ARKEOLOGISK DELUNDERSÖKNING AV FÅNGSTGROPSSYSTEM RAÄ LYCKSELE 128:1. Tone Hellsten Anette Färjare. Lycksele 11:20, Lycksele kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Arkeologiska skrifter 2014:4 Den undersökta fångstgropen visade sig vara 3,1 meter lång och 1,2 meter djup. Profilen tyder på att gropen varit klädd med slanor med en nedgrävd sparklåda i botten. Ingen konstruktion som kunde datera fångstgropen kunde hittas. Tone Hellsten Anette Färjare ARKEOLOGISK DELUNDERSÖKNING AV FÅNGSTGROPSSYSTEM RAÄ LYCKSELE 128:1 Lycksele 11:20, Lycksele kommun, Västerbottens län

2 Omslagsbild: Eleonor Thunholm Layout och kartmaterial: Anette Färjare Fotograf: Tone Hellsten ISBN Underlag från digitala Fastighetskartan samt digitala Översiktskartan Lantmäteriet Medgivande R Trosa 2014: ELDRUN arkeologiska skrifter 2014:3

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Natur och kulturmiljö... 2 Syfte... 4 Genomförande... 4 Metod och dokumentation... 4 Undersökningens resultat... 6 Slutsats... 6 Referenser... 7 Administrativa uppgifter... 7 Bilagor... 7 Profil... 8 Schaktbeskrivning... 9 Schakt... 9

4 Sammanfattning Eldrun arkeologi & landskap har efter beslut av länsstyrelsen i Västerbottens län (dnr ) genomfört en delundersökning av fångstgropssystemet RAÄ Lycksele socken 128:1. Undersökningen föranleddes av en utbyggnad av en bostadshusutbyggnad på fastigheten Lycksele 11:20 och omfattade att den mittersta gropen i systemet undersöktes och borttogs. Vid undersökningen drogs profilen i Nordsydlig riktning och den västra delen av gropen grävdes bort. Fångstgropens utbredning i plan samt profil mättes in med RTK-GPS. Fångstgropen visade sig vara trattformad, 1,1 m dj och 3-3,1 m lång med en ställvis upplagd vall runt om. I botten av gropen var en tydlig rektangulär nedgrävning, 0,9 m br och 0,6 dj. Formen på nedgrävningen tyder på att gropen varit klädd med slanor och haft en sparklåda i botten. Inga rester efter en konstruktion som kunde datera fångstgropen återfanns. Sökschakt upptogs med grävmaskin i och i anslutning till fångsgropssystemet för att utesluta förekomst av anläggningar eller boplatsmaterial. I schakten framkom varken fynd eller anläggningar. Bakgrund Inom fastigheten Lycksele 11:20 finns fångstgropssystemet Lycksele 128:1. De nuvarande fastighetsägarna planerar byggnationer inom fastigheten vilket påverkade den tredje, mittersta, fångstgropen. Efter beslut av länsstyrelsen i Västerbottens län, dnr har ELDRUN arkeologi & landskap undersökt och borttagit fångstgropen. Fångstgropssystemet består av fem gropar. Fångstgropssystemet registrerades 1976 i samband med fornminnesinventeringen. Fångstgroparna som ligger på sandiga terrasser ner mot sjön är ovala 3x2 m 4x3 m stora och 0,4-0,8 m djupa med vallar runt om 1,2-2 m breda och upp till 0,2 m höga. Fångstgroparna uppvisar tydlig påverkan från senare tid, bland annat genom att flera av den är igenfyllda med avfall. Natur och kulturmiljö Lycksele ligger kring Umeälvens, Öreälvens och Vindelälvens sandiga hedmarksdalgångar och vattenvägar. Utanför älvdalarna är en varierad småsjö- och myrrik delvis kuperad skogsbygd. I södra delarna med större höjder. Den dominerande jordarten är sandig morän. Fornlämningsbilden är starkt präglad av fångstkultur och renbetesland med t.ex. boplatser, fångstgropar och härdar. Fornlämningarna ligger främst i älvdalarna och med koncentrationer runt älvsjöarna. I närheten av Lycksele 128:1 finns hällmålningen, Korpberget, Lycksele 301:1. Från historisk tid finns stor grupp bergshistoriska och skogshistoriska lämningar. Fornlämningsbilden i närheten av det aktuella undersökningsområdet är densamma. Söder om undersökningsområdet på andra sidan sjön Gammplatsen en historisk kyrko- och marknadsplats (se figur 1)

