schiljelinjen Katalog för individuella val och fördjupningskurser 2014/2015

Transkript

1 schiljelinjen Katalog för individuella val och fördjupningskurser 2014/2015

2 Rektorsrådet En schiljelinje, fortsättningen av valen på väg mot att bli vuxen. Det kan vara svårt att välja, men det är inte livsavgörande. Här kommer lite råd från oss rektorer utifrån våra erfarenheter. Det finns olika sätt att tänka på valet; fokus på vad som är strategiskt bäst inför framtiden genom att ha bra meritgivande kurser, intressant innehåll som gör dig till en gladare person genom att skapa en bra helhet, balansera upp akademiskt svåra kurser med kurser som kräver mer fysisk insats snarare än mental, mer humanistisk-samhällsvetenskaplig inriktning ifall du läser estet eller tvärtom, eller en guldgruva för att gräva ned dig i det du verkligen gillar och redan läser. Vad du än väljer så ta dig tid att fundera igenom, läs listan både en och två gånger, tänk inte kurs för kurs utan skapa dig en helhet. Med hjälp av kurskoderna kan du söka information på skolverkets hemsida, exempelvis kunskapskraven. Intervjua gärna elever som går kurserna nu eller lärare som har kurserna. Och kom ihåg det ska kännas rätt för dig med både hjärta och hjärna! Sanna Ingelstam-Duregård Rektor HU/SAM Kristina Bergman Alme Rektor ESTET Innehållsförteckning Hur valen fungerar 4 Hur valet går till 5 De bästa råden från SYV 6 Om kurserna 6 Elevintervjuer 7 Alla kurser i bokstavsordning 8 Viktiga datum och kontaktuppgifter 24

3 Hur valen fungerar Elever ska välja kurser ur tre kategorier: I-val (individuella val) 200 p per elev totalt under gymnasietiden. Fördjupningskurser. Hur mycket och vad man kan välja har att göra med vilket program man går, se nedan. Språk är något som samhällsvetare och humanister språk ska välja, se nedan. Esteter och humanister kultur får gärna välja språk som individuella val. Estetiska programmet Bild och form & Estetik och media Till årskurs 2 ska elever välja 100 p i-val. Till årskurs 3 ska elever välja 100 p i-val samt två av följande kurser: Grafisk illustration, Bild och form - specialisering, Design 1, Engelska 7 Estetiska programmet Teater & Dans Till årskurs 2 ska elever välja 100 p i-val. Till årskurs 3 ska elever välja 100 p i-val. Humanistiska programmet Kultur Till årskurs 2 ska elever välja 100 p språk samt 100 p i-val. Till årskurs 3 ska elever välja 100 p i-val samt en av följande kurser: Engelska 7, Skrivande, Retorik, Rätten och samhället eller Journalistik, reklam och information Humanistiska programmet Språk Till årskurs 2 ska elever välja 200 p språk samt 100 p i-val. Till årskurs 3 ska elever välja 200 p språk samt 100 p i-val samt en av följande kurser: Engelska 7, Skrivande, Rätten och samhället eller Journalistik, reklam och information Samhällsvetenskapliga programmet Samhäll och Beteende Till årskurs 2 ska elever välja 100 p språk. Obs! inget i-val ska göras inför årskurs p i-val ligger i årskurs 3. Till årskurs 3 ska elever välja 100 p i-val samt en av följande kurser: Engelska 7, Skrivande, Retorik, Rätten och samhället eller Journalistik, reklam och information Hur valet går till Du kommer att få ett papper av din studiehandledare angående de val du ska göra. Dels kommer det att finnas information om hur mycket du ska välja och dels själva valblanketten där de kurser du kan välja finns med. Följ instruktionen och lämna in till expeditionen senast kl torsdagen den 6 februari. Lämnar du in senare än så kommer vi dels att jaga dig tills du lämnat in och dels kommer dina chanser att få just de val du vill ha att minska eftersom kursgrupperna kan vara fyllda redan. Hur platser fördelas Förtur till platser ges till de åk 3 elever som inte har 2500 p. I övrigt fördelas platserna enligt principen om först till kvarn. Har du redan 2500 p kan du inte räkna med att läsa mer. För att en kurs ska bli av måste tillräckligt många elever välja kursen. Hur många detta är, beror på vilken typ av kurs det är. Meritpoäng Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt betyg (lägst E). Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng. Kurser som krävs för behörighet ger inte meritpoäng. Engelska 7 ger 1.0 meritpoäng. Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng. Moderna språk 4 ger 1 meritpoäng. Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng. Du kan få maximala 1,5 meritpoäng genom godkänt betyg i moderna språk 3 och 4 eller genom moderna språk 4 och 5 om moderna språk 3 krävs för särskild behörighet. Om du har betyg i språk 4 men saknar betyg i språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 meritpoäng utan att läsa moderna språk 5. Matematik. Om behörighetskravet är enbart grundläggande behörighet så ger matematik 2, 3 och 4 vardera 0,5 meritpoäng. Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng vardera. Tre kurser matematik specialisering ger alltså 1,5 meritpoäng. Moderna språk och modersmål Samhällsvetare ska välja 100 p moderna språk även i årskurs 2, andra kan göra det ifall man vill. Du kan se kurserna i uppräkningen över alla kurser på sidan 20. Du kan även läsa ditt modersmål som modernt språk, vilket kan vara ett bra alternativ eftersom man från steg 3 kan få meritpoäng. 4 5

