FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Transkript

1 FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN Nr 18 Årgång 4 augusti 2012 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Besök ditt närmaste museum Fornminnen i Stolpaskogen Titta på Sveriges alla runstenar

2 Efter att ni under hela juli befriats från Fornminnesnytt tänkte jag försöka få ihop ett augustinummer. Något borde väl ha hänt under sommaren tänkte jag, men inte ett arkeologiskt spadtag har tagits i täbyjorden! Säkert jobbas det dock för fullt bland berörda inom kommunen, länsmuseet och Länsstyrelsen med fornminnesfrågor och själva utgrävningsarbetet är ju bara toppen på isberget eller grädden på moset etc. Vad som nått mina öron-ögon är bl a att en ny fin guidebok om Runriket kommer ut om ett par veckor, en artikel i tidningen Mitti om en planerad gång och cykelväg runt Vallentunasjön väcker lite förhoppningar om en snar lösning av Brobybro-problematiken Strax innan semesterstängningen återinvigdes en del av fornminnesstigen vid Prästgårdsängarna tyvärr i ett uruselt väder. För runstensentusiater har även hänt en hel del på sistone, bl a digitalisering av det digra bokverket om Sveriges alla runstenar, givetvis med uppdatering av alla nyhittade sedan bokverket trycktes, allt fritt för var och en att botanisera i. En ny runsten hittades också strax före midsommar inte alltför långt från Täby. F.ö. kommer ni väl ihåg att anmäla er till järnåldersseminariet den 22/9 samt utflykten (till Täby) den 23:e. Vecka fortsätter länsmuseets pedagoger att undervisa skolklasser i Täby huvudbibliotek samt Jarlabankes bro. Jag har också kontaktat Kanfast AB, företaget som ska bygga hus vid Ängby gård, de har lovat meddela mig så att jag kan vara med och dokumentera rivningen av gården. Jag hör givetvis av mig när jag vet när. Fick en fråga: Jag har under åren fått frågor om det finns några fornminnen i Stolpaskogen och det finns två registrerade stensättningar i närheten av Ensta krog. Täby 109:1 En stensättning ca 8m i diameter med delvis riktigt snygg kantkedja och mittblock. Ligger mycket nära elljusspåret vid kanten av bergskrönet ca 45 m.ö.h. Bronsålder-Järnålder enl FMIS.

3 Bägge ligger mycket nära motionsspåren. 109:1 på höjden där det också finns några betongfundament och rester efter bebyggelse från senare tid. Täby 287:1 är en rund stensättning ca 4m i diameter och ganska skadad. Ni som brukar motionera i Stolpaskogen: Passa på att hedra några av Enstas tidigaste innevånare med ett besök på deras gravplatser. Täby 287:1 Renoveringsobjekt från Yngre stenåldern? Besökte vårt trevliga men alltför lilla museum i söndags. Givetvis hamnade jag ganska snart på övervåningen där vi har en monter med fornfynd, ett antal sten- och flintyxor, pilspetsar m.m. Ett femtontal stenyxor har hittats i Täby och många av upphittarna har skänkt yxorna till hembygdsmuseet. Som ni säkert vet får ju upphittaren oftast behålla en funnen stenyxa efter det att yxan och framförallt

4 platsen för fyndet registrerats. Historiska museet anser sig ha stenyxor så det räcker. Jag hade tänkt ta lite bilder på någon snygg yxa men fastnade genast för en s.k. enkel skafthålsyxa. Inte för att den var snygg utan för att den hade något att berätta. I övre änden av yxan ser man att den varit borrad tidigare. Troligen har den spruckit vid det bakre hålet under användning. Ett alternativ är ju att den sprack redan när hålet borrades men eftersom yxeggen har slit- och hackskador så är det troligt att den sprack under användning. Kanske skulle någon stock klyvas och att man slog på yxan med något släggliknande så att den sprack. Ägaren ville dock inte kassera sin fina yxa utan beslöt sig för att borra ett nytt skafthål. Som borr har han troligen använt ett rörben vilket underlättar borrningen betydligt. Eftersom borrningen inte är avslutad finns tappen i mitten av borrhålet kvar. Om vår täbybo från stenåldern börjat borra från andra sidan, vilket jag hört var vanligt, vet jag inte i skrivande stund. Yxan var inlåst i montern och någon hade svalt nyckeln. Undersidan kunde därför inte inspekteras. Exakt var i Täby den hittats är också något man blir nyfiken på. Har den hittats högre än m.ö.h. så kanske fyndplatsen är lika med arbets/ boplatsen. Eller tröttnade han på att borra och använde den som kil istället? Där den sprack vid första hålet har ytan slipats jämn. Jag får besöka museet igen när nyckeln till montern finns på plats. Täby vid tiden för yxans förmodade tillverkning, Senneolitikum ca 2000 f.v.t. Besök vårt museum vid Rönninge by och titta på renoveringsobjektet Öppet Söndagar Fri entré.