5 Fig. 1 Översiktskarta med Lycksele kommun (överst) och det undersökta fångstgropssystemet (nedre kartan).

6 Syfte Syftet med undersökningen är: att undersöka och slutdokumentera den tredje (mittersta) fångstgropen i fångstgropssystemet, att bidra till fångstgropars konstruktion och funktion samt att om möjligt datera fångstgropen och fångstgropssystemet Lycksele 128:1. Genomförande Metod och dokumentation Fångstgropen låg på avsats i sandig skogsmark bevuxen med bärris. Två tallar växte på vallen på den östra delen av fångstgropen. I västra delen växte en liten björk. Flertalet förmultna stubbar fanns även på vallen. Fångstgropen var oval, 6,3x5,6 m i diam. (yttermått) och 3.2x2,5 m (innermått) och 0,4-0,6 cm djup. Vallen är något otydlig, 1-2 m br och 0,2 cm hög. (mittpunkt X: ,6 Y: ,5). Undersökningen genomfördes genom att halva fångstgropen grävdes bort med grävmaskin för att kunna se fångstgropens profil och konstruktion. Då det stod tallar på den östra delen av vallen grävdes den västra delen av gropen bort. Profilen drogs i N-S-riktning och den västra delen av fångstgropen grävdes bort. Schaktet grävdes så pass stort att vallen på båda sidor om gropen kunde dokumenteras. Vid schaktningen framkom modernt avfall i form av tegel och metallskrot. Figur 1. Philip mäter med RTK-GPS Figur 2. Den mittersta gropen i systemet som är undersökt och borttagen. För att säkerställa att det inte fanns fler anläggningar eller fynd som hörde samman med fångstgropssystemen samt för att kontrollera att inte den boplats som finns registrerad på stranden nedanför fångstgropen (Lycksele RAÄ 111:1) skulle beröras av utbyggnaden - grävdes tre schakt med grävmaskin. Schakten rensades med fyllhammare. Inga anläggningar eller fynd påträffades. Efter avslutad undersökning fylldes alla schakt, inklusive fångstgropen igen. Fångstgropens utbredning i plan och profil samt de tre sökschakt som grävdes mättes in med RTK- GPS (Sweref 99 TM). Samtliga schakt redovisas på kartor och kortfattat i tabeller. Resterande gropar i fångstgropsystemet dokumenterades genom att en mittpunkt togs i varje grop, samt att alla gropar fotades. Flertalet av groparna har blivit delvis igenfyllda under senare tid.

7 Groparna position meddelades Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem (FMIS/Fornsök) Figur 3. Översikt av undersökningsområdet med schakt.

