Plats och tid: Skutan, Strömsvik Valdemarsvik, , 08:15:00 - ca 14:00 08:15

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 (2) Plats och tid: Skutan, Strömsvik Valdemarsvik, , 08:15:00 - ca 14:00 Upprop Val av protokollsjusterare Nr Ärende Föredragande och ca tid 1 Information a) Region Östergötland 08:15 b) Direktionen RTÖG c) Rapport från Integrationsrådet d) Rapport från de kommunala råden e) Rapport från förra företagsbesöket (inget besök förra KS) f) Samarbete mellan socialförvaltningen och elevhälsan gällande barn och unga g) Motverka fördomar och främlingsfientlighet h) Sammanställning av synpunkter förskolelokaler Therese Hagström Louise Skymnevik 08:30 Victoria Ackermo 09:00 Monika Hallberg 09:15 i) Övrig information 2 Mål och Budget Sven Stengard 09:30 3 Val av kvalificerad revisor till Sven Stengard förvaltade stiftelser 4 Uppföljning av ekonomi- IFO Marie Schmid 10:00 5 Avgifter äldreomsorg 2018 Marie Schmid 6 Avgifter och ersättningar vid Marie Schmid insatser enligt LSS Avgifter serveringstillstånd och Marie Schmid tillsyn enligt alkohollagen Förstudie fastighet Marie Schmid Vammarhöjden 9 Överenskommelse om trygg Marie Schmid och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 (2) 10 Översiktsplan för Valdemarsviks kommun Erica Ekblom 11:00 Bilaga skickas separat 11 Indexuppräkning av taxa inom Karolina Hedlund 11:15 miljö- och hälsoskyddskontorets verksamhetsområde 12 Ändring av detaljplan Aline Eriksson 11:30 (Fyruddens hamn) P Detaljplan för Kättilö 1:34 Aline Eriksson Tillhör PLAN Länsplan för regional Kristina Hörnqvist 11:45 transportinfrastruktur Östergötlands län (Länstransportplan ) 15 Färdtjänst i annan kommun Kristina Hörnqvist 16 Remiss - Nationell plan för Monika Hallberg transportsystem Åbäcksnäs 1:27 m fl, Anslutning Claes Boman 13:00 till det kommunala avloppsnätet 18 Gusum 8:1, Tillfälliga förskolelokaler i Gusum Martine Christensen Odenhall 13:15 19 Motion - Ställplats för husbilar hela året. 20 Remiss - Bredbandstrategi för Östergötland Sammanträdestider för 2018 Eva Köpberg 22 Sammanträdestider för 2018 Pensionärs- och handikappråd 23 Valärenden 2017 Avsägelse SMU 24 Delegationsbeslut 25 Meddelanden 26 Frågor Det blir inget företagsbesök denna gång. Erland Olauson (S) Ordförande Eva Köpberg Sekreterare

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (1) Nämnd Information a) Region Östergötland b) Direktionen RTÖG c) Rapport från Integrationsrådet d) Rapport från de kommunala råden e) Rapport från förra företagsbesöket (inget besök förra KS) f) Samarbete mellan socialförvaltningen och elevhälsan gällande barn och unga g) Motverka fördomar och främlingsfientlighet h) Övrig information Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Justerare

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (1) Nämnd Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (2) KS-SA Mål och Budget Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Åtagande fastställs och resurser fördelas per sektor enligt nedan: 1. Skattesatsen behålls oförändrad och fastställs till 22:48 kronor per skattekrona. 2. Ramarna för respektive nämnd fastställs för 2018 enligt följande, tkr: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnd Överförmyndare Revisionen 660 Politisk organisation Valnämnd Exklusive löneökningskostnader för den befintliga organisationen på den skattefinansierade verksamheten och kapitalkostnadsökningar på densamma. 4. I kommunstyrelsens ram ingår tkr avseende kommunstyrelsens oförutsedda behov. 5. Till investeringar upptas ett anslag på tkr för Nyutlåning eller alternativt ägartillskott till de kommunala bolagen budgeteras till tkr för För finansiering av budgetförslaget får nyupplåning ske med tkr Inriktningsmål fastställs. 9. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning fastställs. 10. Mål & Budget godkänns i övrigt. Justerare

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (2) KS-SA Ärendebeskrivning Budgetberedningens förslag till Mål & Budget för åren överlämnas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skrivelse med förslag till budget från Avdelning Service och Administration. _ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige, akten Justerare

7 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SA (2) Tjänsteställe/Handläggare Avdelning Service och Administration Sven Stengard Mottagare Kommunstyrelsen Mål och Budget Förslag till beslut i kommunfullmäktige Skattesatsen behålls oförändrad och fastställs till 22:48 kronor per skattekrona. Ramarna för respektive nämnd fastställs för 2018 enligt följande, tkr: Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnd Överförmyndaren Revisionen 660 Politisk organisation Valnämnd 100 Exklusive löneökningskostnader för den befintliga organisationen på den skattefinansierade verksamheten och kapitalkostnadsökningar på densamma. I kommunstyrelsens ram ingår tkr avseende kommunstyrelsens oförutsedda behov. Till investeringar upptas ett anslag på tkr för 2018 Nyutlåning eller alternativt ägartillskott till de kommunala bolagen budgeteras till tkr för För finansiering av budgetförslaget får nyupplåning ske med tkr Inriktningsmål fastställs. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning fastställs. Mål & Budget godkänns i övrigt. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut fastställa åtagande och fördelade resurser per sektor.

8 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SA (2) Ärendebeskrivning Budgetberedningens förslag till Mål & Budget för åren överlämnas till kommunstyrelsen. VALDEMARSVIKS KOMMUN Sven Stengard Ekonomichef Beslutet skickas till <Här skrivs till vem beslutet ska skickas>

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (3) KS-SA Val av kvalificerad revisor till förvaltade stiftelser Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

10 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SA (1) Tjänsteställe/Handläggare Avdelning Service och Administration David Gudjonsson Mottagare Kommunstyrelsen Val av kvalificerad revisor till förvaltade stiftelser Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utser den auktoriserade revisorn Susanne Lindberg (Ernst & Young) till kvalificerad revisor för de av kommunen förvaltade stiftelser där stiftelselagen fordrar en kvalificerad revisor samt revisor till de övriga stiftelserna. Ärendebeskrivning Den av kommunstyrelsen utsedda revisorn Lars Rydvall för kommunens förvaltade stiftelser har avgått men pension. Därför måste en ny kvalificerad revisor utses. Alla stiftelserna uppfyller inte lagens krav för att en kvalificerad revisor ska utses men praxis i kommunen har varit att samtliga stiftelser har granskats av den kvalificerade revisorn. Alternativt hade varit att lekmannarevisorer utförde granskningen på de mindre stiftelserna. VALDEMARSVIKS KOMMUN David Gudjonsson Ekonom Sven Stengard Ekonomichef Beslutet skickas till <Här skrivs till vem beslutet ska skickas>

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (4) KS-SOC Uppföljning av ekonomi- IFO Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 30 KS-SOC Ekonomi IFO Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beslutar att se över ärendehanteringen utifrån en effektivare modell för myndighetsutövning som syftar till att minska placeringskostnaderna. Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts beslut 1. Tjänsteskrivelse kompletteras med nedanstående tillägg. Ärendebeskrivning Beskrivning av verksamhet IFO utifrån ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv genom ett nuläge och ett framtidsperspektiv. Kommunens individ och familjeomsorg arbetar i enlighet med flera lagstiftningar utifrån grund i socialtjänstlagen och kommunens socialtjänstansvar. Under 2016 genomfördes omorganisation där förändringar kring personalsammansättning infördes. Beskrivning kring hur dagsläge inom IFO gällande placeringar och personalsituation ser ut. Uppföljning sker enligt uppdrag från kommunstyrelsen. Tillägg enligt nedan finns i bifogad skrivelse med beslutsförslag Förslag och yttranden Bertil Eklund (NB) föreslår att man får en redovisning som skiljer på kostnader för inhyrd personal och vad själva placeringen kostar. Ordförande Ulla Wallering Fall (S) föreslår att ett tillägg till materialet sker som anger kostnader försörjningsstöd för Ordförande Ulla Wallering Fall (S) föreslår att ett tillägg görs som beskriver åtgärderna för en mer effektiv modell samt hur man ska arbeta i framtiden. Per Hollertz (M) tillstyrker förslaget. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare

13 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg KS-SO Marie Schmid Mottagare Kommunstyrelsens stöd och omsorgsutskott Uppföljning av ekonomi - IFO 1. Kommunstyrelsen beslutar att se över ärendehanteringen utifrån en effektivare modell för myndighetsutövning som syftar till att minska placeringskostnaderna. Ärendebeskrivning Verksamhet Individ och familjeomsorgen Placeringskostnader Barn familjehem och institution Vuxen LVM och SoL EKB HVB och konsulentstödda Barn och unga Under 2016 så var den totala kostnaden för familjehem 8,564 miljoner varav 1,6 miljoner var köp av konsulentstödd verksamhet inom ramen för familjehemsvård. Under samma år så köpte IFO platser på HVB/institution vilket gav en total kostnad på 5,166 miljoner kronor. Innevarande år så ligger utfallet för familjehemsvården på en kostnad av 4,488 miljoner och beräknad prognos för familjehemsvården är 6,732 miljoner för Den konsulentstödda verksamheten låg på utfall 1,7 miljoner med beräknad prognos 2,5 miljoner för Detta ger en total prognos för familjehemsvård 2017 på 9,282 miljoner. Vad gäller HVB/institutions-placeringar innevarande år så ligger utfallet på 3,7 miljoner och beräknad prognos för 2017 är 5,5 miljoner. Vuxen Under 2016 uppgick IFOs placeringar inom vuxengruppen till 1,082 miljoner. Inom ramen för dessa finns de placeringar som sker inom lagrum LVM men även frivilliga placeringar utifrån SoL. Vid LVM köps platser på SiS-hem, det vill säga statens institutionsstyrelse. Under 2017 så ligger utfallet för placeringar på 2,081 miljoner och beräknad prognos är 3,100 miljoner.

14 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag EKB Under 2016 så köpte IFO externa platser inom såväl HVB/institution, som inom ramen för familjehemsvård hos konsulentstödda familjehem. Totala kostnader under 2016 var 14,975 miljoner. Ersättningar utgick med 14,035 miljoner. Innevarande år så har vi ett utfall på 8,340 miljoner vid Prognos beräknas 2017 till 12,5 miljoner. 5,990 miljoner har utgått i ersättning Totala beräknade intäkter 2017 är 10,3 miljoner Barnplaceringar: I dagsläget har vi tre placeringar på HVB. Två enligt LVU samt en enligt SoL. LVU-placeringar samt frivillig vård enligt SoL: Under 2016 så vårdades 11 barn enligt LVU och 2015 var samma grund för vård 15 barn. Vad gäller frivillig vård på HVB så fanns det 2016 fem barn som vårdades på olika HVB och 2015 låg denna siffra på två barn. Vuxen: Två pågående skyddsärenden där vi även har barn placerade tillsammans med utsatt individ utifrån våld i nära relationer. Placeringar inom ramen för missbruk. Under 2017 har vi haft tre LVM varav ett pågår vid dags dato. Utifrån socialtjänstlagen så har vi haft fem ärenden med placering institution där tre placeringar är pågående vid dags dato. Försörjningsstöd Två handläggare arbetar i dagsläget med att hantera de ansökningar kring ekonomiskt bistånd som inkommer till IFO. Kostnad ekonomiskt bistånd , ,137. Prognos ,206 Personalkostnader Enheter: Barn och unga 1:e socialsekreterare, utredare och uppföljare inklusive handläggning ensamkommande barn, familjehemssekreterare, familjerättssekreterare Socialt och ekonomiskt stöd 1:e socialsekreterare, ekonomiska handläggare, missbrukshandläggare, biståndshandläggare, LSShandläggare. Råd och stöd 1:e behandlingssekreterare, socionom, familjebehandlare, behandlingsassistent missbruk.

15 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag Administrativ handläggare Antal medarbetare: 24 Inhyrd personal i verksamheten - Biståndshandläggare/LSS-handläggare. Under 2016 och fram till sommaren 2017 stärktes biståndshandläggargruppen upp med handläggare i syfte att hantera arbetsbelastning som kommit av sjukskriven medarbetare. Hösten 2017 har inhyrd personal inom samma grupp arbetat men utifrån grund LSS då medarbetare har planerad sjukskrivning. - Barn och unga. Hösten 2015 arbetade inhyrd personal inom myndighetshandläggning som avslutade sitt uppdrag innan årsskiftet. - I början av 2016 hyrdes personal in för att klara arbetsbelastning kring barnutredning då IFO hade stora svårigheter i och med ökat antal ärenden kring målgruppen ensamkommande barn. Denna person avslutade uppdraget under senvår samma år. Sommaren 2016 anlitades arbetsledare från konsultfirma utifrån vakanser och för införandet av 1:e socialsekreterartjänster utifrån omorganisation. Denna person avslutade i september samma år efter att rekrytering skett. - Vuxen. Ingen inhyrd personal under Övrigt anlitade inhyrd personal - Arbetsledare utifrån ovan nämnda omorganisation och införandet av 1:e socialsekreterare i enheten för socialt och ekonomiskt stöd. Avslutades efter att rekrytering skett. Kostnad inhyrd personal ,813 miljoner ,679 miljoner. Prognos 2017 plus 540 Då kostnad för att hyra in personal är jämförelsevis dyrt strävar vi mot att skapa förutsättningar för arbetsmiljö där vi har framgång i att rekrytera. Kostnad helår för inhyrd personal med exempel från ovan är cirka 1,6 miljoner vilket kan ställas mot ordinarie personalkostnad på årsbasis på 532. Nuläge IFO har under 2017 haft liknande svårigheter med att rekrytera socialsekreterare till socialtjänst som flertalet kommuner i Sverige just nu har. Rekryteringar som inte innehar socionomexamen kommer att behöva komplettera delar för att möta upp socialstyrelsens krav. Detta handlar i dagsläget om två individer. Gemensam satsning i länet kring en gemensam yrkesintroduktion för socionomer är under utveckling som ett led i att stärka socialsekreterare i deras yrkesroll. Svårigheter

16 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag finns att rekrytera familjehem och samverkan med närliggande kommuner inom ramen för det tidigare VÅKS-projektet sker. Krav på hantering av ärenden utifrån lag gör att kompetensutveckling är en viktig del i även det vardagliga arbetet. En stor omställning både vad gäller handläggning och påverkan ur ett ekonomiskt perspektiv är det nya ersättningssystem som började gälla och bakgrunden i regeringens promemoria daterad som visar på bakgrund till förändringarna och som ställer högre krav på handläggning av ärenden. Ärenden inom ramen för tvångslagstiftning är oftast komplexa och kräver även att samverkan med många övriga aktörer fungerar där socialtjänst blir samordnande i sin funktion av myndighetsutövning vilket ställer krav på handläggare. Översikt kring antal anmälningar och utredningar inom IFO Barn Antal anmälningar år år Antal utredningar Utredningar barn och unga Vuxen/missbruk Antal anmälningar vuxen st st st. Förbättringar/framtid Individ och familjeomsorgen har flera delar som under både snar framtid men som även på sikt är av vikt att utveckling sker inom. Lagkrav på arbetet inom alla delar inom såväl myndighetshandläggning som utförarverksamhet gör att utveckling sker och bör ske i samverkan med andra delar inom kommunen men även i andra delar såväl regionalt som nationellt. Vidareutveckling av kvalitets- och ledningssystem är en del i ett verksamhetsutvecklingsarbete där processer och rutiner kring det dagliga arbetet blir tydliggjorda. Tydligare kontroller för hur myndighetsarbete sker utifrån lag i och med stödfunktioner med operativt ansvar.