4 De bästa råden från SYV Behöver du en behörighetskurs? Funderar du på att söka en utbildning där kravet till exempel är naturkunskap 2 som du inte läst än? Gå in och läs om olika utbildningar på nätet och se vilka behörighetskrav de ställer. Ska du välja något för att få meritpoäng? Meritpoängen läggs till de poäng du får på dina betyg. Meritpoäng får du för engelska, matematik, modernt språk steg 3 och uppåt. Du kan också läsa ditt modersmål (ex arabiska, persiska, somaliska) som modernt språk och då får du meritpoäng från steg 3. Om kurserna Vad är du intresserad av? Är du taktisk tar du något du har chans att få högt betyg i. Ytterligare information finner du på och på universitetens hemsidor. För att kunna erbjuda ett så brett utbud som möjligt av kurser samarbetar vi med Hvitfeldtska, Polhem, Lindholmens tekniska samt IHGR. Detta ökar chansen att kurserna blir av och leder också till att ni får träffa elever från andra skolor. Det innebär att för vissa kurser måste ni kanske förflytta er till någon av de andra skolorna. Elevintervjuer För att ge er ytterligare tankar valde vi att intervjua två slumpvis utvalda elever kring hur de tänker kring I-valen, meritpoängens betydelse, om de är nöjda med de val de gjort i årskurs två samt om deras framtidsplaner efter gymnasiet spelar någon roll för hur de tänker idag. Jag valde Bild i årskurs 2 eftersom jag ville få ihop en portfolio (ett antal teckningar/alster som man kan visa som arbetsprover red. ant.). Detta då jag vill läsa Textil på Högskolan i Borås. Jag tycker att det har varit ett väldigt bra val. Vi har fått prova på olika grejer och fått hjälp att utvecklas. När det gäller årskurs 3 tänker jag välja matematik 3b och engelska 7 för meritpoängens skull och för bredden. Engelska också för att det är bra och att mycket litteratur på universitetet är på engelska. Matematiken, ja för att det är roligt och för att utbildningen jag vill gå på kräver det. Jennifer Henriksson SA2C Jag vet vad jag ska välja i trean engelska 7. Det är ju ett helt meritpoäng och dessutom är ju engelska roligt. Det är bra att kunna oavsett vad man ska göra sen. När det gäller valet i tvåan har jag inte bestämt mig ännu, men något roligt vill jag att det ska vara. Lowe Smith Jonsson ES1T 6 7

