Rapport efter en arkeologisk förundersökning i Hablingbo kyrka, Gotlands region och län

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY GM dnr: Rapport efter en arkeologisk förundersökning i Hablingbo kyrka, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr: Johan Norderäng Per Widerström

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, ambitionsnivå och målgrupp 4 Historik och tidigare undersökningar 4 Hablingbo kyrka i Kringla 5 Frågeställningar 6 Metod och Utförande 6 Resultat 7 En krypta 9 Frågor och svar- en utvärdering 10 Tolkning 12 Administrativa uppgifter 13 Personal 13 Medgivande 13 2

3 Inledning I samband med att man skulle göra mindre arbeten i Hablingbo kyrka så noterade Gotlandsbyggens personal att golvet sviktade betänkligt. Det visade sig vara fuktskadat. När det lyftes bort så noterades en struktur i marken under kyrkans golv och arkeologer tillkallades. Efter en dags undersökningar kunde man konstatera att det som påträffats var den romanska kyrkomuren. I samband med detta så väcktes ett par frågor, framförallt om den romanska stenkyrkans utformning och status. Det fanns också frågor om man kunde se spår efter en träkyrka på platsen. Fig. 1 ovan. Läget för Hablingbo kyrka på Gotland och därmed också undersökningen, markerad av en kyrkoikon. Bakgrund Kyrkans historik och bedömning är ännu inte utgiven i serien Sveriges kyrkor, varför arkeologiska iakttagelser bedömdes som särskilt intressanta vid detta tillfälle. 3

4 Syfte, ambitionsnivå och målgrupp Syftet med undersökningen var att dokumentera de eventuella spåren efter en förmodad äldre, träkyrka och den romanska stenkyrkan på platsen som bör ha föregått den stående kyrkan. Fig. 2. Snidat trä från Hablingbo. Målgruppen är alla intresserade av kyrkans historia, inte minst församlingen. Historik och tidigare undersökningar Hablingbo kyrka är som sagt inte publicerad i Sveriges kyrkor. Information om kyrkan finns dock i olika forum. Kyrkan har en romans portal som är en av Sveriges mest omtalade och betraktas allmänt som ett enastående konstverk från romansk tid. I portalens utsmyckning syns berättelsen om Cain och Abel. Porten anses allmänt ha flyttats från att vara en sydportal i sitt ursprungliga romanska sammanhang till att bli en nordportal i sitt nuvarande gotiska sammanhang. Porten beskrivs i bebyggelseregistret på följande sätt. Kulturhistoriskt värde Kyrkans portaler hör till de märkligaste och kvalitativt mest högtstående medeltida stenkonstverken på Gotland, vilket gäller såväl den romanska kyrkans sandstensportal, numera nordportal och synbarligen inspirerad av en av Lunds domkyrkas portaler, som Egypticus -verkstadens båda portaler i röd kalksten. Kyrkan har genom sin höga ålder och genom att den i allt väsentligt bevarats intakt sedan byggnadstiden ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Tillsammans med de övriga gotländska medeltidskyrkorna utgör den en omistlig del av vårt kulturarv. (BeBR) Men kyrkan, eller platsen för kyrkan, är också känd för en märklig och spektakulär runsten som hittades på kyrkogården Det är inte bara det att ordet viking skrivs, utan också att Hailgi, huvudpersonen, berättas ha åkt västerut med vikingar. Fig. 3. Runsten från kyrkogården i Hablingbo. Vatgair och Hailgair reste stenen efter Hailgi, sin far. Han hade farit västerut med vikingar. 4

