SVENSK STANDARD SS-ISO 19840:2012

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-ISO 19840:2012 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: Färg och lack Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning Mätning av och acceptanskriterier för tjocklek hos torr beläggning på rå yta (ISO 19840:2012, IDT) Paints and varnishes Corrosion protection of steel structures by protective paint systems Measurement of, and acceptance criteria for, the thickness of dry films on rough surfaces (ISO 19840:2012, IDT)

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Den internationella standarden ISO 19840:2012 gäller som svensk standard. Standarden fastställdes som SS-ISO 19840:2012 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger ISO 19840:2012 i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. Denna standard ersätter SS-ISO 19840:2005, utgåva 1. The International Standard ISO 19840:2012 has the status of a Swedish Standard. The standard was approved and published as SS-ISO 19840:2012 in English. This document contains a Swedish language version of ISO 19840:2012. The two versions are valid in parallel. This standard supersedes the Swedish Standard SS-ISO 19840:2005, edition 1. Nationell svensk bilaga NA har införts för att informera om svensk beteckning och titel på de internationella standarder som hänvisas till i denna internationella standard. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Korrosion - Förbehandling och rostskyddsmålning, SIS/TK 146/AG Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4 Innehåll Förord... iii Orientering... iv 1 Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Princip Allmänt Princip för lämpliga mätmetoder Utrustning och material Allmänt Mätutrustning som tillämpar magnetiskt flöde Material Tillvägagångsätt Provtagningsplan Justering av mätinstrument Mätning Korrigeringsvärden Resultat Kriterier för godkännande/underkännande Provningsrapport... 8 Bilaga A (informativ) Metod baserad på justering av mätinstrument till kända tjocklekar på rå yta... 9 Bilaga B (informativ) Multipelmätningar Bilaga C (informativ) Områden som kräver speciell hänsyn Bilaga D (normativ) Bestämning av specifikt korrigeringsvärde Bilaga E (informativ) Exempel på blankett för provningsrapport Litteraturförteckning Nationell svensk bilaga NA (Informativ) Titlar för svensk standard som motsvarar de internationella standarder som hänvisas till i denna standard Sida ii

5 Förord ISO (Internationella standardiseringsorganisationen) är en världsomspännande sammanslutning av nationella standardiseringsorgan (ISO-medlemmar). Utarbetandet av internationella standarder sker normalt i ISOs tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserat av arbetet i en teknisk kommitté har rätt att bli medlem i den. Internationella organisationer, statliga såväl som ickestatliga, som samarbetar med ISO deltar också i arbetet. ISO har nära samarbete med International Electrotechnical Commission (IEC) i alla frågor rörande elektroteknisk standardisering. Internationella standarder utarbetas i enlighet med ISO/IEC Directives, Part 2. Huvuduppgiften för tekniska kommittéer är att utforma internationella standarder. Förslag till internationella standarder som godkänts av de tekniska kommittéerna sänds till medlemsländerna för röstning. För publicering av en internationell standard krävs att minst 75 % av de röstande medlemsländerna godkänner förslaget. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i denna internationella standard möjligen kan vara föremål för patenträtter. ISO ska inte hållas ansvarig för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. Den internationella standarden ISO har utarbetats av den tekniska kommittén ISO/TC 35, Paints and varnishes, underkommitté SC 14, Protective paint systems for steel structures. Denna andra utgåva upphäver och ersätter den första utgåvan (ISO 19840:2004), vilken har blivit tekniskt och redaktionellt ändrad enligt följande: a) beskrivningen i 4.2 av principerna för mätmetoderna har utvecklats; b) en beskrivning av utrustning för virvelströmsmätning har införts (se 5.2.4); c) figur 1 har gjorts språkoberoende; d) på rad A8 i Bilaga E har hänvisningen till rad A7 och A8 ändrats till A6 och A7; e) på rad B1 i Bilaga E har hänvisningen till ISO ändrats till tillämplig del av ISO 8501 ; f) en Litteraturförteckning har lagts till för de informativa hänvisningarna ISO till ISO iii

