Bilaga 84 a - b. Närvaroförteckning landstingsfullmäktige Närvarorapport LEDAMOT STARTTID SLUTTID

Transkript

1 Bilaga 84 a - b Närvaroförteckning landstingsfullmäktige Närvarorapport LEDAMOT STARTTID SLUTTID Ordinarie tjänstgjort Johan Örjes (C) : :51 Jenny Gavelin (FP) : :20 Frank Nilsson (KD) : :51 Bertil Kinnunen (S) : :51 Petra Söderlund (S) : :37 Linda Johansson (S) : :28 Pontus Stagling (S) : :37 Neil Ormerod (V) : :34 Annika Forssell (MP) : :51 Erik Weiman (M) : :51 Nina Lagh (M) : :51 My Borg (M) : :51 Lennart Hedquist (M) : :03 Emilie Eriksson (M) : :51 Siv Godberg (M) : :51 Stefan Olsson (M) : :51 Cecilia Linder (M) : :51 Ove Hultquist (C) : :45 Aranka Botka Ncomo (C) : :37 Lina Nordquist (FP) : :09 Lena Lundberg (FP) : :38 Carl Nettelblad (FP) : :37 Kajsa Dovstad (FP) : :51 Anna Karin Klomp (KD) : :51 Anna Karin Vaz Contreiras (KD) : :51 Vivianne Macdisi (S) : :23 Johnny Svahn (S) : :51 Lena Rönnberg (S) : :51 Kjell Andersson (S) : :41 Emilia Friberg (S) : :51 Tomas Andersson (S) : :38 Ann Britt Litsner (S) : :37 Tobias Renberg (S) : :51 Christina Lundh (S) : :37 Per Olof Widell (S) : :48 Ermine Khachatryan (S) : :36 Abbas al Janabi (S) : :37 Sören Bergqvist (V) : :51 Sofia Rogozinska (V) : :36 Åskar Andersson (V) : :36 Malena Ranch (MP) : :51 Johan Edstav (MP) : :51 Robert Damberg (MP) : :51

2 Bilaga 84 a - b Erik Hemmingsson (MP) : :51 Jessica Ohlson (SD) : :51 Simon Alm (SD) : :25 Kristina Einarsdotter (SD) : :36 Allan Kruukka (M) : :23 Sara Sjödal (C) : :11 Annika Krispinsson (C) : :06 Börje Wennberg (S) : :51 Thomas Eriksson (S) : :51 Håkan Collin (S) : :25 Stefan E Andersson (S) : :51 Erzsebét Wollein (S) : :37 Elisabeth Rosengren (V) : :37 Jenny Lundström (MP) : :51 Michael Rubbestad (SD) : :37 Ersättare tjänstgjort Percy Westerlund (M), södra : :30 Tommy Rosenkvist (M), södra : :51 Tommy Myrsell (M), södra : :27 Håkan Welin (FP), södra : :27 Johan Tolinsson (S), södra : :37 Magnus Ahlkvist (V), södra, norra : :51 Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra : :51 Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra : :51 Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra : :37 Christina Nygårdh (M), mellersta : :51 Johan Nilsson (M), mellersta : :51 Per Norstedt (C), mellersta : :51 Erik Norberg (FP), mellersta : :37 Helena Busch Christensen (KD), mellersta : :51 Britt Louise Gunnar (S), mellersta : :25 Kerstin Ramdén (S), mellersta : :37 Marie Louise Lundberg (S), mellersta : :31 Ove Heimfors (V), mellersta : :40 Anna Lena Söderblom (M), norra : :31 Lars Göran Birkehorn Karlsen (M), norra : :36 Kristina Freerks (C), norra : :51 Lars Sandberg (S), norra : :58 Lars Skytt (S), norra : :22 Ersättare standby Ingegerd Andersson (C), södra : :51 Lars Olof Legnerfält (C), södra : :51 Bernt Sahlberg (C), södra : :51 Heikki Tiitinen (KD), södra : :28 Sven Rosendahl (KD), södra : :51 Ariel Pardo (S), södra : :51 Åsa Näs Ahlbom (S), södra : :51

3 Bilaga 84 a - b Britta Dalved (V), södra : :51 Georg Olsson (MP), södra : :37 Eva Berglund (MP), södra, mellersta, norra : :51 Marie Louise Ekholm (M), mellersta : :51 Johan Rendel (M), mellersta : :51 Christina Sääf (M), mellersta : :51 Sofia Farsiani König (M), mellersta : :51 Maria Bylund (C), mellersta : :51 Alf Ahlstedt (M), mellersta : :51 Jens Nilsson (S), mellersta : :51 Lars Berglöf (S), mellersta : :51 Fredric de Afonseca (S), mellersta : :51 Pia Milton (S), mellersta : :51 Mitra Khadijeh Hobehshoar (S), mellersta : :51 Anders Bergquist (S), mellersta : :51 Ingela Ekrelius (V), mellersta : :22 Viktor Waldau (V), mellersta : :13 Charles Pylad (MP), mellersta, norra : :51 Magnus Westerlund (MP), mellersta : :54 Claes Erlandsson (M), norra : :39 Inga Alm (C), norra : :32 Rolf Edlund (C), norra : :29 Salima Fahad (V), norra : :51 Marlene Larsson (V), norra : :51 Ordinarie frånvarande Liselotte Grahn Elg (M) Majlene Ahlgren (S) Pavel Gamov (SD) Robin Kronvall (M) Miriam Eriksson (KD) Anders Blixt (S) Jeannette Escanilla (V) Pia Zetterberg (MP) Åsa Sikberg (M) Ida Adolfsson (S) Måns Vilhelmsson (M) Katarina Holm (M) Gunnar Larsson (SD) Ersättare frånvarande Magnus Sävenäs (FP), södra Camilla Amft (FP), södra, mellersta Fred Rydberg (KD), södra Sture Jalkemyr (S), södra Akasya Randhav (S), södra Markus Risman (V), södra Kurt Törnblom (SD), södra, mellersta, norra Carl Johan Drott (M), mellersta

4 Bilaga 84 a - b Roger Elsborg (M), mellersta Per Edstam (C), mellersta Karolina Hilding (FP), mellersta Annica Öberg (S), mellersta Johan Enfeldt (FP), mellersta Björn-Owe Björk (KD), mellersta Rolf Borgström (KD) Mathias Eriksson (S), mellersta Jonas Larsson Tagizadeh (S), mellersta Cecilia Staland (S), mellersta Maria Fregidou Malama (V), mellersta Tar Onegård (MP), mellersta Anders Pettersson (S), norra Emilie Jansson (S), norra Marie Öberg (S), norra Margaretha Magnusson (S), norra Ärende Klockslag Öppnande av sammanträdet Val av två justerare tillika rösträknare Fastställande av föredragningslista för sammanträdet Anmälan av interpellationer och frågor Landstingsstyrelsens ordförande informerar Regionbildning i Uppsala län Kommunalförbundet Svensk luftambulans Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala län Delårsrapport 2015 för gemensamma kostnämnden - Anmälningsärende Revidering av reglemente för gemensamma kostnämnden Pågående fastighhetsinvesteringar - Informationsärende Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion Förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och habilitering - Svar på motion Införande av geografi- och storlekstillägg i ersättningssystemet för primärvården - Svar på motion Interpellation - När får Heby ungdomsmottagning? Interpellation - Var är kontaktsjuksköterskorna Interpellation - När öppnar ögon- och öronmottagningarna i Tierp Interpellation - Uppsökande tandvård Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer - Svar på motion Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring (ST) - Svar på motion 14.13

5 Bilaga 84 a - b Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget - Svar på motion Valärenden Interpellationssvar - När kommer bussen Interpellationssvar - Specialistansluten hemsjukvård i Heby kommun Interpellationssvar - Beroendevård för barn och unga Interpellationssvar - Folktandvårdens behov av nyrekrytering av specialisttandläkare Interpellationssvar - Angående flyktingar som lider av PTSD Interpellationssvar - Angående landsstingets beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning Avslutning 16.35

6 Bilaga 86 Parentation Karl Henrik Nanning 30 September 2015 Sedan landstingsfullmäktiges senaste möte i juni har vi nåtts av beskedet att en tidigare ledamot av vårt fullmäktige har lämnat oss, nämligen Karl Henrik Nanning. Karl Henrik representerade Moderaterna i den södra valkretsen och var en av partiets främsta företrädare. Karl Henrik hade många viktiga uppdrag i vårt landsting, han var ledamot i fullmäktige mellan åren Redan från 2004 var han ledamot i södra länsdelsberedningen (Enköping/Håbo). Under långa perioder var Karl Henrik såväl 1:e som 2:e vice ordförande i beredningen. Från och med 2006 var Karl Henrik ledamot i Hälso-och sjukvårdsstyrelsen. Ett tydligt fokus i Karl Henriks engagemang inom hälso- och sjukvården handlade om patienternas perspektiv och upplevelser av vården. Genom Karl Henriks engagerade arbete med att utveckla dialogen med patienter och med patientföreningar tydliggjorde han det som är av stor betydelse för många patientgrupper inom vården, nämligen att samverkan och samordning är av avgörande betydelse för att nå målet en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Karl Henrik fick även möjligheter att driva dessa frågor genom sina uppdrag i Regionförbundet och inte minst som ordförande i Samordningsförbundet. Karl Henriks stora sociala engagemang visade sig även i att han under många var ordförande i Riksförbundet Noaks Ark. Många är vi som minns Karl Henriks positiva engagemang i vårt landsting. I de politiska diskussionerna deltog alltid Karl Henrik på ett mycket konstruktiv sätt och med ett tydligt fokus på att hitta de bästa lösningarna för länsinnevånarna. Vi hedrar Karl Henriks minne och gärningar inom vårt landsting med en stund av tystnad.