5 Från kyrkan finns också träplankor med ornamentik bevarade. De finns på Historiska museet och kommer sannolikt från en träkyrka. (SHM 1) Ytterligare delar av äldre träinredning ska ha sålts på auktion enligt uppgifter. Att flera delar av dekorerade plankor försvunnit då kan förstås inte uteslutas. Hablingbo kyrka i Kringla Under den här rubriken finns uttag ur Kringla där kyrkan beskrivs. Medtaget här eftersom målgruppen är allmänheten och i synnerhet församlingen. Uttagen är citat och inte redigerade. Kyrkan i Hablingbo Hablingbo kyrka, belägen på Sudret, är en av Gotlands största kyrkor. Kyrkan, som är uppförd av tuktad sandsten, består av ett tvåskeppigt långhus, smalare rakslutet kor, västtorn, samt en sakristia på korets nordsida. Ingångar finns på tornets västsida, långhusets nord- respektive sydsida samt på korets södra sida. Tornet från omkring 1200 är äldst och kvarstår efter en romansk kärnkyrka. Vid 1300-talets mitt byggdes det gotiska långhuset och koret. Sakristian uppfördes Koret är vitputsat, medan långhus och torn har frilagda murytor. Tornet kröns av en enkel pyramidformig huv, sannolikt lik den ursprungliga romanska, och har kolonnettförsedda ljudgluggar, en på varje sida. Långhuset och det lägre koret täcks av sadeltak. Långhuset har två spetsbågiga fönsteröppningar i söder, koret har ett spetsbågigt sydfönster och ett trekopplat fönster i öster. Vid långhusets uppförande återanvändes material från den romanska kyrkan bl.a. reliefer från en rundbågsfris, vilka återfinns i sydmuren. Den norra portalen anses vara ett av landets märkligaste monument från romansk tid; den är utförd av den anonyme mästaren "Majestatis" under 1100-talets senare hälft. Sydportalernas huggna omfattningar är troligen verk av "Egypticus" - verkstaden från 1300-talet; av särskilt är långhusportalen med sina groteska ansiktsmasker. Långhuset täcks invändigt av sex kryssvalv, vilka uppbärs av två kraftiga kolonner med skulpterade kapitäl (stiliserade ansiktsmasker), också verk av "Egypticus" - verkstaden. Ringkammaren i väster har ett lågt romanskt kryssvalv. En vid, svagt spetsbågig muröppning leder till det kryssvälvda koret; här finns fragment av kalkmålningar troligen tillkomna vid 1400-talets mitt. Altaruppsatsen av sandsten är utförd av bildhuggaren Peter van Eghen och hans son Gert van Eghen Predikstolen från 1600-talets slut är möjligen tillverkad av Visbysnickaren Jochim Sterling. Kyrkan har restaurerats 1891 samt Västläktaren uppfördes 1869 efter ritningar av arkitekt A. W. Lundberg. (Kringla 1) Interiör Väggar och valv i kyrkorummet och sakristian Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Koret och långhuset täcks av kupolliknande kryssvalv av sandstensflis. Långhusets sex valv bärs av två kolonner. Tornets båda valv (över ringkammaren samt över vån. 3 tr.) är av typen romanska kryssvalv. Kalkmålningar finns på korets väggar (invigningskors från 1300-talet och på norra väggen apostlabilder, 1400-tal) samt i långhusvalven. Sakristian har ett målat innertak av trä. Innertaket under läktaren i långhusets västra del är vitmålat. Innertaken i pann- och oljetanksrummen i sakristibyggnaden är putsade och vitkalkade/målade. Murverk Väggarna är uppmurade av företrädesvis sandsten. Vissa delar som socklarna på koret och långhuset, samt dessa byggnadsdelars portaler är dock huggna av kalksten. Murverken är inte försedda med några förstärkningsanordningar såsom stödmurar, dragstag el. dyl. Golv Golven i långhuset är täckta med kalkstensplattor i diagonalmönster, i bänkkvarteren är de dock av fernissade bräder. Korgolvet är täckt av gravhällar, varav några med mycket hög relief. Tornrummet 5

