på mätinstrumentets noggrannhet.

6 Datum Beteckning Swedac föreslår att avsnittet ändras enligt följande (ändringar kursiverade) Andra influensstorheter som ska beaktas då så är relevant: Nätspänningsvariation. Nätfrekvensvariation. magnetfält med samma frekvens som matningsspänningen (nätspänningen). Andra storheter som skulle kunna ha en avgörande inverkan på mätinstrumentets noggrannhet 2. Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Teoretiskt skulle Swedac kunna välja att 1. inte införa några nya regler (och behålla de nu gällande reglerna), 2. inte införa nya regler och dessutom upphäva de nu gällande reglerna (avreglera helt), 3. införa nya regler i enlighet med det nya direktivet, eller att 4. införa nya regler, men inte de som framgår av det nya direktivet. Alternativ 1 och 4 är oförenliga med unionsrätten. Alternativ 2 är i och för sig förenligt med unionsrätten enligt den valfrihet som gäller enligt artikel 3 i det nya direktivet. Det har emellertid länge ansetts att de aktuella mätarna ska vara reglerade, bl.a. av konsumentskäl. Undantaget är, som nämnts, gasmätare. Det alternativ som återstår är då alternativ 3. Direktivet ger ibland en medlemsstat möjlighet att införa strängare krav än de minimikrav som följer av direktivet. För de aktuella mätinstrumentens del innebär det bl.a. att en medlemsstat kan 1. ställa krav på högre tålighet mot kyla och värme än de minimikrav som ställs upp i direktivet (+ fem grader respektive + 30 grader), 3. ställa krav på att en våg av en viss noggrannhetsklass ska användas för vissa användningsområden, och 4. ställa krav på att viss dokumentation ska vara på svenska. De två första möjligheterna att ställa strängare krav framgår av artikel 7.3 i det nya direktivet. Den tredje möjligheten framgår av artikel 7.4. Den fjärde möjligheten framgår av artikel 6, andra stycket, (läst tillsammans med artiklarna 8.7, 10.4, 11.2 och 19.2) och artikel Vad gäller tålighet mot värme och kyla konstaterar Swedac att samtliga aktuella mätinstrument kan utsättas för fukt samt värme och kyla, vilket kan påverka deras

7 Datum Beteckning mättekniska egenskaper. Swedac avser att behålla de nuvarande reglerna vad gäller klimatkrav avseende dessa mätare. Swedac avser också att behålla nuvarande krav avseende noggrannhetsklasser. Till skillnad från när det gamla direktivet genomfördes gäller numera språklagen (2009:600). Enligt 6 nyssnämnd lag har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Det finns därför skäl att utnyttja de möjligheter som direktivet ger att föreskriva att viss dokumentation ska vara på svenska. 3. Vilka som berörs av regleringen Ekonomiska aktörer (tillverkare, tillverkarnas representanter, importörer och distributörer), användare, s.k. anmälda organ och kontrollorgan påverkas direkt eller indirekt av den nya regleringen, och i varierande grad. 4. Uppgift om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på 4 förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon. 5. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen I KOM(2011) 769 finns också en redogörelse för det samråd med berörda parter, som gjorts i samband med att direktivet utarbetades, samt en konsekvensanalys. Samrådet bestod av dels ett samråd med ekonomiska aktörer, myndigheter, anmälda organ och användare, dels ett särskilt samråd med små och medelstora företag. Kommissionen anför följande (sid. 3). Samrådsförfarandet gav vid handen att initiativet har ett brett stöd. Man är överens om behovet av att förbättra marknadskontrollen och systemet för att bedöma och övervaka anmälda organ. Myndigheterna stöder till fullo detta arbete, eftersom det kommer att förstärka det befintliga systemet och förbättra samarbetet på EU-nivå. Näringslivet räknar med rättvisare konkurrensvillkor tack vare effektivare åtgärder mot produkter som inte uppfyller kraven i lagstiftningen, men också med en förenkling tack vare anpassningen av lagstiftningen. Det uttrycktes till viss del farhågor rörande vissa skyldigheter som dock är nödvändiga för att effektivisera marknadskontrollen. Dessa åtgärder kommer inte att leda till några större kostnader för näringslivet, och fördelarna med bättre marknadskontroll torde överväga kostnaderna med råge. Kommissionen redovisar också, på sid. 3 4, slutsatserna i en utvärderingsrapport författad av externa experter. 1 Utvärderingen ansågs visa att marknadskontrollernas kvalitet oroar branschen samtidigt som de flesta myndigheter medger att deras insatser till helt nyligen varit begränsade. Dessutom verkar de anmälda organen tolka direktivets krav och andra riktlinjer på olika sätt, och de har inte samma kapacitet. Det har framgått av ett offentligt samråd att utvärderingen av 1 Centre for Strategic & Evaluation Services (Storbritannien), Interim evaluation of the Measuring Instruments Directive, July 2010.