8 Undersökningens resultat I profil är fångstgropen 3,1 m l innanför vallen, 4,2 med vallen, och 1,1 m djup. Övre delen av gropen är trattformad och i botten syns en avlång, rektangulär nedgrävning, 0,9 m l och 0,6 m dj. Detta är troligen spår efter en sparklåda (t.ex. Olsson. A 1992:134). Det syntes inga rester efter konstruktioner i fångstgropen. Fyllningen i gropen består av ljust gul till grå sand med inslag av skenhälla. I norra delen av gropen syns spår efter rotbrand. I den södra delen av profilen syntes spår efter gamla markytan. Denna provtogs för datering. Dock bestämdes efter konsultation (Ulf Stucke, UV-Mitt och Jans Heinerud, Västerbottens museum) att inte använda provet till datering. I norr var den gamla markytan förstörd av träd. Gropens avgränsning i norra delen av profilen är av samma anledning något otydlig. Det framkom inga fynd eller anläggningar i något av de tre schakt som grävdes. Schakt 1 och 2 bestod av ett tunt lager blekjord som överlagrade gul sand. Schakt tre bestod av omrört material, troligen från utplaning av hustomten. Figur 5. Profilschaktet med gropens nedgrävning till botten. Figur 4. Den gamla markytan markeras av en svagt anriktningsskikt med ställvis bleke. Slutsats Formen på nedgrävningen tyder på att gropen varit klädd med slanor och haft en sparklåda i botten. Fångstgropens formspråk ger inga indikationer på datering. Då inga ytterligare anläggningar eller fynd gjorde inom det berörda området och i anslutning till fångstgropen är inga ytterligare åtgärder nödvändiga i detta ärende. Övriga fångstgropar i Lycksele 128:1 kvarligger med antikvarisk statur som fornlämning.

9 Referenser Färjare, Anette och Olsson Eva (2000) Lill-Mosjön - boplatslämningar och fångstgropar från neolitikum, äldre järnålder och historisk tid. Ångermanland, Grundsunda socken, Banafjäl 1:10 och 21:1, RAÄ 345:1-2 och 356. UV-Mitt, Stockholm. Lindqvist, Anna-Karin Lindqvist (2009). Särskild undersökning av två fångstgropar inom Östanbäck 1:9, Raä. 6:1 och 8:2 i Holm socken. Angaria11. Olsson, Anders (red.) (1994). Kulturmiljövård i skogen: att känna och bevara våra kulturminnen. 5. uppl. Jönköping: Skogsstyr. Administrativa uppgifter Undersökare: ELDRUN Arkeologi & Landskap Er beteckning: Lycksele 11:20 ASU Länsstyrelsens diarienummer: Fastighet: Lycksele 11:20 Kartblad: 22l4h Ansvarig chef: Anette Färjare Kontaktuppgifter: , anette@eldrun.se Projektledare: Tone Hellsten Kontaktuppgifter: , tone@eldrun.se Fornlämingsnummer: Lycksele RAÄ 128:1 Typ av undersökning: Delundersökning Fälttid: Rapporttid: samt (kvalitetssäkring) Arbetet utfördes huvudsakligen av Tone Hellsten (förberedelse, fältarbete och rapport). Övrig personal som deltagit vid fältarbetet är Philip Jerand, arkeolog som också ansvarade för GIS bearbetningen. Anette Färjare har granskat och kvalitetssäkrat fältarbetet och rapporten. Inmätning: RTK-GPS Referenssystem: SweRef99 TM Koordinat: X ,6 Y675147,5 Till rapporten hör ESRI-shapedataset med inmätningar. Rapport i SAMLA och ATA och Spår av (Västerbottens museum). Inga fynd tillvaratogs. Bilagor Profil Schaktbeskrivning Översikt

10 Profil Figur 6. Plan och profil av fångstgropen. Layout av Philip Jernand.

11 Schaktbeskrivning Schakt Typ Storlek Beskrivning Profilschakt Schakt med maskin Ca 8,7 x 1,5 m. Djup ca 1,8 m 1 Schakt med maskin och fyllhacka 2 Schakt med maskin och fyllhacka 3 Schakt med maskin och fyllhacka Ca 2 x 1,8 m. Djup ca 0,1 m Ca 4 x 2 m. Djup ca 0,1 m Ca 2,5 x 1,2 m. Djup ca 0,05 m Överst avfall från nyare tid. Fyllning av gul sand med inslag av skenhälla. I botten gråaktig sand. Gul sand. Inga fynd. Gul sand. Inga fynd. Omrört material. Troligtvis fyllnadsmassor från utplaning av tomten.

12 Översikt Figur 7, Schaktöversikt.