6 har oljade trägolv och läktarens golv är av obehandlat trä (skurgolv). Under läktaren är trägolvet i mittgången utformat som en ramp. Sakristian har ett oljat trägolv. Innanför den södra långhusportalen en trappa av betong. Till läktaren leder en trappa av oljat trä. I tornets övre våningar finns tre träbjälklag belagda med bräder och plank i varierande grad. Trappor och stegar En flervåning murtrappa i norra tornmuren leder till tornets övre våningar och tornhuven samt vindarna i övrigt. I tornets övriga våningar och i tornhuven trappor/stegar av trä. På långhus- och korvindarna finns inspektionsbryggor av trä. Fast inredning Den fasta inredningen består i koret av altare och altaruppsats av sandsten, altarring av trä samt fyra väggskåp med ekluckor i norra väggen. I långhuset predikstol i det sydöstra hörnet, bänkinredning i nygotisk stil med bänkgavlar av ek, fördelad på fem kvarter, samt i västra delen en läktare. Predikstol och läktare är ådringsmålade i ekimitation. I sakristian finns ett väggskåp som är ytbehandlat på samma sätt. (Kringla 2) Som en sammanfattning av detta kan man säga att dagens kyrka har ett torn från 1210, långhus och kor från Den romanska kyrkan är odaterad och Supeintendenten Strelow menar att det fanns en träkyrka i Hablingbo från 1050 (Thunmark Nylen 1980). Dick Wase är kritisk till Strelows datering och menar att kyrkan konsthistoriskt bör dateras till ca 1100 för en första träkyrka och ca 1175 för den första stenkyrkan. Frågeställningar Hablingbos gotiska kyrka är en stor sockenkyrka och den har i sitt synliga murverk spår efter en äldre romansk stenkyrka. En del av murverket syns långhusets nordvästra del och en portal finns från den romanska kyrkan, nu monterad i norra långhusväggen. När nu ytterligare spår hittats under golvet så söktes svar på frågor kring kyrkan. Frågeställningar sammanfattade Hur såg den romanska kyrkan ut, storlek, omfattning? Finns spår av en ingång mot söder som kan kopplas till nordportalen? Hade den romanska kyrkan absid? Finns det spår efter en kyrkobyggnad som föregått den romanska stenkyrkan. Det handlar i så fall om en träkyrka. Går det att bekräfta om murarna hänger samman med dagens tornmurar?. Kan man se några spår av altare eller motsvarande i det mellersta bänkkvarteret. Metod och Utförande Det gjordes inte någon utgrävning i egentlig mening. Vad som gjordes var i princip att dokumentera synliga spår och att ta fram och synliggöra de murar som låg kvar under det avlyfta golvet. I princip kunde de sopas fram. För att leta efter konstruktionsdetaljer så gjordes mindre sökningar i murverkets förlängning. På två platser vid koret så kunde de första stenarna till en absid tas fram och dessutom ett rum under övergången mellan kor och absid. Centralt i övervången mellan kor och absid flyttades en del jord undan eftersom det föreföll att vara mycket mjukt där, med dålig bärighet. 6

7 För att gå vidare med att utreda de formulerade frågorna med arkeologiska metoder så grävdes för hand i de åtkomliga bitarna vid koret där jord fram till dess överlagrat byggnadsresterna. Dels för att se om det fanns murverk, men också för att se var det inte finns murverk. Hypotesen på förhand var att om det inte fanns något murverk under mark i förlängningen av det romanska korets yttermur mot öst så skulle det innebära att det varit en kyrka med absid mot koret. Den lilla mängd jord som grävdes bort sållades och innan arbetet började söktes kyrkans öppnade ytor av med metallsökare. Alla ben som hittades spritt i kyrkan ligger kvar. Fig. 4. Murverk från den romanska kyrkan innanför väggen i Hablingbo kyrka. På den vänstra bilden är det markerat i rött. Vinkeln som syns är övergången mellan långhus och kor. Det inre av murskalen är mer skadat än det yttre. Bilden är tagen med ryggen mot dagens korvägg. Resultat Långhus Väggfundamenten, grundmurarna, efter den romanska kyrkans södra yttermur ligger kvar ca 0,65 meter innanför dagens gotiska innervägg. Långhusmuren, den romanska, är en skalmur med murskal som är ca 0,45-0,5 meter tjocka och totalt har de två skalen och fyllningsdelen en bredd av ca 1,4 meter. Mellan skalen finns gråsten och mycket kalkbruk. På ett ställe grävdes en provgrop och man kan konstatera att den huggna stenen i ett nedersta och enda bevarade skift var prydligt tillhuggen. Den låg ca 0,25 meter djupt ned i marken. Över stenarna ligger kalkbruk som måste tas bort för att man ska kunna se hela stenarnas storlek åt alla håll. Det gjordes inte. Men 0,25 meter tjock och 0,45 meter bred är i alla fall konstaterat i detta fall. 7