17 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag De svårigheter som finns i att skapa en stabilitet i arbetet på socialtjänst utifrån det många gånger mentalt tuffa arbetet, vilket påverkar kontinuiteten i arbetsgrupperna, gör att det finns utmaningar både nu och framöver i syfte att skapa en stabil personalgrupp. Arbetsmiljö för socialsekreterare diskuteras nationellt och exempelvis ovan nämnda gemensamma yrkesintroduktion är en del i att skapa förutsättningar för ett lärande i yrket. En hög arbetsbelastning, vilket ofta är fallet inom socialtjänsten, är de förutsättningarna som socialsekreterare arbetar utifrån och som ställer stora krav på kompetens inom utredningsförfarandet och där fokus utifrån BBiC ligger. För att kunna arbeta på ett tidseffektivt sätt och samtidigt få bra beslutsunderlag baserade på kompetenta bedömningar så är det utifrån ovanstående som ytterligare fokus bör riktas så att socialtjänsten kan hantera den ärendemängd som finns och den belastning som ett arbete inom ramen för socialtjänst ger. Under 2018 kommer PYC som metod att införas och fokus i det förebyggande arbetet kommer att ligga i strukturer kring föräldrastöd på olika nivåer utifrån samverkan med exempelvis skola. Samarbete mellan myndighet och utförarverksamhet stärks i processer och i detta arbete med hemmaplanslösningar. Delar som är av vikt även för det arbete IFO gör både utifrån åtgärdande och förebyggande kan ske i samverkan med bland annat vår folkhälsoutvecklare och den samverkansgrupp där aktörer inom och utanför kommunen deltar i dagsläget och representeras av bland annat polis och fritid. Framåt så är en fungerande familjecentral en arena där förebyggande arbete kan ske i syfte att arbeta utifrån tidiga insatser tidigt i livet. Samverkan är en del i att framgångsrikt kunna arbeta både förebyggande och åtgärdande och bland annat skolan är en del i denna samverkan. Övergripande så är även vår del i samordningsförbundet och även den koppling till arbetsmarknaden genom sektor BUA som vi har, en del i att arbeta för att få en länk till sysselsättning och arbete utifrån bland annat försörjningsstöd. Såväl extern som intern samverkan är en del i att arbeta effektivt och rättssäkert kring individer tillsammans med bra utredningsunderlag. VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid Sektorchef Beslutet skickas till

18 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-SOC (6) Skrivelse med beslutsförslag Sektorschef Ekonomichef Akten

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (5) KS-VO Avgifter äldreomsorg 2018 Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 31 KS-VO Avgifter äldreomsorg 2018 Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige antar avgifter för äldreomsorg Ärendebeskrivning De årliga förändringarna i taxesystemet styrs dels av förändringar i prisbasbeloppet och dels av konsumentverkets årliga konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet för år 2018 är fastställt till kr och höjs därmed med 700 kr jämfört med Förändringar i taxesystemet föreslås gälla från och med Förändringar om avgifter inom hemtjänst, matkostnad, trygghetslarm, minimibelopp, korttidsvistelse, korttidsvistelse samt hemsjukvård finns i skrivelse med beslutsförslag. Hyror särskilt boende Hyror i särskilt boende revideras årligen utifrån KPI (konsumentprisindex) för oktober månad. Hyror för 2018 har därför inte fastställts men kommer att justeras efter KPI. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag Avgifter för äldreomsorg 2018 _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare

21 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg KS-SO Anna-Lena Udenius Mottagare Stöd- och omsorgsutskottet Avgifter äldreomsorg 2018 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar avgifter för äldreomsorg Ärendebeskrivning De årliga förändringarna i taxesystemet styrs dels av förändringar i prisbasbeloppet och dels av konsumentverkets årliga konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet för år 2018 är fastställt till kr och höjs därmed med 700 kr jämfört med Följande förändringar i taxesystemet förslås gälla från och med : Hemtjänst* Förändring Nivå Nivå Nivå är det så kallade högkostnadsskyddet som, enligt riktlinjer från Socialstyrelsen, uppgår till högst en tolftedel av 0,5392 gånger brisbasbeloppet. Matkostnad** Förändring Dygnsportion 119,40 121,80 2,40 Lunch matdistribution 54,90 56,00 1,10 Dessert 14,00 14,30 0,30 Lunch dagverksamhet 82,40 84,00 1,60 Matkostnaden kan komma att justeras, när kostenheten fastställt sina priser för Trygghetslarm* Förändring Minimibelopp* Förändring Ensamstående Makar/sambor Särskilt boende

22 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag * Avgift per månad ** Avgift per dag Minimibeloppet som gäller för ensamboende ska utgöra lägst en tolftedel av 1,3456 gånger prisbasbeloppet för sammanlevande makar och sambor ska utgöra en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. Korttidsvistelse** Förändring Dygnsportioner mat 119,40 121,80 2,40 Förslaget är att avgiften för service/omvårdnad 2018 förändras jämfört med Avgiften beräknas till en trettiondel av 2044, det vill säga 68 kr per dygn. Brukaren betalar för den tid man han/hon vistas på korttidsboendet. Hemsjukvård Förändring Besök Hemsjukvård debiteras per besök dock max 400 kr per månad. Hyror särskilt boende Hyror i särskilt boende revideras årligen utifrån KPI (konsumentprisindex) för oktober månad. Hyror för 2018 har därför inte fastställts men kommer att justeras efter KPI. Beslutsunderlag Avgifter för äldreomsorg 2018 VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid sektorchef Beslutet skickas till KF Avgiftshandläggare Förvaltningsekonom Sektorchef samt enhetschefer

23 Sektor Stöd och Omsorg Avgifter inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen 2001: sida 1

24 Inledning Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning finns i 8 kap. 2 Socialtjänstlagen (SoL). Kommunen får ta ut skäliga avgifter bland annat för hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende och för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överskrida kommunens självkostnader. Kommunfullmäktige beslutar om avgiftstaxa. Högkostnadsskydd Med syfte att säkerställa att den enskilde skyddas mot alltför höga avgifter finns ett högkostnadsskydd. Avgifter Avgiftens storlek beror på vilka insatser som är beviljade samt vilket avgiftsutrymme den enskilde har. Avgiftsutrymmet beräknas utifrån inkomst, förbehållsbelopp och boendekostnad. Avgiftsutrymmet beräknas utifrån den inkomst den enskilde kan antas ha per månad under det närmaste året. Kommunens beslut om avgift för den enskilde kan överklagas till förvaltningsdomstol (16 kap. 3 SoL). Förbehållsbelopp och minimibelopp Med förbehållsbelopp menas det belopp som den enskilde skall ha rätt att behålla av sina egna medel innan avgift får tas ut. Förbehållsbeloppet beräknas utifrån ett lagstadgat schablonbelopp s k minimibelopp för detta. I minimibeloppet ska normala kostnader för t ex mat, mediciner, telefon, kläder ingå. Den enskilde ska utöver detta belopp också förbehållas medel för sin bostadskostnad. När avgifter fastställs ska kommunen försäkra sig om att den enskildes make, maka eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Minimibeloppet för normala levnadskostnader ska räcka till kostnader för: Livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, media (dagstidning, telefoni, radio- och TVavgift mm), hemförsäkring, hemutrustning, förbrukningsvaror, hushållsel, resor, hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel. Minibelopp som den enskilde har rätt att förbehålla sig varierar beroende på om han/hon är ensamstående, har make/maka eller sambo. För makar/sambo, som ej är sammanboende då den ena av makarna bor i särskilt boende ska den sammanlagda inkomsten delas med två om den som bor på särskilt boende har den högsta inkomsten. Om den som bor på särskilt boende har den lägsta inkomsten är det den som räknas. Om den enskilde har högre kostnader som inte ryms inom minimibeloppet kan kommunen besluta om en högre nivå. I särskilda fall kan kommunen också bestämma ett minimibelopp till en lägre nivå. Detta gäller t ex om det finns kostnader som ingår i beräknad avgift. Inkomst Det är den aktuella inkomsten som ligger till grund för beräkning. Vissa uppgifter om sida 2

25 inkomster inhämtas via avgiftssystemet från Försäkringskassan (pensionsmyndigheten) och Skatteverket. Övriga inkomstuppgifter inhämtas från den enskilde efter bistånd beviljats. Därefter inhämtas inkomstuppgifter en gång per år eller vid behov. Om den enskilde inte inkommer med underlag för att kunna beräkna avgiften tas full avgift ut. Kommunen kan beräkna bostadstillägg och bostadsbidrag vid inkomstberäkningen oavsett om den enskilde söker sådant bidrag eller ej. Bostadskostnad Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt de schablonregler som tillämpas av Försäkringskassan eller pensionsmyndigheten vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer (BTP) Bruttoinkomst - samtliga skatter och avgifter = Nettoinkomst Beräkningsformel + bostadstillägg = Summa Inkomster Summa Inkomster Minimibelopp + ev individuellt tillägg - ev individuellt avdrag + bostadskostnad = Förbehållsbelopp - Förbehållsbelopp = Avgiftsutrymme Hemtjänst Kostnaden för hemtjänst variera beroende på vilken omfattning beslutet gäller. Avgifter finns i tre olika nivåer. Trygghetstelefon/larm Kostnaden för trygghetslarm debiteras per månad. Korttidsvistelse Avgift för korttidsvistelse tas ut för tid som den enskilde har beslut om. Avgift för kost och service/omvårdnad under korttidsvården debiteras enligt taxa. Matdistribution För matdistribution/lunch debiteras den enskilde för antalet portioner. Dagverksamhet Den enskilde betalar för kost samt resor till och från dagverksamheten. Kost All kost debiteras oavsett vilket avgiftsutrymme den enskilde har. Den enskilde sida 3

26 debiteras avgift för faktiska antal portioner per månad. Halva portioner distribueras inte. Debitering av avgifter sker i efterskott. Hemsjukvård Hemsjukvård i form av hembesök av legitimerad personal dvs sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast är avgiftsbelagd enligt taxa för hemsjukvård. För besök av hemtjänstpersonal med delegation/instruktion gäller taxa för hemtjänst. Intyg för bostadsanpassning Inför att en ansökan om bostadsanpassning ska inlämnas behöver den enskilde ett intyg som styrker behovet. Hembesök för att utfärda sådant intyg debiteras på samma sätt som Hemsjukvård, se ovan. Utfärdandet av själv intyget är inte förenat med någon kostnad för den enskilde. Särskilt boende Påbörjat boende Debitering av hyra sker från den dag lägenheten står till den boendes förfogande enligt hyreskontraktet. Avslutat boende Uppsägning av lägenhet sker enligt kontrakt. Om ny hyresgäst flyttar in under uppsägningstiden eller om lägenheten tas i anspråk av hyresvärden så bryts uppsägningstiden. Dubbel hyra Efter särskild ekonomisk prövning kan reducering av hyra under högst tre månader ske. Om den enskilde har behov av att flytta från ett särskilt boende till ett annat debiteras endast hyra för ett boende. AVGIFTSTAXA ÄLDREOMSORG sida 4

27 Verksamhet Avgift kronor Period 1. HÖGKOSTNADSSKYDD Högsta avgift hemtjänst 2044 Per person 2. MINIMIBELOPP Ensamstående 5136 Per person Makar/sambor 4340 Per person Särskilt boende 4231 Per person 3. HEMTJÄNST - 5,9 tim 854 Månad 6-8,9 tim 1585 Månad 9 tim 2044 Månad 4. TRYGGHETSLARM 339 Månad 5. KORTTIDSVISTELSE Dygnsportion 121,80 Styck Service/omvårdnad dygnskostnad 68 Styck 6. MATKOSTNAD Dygnsportion 121,80 Styck Lunch Matdistribution 56,00 Styck Dessert 14,30 Styck 7. DAGVERKSAMHET (biståndsbedömd) Kost 84,00 Styck 8. HEMSJUKVÅRD 100 Per besök, max 400 kr/mån 9. HYROR SÄRSKILT BOENDE Vammarhöjden/24 kvm Vammarhöjden/28 kvm Vammarhöjden/32 kvm Vammarhöjden/36 kvm Vammarhöjden/48 kvm Ringgården/23 kvm Ringgården/31 kvm Ringgården/32 kvm Ringgården/34 kvm Gusums Äldreboende Åldersro/29,2 kvm Åldersro/33,6 kvm Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Månad Belopp för avgifter och hyror för år 2018 kan justeras först då 2018 års KPI är fastställt. Kostpriserna kan justeras enligt kostenhetens prisangivelser. sida 5

28 sida 6

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (6) KS-VO Avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS 2018 Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 32 KS-VO Avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS 2018 Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige antar avgifter vid insatser enligt LSS. Ärendebeskrivning De årliga förändringarna i taxesystemet styrs dels av förändringar i prisbasbeloppet och dels av konsumentverkets årliga konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet är för år 2018 fastställt till kr och höjs därmed med 700 kr jämfört med Vid insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom (under 18 år) beräknas ersättningen till kommunen utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i kap. Socialtjänstförordningen. Förändringar i taxesystemet föreslås gälla från En förteckning över förändringar finns i skrivelse med beslutsförslag. Hyror Hyror för bostad med särskild service revideras årligen utifrån KPI (konsumentprisindex) för oktober månad. Hyror för 2018 har därför inte fastställts men kommer att justeras efter KPI. Belopp för avgifter och ersättningar för år 2018 kan justeras först då 2018 års KPI är fastställt. Föräldrars ersättningsskyldighet för barns boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS 9.8 justeras utifrån socialtjänstförordningen (2001:937) med årligt fastställt belopp för underhållsstöd som högsta tak. Kostpriserna kan justeras enligt kostenhetens prisangivelser. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag Avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS 2017 _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare

31 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (3) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg KS-SO Anna-Lena Udenius Mottagare Stöd- och omsorgsutskottet Avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS 2018 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar avgifter vid insatser enligt LSS. Ärendebeskrivning De årliga förändringarna i taxesystemet styrs dels av förändringar i prisbasbeloppet och dels av konsumentverkets årliga konsumentprisindex (KPI). Prisbasbeloppet är för år 2018 fastställt till kr och höjs därmed med 700 kr jämfört med Vid insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom (under 18 år) beräknas ersättningen till kommunen utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i kap. Socialtjänstförordningen. Följande förändringar i taxesystemet föreslås gälla från : Barn och ungdom under 18 år Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Föräldrars ersättningsskyldighet för barns boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS 9.8 justeras utifrån socialtjänstförordningen (20011:937) med årligt fastställt belopp. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (korttidsboende eller stödfamilj) Kost Förändring 0-5 år, halvdag 26,00 26, år, heldag 47,00 47, år, halvdag 31,40 32,00 0, år, heldag 57,50 58,50 1, år, halvdag 36,60 37,30 0, år, heldag 67,90 69,30 1,40

32 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (3) Skrivelse med beslutsförslag Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Kost Förändring Mellanmål 16,00 16,00 0 Heldag 68,00 78,00 1,00 Ungdom och vuxen över 18 år Kost för ungdomar över 18 år med egna eller utan inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Kost Förändring Heldag 88,90 90,60 1,70 Boendekostnad för ungdomar över 18 år med egna inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Boende Förändring Per månad Resor med kommunens fordon Resa Förändring Kr per km 1,50 1,85 0,35 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Kost Förändring Halvdag 47,00 47,00 0 Heldag 88,90 90,60 1,70 Hyror Hyror för bostad med särskild service revideras årligen utifrån KLP (konsumentprisindex) för oktober månad. Hyror för 2018 har därför inte fastställts men kommer att justeras efter KPI. Belopp för avgifter och ersättningar för år 2018 kan justeras först då

33 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (3) Skrivelse med beslutsförslag 2018 års KPI är fastställt. Föräldrars ersättningsskyldighet för barns boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdom enligt LSS 9.8 justeras utifrån socialtjänstförordningen (2001:937) med årligt fastställt belopp för underhållsstöd som högsta tak. Kostpriserna kan justeras enligt kostenhetens prisangivelser. Ovanstående belopp för avgifter och ersättningar gäller för år Beloppen utgör en viss procentenhet av prisbasbeloppet och kommer i fortsättningen, varje år, indexregleras utifrån prisbasbeloppet. Detta gäller dock inte boende i familjehem enligt 9 8 p LSS för barn och ungdomar under 18 år, eftersom denna ersättning till kommunen beräknas utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937). Beslutsunderlag Avgifter vid insatser enligt LSS VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid sektorchef Beslutet skickas till Avgiftshandläggare Förvaltningsekonom Sektorchef samt enhetschefer

34 Sektor Stöd och Omsorg Avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

35 Inledning Insatser enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) är i princip avgiftsfria. I förarbeten till lagen framgår att utgångspunkten är att människor inte ska ha merkostnader till följd av sin funktionedsättning. Dock finns vissa avgifter reglerade i LSS och i 5-6 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av 19 LSS framgår att kommunen får ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet samt kulturella aktiviteter. Detta under förutsättning att den enskilde har hel allmän ålderspension, hel sjukpenning, hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnad och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av lagens förarbeten framgår att en skälig avgift kan tas ut även för måltider som serveras i samband med insatser enligt lagen. De personer som har beslut om bostad med särskild service (LSS 9.9) för vuxna betalar hyra för bostaden och köper själv sin mat, alternativt gör inköp tillsammans med de andra boende. För mat i samband med korttidsvistelse, korttidstillsyn och bostad med särskild service för barn och unga (LSS 9.8) eller familjehem finns avgifter för mat i detta dokument. Detsamma gäller för kost vid insatsen daglig verksamhet. Föräldrars underhållsskyldighet Föräldrar har enligt föräldrabalken underhållsskyldighet för sina barn och är försörjningsskyldiga till dess barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skola, dock längst till barnet fyller 21 år. Enligt 20 LSS, är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden när deras barn under 18 år vårdas i ett annat hem än det egna. Detta syftar då på familjehem, bostad med särskild service för barn och ungdomar samt korttidsvistelse. Avgifter och ersättningar för barn och ungdomar under 18 år Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS 9.8 Valdemarsviks kommun tar ut en avgift av föräldrarna för kommunens kostnader för barn som stadigvarande bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS 9.8. Storleken på avgiften ska fastställas per förälder på samma grunder som vid betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap Socialförsäkringen. (1) En lägre avgift kan fastställas utifrån överenskommelse med föräldrarna om att de ska stå för vissa av barnets kostnader. Kommunen gör individuella beräkningar och skälighetsbedömningar av respektive förälders betalningsförmåga. För var och en av föräldrarna ska fastställas ett belopp som de ska betala till kommunen. Beräkningen utgår från respektive förälders inkomst och antalet barn de är försörjningsskyldiga för. Beräkningen kan därför leda 2