5 Kulturstigen vid Täby prästgård upprustas Någon vecka efter brobygrävningarnas avslutning var Lasse Andersson i Täby igen. Nu för att förinviga kulturstigen vid Täby prästgård som just nu genomgår en rejäl ansiktslyftning. Vädret skiftade mellan lätt - ösregn så att sitta på filt i det gröna var det inte tal om. Trots vädret hade ett 20-tal intresserade mött upp och vi fick lyssna till vikingamusik samt lära oss om dåtidens instrument samt hur man kan göra egna vasspipor. Synd att man inte berättade hur man spelar på dom. Efter musiken vandrade vi med Lasse som guide till närliggande gravfält samt en bit längs stigen. Stor invigning är planerad till nästa sommar. Musik vid Prästgårdsskolan samt Lasse Andersson vid en av de nya informationsskyltarna Vill ni veta mer om utgrävningar samt vad som hittats i området så läs Fornminnesnytt nr Nyfunnen runsten Lagom till midsommar sågs Lasse och vår föredragshållare Magnus Källström i teverutan igen. En hittills okänd, 1000 år gammal runsten har hittats vid Odensala kyrka norr om Stockholm. Runstenen kan vara ristad av den kända runristaren Åsmund. Runstenen är ristad på 1000-talet e Kr och den låg i kyrkogårdsmuren. Muren håller just nu på att läggas om och det var i samband med dessa arbeten som runstenen hittades. Den tycks vara ristad av den kände ristaren Åsmund, en ristare som var verksam under första halvan av 1000-talet. Texten är för närvarande ej fullständigt tolkad men tycks innehålla formuleringarna Guds moder, dessa runor och namnet Åsmund. (Texter o bilder knyckta från Stockholm läns museums hemsida.)

6 Bilder: Jennifer Shutzberg Sthlms läns museum Appropå runstenar..saxat från RAÄ:s hemsida Runristandets dynamik Forskning om runristare, vård och digital kommunikation Identifiering av runristare pågår med hjälp av 3D-scanning och huggspårsanalys. Metoden ger nya möjligheter för tolkning av runinskrifter och ökad förståelse för runristarens roll och betydelse. Riksantikvarieämbetet finansierar, tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien, två projekt inom runforskning, på vardera fem år. Syftet med projektet Runristandets dynamik är att uppnå en syntes om runristares relationer till varandra och deras betydelse i samhället under vikingatid och tidig medeltid. Forskningen använder främst 3D-scanning och huggspårsanalys som metod. Resultaten tolkas med hänsyn bl.a. till den tilltagande literacyn (läs- och skrivfärdigheten) och kristnandet i ett europeiskt perspektiv. Metoden kompletterar stilistiska och språkvetenskapliga tolkningar genom möjligheten att med tekniska analyser identifiera enskilda ristare. Den öppnar också för utvecklingsarbete inom förmedling och ger nya möjligheter för att studera bildstenar, medeltida stenskulptur och runinskrifter på varierande material. Inom projektet kommer ett stort antal runinskrifter att 3D-dokumenteras med hög kvalitet, vilket underlättar läsning av vittrade inskrifter och utgör ett viktigt verktyg för vård och digital kommunikation. Kontakt: Laila Kitzler Åhfeldt - Förvaltningsavdelningen

7 ...och ännu mer runstenar... Jättebokverket Sveriges runinskrifter finns nu digitalt åtkomligt för alla! Här finns den första versionen av Digitala Sveriges runinskrifter publicerade. Länkar till pdf-filer är ordnade efter bandets nummer. Texter och planscher är förtecknade var för sig. OBS! Stora pdf-filer som tar tid att ladda ner. Länkarna är heller inte persistenta och filerna kommer så småningom att flyttas till en databas. Här hittar du bokverket: Nyheter om runor hittar du här: Tack Magnus! Skötselplan för Täbys fornminnen Täby har ju en mycket ambitiös skötselplan som kan laddas ner från kommunens hemsida. Den är på 40 sidor och innehåller många fina bilder. Själv tittar jag mest på vad som INTE finns med i planen och vad jag framförallt saknar är Täby 52:1 ett gravfält vid vägen till Såsta gård med bl a ett stort gravröse på ca 15m i diameter omgivet av resta bautastenar samt mittblocksgravar mm. Läs om och titta på bilder från gravfältet i Fornminnesnytt nr Eller ta en tur dit och titta. Vem vet, det stora röset kanske innehåller en kammargrav. Min andra käpphäst är Tibble gårds lilla gravfält Täby 136:1 Detta lilla stympade gravfält är inklämt mellan järnväg-centrumparkering mm. Delar av gravfältet grävdes ut 2008 och om det kan ni läsa i Fornminnesnytt nr Här framkom gravar som innehöll nästan allt man kan begära av ett hedniskt vikingatida gårdsgravfält. Kvar finns bl a den största högen, ca 10m i diameter. Ungefär vid den skurna sandslänten låg en snygg treudd samt flera intressanta gravar. Kvar finns bl a den största högen.