5 Kurserna i bokstavsordning Animation 1, 100 poäng (ANIANI01) Filmens berättarkomponenter och dramaturgi, till exempel tids- och rumsliga förflyttningar och olika former av klippning. Manus och storyboard. Klassisk animation med papper och penna. Stopmotion-tekniker, till exempel cutout och pixilation. Grundläggande hantering av tekniska verktyg för animation, till exempel programvara och fotolistor. Rörelse, rytm och tempo i animation. Fotolistor och tidslinjer. Färg, form och perspektiv. Animation utifrån givna och styrda förutsättningar och förlagor. Orientering om genrer och stilar genom animationshistorien, såväl studioproduktioner som experimentell independentfilm. Etiska frågor, lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och arbetsmiljö som gäller för området. Arkitektur hus, 100 poäng (ARKARK0) Arkitektur- och samhällsbyggnadshistoria, både nationellt och internationellt. Den omgivande miljön och dess arkitektur. Platsens förutsättningar, innefattande även den historiska och estetiska dimensionen, vid planering av nya byggnader. Relevanta lagar och andra bestämmelser, planinstrument och handläggningsprocessen för den byggda miljön. Ritningar, planer och modeller som används i byggplaneringsprocessen. Gestaltning av byggnader. Planering, avgränsning, genomförande och redovisning av arkitekturuppgifter. Tekniker, verktyg och uttryckssätt för att beskriva och gestalta den byggda miljön och ge förslag till förändringar. Digitala ritprogram, till exempel cad (computer aided design). Sambanden mellan form, funktion och teknik. Byggmaterial och hållbara byggtekniska lösningar samt enkel livscykelanalys. Bild, 100 poäng (BILBIL0) Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella fram- ställningar i anslutning till eget bildarbete. 8 9 Begrepp för bildsamtal ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, både enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Planering och produktion av bildarbeten med tydliga mål och öppna uppgifter med konstnärliga intentioner. Hur olika bildgenrer ställer skilda krav på slutresultatet. Skillnader mellan bilder, hur de är konstruerade och hur de framträder, hur sammanhanget påverkar bilden och hur bilder ges olika betydelser i olika sammanhang. Orientering i en mångfald av tvådimensionella tekniker i traditionella material och metoder såväl som i nya tekniker och medier. Uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i några tekniker. Praktiskt bildarbete och konstnärliga kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder, färgteorier och färgsystem, bildspråkliga teorier och modeller samt grundläggande kommunikationsteorier. Hur bilden och bildens uppbyggnad kommunicerar med betraktaren och hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Arbete med att utforma bildspråkliga budskap med tydliga intentioner. Metoder och principer för redovisningar, utställningar och presentationer av färdiga arbeten. Marknadsföring och grafisk formgivning. Metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Analys av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbete. Arbetsmiljö och etiska förhållningssätt samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt. Bild och form 1b, 100 p (BILBIL01b) Betraktande, analys och tolkning av olika typer bilder i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt.