8 Datum Beteckning direktiv 2004/22/EG kan anses vara slutförd och att de berörda parterna i huvudsak ställer sig bakom analysen. Bristerna i marknadskontrollen och de anmälda organens kvalitet kommer delvis att lösas genom att direktiv 2004/22/EG anpassas till beslut nr 768/2008/EG. Slutligen redovisar Kommissionen, under rubriken Konsekvensanalys på sid. 4, en jämförelse mellan tre alternativa sätt att lösa de problem som tidigare konstaterats. De olika alternativen är Alternativ 1 Inga förändringar av den nuvarande situationen Detta alternativ innebär inga förändringar av det nuvarande direktivet, utan endast vissa förbättringar som kan förväntas till följd av förordning (EG) nr 765/2008. Alternativ 2 Anpassning till beslut nr 768/2008/EG på frivillig väg I alternativ 2 nämns möjligheten att uppmuntra till frivillig anpassning till bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG, t.ex. genom att presentera dem som bästa praxis i vägledningsdokument. Alternativ 3 Anpassning till beslut nr 768/2008/EG genom lagstiftningsåtgärder Detta alternativ innebär att bestämmelserna i beslut nr 768/2008/EG integreras i de befintliga direktiven. Kommissionen drar därefter slutsatsen att alternativ 3 är det bästa alternativet, vilket alltså har skett genom det nya, omarbetade mätinstrumentdirektivet. Swedac har ingen anledning att ifrågasätta kommissionens slutsatser. Swedac kan dock konstatera att den av kommissionen genomförda konsekvensutredningen inte befriar Swedac från skyldigheten att genomföra en konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Det bör dock betonas att Swedacs handlingsutrymme är mycket litet. 6. Om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen utgör ett genomförande av ett EU-direktiv. Skyldigheten att genomföra direktivet följer av EU-medlemskapet. Bestämmelserna i utkasten går inte utöver de skyldigheter som följer av EU-medlemskapet. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Enligt artikel 51.1 i direktiv 2014/32 ska en medlemsstats genomförandebestämmelser till direktivet tillämpas från den 20 april Någon möjlighet att senarelägga detta datum finns inte.

9 Datum Beteckning De tekniska kraven i det nya direktivet är oförändrade jämfört med det gamla direktivet. De reglerna är numera väl förankrade i branschen. Det kan dock finnas behov av informationsinsatser avseende de nya reglerna om ekonomiska aktörer. På den svenska marknaden för taxametrar finns såväl svenska som utländska bolag och såväl tillverkare som representanter för dessa samt distributörer (se nedan för en utförligare redogörelse för strukturen på den svenska marknaden). Informationsinsatser kan behövas för att klargöra hur ansvarsfördelningen kommer att se ut mellan dessa aktörer i ljuset av de nya föreskrifterna. 8. Om effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt: 8.1 Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. Som tidigare nämnts berörs i varierande grad tillverkare, tillverkarnas representanter, importörer och distributörer (s.k. ekonomiska aktörer), användare, s.k. anmälda organ och kontrollorgan. I det följande redogörs för var och en av dessa kategorier vad gäller den svenska marknaden. Även de som för egen räkning uppför eller låter uppföra byggnader berörs. Tillverkare: Det finns inga svenska tillverkare av vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare eller värmemätare. Det finns två svenska tillverkare av elmätare. De har en nettoomsättning på mellan 20 och 70 miljoner kronor. Tillverkarnas representanter/distributörer: På den svenska marknaden finns mellan 6 och 10 återförsäljare av vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, elmätare samt värmemätare. Flera av dem tillhandahåller åtminstone två av nyssnämnda typer av mätare. Företagens omsättning varierar från fem miljoner till flera hundra miljoner. Det är oklart om relationerna mellan företagen innebär att något företag är tillverkarens representant eller distributör i den mening som avses i förslaget till föreskrifter. Utöver dessa kan det förekomma att kontrollorgan tillhandahåller mätinstrument (se mer om dessa nedan). Importörer: Swedac känner inte till att det skulle finnas någon svensk importör av aktuella typer av mätinstrument enligt definitionen av detta begrepp i 1 kap i det utkast som nu har beteckningen STAFS 2016:A. Dvs. det torde inte finnas någon svensk ekonomisk aktör som släpper ut ett mätinstrument från ett tredjeland på unionsmarknaden. Användare: Användare av aktuella typer av mätinstrument är ca. 160 nätkoncessionshavare, ca. 150 godkända anläggningar för produktion av certifikatberättigande el, samt ca. 270 kommuner och kommunala bolaga som tillhandahåller vatten och ca. 170 kommuner och kommunala bolag som tillhandahåller värme. Storleken på såväl företag som kommuner varierar starkt. Det finns också användare av gasmätare, men där införs inga tvingande krav.

