ARKEOLOGI. Härd vid Kvikkjokksvägen

Transkript

1 Rapport 2014:21 Härd vid Kvikkjokksvägen Arkeologisk slutundersökning av Raä Jokkmokk 4940, Jokkmokks allmänningsskog S:1, Jokkmokks kommun, Lapplands landskap, Norrbottens län. Norrbottens museum Åsa Lindgren Dnr:

2 Rapport Administrativa uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: Norrbottens museum dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Trafikverket Typ av uppdrag: Arkeologisk undersökning Landskap: Lappland Kommun: Jokkmokk Socken: Jokkmokk Fornlämning nr: Raä Jokkmokk 4940 Fornlämning typ: Härd Fastighet: Jokkmokks allmänningsskog S:1 Kartblad (SWEREF 99TM): 74G 1h NO Undersökningsledare: Åsa Lindgren Deltagare: Olof Östlund Rapportansvarig: Åsa Lindgren Underkonsulter: - Fältarbetstid: juni 2014, 26 timmar (exkl. restid) Rapporttid: 5 dagar, 40 timmar Fyndhantering: - Koordinater: Koordinatsystem och metod: Höjd över havet: Undersökt yta: N /E686281, inmätt med nätverks-rtk GPS, User grid WGS 84, Sweref 99TM m ö h 254 m 2 metalldetekterade; 3,7 m 2 avtorvade; 0,5 m 2 undersökta Analyser: - Datering: Historisk tid, nyare tid utifrån karaktär Fynd: - Foto: Digitala bilder, acc.nr 2014:176:1-14 (bilaga 3) Ritningar: 1 ritning (bilaga 2) Dokumentationshandlingar: Fältanteckningar, originalhandlingar och bilder förvaras i Norrbottens museums arkiv, respektive bildarkiv. Nbm:s digitala fotografier och mätdata förvaras på NLL:s server. Digital programvara: Microsoft Office (Win 7), ArcMap 10.1, Trimble Nätverks-RTK, Intrasis 3.0.1, Photoshop Elements 12 Foton på rapportens framsida: 2014:195:4 Norrbottens museum, Olof Östlund; 2014:195:3 Norrbottens museum, Åsa Lindgren (infälld); 2014:195:7 Norrbottens museum, Olof Östlund (infälld). SK SLUTUNDERSÖKNING 1

3 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Inriktning och problemformuleringar... 3 Områdets förutsättningar... 4 Topografi och naturlandskap... 4 Historik och fornlämningsmiljö... 5 Undersökningens utgångspunkter... 7 Undersökningsplanen i korthet... 7 Ambitionsnivå... 7 Fältarbetet... 7 Undersökningens genomförande Avvikelser från arbetsplanen Förberedelsearbete Fältarbete Dokumentation Kommunikativa insatser Resultat Vetenskaplig tolkning Vidare undersökningar Utvärdering Referenser Bilagor SK SLUTUNDERSÖKNING 2

4 Inledning Norrbottens museum har under perioden juli 2014 utfört en arkeologisk undersökning av härden Raä Jokkmokk 4940 (se kartor, bilaga 1). Undersökningen föranleddes av att Trafikverket planerar förbättringsåtgärder av väg 805. Undersökningen utfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län, enligt 2 kap 13 i Kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Länsstyrelsens beslut grundas på rådande fornlämningsbild, områdets topografi och markslag. Arbetet utfördes av Åsa Lindgren och Olof Östlund. Sammanfattning Vid undersökningen torvades härden av varpå en slarvigt lagd anläggning framkom. Halva anläggningen undersöktes ned till orörd mark. Innehållet bestod av sparsamt med skärviga stenar, fläckar av humös, sot- och kolblandad härdfyllning samt något rödbränd sand. Detta talar för en tillfällig användning av härden. Metalldetektering i anslutning till anläggningen gav endast utslag på kapsyler och spik av modern typ, vilka inte har samband med härden. Syfte Syftet med undersökningen var att dokumentera härden och dess kontext med vetenskapligt god kvalitet och målet var att erhålla god kunskap om lämningen innan borttagandet. Syftet var att ge meningsfull kunskap med relevans för målgrupperna. Inriktning och problemformuleringar Frågeställningar De frågeställningar som ställdes inför slutundersökningen berör härdens funktion, ålder, nyttjande i tid (säsongsnyttjande och om den nyttjats under upprepade tillfällen), ekonomi/näringsfång. Frågor som ställdes inför undersökningen och de metoder som avsågs användas för att få svar på dem: Kan spår efter en överbyggnad lokaliseras? - Kan besvaras genom avtorvning/underökning. Vilken typ av överbyggnad rör det sig om och hur stor är den? - Kan besvaras genom avtorvning/undersökning. Kan spår efter aktiviteter lokaliseras inom överbyggnadens avgränsning (golvytan)? - Kan besvaras genom avtorvning/undersökning; fyndspridning. Under vilken tidsperiod har platsen nyttjats? - Kan besvaras genom 14 C-datering; fynd. Har platsen nyttjats vid flera tillfällen - Finns flera tidshorisonter? - Kan besvaras genom undersökning; 14 C-datering; fynd; osteologisk analys. SK SLUTUNDERSÖKNING 3