6 Bild och form specialisering, 100 poäng (BILBIL00S) Bilden och bildens element, hur de uttrycker stämningar, betydelser och berättelser i olika genrer, samt hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Bilders sätt att avspegla olika perspektiv, till exempel genus och klass, etnicitet och ålder hos konstnär och betraktare. Planering av bildprojekt och arbete i konstnärliga processer. Undersökande arbete, problemlösning i bild, problematisering i bild. Strömningar i samtidskonst och populärkultur som inspiration till konstnärligt arbete. Fördjupning av uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i två- och tredimensionella bildtekniker, i traditionella material och metoder och i nya tekniker och medier, med syfte att utforma bildspråkliga budskap och konstnärliga gestaltningar. Utställning och presentation av färdiga arbeten. Marknadsföringsaspekter och grafisk formgivning. Kategorisering, analys, tolkning och värdering av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbeten. Etiska frågeställningar och metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Dansorientering, 100 poäng (DASDAO0) Färdighetsträning i en eller flera dansformers sociala eller kulturella sammanhang. Olika danstyper, deras kännetecken och kulturella bakgrund. Dans som uttryck för kulturella värderingar. Kulturella värderingar av dans i olika medier. Begrepp som används när dans delas in i olika typer och som tillämpas inom de olika dansformerna. Design 1, 100 poäng (DESDES01) Produktutveckling utifrån olika aspekter, till exempel målgruppers ekonomiska, ergonomiska, estetiska, funktionella och sociala behov. Design och designerns roll i samhället med fokus på människors olika behov och förutsättningar, till exempel utifrån genus eller funktionshinder. Hur muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer är uppbyggda. Produktion och interaktion. Grundläggande design- och kulturhistoria. Begrepp, stilar och material. Muntlig och skriftlig produktion och interaktion. Introduktion i designprocessens olika delar. Dessa är problemformulering, marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, faktainsamling, idégenerering, skiss, modell- Muntlig och skriftlig framställning inom valt fördjupningsområde. arbete, analys, presentation och utvärdering. Strategier för användning av olika typer av källor. Källor av olika slag i ett designprojekt. Strategier och modern teknik för att medverka i, leda och dokumentera samtal och skriftlig Material och tekniker för två- och tredimensionell visualisering av idéer, till exempel skisser kommunikation i olika medier. och ritningar samt modeller i olika material. Användning av grundläggande stilistiska och retoriska grepp. Modeller för analys och värdering av egna och andras idéer. Bearbetning av språk och struktur i egna och andras framställningar. Förkunskapskrav: Engelska Presentation av idéer med bild, ritning, modell, skrift och tal. Grundläggande projektarbetsmetodik, till exempel projektplan, val av metod och redovisningsform i ett designprojekt. Digitalt skapande, 100 poäng (DIGDIG01) Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. Engelska 7, 100 poäng (ENGENG07) Kommunikationens innehåll. Teoretiska och komplexa ämnesområden. Samhällsfrågor, kulturella, historiska, politiska och sociala förhållanden i delar av världen där engelska används. Reception. Talat språk. Samtida och äldre skönlitteratur och annan fiktion inom olika genrer. Texter av olika slag och med olika syften. Strategier för att överblicka och strukturera information i större textmängder eller längre sekvenser av talat språk. Strategier för att dra slutsatser om talat språk och texter.

7 Ensemble 1, 100 poäng (MUSENS01) Grundläggande ensemblemusicerande och repertoarkännedom. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik. Konstnärlighet och genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp, repetitionsmetodik. Instrument och deras karaktär och grundläggande egenskaper. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation. Grundläggande arbetsmiljöaspekter på musicerande. Entreprenörskap, 100 poäng (ENTENR0) Entreprenörskapets betydelse. Idéutvecklingsprocesser. Grundläggande projektmetodik. Grundläggande mötesteknik och dokumentation. Ledarskap och grupprocesser. Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde. Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation. Finansieringsformer, ekonomisk planering, dokumentation och uppföljning. Filosofi 1, 50 poäng (FIOFIO01) Existens och vetande. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Värdefilosofi. Nutida filosofiska riktningar. Språkfilosofi. Filosofi 2, 50 poäng (FIOFIO02) Klassiska frågor inom verklighetsuppfattningar och kunskapsteori. Vetenskapsteoretiska frågor och problem. Värdefilosofisk fördjupning. Samhällsfilosofisk fördjupning. Grundläggande redskap för logisk analys. Fördjupning i vald filosofisk fråga. Förkunskapskrav: Filosofi 1 Form, 100 poäng (BILFOM0) Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av två- och tredimensionell form. Begrepp för samtal om form och formgivning i olika genrer och ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder. Diskussioner och värderingsövningar om eget och andras arbete. Arbete med skulptur- och formgivningsprocesser och metoder för idéproduktion. Problemlösning i form. Dokumentation, till exempel med portföljmetoden, för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser. Produktion av form i två- och tredimensionella tekniker med nya och traditionella material, metoder och medier. Användningsområden och egenskaper hos olika material och tekniker. Formspråk, material, volym, färg och ytstruktur i relation till det färdiga formuttrycket. Uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i några tekniker. Formens användningsområden och kommunikation, lokalt och globalt. Planering och produktion av formprojekt som kan ha såväl tydliga mål som öppnare intentioner. Exponering och utställning av form, marknadsföringsaspekter, grafisk formgivning och värdering av presentationen. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och arbetsmiljö. Fotografisk bild 1, 100 poäng (FOTFOT01) Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet.