36 till att föräldrarna ska betala olika belopp. Korttidsvistelse utan för det egna hemmet LSS 9.6 Korttidsboende eller stödfamilj För barn och ungdomar under 18 år, som vistas i korttidshem eller hos stödfamilj enligt LSS 9.6, tar kommunen ersättning för kost.(2) Resor till och från korttidsvistelsen anordnas och betalas av vårdnadshavaren. Lägervistelse Lägervistelse är en form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS 9.6. För barn och ungdomar under 18 år som är på lägervistelse, tar kommunen ut en ersättning som beräknas för varje enskilt läger eftersom lägerarrangemangen ser olika ut med bl.a. resor och externa aktiviteter. Ersättningen tas ut per dygn och omfattar kost, förbrukningsvaror samt resor och eventuella entrébiljetter för externa aktiviteter. Helgresor Helgresor är en form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS 9.6. För ungdomar som är på sådan helgresa, bekostas logikostnaden av kommunen och mat och fritidskostnaden av den enskilde själv. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år LSS 9.7 Vid korttidstillsyn i samband med skoldag eller under lov enligt LSS 9.7 tar kommunen ut ersättning för kost. (3) Avgifter och ersättningar för ungdomar över 18 år och vuxna Föräldrar har, enligt föräldrabalken, underhållsskyldighet för sina barn och är försörjningsskyldiga till dess barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skola, dock längst till barnet fyller 21 år. Ungdomar som inte längre går i skolan när de fyller 18 år betraktas som vuxna, varvid föräldrarnas underhållsskyldighet upphör. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS 9.8 För ungdomar som fyllt 18 år och har egna inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS 9.8, tar Valdemarsviks kommun ut en avgift för boende och kost. (4) För ungdomar mellan 18 och 19 år som inte har egna inkomster och bor i bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS 9.8, tar Valdemarsviks kommun ut ersättning för kost. (4) Bostad med särskild service för vuxna LSS 9.9 Vuxna personer som har fyllt 18 år och bor i bostad med särskild service för vuxna 3

37 enligt LSS 9.9 har eget hyresavtal och betalar direkt till Valdemarsviks kommun. Den enskilde betalar själv sina mat-/hushållskostnader. Görs gemensamma inköp baseras betalningen på de faktiska kostnaderna. Den enskilde står själv för kostnader för privata resor och fritidsaktiviteter. Resa med kommunens fordon När brukaren ej använder färdtjänst utan reser med kommunens fordon debiteras det enligt taxa. (5) Korttidsvistelse utanför hemmet LSS 9.6 Korttidsboende eller stödfamilj Av personer som har fyllt 18 år och som har insatsen korttidsvistelse i korttidshem eller stödfamilj enligt LSS 9.6, tar Valdemarsviks kommun ut en avgift för kost. (6) Lägervistelse Lägervistelse är en form av korttidsvistelse enligt LSS 9.6. För vuxna som är på sådan lägervistelse, tar Valdemarsviks kommun ut en avgift som beräknas för varje enskilt läger. Avgiften som tas ut per dygn omfattar kost, förbrukningsvaror samt resor och eventuella entrébiljetter för externa aktiviteter. Helgresor Helgresor är en form av korttidsvistelse enligt LSS 9.6. Valdemarsviks kommun bekostar logi och för mat och fritidskostnaden betalar den enskilde själv de faktiska kostnaderna. Daglig verksamhet LSS 9.10 Resor till och från daglig verksamhet anordnas och betalas av brukaren själv om inget annat överenskommit. Brukaren betalar själv för sin kost på daglig verksamhet. Ledsagare Den enskilde betalar sina egna kostnader vid ledsagning. Ledsagarens kostnader betalas av kommunen. Kontaktperson LSS 9.4 Den enskilde betalar för sina kostnader vid aktiviteter och resor i samband med träffar med kontaktpersonen. Kontaktpersonens kostnader betalas av kontaktpersonen själv som i sin tur kompenseras via det fastställda arvode som kontaktpersonen uppbär. Personlig assistans De extrakostnader som uppstår för personalen när hon/han följer med brukaren på aktiviteter (resor, entrébiljett, matkostnader mm) bekostas av Valdemarsviks 4

38 kommun. AVGIFTSTAXA Insatser enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Verksamhet Avgift kronor Period Under 18 år 1. Familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar (max per förälder) 1573 (2017) månad 2. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (korttidsboende eller stödfamilj) Kost 0-5 år 26,00 Halvdag 0-5 år 47,00 Heldag 6-12 år 32,00 Halvdag 6-12 år 58,50 Heldag år 37,30 Halvdag år 69,30 Heldag 3. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Kost 16,00 Mellanmål Kost 78,00 Heldag Över 18 år 4. med egna inkomster och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Kost 90,60 Heldag Boende 1896 Månad 5. Resor med kommunens fordon 1,85 kr/km 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Kost 47,00 Halvdag Kost 90,60 Heldag Ovanstående belopp för avgifter och ersättningar gäller för år Beloppen utgör en viss procentenhet av prisbasbeloppet och kommer i fortsättningen, varje år, indexregleras utifrån 5

39 prisbasbeloppet. Detta gäller dock inte boende i familjehem enligt 9 8 p LSS för barn och ungdomar under 18 år, eftersom denna ersättning till kommunen beräknas utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937). 6

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (7) KS-VO Avgifter serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2018 Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

41 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 33 KS-VO Avgifter serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2018 Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2018 Ärendebeskrivning Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen får ta ut avgift för prövning enligt de grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Taxan ska för varje kalenderår justeras med en uppräkning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som tillhandahålls av SKL Sveriges Kommuner och Landsting. Avgiften ska efter uppräkning avrundas till närmaste 50-tal. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag Avgifter serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2018 _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare

42 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg KS-SO Anna-Lena Udenius Mottagare Stöd- och omsorgsutskottet Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2018 Ärendebeskrivning Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen får ta ut avgift för prövning enligt de grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Taxan ska för varje kalenderår justeras med en uppräkning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som tillhandahålls av SKL Sveriges Kommuner och Landsting. Avgiften ska efter uppräkning avrundas till närmaste 50-tal. VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid sektorchef Beslutet skickas till Alkoholhandläggare Sektorchef och IFO-chef

43 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2010:

44 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Innehållsförteckning Bakgrund 3 Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn 4 Inledande bestämmelser 4 Stadigvarande serveringstillstånd 5 Tillfälliga tillstånd 6 Avgift för kunskapsprov 6 Avgifter för tillsyn 7 Tillsyn av folköl 7 2

45 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Bakgrund Av alkohollagen (2010:1622) framgår att kommunen får ta ut avgift för prövning enligt de grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Det anses rimligt att kostnaderna för tillstånds- och tillsynsverksamhet så långt det är möjligt ska bäras av tillståndsinnehavaren och inte av skattekollektivet. För avgiftsuttag i kommunal verksamhet gäller som huvudregel självkostnadsprisprincipen vilket innebär att kommuner inte får ta ut högre avgifter än som svara mot kostnaderna för de tjänster som kommunen tillhandahåller. Regeln syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnader i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av principen. Vid beräkningen av självkostnaden får alla relevanta, så väl direkta som indirekta, kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. 3

46 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa erläggs för kommunstyrelsen i Valdemarsvik kommuns verksamhet enligt alkohollagen (2010:1622) och de föreskrifter och förordningar som meddelats med stöd av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogad 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt alkohollagen eller bestämmelser meddelade med stöd av alkohollagen överklagas. 3 Beslut om avgift enligt denna taxa beslutas av kommunledningsförvaltningen 4 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till kommunstyrelsen. Betalningen ska ske inom tid som anges i beslut om avgift eller faktura. Handläggning av en tillståndsansökan påbörjas inte före betalning erlagts. Ansöknings-avgiften återbetalas inte om ansökan avslås. 5 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 6 Taxan ska för varje kalenderår justeras med en uppräkning enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som tillhandahålls av Sveriges Kommuner och Landsting. Avgiften ska efter uppräkning avrundas till närmaste 50-tal. 4

47 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Stadigvarande serveringstillstånd Ny ansökan stadigvarande tillstånd till allmänheten inklusive ett kunskapsprov kr Cateringtillstånd till slutna sällskap, inklusive ett kunskapsprov kr Stadigvarande provsmakningstillstånd till allmänheten för partihandlare/utställare, inklusive ett kunskapsprov kr Ändrade ägarförhållanden, ändring av en eller flera styrelseledamöter, firmatecknare, VD, platschef eller liknande personer, inklusive ett kunskapsprov kr Ny ansökan om stadigvarande serveringstillstånd inom tre månader från avslagsbeslut som enbart grundar sig på tre underkända prov kr Gemensamt serveringsutrymme Tillkommande tillståndshavare (tre eller fler) Stadigvarande ändring i tillstånd Stadigvarande ändring utökad serveringstid kr 900 kr kr kr 5

48 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Tillfälliga tillstånd 2018 års avgiftsnivå Tillfällig ändring i serveringstillstånd Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten/provsmakning För varje ytterligare dag Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap För varje ytterligare dag kr kr 900 kr 900 kr 300 kr Avgift för kunskapsprov 2018 års avgiftsnivå Kunskapsprov. Avgiften avser omprov vid ansökan om serveringstillstånd (samtliga tillståndstyper) och för prov som utförs vid avsaknad av person med kunskaper i alkohollagen i verksamheten. Utebli från kunskapsprov utan avanmälan kr 900 kr 6

49 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO Avgifter för tillsyn stadigvarande serveringstillstånd 2018 års avgiftsnivå Årlig fast tillsynsavgift stadigvarande serveringstillstånd 2 250kr Förseningsavgift restaurangrapport 900 kr Rörlig tillsynsavgift beräknad på årsomsättning av alkoholdrycker i SEK: kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tillsyn av folköl 2018 års avgiftsnivå Tillsyn av folköl kr Avgift för tillsyn av folkölsförsäljning debiteras efter genomförd tillsyn i butik. 7

50 Vårt datum Vårt Dnr KS-VO

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (8) KS-VO Förstudie fastighet Vammarhöjden Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 29 KS-VO Förstudie fastighet Vammarhöjden Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beslutar att gå vidare i fortsatt utredning tillsammans med Region Östergötland enligt förstudiens intentioner. Ärendebeskrivning Uppdrag Kommunstyrelsen har givit förvaltningen i uppdrag att titta på utvecklingsmöjligheterna för fastigheten Vammarhöjden, detta ska ske genom deltagande i en förstudie tillsammans med Region Östergötland. Syfte Att; - beskriva framtida, hållbara och långsiktiga lokaler för vård- och omsorgsboende inom fastigheten Vammarhöjden. - utveckla lokalsamverkan inom fastigheten Vammarhöjden. - beskriva framtida, hållbara och långsiktiga behov av verksamhetsutveckling och samverkansformer mellan berörda aktörer som gynnar Valdemarsviks kommuninvånare. Beskrivningen ska vara ett underlag till beslut och ett stöd i arbete att ta fram plan för lokalplanering, projektering och lokala strategier för samverkan. Kommunen och Region Östergötland har under 2017 utfört denna förstudie kring fastigheten Vammarhöjden. Båda huvudmännen har skrivit var sin rapport kring arbetet, se bilagor. Fortsatt arbete Med avstamp i regionens och kommunens förstudieunderlag är det av intresse för kommunen med fortsatt deltagande i projekt tillsammans med Region Östergötland kring Vammarhöjdens utveckling. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag Planeringsprinciper, Region Östergötland Justerare

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 29 KS-VO Förstudie, Valdemarsviks kommun UL-rapport, Region Östergötland Ytberäkning _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerare

54 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Stöd och Omsorg KS-SO Marie Schmid Mottagare Stöd och omsorgsutskottet Förstudie fastighet Vammarhöjden Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att gå vidare i fortsatt utredning tillsammans med Region Östergötland enligt förstudiens intentioner. Ärendebeskrivning Uppdrag Kommunstyrelsen har givit förvaltningen i uppdrag att titta på utvecklingsmöjligheterna för fastigheten Vammarhöjden, detta ska ske genom deltagande i en förstudie tillsammans med Region Östergötland. Syfte beskriva framtida, hållbara och långsiktiga lokaler för vård- och omsorgsboende inom fastigheten Vammarhöjden. utveckla lokalsamverkan inom fastigheten Vammarhöjden. beskriva framtida, hållbara och långsiktiga behov av verksamhetsutveckling och samverkansformer mellan berörda aktörer som gynnar Valdemarsviks kommuninvånare. Beskrivningen ska vara ett underlag till beslut och ett stöd i arbete att ta fram plan för lokalplanering, projektering och lokala strategier för samverkan. Kommunen och Region Östergötland har under 2017 utfört denna förstudie kring fastigheten Vammarhöjden. Båda huvudmännen har skrivit var sin rapport kring arbetet, se bilagor. Fortsatt arbete Med avstamp i regionens och kommunens förstudieunderlag är det av intresse för kommunen med fortsatt deltagande i projekt tillsammans med Region Östergötland kring Vammarhöjdens utveckling. Marie Schmid Sektorchef

55 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag VALDEMARSVIKS KOMMUN Beslutet skickas till KS Sektorchef Akt

56 UL-RAPPORT Projektnamn: FC Valdemarsvik Vårdcentral 7000xxxx Arbetsnamn: Valdemarsviks Vårdcentrum Hus, byggnad, plan och aktuella rum: 074, 001, plan 10 och 11 Datum: Beställare: Ellinor Besterman Författare: Anna Parenmark & Malin Åström Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 1/14 3. Publik

57 UL-RAPPORT Innehåll 1 Inledning Projektorganisation Bakgrund Förutsättningar Metod Behovsbeskrivning Verksamhetsperspektiv Lokalbehov Flödesanalys. 5 5 Handlingsalternativ Alternativ Konsekvensbeskrivning Alternativ Konsekvensbeskrivning Alternativ Konsekvensbeskrivning Alternativ Konsekvensbeskrivning Alternativ Ytberäkning 12 7 Obesvarade frågeställningar Slutsats Bilagor Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 2/14 3. Publik

58 UL-RAPPORT 1 Inledning Region Östergötland och Valdemarsviks kommun har tagit initiativ till ökat samarbete och samverkan över gränserna, för att åstadkomma bästa möjliga vård och omsorg för Valdemarsviks medborgare. Initiativet involverar en gemensam vision om ett Vårdcentrum i fastighet 074. Uppdraget innefattar därmed att identifiera behov i fastighet Projektorganisation Projektledare: Utvecklingsledare Utvecklingsledare Anna Parenmark Malin Åström Samverkansgrupp Verksamheter: Inga-Lill Malmsjö, Kommunuppdrag Marie Schmid, Valdemarsviks kommun Monika Hallberg, Valdemarsviks kommun Anna-Maria Pettersson, Kvinnohälsan Andreas Westöö, FMC Karin Jones, Klinisk kemi Joakim Lundin, Ambulansen Karin Mossberg, Psykiatriska kliniken Ulf Magnusson, Folktandvården Ulrika Stenport, Rehab Öst, ytterområde David Ring, VC Region Östergötland Lotta Kettle, VC Valdemarsvik Projektstöd: FM koordinator avtal Robert Nilsson 1.2 Bakgrund Idag inhyses ett flertal verksamheter i fastighet 074. Klinisk kemi (RÖ) VC (RÖ) Rehab Öst (RÖ) KommunRehab (Valdemarsviks kommun) Vård och Omsorgsboenden, VoO (Valdemarsviks kommun) Bårhus (Valdemarsviks kommun) Psykatri (RÖ) Flyktingmedicin (RÖ) Kost (Valdemarsviks kommun) FTV (RÖ) Gemensamma ytor Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 3/14 3. Publik

59 UL-RAPPORT Region Östergötland äger fastigheten och tomten. Fastigheten inhyser ett flertal av Region Östergötlands verksamheter likväl som kommunala verksamheter. Verksamheterna önskar större samverkan och samarbete gällande arbetssätt och lokaler. Rehab Öst är inhysta i temporära lokaler. De befinner sig i en barack på tomten. Kvinnohälsan och BVC kommer på sikt att flytta in i lokalerna som Rehab Öst lämnat, varpå Familjecentralen blir splittrad då delar av verksamheten kommer att vara kvar i Familjens hus i Valdemarsvik. 1.3 Förutsättningar Nedan nämnda förutsättningar presenterades initialt. Behov av att fler verksamheter finns i huset, utöver de som finns där idag Undermåliga lokaler som inte uppfyller arbetsmiljökraven Samla verksamheter Samverkan Förbättra flöden och samband 1.4 Metod Samverkansgrupp inledande Möte - Presentation av upplägg, tidplan samt dialog om förväntningar. Arbetsuppgift 1 - Behovsbeskrivning Enskilda Verksamheter - WS 1: Nutida flöden och SWOT (nutid och framtid ) och samband/samverkan Hospitering Arbetsuppgift 2 - Identitet/Värdegrund, Vision, Medarbetare/Patientmedverkan Remissrunda flödessummering Samverkansgrupp WS 1: Summering av flöden och alternativ Samverkansgrupp WS 2: Summering av Samverkan, Vision och framtid och planeringsprinciper samt presentation av flödes- och sambandsskiss 2 Behovsbeskrivning Nedan nämnda punkter är en summering av de behov som uppkom. Kommunen planerade utökning till 60 st VoO-platser jmf med dagens 48 st Utökning av lokaler för VC då de har svårighet att utföra uppdrag p.g.a. lokalbrist. Region Östergötland planerar en utökning till 10 st närsjukvårdsplatser jmf med dagens 2 st. Rehab Öst behöver permanenta lokaler, då de inhyses i tillfälliga baracker. En enad familjecentral Kommunens akuta behov av upprustning/underhåll Förbättrade logistikflöden (avlidna, miljöstation, omklädningsrum och godsmottagning) Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 4/14 3. Publik