7 Bilaga 87 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde Onsdagen den 30 september 2015 kl Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare tillika rösträknare Tid för justering: den 7 oktober Fastställande av föredragningslista för sammanträdet 5 Anmälan av interpellationer och frågor a) Interpellation: Anna-Karin Klomp (KD) När kommer bussen? b) Interpellation: Annika Krispinsson (C) När får Heby ungdomsmottagning? c) Interpellation: Lina Nordquist (FP) Var är kontaktsjuksköterskorna? d) Interpellation Annika Krispinsson (C) Specialistansluten hemsjukvård i Heby kommun e) Interpellation Sara Sjödal (C) När öppnar ögon- och öronmottagningarna i Tierp? f) Interpellation Anna-Karin Klomp (KD) Beroendevård för barn och unga? g) Interpellation Stefan Olsson (M) Folktandvårdens behov av nyrekrytering av specialisttandläkare h) Interpellation Emilie Eriksson (M) Angående flyktingar som lider av Post Traumatic Stress Disorder i) Interpellation Emilie Eriksson (M) Uppsökande tandvård j) Interpellation Stefan Olsson (M) Angående landstingets beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning CK CK CK CK CK CK CK CK CK CK

8 Bilaga 87 k) Fråga Nina Lagh (M) Är det ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att det fortfarande utdelas pappershandlingar? l) Fråga Nina Lagh (M) Är det demokratiskt rätt att inte föl fullmäktiges beslut? m) Fråga Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Hur ser ni till att förebygga personalbrist? n) Fråga Nina Lagh (M) Är det demokratiskt att en minoritet bestående av två partier negligerar fullmäktiges fattade beslut? CK CK CK CK Landstingsstyrelsens ordförande informerar CK Regionbildning i Uppsala län CK Kommunalförbundet Svensk luftambulans CK Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna CK Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala län CK Delårsrapport 2015 för gemensamma kostnämnden Anmälningsärende CK Revidering av reglemente för gemensamma kostnämnden CK Pågående fastighetsinvesteringar Informationsärende CK Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna uppdrag till och med juni 2015 CK Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning Svar på motion 16 Förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och habilitering Svar på motion 17 Införande av geografi- och storlekstillägg i ersättningssystemet för primärvården Svar på motion 18 Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer Svar på motion CK CK CK CK Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring (ST) Svar på motion CK Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget Svar på motion CK Valärenden CK Besvarande av interpellationer och frågor 23 Avslutning

9 Bilaga 89 Landstingsfullmäktige 30 september 2015 Landstingsstyrelsens ordförande informerar. Skandionkliniken Sedan månadsskiftet augusti september behandlas patienter med protonstrålning på Skandionkliniken i Uppsala. Skandionkliniken är Nordens första klinik för protonterapi och drivs av landets sju landsting med universitetssjukhus. På kliniken kommer både vuxna och barn från hela landet att behandlas. Målgruppen för protonterapi är patienter med cancertumörer där man bedömer att protonstrålning ger fördelar och minskade risker för sena biverkningar jämfört med traditionell strålbehandling med röntgen och elektroner. En särskilt viktig grupp är barn, och därför kommer flertalet barncancerpatienter i Sverige som behöver strålning att behandlas här. J huset, ingång 100 I börn av september beslutade landstingsstyrelsen att bromsa delar av projektet Framtidens Akademiska i cirka två månader, men undantag för det fysiska arbetet på byggplatsen. Anledningen till inbromsningen var prognoser som pekade på kraftigt ökade kostnader, jämfört med den av landstingsfullmäktige beslutade investeringsramen. Landstingsstyrelsens beslut ger en möjlighet att göra en ordentlig översyn för att minska kostnaderna. Under tiden genomförs ett genomlysningsarbete med fokus på kostnadsoptimering. Det sker löpande arbetsmöten där representanter från både fastighetssidan och sjukhuset arbetar med frågan hur vi kan optimera 100 huset och central blocket. Verksamhetens behov ska tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt. Det pågår även ett arbete att se över de avtal som finns, för att se om det finns möjlighet att göra justeringar. Målet är en bra lösning till ett bra pris. Genomlysningsarbetet ska rapporteras till landstingsstyrelsen den 3 november. Målet är fortfarande att 100 huset ska stå färdigt i slutet av Samverkansavtal för sjukvårdsregionen Vid gårdagens sammanträde i Samverkansnämnden tecknades ett nytt samverkansavtal mellan landstingen och regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Likartade regler för patienters tillgång till vård och fler gemensamma verksamheter är två av nyheterna i avtalet, som gäller I samverkansavtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso och sjukvårdsresurserna ska utnytts effektivt. Ekonomin efter tertialrapport 2 Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor. Detta är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos om 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor och går minus med 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar Hälsooch sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur och bildning och Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Landstinget prognostiserande resultat hade varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor.

10 Bilaga 89 Förstärkt kvalitetsarbete Landstinget har fortsatt att förstärka sitt kvalitetsarbete bland annat genom ett ökat fokus på fördjupade uppföljningar och utvärderingar av såväl privata som offentliga vårdgivare. Fördjupade uppföljningar har genomförts vid tolv vårdcentraler och åtta fysioterapeuter verksamma enligt den nationella taxan. Även Närpsykiatri i HÄTÖ och barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset har varit föremål för fördjupade uppföljningar. Det är viktigt att framhålla att ett huvudsakligt syfte med dessa uppföljningar är att resultaten ska användas för att förbättra vården för våra medborgare. Nätverket Hälsofrämnde Hälso och sjukvård, HSF Landstinget Uppsala län är från årsskiftet medlem i det svenska nätverket för Hälsofrämnde hälsooch sjukvård HSF. Nätverket etablerades 1996 och är en del av det internationella närverket Health Promoting Hospitals and health services. Tanken med nätverket är att Fokus på hälsa skapar en bättre vård, att utöver evidensbaserad medicinsk behandling av sjukdom också utveckla insatser för att förebygga sjukdom och stärka patienternas självupplevda hälsa. Det viktigaste kriteriet för medlemskap är viln att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämnde hälso och sjukvård. Nätverket arbetar för att utveckla kunskap och rutiner för en hälsoorientering av hälso och sjukvården inom fyra perspektiv; patientperspektivet, befolkningsperspektivet, medarbetarperspektivet och styroch ledningsperspektivet. I landstinget Uppsala leds detta arbete av en styrgrupp med samtliga förvaltningschefer inom hälso och sjukvård samt tandvård. SJ överklagar beslut om regional tågtrafik De län som ingår i MÄLAB, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland, vill utveckla en storregional tågtrafik där de 3,8 miljoner invånarna i kraft av tåg i halvtimmestrafik kan bo och jobba var som helst. MÄLAB avser köpa 42 egna tåg för närmare 5 milrder kronor för den inomregionala trafiken som man har beslutat om trafikplikt för från och med 2017, dock köper inte Landstinget Uppsala län några nya tåg i denna omgång. SJ trafikerar några av sträckorna på kommersiell basis och vill fortsätta med det beslutade Trafiknämnden vid Stockholms läns landsting om allmän trafikplikt för regional tågtrafik i Stockholms, Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län, vilket betyder att man vill handla upp trafiken, för att därigenom skaffa sig rådighet och minska beroendet av SJ. Beslutet var grundat på gällande trafikförsörjningsprogram i respektive län och givet behörighet genom beslut i respektive regional kollektivtrafikmyndighet. För Uppsalas del av Kollektivtrafiknämnden SJ AB överklagade därefter beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som avslog överklagandet den 11 december SJ AB överklagade därefter Förvaltningsrättens beslut i Kammarrätten i Stockholm som den 28 april 2015 meddelande prövningstillstånd. Båda parterna har lämnat in sina yttranden till domstolen och innan beslut fattas kommer inte trafikpliktsbeslutet kunna verkställas. Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande

11 Bilaga 90

12 Bilaga 90

13 Bilaga 90

14 Bilaga 91 Version 0.3 PM 1 (6) GBt Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, , Landstinget Dalarna, , Västra Götalands Läns Landsting, och Uppsala Läns Landsting Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid fyra baser, en för varje medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar. Kommunalförbundet ska i förekommande fall, under förutsättning att finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal med en eller flera medlemmar, upphandla helikoptrar för verksamheten. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Förbundet ska föl de samverkansavtal om ambulanshelikopterverksamhet som medlemmarna ingår med andra landsting eller regioner, inom och utom sjukvårdsregionen. Förbundet ska också föl de av landstingen ingångna avtal om samverkan över riksgränsen. 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion.

15 Bilaga (6) 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av åtta ledamöter och åtta ersättare. Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 nuari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet. Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha fyra revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige/regionfullmäktig i Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet.

16 Bilaga (6) 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse. Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation. 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. 12 Beslutsärenden 12.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst 12.2 Underställande av beslut I nedan fölnde frågor, föreskrivs för att beslut skall äga giltighet, att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 50 prisbasbelopp i andra fall än som avses i 16. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. 13 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Tillkännagivande om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden skall anslås på medlemmarnas officiella anslagstavlor samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anges på kommunalförbundets officiella anslagstavla samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Landstinget i Värmlands officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet.

17 Bilaga (6) 14 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms. Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland. 15 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. 16 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. 17 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Vid upphandling av helikoptrar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet vilken eller vilka medlemmar som ansvarar för finansieringen, vilken eller vilka medlemmar som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. 18 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i 14 och 15. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år, tertial 1, tertial 2, tillika delårsbokslut samt årsbokslut.

18 Bilaga (6) 19 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 31 nuari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. 20 Andelskapital Varje medlem avsätter ett andelskapital om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av andelskapital genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. 21 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Andelen i tillgångar och skulder för Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna beräknas utifrån befolkningstalen gånger tre. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. 22 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. 23 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlem-

19 Bilaga (6) mens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt 14 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i 21. Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i 14. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. 24 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. 25 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. 26 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. 27 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.

20 Version Bilaga 91 Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting och Uppsala Läns Landsting. 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. Flygverksamheten bedrivs antingen genom enpilotsystem med HEMS-crew (sjuksköterska med navigations- och kommunikationsuppdrag i helikoptern) eller tvåpilotsystem. Reservhelikoptern delas ekonomisk lika av medlemmarna, vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting enligt av samverkansnämnden fastställd prislista. Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting.

21 Version Bilaga 91 4 Parternas åtaganden 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal, alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska. Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen. Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas. Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel. Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård. Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal. Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets samtliga helikoptrar. Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. En strävan ska vara att, så långt som möjligt, komma överens om gemensamma larmkriterier, anspänningstider och tillgänglighet mellan medlemmarna. Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern. Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration; flygande personal (piloter och HEMS-crew) och medicinsk personal (läkare och sjuksköterskor). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (medåkare). Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen. 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar Kommunalförbundet ansvarar för upprätthållandet av verksamhetens flygtillstånd, AOC (Air Operativ Certificate) Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet. Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna.