8 Film- och tv-kunskap, 100 poäng (KOSFIL0) Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier. Hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom film- och tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman. Filmproduktion, 100 poäng (FILFIL0) Produktionsplanering och budgetering med betoning på fiktiva produktioner samt olika filmstöd. Hur det går till att besätta roller och reka platser. Inspelning av bild och ljud samt ljussättning med betoning på fiktion. Hur arbetsprover kan utformas. Olika inspelningstekniker, till exempel kran, räls och steadycam. Digital efterbearbetning och specialeffekter, till exempel färgkorrigering, compositing och ljudmix. Publicering på olika distributionsplattformar, bildformat och bildupplösningar med betoning på fiktion. Manusarbete och dramaturgisk bearbetning till bildmanus med betoning på gestaltade fiktiva produktioner. Berättarkomponenter som scenografi, kostym och smink. Regi. Samverkan mellan olika yrkesroller i samband med inspelning av fiktion. Innehåll, form, teknik och målgrupp i gestaltande produktioner ur ett estetiskt och etiskt perspektiv. Avtal och kontrakt samt bestämmelser och överenskommelser med betoning på fiktion. Företagsekonomi 1, 100 poäng (FÖRFÖR01) Företagens roll och villkor i samhället. Olika typer av företag och företagsformer. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. Grafisk illustration (GRAGRI0) Funktioner inom det grafiska illustrationsområdet. Manuella illustrationstekniker för fortsatt bearbetning i digitala miljöer, till exempel akvarell, kroki och kalligrafi. Skissteknik, skissmaterial, snabbskissning och skisstilar samt skillnaden mellan skissning och illustrering. Begreppen idéhöjd, kongenialitet, kontext och målgrupp i illustrationssammanhang. Analys av begreppen med bild- och kommunikationsteorier, till exempel semiotik, bildretorik och grafisk funktionsanalys. Digitaliseringsmetoder för illustrationsprogram, till exempel digitalkamera och skanner, och användning av dessa metoder på original gjorda med manuella illustrationstekniker. Illustrationsprogram. Fördelar och nackdelar, skillnader mellan vektor- och pixelgrafik, programkännedom och illustrationsstilar. Relevant fackspråk inom illustration, typografi, färglära och digitaliseringsmetodik. Idrott och hälsa 2, 100 poäng (IDRIDR02) Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.

9 Internationella relationer, 100 poäng (SAMINR0) Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området. Journalistik, reklam och information, 100 poäng (MEEJOU01) Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg. Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp. Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam. Kultur- och idéhistoria, 100 poäng (KOSKUL0) Huvuddragen i kultur- och idéhistorien med tyngdpunkt i den västerländska utvecklingen och i de föreställningar och konstnärliga uttryck som pekar mot nutid. Kulturuttryck från olika epoker och kultursfärer. Samband mellan kulturuttryck, tankeströmningar och samhällsförändringar under olika kulturella epoker. Den nutida indelningen av kultur- och idéhistorien i epoker, vad som kännetecknar dem och problematisering av periodiseringar. Väsentliga aspekter på det estetiska tänkandets historia och olika avgränsningar av begreppet kultur liksom olika föreställningar om finkultur respektive populärkultur genom intar, vilka frågor man ställer och hur man kan argumentera dels för olika tolkningar, dels för värdering av skönlitteratur. historien. Teknikutvecklingens påverkan på konstnärliga uttrycksmedel. Fördjupad tolkning av skönlitterära verk med utgångspunkt i ett perspektiv som eleverna väljer, till exempel postkolonialt, feministiskt eller komparativt perspektiv Villkoren för konstnärlig verksamhet, hur de skiftat över tid och i olika miljöer samt vilken roll genus och annan grupptillhörighet har spelat i sammanhanget. Konstens och kulturens förhållande till makt och överhet inkluderande allt från propaganda till kritiskt ifrågasättande. Samtal om, samt analys och tolkning av, konstverk och andra kulturella uttryck med hjälp av relevanta begrepp, metoder och teorier. Ledarskap och organisation, 100 poäng (LEDLED0) Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. Grupprocesser, grupputveckling och konflikthantering. Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet. Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär. Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. Litteratur, 100 poäng (SVELIT0) Centrala skönlitterära verk författade av såväl kvinnor som män och tongivande författare från olika epoker, från olika kulturer och från olika delar av världen. Sambandet mellan skönlitteraturen och andra konstarter, det vill säga hur författare och verk har påverkats av sitt samhälle, sin kultur och av rådande estetiska ideal samt hur författare och verk har påverkat den samhälleliga och estetiska utvecklingen. Den konstnärliga friheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Litteraturvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera skönlitteratur. Skönlitterära texters betydelsebärande skikt, innehållsmässiga såväl som formmässiga: tematik, motiv, metaforik, symbolik, rytm, meter och andra litterära verkningsmedel och sätt att gestalta. Analys och tolkning av roman, novell, lyrik och dramatik. Jämförande analys av hur olika teman, till exempel familjen, döden, krig och naturen, har skildrats på olika sätt till exempel i skönlitterära verk från olika tider och kulturer eller i olika genrer. Olika grunder för tolkning och värdering av skönlitteratur, det vill säga vilka perspektiv man