60 UL-RAPPORT 2.1 Verksamhetsperspektiv Arbetsuppgift 1 Behovsbeskrivning (se bilaga A1-13) Arbetsuppgift 2 Vision (se bilaga C1-8) WS 2- Vision/Värdegrund Arbetet med verksamheterna har utförts m.h.a. Planeringsprinciper (se bilaga D). 3 Lokalbehov Lokalbehoven är endast utförda m.h.a typrum för att erhålla en ytuppskattning och har inte detaljgranskats av verksamheterna. Ambulans (se bilaga B1) Klinisk kemi (se bilaga B2) VC (se bilaga B3) Rehab Öst (se bilaga B4) Familjecentral (se bilaga B5) Kvinnohälsan/Ungdomshälsan (ingår i bilaga B5) VoO Vammarhöjden (se bilaga B6) KommunRehab Hemtjänsten Hemsjukvården Bårhus Psykiatri (ingår i Bilaga B3) Flyktingmedicin (ingår i Bilaga B3) Kost (internutredning pågår) Dokument nr: FTV Gemensamma lokaler såsom service, konferensrum och funktionsarbetsplatser (se bilaga B7) 4 Flödesanalys Flödesanalys av merparten av verksamheterna har genomförts (se bilaga E1-8). 5 Handlingsalternativ De alternativ som legat till grund för denna utredning är följande: 5.1 Alternativ 0 Ingen åtgärd Konsekvensbeskrivning Ingen åtgärd Mindre bra angöring ambulansen/ambulansväg Kommunen kan inte utöka till 60 st VoO-platser på Vammarhöjden VC kan inte utöka till 10 st närsjukvårdsplatser Ohållbar boendemiljö Mindre bra arbetsmiljö Köken i de kommunala boenden är underdimensionerade och uppfyller inte lagkrav Version: Giltig fr o m: Sida 5/14 3. Publik

61 UL-RAPPORT Utemiljön är svårdisponerad och ej tillgänglig p.ga höjdskillnad Dålig inre logistik (gods, miljöstation, förråd och omklädning) Avsaknad av bra konferensmöjligheter Inga möjligheter till gruppverksamheter Dåliga träningsmöjligheter för de boende Feldisponerad yta för vårdcentralen Transporter avlidna genom dagrum Svårigheter i samverkan p.ga lokalbrist och disposition VC har svårigheter att fullfölja sitt uppdrag p.ga trångboddhet Splittring av familjecentralen/samverkansförluster Rehab blir kvar i baracker Lab har patientosäkra lokaler/brist på integritet/dålig arbetsmiljö/ dålig sekretess/platsbrist Kommun rehab har inga funktionsarbetsplatser Lokal Se originalritning hus Verksamhet Valdemarsvik klarar inte framtidens utmaning med en åldrande befolkning. Se konsekvensbeskrivning 5.2 Alternativ 1 Underhåll/Omdisponering Konsekvensbeskrivning Kommunen kan ej utöka till 60 st VoO-platser. Det kan eventuellt bli en minskning av dagens antal platser då en ombyggnation enl. dagens standard skulle kräva mer yta. VC kan inte utöka till 10 st närsjukvårdsplatser Rehab Öst i barack Ingen utökad yta av VC, men bättre flöden. Lab har platsbrist Förbättrade angöringsmöjligheter för ambulans och färdtjänst Förbättrad boendemiljö på kommunens boende Bättre arbetsmiljö Utemiljön är svårdisponerad och ej tillgänglig p.ga höjdskillnad Förbättrad inre logistik (gods, miljöstation, förråd, omklädning) Avsaknad av bra konferensmöjligheter Inga möjligheter till gruppverksamheter Förbättrade träningsmöjligheter för de boende Transporter avlidna genom dagrum Svårigheter i samverkan p.ga lokalbrist VC har svårigheter att fullfölja sitt uppdrag p.ga trångboddhet Splittring av familjecentralen/samverkansförluster Kommunrehab har inga funktionsarbetsplatser Lokal Se originalritning hus 074 Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 6/14 3. Publik

62 UL-RAPPORT Verksamhet Valdemarsvik klarar inte framtidens utmaning med en åldrande befolkning. Se konsekvensbeskrivning 5.3 Alternativ 2 Tillbyggnad/Nytt Hus Konsekvensbeskrivning Kommunen kan utöka till 60 st VoO-platser. VC kan utöka till 10 st närsjukvårdsplatser VC kan utöka sin totala yta med bättre flöden Samverkan mellan kommunens boenden och VC, Rehab Öst etc. Samlad familjecentral (inklusive Kvinnohälsan) inklusive innergård med lekplats för ÖF Rehab Öst kan flytta från sina baracker och tillgång till innergård med träningsmöjligheter Bäckadal (rehab, hemsjukvården) samt hemtjänsten kan flytta in i fastigheten Gemensamma lokaler (t.ex. omklädning, bättre miljöstation, konferensrum, funktionsarbetsplatser) Förbättrade angöringsmöjligheter för ambulans och färdtjänst Lab får bättre och patientsäkra lokaler Förbättrad boendemiljö på kommunens boende Bättre arbetsmiljö Utemiljön är svårdisponerad och ej tillgänglig p.ga höjdskillnad Förbättrad inre logistik (gods, miljöstation, förråd och omklädning) Konferensmöjligheter Möjligheter till gruppverksamheter Förbättrade träningsmöjligheter för de boende Separerade transporter (avlidna, gods, personal, avfall) Möjlighet till utökning av teknikutrymmen för FTV. Minskade antal patienter till ViN p.ga ökning av närsjukvårdsplatser. Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 7/14 3. Publik

63 UL-RAPPORT Lokal Två olika inplaceringstest utifrån flöden (A och B). Kommunens Vård och Omsorgsboenden sat närsjukvårdsplatserna placeras i en nybyggnation/tillbyggnation. A: Flöden plan 10 A: Flöden plan 11 Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 8/14 3. Publik

64 UL-RAPPORT B: Flöden plan 10 B: Flöden plan 11 Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 9/14 3. Publik

65 UL-RAPPORT Två inplaceringstest utifrån lokalbehov och ytberäkning. Kommunens Vård och Omsorgsboenden samt närsjukvårdsplatserna placeras i en nybyggnation/tillbyggnation. A: Plan 10 (se bilaga F) A: Plan 11 (se bilaga F) Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 10/14 3. Publik

66 UL-RAPPORT B: Plan 10 (se bilaga F) B: Plan 11 (se bilaga F) Verksamhet Valdemarsvik har bättre förutsättningar att klara framtidens utmaning med en åldrande befolkning. Se Konsekvensbeskrivning 5.4 Alternativ 3 Inga kommunala boenden i fastigheten eller på området. Ombyggnation och utökad lokalyta för övriga verksamheter. Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 11/14 3. Publik

67 UL-RAPPORT Konsekvensbeskrivning Ev. försvårad samverkan mellan kommunens boenden och VC, Rehab Öst etc. Närsjukvårdsplatser kommer ev. långt från VC Ökade transporter från centralköket Bäckadal kvar som idag Förbättrade angöringsmöjligheter för ambulans och färdtjänst Kommunen kan utöka till 60 vpl. VC kan utöka sin totala yta med bättre flöden. Samlad familjecentral (inklusive Kvinnohälsan) inklusive innergård med lekplats för ÖF Rehab Öst kan flytta från sina baracker och tillgång till innergård med träningsmöjligheter Gemensamma lokaler (t.ex. omklädning, bättre miljöstation, konferensrum, funktionsarbetsplatser) Lab får bättre och patientsäkra lokaler Bättre arbetsmiljö Förbättrad inre logistik (gods, förråd) Möjligheter till gruppverksamheter ev tomma/ outnyttjade lokaler Köket måste flytta med och finnas där boendena är placerade Lokal Ej utrett Verksamhet Se konsekvensbeskrivning 5.5 Alternativ 4 Delar av kommunens verksamhet flyttar från Vammarhöjden (särskilt boende och demensboende). Korttidsboendet och närsjukvårdsplatserna är kvar Lokal Ej utrett Verksamhet Ej utrett 6 Ytberäkning Befintliga lokaler Plan 10: ca 3269 kvm Plan 11: ca 2742 kvm Endast alternativ 2, 3 och 4 genererar tillräcklig yta. Det totala behovet är m 2 exkl. kommunalt kök (kost), kulvert och FTV. Behovet är 3400 m 2 exkl. kommunens vård och omsorgsboenden samt kommunalt kök (kost), kulvert och FTV. Det kommunala köket är inte medräknat då deras utredning fortfarande pågår och att behovet därför inte är fastställt. Kulvert anses tillräcklig och FTV likaså (se bilaga G). Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 12/14 3. Publik

68 UL-RAPPORT 7 Obesvarade frågeställningar Ambulansväg Ambulanshallens placering Riskanalys Andra aktörer såsom apotek, socialtjänst, försäkringskassa, Klinisk fysiologi, arbetsförmedling, mobil röntgen, extern aktör gällande träning, dagverksamhet demensboende etc Då kommunen har en pågående utredning om kosthantering, saknas lokalbehov för kosten i denna rapport. Kommunen har akuta behov av underhåll. Akut lösning ingår inte i rapporten. Detaljerad genomgång av serviceflöden Utredning av vägar för att undvika korsande flöden, akuta flöden samt flöden med barn. 8 Slutsats Verksamheternas behov inryms inte i nuvarande fastighet. Efter diskussion med berörda så förordas alternativ 2 (tillbyggnad/nytt hus på tomten), då det alternativet uppfyller behovet för samtliga verksamheter. Om kommunens boenden flyttar ut ur hus 074 så bör även bårhusverksamheten, då flödena är suboptimala och lokalerna underdimensionerade. Alternativet att flytta ut annan verksamhet än Vård och omsorgsboendena, skulle ej generera tillräcklig yta till 60 st VoO-platser. Kommunens platser kräver en yta på uppskattningsvis 6550 m 2. Hus 074 har en total yta på 6011 m 2. Inplacering är gjord för att fastställa att ytan är tillräcklig om kommunens boende inte placeras i fastigheten, d.v.s. att övriga verksamheter får plats. Inplaceringen är också gjord utifrån samband och samverkan, kommunens akuta behov av upprustning, samt hänsyn är tagen till evakueringar eller etappindelning vid ombyggnation. I redovisade inplaceringsförslag är A bättre ur flödessynpunkt och B är bättre med tanke på etappindelning vid ombyggnation. I förslag B blir de disponibla ytorna mer lättgängliga för annan verksamhet. Föreslagen lösning för plan 11 går att spegelvända om det är till fördel för att separera akut och allmän väg. Detsamma gäller flöden för personal och akutentré i förslag A. Kommunen har stora behov av underhåll, vilket är ett problem. En nybyggnation avhjälper detta på sikt, men löser inte det akuta behovet. Utemiljön är svårdisponerad och är svårtillgänglig p.ga höjdskillnad och detta är en utmaning i kommande byggprojekt. Verksamheterna arbetar vidare med hur de ska samverka över gränserna i Valdemarsvik. Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 13/14 3. Publik

69 UL-RAPPORT 9 Bilagor Bilaga A - Arbetsuppgift 1 - Behovsbeskrivning Bilaga B - Lokalbehov Bilaga C - Arbetsuppgift 2 - Vision Bilaga D - Planeringsprinciper Bilaga E - Flödesanalys Bilaga F - Inplaceringstest Bilaga G -Ytberäkning Dokument nr: Version: Giltig fr o m: Sida 14/14 3. Publik

70 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (9) KS-VO Överenskommelse om trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

71 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KS-SOU 28 KS-VO Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Överenskommelse om trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskotts förslag till kommunstyrelsen. 1. Kommunstyrelsen antar Överenskommelsen mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2018 träder lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) i kraft och ersätter Lag (1990:140) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL). Lagen berör personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från slutenvården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Med öppenvården avses annan regionfinansierad hälso- och sjukvård än slutenvården. Patienter som vårdas inom den psykiatriska slutenvården och sluten rättspsykiatri ingår i målgruppen från och med i de delar av överenskommelsen som avser betalningsansvaret. Lagen är dispositiv i vissa delar, vilket innebär att landsting och kommun får träffa överenskommelser om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt eller med annat belopp än vad som beskrivs i lagen. Den ekonomiska regleringen beskrivs i överenskommelsen och parternas ansvar förtydligas. Det långsiktiga målet med överenskommelsen är att vårdprocessen ska fungera så bra att betalningsansvar inte ska utfalla. Beslutsunderlag Skrivelse med beslutsförslag Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommuner i Östergötland _ Justerare

72 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Avdelning Service och Administration Dennis Gidlund Mottagare Kommunstyrelsen stöd- och omsorgsutskott Överenskommelse om trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Överenskommelsen mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2018 träder lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (2017:612) i kraft och ersätter Lag (1990:140) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL). Lagen berör personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från slutenvården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Med öppenvården avses annan regionfinansierad hälso- och sjukvård än slutenvården. Patienter som vårdas inom den psykiatriska slutenvården och sluten rättspsykiatri ingår i målgruppen från och med i de delar av överenskommelsen som avser betalningsansvaret. Lagen är dispositiv i vissa delar, vilket innebär att landsting och kommun får träffa överenskommelser om att kommunernas betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt eller med annat belopp än vad som beskrivs i lagen. Den ekonomiska regleringen beskrivs i överenskommelsen och parternas ansvar förtydligas. Det långsiktiga målet med överenskommelsen är att vårdprocessen ska fungera så bra att betalningsansvar inte ska utfalla. VALDEMARSVIKS KOMMUN Marie Schmid Sektorschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

73 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (2) Skrivelse med beslutsförslag

74 Överenskommelse mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland om samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Parter: Region Östergötland, Östergötlands kommuner Datum: Diarienummer: HSN

75 Innehållsförteckning 1 Överenskommelsens parter Bakgrund Definitioner Målgrupp Hemmet Fast vårdkontakt Utskrivningsklar 4 4 Syfte och Mål Syfte Mål Parternas ansvar Kommunens ansvar Regionens slutenvårdsansvar Regionens öppenvårds ansvar Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Ekonomisk reglering 6 7 Tvist Uppföljning, utvärdering och revideringar i överenskommelsen Överenskommelsen ikraftträdande och upphörande 7 10Underskrift

76 1 Överenskommelsens parter Region Östergötland Linköpings kommun Norrköpings kommun Motala kommun Mjölby kommun Finspångs kommun Åtvidabergs kommun Söderköpings kommun Valdemarsviks kommun Kinda kommun Boxholms kommun Vadstena kommun Ödeshögs kommun Ydre kommun Kommunerna kallas nedan gemensamt kommunerna och var för sig kommun. Region Östergötland kallas regionen. Kommunerna och Regionen gemensamt kallas nedan parterna. Med sjukvårdshuvudmännen avses Regionen och kommun/kommunerna. 2 Bakgrund De medicinska och tekniska framstegen skapar nya möjligheter att vårda och behandla patienter i hemmet istället för på sjukhus. Detta medför förändrade krav på sjukvårdshuvudmännens uppdrag vid utskrivning från sjukhus och vid vård i hemmet. Överenskommelsen avser samverkan kring utskrivning av patienter i enlighet med lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Överenskommelsen syftar till att skapa trygg, säker och effektiv övergång till den regionfinansierade öppenvården, socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvården efter vistelse inom slutenvården. Parterna är överens om att en god utskrivningskvalitet minskar undvikbara återinläggningar i slutenvården. Samarbetet i processen kring trygg, säker och effektiv utskrivning ska stödjas av de partsgemensamma riktlinjerna. De partsgemensamma riktlinjerna skall löpande förvaltas och utvecklas av huvudmännen inom samverkansorganet LGVO. Processen ska stödja att genomsnittligt antal dagar i slutenvården efter utskrivningsklar inte ska överskrida tre kalenderdagar och att antalet dagar för kommunalt betalningsansvar ska vara noll. Patientens delaktighet och inflytande är en förutsättning i utskrivningsprocessen för att uppnå gott resultat. Överenskommelsen syftar även till att tydliggöra parternas roller. Det långsiktiga målet med överenskommelsen är att vårdprocesserna ska fungera så bra att betalningsansvar inte ska utfalla. En förutsättning för att uppnå ovanstående är att samtliga parter tar sin del av ansvaret och bygger upp effektiva processer och rutiner. 3 (8)