6 Orientering Denna internationella standard kompletterar ISO serien med avseende på mätning av och acceptanskriterier för tjocklek hos torr beläggning. Standarden kan, om så anges eller överenskommes, även användas för andra applikationer. Syftet med denna internationella standard är att uppnå enhetlighet vid mätning av tjocklek hos torrt skikt hos en beläggning applicerad på rå yta. De metoder som har valts omfattar mätning av torr skikttjocklek vid användning av mätinstrument baserade på principerna om permanenta och induktiva magneter. Instrument som tillämpar virvelströmsmetoden kan användas, men deras användningsområde är normalt på ytor av icke-järnmetaller. Om en beläggning appliceras och får torka på en rå stålyta, är mätning av dess tjocklek mer komplicerad än om den appliceras på en slät yta. Råa stålytor omfattar sådana som förbehandlats genom blästring eller slipning. Ytråhetens påverkan på mätresultatet ökar med profilens djup, men resultatet beror även på mätsondens utformning och beläggningens tjocklek. Bilaga A, som är informativ, beskriver en alternativ metod baserad på justering av instrumentet efter känd tjocklek på den råa ytan. Med denna metod behövs inget korrigeringsvärde. I denna standard tillämpas individuella mätningar. Bilaga B beskriver en metod för multipelmätningar. Metoderna i bilagorna A och B är avsedda att användas enbart om detta är specificerat eller överenskommet. iv

7 Färg och lack Korrosionsskydd av stålkonstruktioner genom målning Mätning av och acceptanskriterier för tjocklek hos torr beläggning på rå yta 1 Omfattning Denna internationella standard anger ett tillvägagångssätt för kontroll av torr skikttjocklek jämfört nominell torr skikttjocklek för råa ytor. Standarden innefattar justering av använda mätinstrument, angivande av inspektionsytor, provtagningsplaner, mätmetoder och kriterier för godkännande/underkännande. För denna standard gäller att varje angiven tjocklek anses vara nominell i enlighet med definitionen i ISO och att torr skikttjocklek är typisk tjocklek över ytprofilens högsta punkter. Det tillvägagångssätt som beskrivs i denna internationella standard baseras på användning av mätinstrument med permanentmagnet, induktiv magnet eller av virvelströmstyp. Mätinstrument nollställs och justeras till känd tjocklek på en slät yta. Mätningar utförda på beläggning på uppruggat underlag av stål visar därför högre värde än det faktiska värdet över profilens högsta punkter. Tjockleken hos torrt skikt över profilens högsta punkter definieras som mätinstrumentets resultat minus lämpligt korrigeringsvärde. Torr skikttjocklek erhålls genom att lämpligt korrigeringsvärde tillämpas på avläsningar baserade på justeringar mot slät, plan stålyta. I de fall då individuella mätningar, som är baserade på justeringar mot en slät, plan stålyta utan tillämpning av korrigeringsvärden, anges eller överenskommes, är det viktigt att observera att metoden inte överensstämmer med denna internationella standard. Denna standard kan tillämpas om den nominella torra skikttjockleken är 40 µm eller större. ANM. Om den nominella beläggningens tjocklek är mindre än underlagets ytråhet, ökar osäkerheten i mätningen. 2 Normativa hänvisningar Följande referensdokument är nödvändiga vid tillämpning av detta dokument. För daterade referenser gäller endast den åberopade utgåvan. För referenser som inte är daterade gäller den senaste utgåvan av referensdokumentet (inklusive eventuella tillägg). ISO 2808, Paints and varnishes Determination of film thickness ISO , Preparation of steel substrates before application of paints and related products Surface roughness characteristics of blast-cleaned steel substrates Part 1: Specifications and definitions for ISO surface profile comparators for the assessment of abrasive blast-cleaned surfaces ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 1: General introduction ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 2: Classification of environments ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 3: Design considerations ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 4: Types of surface and surface preparation ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 5: Protective paint systems 1

8 ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 6: Laboratory performance test methods ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 7: Execution and supervision of paint work ISO , Paints and varnishes Corrrosion protection of steel structures by protective paint systems Part 8: Development of specifications for new work and maintenance 3 Termer och definitioner För tillämpningen av detta dokument gäller följande termer och definitioner. 3.1 torr skikttjocklek DFT tjocklek på en beläggning över de högsta topparna hos en rå yta när beläggningen har härdat 3.2 individuell avläsning avläst värde från skikttjockleksinstrumentets display 3.3 korrigeringsvärde faktor använd för justering av avläst värde hos skikttjockleksinstrument vid mätning på blästrad eller på annat sätt uppruggad yta 3.4 individuell torr skikttjocklek individuell avläsning minus ett korrigeringsvärde 3.5 medeltjocklek hos torrt skikt aritmetiskt medelvärde av alla individuella torra skikttjocklekar inom inspektionsytan 3.6 nominell torr skikttjocklek NDFT specificerad torr skikttjocklek angiven för varje skikt eller för hela målningssystemet för att uppnå avsedd livslängd 3.7 inspektionsyta yta som har en provtagningsplan och som kan utgöra hela konstruktionen eller delar av den 3.8 provtagningsplan plan vilken anger antalet mätningar inom en inspektionsyta 3.9 justering process för inställning av skikttockleksinstrument med hjälp av kända tjockleksvärden för att uppnå den noggrannhet hos mätningen på en specificerad yta eller inom en specificerad del av instrumentets mätområde 3.10 ytprofil en ytas mikroråhet ANM. Detta uttrycks vanligen som höjden av de högsta topparna i förhållande till de djupaste dalarna. [ISO :12012] 2