22 Version Bilaga 91 Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten. Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen. Kommunalförbundet svarar för upphandling av helikopter i den mån finansiering och villkor klargjorts i samverkansavtal mellan en eller flera medlemmar. 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet Paul Carbonnier Förbundschef För Landstinget i Värmland Gunilla Andersson Landstingsdirektör För Landstinget i Dalarna Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör För Västra Götalandsregionen Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björk Ekonomidirektör För Uppsala Läns Landsting 2015-

23 Version Bilaga 91 Kerstin Westholm Landstingsdirektör

24 Bilaga Dnr CK Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn E-post Regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna Genom en resultatregleringsmodell skapas ekonomiska incitament för bättre resursutnyttnde och följsamhet till gällande regler, eftersom modellen ger möjlighet att frångå ettårsperspektivet som idag gäller för budgeterade medel. Modellen kan därigenom bidra till ett större ansvarstagande för verksamhetens (En verksamhet motsvarar förvaltning, styrelse eller nämnd) resultat och medverka till ett effektivare resursutnyttnde samt bidra till att uppnå god ekonomisk hushållning. Värdering av resultat Förutom det ekonomiska resultatet så ska verksamheten även utvärderas utifrån måluppfyllelsen. Utvärdering bör ske av både prestationernas kvantitet och kvalitet samt värderas mot det ekonomiska resultatet. Vid den årliga bokslutsberedningen görs denna bedömning görs av landstingsrådsberedningen och utifrån detta lämnar landstingsrådsberedningen förslag till landstingsstyrelsen om den ekonomiska resultatregleringen. Överskott/underskott (eget kapital) Årets resultat (överskottet/underskottet) behålls slutligen, efter beslut av landstingsfullmäktige, inom verksamheten i form av eget kapital. Det egna kapitalet får maximalt vara plus/minus 3 procent av omsättningen. Om underskottet överstiger 3 procent avgör landstingsstyrelsen vilka åtgärder som ska vidtas. Återställande av negativt eget kapital Om en verksamhet befarar att få negativt eget kapital ska en åtgärdsplan, för hur verksamhetens ekonomiska ställning ska återställas, lämnas in till landstingsstyrelsen. Underskott ska vara återställt inom 2 år. Åtgärder för återställande ska tydligt redovisas i samband budgeten Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

25 Bilaga 92 2 (2) Återställandet ska ligga som en enskild post i respektive års budget Landstingsstyrelsen kan besluta om avvikelse avseende tiden för återställande. Verksamheter som inte omfattas av regelverket Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) resultat behålls inte som eget kapital. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheters (med undantag för Landstingets resurscentrum) resultat behålls inte som eget kapital. Disponerande av positivt eget kapital Landstingsstyrelsen beslutar om en verksamhet får disponera ett positivt eget kapital. Nedanstående punkter är förutsättningar för ett utnyttnde av eget kapital. Framställan om ianspråktagande sker från verksamheten till ansvarig styrelse/nämnd under det år det egna kapitalet ska nytts. Ansvarig styrelse/nämnd gör därefter en framställan till landstingsstyrelsen. Ianspråktagandet får inte vara kostnadsdrivande, det är alltså tänkt att användas för engångskostnader. Inför att beslut tas om att en verksamhet får utnytt ett positivt eget kapital ska hänsyn tas till landstingets totala ekonomi. Utnyttnde av positiva egna kapital får inte äventyra en ekonomi i balans för landstinget. Om landstingsstyrelsen godkänner ett utnyttnde så tas medel från Finansförvaltningens oförutsedda medel. Internränta på eget kapital, investeringar och lager Summan av en verksamhets ingående balans för anläggningstillgångar (förutom mark och fastigheter som hanteras i särskild ordning), varulager och eget kapital ligger till grund för beräkning av internränta. Varulager, anläggningstillgångar och ett negativt eget kapital betraktas som ett lån från ägaren och för detta ska en verksamhet betala internränta. Om ett positivt eget kapital överstiger summan av anläggningstillgångar och varulager erhåller verksamheten en internränteintäkt. Den internränta som SKL tar fram ska tillämpas för beräkning av ränteintäkter respektive räntekostnader.

26 Bilaga (Version 0.4) Louise Arodén Arvidsson Kommunikationsavdelningen Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala län 1. Inledning Landstinget i Uppsala län är en demokratiskt styrd organisation som finns till för att invånarna i Uppsala län ska vara friska och må bra. Utvecklingen i samhället ställer höga krav på att alla vi som arbetar i landstinget är bra på att kommunicera och föra dialog både inåt i organisationen och utåt med våra invånare, patienter, brukare, kunder och samarbetspartners. Kommunikation är hjärtat i både den demokratiska processen och i vårt interna arbete. I kommunikationen är våra ledord tillgänglig, tillförlitlig, öppen och offensiv. God kommunikation är ett gemensamt ansvar för ledning, chefer och alla medarbetare. Vi ska alla bidra till att kommunikationspolicyn blir till verklighet i det dagliga arbetet. Varje förvaltning ansvarar för att omsätta kommunikationspolicyns övergripande principer i konkreta strategier och planer för den egna verksamheten. 2. Syfte Kommunikationspolicyn är till för att visa hur kommunikation och dialog ska stöd landstinget och dess verksamheter i det kommunikativa arbetet, som i sig syftar till att, så som ett verktyg, bidra till att landstinget uppnå sina uppsatta mål. Policyn beskriver förhållningssätt och övergripande principer för kommunikation samt vad landstingets kommunikation ska kännetecknas av. Den omfattar såväl intern- som extern kommunikation. Policyn har också till uppgift att på ett övergripande plan tydliggöra ansvar och roller för kommunikationen i landstinget. Kommunikationspolicyn hjälper oss att vara konsekventa i vår kommunikation. Den ska ge förtroendevalda, chefer och medarbetare ett övergripande stöd och vägledning i kommunikationsfrågor. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

27 Bilaga 93 2 (6) 3. Principer för kommunikation i Landstinget i Uppsala län Kommunikation ska stöd landstingets verksamhetsidé, mål och beslut Kommunikation är inget självändamål utan ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet och stötta verksamheterna i att uppnå uppsatta mål. Kommunikation är en demokratisk rättighet Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna få insyn i landstingets verksamhet, föl den politiska processen, ta del av planer och beslut, och få svar på frågor. All kommunikation utgår från mottagarnas behov Landstingets kommunikation ska anpassas till olika målgruppers behov, kunskaper och förutsättningar såväl internt som externt. Det innebär att vi så långt det är möjligt ska ta hänsyn till människors individuella förutsättningar. Dialog är grunden för en bra kommunikation Vi är ett öppet landsting där dialogen är ett sätt att skapa engagemang, förståelse och delaktighet hos både medarbetare och länsinvånare. 4. Krav på kommunikationen För att landstinget ska leva upp till de övergripande principerna är ledorden för landstingets kommunikation: Tillgänglig Med tillgänglig menar vi att informationen ska vara lätt att hitta, enkel att förstå och anpassad för olika målgrupper. Informationen ska finnas för den som behöver den, när han eller hon behöver den, dygnet runt, alla dagar på året. Tillförlitlig Med tillförlitlig menar vi att vår kommunikation ska vara korrekt och allsidigt belyst. Man ska kunna lita på att den information som kommer från landstinget är saklig och faktagranskad, ärlig och rättvisande. Öppen Med öppen menar vi att vi är transparanta och tillåtande. Det ska vara lätt att få insyn i landstingets verksamhet och att komma i kontakt med beslutsfattare, både förtroendevalda och verksamhetsansvariga. Offensiv Med offensiv menar vi att landstinget ska ligga steget före och ta initiativ i frågor som behöver kommuniceras. Vi strävar efter ett proaktivt arbetssätt, där kommunikationen är genomtänkt, planerad och samordnad internt och externt.

28 Bilaga 93 3 (6) 5. Organisation och ansvar Alla i landstinget: förtroendevalda, chefer och medarbetare, har ett uppdrag och ett ansvar för att bidra till att landstinget är och upplevs som en kommunikativ organisation, inåt och utåt. Förtroendevalda Den politiska ledningen har en viktig roll att kommunicera sina fattade beslut, mål och inriktningar till invånare. Chefer I varje chefsuppdrag ingår ett informations- och kommunikationsansvar. Tydliga och kommunikativa chefer är en viktig framgångsfaktor för en kommunikativ organisation. Chefens ansvar innebär att kommunikationen ska finnas med i verksamhetsplaneringen och i det dagliga arbetet. Kommunikationen är ett viktigt verktyg för chefen för att skapa engagemang för att uppnå satta verksamhetsmål. Medarbetare Alla medarbetare bidrar till en god intern och extern kommunikation. Som medarbetar har man ett ansvar att hålla sig informerad, söka och ta del av information om förhållanden som berör verksamheten och sitt arbetsområde och som behövs i det dagliga arbetet. Kommunikationsfunktionen Ansvaret för kommunikation och information i landstinget följer i grunden verksamhetsansvaret, vilket innebär att landstinget har en decentraliserad organisation för kommunikation. Kommunikationsfunktionens uppdrag är att stötta verksamheten och bidra till att den når sina mål med hjälp av olika kommunikationsinsatser. 6. Intern kommunikation Intern kommunikation är en förutsättning för en bra och effektiv verksamhet. Den bidrar till att skapa en intern samhörighet i en organisation med olika och spridda verksamheter. Välinformerade medarbetare som ser sin roll i helheten och känner sig delaktiga deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. De blir goda ambassadörer för våra verksamheter och för oss som arbetsgivare. Mål med den interna kommunikationen: En effektiv organisation Medarbetarna i landstinget ska ha tillgång till den information de behöver, när de behöver den, för att utöva sitt arbete. De ska förstå sin del i helheten, målen och vägen dit. Centrala budskap ska brytas ner och anpassas till respektive verksamhet och ett särskilt ansvar för detta har verksamhetschefen.