10 Datum Beteckning Anmälda organ: Det finns ett anmält organ i Sverige, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. Företaget har många fler verksamhetsområden än de här aktuella mätarna och har en omsättning på drygt en miljard kronor. Kontrollorgan: Det finns 22 kontrollorgan som är ackrediterade för återkommande kontroll av vattenmätare, värmemätare och elmätare (det finns inga krav på återkommande kontroll av gasmätare och volymomvandlare). Dessa berörs endast marginellt av de föreslagna föreskrifterna i deras egenskap av kontrollorgan. Kontrollorganen är ofta, men inte alltid, del av den organisation som tillhandahåller vatten och värme eller som äger det koncessionspliktiga elnätet. 8.2 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Allmänt För de s.k. ekonomiska aktörerna (tillverkare, tillverkarnas representanter, importörer och distributörer) innebär de nya reglerna nya eller i vart fall förtydligade förpliktelser. Kanske kommer marknadens olika aktörer att behöva definiera eller omdefiniera sina inbördes relationer utifrån den systematik som föreskrifterna innehåller, framför allt avseende sådana begrepp som tillverkarens representant och distributör. Därefter behöver marknadens aktörer sätta sig in i vilka förpliktelser de har utifrån den systematiken. Många av de nya förpliktelserna innebär administrativa kostnader, vilket redovisas särskilt nedan. Användare berörs i endast mindre grad. De ska, som tidigare, använda mätinstrument som försetts med CE- och M-märkning för vissa användningsområden. Användarna drabbas inte av någon nämnvärd tidsåtgång till följd av de föreslagna föreskrifterna och inte heller av några administrativa kostnader. Inte heller anmälda organ berörs i någon större utsträckning, då de tekniska kraven inte har ändrats. Vissa ändringar har gjorts i reglerna om hur ett mätinstruments överensstämmelse med kraven ska bedömas. Anmälda organ kommer att få vissa administrativa kostnader till följd av de föreslagna föreskrifterna, se nedan. Kontrollorgan behöver känna till de nya reglerna. De drabbas inte av några administrativa kostnader i sin egenskap av kontrollorgan. En del av dem är emellertid också att anse som distributörer (ekonomiska aktörer) enligt de nya reglerna, vilket innebär att berörs i den egenskapen (se ovan). Inte heller användarna får några nya administrativa kostnader till följd av de föreslagna föreskrifterna.

11 Datum Beteckning De som för egen räkning uppför eller låter uppföra byggnader: Enligt lagen (2014:267) gäller att varje lägenhets förbrukning av el, naturgas, vatten och värme ska mätas. Enligt föreslagna föreskrifter inträder då också en skyldighet att ta i bruk en mätare som uppfyller kraven i föreslagna föreskrifter (undantaget gasmätare). S.k godkända anläggningar: Det finns uppskattningsvis s.k. godkända anläggningar, vars elproduktion berättigar till elcertifikat och som använder elmätare upp t.o.m. 63 ampere. Storleken på dessa varierar från mycket stora till mycket små. Administrativa kostnader Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Tillverkare och andra ekonomiska aktörer: De viktigaste administrativa kostnaderna är oförändrade jämfört med äldre regler. En tillverkare, som vill ha ett EU-typintyg för en ny modell, måste liksom tidigare utarbeta teknisk dokumentation för mätinstrumentet enligt 4 kap. 5 9 STAFS 2016:A om mätinstrument. Därefter ska tillverkaren upprätta en ansökan, som sedan lämnas in till ett anmält organ enligt bilaga B till nyssnämnda föreskrifter. Att utarbeta den tekniska dokumentationen är något som sker parallellt med utvecklings- och designarbete, varför det är svårt att göra någon uppskattning av hur mycket av det arbetet som föranleds av kraven i direktiv och föreskrifter. Uppskattningsvis kan 2 4 ingenjörer arbeta med dokumentationen i 1 3 månader. Ju fler som arbetar med dokumentationen, desto kortare tid tar den att färdigställa. Två ingenjörer, med ca kronor i månadslön, som arbetar med dokumentationen i tre månader (dock oftast utspritt över en längre period) kostar ca kronor. De lönekostnader som nämns innefattar inte sociala avgifter. Under åren 2014 och 2015 har inget EU-typintyg utfärdats av ett svenskt anmält organ för vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, elmätare eller värmemätare, utan man får gå tillbaka några år för att hitta EU-typintyg för sådana mätare. Tillverkaren ska också färdigställan en ansökan om EU-typgodkännande. Den tekniska dokumentation som nämns ovan är den största biten av den ansökan. Ansökan ska också innehålla visst ytterligare tekniskt underlag, som t.ex. resultat av provningar i laboratorium. Kostnaden för att färdigställa och expediera ansökan torde uppgå till ca kronor, fördelat på en eller flera ingenjörer samt administrativ personal.