5 Under vilken(vilka) säsong(er) har platsen nyttjats? - Kan besvaras genom osteologisk analys; lipidanalys; Vilken ekonomi/näringsfång kan spåras på platsen? - Kan besvaras genom osteologisk analys; lipidanalys; fynd. Områdets förutsättningar Topografi och naturlandskap Undersökningsområdet (uo) återfinns invid Lilla Luleälvens sjösystem ca 4 mil NV om Jokkmokks samhälle (bilaga 2). Den totala ytan för undersökningen är ca 12 m². Härden ligger på SSÖ delen av en flack, blockig ås, i anslutning till mindre myrstråk och på en höjd av m ö.h. I området närmast härden utgörs vegetationen av barrskog av lavristyp (tallskog med låg undervegetation). Markanvändning Härden ligger i S delen av ett område av riksintresse för rennäringen i form av kärnområde för Sirges sameby. Tre km V om härden har de även ett rengärde. På ömse sidor ca 2 km NÖ och SV om härden passerar även Sirges (NÖ), respektive Jåhkågaska (SV) samebyars flyttleder (bilaga 1:2). Den senare följer till stor del Lilla Luleälvens sjösystem, vilket även historiskt varit en viktig del av transportleden mellan kust och inland. Bland annat under den tid som Luleå silververk var i bruk (Hoppe 1945:99). Uo ligger i det som vid början av 1700-talet utgjorde Per Nilsson Tjäruborgares lappskatteland, med namnet Tjäruborgarens (tjärhandlarens) land. Mot V angränsade detta lappskatteland till Granuddenlandet, som tillhörde Isak Jakobsson vid årtiondena runt Granuddenlandet angränsade i sin tur, mot N, till Jon Nilsson Grufvisares land (Hultblad 1968:112, 118f). En av de tidigare registrerade husgrunderna (Raä Jokkmokk 2060:1) ca 1,5 mil V om uo skall enligt uppgift ha varit Granuddens fäbod. Själva gården Granudden ligger på S sidan av Skalkká och anlades 1823, av ovan nämnda Isak Jakobsson (Hultblad 1968:261). Ortnamn och historiska kartor De ortnamn som finns med på tillgängliga kartor är huvudsakligen av naturbeskrivande karaktär, men det finns även namn som relaterar till renskötsel. Alldeles invid uo återfinns Gasska- och Lulep- och Lulepmus Stájnas jávvre, där efterleden Stájnas betyder renko som aldrig får kalv. På lantmäteriets Historiska kartor finns två generalstabskartor från 1890 som täcker uo med omnejd. På Jokkmokksbladet (som uo ligger i) återfinns en stig mellan Skalkká och Nautijaur. Stigen passerar sjöarna Návdahávrre, Alep Stáinasjávrre och däremellan återfinns en gård som benämns Kårvo. Platsen syns idag som en öppen yta och benämns Goarvvo på dagens kartor (t.ex. FMIS bakgrundskarta). I skrivande stund är inga ytterligare uppgifter kända om gården. SK SLUTUNDERSÖKNING 4