8 Treudden hade inåtsvängda sidor ca 10,7-10,9 meter långa. Uddarna hade markerats med större stenar. I centrum av treudden hade man rest en rejäl stenskodd stolpe, ca 3 dm i diameter. Efter en tid har troligen stolpen lyfts bort varvid en av stenarna följt med upp samt jord fallit ner i hålet. I hålet har sedan placerats en välbränd kruka. Indikationer på vegetabiliska fetter, kanske honung eller något annat sockerrikt ev mjölk kunde spåras på insidan av krukan. En annan beståndsdel i krukan var upphettad björknäver. Ingen begravning hade skett i treudden. Vilka ceremonier som utförts på platsen kan vi bara fantisera om. Eftersom det lilla gravfältet är delvis samtida med det större Täby 135 kan man ju fråga sig varför det anlades. Var gården under denna period delad i två gårdar, en större och en mindre? Eller var det vissa utvalda som fick ligga på det lite speciella 136? På det större Täby 135:1 finns troligen även kristna begravningar. Kvar av Täby 136:1 finns den största högen, måtte det som är kvar vårdas, skyddas och skyltas på bästa sätt, civilisationen hotar från alla håll. Besökte en fornborg på Åland: I somras tog jag en biltur till Borgboda fornborg, Saltviks kommun på Åland. Fornborgar i våra trakter är ju sällan några skönhetsupplevelser och oftast jobbiga att nå, så även den i Borgboda. Så här hade Saltviks kommun löst informations och tillgänglighetsfrågan: Infoskylt. Vi har snyggare i Täby, men ingen vid Skansberget. Snidade och väl intjärade trappor underlättade i de brantaste partierna Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: lgronwall@tele2.se Tidigare nummer hittar du på Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.

9 Behövde man vila, eller få lite sällskap, fanns bänkar och trägubbar utplacerade. Foto: Börje Bäckstedt En snyggt snidad, timrad entre till fornborgen. Utsikten kunde dock inte mäta sig med Skansbergets fornborg. Vår fornborg på Skansberget ingår i fornminnesvårdsplanen. Från vägen mellan Skavlöten och Rönninge by finns en liten vägskylt och en stig som leder uppför berget till Täbys vackraste utsikt. När jag tog bilderna nedan (Fred. kl 12) passerade 19 vandrare på vägen mellan Skavlöten-Rönninge by. Undrar hur många det blir under en Lördag-Söndag? När jag tog en närbild på skylten stannade någon upp och sa: Va! Finns det en fornborg här? Är det långt att gå? Skylten går faktiskt att läsa, från Skavlötensidan. Om man upptäcker den. Syns man inte, finns man inte Värt ett besök bara för utsikten. Synd att det klottras. Värd ett bättre öde. Jag väntar med spänning på nya skyltar med karta över den 350x225m stora fornborgen samt rekonstruktionsbild på hur den kan ha sett ut. Önsketänkande?

10 Yngre Järnålder i Stockholms län aktuell forskning Seminarium på Stockholms läns museum september 2012 Seminariet arrangeras av arkeologisektionen vid Stockholm läns hembygdsförbund i samarbete med Stockholms läns museum Plats: Dieselverkstaden, Markusplatsen 17, Sickla, Nacka Tag t.ex. buss 71, 401, , 420, 422 från Slussen eller Saltsjöbanan till Sickla Moderator: Peter Bratt 22 september Välkomstkaffe och registrering Inledning: Nils Ringstedt, Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion och Peter Bratt, Stockholms läns museum Torun Zachrisson: Egendom och ära bebyggelseförändringarna i mellersta järnålder och odalrättens bakgrund Johan Runer: Förvalta, äga eller bruka. Aspekter på jordinnehav under yngre järnålder och äldre medeltid Peter Bratt: Karlebyar och Rinkebyar boställen för järnålderskrigare? Mathias Bäck: Lilla Ullevi ett komplext komplex Lunch på egen hand Lena Holmquist: Birkas befästningsverk och hamn att knyta ihop ett avslutat och ett nytt forskningsprojekt Kenneth Svensson: Stormäns, bönders och trälars bostäder. Vikingatida gårdar i östra Mälardalen Lars Andersson: Mellan ättebacke och kyrkogård. Brobacken i Täby Kaffe Paneldiskussion Avslutningsord och information om söndagens utflykt Version september ca Exkursion till Täby och Vallentuna under ledning av Lars Andersson. Buss avgår från Klarabergsviadukten kl De som inte avser följa med bussen samlas vid Roslags Näsby station dit bussen kommer. Guidning sker i bussen från Roslags Näsby. Ta gärna med oömma kläder och matsäck. Logi mellan lördag och söndag ordnas av deltagarna själva. Anmälan & betalning Anmälan till jan.owe@bredband.net, el , sätt in 150:- på Plusgiro (Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion), senast den 20 augusti.