9 3.11 maximal torr skikttjocklek högsta acceptabla torra skikttjocklek över vilken prestanda hos färgskikt eller färgsystem kan försämras 4 Princip 4.1 Allmänt Tjockleken för en beläggning som är applicerad på den förbehandlade stålytan mäts med de oförstörande provningsmetoder, som beskrivs i ISO De mätinstrument som används är justerade. En provtagningsplan samt lämpligt korrigeringsvärde har tagits fram för mätningen. Denna internationella standard specificerar även kriterier för godkännande eller underkännande av skikttjockleksvärden. 4.2 Princip för lämpliga mätmetoder Permanentmagnetisk induktion Mätinstrument av denna typ alstrar ett statiskt magnetiskt fält. De mäter styrkan av det magnetiska fältet mellan en permanentmagnet och ett magnetiskt underlag. Det magnetiska fältets styrka beror på beläggningens tjocklek Permanentmagnetisk dragningskraft Mätinstrument av denna typ alstrar ett statiskt magnetiskt fält. De mäter kraften som krävs för att upphäva den magnetiska dragningskraften mellan en magnet och ett magnetiskt underlag. Denna kraft beror på beläggningens tjocklek Elektromagnetisk induktion Mätinstrument av denna typ använder en elektronisk sond för att alstra ett magnetfält med antingen en permanentmagnet (med en Hall-sensor) eller en elektromagnet (med en elektromagnetisk induktionsspole). De producerar en mätning av beläggningstjockleken genom att mäta förändringen på magnetisk fältstyrka mellan dess sonder på grund av närhet av det magnetiska underlaget. Den magnetiska fältstyrkan är relaterad till beläggningens tjocklek. ANM. Andra metoder som använder en liknande princip finns Virvelström Mätinstrument av denna typ används främst på icke-magnetiska underlag genererar ett varierande högfrekvent magnetfält. De mäter den magnetiska fältstyrkan som alstras av växelströmmar som orsakas av sonden i ett ledande underlag. Den magnetiska fältstyrkan är relaterad till beläggningens tjocklek. 5 Utrustning och material 5.1 Allmänt Alla mätinstrument för bestämning av torr skikttjocklek på uppruggade underlag ger varierande värden inom små näraliggande områden på grund av inverkan från ytans råhet och oundvikliga variationer i skikttjocklek orsakad av de metoder som används när färgen appliceras. Typ av mätutrustning och material ska anges eller överenskommas mellan berörda parter innan mätningarna påbörjas. 3