12 Datum Beteckning I den tekniska dokumentationen ingår dokumentation av de provningar som gjorts, ofta under medverkan av externa parter. Kostnaderna i pengar räknat för sådana provningar kan uppgå till kronor. Hur hög kostnaden blir är beroende på en rad faktorer, t.ex. huruvida tillverkaren har ett eget laboratorium eller anlitar ett externt; om konstruktionen visar sig vara behäftad med problem och behöver provas om ofta under konstruktionsfasen; eller om tillverkaren väljer beprövade tekniska lösningar eller nya, oprövade lösningar. Priset hos ett anmält organ för EUtypgodkännande av en ett aktuellt mätinstrument ligger runt kronor. Kostnaderna är lägre i de fall det rör sig om tillägg eller ändringar av ett befintligt godkännande. Som ovan nämnts har inga EU-typgodkännanden utfärdats enligt Swedacs regler de senaste åren. Den tillverkare som väljer att låta godkänna sin produkt enligt modul D (efter att den först fått EU-typgodkännande) måste upprätta ett kvalitetssystem, som ska dokumenteras. Kostnaden för att upprätta och dokumentera ett sådant system varierar, bl.a. utifrån hur stora de berörda företagen är. Uppskattningsvis kan det ta ca. fem till tolv månader, effektiv tid, att upprätta och dokumentera ett sådant kvalitetssystem. De som arbetar med den uppgiften kan vara såväl ingenjörer som administrativ personal. Den sammanlagda kostnaden kan uppskattas till ca kronor, exklusive sociala avgifter. Ofta anlitas externa konsulter. Ansökan om godkännande av kvalitetssystemet kostar ca kr. Efter att kvalitetssystemet har upprättats och dokumenterats följer ett omfattande arbete med bl.a. kurser och internutbildningar för att säkerställa att företaget verkligen arbetar i enlighet med kvalitetssystemet. Årliga uppföljningar görs också av det anmälda organet. Detta utgörs dock inte av administrativa kostnader i den mening som avses här. Enligt modul D ska även en EU-försäkran om överensstämmelse upprättas. Ett sådant dokument brukar vara på en sida och innehåller uppgifter med innebörden att tillverkaren intygar att viss angiven produkt uppfyller kraven i visst direktiv eller vissa standarder. Att upprätta och skriva under dokumentet kan inte ta mer än högst ett par timmar och kostar sammanlagt kronor, fördelat på teknisk och administrativ personal samt den som skriver under (som kan vara t.ex. kvalitetschef eller VD). Inga godkännanden enligt modul D har utfärdats av ett svenskt anmält organ enligt svenska regler de senaste åren. Priset hos ett anmält organ för godkännande av kvalitetssystemet ligger runt kronor. Det kan nämnas att det också sker en årlig revision, som kostar ca kronor.

13 Datum Beteckning I stället för godkännande enligt modul D kan en tillverkare välja att låta godkänna sin produkt enligt modul F (produktverifiering), vilket innebär att det anmälda organet undersöker och provar varje enskild produkt eller produker som valts ut på statistisk grund. Om produkten godkänns utfärdas ett intyg om överensstämmelse. Undersökningen och provningen grundar sig alltså inte på någon dokumentation, utan på den fysiska produkten. Såvitt Swedac vet har ingen tillverkare valt att låta godkänna sina produkter genom produktverifiering enligt modul F, eftersom det saknas ett anmält organ för modul F i Sverige. Av den anledningen blir det också svårt att uppskatta priset för sådan bedömning. Den tekniska dokumentationen, och EU-försäkran om överensstämmelse och intyg om överensstämmelse utfärdade enligt bilaga D till STAFS 2016:A ska bevaras i tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut påmarknaden enligt 3 kap. 3 STAFS 2016:A och tillämpliga bilagor. Att upprätta och underhålla en databas för sådan information torde inte vara förenat med större kostnader. Ett mätinstrument kan också godkännas enligt förfarandet i modul H1. Inom ramen för en sådan bedömning av överensstämmelse ska tillverkaren upprätta ett kvalitetssystem, som ska godkännas av ett anmält organ, samt ansöka hos ett anmält organ om godkännande av konstruktionen. Såvitt Swedac vet har detta förfarande inte tillämpats i Sverige. Kostnaderna för tillverkaren torde dock bli ungefär som ovan, dvs. kostnaderna upprättande, dokumenterande och godkännande av kvalitetssystemet enligt modul H1 torde inte skilja sig väsentligen upprättande, dokumenterande och godkännande enligt modul D, medan konstruktionskontroll enligt modul H1 inte torde skilja sig väsentligen från EU-typgodkännande enligt modul B (den tekniska dokumentationen är t.ex. den samma i båda förfarandena). Reglerna om bedömning av överensstämmelse är väsentligen samma som tidigare. De kostnader som det redogjorts för ovan kommer därför att vara väsentligen samma även i framtiden, när föreslagna föreskrifter trätt i kraft. Naturligtvis går det inte att säga med säkerhet hur många nya EUtypgodkännanden eller andra godkännanden som kommer att utfärdas det kan bli fler under år 2016 och framåt. Så mycket kan dock sägas att godkännanden av nya produkter är något som inte inträffar varje år. Det är tvärtom något som sker relativt sällan. Det ska också sägas att marknadens aktörer såväl tillverkare som anmälda organ inte alltid kan ge exakta uppgifter om vare sig tidsåtgång eller priser. I vissa fall kan det röra sig om affärshemligheter. Detta måste givetvis respekteras. Något som däremot är nytt är tillverkarnas skyldigheter att registrera klagomål på mätinstrument, registrera mätinstrument som inte uppfyller kraven samt informera distributörer om övervakning. Nytt är också att