29 Bilaga 93 4 (6) Ökat engagemang och delaktighet Genom en aktiv och öppen dialog skapar vi förutsättningar för ett gott, tillåtande och uppmuntrande arbetsklimat. Kommunikationen ska främ kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Välinformerade medarbetare God intern kommunikation är en grund för god extern kommunikation. Välinformerade medarbetare kan fungera som goda ambassadörer för landstinget och dess verksamheter. 7. Extern kommunikation Landstinget kommunicerar externt utifrån flera roller. Den externa kommunikationen bidrar till landstingets demokratiarbete genom att vi skapar möjligheter för alla att få insyn och dialog med våra verksamheter och förtroendevalda. Kommunikationen ska hjälpa länsinvånarna att få tillgång till information och kunskap som främr en god hälsa. Den ska även hjälpa dem att hitta rätt när de behöver vård eller nytt länets kollektivtrafik och kulturutbud. Mål med den externa kommunikationen: Ge länsinvånarna möjlighet till insyn och dialog Landstinget ska tillhandahålla möjligheter för länets invånare att hitta information om fattade beslut och antagna planer. Invånarna ska också kunna lämna synpunkter och föra dialog med förtroendevalda och företrädare för verksamheten. Skapa kunskap om och förtroende för landstingets verksamheter Den externa kommunikationen ska bidra till att ge en sammanhållen, korrekt och allsidig bild av landstinget, vad vi gör och vad vi finns till för. Omvärlden ska få kontinuerlig och saklig information om de tjänster och den service landstinget har ansvar för. Underlätta rekrytering Landstingets mål är att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Den externa kommunikationen ska bidra till att ge en rättvis bild av landstinget, vad vi står för och vad vi erbjuder som en av länets största arbetsgivare. 8. Massmedierelationer Massmedier spelar en viktig roll för demokratin. De har ett samhällsuppdrag att granska offentliga myndigheters verksamhet och har också en viktig roll som opinionsbildare. För länsinvånarna är medierna också en av de främsta källorna till information om vad som händer i landstinget och vad landstinget beslut om. Landstinget strävar efter att ha

30 Bilaga 93 5 (6) en god, långsiktig och professionell relation till massmedierna. Vi ska vara så öppna som möjligt, så länge det inte rör sig om sekretessbelagd information. 9. Lagar och förordningar Landstinget är en offentlig organisation och därför ställs särskilda krav på att kommunikationen ska vara öppen och tydlig. Detta regleras genom lagar och förordningar. De olika lagarna beskriver våra skyldigheter att ge allmänheten insyn men också att skydda den personliga integriteten. Exempel på lagar som påverkar kommunikationsarbetet: Tryckfrihetsförordningen Tryckfrihetsförordningen behandlar handlingars offentlighet och meddelarfrihet. Handlingars offentlighet innebär att vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen innebär att alla myndigheter är skyldiga att utan dröjsmål lämna ut allmänna handlingar till den som begär det. Sekretesslagen Sekretesslagen anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Utgångspunkten är att skydda enskilda människors integritet. Yttrande- och meddelarfrihet Yttrandefrihet innebär att alla medborgare ska kunna förmedla information och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Reglerna om meddelarfrihet innebär att alla offentliganställda har rätt att lämna muntlig information till medier för publicering. För viss information gäller dock sekretess. Meddelarskydd och efterforskningsförbud Detta skydd innebär ett förbud för arbetsgivaren att efterforska vem som är källa till medieuppgifter. Arbetsgivaren kan i landstingets fall vara såväl tjänstemän som förtroendevalda. Förvaltningslagen Förvaltningslagen reglerar myndigheters handläggning av ärenden och deras skyldighet att ge service till medborgarna. Lagen innebär att varje myndighet är skyldig att lämna upplysning, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör verksamheten. Marknadsföringslagen Marknadsföringslagen reglerar marknadsföring av varor och tjänster. Reklam ska föl god marknadsföringssed för att skydda konsumenter.

31 Bilaga 93 6 (6) Övriga lagar Andra lagar som kan vara väsentliga i kommunikationsarbetet är upphovsrättslagen, PUL, personuppgiftslagen, arbetsmiljölagen och jämställdhetslagen. Kommunikationsarbetet inom hälso- och sjukvården påverkas också av bland annat hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen. Landstinget måste i sitt kommunikationsarbete beakta dessa lagar och föl den lagstiftning som gäller för området. Chefer i landstinget har ett särskilt ansvar för att så sker. Till stöd och för rådfrågning, finns landstingets jurister.

32 Bilaga 94

33 Bilaga 94

34 Bilaga 94

35 Bilaga 94

36 Bilaga 94

37 Bilaga 94

38 Bilaga 94

39 Bilaga 94

40 Bilaga 94

41 Bilaga 94

42 Bilaga 94

43 Bilaga 94

44 Bilaga 94

45 Bilaga 95 REGLEMENTE 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med PARTER Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har inrättat en gemensam nämnd som benämns Gemensam Kostnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden 2 ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden ansvarar för produktion och leverans av kvalitativ god och näringsriktig patientmat till ett konkurrenskraftigt pris för Akademiska sjukhuset, Västmanlands sjukhus i Västerås, Sala, Köping och Fagersta. Nämnden ansvarar även för cafeteriaverksamhet och personalmatsal i Västerås samt för cafeteriaverksamhet i Köping och Fagersta. Överenskommelsen bygger på att respektive part till en gemensamt finansierad förvaltning uppdrar att för parternas räkning handha de nedan angivna uppgifterna. För att uppnå de fördelar som eftersträvas är det av största vikt att respektive part lolt och solidariskt följer det som överenskommits om i detta avtal, dvs. att part förbinder sig att inte bedriva med förvaltningen konkurrerande verksamhet. 3 NÄMNDENS UPPGIFTER Nämnden ska ansvara för produktion och leverans av kvalitativ god och näringsriktig patientmat till ett konkurrenskraftigt pris för Akademiska sjukhuset, Västmanlands sjukhus Västerås, Köping och Sala. Nämnden ansvarar även för caféverksamheten och personalmatsal i Västerås. Tillkommande enheter för leverans av patientmat med mera beslutas av parterna. Nämnden ska utveckla rutiner och system som genom ett gemensamt agerande ger kostnadsmässiga, kvalitativa, affärsmässiga och administrativa fördelar som gagnar både den egna verksamheten och kärnverksamheten. Nämnden ska bedriva ett kontinuerligt miljö- och kvalitetssäkringsarbete. Nämnden ska utöva landstingets arbetsgivar- och ägaransvar inom sitt verksamhetsområde. Utfärdad av: Lotta Rahalme Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

46 Bilaga 95 REGLEMENTE 2 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med FÖRÄNDRINGAR AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente. 5 LEDAMÖTER Nämnden har sex ledamöter och sex ersättare. Parterna utser tre ledamöter och tre ersättare vardera. 6 MANDATPERIOD Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 nuari året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det under valåret, i respektive landsting, nyvalda landstingsfullmäktige senast i december månad. 7 ORDFÖRANDE Ordförande och en vice ordförande utses av värdlandstinget i samråd mellan parterna för två år i taget från och med den 1 nuari. Posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden. Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet. Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes uppgifter. 8 NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna. Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i Utfärdad av: Lotta Rahalme Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

47 Bilaga 95 REGLEMENTE 3 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 2015 ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna tillkommer ansvarig tjänsteman samt landstingsdirektören eller annan på nämndens begäran. 9 ERSÄTTNING Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser. Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen. 10 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Nämnden ska för varje kalenderår upprätta en plan över sina sammanträden. Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. Plats för sammanträdet är Västerås om nämnden inte bestämmer annat. 11 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Före varje sammanträde med gemensamma Kostnämnden ska nämndens ledamöter och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes börn. 12 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare. 13 FÖREDRAGNING Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän. Utfärdad av: Lotta Rahalme Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

48 Bilaga 95 REGLEMENTE 4 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med PROTOKOLL Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt landstingets revisorer. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på respektive parts anslagstavla. 15 FÖRVALTNING Landstinget Västmanland utser förvaltningschef i samråd med Landstinget i Uppsala län. Kostnaderna för förvaltningen fördelas lika mellan parterna enligt samverkansavtal. 16 ADMINISTRATION Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal. 17 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 18 DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 19 DELEGERING Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske. Nämnden fastställer en delegationsordning. Utfärdad av: Lotta Rahalme Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

49 Bilaga 95 REGLEMENTE 5 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med REDOVISNING AV VERKSAMHETEN Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret. 21 REVISION OCH ANSVARSFRIHET Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen. Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden. 22 ARKIV För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Landstinget Västmanlands landstingsfullmäktige fastställt. 23 INTERN REFERENS Landstingsfullmäktige Utfärdad av: Lotta Rahalme Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

50 Bilaga Dnr CK Uppföljning av landstingsfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med februari 2015 Till Dnr Datum beslut Uppdrag Ansvarig Nulägesrapport Kollektivtrafiknämnden CK , 15 Att se över möjligheterna att utvidga zon 1 så att ytterligare tätorter ingår i zonen. Trafikdirektören Arbetet pågår. Kollektivtrafikförvaltningen presenterade , 62, förslag på utvidning av zon 1. Kollektivtrafiknämnden gav kollektivtrafikförvaltningen uppdrag att ta fram en illustration över förslaget och att ta fram en kostnadsberäkning över en sammanslagning av nuvarande zon 1 och 2 till en ny utvidgad zon 1. Beredning av ärendet om utvidgning av zon 1 pågår.

51 Detaljerade voteringsresultat Bilaga 98 Ledamot Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion Johan Örjes (C) Jenny Gavelin (FP) Frank Nilsson (KD) Bertil Kinnunen (S) Petra Söderlund (S) Linda Johansson (S) Pontus Stagling (S) Neil Ormerod (V) Annika Forssell (MP) Erik Weiman (M) Nina Lagh (M) My Borg (M) Lennart Hedquist (M) Emilie Eriksson (M) Siv Godberg (M) Stefan Olsson (M) Cecilia Linder (M) Ove Hultquist (C) Aranka Botka Ncomo (C) Lina Nordquist (FP) Lena Lundberg (FP) Carl Nettelblad (FP) Kajsa Dovstad (FP) Anna Karin Klomp (KD) Anna Karin Vaz Contreiras (KD) Vivianne Macdisi (S) Johnny Svahn (S) Lena Rönnberg (S) Kjell Andersson (S) Emilia Friberg (S) Tomas Andersson (S) Ann Britt Litsner (S) Tobias Renberg (S) Christina Lundh (S) Per Olof Widell (S) Ermine Khachatryan (S) Abbas al Janabi (S) Sören Bergqvist (V) Sofia Rogozinska (V) Åskar Andersson (V) Malena Ranch (MP) Johan Edstav (MP) Robert Damberg (MP) Erik Hemmingsson (MP) Jessica Ohlson (SD) Simon Alm (SD) Kristina Einarsdotter (SD) Allan Kruukka (M) Sara Sjödal (C) Röst avstår avstår