6 Historik och fornlämningsmiljö Fornlämningar i undersökningsområdets närhet I detta område är kunskapsunderlaget något bristfälligt då det inte revideringsinventerats. Den fornminnesinventering som är gjord utfördes 1968 och den var mycket översiktlig (Jensen 1997). Några kartblad SV-SÖ om uo revideringsinventerades dock vid mitten av 1990-talet. I närområdet finns även forn- och kulturlämningar registrerade sedan vattenkraftsinventeringarna vid mitten av Lämningarna återfinns huvudsakligen vid Skalkkás stränder (bilaga 1:2). Fornlämningarna utgörs till största del av boplatser och härdar. De övriga kulturhistoriska lämningarna i närområdet är främst husgrunder, samt boplatser som är undersökta och borttagna (se nedan). Utöver de lämningar som är registrerade i FMIS finns ytterligare några lämningar i Länsstyrelsens Kulturdata. Det är lämningar registrerade av dels Norrbottens museum och dels Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum. Dessa lämningar utgörs av härdar, en stenring, en kvarnruin och ett slåtterlandskap. Då dessa lämningar inte är kvalitetsgranskade är deras antikvariska status okänd. Utförda undersökningar i Uo:s närhet Härden som nu är föremål för undersökning påträffades vid en utredning 2012, inför förestående vägåtgärder. Vid utredningen påträffades även en fångstgrop (Raä Jokkmokk 4942) och en tjärdal (Raä Jokkmokk 4941) (Lindgren 2012) utfördes undersökningar i samband med utbyggnaden av vattenkraftverket i Parkiforsen. Då undersöktes bland annat Raä Jokkmokk 127:1, en boplats som finns på en mindre ö i Skalkká. Vid undersökningen framkom bl.a. asbestmagrad keramik, brons- och kopparbleck, en järnkniv (FMIS). Sommaren 2011 utförde Norrbottens museum en utredning inför eventuell gruvbrytning vid Gállakjavrre (Kallakjaure) (bilaga 1:2), varvid 29 nya lämningar registrerades. De fasta fornlämningarna utgörs huvudsakligen av härdar och de övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av kulturmärkta träd och bebyggelselämningar. En lämning som inte kunde fastställas registrerades också (Raä Jokkmokk 4928). Den utgörs av en symmetrisk formation av stenar (Palmbo & Lundmark 2011). Härdar i forskningen Det finns ett antal avhandlingar som behandlar lämningstypen härd och dess sammanhang: Kjell-Åke Aronssons Forest reindeer herding A.D : an archaeological and palaeoecological study in northern Sweden (1991); Inga-Maria Mulks Sirkas: ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f e.kr. (1994); Sven-Donald Hedmans Boplatser och offerplatser: ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD (2003); Nina Karlssons Bosättning och resursutnyttjande: miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden e. Kr inom skogssamiskt område (2006). Vidare finns ett stort antal artiklar och rapporter som behandlar lämningstypen. Fler exempel, samt analyser av resultat och tolkningar, kommer att redovisas i rapporten över föreliggande undersökning. SK SLUTUNDERSÖKNING 5

7 Sammanfattningsvis kan sägas att härden är en av de vanligaste lämningstyperna i övre Norrland (Hedman 2003:96). Den typ som nu är aktuell för undersökning (härd med stenskoning) och dess olika varianter börjar dyka vid Kr.f. och förekommer fram till historisk tid. Den stora massan dateras till mitten av 600-tal till mitten av 1600-tal. Hedmans analyser visar på att den rektangulära formen är något vanligare fram till 1000-tal och den ovala från 1300-tal och framåt, men båda formerna förekommer parallellt. Även runda härdar förekommer, men för få (endast 3) är daterade, vilket inte gör ett fullgott underlag för analys (Hedman 2003: 141, 218). Härdens form är således inte något daterande element. Enligt Hedman är det istället den långsmala modellen som haft betydelse och har sitt ursprung i en optimal anpassning till överbyggnaden. I jämförelse med historiskt och etnologiskt material antas överbyggnaden över de ovala och rektangulära härdarna utgöras av någon typ av kåta. Både i skogssamiska träkåtor och i tältkåtor förekommer dessa härdar (Hedman 2003:218f). Tältkåtans konstruktion är svår att fånga vid arkeologiska undersökningar, då den är lätt och de bärande elementen endast står ovanpå marken och dessutom sannolikt flyttats från platsen. Även träkåtor kan vara svåra att fånga upp vid undersökningar, särskilt om de rivits och byggnadsmaterialet tagits tillvara. Det är rimligt att anta att även föreliggande härd har haft en överbyggnad. Sannolikt rör det sig om en lättare konstruktion eller en konstruktion som rivits, då endast härden kunde lokaliseras vid utredningen, men det enda som kan svara på det är en undersökning. Tidigare undersökta härdar Norrbottens museum har under årens lopp undersökt ett antal härdar, bland annat Raä Jokkmokk 1590:1 som återfinns knappt 4 mil ÖSÖ om nu aktuellt uo. Vid den undersökningen påträffades förutom den synliga härden, även en anläggning som tolkas som en äldre härd, vars stenar återanvänts i den nya. Båda härdarna dateras till perioden e.kr. (Backman m.fl. 2007). Detta att härdar eller härdplatser återanvänts är inte helt ovanligt. Rent arkeologiskt kan detta ses i form av flera horisonter i samma härd, eller som nämnts ovan, rödbrända härdbottnar där stenarna plockats bort i anlutning till härdar (se även Hedman, 2003; Färjare & Olsson, 2000). Fenomenet vittnar om att platserna har använts vid upprepade tillfällen. Tidigare undersökningar har visat att fynd huvudsakligen förekommer i härden och ca 1 m ut ifrån den. Detta motsvarar det utrymme som har sitthöjd i en kåta (Hedman 2003, m.fl.). Fynd kan naturligtvis även påträffas utanför detta område, till exempel hittades ett litet silverhänge i utkanten av undersökningsytan vid undersökningen av Raä Piteå socken 300:3. Den ytan var 5x5 m (Fossum & Karlsson, 2003). Ambitionen vid den undersökningen var att undersöka aktivitetsytor som markkemiska analyser visat på. Dessvärre hann man inte undersöka hela den planerade undersökningsytan och inte hela golvytan runt härden. Detta gjorde att man inte kunde tolka resultatet så som önskats. Det är osäkert om undersökningen fått ett annat resultat om tid hade funnits. Det är inte alltid de markkemiska analyserna visar på anläggningar som går se ens om man gräver ner under blekjorden. Undersökningen vid Lill-Mosjön i Ångemanland är ytterligare ett exempel på det (Färjare & SK SLUTUNDERSÖKNING 6