14 Datum Beteckning samtliga ekonomiska aktörer ska underrätta marknadskontrollmyndigheterna om olika omständigheter (se t.ex. 3 kap. 8 och 9 och motsvarande skyldigheter för importörer och distributörer). Att registrera klagomål m.m. torde inte utgöra någon större kostnad i sammanhanget; det går fort och kan utföras av administrativ personal. Kostnaden är också beroende av kvaliteten på produkterna. Ju bättre produkter, desto färre klagomål och desto färre produkter som inte uppfyller kraven. Samma resonemang gäller också skyldigheten att underrätta och informera marknadskontrollmyndigheterna om produkterna är såväl säkra som i överensstämmelse med kraven inträder ingen skyldighet att informera och underrätta. När väl skyldigheten inträder, kan den fullgöras med ett telefonsamtal i de enklare fallen, eller kräva omfattande utredningar i de svårare fallen. Som tidigare nämnts hade Swedac kunnat underlåta att införa tvingande krav på de här aktuella mätinstrumenten. I så fall hade en tillverkare inte varit tvingad att låta ett mätinstrument genomgå bedömning av överensstämmelse enligt beskrivningen ovan om inte mätinstrumentet varit avsedd för export till ett medlemsland inom EU där det finns tvingande krav. Även om inga tvingande krav hade funnits, hade dock tillverkaren varit tvungen att, inom design- och konstruktionsfasen, på något sätt dokumentera den tekniska konstruktionen. På något sätt hade en tillverkare förmodligen också valt att låta prova produkten och kvalitetssäkra sin produktion. Förmodligen hade dock tillverkarna haft en något lägre administrativa och andra kostnader om tvingande regler saknades. Användare och kontrollorgan: Dessa drabbas inte av några administrativa kostnader till följd av föreslagna föreskrifter. Inte heller medför föreskrifterna några krav på att nya mätare ska köpas in mätare som redan är i bruk får fortsätta att användas. Det finns ca 5 miljoner mätare i bruk av aktuellt slag i koncessionspliktiga nät. Såvitt Swedac erfar har i stort sett samtliga dessa mätare bytts ut i samband med att STAFS 2006:7 i ursprunglig lydelse beslutades (trots att det fanns generösa övergångsregler). Mätare som godkänts enligt STAFS 2006:7 torde inte vara nämnvärt dyrare än mätare som godkänts enligt tidigare gällande STEMFS 2001:3. Merkostnaden jämfört med mätare utan formellt godkännande är ca. 300 kr (500 kronor jämfört med 200 kronor). Fem miljoner nya mätare gånger 300 kr ger 1,5 miljarder i merkostnad, jämfört med om mätare utan formellt godkännande varit tillåtna och befunnits lämpliga. Som tidigare anförts är emellertid detta krav inte nytt, och användarna behöver i vilket fall som helst inte köpa nya mätare med anledning av föreslagna regler. Vad gäller vattenmätare finns ca sådana mätare i drift, fördelade på ca. 270 kommuner och kommunala bolag. En godkänd vattenmätare kostar ca kronor, medan en mätare utan formellt godkännande kostar ca. 350 kronor. Om samtliga mätare byttes ut samtidigt (vilket alltså inte är