77 3 Definitioner 3.1 Målgrupp Målgruppen är personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från slutenvården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Med öppenvården avses annan regionfinansierad hälso- och sjukvård än slutenvården. Patienter som vårdas inom den psykiatriska slutenvården och sluten rättspsykiatri ingår i målgruppen från och med i de delar av överenskommelsen som avser betalningsansvaret. 3.2 Hemmet Med hemmet avses både ordinärt och särskilt boende. 3.3 Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt ska utses av verksamhetschefen inom den regionfinansierade öppenvården. 3.4 Utskrivningsklar Den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom slutenvården. Slutenvården ska beakta den enskildes behov av medicinska, omvårdnadsmässiga och rehabiliterande insatser innan en patient kan bedömas vara utskrivningsklar. 4 Syfte och Mål 4.1 Syfte Överenskommelsen syftar till att skapa förutsättningar för en god samverkan för trygg, säker och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den syftar också till att skapa en god vård på rätt vårdnivå som förebygger undvikbar slutenvård och återinläggningar. Ledtiderna ska vara så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvården till fortsatt öppen hälso- och sjukvård, socialtjänst och kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. 4.2 Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med medborgarens bästa i fokus ska parterna uppnå att: - medborgarna känner sig trygga och säkra vid utskrivning från slutenvård - medborgarna känner sig trygga och säkra med den vård och omsorg som kommunerna och den regionfinansierade öppenvården ger efter sjukhusvistelse 4 (8)

78 5 Parternas ansvar För patienter som bedöms behöva stöd och vård från olika parter, till exempel socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den regionsfinansierade öppna vården efter utskrivning, ska den slutna vården underrätta berörda parter genom inskrivningsmeddelande. Om insatser bedöms behövas från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska inskrivningsmeddelande även skickas till den regionfinansierade öppenvården. Alla berörda parter påbörjar planering inför utskrivning när inskrivningsmeddelande skickas och tas emot. Planering pågår sedan kontinuerligt under hela vårdtiden. Alla parter tar gemensamt ansvar för att trygg hemgång säkerställs genom aktiv, ömsesidig kommunikation, att både delge och efterfråga information. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att samordnad individuell plan (SIP) kan utföras i hemmet. Undantaget för patienter med komplexa behov, där SIP utförs i slutenvården. Patienten har lagstadgad rätt att få en SIP oavsett om det handlar om öppen- eller slutenvård. Det är parternas gemensamma ansvar att hjälpmedelsprocessen fungerar så att utskrivning från sluten vård kan ske på ett tryggt och effektivt sätt. De partgemensamma riktlinjerna är vägledande. 5.1 Kommunens ansvar Den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården ansvarar för insatser som utförs av sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och som inte bedöms behöva utföras inom slutenvården. Hemsjukvårdsavtalet och tröskelprincipen är styrande. Kommunen ansvarar för att medborgarna kan lämna sjukhuset när de bedöms som utskrivningsklara och slutenvården har säkerställt att detta kan ske på ett säkert sätt. Kommunen har ansvaret för att hemgång från slutenvården är trygg, säker och effektiv samt för att minimera ledtider. Kommunen har skyldighet att medverka när regionen kallar till SIP. 5.2 Regionens slutenvårdsansvar Den slutenvården ansvar är att underrätta socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och berörda enheter i regionfinansierad öppenvården med ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter inskrivning om det föreligger behov av fortsatta hälso- och sjukvårds- och/eller omsorgsinsatser. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla personuppgifter, inläggningsorsak och uppgift om beräknad utskrivningsdag. Den behandlande läkaren bedömer när patienten är utskrivningsklar, slutenvården ska då underrätta socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och berörda enheter i regionfinansierad öppenvården om att patienten är utskrivningsklar. Slutenvården ansvarar för att patienten får skriftlig information inför hemgång, samt att nödvändig information för patientens fortsatta hälso- och sjukvård och socialtjänst överförs till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande, inkl. hur den kommunala enheten kan agera om patientens tillstånd förändras efter hemgång. Slutenvården har skyldighet att medverka när öppenvården eller kommunen kallar till SIP. Slutenvården ansvarar också för att patienten, innan hemgång, har tillgång till de hjälpmedel och läkemedel som patienten behöver fram tills dess att öppenvården och kommunen tar över ansvaret. 5 (8)

79 5.3 Regionens öppenvårds ansvar Den regionfinansierade öppenvården ansvarar för att säkerställa läkaransvaret och för att patienterna kan lämna sjukhuset när de bedöms som utskrivningsklara. Verksamhetschef inom den regionfinansierade öppenvården utser skyndsamt fast vårdkontakt när slutenvården utfärdat inskrivningsmeddelande och återkopplar till slutenvården. Fast vårdkontakt ska kalla till samordnad individuell planering senast 24 timmar efter att slutenvården har underrättat om att patienten är utskrivningsklar. Öppenvården har skyldighet att medverka när slutenvården eller kommunen kallar till SIP. Samordnad individuell planering ska ske inom den tid som anges i de partgemensamma riktlinjerna. 5.4 Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Vid överföring av en patient från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan bifogas ansökan till förvaltningsdomstolen som beslutar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) respektive lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Chefsöverläkaren inom psykiatrin ansvarar för kallelse och genomförande av en samordnad vårdplan. Den enskilde behöver inte ge sitt samtycke. Av den samordnande vårdplanen ska det framgå vilka behov patienten har av insatser, vilka enheter vid landsting, kommun eller annan huvudman som svarar för respektive insats. 6 Ekonomisk reglering Parterna är överens om att kommunernas ersättning till regionen för utskrivningsklara patienter upphör enligt lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård om det genomsnittliga antalet dagar för utskrivna patienter under två månader från respektive kommun understiger tre dagar. För de kommuner som har mer än tre utskrivningsklara dagar i genomsnitt under två månader ska resultatet analyseras. De dagar där regionen inte uppfyllt sitt ansvar ska exkluderas från totalen och genomsnittet räknas om. Om genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar, efter omräkning, fortsatt överstiger tre per två månaders period sker debitering på individnivå för de dagar som överstiger tre utskrivningsklara dagar i enlighet med lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård. Kommunen ska då betala det belopp som årligen fastställs av socialstyrelsen och som motsvarar genomsnittskostnaden för ett vårddygn i slutenvård i landet. Om kommunens betalningsansvar infaller beräknas den på utskrivningsklara dagar efter det att den slutna vården har underrättat kommunen att patienten är utskrivningsklar. Betalningsansvaret inträder om antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider tre kalenderdagar. Om underrättelse lämnas efter klockan ska kommunens betalningsansvar inträda efter fyra dagar. 6 (8)

80 7 Tvist Tvister och samarbetsproblem löses i första hand på lokal chefsnivå. Om problemet inte kan lösas där lyfts frågan till ledningsgruppen vård och omsorg, LGVO. Kan ledningsgruppen vård och omsorg, LGVO, inte lösa frågan diskuteras frågan vidare i samråd vård och omsorg, SVO, för ställningstagande. Vid tvist som inte kan lösas upphör överenskommelsen. 8 Uppföljning, utvärdering och revideringar i överenskommelsen Uppföljning initieras av LGVO eller när någon av parterna påkallar detta. Vid uppföljning kontrolleras samverkansrutinens funktion och hur samtliga parter utövar sitt lagstadgade åtagande. Uppföljningarna ska utgöra underlag för eventuell framtida revidering. Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av parterna och i förekommande fall godkända av parternas beslutande organ. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens huvudsakliga innehåll, exempelvis språkliga ändringar, anpassning till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan initieras och godkännas av ledningsgrupp vård och omsorg, LGVO. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 9 Överenskommelsen ikraftträdande och upphörande Denna överenskommelse gäller från tills vidare. Överenskommelsen kan sägas upp i sin helhet och för samtliga parter efter beslut hos respektive huvudman. Uppsägningstid är ett år från uppsägningsdatum. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav vardera part erhåller ett exemplar vardera. 7 (8)

81 10 Underskrift Region Östergötland kommun Ort och datum Ort och datum Underskrift Underskrift Kaisa Karro Namnförtydligande Namnförtydligande Hälso- och sjukvårdsnämndens ordf. 8 (8)

82 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (10) KS-SA Översiktsplan för Valdemarsviks kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (11) KS-TEK Indexuppräkning av taxa inom miljö- och hälsoskyddskontorets verksamhetsområde Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

84

85

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (12) PLAN FYRTORP 1:107 M FL Ändring av detaljplan (Fyruddens hamn) P Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Valdemarsviks kommun Xxxxx Justerare

87 Vårt datum Vårt Dnr Sida PLAN (1) FYRTORP 1:107 M FL Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Aline Eriksson aline.eriksson@valdemarsvik.se Mottagare kommunstyrelsen Ändring av detaljplan (Fyruddens hamn) P Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att ge miljö- och byggnämnden i uppdrag att besluta om granskning och antagande för förslaget till detaljplanen för Fyruddens hamn. Ärendebeskrivning Syftet med detaljplanen är att utveckla befintligt hamnområde, och detaljplanen initierades som en del i BACES-projektet. Förslaget till detaljplan bedöms inte vara av större vikt eller principiell beskaffenhet, varför det enligt 3 kap 10 Kommunallagen och 5 kap 27 PBL är möjligt för Fullmäktige att uppdra åt en nämnd att besluta i ärendet. Syftet med detaljplanen är att ändra gällande detaljplan, men det ursprungliga ändamålet- hamnverksamhet- kommer i det nya förslaget vara fortsatt primärt ändamål. Förslaget till detaljplan har varit utställt för både samråd och granskning, men pga att det behöver göras så pass omfattande ändringar av planförslaget inför antagandet, måste en ny granskning ske. För att skynda på planprocessen förslås de två återstående beslutenom granskning respektive antagande- delegeras till miljö- och byggnämnden. VALDEMARSVIKS KOMMUN Aline Eriksson Planarkitekt Beslutet skickas till Sektor samhällsbyggnad och kultur, akten Miljö- och byggnämnden

88 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (13) KS-TEK Detaljplan för Kättilö 1:34 Tillhör PLAN Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 75 KS-TEK Detaljplan för Kättilö 1:34 Tillhör PLAN Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Samrådsredogörelsen godkänns och uppdrag ges att förslaget till Detaljplan för fastigheten Kättilö 1:34 med flera får ställas ut för granskning. Ärendebeskrivning Planområdet är beläget på nordöstra sidan av Kättilö. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra att befintlig konferensverksamhet utökas för att kunna ta emot fler gäster. Inom planområdet finns 2 bostäder, vilket innebär att planen även medger bostadsändamål för dessa områden. Inom planområdet ligger även fastigheten Kättilö 1:38, som planläggs för bostadsändamål. Inom planområdet finns en fornlämning i form av en moring, och en stenmur, som bägge beläggs med varsamhetsbestämmelse. Detaljplanen hanterades från början med standardförfarande, men länsstyrelsen informerade i sitt samrådsyttrande att de ansåg att förfarandet måste bytas till utökat förfarande. Detta innebär att samrådsbeslutet för detaljplanen togs av miljö- och byggnämnden, men granskningsbeslutet måste tas i kommunstyrelsen och antagandebeslutet i kommunfullmäktige. Förslaget till detaljplan var utställt för samråd under tiden till Under tiden kom 12 skriftliga yttranden in, varav 6 med erinringar. Inkomna synpunkter har resulterat i följande revidering av planförslaget: Justerare

90 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 75 KS-TEK Grundkartan korrigeras i enlighet med framförd kritik från Lantmäteriet. Plankartan korrigeras enligt synpunkten om högsta antal fastigheter inom planområdet, samt så läggs ett u-område till. Planbeskrivningen utvecklas kring fastighetsrättsliga frågor etc. Planområdet har minskats ner i norr, samt så har de tillåtna byggrätterna minskats. Planbeskrivningen utvecklas kring upphävandet av strandskyddet och planförslaget i övrigt. Planförslaget har omarbetats och ytorna som föreslagits för ny bebyggelse har minskats ner. Planbeskrivningen har kompletterats kring byggnadsutformningen och syftet med den tillkommande bebyggelsen. Planbeskrivningen utvecklas för att tydligare beskriva planförslaget och dess syfte. Planen förtydligas för att tydligare visa hur dess syfte hänger samman med de föreslagna regleringarna etc. Planbeskrivningen kompletteras med ett tydligare resonemang kring hur planförslaget påverkar riksintressena för naturvård respektive friluftsliv. Ett PM från Calluna AB med rubriken "Bedömning av påverkan i del av planområde- yttrande angående intrång betesmark rörande naturvärdena på platsen" har bilagts handlingarna. Uppgiften om strandskyddet i vattnet ändras. Hamnområdet har behov av att utökas, och planbeskrivningen kompletteras med motivering kring detta. Strandskyddet upphävs inte för vattenområdet eller hamnområdet. Planförfarandet byts, och detaljplanen kommer framöver att hanteras med utökat förfarande. Planbeskrivningen kompletteras kring naturvärdena på platsen. Ingen arkeologisk utredning har genomförts, men stycket om fornlämningar har utökats i planbeskrivningen- både med text och upplysningen om att om någon arkeologisk lämning påträffas ska antikvarisk myndighet kontaktas, och det eventuella exploateringsarbetet avbrytas. Den kända fornlämning som finns inom planområdet har säkerställts på plankartan. Ett PM från KMV Forum har bilagts planhandlingarna, med rubriken "Fornlämningar och skyddade kulturvärden i området kring och på fastigheten Kättilö 1:34, del av, i Valdemarsviks kommun." Justerare

91 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 75 KS-TEK Beslutsunderlag Skrivelse från Sektor Samhällsbyggnad och Kultur _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

92 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-TEK (2) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Aline Eriksson Mottagare ksau Detaljplan för Kättilö 1:34 m.fl. Förslag till beslut 1. Samrådsredogörelsen godkänns och uppdrag ges att förslaget till Detaljplan för fastigheten Kättilö 1:34 med flera får ställas ut för granskning. Ärendebeskrivning Planområdet är beläget på nordöstra sidan av Kättilö. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra att befintlig konferensverksamhet utökas för att kunna ta emot fler gäster. Inom planområdet finns 2 bostäder, vilket innebär att planen även medger bostadsändamål för dessa områden. Inom planområdet ligger även fastigheten Kättilö 1:38, som planläggs för bostadsändamål. Inom planområdet finns en fornlämning i form av en moring, och en stenmur, som bägge beläggs med varsamhetsbestämmelse. Detaljplanen hanterades från början med standardförfarande, men länsstyrelsen informerade i sitt samrådsyttrande att de ansåg att förfarandet måste bytas till utökat förfarande. Detta innebär att samrådsbeslutet för detaljplanen togs av miljö- och byggnämnden, men granskningsbeslutet måste tas i kommunstyrelsen och antagandebeslutet i kommunfullmäktige. Förslaget till detaljplan var utställt för samråd under tiden till Under tiden kom 12 skriftliga yttranden in, varav 6 med erinringar. Inkomna synpunkter har resulterat i följande revidering av planförslaget: Grundkartan korrigeras i enlighet med framförd kritik från Lantmäteriet. Plankartan korrigeras enligt synpunkten om högsta antal fastigheter inom planområdet, samt så läggs ett u-område till. Planbeskrivningen utvecklas kring fastighetsrättsliga frågor etc. Planområdet har minskats ner i norr, samt så har de tillåtna byggrätterna minskats.

