Folkhälsomyndigheten En ny myndighet med övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten

Transkript

1

2 Folkhälsomyndigheten En ny myndighet med övergripande ansvar för folkhälsofrågor Karin Tegmark Wisell, avdelningschef, Folkhälsomyndigheten 2

3 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för och ersätter därmed dessa myndigheter Samtidigt har större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan överförts till Folkhälsomyndigheten, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen

4 Mål Ett övergripande mål för Folkhälsomyndigheten är att vidareutveckla det statliga kunskapsstödet och därmed stimulera och effektivisera folkhälsoarbetet i samhället En viktig uppgift är också att identifiera områden där den nya myndigheten kan ha en tyngre roll än de tidigare myndigheterna haft var för sig Bildandet av den nya myndigheten ger också bättre förutsättningar att effektivt arbeta både på EU-nivå och i andra internationella sammanhang

5 Uppgifter Folkhälsomyndigheten ska bland annat verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bakomliggande faktorer utvärdera folkhälsoinsatser främja hälsa medverka i den samlade krisberedskapen förebygga sjukdomar stödja smittskyddsarbetet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser En viktig uppgift blir att identifiera de folkhälsofrågor som behöver tydliggöras och där effektiva insatser kan göras

6 Fakta om Folkhälsomyndigheten Myndigheten har två verksamhetsorter - Solna och Östersund Myndigheten har cirka 450 anställda Webbadress: wwwfolkhalsomyndighetense Namn på engelska: Public Health Agency of Sweden

7 Organisation

8 Avdelningen för epidemiologi och utvärdering Utvecklar och hanterar övervakningssystem, register och databaser för att : Övervaka, analysera och följa upp faktorer som påverkar sjukdomsläget, folkhälsan och vaccinationsprogrammen Sammanställa rapporter/kunskapsprodukter och rekommendationer för exempelvis Sveriges smittskydd, särskilt sårbara gruppers hälsa Stå riskanalyser och operativt stöd till landstingen i utbrottsutredningar Bistå Socialstyrelsen i arbete kopplat till gränsöverskridande hälsohot så som IHR och EWRS Samordnar arbetet med antibiotikaresistens, vårdhygien och vaccinationsprogrammen Operativa delarna av myndighetens beredskapsarbete Ansvar för de icke-laborativa aspekterna på arbetet med mikrobiologiska hälsohot

9 Avdelningen för kunskapsstöd Tar fram kunskapsstöd avseende hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbete genom vetenskapligt grundade kunskapsunderlag, metodstöd, vägledning samt uppföljning av insatser Tar fram och implementerar strategier, tex inom ANDT-S samt hiv och STI ansvarar avdelningen även för utvärdering och nationell samordning övergripande tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen, inom hälsoskyddsområdet samt fördelar vissa statsbidrag Tar fram underlag avseende narkotikaklassificering

10 Avdelningen för mikrobiologi expertstöd, övervakning och analys av det mikrobiologiska läget upprätthåller en väl fungerande beredskap för utbrott och har ett säkerhetslaboratorium för högpatogena agens produktion av kunskapsunderlag inom området laboratorieanalyser och kvalitetsstöd

11 Myndigheten ska 8 Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot i kris och under höjd beredskap 9 Föreskrifter om myndighetens medverkan i totalförsvaret och i krisberedskap finns i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 10 Myndigheten ska 1 bistå myndigheter, landsting, kommuner och organisationer med expertstöd vid konstaterade eller misstänkta utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar och vid analys av risker och behov av förebyggande åtgärder när det gäller sådana utbrott, och 8 svara för stöd till kvalitets- och metodutveckling vid laboratorier som bedriver diagnostik av betydelse för landets smittskydd,

12 Myndigheten ska 12 1 tillhandahålla ett säkerhetslaboratorium som uppfyller kriterierna för högsta skyddsnivå enligt föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166), 2 upprätthålla diagnostisk beredskap, inklusive jourverksamhet, och utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar av sådana högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa, 3 bedriva omvärldsbevakning av högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa, och 4 upprätthålla förmågan att stödja andra myndigheter med kompetens inom biosäkerhet

13 Myndighetsuppdraget - Krisberedskap Folkhälsomyndigheten är utpekad som en av de statliga myndigheterna som omfattas av Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Folkhälsomyndigheten ingår i samverkansområde Farliga ämnen SOFÄ och har årligen projekt finansierade via 2:4 krisberedskapsanslaget

14 Beredskapsdiagnostik, FoU biosäkerhetsarbetet vid säkerhetslaboratorierna

15 Säkerhetslaboratoriet 24/7 laboratorieberedskap för påvisande av smittämnen som kräver skyddsnivå P3 och P4, naturliga utbrott eller avsiktlig spridning Koordninering av FoU projekt för att stärka beredskapen Nationella och internationella nätverk Kapacitetuppbyggnad inom biosäkerhet och bioskydd 15

16 1650 m 2 teknisk stöd +480 m 2 laboratorier = Total yta 2510 m 2

17

18

19

20

21 Beredskapsdiagnostik Jourverksamhet avseende Avsiktlig spridning Misstanke om smittämne i riskklass 4

22 Smittämnen Exempel på smittämnen i riskklass 3 Bakterier: F tularensis*, Y pestis*, Coxiella*, Burkholderia sp*, Brucella sp*, M tuberculosis Virus: Dengue, West Nile, Chikungunya, Japansk encefalit*, Gula febern, TBE, SARS*, VEE*, WEE*, EEV*, monkey pox* mfl * Upptagna på Eus lista över smittor som anses utgöra särskild risk för människa