15 Datum Beteckning ett krav), skulle kostnaden således bli kronor för godkända mätare respektive kronor. Vad gäller värmemätare finns ca sådana mätare i drift, fördelade på ca. 170 kommuner och kommunala bolag. En godkänd värmemätare kostar ca kronor, medan en mätare utan formellt godkännande kostar ca. 800 kronor. Om samtliga mätare byttes ut samtidigt, skulle kostnaden bli kronor respektive kronor. Vad gäller gasmätare finns sex företag som levererar naturgas till konsumenter. Dessa drabbas dock inte av några administrativa kostnader till följd av de föreslagna föreskrifterna, som inte heller i övrigt innehåller några tvingande krav. Som ovan nämnts är marknaden i Sverige ganska liten, och många hushållskunder betalar ett fast pris utan att någon gasmätare används. Påverkan på företag och kunder i stort blir därför minimal. Anmälda organ: De organ för bedömning av överensstämmelse, som vill utföra uppgifter enligt de föreslagna föreskrifterna, ska ansöka hos Swedac om att få bli anmält organ. Kraven för att bli anmält organ framgår av Swedacs föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2015:6) om anmälda organ inom vissa områden. Vad gäller avgifter för anmälda organ har Swedac utfärdat andra föreskrifter om det. I den mån anmälda organ åsamkas administrativa och andra kostnader, följer dessa huvudsakligen av andra föreskrifter än de som föreslås här. Det som anmälda organ förpliktas göra enligt föreslagna föreskrifter är dock att (modul B) 1. utarbeta en utvärderingsrapport, 2. upprätta och utfärda EU-typintyg, 3. underrätta Swedac om EU-typintyg, och 4. förvara kopia av EU-typintyg samt teknisk dokumentation. Vad gäller modul D ska anmälda organ 1. utfärda beslut och 2. underrätta Swedac om sådana beslut Vad gäller modul F ska anmälda organ utfärda intyg om överensstämmelse. Enligt modul H1 ska ett anmält organ godkänna en tillverkarens kvalitetssystem samt utfärda ett EU-intyg om konstruktionskontroll. Att utarbeta och upprätta utvärderingsrapport, EU-typintyg, beslut om godkännande av kvalitetssystem, intyg om överensstämmelse samt EU-intyg om konstruktionskontroll kan bedömas ta fem till tio timmar för vardera dokumentet för en ingenjör. Under antagande att ingenjören tjänar kronor i månaden kostar vart och ett av dessa dokument kronor. Denna kostnad avser alltså utarbetandet och upprättandet av själva dokumenten.

16 Datum Beteckning Att underrätta Swedac om intyg och beslut torde inte, högt räknat, ta mer än en halvtimme och kan utföras av administrativ personal. Kostnaden uppgår då till ca. 200 kronor, exklusive sociala avgifter. De som för egen räkning uppför eller låter uppföra byggnader: Dessa drabbas inte av några administrativa kostnader enligt definitionen ovan. Enligt statistik från SCB byggdes nya bostadslägenheter per år Under samma tid byggdes lägenheter om. Skyldighet att mäta varje lägenhets förbrukning av el, naturgas, vatten och värme kan då inträda men undantag finns. Några administrativa kostnader innebär inte de här föreslagna reglerna för denna kategori aktörer. Däremot är de godkända mätarna dyrare än mätare utan formellt godkännande, enligt följande elmätare utan godkännande som kostar 200 kr: Samma antal elmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter (à 500 kronor styck): kronor elmätare utan godkännande som kostar 200 kronor: kronor. Samma antal elmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter: kr vattenmätare utan godkännande som kostar 350 kr: Samma antal vattenmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter (à 1000 kronor styck): kronor vattenmätare utan godkännande som kostar 350 kronor: kronor. Samma antal vattenmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter: kr värmemätare utan godkännande som kostar 800 kr: Samma antal vattenmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter (à kronor styck): kronor vattenmätare utan godkännande som kostar 800 kronor: kronor. Samma antal vattenmätare, fast med godkännande enligt föreslagna föreskrifter: kronor. Kostnader för installation tillkommer, men den är samma oavsett mätartyp. Den kostnaden följer redan av lagstiftningen. Det bör påpekas att undantag finns från kravet på mätning enligt lagen om energimätning i byggnader; kostnaderna kommer således att bli något lägre än vad som redovisats ovan. S.k godkända anläggningar: Det finns uppskattningsvis 150 s.k. godkända anläggningar, vars elproduktion berättigar till elcertifikat och som använder elmätare upp t.o.m. 63 ampere. Om samtliga dessa byttes ut efter att de föreslagna föreskrifterna trätt i kraft skulle merkostnaden bli 150 mätare gånger 300 kr (mellanskillnaden mellan mätare med respektive utan formellt

17 Datum Beteckning godkännande). Den sammanlagda kostnaden så långt är alltså, högt räknat, kr. Det bör påpekas att detta krav gäller sedan tidigare. 8.3 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Som nämnts ovan kan marknadens aktörer behöva definiera sina inbördes relationer i termer som framgår av direktivet utkasten till föreskrifter. Vissa ändringar kan, därutöver, behöva göras i mallar, hänvisningar osv. 8.4 I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Som ovan nämnts syftar det nya direktivet bl.a. till att åstadkomma rättvisare konkurrensvillkor, i huvudsak genom effektivare metoder att ingripa mot produkter som inte uppfyller kraven Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen. Swedac kan inte se att företagen påverkas på något annat sätt än vad Swedac redogjort för ovan Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Föreslagna föreskrifter utgör ett genomförande av EU-direktiv, vilket innebär en stark begränsning i möjligheten att påverka reglernas utformning. 9. Effekter på kommuner eller landsting Förslaget bedöms inte få några effekter på kommuner eller landsting. 10. Inhämtande av yttrande från Regelrådet och tillstånd från regeringen. Yttrande från Regelrådet Inhämtas i samband med den externa remissen. Förslaget bedöms inte kräva regeringens medgivande enligt 2 förordningen (2014:570) om regeringens medgivande till beslut om vissa föreskrifter. 11. Kontaktpersoner Henrik Carlborg henrik.carlborg@swedac.se