8 Olsson, 2000). Markkemiska analyser vid en förundersökning kan dock vara till hjälp vid prioriteringen av ytor att undersöka vid en slutundersökning. Det kan även finnas nedgrävningar med bendepositioner inom den tänkta överbyggnaden (Molin & Backman, 2011), eller nedgrävningar med okänd funktion (Bergman, 1990). I Nordnorge finns liknande exempel från undersökningar av sjösamiska kåtor där depositioner som tolkats som offer påträffats i kåtans golvyta (Fossum & Karlsson, 2003). Undersökningens utgångspunkter Arbetet utgick ifrån Norrbottens museums arbetsplan (dnr daterad ), vilken Länsstyrelsen baserat sitt beslut på. Undersökningsplanen i korthet Ambitionsnivå Ambitionsnivån vid föreliggande slutundersökning var hög genom samtliga arbetsmoment, då det innebar ett borttagande av fornlämning. Ambitionen var att tillvarata tillräckligt med information ur lämningen så att uppställda frågor kunde besvaras, dels genom undersökning och dels genom analyser. Fältarbetet Fältarbetet skulle innefatta etablering, avsökning med metalldetektor, avtorvning, undersökning av anläggningen och eventuellt mindre ytor där metalldetektorn gett utslag, samt avetablering. Samtliga moment skulle även innefatta dokumentation (utom avetableringen). Utifrån resultat av tidigare undersökta härdar, angivet syfte och frågeställningar beräknades 10 m 2 avtorvas och rensas ytligt. För att spåra konstruktioner och eventuellt ytterligare anläggningar i anslutning till härden skulle en yta på 4 m 2 att fördelas för undersökning av härden och upptagande av sökschakt. I mån av tid inom det som beräknats för ovanstående moment skulle ytterligare ytor inom den avtorvade undersökas genom intensivrensning (se vidare metod nedan). Sökschakten skulle tas upp för att försöka lokalisera överbyggnadens avgränsning och eventuella konstruktionsdetaljer. Ytterligare 2 m 2 skulle kunna behöva torvas av där metalldetektorn gett utslag. Undersökning av de angivna 4 m 2 skulle ske ned till orörd marknivå. Undersökningen av härden skulle om möjligt utföras i kontextuella lager, annars i rensningsnivåer om 5 cm. Undersökningen beräknades inte behöva gå djupare än ca 10 cm. Vid undersökningen skulle jorden sållas med 2 mm eller om möjligt 0,7 mm maskstorlek för att fånga upp små fragment av t.ex. brända ben, keramik eller rester efter metallhantering. Dokumentation Hela uo skulle dokumenteras innan avtorvning och därefter vid varje delmoment i undersökningen. Dokumentation skulle ske genom digital inmätning, digital fotografering, anläggningsbeskrivning, dagboksanteckningar över fältarbetets utförande, samt ritningar i plan och profil. SK SLUTUNDERSÖKNING 7