10 Matematik 2b, 100 poäng (MATMAT02b) Taluppfattning, aritmetik och algebra. Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter. Begreppet logaritm i samband med lösning av exponentialekvationer. Metoder för beräkningar vid budgetering. Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska begrepp. Begreppet linjärt ekvationssystem. Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning. Utvidgning av talområdet genom introduktion av begreppet komplext tal i samband med lösning av andragradsekvationer. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa exponential- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem. Geometri Användning av grundläggande klassiska satser i geometri om likformighet, kongruens och vinklar. Samband och förändring Egenskaper hos andragradsfunktioner. Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, med och utan digitala verktyg. Sannolikhet och statistik Statistiska metoder för rapportering av observationer och mätdata från undersökningar, inklusive regressionsanalys. Orientering och resonemang kring korrelation och kausalitet. Metoder för beräkning av olika lägesmått och spridningsmått inklusive standardavvikelse. Egenskaper hos normalfördelat material. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Förkunskapskrav: Matematik 1b Matematik 3b, 100 poäng (MATMAT03b) Algebra Begreppen polynom och rationella uttryck samt generalisering av aritmetikens lagar till hantering av dessa begrepp. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa polynomekvationer av högre grad. Samband och förändring Användning av begreppet geometrisk summa samt linjär optimering. Orientering kring kontinuerlig och diskret funktion samt begreppet gränsvärde. Egenskaper hos polynomfunktioner av högre grad. Begreppen sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion. Härledning och användning av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av funktioner. Introduktion av talet e och dess egenskaper. Algebraiska och grafiska metoder för bestämning av derivatans värde för en funktion. Algebraiska och grafiska metoder för lösning av extremvärdesproblem. Samband mellan en funktions graf och funktionens första- och andraderivata. Begreppen primitiv funktion och bestämd integral samt sambandet mellan integral och derivata. Bestämning av enkla integraler i tillämpningar som är relevanta för karaktärsämnena. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Förkunskapskrav: Matematik 2b Mental träning, 100 poäng (HÄLMEN0) Psykologiska faktorer i relation till prestation. Olika stressorer i vardagen. Teoretiska modeller för stresshantering. Aktuell forskning inom området. Motivation och målfokusering. Mentala avslappnings- och träningsmetoder, till exempel mindfulness. Pedagogiska modeller för instruktion och handledning.