18 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:A Utkom från trycket den xx månad 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter om mätinstrument; beslutade den XXX. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskriver 1 följande med stöd av 4 förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon. 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om 1. tillämpningsområde och definitioner (1 kap.) 2. grundläggande krav på och kontroll av vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, mätare för aktiv elenergi, värmeenergimätare, mätsystem för kontinuerlig och dynamisk mätning av mängder av andra vätskor än vatten, automatiska vågar, taxametrar, längdmått, dimensionsmätinstrument och avgasmätare (2 kap. och bilaga 1), 3. de ekonomiska aktörernas skyldigheter vid handel med sådana mätinstrument som avses i 1 punkten (3 kap.), 4. mätinstrumentens överensstämmelse med kraven (4 kap. och bilagorna 2 och A H1), och 5. övriga bestämmelser (5 kap.) 2 Kraven på mätinstrument i bilaga 1 kompletteras med särskilda krav i de instrumentspecifika föreskrifterna. Där finns mer detaljerade uppgifter rörande vissa delar av de grundläggande kraven, inklusive krav avseende tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse enligt bilagorna A H1. 3 Bestämmelser om anmälda organ, som medverkar vid bedömning av överensstämmelse, finns i lagen (2011:791) och förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll och Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2015:6) om anmälda organ. 4 Kraven i 1 2 och i instrumentspecifika föreskrifter innefattar även krav på elektromagnetisk tålighet. Avseende den elektromagnetiska störning som alstras finns krav i föreskrifter meddelade med stöd av lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Definitioner 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (omarbetning), i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/13. 1

19 5 Vid tillämpningen av dessa föreskrifter avses med 1. mätinstrument: varje slags anordning eller system som har en mätfunktion som omfattas av någon instrumentspecifik författning som hänvisar till dessa föreskrifter, 2. del-enhet: en fysisk anordning såsom anges i de instrumentspecifika föreskrifterna, som fungerar självständigt och som utgör ett mätinstrument tillsammans med andra del-enheter med vilka den är kompatibel, eller ett mätinstrument med vilket den är kompatibel, 3. lagstadgad metrologisk kontroll: en kontroll av ett mätinstruments mätfunktioner avsedda för tillämpningsområdet med hänsyn till allmänt intresse, folkhälsa, allmän säkerhet, den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och avgifter, konsumentskydd och handel på lika villkor, 4. normerande dokument: dokument som innehåller de tekniska specifikationer som fastställts av Internationella organisationen för legal metrologi, 5. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av ett mätinstrument för distribution eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller kostnadsfritt, 6. utsläppande på marknaden: första gången ett mätinstrument tillhandahålls på unionsmarknaden, 7. ibruktagande: den första användningen av ett mätinstrument avsett för slutanvändaren för de ändamål för vilka det är avsett, 8. tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller som låter konstruera eller tillverka ett mätinstrument och saluför detta mätinstrument i eget namn eller under eget varumärke eller tar det i bruk för egna ändamål, 9. tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter, 10. importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och släpper ut ett mätinstrument från ett tredjeland på unionsmarknaden, 11. distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, förutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett mätinstrument på marknaden, 12. ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören, 13. teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tekniska krav som ett mätinstrument ska uppfylla, 14. harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt definitionen i artikel 2.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, 15. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, 16. bedömning av överensstämmelse: process där det visas huruvida de grundläggande kraven i detta direktiv för ett mätinstrument har uppfyllts, 17. organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering, provning, certifiering och kontroll, 18. återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka ett mätinstrument som redan tillhandahålls slutanvändaren, 19. tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att ett mätinstrument i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden, 20. harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som harmoniserar villkoren för saluföring av produkter, 2