9 Schakt, anläggningar och fynd skulle mätas in med GPS med nätverks-rtk i projektionen Sweref 99 TM. Raä:s programvara Intrasis, som är framtaget speciellt för dokumentation vid arkeologiska undersökningar, skulle användas. Fynden skulle mätas in så detaljerat som möjligt in situ, utom vid intensivrensingen. Koncentrationer och/eller mycket små fragment skulle dokumenteras i större enheter, eller föras till lager. Sållfynd skulle mätas in som en punkt inom den yta varifrån den sållade jorden kommit ifrån. Fyndens inmätningsdata skulle noteras på fyndpåsen. Prover skulle mätas in som en punkt där de tagits och inmätningsdata noteras på påsen. Anläggningar, färgningar och kulturlager skulle dokumenteras i plan och profil. Ritningar skulle upprättas i plan och profil i skala 1:10 eller 1:20. Punkter för georeferering av ritningar skulle mätas in, för att rektifieras i Intrasis, eller ArcGIS. Fynd och fyndstrategi Eventuella fynd skulle tas in efter noggrann dokumentation enligt ovan. Det som huvudsakligen förväntades var brända och obrända ben, metallföremål, keramik och kritpipor. Då ingen förundersökning är gjord var det svårt att uppskatta fyndmängden. Fynd som kan säga något om fornlämingens ålder och användning samlas in. Skörbränd sten kommer inte att samlas in, men dokumenteras i plan för att ge en spridningsbild i undersökningsområdet. Fynden samlas in i förslutningsbara fyndpåsar, på vilka uppgift om fyndnummer, Raä-nummer, Nbm dnr och insamlarens signatur noteras. Insamlade metallföremål skulle skickas till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (eller motsvarande) för konservering så snart som möjligt efter insamlandet, senast veckan efter slutfört fältarbete. Metallföremål tas in tillsammans med jord från platsen där det hittades för att behålla rätt fuktighet tills det konserveras. Fyra sådana metallföremål är inräknade i kostnadsberäkningen. Fynd förvaras enligt Riksantikvarieämbetets riktlinjer (Fjæstad, 1999 och Riksantikvarieämbetet 2011): i fyndback, märkt med landskap, socken, fastighet, Raä-nummer och diarienummer. Metallföremål och organiskt material förvaras i syrafri kartong och övrigt material i brun kartong. Etiketter fästs med gem enligt mall. Osteologiskt material förvaras i påsar med fasthäftade etiketter. Fynd som tas in kommer efter registrering att förvaras på Norrbottens museums föremålsarkiv i väntan på fyndfördelning. Provtagning och analyser Provtagning skulle ske enbart i säkra kontexter, d.v.s. i anläggningar som med säkerhet har skapats av människor. Samtliga prover skulle samlas in i förslutningsbara plastpåsar som märks med inmätningsdata. Vid insamling av prover för lipidanalys är det viktigt att rena verktyg och handskar används för att undvika kontaminering (solskyddskrämer, fingeravtryck, mm). Lipid-proverna läggs även i aluminiumfolie (i påsen) för att undvika kontaminering av mjukgörare från plastpåsen. Efter undersökningen skulle samtliga prover förvaras i öppen påse i torr miljö inomhus på Norrbottens museum, för att undvika mögeltillväxt. Proverna skulle dock skickas för analys så snart som möjligt efter fältarbetet. SK SLUTUNDERSÖKNING 8