8 Två stycken klackar påträffades innanför det romanska inre murskalet. De låg i den sydvästra delen av det romanska långhuset. De kan ha utgjort fundament till något och där fanns mycket kalkbruk. Avståndet mellan dem, eller snarare från mitt till mitt, är ca 1,5 meter. Även relativt centralt i långhuset fanns något som kan vara ett fundament. Ett område med kalkbruk som togs fram men inte grävdes genom. Koret Då murarna följdes kunde en 90graders vinkel ses i det yttre murskalet. Det inre var där något förstört genom uppbrytning och sannolikt återvinning av materialet. Men då muren borstats fram kunde grundstenar ändå ses så att det är ingen tvekan om att det är en vinkel på byggnaden och där bör koret ha tagit vid mot långhusets östra del. Dagen gotiska västra korvägg står på den gamla romanska östra korväggen, alltså den romanska kyrkans yttre korvägg. Fig. 6. Markerat i bort helt eller delvis är det markerat och kor. Fig. 5. Markerat i rött är två klackar, kanske för en tidigare entré, muren syns i blått och där grundmuren har tagits bort helt eller delvis är det markerat med gul färg. Vinkeln som syns är övergången mellan långhus och kor. Det romanska koret är 5,5 meter långt (Ö-V). På motsatta sidan är situationen måttmässigt likadan och där har en klack från absidens andra sida noterats. Tyvärr ligger asbest där så det var svårt att komma åt vid undersökningstillfället. Absid Mot det romanska korets yttervägg finns spåren efter den gamla absiden. Precis så att det syns innan det försvinner in under dagens korvägg. Föremål Av föremål hittades mynt som låg löst i materialet över murverken. Av dem var två stycken Wisbybrakteater som sannolikt härstammar från sent eller möjligen tidigt 1400.tal. 8

9 Fig. 7. Här syns den första stenen i absidbygget. Den ligger under dagens korvägg. En krypta Under golvet i övergången mellan koret och absiden, i dagens ingång till koret, fanns också en vad jag kallar krypta. En gravkammare, eller gravkor. Detta utan att egentligen kunna begreppsdefinitionerna. Det var i alla fall ett rum med välvt tak varav bara översta delen nu blev synlig. Här påträffades mycket trä och ben, samt ett mynt sannolikt från tiden Det ser ut att ha varit ett rum med uppmurade väggar och ett valv som tak. Det gick inte att avgöra om rummet ska räknas till den romanska eller gotiska skedet. Troligen är det gjort som ett rum för gravar då trät som hittades bör komma från kistor. Detta kan kanske jämföras med tex Bro kyrka där också en gravkammare fanns mellan långhus och kor, se figur 9. Fig. 8. Där skopan ligger syns öppningen i taket till kryptan. 9

10 Fig. 9. Här syns klockaren i Bro, Otto Andersson, och arkeologen Magnus Stenhols i färd med att undersöka Bro kyrka. Till höger snett bakom dem syns gravkammaren i östra delen av långhuset, mot koret. Frågor och svar- en utvärdering För att utvärdera undersökningen så återkopplas här till frågorna som ställdes på förhand. Frågeställningar sammanfattade Hur såg den romanska kyrkan ut, storlek, omfattning? Den frågan bör nu ganska väl kunna besvaras. Det romanska långhuset hänger samman med tornet i västra delen. Mot öst så tar det romanska koret vid ca 5,5 meter innanför dagens korvägg. Dagen gotiska västra korvägg står på den gamla romanska östra korväggen. Rundbågsfriesen i den norra delen av långhusets västra yttervägg avslöjar också höjden på den tidigare byggnaden. Långhusets yttermått är ca 11 meter i bredd. Koret är i sin tur 5,5 meter långt i öst-västlig riktning. Finns spår av en ingång mot söder som kan kopplas till nordportalen? Det finns två avsatser innanför långhusväggen där den romanska entrén bör ha varit. Mellan centrum på klackarna så är det 1,5 meter, vilket är litet om den nuvarande norra portalen engång varit där. Men har den gjorts om är det förstås fullt möjligt. Detta är dock på insidan av kyrkan. 10