10 5.2 Mätutrustning som tillämpar magnetiskt flöde Utrustning med elektromagnet Mätinstrument som använder denna princip kan vara utrustade med enkel- eller dubbelpolig sond. Vissa utrustningar av denna typ har möjlighet att lagra mätdata. Därmed kan minimum-, maximum- och medelvärden samt standardavvikelser beräknas. När ett tvåpoligt mätinstrument används rekommenderas att instrumentet flyttas till positionerna 90, 180 och 270 från utgångspunkten där den första avläsningen gjordes, t.ex. genom att mätinstrumentet vrids runt den första mätpunkten. Medelvärdet av de fyra avläsningarna ska beräknas och representerar tjockleken hos den torra beläggningen på aktuell mätpunkt. I detta fall används det aritmetiska medelvärdet av de fyra avläsningarna istället för en individuell avläsning Utrustning med permanentmagnet Mätinstrument av denna typ använder en permanentmagnet med en eller flera poler i form av halvrunda kontakter, som placeras på den belagda ytan. När ett tvåpoligt mätinstrument används rekommenderas att instrumentet flyttas till positionerna 90, 180 och 270 från utgångspunkten där den första avläsningen gjordes, t.ex. genom att mätinstrumentet vrids runt den första mätpunkten. Medelvärdet av de fyra avläsningarna ska beräknas och representerar tjockleken hos den torra beläggningen på aktuell mätpunkt. I detta fall används det aritmetiska medelvärdet av de fyra avläsningarna istället för en individuell avläsning Magnet-kraftutrustning Den här typen av mätinstrument använder oftast en permanent magnet, på vilken en fjäder är fäst. Olika typer av mätinstrumentet finns, bland annat en enkel penntyp, fjäderbalans och annan typ till vilken spänning anbringas genom att en kalibrerad cirkelskiva vrids tills magneten och den anslutna fjädern lossnar från den belagda ytan. Instrument som beskrivs i och har en fast skalgradering och bör endast användas om en lägre noggrannhetsnivå kan accepteras. De kan kanske enbart justeras vid en viss punkt på skalan och denna justering har begränsad effekt på kalibreringen av hela mätområdet Virvelströmsutrustning Denna typ av mätinstrument använder vanligtvis en elektromagnet för att alstra ett magnetiskt fält. Styrkan av magnetfältet är beroende av beläggningens tjocklek. Dessa mätinstrument används främst för att mäta tjockleken av beläggningar på omagnetiska (dvs. icke järnhaltiga) metallunderlag. 5.3 Material Folier/mellanlägg Folier/mellanlägg med fastställda tjocklekar och angivna värden, som kan härledas från erkända standarder, samt med tjocklekar större än tjockleken hos torr skikttjocklek som ska mätas. Användning av andra folier/mellanlägg är tillåten förutsatt att de är kontrollerade med hjälp av en spårbar metod. Det är viktigt att säkerställa att folier/mellanlägg är i gott skick innan de används. Folier/mellanlägg nöts snabbare vid användning på rå yta Obelagda provplåtar Använd en obelagd, slät, plan och synligt ren och kvadratisk, rektangulär eller cirkulär provplåt av stål fri från valshud. Tjockleken ska vara minst 3 mm och med en minsta sida eller diameter av 25 mm. 4

11 5.3.3 Förbelagda provplåtar Använd certifierade, släta, plana och synligt rena förbelagda provplåtar av stål med angivna värden som kan härledas till erkända standarder och med beläggningstjocklekar som ligger nära den förväntade torra skikttjockleken som ska mätas. Dimensionerna ska minst överensstämma med dem som anges i Tillvägagångsätt 6.1 Provtagningsplan Provtagningsplanen fastställer det antal mätningar som ska utföras inom en inspektionsyta. Om konstruktionen inte har delats in i individuella inspektionsytor, anses hela konstruktionen vara en inspektionsyta för mätning av torr skikttjocklek. ANM. Kontrollområden definieras vanligtvis i projektspecifikationen (se även ISO och ISO ). Vilka tillvägagångsätt som ska användas för områden som kräver speciella överväganden, t.ex. svetsar, kanter, hörn, fixturer, områden med observerade defekter, ska överenskommas mellan berörda parter. För ytterligare detaljer se bilaga C. Det minsta antal slumpvist fördelade mätningar som ska genomföras vid kontroll av torr skikttjocklek anges i tabell 1. Antalet angivna mätningar anses generellt vara representativt för inspektionsytor inom denna internationella standards syfte. Antalet ska ökas för inspektionsytor som är besvärliga med avseende på färgapplicering, mätning eller begränsad tillgänglighet (svåra områden). I varje svårt område, t.ex. stag, fästen, stöd, monterade ledningar, ska, utöver de slumpvisa mätningarna i inspektionsytan, ytterligare slumpvisa mätningar utföras som är nödvändiga för området i enlighet med tabell 1. Tabell 1 Provtagningsplan Inspektionsytans area/längd m 2 eller m Minsta antal mätningar Maximalt antal mätningar som får upprepas (se 6.3) upp till över 1 till över 3 till över 10 till över 30 till över 100 a lägg till 10 per ytterligare 100 m 2 eller 100 m eller del därav 20 % av minsta antalet mätningar a Areor över m 2 eller m ska delas in i mindre kontrollområden. 6.2 Justering av mätinstrument Före användning ska det säkerställas att mätinstrumentet är i gott skick och korrekt justerat. Kontroll ska därefter utföras på obelagda provpaneler (5.3.2) vid noll och med verifierade folier/mellanlägg (5.3.1) som är tjockare och tunnare än specificerad torr skikttjocklek. Förbelagda provpaneler (5.3.3) kan användas istället för verifierade folier/mellanlägg. Om kontrollresultatet hamnar utanför det område tillverkaren angett, ska mätinstrumentet inte användas. ANM. Justering utförs i de flesta fall av användaren. Kalibrering är den process där de tjockleksvärden som visas i mätinstrument för torr skikttjocklek ställs in med utgångspunkt från kända värden inom mätinstrumentets område. Kalibrering utförs av mätinstrumentets tillverkare, som i de flesta fall använder spårbara tjockleksstandarder. 5