Löften till cancerpatienter - samlad resultatredovisning

Transkript

1 Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - samlad resultatredovisning December 2014

2 INNEHÅLL INLEDNING... 4 Sammanfattande analys... 5 Figur 1. Andel inom fyra veckor för Sydöstra regionen och alla diagnoser... 5 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor... 6 Figur 2. Tid till behandling för Sydöstra regionen, alla diagnoser... 6 Figur 3. Tid till behandling för alla diagnoser, delad på patientens hemlän... 7 Figur 4. Tid till behandling för Sydöstra regionen, delad på diagnos... 8 Figur 5. Tid till behandling för Östergötlands län (patientens hemlän), delad på diagnos... 9 Figur 6. Tid till behandling för Jönköpings län (patientens hemlän), delad på diagnos Figur 7. Tid till behandling för Kalmar län (patientens hemlän), delad på diagnos LÖFTE 2 Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Figur 8. Multidisciplinär konferens för Sydöstra regionen, alla diagnoser Figur 10. Multidisciplinär konferens för Sydöstra regionen, delad på diagnos Figur 12. Multidisciplinär konferens för Jönköpings län (patientens hemlän), delad på diagnos Figur 13. Multidisciplinär konferens för Kalmar län (patientens hemlän), delad på diagnos... 17

3 LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Cancerrehabilitering ett förhållningssätt Kontaktsjuksköterska Min vårdplan Patientdelaktighet LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Hälsofrämjande insatser Bröstcancerscreening Cervixcancerprevention LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Påverka framtidens resultatredovisningar! sida 3

4 INLEDNING Rapportens syfte är att belysa cancervårdens aktuella måluppfyllelse och utveckling över tid. Cancervårdens målnivåer för sydöstra sjukvårdregionen är formulerade som löften till patienter och medborgare. För att få en samlad värdemätare över regionens cancervårdsresultat utifrån löfte 1 och 2 har fem cancerdiagnoser, som motsvarar cirka hälften av alla nya cancerfall, tagits med i redovisningen. Diagnoserna är bröstcancer, huvud-halscancer, lungcancer, kolorektalcancer (ej akuta) och prostatacancer (medel eller högrisk). Diagnoserna redovisas utifrån tidsperioder och uppdelat på patientens hemlän. Fördjupade analyser för löfte 1 och 2 finns att ta del av i de diagnosspecifika resultatredovisningarna. Samtliga rapporter publiceras i maj, september och december/januari. sida 4

5 Sammanfattande analys Figur 1. Andel inom fyra veckor för Sydöstra regionen och alla diagnoser Sedan de systematiska mätningarna började 2011 går det inte att se några generella förbättringar vad gäller väntetiderna bland de fem utvalda diagnoserna. Trots intensivt arbete från många aktörer får fortfarande endast var femte patient behandling inom fyra veckor, som är regionens första löfte till invånarna. Däremot ser vi en positiv utveckling över tid vad gäller andel patienter som handläggs på multidisciplinära konferenser, ett mått på löfte två om att få diagnostik och behandling enligt Best Practice. Cancervården, frånsett palliativ vård, är därmed inte där vi vill att den ska vara. Sydöstra sjukvårdsregionen behöver därför fortsätta arbeta för att ta bort omotiverade väntetider, minska skillnaderna i vårdkvalitet och göra cancerpatienterna mer nöjda och trygga. Även om svensk cancervård håller hög kvalitet ses samma problematik nationellt och har lett till en satsning på att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården i hela Sverige. Nya arbetssätt och rutiner ska göra patientens väg genom vården snabbare och tydligare. Patienten ska känna sig trygg i att veta vad som blir nästa steg i utredningen och att utredning från misstanke om cancer till behandlingsstart görs på ett likartat sätt i hela landet. sida 5

6 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Figur 2. Tid till behandling för Sydöstra regionen, alla diagnoser Andelen patienter som fått vänta mer än tre månader på behandlingsstart har minskat något. Men det är framförallt de patienter som har långa väntetider som blir inrapporterade sent och dessa kommer inte med i redovisningen av den sista tidsperioden. De faktiska resultaten är därmed med största sannorlikhet sämre vad gäller andel patienter som får vänta mer än tre månader än vad figur 2 visar. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 6

7 Totalantal (405) (380) (366) (336) (262) (298) (270) (237) (246) (276) (241) (231) Figur 3. Tid till behandling för alla diagnoser, delad på patientens hemlän Uppdelat på län har Jönköping fortfarande en större andel med behandlingsstart inom fyra veckor, Figur 3. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 7

8 Totalantal (130) (150) (131) (99) (316) (412) (353) (424) (266) (192) (195) (109) (49) (56) (66) (61) (152) (144) (132) (111) Figur 4. Tid till behandling för Sydöstra regionen, delad på diagnos De olika cancerdiagnoserna har olika långt kvar för att uppfylla löfte ett, Figur 4. Prostatacancerväntetiderna är fortfarande mycket långa i alla tre länen. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 8