52 Annika Krispinsson (C) Börje Wennberg (S) Thomas Eriksson (S) Håkan Collin (S) Stefan E Andersson (S) Erzsebét Wollein (S) Elisabeth Rosengren (V) Jenny Lundström (MP) Michael Rubbestad (SD) Percy Westerlund (M), södra Tommy Rosenkvist (M), södra Tommy Myrsell (M), södra Johan Tolinsson (S), södra Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra Christina Nygårdh (M), mellersta Helena Busch Christensen (KD), mellersta Britt Louise Gunnar (S), mellersta Ove Heimfors (V), mellersta Lars Sandberg (S), norra Frånvarande; Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion Måns Vilhelmsson (M) Liselotte Grahn Elg (M) Katarina Holm (M) Majlene Ahlgren (S) Pavel Gamov (SD) Robin Kronvall (M) Miriam Eriksson (KD) Anders Blixt (S) Jeannette Escanilla (V) Pia Zetterberg (MP) Åsa Sikberg (M) Ida Adolfsson (S) Gunnar Larsson (SD) Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRVhandlingsplan i landstinget - Svar på motion Johan Örjes (C) Jenny Gavelin (FP) Frank Nilsson (KD) Bertil Kinnunen (S) Petra Söderlund (S) Linda Johansson (S) Pontus Stagling (S) Neil Ormerod (V) Annika Forssell (MP) Erik Weiman (M) Nina Lagh (M) My Borg (M) Emilie Eriksson (M) Siv Godberg (M) Stefan Olsson (M) Cecilia Linder (M) Ove Hultquist (C) Bilaga 98

53 Aranka Botka Ncomo (C) Lina Nordquist (FP) Lena Lundberg (FP) Carl Nettelblad (FP) Kajsa Dovstad (FP) Anna Karin Klomp (KD) Anna Karin Vaz Contreiras (KD) Vivianne Macdisi (S) Johnny Svahn (S) Lena Rönnberg (S) Kjell Andersson (S) Emilia Friberg (S) Tomas Andersson (S) Ann Britt Litsner (S) Tobias Renberg (S) Christina Lundh (S) Per Olof Widell (S) Ermine Khachatryan (S) Abbas al Janabi (S) Sören Bergqvist (V) Sofia Rogozinska (V) Åskar Andersson (V) Malena Ranch (MP) Johan Edstav (MP) Robert Damberg (MP) Erik Hemmingsson (MP) Jessica Ohlson (SD) Simon Alm (SD) Kristina Einarsdotter (SD) Allan Kruukka (M) Sara Sjödal (C) Annika Krispinsson (C) Börje Wennberg (S) Thomas Eriksson (S) Håkan Collin (S) Stefan E Andersson (S) Erzsebét Wollein (S) Elisabeth Rosengren (V) Jenny Lundström (MP) Michael Rubbestad (SD) Tommy Rosenkvist (M), södra Johan Tolinsson (S), södra Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra Christina Nygårdh (M), mellersta Johan Nilsson (M), mellersta Helena Busch Christensen (KD), mellersta Britt Louise Gunnar (S), mellersta Ove Heimfors (V), mellersta Anna Lena Söderblom (M), norra Lars Skytt (S), norra avstår Frånvarande; Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget - Svar på motion Bilaga 98

54 Måns Vilhelmsson (M) Liselotte Grahn Elg (M) Katarina Holm (M) Majlene Ahlgren (S) Pavel Gamov (SD) Lennart Hedquist (M) Robin Kronvall (M) Miriam Eriksson (KD) Anders Blixt (S) Jeannette Escanilla (V) Pia Zetterberg (MP) Åsa Sikberg (M) Ida Adolfsson (S) Gunnar Larsson (SD) Bilaga 98

55 Bilaga Dnr CK HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Tfn E-post Landstingsstyrelsen Yttrande angående motion om förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och habilitering Sammanfattande överväganden Landstingsstyrelsen instämmer i huvudsak med Folkpartiet Liberalernas motion som framhåller att habilitering och rehabilitering av hög kvalitet är en god investering. Det finns en stor enighet om vikten av teamarbete som avgörande framgångsfaktor och att patientens delaktighet i sin egen rehabilitering samt att ett gott omhändertagande av anhöriga är av största vikt. Konsekvenser för landstinget Rehabilitering har varit i fokus under de senaste två åren i Landstinget i Uppsala län med tre större utredningar: 1. Utredning av brister i vårdkedn avseende rehabilitering. 2. Vård i samverkan i Uppsala län. Riktlinjer för habilitering och rehabilitering. 3. Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering. Ovanstående utredningar ligger till grund för ett planerat arbete under nästkommande två år med att verkställa åtgärdsförslag. Målet med är att åstadkomma en optimerad rehabiliteringsprocess och en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering präglad av samverkan internt och externt. Utreda förutsättningar för ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering samt söka optimala, långsiktiga lokaler för ett kunskapscentrum Frågan om ett rehabiliteringscentrum finns med i utredning 3. Hänsyn behöver bland annat tas till vilka lokalförutsättningar som krävs. Se över ytterligare behov av vårdsamordnare för patienter med stort vårdbehov och för föräldrar till svårt sjuka och funktionshindrade barn Frågan är belyst i utredning 1 och 2 samt finns med i kommande arbete för en optimerad rehabiliteringsprocess. Patienten ska utifrån sitt medicinskt individuella behov få rehabilitering i en obruten vårdked av vårdgivare med rätt kompetens. Patienten ska vid behov få tillgång till en samordnad funktion till exempel fast Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

56 Bilaga 99 2 (2) vårdkontakt. För patienter i yrkesför ålder som riskerar sjukskrivning eller är sjukskrivna pågår under 2015 ett pilotprojekt med rehabiliteringskoordinatorer vid fem vårdcentraler. När det gäller anhörigstöd fortsätter ett påbört arbete utifrån antagen handlingsplan. Utreda förutsättningar för samfinansiering av en professur i rehabiliteringsmedicin Området rehabilitering har nytta av en statushöjning och klinisk forskning är därför ytterst väsentlig. Det är viktigt att fortsätta en god samverkan med Uppsala universitet, men det är i dagsläget inte aktuellt med samfinansiering alternativt delfinansiering i samarbete med Uppsala universitet av en professur. När det finns ett ställningstagande till samlad rehabilitering (utredning 3) samt att arbetet med en optimerad rehabiliteringsprocess är klart kan frågan återigen belysas. Utreda förutsättningar för vårdval inom habilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar med att se över vilka vårdval som ska finnas. Habiliteringen ska utformas med hänsyn till patienternas behov, önskemål och krav på kvalitet. Det kan göras utan att ha fri etableringsrätt inom området. Utreda förutsättningar för vårdval inom specialiserad rehabilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsen vill inte splittra den specialiserade vården utan istället arbeta för att stärka samverkan och rehabiliteringsprocessen i enlighet med de tre rehabiliteringsutredningarna.

57 Detaljerade voteringsresultat Bilaga 103 Ledamot Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion Johan Örjes (C) Jenny Gavelin (FP) Frank Nilsson (KD) Bertil Kinnunen (S) Petra Söderlund (S) Linda Johansson (S) Pontus Stagling (S) Neil Ormerod (V) Annika Forssell (MP) Erik Weiman (M) Nina Lagh (M) My Borg (M) Lennart Hedquist (M) Emilie Eriksson (M) Siv Godberg (M) Stefan Olsson (M) Cecilia Linder (M) Ove Hultquist (C) Aranka Botka Ncomo (C) Lina Nordquist (FP) Lena Lundberg (FP) Carl Nettelblad (FP) Kajsa Dovstad (FP) Anna Karin Klomp (KD) Anna Karin Vaz Contreiras (KD) Vivianne Macdisi (S) Johnny Svahn (S) Lena Rönnberg (S) Kjell Andersson (S) Emilia Friberg (S) Tomas Andersson (S) Ann Britt Litsner (S) Tobias Renberg (S) Christina Lundh (S) Per Olof Widell (S) Ermine Khachatryan (S) Abbas al Janabi (S) Sören Bergqvist (V) Sofia Rogozinska (V) Åskar Andersson (V) Malena Ranch (MP) Johan Edstav (MP) Robert Damberg (MP) Erik Hemmingsson (MP) Jessica Ohlson (SD) Simon Alm (SD) Kristina Einarsdotter (SD) Allan Kruukka (M) Sara Sjödal (C) Röst avstår avstår

58 Annika Krispinsson (C) Börje Wennberg (S) Thomas Eriksson (S) Håkan Collin (S) Stefan E Andersson (S) Erzsebét Wollein (S) Elisabeth Rosengren (V) Jenny Lundström (MP) Michael Rubbestad (SD) Percy Westerlund (M), södra Tommy Rosenkvist (M), södra Tommy Myrsell (M), södra Johan Tolinsson (S), södra Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra Christina Nygårdh (M), mellersta Helena Busch Christensen (KD), mellersta Britt Louise Gunnar (S), mellersta Ove Heimfors (V), mellersta Lars Sandberg (S), norra Frånvarande; Fria resor med buss och pendeltåg vid funktionsnedsättning - Svar på motion Måns Vilhelmsson (M) Liselotte Grahn Elg (M) Katarina Holm (M) Majlene Ahlgren (S) Pavel Gamov (SD) Robin Kronvall (M) Miriam Eriksson (KD) Anders Blixt (S) Jeannette Escanilla (V) Pia Zetterberg (MP) Åsa Sikberg (M) Ida Adolfsson (S) Gunnar Larsson (SD) Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRVhandlingsplan i landstinget - Svar på motion Johan Örjes (C) Jenny Gavelin (FP) Frank Nilsson (KD) Bertil Kinnunen (S) Petra Söderlund (S) Linda Johansson (S) Pontus Stagling (S) Neil Ormerod (V) Annika Forssell (MP) Erik Weiman (M) Nina Lagh (M) My Borg (M) Emilie Eriksson (M) Siv Godberg (M) Stefan Olsson (M) Cecilia Linder (M) Ove Hultquist (C) Bilaga 103

59 Aranka Botka Ncomo (C) Lina Nordquist (FP) Lena Lundberg (FP) Carl Nettelblad (FP) Kajsa Dovstad (FP) Anna Karin Klomp (KD) Anna Karin Vaz Contreiras (KD) Vivianne Macdisi (S) Johnny Svahn (S) Lena Rönnberg (S) Kjell Andersson (S) Emilia Friberg (S) Tomas Andersson (S) Ann Britt Litsner (S) Tobias Renberg (S) Christina Lundh (S) Per Olof Widell (S) Ermine Khachatryan (S) Abbas al Janabi (S) Sören Bergqvist (V) Sofia Rogozinska (V) Åskar Andersson (V) Malena Ranch (MP) Johan Edstav (MP) Robert Damberg (MP) Erik Hemmingsson (MP) Jessica Ohlson (SD) Simon Alm (SD) Kristina Einarsdotter (SD) Allan Kruukka (M) Sara Sjödal (C) Annika Krispinsson (C) Börje Wennberg (S) Thomas Eriksson (S) Håkan Collin (S) Stefan E Andersson (S) Erzsebét Wollein (S) Elisabeth Rosengren (V) Jenny Lundström (MP) Michael Rubbestad (SD) Tommy Rosenkvist (M), södra Johan Tolinsson (S), södra Fredrik Leijerstam (MP), södra, mellersta, norra Michael Öhman (SD), södra, mellersta, norra Pirjo Thonfors (SD), södra, mellersta, norra Christina Nygårdh (M), mellersta Johan Nilsson (M), mellersta Helena Busch Christensen (KD), mellersta Britt Louise Gunnar (S), mellersta Ove Heimfors (V), mellersta Anna Lena Söderblom (M), norra Lars Skytt (S), norra avstår Frånvarande; Samordnare av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget - Svar på motion Bilaga 103