10 14 C-prover Två 14 C-prov per grävd anläggning skulle skickas för analys. Två dateringar/anläggning görs för att få en säkrare datering. Proverna kan bestå av träkol och/eller brända ben. Kolprover skulle tas kontinuerligt vid undersökningen då daterbart material påträffades. När hela anläggningen var undersökt skulle en prioritering göras, av de prover som skulle skickas för analys (om flera prover än fyra samlats in se Vedartsanalys nedan). Påträffas fler horisonter i härden planerades två prover ur respektive horisont. Kontakt skulle tas med Länsstyrelsen för diskussion om möjlighet till datering av båda horisonterna. Analyser av 14 C-prover skulle utföras av ett välrenommerat laboratorium, t.ex. Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Vedartsanalys Inför eventuell 14 C-datering av träkol skulle vedartsanalys utföras för att bedöma träkolets egenålder och för att välja ut lämpligt dateringsmaterial. För att få ett så bra kvalitativt urval som möjligt skulle fyra kolprover skickas för vedartsanalys. Förutom kvalitetssäkringen av dateringsmaterial ger vedartsanalysen även information om vilka träslag som använts i härden. Analyser av vedartsprover skulle utföras av välrenommerade experter inom området, t.ex. MAL i Umeå eller Ulf Strucke på Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet (UV). Osteologi Brända och obrända ben skulle samlas in för osteologisk analys. Inför en eventuell 14 C-datering (se ovan) av brända ben planerades även en osteologisk analys som en kvalitetssäkring av dateringen. Detta för att undvika felaktigheter till följd av den s.k. reservoareffekten som kan påverka dateringarna av ben från vattenlevande djur. Osteologisk analys skulle utföras av den välrenommerade osteologen Leif Jonsson, Göteborg. Lipidanalys (fettsyraanalys) Jordprover för lipidanalys skulle samlas in från härden om osteologiskt analyserbara ben inte påträffas. Ett prov, samt ett referensprov, skulle skickas för analys. Lipidanalysen kan fastställa om det finns animaliska eller vegetabiliska fetter avsatta i anläggningen. De animaliska fetterna kan även delas upp i landlevande och marina djur. Landlevande djur kan delas upp i idisslare/icke idisslare. Resultatet kan vara till hjälp vid tolkningen av anläggningarnas funktion och vara en del av svaret på frågan om vilken ekonomi/näringsfång som varit gällande på platsen. Lipidanalysen skulle utföras av Sven Isaksson, Arkeologiska forskningslaboratoriet. Återställning av marken Efter undersökningen skulle marken återställas i de ytor som eventuellt tagits upp vid metalldetektering utanför påverkansområdet för vägåtgärderna. SK SLUTUNDERSÖKNING 9

11 Undersökningens genomförande Undersökningen utfördes i huvudsak i enlighet med upprättad arbetsplan, med undantag för de avvikelser som presenteras i det följande. Avvikelser från arbetsplanen Flera moment som planerats för i arbetsplanen utgick, då inga fynd, eller kulturlager påträffades. Efter att halva anläggningen undersökts bedömdes anläggningens kunskapspotential som mycket liten och arbetet avbröts. Att undersöka hela de planerade ytorna hade inte gett något mer. Detta ledde till att arbetet gick snabbare än beräknat. Förberedelsearbete Vid förberedelsearbetet utfördes arkivstudier (Norrbottens museums topografiska arkiv), samt litteratur- och kartstudier. Resultatet presenteras i kapitlet Områdets förutsättningar ovan. Förberedelsearbetet innefattade även administration. Fältarbete Fältarbetet inleddes som planerat med en avsökning med metalldetektor i området runt härden (bilaga 1:3). Parallellt med detta arbete påbörjades avtorvning av anläggningen. Till att börja med avtorvades härdens S halva och marken en bit utanför härdens bägge kortändor (fig. 1.). Fig. 1. Härden avtorvad till hälften. Foto från S. Acc.nr. 2014:176:5 Fotograf: Åsa Lindgren Norrbottens museum Anläggningen som framträdde var otydlig i sin struktur och dess form samt riktning förändrades då ytterligare stenar framkom. Utifrån detta prioriterades det fortsatta arbetet om. Att behålla torven på den ena halvan, som planerat, hade försvårat undersökning, dokumentation och tolkning av anlägg- SK SLUTUNDERSÖKNING 10

12 ningen. Därför torvades hela härden av för bättre kunna avgöra vilka stenar som hörde till anläggningen och därmed även fastställa dess faktiska storlek och riktning. Därefter snittades härden i längdriktningen och den N delen undersöktes. Dokumentation Dokumentationen utfördes som planerat genom digital inmätning, digital fotografering samt dagboksanteckningar över fältarbetets utförande. Det som kom att mätas in var yta karterad med metalldetektor, avtorvad yta, härdens yttre begränsning, samt punkter för georeferering av lodfoton. Inmätning utfördes med GPS med nätverks-rtk i projektionen Sweref 99 TM. Raä:s programvara Intrasis, som är framtaget speciellt för dokumentation vid arkeologiska undersökningar, har använts. Kommunikativa insatser Inga kommunikativa var planerade i projektet. Resultat Vid karteringen med metalldetektor i området runt härden (bilaga 1:3) påträffades endast recenta föremål i form av kapsyler och spik av modern typ. Dessa har inget samband med härden. Vid avtorvningen framkom en något slarvigt lagd anläggning, vilken undersöktes till hälften ned till orörd mark (fig. 2 och bilaga 2:1). Innehållet var magert, bestående av sparsamt med skärviga stenar, samt delvis kolnat, ytligt trä. I härden var mindre fläckar av härdfyllning blandad med humus och sot/kol. Därunder var fläckvisa förekomster av rödbränd sand. Inga prover togs ur anläggningen. Fig. 2 Profilfoto av den delvis undersökta härden. Foto från NNÖ. Acc.nr. 2014:176:11 Fotograf: Åsa Lindgren Norrbottens museum SK SLUTUNDERSÖKNING 11