20 21. CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att mätinstrumentet överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE- märkning. 22. anmält organ: organ som anmälts till Europeiska unionen enligt lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll eller motsvarande bestämmelser i annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Turkiet för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse enligt bilagorna A H1. Med anmälda organ likställs organ i ett land med vilket Europeiska unionen träffat avtal om ömsesidigt erkännande avseende bedömning av överensstämmelse, om organet har anmälts för uppgiften enligt reglerna i avtalet, 23. instrumentspecifika föreskrifter: a) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:B) om vattenmätare med bilaga, b) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:C) om gasmätare och volymomvandlare med bilaga, c) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:D) om mätare för aktiv elenergi med bilaga, d) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:E) om värmemätare med bilaga, e) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:F) om mätsystem för kontinuerlig och dynamisk mätning av mängder av andra vätskor än vatten med bilaga, f) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:G) om automatiska vågar med bilaga, g) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:H) om taxametrar med bilaga, h) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:I) om längdmått och volymmått för utskänkning med bilaga, i) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:J) om dimensionsmätinstrument med bilaga, j) Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 2015:K) om avgasmätare med bilaga, 24. mätstorhet: storhet som ska mätas, 25. influensstorhet: storhet annan än mätstorheten och som påverkar mätresultatet, 26. nominella driftsförhållanden: nominella värden på den mätstorhet och de influensstorheter som utgör de normala betingelser under vilka mätinstrumentet används, 27. störning: en influensstorhet med ett värde inom de gränser som fastställs i det tilllämpliga kravet men utanför mätinstrumentets specificerade nominella driftsförhållanden. En influens storhet är en störning om de nominella driftsförhållandena för den influensstorheten inte specificeras, 28. kritiskt avvikelsevärde: det kritiska avvikelsevärdet är det värde vid vilket mätresultatets avvikelse från det sanna värdet betraktas som icke önskvärd, 29. materialiserat mått: anordning avsedd att, på ett permanent sätt vid användning, återge eller tillhandahålla ett eller flera kända värden av en given storhet, 30. direktförsäljning: en affärstransaktion räknas som direktförsäljning om samtliga följande villkor är uppfyllda: a) Priset som ska betalas är baserat på mätresultatet. b) Åtminstone en av de parter som är engagerade i den transaktion som avser mätning är konsument eller annan part som kräver en motsvarande skyddsnivå. c) Alla parter i transaktionen godtar mätresultatet vid den tid och den plats där transaktionen sker, och 31. klimatmässiga miljöer: villkor under vilka mätinstrument får användas. 3

21 2 kap. Krav på mätinstrument STAFS 2016:A 1 Sådana mätinstrument och del-enheter som nämns i 1 kap. 1 första stycket 2 får endast förses med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning i enlighet med bestämmelserna i 4 kap om de 1. uppfyller kraven i dessa föreskrifter samt tillämpliga instrumentspecifika föreskrifter, och 2. har genomgått den bedömning av överensstämmelse som föreskrivs i instrumentspecifika föreskrifter. 2 I instrumentspecifika föreskrifter kan det finnas krav på att ett mätinstrument ska vara försett med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning om mätinstrumentet tillhandahålls på marknaden, utsläpps på marknaden eller tas i bruk för ett visst ändamål. I sådana föreskrifter kan också föreskrivas att ett mätinstrument inte får tas i bruk eller användas för ett visst angivet syfte, om det inte uppfyller vissa angivna miljökrav, är av en viss angiven noggrannhetsklass eller är försett med föreskriven tillsatsutrustning. 3 kap. De ekonomiska aktörernas skyldigheter Tillverkarnas skyldigheter 1 Tillverkarna ska, när de släpper ut ett mätinstrument på marknaden eller tillhandahåller det för ibruktagande, se till att det har konstruerats och tillverkats i enlighet med de grundläggande kraven i bilaga 1 och i de relevanta instrumentspecifika föreskrifterna samt försetts med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning enligt 4 kap om det i relevanta instrumentspecifika föreskrifter föreskrivs att endast mätinstrument som försetts med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning får tas i bruk för det ändamål, för vilket mätinstrument tillhandahålls på marknaden eller släpps ut på marknaden, eller 2. om det i den medlemsstat inom Europeiska unionen på vars marknad mätinstrumentet tillhandahålls eller släpps ut på marknaden eller tillhandahålls för ibruktagande finns motsvarande föreskrifter som i 1 punkten. Om mätinstrumentet i andra fall än de fall som avses i första stycket är försett med eller avses förses med CE-märkning och metrologisk tilläggsmärkning ska tillverkarna se till att det har konstruerats och tillverkats i enlighet med de krav som anges i första stycket. I sådana fall som avses i första och andra styckena ska tillverkarna också vidta de åtgärder som föreskrivs i övrigt i detta kapitel. 2 Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentation som avses i 4 kap. 5 9 och utföra eller låta utföra den tillämpliga bedömningen av överensstämmelse enligt vad som föreskrivs i tillämpliga instrumentspecifika föreskrifter. Om förfarandet för bedömning av överensstämmelse har visat att mätinstrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i dessa föreskrifter och relevanta instrumentspecifika föreskrifter ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen. 3 Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden. 4 Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i dessa föreskrifter och tillämpliga instru- 4