23 Smittämnen Riskklass 4 Variola (smittkoppor) Virala hemorragiska febrar Lassa och andra arenavirus Ebola och Marburg Krim-Kongo blödarfebervirus Encefalitorsakande virus Nipah och Hendra

24 Jourdiagnostik Misstanke om avsiktlig spridning (främst pulverbrev )

25 Okända provet - laboratorieförmåga Säkerhetslaboratoriet Odling/isolering av virus Smådjur (möss) EM Molekylärbiologi - fokusområden Bred detektion av kända smittämnen (MALDI, multiplexa system) NGS-metodik för universell detektion Nationell och internationell samverkan

26 Misstanke om smittämne riskklass 4 (Filo, Arena, CCHFV, Henipa, Variola samt okända prov ) Metodik: 1 Mol biologi (jourtid) 2 Serologi 3 Viruskultur/isolering 4 EM

27 Kapacitetsuppbyggnad inom ramen för samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) Några pågående projekt MALDI-TOF NGS för identifiering och typning av högpatogena smittämnen Bred detektion av vektorburna virus Myndighetsgemensam (SMI/SVA) plattform för elektronmikroskopi Forum för beredskapsdiagnostik

28 Europeisk samverkan QUANDHIP EU finansierat nätverk för kvalitetssäkrad av diagnostik Länkar samman 33 högspecialicerad och avancerade laboratorier från 21 olika länder I Europa (BSL3 and 4) Mål: Externa kvalitetskontroller Utbyte av diagnostiska strategier Utbyte av referensstammar Träning av laboratoriepersonal

29 Friedrich Loeffler Institute, Federal Research Institute for Animal Health (FLI) FLI-IBIZ Jena Germany Philipps Universität Marburg (PUM), Germany Robert Koch Institut (RKI), Germany Bernhard-Nocht-Institute for Tropical Medicine (BNI), Germany Collaborating partner: Laboratoire National de Santé, Division de Microbiologie, Luxembourg Veterinary & Agrochemical Research Centre VAR Brussels Belgium National Veterinary Institute, Technical University of Denmark (DTU-VET), Denmark UK Health Protection Agency HPA Salisbury United Kingdom Direction Générale de l Armement (DGA), France Institut National de la Santé et de la Recherche Médicale (INSERM), France National Institute for Public Health and the Environment RIVM Bilthoven Netherlands Norwegian Institute of Public Health NIPH Oslo Norway Collaborating partner: Spiez Laboratory, Federal Office for Civil Protection (FOCP), Switzerland Swedish Institute for Infectious Disease Control SMI Solna Sweden National Public Health Institute KTL Helsinki Finland Swedish Institute for Infectious Disease Control, Highly Pathogenic Virus Section (SMI-NIV), Sweden National Public Health Surveillance Laboratory (NVSPL), Lithuania National Veterinary Research Institute (NVRI), Poland Austrian Agency for Health and Food Safety AGES Vienna Austria Terviseamet (TA), Estonia National Center for Epidemiology NCEBACT Budapest Hungary National Center of Infectious and Parasitic Diseases NCIPD Sofia Bulgaria National Institute of Public Health - National Institute of Hygiene (NIZP-PZH), Poland National Institute for Nuclear, Chemical and Biological Protection (SUJCHBO), Czech Republic Instituto Nacional Saúde Doutor Ricardo Jorge (INSA), Portugal QUANDHIP Basque Foundation for Health Innovation and Research (BIOEF) SONDIKA Spain Istituto Superiore di Sanità ISS Rome Italy Microbiology Laboratory Mater Dei Hospital Malta (Micro-MDH), Malta National and Kapodistrian University of Athens NKUA ATHENS Greece Instituto de Salud Carlos III (ISCIII), Spain Istituto Zooprofilattico Sperimentale della Puglia e della Basilicata IZSPB Foggia Italy L Spallanzani National Institute for Infectious Diseases (INMI), Italy

30 Forskning och utveckling European Research Infrastructure on Highly Pathogenic Agents Koordineras genom, INSERM, Lyon, France 22 partner och 13 associerade partners från 16 europeiska länder med BSL-4 laboratorier Målet är att etablera en europeisk infrastruktur för forskning kring smittämnen som kräver skyddsnivå 4 Nätverk för forskning inom Crim Congo Haemoragisk feber 14 partner Mål Nya diagnostiska verktyg Öka kunskapen om epidemiologin och det immunförsvaret Prelkinisk vaccinationsforskning

31 Övriga nätverk och omvärldsbevakning

32 Biosäkerhet 12 Myndigheten ska 1 tillhandahålla ett säkerhetslaboratorium som uppfyller kriterierna för högsta skyddsnivå enligt föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker som Arbetsmiljöverket har meddelat med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166), 2 upprätthålla diagnostisk beredskap, inklusive jourverksamhet, och utföra mikrobiologiska laboratorieundersökningar av sådana högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa, 3 bedriva omvärldsbevakning av högsmittsamma ämnen som utgör särskild fara för människors hälsa, och 4 upprätthålla förmågan att stödja andra myndigheter med kompetens inom biosäkerhet 32 P4 laboratoriet

33

34 Myndighetens mål Ett övergripande mål för Folkhälsomyndigheten är att vidareutveckla det statliga kunskapsstödet och därmed stimulera och effektivisera folkhälsoarbetet i samhället En viktig uppgift är också att identifiera områden där den nya myndigheten kan ha en tyngre roll än de tidigare myndigheterna haft var för sig Bildandet av den nya myndigheten ger också bättre förutsättningar att effektivt arbeta både på EU-nivå och i andra internationella sammanhang

35 Tack!