13 Vetenskaplig tolkning Det magra innehållet i härden visar på en ringa användning, vilket tyder på att det rör sig om ett tillfälligt boende, t.ex. under flyttning. Troligen finns ett samband med någon av de flyttleder som återfinns i närområdet. Vidare undersökningar Föreliggande undersökningsområde har utifrån resultaten av undersökningen låg potential för vidare undersökningar. Det omgivande området i ett större perspektiv är dock intressant, med lämningar med hög potential. Utvärdering Arbetet har gått bra, varför det inte finns något att nämna här. Referenser Aronsson, Kjell-Åke (1991). Forest reindeer herding A.D : an archaeological and palaeoecological study in northern Sweden. Diss. Umeå Universitet. Backman Lars; Jakobsson, Anna; Jonsson, Mirjam & Palmbo, Frida (2007). Arkeologisk slutundersökning, Väg 818, Vajkijaur-Messaure RAÄ 1590 samt Á31, härdar, Jokkmokk sn Norrbottens län, Lappland. Norrbottens museum rapport, dnr Bergman, Ingela (1990). Rumsliga strukturer i samiska kulturlandskap: en studie med utgångspunkt i två undersökningar inom Arjeplogs socken, Lappland. Fornvännen (Print) (85), s. [273]-282 Fjæstad, Monika (red.) (1999). Tidens tand: förebyggande konservering: magasinshandboken. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Fossum, Birgitta & Karlsson, Nina (2003). Rapport arkeologisk forskningsundersökning vid samiskt viste RAÄ 300 från yngre metalltid - tidig medeltid, Gråträsk, Piteå sn, Lappland Umeå: Inst. för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet Fysiskt omhändertagande av arkeologiskt fyndmaterial: från fält till museum. (2011). Stockholm: Riksantikvarieämbetet [Elektronisk resurs]: Tillgänglig på Internet: Färjare, Anette & Olsson, Eva (2000). Lill-Mosjön: - boplatslämningar och fångstgropar från neolitikum, äldre järnålder och historisk tid: Ångermanland, Grundsunda socken, Banafjäl 1:10, 21:1, RAÄ 356 och 345, Dnr Stockholm: Riksantikvarieämbetet Hedman, Sven-Donald (2003). Boplatser och offerplatser: ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD. Diss. Umeå Universitet, Hoppe, Gunnar (1945). Vägarna inom Norrbottens län: studier över den trafikgeografiska utvecklingen från 1500-talet till våra dagar. Diss. Uppsala Universitet. SK SLUTUNDERSÖKNING 12

14 Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Diss. Uppsala Universitet. Jensen, Ronnie (red.) (1997). Fornminnesinventeringen - nuläge och kompletteringsbehov: en riksöversikt. Stockholm: Kunskapsavdelningen, Riksantikvarieämbetet Karlsson, Nina (2006). Bosättning och resursutnyttjande: miljöarkeologiska studier av boplatser med härdar från perioden e. Kr inom skogssamiskt område. Diss. Umeå universitet, 2006 Lindgren, Åsa (2012). Kvikkjokksvägen. Särskild arkeologisk utredning, inför Trafikverkets förbättringsåtgärder vid delar av väg 805, Kvikkjokksvägen, Jokkmokks socken och kommun, Lapplands län. Norrbottens museum dnr , rapport nr 2012:13. Molin, John & Backman, Lars (2011). Härdar kring Aitik. Arkeologisk slutundersökning av 13 härdar kring Aitkgruvan Gällivare sn, Lappland. Norrbottens museum dnr , rapport nr 2011:27 Mulk, Inga-Maria (1994). Sirkas: ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f e.kr. = Sirkas, a Sámi hunting society in transition AD Diss. Umeå Universitet, 1994 Palmbo, Frida & Lundmark, Per (2011) Kallakjaure. Särskild arkeologisk utredning, Kallakjaure. Inför planerad gruvetablering på fastigheterna Allmänningsskogen S 1, Randijaur 1:18, 3:2, 4:2, 5:1, 7:1, 9:1, Björkholmen 1:2, 1:3, 2:5, 5:1, Jokkmokk socken och kommun, Lapplands landskap, Norrbottens län. Norrbottens museum dnr , Rapport nr 2011:22 Bilagor 1. Kartor 1.1. Översikt, regional nivå med Sverigekarta infälld 1.2. Undersökningsområdets förutsättningar 1.3. Undersökningsområdet, schaktplan 2. Ritningar 2.1. Ritning 1, Härden efter avtorvning 3. Fotolista SK SLUTUNDERSÖKNING 13