60 Måns Vilhelmsson (M) Liselotte Grahn Elg (M) Katarina Holm (M) Majlene Ahlgren (S) Pavel Gamov (SD) Lennart Hedquist (M) Robin Kronvall (M) Miriam Eriksson (KD) Anders Blixt (S) Jeannette Escanilla (V) Pia Zetterberg (MP) Åsa Sikberg (M) Ida Adolfsson (S) Gunnar Larsson (SD) Bilaga 103

61 Bilaga Valärenden vid Landstingsfullmäktiges sammanträde den 30 september 2015 Landstingsfullmäktige föreslås besluta att - befria Fredrik Blix (M) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden (avsägelse på egen begäran) - befria Nina Lagh (M) från uppdrag som ersättare i Samordningsförbundet (avsägelse på egen begäran) - befria Katarina Holm (M) från uppdrag som ledamot i Landstingsstyrelsen (avsägelse på egen begäran) - befria Måns Vilhelmsson (M) från uppdrag som ledamot i Kostnämnd (avsägelse på egen begäran) - befria Sören Bergqvist (V) från uppdrag som ordförande i Produktionsstyrelsen fr o m (avsägelse på egen begäran) - befria Shwan Kareem (MP) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden (avsägelse på egen begäran) - befria Miriam Eriksson (KD) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige, ledamot i Landstingsstyrelsen, ledamot i Mälardalsrådet samt som ledamot i Regionförbundet Uppsala län (avsägelse på egen begäran) - befria Camilla Amft (FP) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige och som ersättare i Patientnämnden (avsägelse på egen begäran) - befria Håkan Welin (FP) från uppdrag som ersättare i Landstingsfullmäktige (avsägelse på egen begäran) - befria Måns Vilhelmsson (M) från uppdrag som ledamot i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (avsägelse på egen begäran) - befria Åsa Sikberg (M) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige, ledamot i Beredningen för barn och unga samt som ledamot i Regionförbundet Uppsala län (avsägelse på egen begäran) - befria Carl-Johan Drott (M) från uppdrag som ersättare i Kulturnämnden (avsägelse på egen begäran) - befria Michael Rubbestad (SD) från uppdrag som ledamot i Produktionsstyrelsen (avsägelse på egen begäran) - befria Anders Blixt (S) från uppdrag som ledamot i Landstingsfullmäktige samt som ledamot i Produktionsstyrelsen (avsägelse på egen begäran) 1

62 Bilaga förrätta fölnde val: Valet avser Tid för valet Förslag Kulturnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Fredrik Blix (M)) Samordningsförbundet 1 ersättare (fyllnadsval efter Nina Lagh (M)) Landstingsstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Katarina Holm (M)) Kostnämnd 1 ledamot (fyllnadsval efter Måns Vilhelmsson (M)) Produktionsstyrelsen Ordförande (fyllnadsval efter Sören Bergqvist (V)) Produktionsstyrelsen 1:e vice ordförande (fyllnadsval efter Erik Hemmingsson (MP)) Kulturnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Shwan Kareem (MP)) Landstingsstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Miriam Eriksson (KD)) Mälardalsrådet 1 ledamot (fyllnadsval efter Miriam Eriksson (KD)) Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Fr o m Intill utgången av 2018 Fr o m Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2Luthagsesplanaden 18 B018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2019 Sofia Farsiani König (M) Börjegatan 10 A UPPSALA Katarina Holm (M) Munksundsgatan 13 B ENKÖPING Måns Vilhelmsson (M) Grottvägen ENKÖPING Peter Book (M) Kyrkogatan 33 C ENKÖPING Erik Hemmingsson (MP) Luthagsesplanaden 18 B UPPSALA Tobias Renberg (S) Vråstigen KNIVSTA Vakant (MP) Vakant (KD) Vakant (KD) 2

63 Bilaga 104 Regionförbundet Uppsala län 1 ledamot (fyllnadsval efter Miriam Eriksson (KD)) Patientnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Camilla Amft (FP)) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Måns Vilhelmsson (M)) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1 ersättare (fyllnadsval efter Roger Elsborg (M)) Beredningen för barn och unga 1 ledamot (fyllnadsval efter Åsa Sikberg (M)) Regionförbundet Uppsala län 1 ledamot (fyllnadsval efter Åsa Sikberg (M)) Kulturnämnden 1 ersättare (fyllnadsval efter Carl- Johan Drott (M)) Produktionsstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Michael Rubbestad (SD)) Produktionsstyrelsen 1 ledamot (fyllnadsval efter Anders Blixt (S)) Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Intill utgången av 2018 Frank Nilsson (KD) Rådjursvägen BÅLSTA Leif Hällström (FP) Fyrislundsgatan UPPSALA Roger Elsborg (M) Kungsängsgatan 57 F UPPSALA Carl-Johan Drott (M) S:t Johannesgatan 30 D UPPSALA Vakant (M) Vakant (M) Simone Falk (M) Nedre Slottsgatan UPPSALA Christian Hirt (SD) Kyrkogårdsgatan 39 B UPPSALA Johan Sundman (S) Parisvägen VÄNGE 3

64 Bilaga 104 Produktionsstyrelsen 1 ersättare (fyllnadsval efter Johan Sundman (S)) Intill utgången av 2018 Lars Skytt (S) Fiskarvägen SKUTSKÄR Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 ledamot Intill utgången av 2018 Vivianne Macdisi (S) Banvallsvägen UPPSALA 1 ersättare Intill utgången av 2018 Lina Nordquist (FP) Pilvägen 11 B UPPSALA Kommunalförbundet Svensk luftambulans 2 ledamöter Fr o m Intill utgången av 2018 Bertil Kinnunen (S) Offervägen BÅLSTA Johan Örjes (C) Smörsoppsgatan ENKÖPING 2 ersättare Fr o m Intill utgången av 2018 Erik Hemmingsson (MP) Luthagsesplanaden 18 B UPPSALA Svea Hovrätt 14 nämndemän Fr o m Intill utgången av 2019 Anna-Karin Klomp (KD) Broby Hage UPPSALA Björn Wall (S) Portalgatan UPPSALA Eva Ringbom (S) Svinnegarn Strand ENKÖPING Per Olof Widell (S) Sysslomansgatan 20 C UPPSALA Lars Skytt (S) Fiskarvägen SKUTSKÄR Jonas Karlsson (S) Dimgatan UPPSALA 4

65 Bilaga 104 Vakant (MP) Anna-Lena Mehlstrand (V) Börjegatan UPPSALA Lars-Peter Swärdh (M) Tallörtsgatan ENKÖPING Margareta Blomqvist (M) Kungsgatan 10 B UPPSALA Roger Elsborg (M) Kungsängsgatan 57 F UPPSALA Kujtim Jonuzi (FP) Mullvadsvägen TIERP Björn Sundin (FP) Vaksalagatan UPPSALA Eva Emanuelsson (C) Boglösa Gåde GRILLBY Vakant (SD) Kammarrätten i Stockholm 13 nämndemän Fr o m Intill utgången av 2019 Helmuth Föll (S) Bred Hamby ENKÖPING Mitra Hobehshaor (S) Tagsta KNIVSTA Silva Wistrand (S) S:t Persgatan 39 B UPPSALA Annika Wahlgren Rennerskog (S) Södra Tullportsgatan ÖSTHAMMAR 5

66 Bilaga 104 Pontus Stagling (S) Nysätra Högby gård ÖRSUNDSBRO Förvaltningsrätten i Uppsala 36 nämndemän Fr o m Intill utgången av 2019 Helena Westerlund (MP) Fotbollsgatan ENKÖPING Sven Pihl (V) Heregatan ENKÖPING Alf Ahlstedt (M) Rickebasta Rosenlund KNIVSTA Anders Bäckström (M) Gellmansgatan ÖREGRUND Maria Petersson (M) S:t Persgatan 26 A UPPSALA Johanna Norberg (FP) Ringgatan 20 C UPPSALA Annika Lundegårdh (C) Tistronvägen UPPSALA Sandra Andersson (SD) Westlingsvägen SKUTSKÄR Morgana Wiksell (S) Ramsjövägen MORGONGÅVA Marie Roos (S) Odlingsvägen BÅLSTA Annika Forsberg (S) Brinkvägen ÄLVKARLEBY 6

67 Bilaga 104 Björn Enskär (S) Edeby Kvarn KNIVSTA Eduardo Bachelet (S) Geijersgatan 13 B UPPSALA Felemez Akad (S) Peterson-Bergers väg UPPSALA Dick Jansson (S) Arngrims Gränd UPPSALA Matts Eriksson (S) Österbyn Kråkbo ÖSTHAMMAR Kia Thorén (S) Prästgatan UPPSALA Gunnar Ingle (S) Kartan ÖSTERVÅLA Erzsebét Wollein (S) Buckarby TÄRNSJÖ Lisbeth Persson (S) Marinvägen ÖSTHAMMAR Jan Barrefors (S) Sadelvägen BÅLSTA Margareta Elmersjö (MP) Hässjevägen HEBY Nils Forsell (MP) Kryddgårdsgatan 36 A ENKÖPING 7

68 Bilaga 104 Caroline Lille (MP) c/o Forsell Heregatan ENKÖPING Salima Fahad (V) Rönnvägen MORGONGÅVA Carina Odenyo (V) Djäknegatan UPPSALA Carola Karlsson (V) Cargatå gård ALUNDA Claes Erlandsson (M) Viby säteri HARBO Eva Okfors (M) Svanvägen KNIVSTA Mats Jennische (M) Kroksbo RUNHÄLLEN Sten Arnekrans (M) Plommonvägen KNIVSTA Britt-Marie Gustafsson (M) Bälinge Lövsta UPPSALA Håkan Sjöblom (M) Sporrbacksvägen 26 C ÖSTERBYBRUK Arne Sandemo (M) Malma Backe 2 K UPPSALA Elisabeth Kroon (M) Börjegatan 19 A UPPSALA Vakant (M) 8