11 Hade den romanska kyrkan absid? Dagen gotiska västra korvägg står som sagt på den romanska östra korväggen, alltså den romanska kyrkans yttre korvägg mot vilken en absid slutit an. Finns det spår efter en kyrkobyggnad som föregått den romanska stenkyrkan. Det handlar i så fall om en träkyrka. Inte vad som upptäckts inom ramen för detta projekt. För att ta reda på om det finns spår efter en träkyrka så skulle man ha behövt ta upp mer av golvet. Det är dock en liten chans att spår finns kvar då det tycks vara mycket spridda ben i kyrkan. Sannolikt finns många begravningar där i långhuset som kan ha förstört spår efter en sådan kyrkobyggnad. Går det att bekräfta om murarna hänger samman med dagens tornmurar? Golvet var täckt i västra delen så hur murverket sluter an och möter tornet är svårt att säga. Kan man se några spår av altare eller motsvarande i det mellersta bänkkvarteret. Det fanns ett lager av kalkbruk i mitten, framför den västra pelaren. Men vad som stått där kan inte avgöras. Det kan möjligen också ha varit spår efter arbeten i kyrkan där man blandat bruk. Fig. 10. Bilden visar ett område med kalkbruk, eventuellt ett fundament, framför den västra pelaren i det gotiska långhuset. 11

12 Tolkning Efter de senaste upptäckterna i Hablingbo kyrka så har vi ganska så goda förutsättningar för att förstå kyrkans historia. Kyrkans romanska skede kan i delar beläggas och med hjälp av kända spår, inte minst i den västra gaveln på långhuset, där i dess norra sida. En del av vad som bör vara den romanska väggen syns och där finns kanske även vägghöjden i form av en bevarad rundbågsfris. Fig.11. Sammanfattande bild av resultaten från Hablingbo kyrka. På bilden, figur 11, syns resultaten samlade. Två klackar, fundament, som syns innanför den södra romanska långhusväggen. Framme mellan koret och absiden syns det underjordiska rummet och där är även absiden utritad. Referensförteckning Fornsök Kringla 1 Kringla 39B7?referens=raa/bbr/ SHM 1 Historiska Museets samlingar, med inventarienummer BeBR bebyggelseregistret &varderingId= Thunmark Nylen, L., 1980, Om de gotländska kyrkornas ålder, Gotländskt arkiv Wase, D De Strelowska kyrkoårtalen, Fornvännen 1995:2,

13 Administrativa uppgifter Undersökare Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby, Tfn , Personal Gotlands Museums personal i projektet var Per Widerström och Johan Norderäng, som upprättat undersökningsplanen och genomfört förundersökningen i fält. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr : Gotlands Museums dnr : Datum för inlämnandet av undersökningsplanen Länsstyrelsens beslutsdatum : KML : 2 Kap. 13 Landskap, län och region : Gotland Socken : Hablingbo Fastighet, lokal : Hablingbo kyrkogården 1:1 Fornlämning : Kyrka Typ av fornlämning : Kyrka/kapell Typ av undersökning : Förundersökning Orsak till undersökningen : Inre restaureringsarbeten Projektledare : Per Widerström Uppdragsgivare : Samfälligheten Gotlands kyrkor Tid för undersökningen : Inmätningar Manuell inprickning Arkivmaterial Förvaras på Gotlands Museums arkiv Medgivande kartor Fastighets/kartdata, Lantmäteriet: Medgivande I2015/0093 Medgivande Gotlands Museum medger att staten får sprida och publicera allt dokumentationsmaterial och rapportmaterial med CC BY-licens. 13