93 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-TEK (2) Skrivelse med beslutsförslag Planbeskrivningen utvecklas kring upphävandet av strandskyddet och planförslaget i övrigt. Planförslaget har omarbetats och ytorna som föreslagits för ny bebyggelse har minskats ner. Planbeskrivningen har kompletterats kring byggnadsutformningen och syftet med den tillkommande bebyggelsen. Planbeskrivningen utvecklas för att tydligare beskriva planförslaget och dess syfte. Planen förtydligas för att tydligare visa hur dess syfte hänger samman med de föreslagna regleringarna etc. Planbeskrivningen kompletteras med ett tydligare resonemang kring hur planförslaget påverkar riksintressena för naturvård respektive friluftsliv. Ett PM från Calluna AB med rubriken "Bedömning av påverkan i del av planområde- yttrande angående intrång betesmark rörande naturvärdena på platsen" har bilagts handlingarna. Uppgiften om strandskyddet i vattnet ändras. Hamnområdet har behov av att utökas, och planbeskrivningen kompletteras med motivering kring detta. Strandskyddet upphävs inte för vattenområdet eller hamnområdet. Planförfarandet byts, och detaljplanen kommer framöver att hanteras med utökat förfarande. Planbeskrivningen kompletteras kring naturvärdena på platsen. Ingen arkeologisk utredning har genomförts, men stycket om fornlämningar har utökats i planbeskrivningen- både med text och upplysningen om att om någon arkeologisk lämning påträffas ska antikvarisk myndighet kontaktas, och det eventuella exploateringsarbetet avbrytas. Den kända fornlämning som finns inom planområdet har säkerställts på plankartan. Ett PM från KMV Forum har bilagts planhandlingarna, med rubriken "Fornlämningar och skyddade kulturvärden i området kring och på fastigheten Kättilö 1:34, del av, i Valdemarsviks kommun." VALDEMARSVIKS KOMMUN Aline Eriksson Planarkitekt Beslutet skickas till Sökanden Sektor samhällsbyggnad och kultur, akten

94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (14) KS-TEK Länsplan för regional transportinfrastruktur Östergötlands län (Länstransportplan ) Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Region Östergötland Xxxxx Justerare

95 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 73 KS-TEK Länsplan för regional transportinfrastruktur Östergötlands län (Länstransportplan ) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. I yttrandet läggs till en bilaga med utdrag från pågående projekt i den nationella trafikplanen. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen fastställer förslag till yttrande i ovanstående ärende. Ärendebeskrivning Region Östergötland har, för yttrande, översänt remissversion av Länsplan för regional Transportinfrastruktur Yttrande ska vara region Östergötland tillhanda senast den 30 november. Länstrafikplanen är framtagen på uppdrag av regeringen. Länsplaner för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande och utgår från fyrstegsprincipen. Den ekonomiska ramen för hela perioden är mkr. Av dessa är drygt hälften redan avsatt för större investeringar och andra delar är avsatta till trimningsåtgärder, utbyggnad av stomlinjenät och anpassning av kollektivtrafikhållplatser, främst till Linköping och Norrköpings RC som en följd av Ostlänken. För det kommunala vägnätet och miljö-och trafiksäkerhetsåtgärder avsätts 145 mkr och på det enskilda vägnätet avsätts 36 mkr till investering under perioden. Sektor Samhällsbyggnad och Kultur har i skrivelse utarbetat förslag till yttrande i rubricerat ärende. Förslag och yrkande Jonas Andersson (V) föreslår att det i yttrandet läggs till en bilaga med utdrag från pågående projekt i den nationella trafikplanen. Beslutsunderlag Skrivelse från Sektor Samhällsbyggnad och Kultur med förslag till yttrande. _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

96 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-TEK (1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Kristina Hörnqvist Mottagare Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur Östergötlands län (Länstransportplan ) Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer förslaget till yttrandet i ovanstående ärende. Sammanfattning Region Östergötland har, för yttrande, översänt remissversion av Länsplan för regional Transportinfrastruktur Yttrande ska vara region Östergötland tillhanda senast den 30 november. Ärendebeskrivning Länstrafikplanen är framtagen på uppdrag av regeringen. Länsplaner för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande och utgår från fyrstegsprincipen. Den ekonomiska ramen för hela perioden är mkr. Av dessa är drygt hälften redan avsatt för större investeringar och andra delar är avsatta till trimningsåtgärder, utbyggnad av stomlinjenät och anpassning av kollektivtrafikhållplatser, främst till Linköping och Norrköpings RC som en följd av Ostlänken. För det kommunala vägnätet och miljö-och trafiksäkerhetsåtgärder avsätts 145 mnkr och på det enskilda vägnätet avsätts 36 mnkr till investering under perioden. Bilaga: Förslag till nationell plan för transportsystem Åtkomst till pågående Åtgärdsvalsstudier i länet uppdateras ständigt på Trafikverkets hemsida: -dig/ostergotland/atgardsvalsstudier -iostergotlands -lan/ Kristina Hörnqvist Trafiksamordnare

97 Vårt datum (2) YTTRANDE Tjänsteställe/handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur Kristina Hörnqvist , Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro Valdemarsviks kommun Storgatan Valdemarsvik Valdemarsvik Telefax Internet valdemarsvik.se

98 Vårt datum (2) YTTRANDE Yttrande- Länstrafikplan Det ökade anslaget för medfinansieringsåtgärder medför en större möjlighet utföra åtgärder som förbättrar trafikmiljöer och minskar klimatpåverkan, vilket vi håller med om. Vi som en mindre kommun, har och kommer att ha begränsade möjligheter att säkra ytterligare medel för medfinansiering. Konsekvenserna kan bli att investeringsmedel för förbättringsåtgärder från staten koncentreras till kommuner med stark ekonomi. Vi ser positivt på en numera närmare förestående förbifart Söderköping, i enlighet med den nationella planen. Den påverkar i hög grad bostadsbyggandet för Valdemarsviks kommun, främst i Ringarum som har potential att bli en alltmer attraktiv ort. I dagsläget planeras nya områden med totalt ca 80 tomter, varav ca 35 i Ringarum. Några av dessa kommer att planeras för möjlighet att bygga flerbostadshus. Vi ser också redan nu en ökning av skapandet av nya bostäder inom det privata fastighetsbeståndet. I dagsläget pågår en stor renovering av tidigare övergivna fastigheter, som kan medföra upp till 130 lägenheter. Det finns också ett par till privata fastighetsägare som har uttryckt intresse för omvandling av sina fastigheter, till bostäder. I förlängningen innebär det också att restiden med allmänna kommunikationer behöver kortas. Valdemarsviks läge utmed det nationella stråket Katrineholm-Västervik (vidare mot Kalmar och Bleking) gör att åtgärder som förkortar restiden med allmänna kommunikationer är angeläget. Vi tillhör arbetsregionen Norrköping/Linköping och det måste bli en rimlig restid att pendla till arbete och studier. Det är också angeläget att möjligheten till pendling över länsgränsen blir verklighet. Detta då det för oss finns en viss arbetsmarknad och studiemöjlighet i Kalmar län. I dagsläget finns ingen möjlighet att med allmänna kommunikationer, ta sig till ett arbete i grannkommunen. För Valdemarsviks kommuns del så är därför ett nytt resecentrum i Valdemarsvik, samt en flytt av hållplats för expressbussen i Postadress Besöksadress Organisationsnr Telefon Bankgiro E-post Valdemarsviks kommun Storgatan kommun@valdemarsvik.se Valdemarsvik Valdemarsvik Telefax Internet valdemarsvik.se

99 Vårt datum Vår beteckning (3) Ringarum och i förlängningen även vid Syntorp (Gusum) viktiga frågor för att komma vidare. En ytterligare angelägenhet är en förbättring av de allmänna kommunikationerna i skärgården. Detta då vi har en utvecklingspotential för skärgårdsboende. Fyrudden är en utpekad viktig skärgårdsnod, därför måste också väg 212 förbättras för att, som ett långsiktigt mål, kunna bli en 80-väg. Erland Olauson ordförande kommunstyrelsen Monika Hallberg kommunchef

100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) KS-VO Färdtjänst i annan kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 74 KS-VO Färdtjänst i annan kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen antar förslaget på en lösning för färdtjänst i annan kommun, i form av ersättning för utförda taxiresor med 75% av beloppet på kvitto. Ärendebeskrivning Valdemarsviks kommun saknar en lösning för personer som är beviljade färdtjänst att ta sig mellan målpunkter i samhället, under en vistelse på annan ort. Personer som innehar tillstånd till färdtjänst kan också ha ett behov av att åka mellan olika målpunkter vid vistelse i en annan kommun. I dagsläget finna inte den möjligheten för våra funktionshindrade som innehar tillstånd till färdtjänst. Funktionshindret är bestående och personen kan inte själv ta sig utan hjälp av sin färdtjänst. I Östgötatrafikens regi finns ingen generell lösning för detta, liknande Riksfärdtjänst ABs RIAK-system. Andra kommuner i länet har en lösning som har visat sig fungera bra. Den innebär att resenären själv kan välja ett taxibolag på vistelseorten och betala hela summan. Vid hemkomsten får de sedan ersättning från kommunen med 75% av taxibeloppet. Vi ser det som ett enkelt förfarande som inte ställer krav på resenären att välja specifika taxibolag. Beslutsunderlag Skrivelse från Sektor Samhällsbyggnad och Kultur _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

102 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-VO (1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Samhällsbyggnad och Kultur KS Kristina Hörnqvist Mottagare Kommunstyrelsens stöd- och omsorgsutskott Färdtjänst i annan kommun Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar förslaget på en lösning för färdtjänst i annan kommun, i form av ersättning för utförda taxiresor med 75% av beloppet på kvitto. Bakgrund Valdemarsviks kommun saknar en lösning för personer som är beviljade färdtjänst att ta sig mellan målpunkter i samhället, under en vistelse på annan ort. Ärendebeskrivning Personer som innehar tillstånd till färdtjänst kan också ha ett behov av att åka mellan olika målpunkter vid vistelse i en annan kommun. I dagsläget finna inte den möjligheten för våra funktionshindrade som innehar tillstånd till färdtjänst. Funktionshindret är bestående och personen kan inte själv ta sig utan hjälp av sin färdtjänst. I Östgötatrafikens regi finns ingen generell lösning för detta, liknande Riksfärdtjänst AB s RIAK-system. Andra kommuner i länet har en lösning som har visat sig fungera bra. Den innebär att resenären själv kan välja ett taxibolag på vistelseorten och betala hela summan. Vid hemkomsten får de sedan ersättning från kommunen med 75% av taxibeloppet. Vi ser det som ett enkelt förfarande som inte ställer krav på resenären att välja specifika taxibolag. VALDEMARSVIKS KOMMUN Kristina Hörnqvist Trafiksamordnare

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (16) KS-TEK Remiss - Nationell plan för transportsystem Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

104 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (17) TF Åbäcksnäs 1:27 m fl, Anslutning till det kommunala avloppsnätet Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

105 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 76 TF Åbäcksnäs 1:27 m fl, Anslutning till det kommunala avloppsnätet Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen antar förslaget att genomföra offererad projektering för att bygga spillvattenledningar till berörda fastigheter till en summa av kr. Beloppet läggs in i investeringsbudgeten 2018 Ärendebeskrivning I kommunstyrelsens tekniska utskott , beslutades att kunderna på Rågeterdalsvägen skulle anslutas till verksamhetsområde för spillvatten (de har dricksvatten sedan tidigare). Dåvarande chefen för VA/renhållning tog fram ett förslag till kommunstyrelsens arbetsutskott med förklaringar kring hur det skulle gå till ekonomiskt och juridiskt. Särtaxa var med i förslaget. Alltså att dessa kunder skulle betala en förhöjd anslutningsavgift. Det förslaget återremitterades med kommentaren att LOVA bidrag skulle utredas genom att samfällighet skulle bildas. VA/renhållningschefen hade möte med berörda där idén med samfällighet och LOVA bidrag diskuterades. Detta har sedan inte blivit av på grund av att alla inte kom överens. Dessa kunder har sedan 2017 fått sina enskilda avloppsanläggningar underkända från miljökontoret. För att komma vidare i denna fråga har en offert tagits in från WSP på att göra en projektering för att anlägga spillvattenledning till dessa kunder. Projekteringen kommer att ge två förslag på vilken teknisk lösning kommunen väljer att bygga, LTA (Låg Trycks Avlopp) eller självfallsledningar. Det kommer också att framgå vad det kommer att kosta att bygga detta i egen regi med kommunens grävlag eller med extern entreprenör. När projekteringen är klar kan beslut tas om vilken teknisk lösning kommunen ska välja. Då finns även ett underlag för att diskutera taxa och särtaxa. Huvudsyftet med detta är att dessa kunder ska ingå i verksamhetsområde för både vatten och spillvatten. Denna projektering plus eventuell investering ryms inte inom VAs driftbudget. Justerare

106 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 76 TF Beslutsunderlag Skrivelse från Sektor Samhällsbyggnad och Kultur _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

107 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 1(6) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Sektor Teknisk Service KS Jenny Karlsson Mottagare KF KSAU KS Åbäcksnäs 1:27 m fl, Anslutning till det kommunala avloppsnätet Förslag till beslut 1. Verksamhetsområde för avlopp ska bildas för området längs med Rågeterdalsvägen enligt bilaga 1. Särskild taxenivå (särtaxa) för anläggningsavgiften ska fastställas för området. 2. Tekniska får i uppdrag att inkomma med en slutlig kostnadsredovisning för senare ställningstagande om nivå och modell för beräkning av särtaxan. 3. Den del av utbyggnadskostnaden som inte finansieras av särtaxa finansieras med skattemedel. Ärendebeskrivning Fastighetsägarna längs med Rågeterdalsvägen i Gryt som idag har enskilda avloppslösningar har uttryckt önskemål att ingå i det kommunala verksamhetsområdet för avlopp. Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster blir aktuellt under följande förutsättningar: Behov finns med hänsyn till skyddet för människors hälsa Behov finns för skyddet av miljön Vatten- och avloppsförsörjning behöver ordnas i ett större sammanhang Om behov finns för en allmän lösning av vatten- och avloppstjänsterna ska kommunen fastställa verksamhetsområde inom vilket vattentjänster ordnas.

108 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 2(6) Skrivelse med beslutsförslag Aktuellt område I området är statusen på avloppsanläggningarna undermåliga, dock ligger inget föreläggande på någon av berörda fastighetsägare. Fastigheternas lokalisering är extra känslig med näraliggande vattendrag och Östersjön som recipient. Flertalet av berörda fastigheter har idag kommunalt vatten men ingår inte i det kommunala verksamhetsområdet för vatten. Området innefattar 11 fastigheter, varav 2 st är obebyggda tomter. Tabell 1: Aktuella fastigheter längs med Rågeterdalsvägen Fastighet Typ av fastighet Har kommunalt vatten Åbäcksnäs 1:14 Fritidsboende Ja Åbäcksnäs 1:17 Fritidsboende Ja Åbäcksnäs 1:19 Fritidsboende Ja Åbäcksnäs 1:20 Permanent Ja Åbäcksnäs 1:22 Permanent Ja Åbäcksnäs 1:27 Fritidsboende Ja Åbäcksnäs 1:30 Obebyggd tomt Nej Åbäcksnäs 1:31 Obebyggd tomt Nej Åbäcksnäs 1:7 Fritidsboende Ja Åbäcksnäs 4:12 Åbäcksnäs 4:10 (Del av fastighet) Sommarverksam het Fritidsboende Sommarverksam het Ja Nej Ja Förslag nytt verksamhetsområde för avlopp Förslag på nytt verksamhetsområde för avlopp redovisas i bilaga 1.

109 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 3(6) Skrivelse med beslutsförslag Ekonomi/ Finansiering Intäkt i form av anläggningsavgifter från aktuella fastigheter uppskattas till cirka kr exkl. moms. Kommunens faktiska kostnad för att ansluta aktuella fastigheter till den allmänna anläggningen för avlopp uppskattas till kr exkl. moms. Den stora kostnadsskillnaden mellan kommunens normaltaxa och den verkliga utbyggnadskostnad beror dels av att taxan är för lågt satt och dels av att fastigheterna redan har kommunal vattenanslutning. Anläggningskostnaden för ett nytt lokalt rörnät för enbart avlopp blir nästan lika stor som kostnaden för både vatten- och avlopp, men inkomsterna blir endast 60 %, eftersom kommunens taxa är uppbyggd på detta sätt. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (31 ) skall särtaxa tas ut om kostnadsskillnaden för VA-utbyggnaden i beaktansvärd omfattning avviker från kommunens normaltaxa. Med särtaxa menas en förhöjd anläggningsavgift. Enligt utslag i VA-nämnden så uppfattas skillnader på 20-30% jfr med normaltaxa som beaktansvärda. Då K/I-talet (kostnader/intäkter) för aktuellt projekt överstiger 2,0 (100%) krävs ett beslut om hur projektet skall finansieras. Ett beslut om skattesubventionering alternativ särtaxa tas i kommunfullmäktige. Med en hög anläggningstaxa kan VA-kollektivet anses ha en hög tålighet med avseende på täckningsgrad vid utbyggnad av VA-områden. I Valdemarsvik har anläggningstaxan inte justerats på flera år vilket innebär tåligheten inte finns för utbyggnadsprojekt med K/I-tal > 1,0. Tekniska föreslår därför att projektet finansieras dels genom beslut om särtaxa inom aktuellt område och dels genom beslut om skattesubventionering. Exempel på modell för beräkning av särtaxa Först görs en projektering där alla kostnader för utbyggnaden tas fram och antalet tomter i området beräknas. Kostnaden fördelas på antalet tomter i området. Om kostnaden är mindre än 1,5 gånger gällande anläggningsavgift per tomt betalar fastighetsägaren bara gällande anläggningsavgift enligt ordinarie taxa och fastigheterna ingår i ett vanligt verksamhetsområde. Om kostnaden däremot är större än 1,5 gånger gällande anläggningsavgift per tomt bildar kommunen ett särtaxeområde där fastighetsägarna betalar en förhöjd anläggningsavgift = en särtaxa. Särtaxekunder kommer i dessa områden att betala en avgift bestående av anläggningsavgift enligt gällande taxa plus den kostnad för utbyggnaden/tomt som överstiger 1,5 x gällande anläggningsavgift.