15 NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:1 Översikt, undersökningsområdet JOKKMOKK JOKKMOKK ± 1: Kilometer Teckenförklaring Undersökningsområdet Tätort Markslag Glaciär Kalfjäll Sankmark Skogsmark ± 1: ,5 5 JOKKMOKK 10 Kilometer Öppen mark Sweref 99TM Lantmäteriet Geodatasamverkan

16 I NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:2 I Översikt, områdets förutsättningar Teckenförklaring Jokkmokk 4940 Jokkmokk 1590 FMIS forn-/kulturlämning Lst Kulturdata Utredning Kallak 2011 Flyttled Kärnområde Rastbete Svår passage Fornminnesinv Tätort Jokkmokk 1590:1 ± 1: Kilometer Sweref 99TM I I JOKKMOKK Översiktskartan Lantmäteriet Geodatasamverkan

17 I NORRBOTTENS MUSEUM DNR BILAGA 1:3 I Undersökningsområdet, schaktplan Teckenförklaring Jokkmokk Härdens yttre begränsning Avtorvad yta Metalldetekterad yta Asfaltkant ± 1:150 Sweref 99TM , Meter Ortofoto Lantmäteriet Geodatasamverkan I I

18 BILAGA 2: , , , , ,5 Teckenförklaring Undersökt till orörd mark Härdstenar Yta med kol och trä ±0 0,5 1 Meter Markfast sten Avtorvad yta ,5 Objekt: Väg 805, Kvikkjokksvägen Slutundersökning av härd RAÄ nr: 4940 Ritning nr: 1 Socken: Jokkmokk Ritningstyp: Plan Fastighet: Allmänningsskogen S:1 Skala: 1:10 Kommun: Jokkmokk Rn: Efter avtorvning Avdelningen kulturmiljö Box 266, Luleå Telefon: Fax: Landskap: Lappland Koord.syst: SWEREF 99 Län: Norrbotten Höjdsyst: RH 2000 Rapport dnr: Upprättad: Inventarienr: Sign: ÅL

19 BILAGA 3 Fotolista Acc.nr: 2014_176: 1-14, digitala bilder Topografi: Stájnasjávrre, vid väg 805- Kvikkjokksvägen, Jokkmokks kommun och socken, Lappland, Norrbottens län Objekt: Raä Jokkmokk 4940, härd Typ av uppdrag: Arkeologisk slutundersökning Datum: 22-24/ Fotograf/er: Olof Östlund (OÖ) och Åsa Lindgren (ÅL) Fig. nr - anger bildens Figurnummer i rapporten. Nr Fig. nr Objekt och beskrivning Taget från Foto Datum 1 Framsida Översikt över uo, innan undersökning. Arkeolog Olof ÖNÖ ÅL Östlund, Norrbottens museum, står alldeles hitom härden. 2 Översikt över uo, innan undersökning av härd. Den VNV ÅL ligger på krönet av höjden, ca 2 m från dikesskärningen. Arkeolog Olof Östlund, Norrbottens museum, står vid bilen. 3 Framsida Härden, innan undersökning. ÖSÖ ÅL (infälld) 4 Härden, efter avtorvning av halva. S ÅL Fig. 1 Härden, efter avtorvning av halva. S ÅL Den avtorvade härden mäts in med nätverks-rtk av Ö OÖ arkeolog Åsa Lindgren, Norrbottens museum. 7 Framsida Den avtorvade härden mäts in med nätverks-rtk av Ö OÖ (infälld) arkeolog Åsa Lindgren, Norrbottens museum. 8 Lodfoto av den avtorvade härden. SSV OÖ Lodfoto av den avtorvade härden. SSV OÖ Lodfoto av den delvis undersökta härden. NNÖ ÅL Fig. 2 Profilfoto av den delvis undersökta härden. NNÖ ÅL Den delvis undersökta härden. NNÖ ÅL Halva härden undersökt. NNÖ ÅL Halva härden undersökt. NNÖ ÅL

20 Norrbottens museum Box 266, Luleå Storgatan 2 Tel norrbottens.museum@nll.se