69 Bilaga 104 Barbro Jurell (FP) Mänstavägen ÖRBYHUS Ann-Charlotte Ågren (FP) Kraftvägen 4 E, bv ÄLVKARLEBY Daniel Solling (C) Hällbygatan 32 D UPPSALA Lisa Onsbacke (C) Hlmar Brantingsgatan 7 A UPPSALA Felicia Sundmark (KD) S:t Johannesgatan UPPSALA Gunnar Larsson (SD) Tomtebovägen KNIVSTA Lars Ört (SD) Kölängsvägen KNIVSTA Gustav Kjellström (SD) Mistelgatan 4 A UPPSALA 9

70 Bilaga 105 a

71 Bilaga 105 b

72 Bilaga 106 a ( 3) uossurdsrry aluuy ;Euru8epoursruoptun ua EJ unruruo{ r(qeu ualg E{s rbn :Eu( retg.ry r-o.jrpp ES eureurop8un.ro.g pb *p su,rsuoapu alur rap suurj apuej'jlroj,r*.t;?h:il:yffl.eurutenoursuroptun ua EJ unruuol dqag ua^e allruis la8uqspuel edu 1ap I re PIIE raga ua8lltue qro e8grj puru"a rr rrq Irp rg'1rp sfqag rog uaddneuers*erot,,,,0*rtoltj[,hljr':#,xi:,iti',f ff [:ililfi ffi Hf -"J,?il; 'un.,uo{ dqah I ruoln Jaunuuo{ strauel e1p r tep r suurj ;eturusenoursuop8ul Et ue ue ua'uruteuorus.,op'un 11q Et rre areuei ere^ rap rrn rrr"nr'r'#il1'31;l';,,i:'ii 'u111dspeu1sd1req u,ru 1aa ruos uotpp'peu elerd pe uotgu ra^oqaq qjo EJq JE., elur Jalle uespal trs rauue;1 ueru ruo Jella JauonEIeJ qjo letrlbnxas ruo ro8grj,ra11rd-d1n>le AE Aoqaq lsalslelrprner8- 'lapaurlrluanard surladuaxe tuo elpubr{ ue{ r{jo er{speulso>l Jp ua{osag.ajdipl Jella tololdsd 'e)1s'totuu;eq ejjprt EJ ry 021g1 ddn.reruop8uri ue{ eu;e8ulu8ellorusuop8ul 94 i8ulutetlorusu,op8un AqaH rpj rpn Irr.l.uvd!!1Nf,tr gi0z requratdas g uap dqag

73 Bilaga 106 b Svar till interpellationen När får Heby ungdomsmottagning? Annika Krispinsson (C) har i interpellationen ställt frågan När ska även Heby kommun få en ungdomsmottagning?. Jag tackar för denna interpellation i en viktig och angelägen fråga. Primärvården har, sedan det politiska beslutet fattades om en ungdomsmottagning i Heby kommun, arbetat med lokalfrågan och utvecklat verksamheten för att ungdomsmottagningen ska kunna inrymmas i befintliga lokaler. Utgångsläget var att inga tomma lokaler för ändamålet fanns på Heby vårdcentral, lokaler för ungdomsmottagningen behöver alltså tillskapas. Primärvården har undersökt ett flertal lösningar såsom ombyggnader och tillbyggnader av både nya och befintliga lokaler. Man har behövt utreda och tänka om ett flertal gånger för att se till att ombyggnationerna blir ekonomiskt oförsvarbara. De verkar äntligen ha hittat en möjlighet att med ett par mindre ombyggnationer och ett par större omflyttningar/omdisponeringar anpassa den befintliga lokalen. En ändamålsenlig lösning till försvarbar kostnad kommer troligen stå klar under hösten Det har också på senare tid framkommit att Heby kommun, med hänvisning till rådande ekonomiskt läge, inte kommer att bidra med kurator vilket redan i planeringen har varit ett grundkrav från primärvårdens sida. Vivianne Macdisi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

74 Bilaga 107 a

75 Bilaga 107 b Svar på interpellationen Var är kontaktsjuksköterskorna? Oppositionsrådet Lina Nordquist (fp) har i interpellationen ställt fölnde frågor: - Står du fast vid ditt löfte att kontaktsjuksköterskor ska föl patienterna genom hela vårdprocessen? - Har det havererade samarbetet med Vänsterpartistyrda Produktionsstyrelsen försenat införandet och försämrat patienternas tillgång till kontaktsjuksköterskor? - När under år 2015 uppfyller vårt landsting sitt löfte till regionen och patienterna att ge alla cancerpatienter tillgång till en kontaktsjuksköterska? Jag vill inledningsvis tacka för interpellationen. Vi står fast vid att kontaktsjuksköterskor ska föl patienterna genom hela vårdprocessen. Kontaktsjuksköterskan har ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan min vårdplan inkluderande individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder, upprättas och delges patienten. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att alla patienter och närstående ska informeras om rätten till förnyad bedömning. Vidare utför vissa sjuksköterskor som inte är kontaktsjuksköterskor, på onkologkliniken och på andra enheter som ansvarar för cancerpatienter, flera av kontaktsjuksköterskans uppgifter. En del viktiga uppgifter utförs dock inte idag, såsom tillhandahållande av en skriftlig behandlingsplan. Akademiska sjukhuset arbetar aktivt och strukturerat för att öka antalet kontaktsjuksköterskor och redan idag finns ett antal på plats. En genomförandeplan har tagits fram där en behovsanalys gjorts för olika diagnoser där kontaktsjuksköterskor ska rekryteras. Sammanfattningsvis har alltfler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset fått tillgång till en kontaktsjuksköterska det senaste året och vi räknar med att nå målet att alla cancerpatienter på ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska under senare delen av 2015 och därefter. Det pågår en diskussion om resurser inom ramen för de anslag som Akademiska sjukhuset får för att finansiera kontaktsjuksköterskorna. I dagsläget finns kontaktsjuksköterskor inom bröstcancervården, lungcancer, urologiskcancer, gynekologiskcancer och ett antal är på väg att rekryteras till onkologmottagningen. Det finns dock behov av fler kontaktsjuksköterskor och flera tjänster är utlysta och under rekrytering. Den generella sjuksköterskebristen har försvårat rekryteringen av kontaktsjuksköterskor. Vi är stolta över det långsiktiga arbete som bedrivs genom bl.a. kliniskt utvecklingsår för att säkerställa att landstinget har tillräckligt många sjuksköterskor i tjänst. Det är dessutom mycket angeläget att de som Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

76 Bilaga 107 b 2 (2) anställs har lämplig specialistutbildning. Utifrån uppdragsbeskrivningen för kontaktsjuksköterskor har underlag för en utbildning Kontaktsjuksköterskan i cancervården 7,5 hp tagits fram. Vi har fått uppgifter om att fler är anmälda till universitetsutbildningen 7,5 hp i höst och våren 2016, för att stärka kompetensen i uppdraget. Det är därför vår förhoppning att vi inom snar framtid kan erbjuda alla patienter som behöver, tillgång till en kontaktsjuksköterska. Vi kommer föl upp verksamheten för att säkerställa att det uppdrag som givits om införande av kontaktsjuksköterskor fullföljs. Vivianne Macdisi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande

77 Bilaga 107 c

78 Bilaga 108 a

79 Bilaga 108 b Svar på interpellation om specialistansluten hemsjukvård i Heby kommun Annika Krispinsson (C) har skrivit en interpellation om specialistansluten hemsjukvård i Heby kommun och den geografiska uppdelningen. Hur kan det komma sig att en kommun blir uppdelad på det sättet som beskrivs ovan? Heby kommun har sedan länsbytet till Uppsala län haft en geografisk uppdelning gällande flera av de hälso- och sjukvårdsinsatser som landstinget svarar för. I samband med att Heby kommun tog över ansvaret för hemsjukvården år 2010, fattades ett beslut om uppdelning av specialistansluten hemsjukvård (SAH) i kommunen. Uppdelningen innebar att ansvaret för SAH inom Heby vårdcentrals upptagningsområde ålades Lasarettet i Enköping, samt att ansvaret för SAH inom Östervåla vårdcentrals upptagningsområde ålades akademiska sjukhuset (akutrehabdivisionen). Uppdelningen skedde efter överläggningar med alla parter där en kompromiss nåddes utifrån vad som då var lämpligt och möjligt ur resurssynpunkt. SAH-vården i Heby utförs fortfarande av olika vårdgivare. Idag ansvarar SAH-teamet vid geriatriken i Tierp för den norra kommundelen och SAH-teamet vid närvårdsavdelningen i Enköping för den södra kommundelen. Uppdelningen av SAH-vården har medfört samverkansproblem och olika förutsättningar i olika delar av kommunen. Företrädare för Heby kommun har vid flera tillfällen påpekat detta och även framfört önskemål om en helhetslösning för kommunen, helst genom att SAH-verksamheten utförs med bas i Uppsala. Sjukvårdsteamet i Uppsala har Uppsala kommun som huvudman och de har idag inget uppdrag i Heby kommun. Vad tänker du göra som politiskt ansvarig för att en SAH-vård på lika villkor och med en god samverkan med kommunens vård- och omsorgsgivare, finns för alla patienter i Heby kommun, oavsett var man bor i kommunen? Mot bakgrund av Heby kommuns önskemål om en samlad lösning påbörde landstinget i börn av året en dialog med företrädare för Heby kommun. Samtidigt har flera processer påbörts avseende verksamheter som rör SAH i länet och där Heby kommer att beröras på olika sätt. En utredning om palliativt centrums framtida uppdrag och organisation genomförs under hösten. Sjukvårdsteamet i Uppsala och dess uppdrag ingår som en viktig del i utredningen. Utredningens resultat redovisas på HSS 17 november. En utbyggd mobil hemsjukvård i hela länet. Utredningen ska bland annat titta på möjligheterna för SAH-team med bredare uppdrag. Utredningens resultat redovisas i nuari Med anledning av att gällande överenskommelser löper ut vid årsskiftet förbereds under hösten nya överenskommelser om SAH med kommunerna i norra länsdelen (Älvkarleby, Tierp och Östhammar). Målbilden är att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i länet oavsett bostadsort och ålder. Utgångspunkten är att alla patienter oavsett ålder, diagnos och bostadsort ska ha lika rätt till god vård i livets slut. Denna målbild bör enligt inriktningsbeslut som tas upp på HSS den 20 oktober ligga till grund för framtida överenskommelser avseende SAH i länet även med de andra kommunerna.