11 Naturkunskap 2, 100 poäng (NAKNAK02) Universums utveckling. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Människokroppens organ och organsystem. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Naturvetenskapliga arbetsmetoder. Naturvetenskapligt förhållningssätt. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Förkunskapskrav: Naturkunskap 1 Moderna språk 100 poäng (MODXXX0X) Samtliga kurser innehåller tre delar. Kommunikationens innehåll, reception och produktion och interaktion Kinesiska 1, 2, 3 Franska 1, 2, 3, 4, 5 Tyska 1, 2, 3, 4, 5 Italienska 1, 2, 3 Japanska 1, 2, 3 Spanska 1, 2, 3, 4, 5 Hemspråk som modernt språk 1,2, 3, 4, 5 Förkunskapskrav: steget under vid steg 2, 3, 4, 5 Naturkunskap 2, 100 poäng (NAKNAK02) Universums utveckling. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Människokroppens organ och organsystem. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Naturvetenskapliga arbetsmetoder. Naturvetenskapligt förhållningssätt Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Förkunskapskrav: Naturkunskap 1 Psykologi 1, 50 poäng (PSKPSY01) Psykologins historiska framväxt. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Psykologi 2a, 50 poäng (PSKPSY02a) Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Förkunskapskrav: Psykologi 1 Religionskunskap 2, 50 poäng (RELREL02) Nyreligiösa rörelser och strömningar. Privatreligiositet. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Etiska begrepp, teorier och modeller. Förkunskapskrav: Religionskunskap 1

12 Retorik, 100 poäng (SVERET0) Muntlig framställning av olika slag och med olika syften. Aktivt lyssnande samt konsten att ge respons på ett konstruktivt sätt. Retorikens praktiska och teoretiska användningsområden. Den retoriska arbetsprocessens delar. Analys av muntlig framställning i olika medier och nedtecknade tal. Grundläggande retoriska begrepp. Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur. Rätten och samhället, 100 poäng (JURRÄT0) Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt: Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier. Processrätt: regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar. Samhällskunskap 2, 100 poäng (SAMSAM02) Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Förkunskapskrav: Samhällskunskap 1 Scenisk gestaltning 1, 100 poäng (TEASCE01) Kroppen och rösten som medel för att utrycka sig på scenen samt träning i att använda kropp och röst i sceniska sammanhang. Träning i att använda teaterns andra uttrycksområden, till exempel scenografi, kostym, mask, ljus och ljud Den sceniska berättelsens uppbyggnad med till exempel handling, karaktärer, tid och rum. Samspel mellan berättelse, berättare och rum i syfte att skapa en enhetlig gestaltning. Samverkan mellan ett av teaterns uttrycksområden och ett eller flera andra uttrycksområden. Träning i att medvetet förmedla tankar, känslor och åsikter till en publik. Teatern som kollektiv konstart med fokus på individuell kreativitet och samspel i grupp. Reflektion över det egna skapandet, både individuellt och i grupp. Analys och tolkning av sceniska gestaltningar. Begrepp för analys av form och innehåll i scenisk gestaltning. Skrivande, 100 poäng (SVESKR0) Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, det vill säga hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet.

13 24 Viktiga datum Senast kl torsdag 6 februari ska du lämna in lappen om val till expedition. De elever som lämnar in sina blanketter efter detta datum kommer att hamna i en annan grupp än de som lämnar in i tid, där de som lämnat in i tid får företräde till kurserna. Efter detta kommer expeditionspersonalen att skapa kursgruppslistor. Rektorerna kommer sedan att bedöma vilka kurser som har tillräckligt många elever för att starta. Detta arbete kommer att ske i samråd med Hvitfeldtska, Polhem, IHGR och Lindholmen för att möjliggöra ett större underlag för kurser. Senast vecka 12 (mitten av mars) kommer du att få besked kring kurser. Kontaktuppgifter Rektorer Sanna Ingelstam-Duregård sanna.ingelstam-duregard@educ.goteborg.se SYV Lena Tavér lena.taver@educ.goteborg.se Kristina Bergman Alme kristina.bergman.alme@educ.goteborg.se Göteborgs Stad Grafiska gruppen Tryck: Utskriftsoriginal Foto: Kristina Bergman Alme, Peter Svenson, colorbox.com mostphotos.com Januari 2014