110 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 4(6) Skrivelse med beslutsförslag Fördelning kostnader(avgifter inkl. moms) för en normalvilla med 800 m2 tomtyta: Utbyggnadskostnaden per tomt Anläggningsavgift enligt taxa kr kr Kostnad fastighetsägare enligt ovan modell för beräkning av särtaxa Skattekollektivet kr kr K/I-tal VA-kollektivet 1,0 VALDEMARSVIKS KOMMUN Jenny Karlsson VA & Renhållningschef

111 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 5(6) Skrivelse med beslutsförslag Bilaga 1: Verksamhetsområde för avlopp, fastigheter längs med Rågeterdalsvägen Verksamhetsområde för avlopp inkluderar följande fastigheter: Åbäcksnäs 1:14 Åbäcksnäs 1:17 Åbäcksnäs 1:19 Åbäcksnäs 1:20 Åbäcksnäs 1:22 Åbäcksnäs 1:27 Åbäcksnäs 1:30 Åbäcksnäs 1:31 Åbäcksnäs 1:7 Åbäcksnäs 4:12 Åbäcksnäs 4:10 (del av fastighet)

112 Vårt datum Vårt Dnr Sida TF obj 6(6) Skrivelse med beslutsförslag

113 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (8) Plats och tid Strömsvik, sammanträdesrum Skutan, , kl 08:15 10:15 Beslutande Torvald Karlsson (C) Jan Ekroth (M) Närvarande ersättare Sven Rosander (FP) Gun-Britt Rahm (S) Mikael Jonsson (S) Hillevi Lindstrand (C) Stig Svensson (KD) Övriga deltagande Thomas Örnberg förvaltningschef Björn Fredell gatu- och fastighetschef 45 Karin Ekström områdeschef 44 K-G Karlsson fastighetsingenjör Jenny Karlsson områdeschef Eva Köpberg sekreterare Utses att justera Mikael Jonsson (S) Justeringens plats och tid Strömsvik, tekniska förvaltningen, kl. 15:00 Underskrift Sekreterare... Paragrafer Eva Köpberg Ordförande... Torvald Karlsson (C) Justerande... Mikael Jonsson (S) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesdatum Datum för anslagsuppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Strömsvik, tekniska förvaltningen Underskrift... Eva Köpberg

114 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (8) 44 Information a) Verksamhetsuppföljning kost, städ och bad Områdeschef Karin Ekström redogör för verksamheten inom kost, städ och bad. Redogörelse lämnas bland annat för verksamheternas mål, bemanning, statistik och den framtida utvecklingen inom respektive verksamhet. b) Delårsrapport för tredje kvartalet Förvaltningschef Thomas Örnberg redogör för delårsrapporten för tredje kvartalet. Rapporten visar inga större förändringar gentemot delårs-rapporten för första halvåret. Förvaltningen hoppas på att klara budgeten och arbetar för ett nollresultat i bokslutet. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Informationen läggs till handlingarna Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

115 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (8) 45 TF 2009/88 Valdemarsvik 4:4 Värmeväxlare - Sparbankshallen Ärendebeskrivning Under hösten har konstaterats att befintlig värmeväxlare, som styr kylsystemet för isproduktionen, är utsliten. Den är i så dåligt skick att byte måste ske och detta kan ske under pågående säsong. Omfattande arbete har utförts för att säkerställa vinterns istillverkning. Enligt offert finns två utföranden: Med förångarplattor i titan kronor plus moms. Med förångarplattor i stål kronor plus moms. Titanplattor har längre livslängd och skulle innebära ett totalpris på kronor. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Åtgärden utförs så snabbt som möjligt för ett totalpris på kronor och sker genom omfördelning av budget. --- Beslutsexpediering Gatukontoret Akten Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

116 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4 (8) 46 TF 2008/132 Åbäcksnäs 1:27 Utökning/prioritering VA-områden Ärendebeskrivning Tre olika områden i kommunen är aktuella för anslutning till kommunens VA-nät: Rågeterdalsvägen i Gryt 11 fastigheter Skeppsgården 30 fastigheter Sjögärdet Åtgärderna är resurskrävande och prioritering behöver göras Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. VA-frågan för Sjögärdet samordnas med Valdemarsviksprojektet. 2. Fastigheterna i Rågeterdalen ansluts efter arbetena i Snäckevarp är avslutade. 3. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att ta fram ytterligare ett förslag till lösning av VA-frågan i Skeppsgården för vidare beslut. --- Beslutsexpediering Tekniska förvaltningen, akten Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

117 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5 (8) 47 TF 2009/ VA - Verksamhetsområden Ärendebeskrivning Enligt 6 Lagen om allmänna vattentjänster ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänst eller vattentjänster med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver anordnas i ett större sammanhang. Detta innebär att beslutade verksamhetsområden för spillvatten och dricksvatten ska finnas till alla kommunala reningsverk och vattenverk. Med anledning av detta har VA-enheten tagit fram förslag på verksamhetsområden för: Skeppsgården (dricksvatten) Väster Tryserum (avlopp och dricksvatten) Kommunstyrelsens tekniska utskotts förslag Kommunfullmäktige fastställer VA-verksamhetsområden enligt ovan. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Akten Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

118 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6 (8) 48 TF 2009/61 Valdemarsvik 4:4 Intresse köp av mark Ärendebeskrivning Företaget Harrysson Väg och Byggnad önskar köpa mark inom rubricerat markområde för att utöka sin verksamhet. Området ligger utanför planlagt område men kan vara reglerat i kommunens översiktsplan. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att diskutera ärendet med intressenten och återkomma till kommunstyrelsen. Beslutsexpediering Fastighetsingenjören Akten Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7 (8) 49 TF 2009/67 Gusum 17:1 Intresse köp av mark Ärendebeskrivning Förfrågan har inkommit till kommunen om köp av rubricerad fastighet för att bygga ett garage. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut 1. Tekniska förvaltningen ges i uppdrag att diskutera ärendet med intressenten och återkomma till kommunstyrelsen. --- Beslutsexpediering Fastighetsingenjören Akten Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

120 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8 (8) 50 Kurser och konferenser - Sveriges kommuner och landsting, Asfaltsdagar 18 november i Malmö och 19 november i Stockholm. - Sveriges kommuner och landsting, Trafikkonferens i Helsingborg november. - Sveriges kommuner och landsting, Utbildning Rätt fart i staden oktober i Göteborg alternativt november i Stockholm Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut Inbjudningarna läggs till handlingarna. Justerare TorvaldKarlsson (C) Mikael Jonsson (S)

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 99 TF Åbäcksnäs 1:27 m fl, Anslutning till det kommunala avloppsnätet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Ärendet återremitteras till Sektor Teknisk Service. 2. Uppdrag ges till Sektor Teknisk Service att kontakta berörda fastighetsägare och presentera förslag till lösning, visa på möjlighet till LOVA-bidrag samt att bistå i projekteringsarbetet. Ärendebeskrivning Fastighetsägarna längs med Rågeterdalsvägen i Gryt som idag har enskilda avloppslösningar har uttryckt önskemål att ingå i det kommunala verksamhetsområdet för avlopp. Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster blir aktuellt under följande förutsättningar: Behov finns med hänsyn till skyddet för människors hälsa Behov finns för skyddet av miljön Vatten- och avloppsförsörjning behöver ordnas i ett större sammanhang Om behov finns för en allmän lösning av vatten- och avloppstjänsterna ska kommunen fastställa verksamhetsområde inom vilket vattentjänster ordnas. Området omfattar 11 fastigheter, varav 2 st är obebyggda tomter. Kommunens faktiska kostnad för att ansluta aktuella fastigheter till den allmänna anläggningen för avlopp uppskattas till kr exklusive moms. Förslag och yrkanden Erland Olauson (S) föreslår att ärendet återremitteras till Sektor Teknisk Service. Uppdrag ges att kontakta berörda fastighetsägare och presentera förslag till lösning samt visa på möjlighet till LOVA-bidrag (Lokala vattenvårdsprojekt) samt att bistå i projekteringsarbetet. _ Beslutet skickas till Sektor Teknisk Service, akten Justerare

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (18) KS-TEK GUSUM 8:1 Gusum 8:1, Tillfälliga förskolelokaler i Gusum Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

123 Vårt datum Vår beteckning Tjänsteställe/handläggare Sektor Samhällsbyggnad och kultur Martine Christensen Odenhall Mottagare Kommunstyrelsen Tillfälliga förskolelokaler i Gusum

124 Vårt datum Vår beteckning Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom etablerandet av tillfälliga förskolelokaler i Gusum till en beräknad totalkostnad om kr. Ärendebeskrivning På Gusums skolas gård finns idag en tillfällig paviljonglösning för förskoleklass och frita, i väntan på att permanenta lokaler för detta ändamål etableras. Slutsamråd för de permanenta lokalerna sker i mitten av mars 2018 och inflyttning beräknas kunna ske till 1 april Från denna tidpunkt är det möjligt att i stället etablera en förskoleavdelning i den paviljongbyggnad som lämnas, och fortsätta hyra denna till en kostnad om kr per månad. Detta skulle lösa ett akut behov av förskoleplatser som uppkommit främst i Ringarum, i väntan på att en lösning i Ringarum kommer till stånd om cirka ett år eller till 1 november Med en månadskostnad om kr i sju månader, genererar detta en totalkostnad om kr. För vissa smärre anpassningsåtgärder (kapprumsinredning, klämskydd, skötbord etc) bör därutöver reserveras ett belopp på upp till kr. Martine Christensen Odenhall Sektorchef Samhällsbyggnad och kultur

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (19) KS-SA Motion - Ställplats för husbilar hela året. Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 72 KS-SA Motion - Ställplats för husbilar hela året. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige tillstyrker motionen 2. Ställplatserna i hamnen i Valdemarsvik hålls öppna hela året genom att ett begränsat antal platser hålls öppna även under perioden november till mars. Ärendebeskrivning Motionen önskar svar på om ställplatserna i hamnen i Valdemarsvik kan vara öppna året runt och i så fall till vilka kostnader. Om man ska erbjuda full service det vill säga möjligheten att nyttja duschar och toaletter är det inte ekonomiskt försvarbart då man kan anta att antalet besökare under vinterperioden, november till mars, är mycket begränsat och kostnaderna för uppvärmning, städning och tillsyn blir relativt höga. Om man bara erbjuder elanslutning samt snöröjer och halkbekämpar blir kostnaderna betydligt lägre. Elkostnaden för en husbil med värme på 2 kw är beräknad till ca 65 kronor per dygn. Enligt gatukontorets beräkningsgrund skulle kostnaden för snöröjning och halkbekämpning i en begränsad del av ställplatsområdet uppgå till ca 5000 kr för perioden november till mars, förutsatt att det sker i samband med ordinarie insatser. Dygnsavgiften per ekipage under lågsäsong är 125 kronor. Enligt den undersökning bland husbilar som genomfördes under sommarsäsongen 2015 spenderar husbilsägarna kronor per dygn exklusive ställplatskostnaden. Beslutsunderlag Skrivelse från Staben _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

127 Vårt datum Vår beteckning KS-SA 2017/ Tjänsteställe/handläggare Staben Göran Trysberg Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott

128 Vårt datum 101 Vår beteckning KS-SA 2017/38 Motion Ställplatser för husbilar hela året Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker motionen Hålla ställplatser i hamnen i Valdemarsvik öppna hela året genom att ett begränsat antal platser hålls öppna även under perioden november till mars. Ärendebeskrivning Motionen önskar svar på om ställplatserna i hamnen i Valdemarsvik kan vara öppna året runt och i så fall till vilka kostnader. Om man ska erbjud full service det vill säga möjligheten att nyttja duschar och toaletter är det inte ekonomiskt försvarbart då man kan anta att antalet besökare under vinterperioden, november till mars, är mycket begränsat och kostnaderna för uppvärmning, städning och tillsyn blir relativt höga. Om man bara erbjuder elanslutning samt snöröjer och halkbekämpar blir kostnaderna betydligt lägre. Elkostnaden för en husbil med värme på 2 kw är beräknad till ca 65 kronor per dygn. Enligt Gatukontorets beräkningsgrund skulle kostnaden för snöröjning och halkbekämpning i en begränsad del av ställplatsområdet uppgå till ca 5000 kr för perioden november till mars, förutsatt att det sker i samband med ordinarie insatser. Dygnsavgiften per ekipage under lågsäsong är 125 kronor. Enligt den undersökning bland husbilar som genomfördes under sommarsäsongen 2015 spenderar husbilsägarna kronor per dygn exklusive ställplatskostnaden. Göran Trysberg Näringslivssamordnare

129

130 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (20) KS-KcS Remiss - Bredbandstrategi för Östergötland Kommunstyrelsens beslut 1. Xxxxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning Beslutsunderlag _ Beslutet skickas till Xxxxx Justerare

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KSAU 77 KS-KcS Remiss - Bredbandstrategi för Östergötland Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag 1. Kommunstyrelsen antar Region Östergötlands Bredbandsstrategi för Östergötland. Ärendebeskrivning Region Östergötland har beslutat att ta fram en ny bredbandsstategi. Strategin sträcker sig mellan perioden Kommunen inbjuds att lämna synpunkter på strategin. Beslutsunderlag Skrivelse från Staben med förslag till yttrande. _ Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, akten Justerare

132 Vårt datum Vårt Dnr Sida KS-KcS (1) Skrivelse med beslutsförslag Tjänsteställe/Handläggare Kommunchef och Stab Tomas Zingmark Mottagare Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss - Bredbandstrategi för Östergötland Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen antar Region Östergötlands Bredbandsstrategi för Östergötland. Ärendebeskrivning Region Östergötland har beslutat att ta fram en ny bredbandsstategi. Strategin sträcker sig mellan perioden Kommunen inbjuds att lämna synpunkter på strategin. VALDEMARSVIKS KOMMUN Tomas Zingmark Beslutet skickas till Region Östergötland Akten

133 Remissversion

134 Remissversion Verksamhet: Samhällsbyggnadsenheten Datum: Diarienummer: TSN

135 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och målgrupp Framtagande av bredbandsstrategin 4 3 Bakgrund Befintliga strategier och mål Europa Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) Digitaliseringsstrategi Nyttan med bredband För hushållen i Östergötland För företagen i Östergötland För offentlig sektor Nuläge 11 6 Regionala bredbandsmål Vad betyder målen för Östergötland? Kostnader Strategiska områden och framgångsfaktorer Samverkan Samordning Användning Teknik och robusthet Finansiering Ansvarsfördelning och roller Regionen Kommunerna Länsstyrelsen Uppföljning

136 1 Inledning Digitaliseringen av samhället ställer ökade krav på tillgången till bredband. Detta gäller för såväl den fasta som mobila bredbandsinfrastrukturen. Tillgång till bredband är en förutsättning för att kunna ta del av det moderna samhället och av stor vikt för en hållbar ekonomisk tillväxt nationellt, regionalt och lokalt. De tjänster och den service som idag erbjuds digitalt utvecklas hela tiden och användningsområdena ökar för varje dag. Utvecklingen går framåt för tjänster inom såväl privat som offentlig sektor. Många välfärdstjänster bärs redan idag av bredbandsinfrastrukturen, och i framtiden kommer detta utbud att öka. Allt detta ställer krav på såväl tillgången till bredband som den egna kompetensen att kunna ta del av de tjänster som erbjuds. Infrastrukturen behöver ha en god kapacitet, vara tillgänglig samt säker. En öppen och robust bredbandsinfrastruktur där kapaciteten i sig inte utgör nyttjandebegränsningar blir då en förutsättning. Visionen för den svenska IT-politiken är ett helt uppkopplat Sverige. Alla i Sverige ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter och infrastrukturen ska inte utgöra en begränsning. Detta innebär att alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet. Det kommer gynna vår konkurrenskraft, innovationsförmåga och bidra till ett hållbart samhälle. Utbyggnaden av bredband i Sverige är i huvudsak marknadsdriven. Den offentliga rollen är att stimulera utbyggnad i områden där marknaden inte anser det vara lönsamt att investera. Region Östergötland ser digitaliseringen som en viktig attraktionskraft. Att alla har tillgång till bredband med hög kapacitet är en avgörande förutsättning för digitaliseringens genomslag. 2 Syfte och målgrupp Syftet med den regionala bredbandsstrategin är att ange riktningen för det regionala bredbandsarbetet samt att skapa förutsättningar för fortsatt bredbandsutbyggnad till alla oavsett var man bor, verkar och vistas. Den är även en del av, och en förutsättning för, de övriga områdena inom digitaliseringsarbetet. Målgruppen är aktörer som verkar för en utbyggd bredbandsinfrastruktur. Detta kan handla om nationella såväl som regionala och lokala aktörer. Mer specifikt är detta nationella, regionala och lokala operatörer, kommunerna, länsstyrelsen, intresseorganisationer samt Region Östergötland. 2.1 Framtagande av bredbandsstrategin Kopplat till framtagandet av bredbandsstrategin finns en intern politiskt referensgrupp. I denna ingår representanter från alla partier samt från trafik-och samhällsplaneringsnämnden, regionutvecklingsnämnden, regionstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor och hälso- och sjukvårdsnämnden. 4 (23)

137 Deltagare i referensgruppen är: Göran Gunnarsson (C), Bertil Jonsson (SD), Anita Jernberger (L), Per Larsson (KD), Malin Östh (V), Margareta Fransson (MP), Per Jameson (M), Rebecca Hägg (S), Jonas Jernberg, bredbandskoordinator samhällsbyggnad, Magnus Hansson, bredbandskoordinator Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, Anna Jacobsson, strateg landsbygdsutveckling, Anders Bäckstrand, enhetschef samhällsbyggnad. Ett kansliförslag har presenterats för och diskuterats inom referensgruppen. Detta har sedan remitterats till länets kommuner, intresseorganisationer samt till interna enheter inom Region Östergötland Inom ramen för det regionala nätverket för IT-infrastruktur (RFIT), där kommunerna och länsstyrelsen deltar, har även strategin övergripande diskuterats. 5 (23)