80 Bilaga 108 b Eftersom en helhetslösning för länet med utökade mobila team och ett utvecklat palliativt centrum är en långsiktig process bör en överenskommelse med Heby kommun sökas för att även hitta en lösning på kortare sikt, en lösning som fungerar för både landstinget och kommunen. För att gå i riktning mot en SAH-vård på lika villkor i länet, bör utgångspunkten för diskussionen om SAH i Heby vara en samlad organisation och en ambitionshöjning, med samma utgångspunkt som för kommunerna i norra delen av länet för att säkra en mer jämlik vård i länet. Malena Ranch landstingsråd (MP)

81 Bilaga 109 a

82 Bilaga 109 b Svar på interpellationen När öppnar ögon- och öronmottagningarna i Tierp?. Sara Sjödal (c) har i interpellationen ställt fölnde frågor: - Hur långt har förberedelserna kommit för att återöppna mottagningarna? - När beräknas de första patienterna kunna besöka mottagningarna? Jag vill tacka för denna interpellation i en viktig och angelägen fråga. Akademiska sjukhuset har, genom vårdöverenskommelsen för 2015 som beslutades både november 2014 samt togs upp igen för beslut i februari 2015, fått i uppdrag att överta konsultläkarverksamheten i Tierp. I bilaga 4 till vårdöverenskommelsen framgår även att Akademiska sjukhuset har fått finansiering för att säkerställa denna verksamhet. I finansiering ligger även ansvaret för lokalen och kringservice, däremot inte finansiering för ny utrustning till ögonmottagningen i Tierp. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är beredda att tillföra resurser för den utrustning som behövs. Det har dock i ett sent skede framkommit att det finns olika uppfattningar om hur dessa skrivningar i vårdöverenskommelsen ska tolkas. Från politikens sida är vi angelägna om att denna del i överenskommelsen infrias så snart som möjligt. Vi har även för avsikt att låta denna skrivning ligga kvar i uppdraget för år Samtal förs med Akademiska sjukhuset om hur genomförandet ska ske lokalt i Tierp. Ett alternativ som kan vara intressant är att erbjuda mobil verksamhet vissa dagar i veckan. Det är avgörande ur ett befolkningsperspektiv att patienter får den vård som kan genomföras på lokal nivå. Här är det också viktigt att kostnaden för verksamheten är realistisk och kostnadseffektiv. Avslutningsvis bör det påpekas att Alliansen infört vårdval och fri etableringsrätt inom detta område med motiveringen att det är upp till verksamhet eller utförare att etablera sig där man vill. Vårdvalet har inte inneburit någon etablering i Tierp. Detta visar tydligt att det i slutänden alltid är den offentliga verksamheten som måste täcka upp ur ett befolkningsperspektiv. Vivianne Macdisi (s) Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande

83 Bilaga 110 a

84 Bilaga 110 b Svar på interpellation om beroendevård för barn och unga Anna-Karin Klomp har skrivit en interpellation om beroendevård för barn och unga. Det är viktigt med tidiga insatser och bli bättre på att ta hand om barn och unga med missbruksproblem. Frågorna är i interpellationen rör hur HSS arbetar med uppdraget inför 2016 i vårdöverenskommelsen samt hur tidsplanen ser ut, framtida kostnader för detta samt hur arbetet samordnas med länets kommuner. Det pågår för närvarande inget arbete i vårdöverenskommelserna vad gäller frågan kring beroendevård för barn och unga. Denna fråga är dock aktuell i den pågående utredningen att ta fram en viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa där det hittills framkommit att det finns ett behov av att utveckla tidiga insatser för personer med affektiva tillstånd, beroende/missbruk och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågan om en beroendemottagning och underlag för förbättring av dagens insatser kommer att behandlas och beaktas i arbetsgruppen kring berörd utredning där bland annat sektionschefen för beroende och neuropsykiatri på Akademiska sjukhuset är en av deltagarna. I processen med implementering av de nya nationella riktlinjerna för missbruk och beroende har styrgruppen för RIM beslutat att ta fram en regional överenskommelse som ska tas i TKL under De slutliga riktlinjerna för missbruk och beroende kommer att presenteras på ett lokalt seminarium 5 november Beroende på vilka lösningar som framkommer i arbetet, behöver i nästa steg en ekonomisk analys göras kring vad som behöver förstärkas och vad det skulle kosta. Frågan om beroendevård för barn och unga är en ny fråga för barnpsykiatrin i hela Sverige och idag försöker BUP lösa frågan så gott det går vad gäller förfrågningar från kommunerna. I Stockholm finns verksamheten Maria ungdom men i övriga landet behöver de flesta landsting komplettera med resurser och kompetens inom detta område, så även Uppsala. Uppsala är värdlandsting för den årliga nationella BUP-kongressen år 2016 där denna fråga kommer att utgöra tema och något av ett startskott för BUP-verksamheterna i landet och missbruksfrågan. Under 2016 kommer ett arbete att ske med att förnya de länsgemensamma riktlinjerna kring barn och unga. Beroendefrågan är en ny fråga som kommer att lyftas i detta arbete. Malena Ranch landstingsråd (MP)

85 Bilaga 111 a

86 Bilaga 111 b

87 Bilaga 112 a

88 Bilaga 112 b Svar på interpellation angående flyktingar som lider av Post Traumatic Stress Disorder Det är en mycket viktig och högst aktuell fråga som Emilie Eriksson lyfter i sin interpellation. Flyktingarnas situation i sina ursprungsländer, under sin långa och mödosamma resa till Europa och situationen de upplever i flera europeiska länder är fasansfull. Beroende på vilka upplevelser som flyktingarna varit med om så påverkas i olika grad den mentala och fysiska hälsan hos alla individer. Det är viktigt att hela vårdkedn fungerar för nyanlända som kommer till Uppsala län. Integrationshälsan Cosmos en viktig ingång till hälso- och sjukvården för de som kommer till länet. De erbjuder nyanlända och asylsökande hälsoundersökning vilket omfattar ett systematiskt samtal, där man går igenom tidigare sjukhistoria, vaccinationer, andra viktiga händelser, psykiskt status samt tar smittskyddsprover samt eventuella tillkommande prover som kan anses nödvändiga. Integrationshälsan drivs sedan nuari 2014 av Hälsa och habilitering. Cosmos uppdrag är att ge basal sjukvård till asylsökande i Uppsala kommun samt att ge hela länets invånare möjlighet till en hälsoundersökning. Vid årsskiftet 2014/2015 utökades uppdraget till att även innefatta s.k. anhöriginvandrare. Inom psykiatrin får flyktingar vård på samma villkor som andra invånare. För de personer vars psykiska ohälsa så kräver finns också tillgång till enheten för transkulturell psykiatri. Enheten kopplas in om traumat kräver särskilt transkulturell kompetens. Under 2014 beslutades i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om att teckna en överenskommelse med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala från och med Syftet med partnerskapet är att skapa förutsättningar för flyktingar som har upplevt krig och tortyr och som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, att få utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Behandlingscentret har ett särskilt fokus på ungdomar i åldern år. Utöver individuella terapisamtal arbetar de också med pedagogiska och stödnde insatser på gruppboenden för ensamkommande ungdomar. Ungdomarna får samtala kring symptom när de varit med om svåra upplevelser. Landstinget finns också med som aktör i ett arbete för Integrerad behandling för personer med PTSD inom etableringen i Uppsala län som drivs av Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun. Det är också viktigt att komma ihåg att PTSD inte är den enda ohälsa som riskerar att drabba människor som flytt från krig och förtryck. Många har sammansatta problem i form av depression, ångest eller ett riskbruk av alkohol. Som alltid gäller det att göra individuella bedömningar samt att ha beredskap för att symtom från PTSD kan uppkomma i tidigt skede men också när det har gått en längre tid. Malena Ranch landstingsråd (MP)

89 Bilaga 113 a

90 Bilaga 113 b Svar på interpellationen "uppsökande tandvård" Emilie Eriksson (m) har i interpellationen ställt frågan "varför beslutade du att ta återta hela den uppsökande tandvårdsverksamheten för äldre och personer med funktionsnedsättning i egen regi?" Inledningsvis vill g tacka för denna viktiga interpellation. Det är ett faktum att förekomsten av munsjukdomar och dålig munhälsa påverkar den allmänna hälsan negativt. Det är därför viktigt att äldre samt personer med funktionsnedsättning får ta del av de tandvårdsstöd som de har rätt till. Det mest proaktiva stödet mot förekomsten är den uppsökande tandvården som inkluderar munhälsobedömning (MHB) i hemmet och i särskilt boende för omvårdnadsberoende äldre och personer med funktionsnedsättning. Det finns flera anledningar till att vi vill koncentrera den uppsökande verksamheten i hela länet till Folktandvården. Ett viktigt skäl är att vi vill nå fler patienter än vi gör idag. År 2014 var andelen berättigade som i vårt län fått MHB 50,6 %, lägre än det nationella resultatet. Det är särskilt i ordinärt boende, dvs. de som bor kvar i sina hem, som många berättigade inte får ta del av MHB. I Oral Cares kommuner har 24 % av de som tackat till MHB fått detta utfört. I Folktandvårdens kommuner har 84 % av de äldre i ordinärt boende som tackat fått MHB. Vi tror att den bästa strategin för att förbättra den rådande situationen är att ha ett nära och kontinuerligt samarbete med länets kommuner. Detta kan enklare åstadkommas om man har en och samma huvudman i länet över en längre tidsperiod. Fördelen med detta är också att det underlättar arbetet för en vård som ges på lika villkor och med samma kvalitet i hela länet. Den uppsökande tandvården behöver utvecklas både vad gäller arbetssätt, kunskapsinhämtning och utvärdering. Ett strukturerat utvecklingsarbete underlättas av ett samlat och långsiktigt utförande i egen regi. Det ger även möjlighet till en sammanhållen vårdked och snabba insatser vid Folktandvårdens stationära kliniker när det behövs dvs. nödvändig avancerad tandvård som inte kan utföras mobilt. Genom att lägga uppdraget i landstingets egen regi får vi vidare möjlighet att snabbare kunna anpassa verksamheten vid förändrade behov hos patienterna. Den typen av förändringar tar betydligt längre tid vid ett upphandlingsförfarande där ändringar inte kan göras under pågående avtalsperiod. Vivianne Macdisi (s) Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

91 Bilaga 114 a

92 Bilaga 114 a

93 Bilaga 114 b

94 Bilaga 115

95 Bilaga 116

96 Bilaga 117