138 3 Bakgrund 2009 antog Sverige en bredbandsstrategi 1 som slog fast att 90 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Denna anger även att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. På regional nivå tog länsstyrelsen fram en strategi som utöver de nationella målen även fastslog att all offentlig verksamhet ska ha tillgång till 100 Mbit/s samt att det ska finnas öppna och robusta nät mellan alla tätorter och småorter i länet. Då digitaliseringen av samhället går fort framåt ökar även kraven på bredbandsinfrastrukturen från hushåll, företag samt offentliga aktörer. I slutet av 2016 antog regeringen därför en ny bredbandsstrategi för Sverige. 3 Detta hade föregåtts av att det 2015 inrättades regionala bredbandskoordinatorer i alla län. Dessa ska fungera som en kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet. I Östergötland är det Region Östergötland som har det uppdraget. Region Östergötland har tagit beslut om att nuvarande strategi och dess handlingsplan ska ses över. Bakgrunden till detta är att de regionala förutsättningarna förändrats samt att de nationella målen justerats. 3.1 Befintliga strategier och mål Det finns ett antal strategier och mål som den regionala bredbandsstrategin relaterar till. Nedan beskrivs de som bedöms mest relevanta Europa Den europeiska kommissionen har som vision om att Europa ska vara ett Gigabitsamhälle år Detta för att vi till fullo ska kunna ta del av alla ekonomiska och sociala fördelar som den digitala transformationen innebär. För detta finns det tre mål till år 2025 gigabit-hastighet till alla skolor, tågstationer, flygplatser, universitet, sjukhus etc. samt till teknikintensiva företag. 5G täckning för alla städer och större transportstråk samt en bredbandsuppkoppling på minst 100 Mbit/s till alla hushåll i Europa Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi Regeringen antog i slutet av 2016 en ny bredbandsstrategi för Sverige - Sverige helt uppkopplat Strategin adresserar hela Sveriges befolkning och har tre mål: 1 Bredbandsstrategi för Sverige N2009/8317/ITP 2 Bredbandsstrategi för Östergötland, Rapport nr: 2013:1 3 Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi, N2016/08008/D 4 Connectivity for a Competitive Digital Single Market - Towards a European Gigabit Society {SWD(2016) 300 final} 5 Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi, N2016/08008/D 6 (23)

139 - År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s - År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet o där man normalt befinner sig o situationsanpassat o applikationstäckning - År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband o 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 Gbit/s o 99,9 procent av alla hushållen och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s o 100 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 30 Mbit/s Målet för 2020 är en ambitionshöjning från den tidigare nationella bredbandsstrategin (från 90 procent till 95 procent) och avser faktiska anslutningar. Målet om 1 Gbit/s omfattar i stort alla men en mindre del av hushållen och företagen, 2 procent, har en lägre målsättning. Målet 2025 avser möjlighet till anslutning av bredband, så kallat homes passed 6. För att kunna realisera målen har strategin föreslagit tre strategiska områden. Dessa är - Roller och spelregler - Kostnadseffektiv utbyggnad - Nät och tjänster till alla Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland 7 antogs i maj 2012 och blickar fram mot Programmet innehåller ett antal strategier och rekommendationer som har bäring mot det som ingår i denna strategi och strategins områden är valda med hänsyn till innehållet och målsättningen i det regionala utvecklingsprogrammet. Programmets övergripande mål är: Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Hållbart nyttjande av naturens resurser För att uppnå dessa mål anges åtta strategier: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärning stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja Östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet 6 Med homes passed menas att hushållen finns inom 50 meter från en redan fiberansluten byggnad. 7 Regionalt Utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland, Regionförbundet Östsam maj (23)

140 Programmet anger att ett väl utbyggt bredbandsnät är viktigt för att skapa goda förutsättningar för boende och företag i glest befolkade områden, samt för utvecklingen av e-tjänster, såväl privata som offentliga Digitaliseringsstrategi Det regionala arbetet inom digitalisering bygger på regeringens digitaliseringsstrategi. 8 Denna består av fem områden: 1. D-kompetens 2. D-trygghet 3. D-innovation 4. D-ledning 5. D-infrastruktur Det sistnämnda området är det som främst bredband och det är i sin tur uppdelat i; tillgång till hård infrastruktur samt tillgång till mjuk infrastruktur. Arbetet med bredbandsstrategin för Östergötland kommer att utgöra en del av de ansträngningar som görs inom ramen för det regionala digitaliseringsarbetet. I Östergötland finns det sedan tidigare en regional digital agenda 9. Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam samt Landstinget i Östergötland undertecknade en avsiktsförklaring knuten till den digitala agendan för Sverige som innebär: Att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och Att Länsstyrelsen Östergötland tillsammans med Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland, i samverkan med aktörer i näringsliv, akademi och samhälle, kommer att ta fram en digital agenda för Östergötland. Sedan den digitala agendan togs har Region Östergötland bildats och tagit över det regionala utvecklingsansvaret från regionförbundet Östsam och länsstyrelsen. Region Östergötland samordnar därmed insatserna inom den regionala digitala agendan och digitaliseringsområdet. 8 För ett hållbart digitaliserat Sverige en digitaliseringsstrategi - N2017/03643/D 9 Digital Agenda för Östergötland (23)

141 4 Nyttan med bredband Behovet av bredband med hög kapacitet ökar hela tiden. Bredbandsnäten är förutsättningsskapande och möjliggör i sig tjänster som i sin tur bidrar till samhällsnyttan. Nyttorna kan beskrivas som ökad attraktionskraft, ökad produktivitet, ökad effektivitet eller ökad innovationsförmåga. 10 Vilka nyttor samt effekter av dessa som finns varierar över tid och nedan beskrivs dessa kortfattat utifrån några målgrupper. 4.1 För hushållen i Östergötland Allt fler tjänster genomförs över internet och allt fler enheter i hemmet kopplas upp. Sociala medier, nyheter, lagring i molntjänster, betalningar, e-handel och rörlig bild över internet är självklarheter för många hushåll idag. Dessutom ökar kraven och förväntningarna på mobilitet och att tjänster kan användas närsomhelst och varsomhelst. Om kapaciteten i bredbandsnäten utgör en begränsning i användandet och om begränsningen kraftigt skiljer sig mellan olika geografier bidrar detta till förutsättningarna att bo var man vill försämras. Dessutom bidrar en uppkoppling med hög kapacitet och stabilitet i hemmet till ökade möjligheter till flexibelt arbete och nyttjande av e-tjänster m.m. 4.2 För företagen i Östergötland En hållbar utveckling av företagen i Östergötland är av stor vikt för den regionala tillväxten. På samma sätt som att hushållen utför fler tjänster över internet så blir företagen alltmer beroende av en stabil uppkoppling för sin verksamhet. E-handel, bokning och betalning är helt beroende av ett bredband som är stabilt och med god kapacitet. Särskilt viktigt är det för företag inom turism och småföretag på landsbygden. Att kunna möta konsumenter och producenter oavsett var man är lokaliserad bidrar till ett Östergötland som är attraktivt och där förutsättningarna att verka oavsett var man har sin verksamhet är goda. 4.3 För offentlig sektor Bortsett från det faktum att välmående hushåll och företag är viktigt för kommunerna så är bredband av hög kapacitet även viktigt för den offentliga sektorns verksamhet. En god bredbandstillgång en förutsättning för rationalisering, samordning och effektivisering av den offentliga verksamheten Det är här även viktigt att bredbandsnäten är robusta och i vissa delar helt redundanta 11. Det finns redan idag flertalet användningsområden och tjänster där bredbandsnäten är en förutsättning. Digitaliseringen förutsätter både att arbetssätt, tjänster och infrastruktur finns på plats. Exempel på områden där bredbandsnäten är viktiga för kommunerna är trygghetslarm, vårdplanering, nattillsyn inom hemtjänsten, E-lärande (e-learning), medborgarinflytande genom att digitala kanaler används etc. 10 Se rapporter från Bredbandsforum t.ex. A-focus Nyttan med bredband Goda Exempel Redundans innebär att nätet fungerar vid fel genom att informationen kan ta olika vägar. En redundant förbindelse är en förbindelse med dubbla anslutningar där det finns möjlighet att skifta om den ena anslutningen slutar fungera källa Bredbandsforum 9 (23)

142 Likt för kommunerna så finns det för Region Östergötland fleralet användningsområden och tjänster där bredbandsnäten är en förutsättning. Det kommer framöver bli allt viktigare att ge möjlighet till effektivare behandling av sjuka och ge omsorg till äldre i hemmiljö. Behovet av samverkan mellan yrkesgrupper kring t.ex. medicinska bedömningar med hemmet som utgångspunkt kommer att öka (23)

143 5 Nuläge De flesta hushållen och företagen i Östergötland har idag tillgång till någon form av bredband men det som skiljer är vilken teknik och vilken kapacitet bredbandet består av. Utbyggnaden av fibernät och mobilt bredband pågår kontinuerligt och de flesta hushållen i tätorterna och ca en fjärdedel av landsbygdens hushåll har idag tillgång till bredband via fiber. Nedan redovisas nuläget (2016) för homes passed, tillgång till fiber, tillgång till bredband om 30 Mbit/s 12 samt tillgång till bredband om 100 Mbit/s. 100% 90% 80% 70% 84% 70% 92% 75% 91% 76% 97% 81% 60% 50% 53% Homes Passed Tillgång till fiber 40% 30% 26% 23% 23% Tillgång till 30 Mbit/s Tillgång till 100 Mbit/s 20% 10% 0% Totalt Tätbebyggt Glesbebyggt Tabell 1 - Nuläge Östergötland 2016 Utbyggnaden av bredband är inne i en intensiv period. Inversteringarna är höga och uppgick i Sverige till strax över 14 miljarder kr för De genomsnittliga investeringarna mellan perioden var 9,6 miljarder kr per år. 13 Investeringarna genomförs både av kommersiella aktörer, i fiber och mobila nät, samt av stadsnät och kommuner som bygger ut sina nät. En förutsättning för fortsatt utbyggnad är att efterfrågan och betalningsviljan från hushållen och företagen är hög. De fasta adsl-nätet (kopparnätet) som ägs av Telia/Skanova är inne i en avvecklingsfas och för närvarande tas nätet bort för ca abonnenter per år 14. I Östergötland har tio kommuner fått besked om att telestationer i deras geografi kommer att avvecklas. Ett antal av dessa avvecklingar är redan utförda under Detta driver på efterfrågan på Mbit/s kan förutom genom fast bredband som fiber, vdsl eller kabetl-tv även nås genom vissa trådlösa tekniker 13 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi PTS-ER-2017:6 14 Informationsmöte med Post- och telestyrelsen (PTS) (23)

144 fasta fibernät och mobila nät då det främst är dessa nät som erbjuds och efterfrågas som ersättning till kopparnätet. Kartan nedan visar hur utbredningen av fasta bredbandsnät med en kapacitet om 100 Mbit/s såg ut i oktober Kartan visar hur stor andel inom respektive befolkningsruta som har tillgång till 100 Mbit/s enligt teckenförklaringen. I vita områden finns det inga eller mycket få fastboende hushåll. Figur 1 - Hushåll med tillgång till bredband om 100 Mbit/s 2016 (från PTS kartläggning) 12 (23)

145 6 Regionala bredbandsmål Inom ramen för denna regionala strategi har ett antal mål identifierats. Dessa mål är enbart kopplade till utbyggnaden av bredbandsnäten. Mål rörande andra delar av digitaliseringen som digital delaktighet m.m. kommer behandlas i den regionala digitaliseringsstrategin för Östergötland. Målen för Östergötland är i stort de samma som på nationell nivå. Detta för att de nationella målen i sig är heltäckande samt att det underlättar uppföljning. Den skillnad som finns är att slutmålet 2025 är formulerat som ett ska mål. Målen för Östergötland är således: År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2023 bör hela Östergötland ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet År 2025 ska hela Östergötland ha tillgång till snabbt bredband År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag 15 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Kommentar: Avser faktiska anslutningar och är det samma som det nationella målet. Målet är ett bör mål och det är inte bara beroende av utbyggnad utan även av att hushållen och företagen faktiskt ansluter sig till näten. En hög anslutning och därmed faktisk användning är viktigt för att nyttan med bredband ska realiseras. Målet används som en indikator på utvecklingen. År 2023 bör hela Östergötland ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet Kommentar: Är ett mål för de mobila näten i Östergötland. Uppföljning kommer främst utgå från Post- och telestyrelsens (PTS) uppföljning. Målet fokuserar på yttäckning av god kvalitet där man normalt sätt befinner sig. Vilka områden detta avser i Östergötland (förutom där företag, fritidshus och boende finns) kommer utvecklas i samband med uppföljning av strategin. År 2025 ska hela Östergötland ha tillgång till snabbt bredband o Minst 98 procent ska ha tillgång till 1 Gbit/s o Minst 99,9 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s o 100 procent ska ha tillgång till bredband om minst 30 Mbit/s o 95 procent ska vara faktiskt anslutna till ett bredbandsnät om minst 100 Mbit/s Kommentar: Målet 2025 avser förutsättning för anslutning och mäts därmed som homes passed enligt PTS definitioner. Bör målet 2020 ska vara uppfyllt När andelen av företagen som har tillgång till bredband mäts används arbetsställen (23)

146 Målen är teknikneutrala och adresserar både fasta och mobila tekniker. Post- och telestyrelsen genomför i samband med den årliga bredbandskartläggningen en bedömning om vilka tekniker som anses kunna uppnå de olika hastigheterna. Uppföljningen av denna strategi kommer följa PTS bedömningar. 6.1 Vad betyder målen för Östergötland? Realisering av målen betyder att hushåll och företag kommer ha mycket goda förutsättningar för att verka och bo i hela regionen. De innebär även att regionens kommuner och Region Östergötland som organisation kommer ha goda förutsättningar att på bred front kunna kommunicera med medborgarna via olika typer av e-tjänster och applikationer. Utgångspunkten i Östergötlands strategi är likt den nationella att utbyggnaden av bredband i huvudsak är marknadsdriven. Det innebär att utbyggnaden till största del kommer ske med investeringar som är kommersiellt lönsamma av privata nätbolag eller av kommunala stadsnät. Den offentliga rollen är att stimulera utbyggnaden i områden där marknaden inte anser det vara lönsamt att investera. Detta resonemang utvecklas nedan. För att alla hushåll i Östergötlands tätorter och småorter ska få möjlighet till bredband 16 om 1 Gbit/s år 2025 behöver fibernätet i dessa byggas ut till cirka hushåll ytterligare. Detta utgår från nuvarande befolkning och det faktum att befolkningen ökar kommer i realiteten innebära att fler hushåll än så kommer behöva anslutas. Om alla hushåll i tätorterna och småorterna, enligt ovan, får möjlighet till bredband om 1 Gbit/s och målet ska nås till 2025, hur många behöver då som minst ha denna möjlighet på landsbygden? Svaret är strax över 80 procent. År 2016 innebar detta cirka hushåll. Vidare behöver 18 procent av landsbygden ha tillgång till 100 Mbit/s vilket motsvarar runt hushåll. Här kommer en bredbandsutbyggnad som bygger på flera olika tekniker behövas för att realisera målen. 100 % 1 Gbit/s i tätort och småort Motsvarar ca hushåll 18 % av landsbygden har 100 Mbit/s Innebär en ökning med ca hushåll 81% av landsbygden har 1 Gbit/s Exemplet ovan visar att även vid en omfattade marknadsdriven utbyggnaden kommer utmaningen vara stor och det kommer finnas anledning till att i samverkan med kommuner och aktörer noga bevaka utveckling av 1 % av landsbygden har 30 Mbit/s utbyggnadstakten i regionen. Detta för att kunna göra bedömningar om ytterligare insatser på regional nivå krävs. Utöver målen om bredbandsnätens kapacitet och hastighet finns målet att hela Östergötland bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där människor normalt befinner sig. Vilka områden som här avses behöver regionen och kommunerna ha en samsyn kring för att kunna föra dialog med operatörerna kring utbyggnaden. 16 Med möjlighet till år 2025 menas homes passed 14 (23)

147 6.2 Kostnader Kostnaderna för att bygga ut bredbandsnäten skiljer sig beroende på vilken teknik som används och hur topografin och markförhållandena i området är. Post- och telestyrelsen genomför i samband med den årliga uppföljningen en kostnadsberäkning på återstående utbyggnad. Metod för denna går att läsa om i deras rapport. 17 De data som de tagit fram redovisas nedan för Östergötland. De kartor som visas är dels en karta som visar de totala kostnaderna i olika områden och dels en som visar kostnaderna utslaget per hushåll och arbetsställe som idag inte har tillgång till fibernät. Figur 2 Exempel på kostnader för bredbandsutbyggnad Analysen tar inte helt hänsyn till befintliga nät, markförhållanden samt fritidshus men får i stort anses avspegla verkligheten. Kartan visar att det generellt är högre kostnader per hushåll i de södra delarna men högre totalkostnader i de norra delarna. Områden med låg befolkningstäthet får generellt högre kostnader per hushåll. Höga kostnader per hushåll kan även indikera på att merparten i området är anslutna men att de som är kvar har långa grävavstånd samt få att dela kostnaderna med. Olika typer av kostnadsberäkningar kommer vara nödvändiga insatser i bredbandsstrategin. Detta utvecklas i kommande kapitel. 17 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi PTS-ER-2017: (23)