9 Totalantal (54) (54) (43) (42) (135) (160) (144) (170) (111) (61) (75) (43) (19) (27) (27) (21) (86) (78) (77) (60) Figur 5. Tid till behandling för Östergötlands län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 9

10 Totalantal (39) (40) (31) (31) (100) (149) (124) (133) (81) (73) (76) (39) (17) (15) (22) (24) (25) (21) (17) (10) Figur 6. Tid till behandling för Jönköpings län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 10

11 Totalantal (37) (56) (57) (26) (81) (103) (85) (121) (74) (58) (44) (27) (13) (14) (17) (16) (41) (45) (38) (41) Figur 7. Tid till behandling för Kalmar län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 11

12 LÖFTE 2 Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Figur 8. Multidisciplinär konferens för Sydöstra regionen, alla diagnoser Multidisciplinär konferens (MDK), tolkas som en viktig kvalitetsvariabel för löfte två. Sammantaget över tid ser vi en stadig förbättring och nu är det över 80 % av patienterna i de fem diagnosgrupperna som får sina fall diskuterade på MDK, figur Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 12

13 Figur 9. Multidisciplinär konferens för alla diagnoser, delad på patientens hemlän Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 13

14 Totalantal (119) (132) (133) (141) (361) (473) (390) (492) (278) (227) (228) (128) (55) (72) (78) (78) (177) (177) (151) (127) Figur 10. Multidisciplinär konferens för Sydöstra regionen, delad på diagnos Rutinen att ha MDK är fortfarande inte etablerad för högriskgruppen av prostatacancer även om andelen långsamt ökar något. Även inom lungcancervården finns det fortfarande geografiska skillnader och förbättringspotential. Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 14

15 Totalantal (52) (59) (58) (53) (156) (188) (161) (215) (119) (83) (96) (47) (22) (35) (33) (27) (94) (87) (82) (66) Figur 11. Multidisciplinär konferens för Östergötlands län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 15

16 Totalantal (27) (31) (38) (37) (115) (166) (138) (144) (82) (77) (78) (48) (19) (21) (26) (27) (33) (32) (20) (12) Figur 12. Multidisciplinär konferens för Jönköpings län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 16

17 Totalantal (40) (42) (37) (51) (90) (119) (91) (133) (77) (67) (54) (33) (14) (16) (19) (24) (50) (58) (49) (49) Figur 13. Multidisciplinär konferens för Kalmar län (patientens hemlän), delad på diagnos Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA sida 17

18 LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Löfte tre sammanfattas i det här kapitlet av alla cancerpatienters behov av cancerrehabilitering, kontaktsjuksköterska, Min vårdplan och patientdelaktighet. Det är insatser som i dagsläget är svåra att mäta och därför redovisas på ett lite annorlunda sätt. Cancerrehabilitering ett förhållningssätt Hur mår du? Vad är viktigt för dig just nu? Hur fungerar det där hemma? Dessa enkla frågor kan leda till ett bredare samtal och leda till relevant stöd för den eller de som drabbats av cancer. Cancer drabbar inte bara en cell eller ett organ utan en hel människa, en hel familj, en hel omgivning och ibland hela vår existens. Ett ord från oss kan öppna upp människors sårbarhet på ett sätt som vi i vården inte riktigt är vana vid och ibland rädda för. Den rent fysiska hjälpen finns ofta där men hur tar vi oss an andra - för patienten - viktiga områden? Rehabilitering vid cancersjukdom ska bedrivas utifrån en helhetssyn på människan, med syfte att förebygga och reducera fysiska, psykiska, sociala och existentiella följder av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringen ska utgå från patientens behov, vara aktuell under hela vårdprocessen och ska ge stöd och förutsättningar till patient och närstående att leva ett så bra liv som möjligt. Nationellt kunskapsstöd Sedan maj 2014 finns ett nationellt kunskapsstöd som möter alla patienters behov. Vårdprogrammet finns även som kortversion och kan laddas ner från cancercentrum.se 1 1 Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering, sida 18

19 Kontaktsjuksköterska Alla patienter och närstående ska från dag ett få erbjudande om en kontaktsjuksköterska och en skriftlig individuell vårdplan/rehabiliteringsplan, så kallad Min vårdplan. Nätverken över kontaktsjuksköterskor, som reviderades 1 december 2014, visar att det nu finns 284 kontaktsjuksköterskor i sydöstra sjukvårdsregionen. 122 finns i Östergötlands läns landsting, 100 i Jönköpings läns landsting och 62 i Kalmar läns landsting. Kontaktlistorna 2, som numera presenteras digitalt på webben där de även kan skrivas ut, gör det möjligt att kontakta kollegor för ett aktivt överlämnande muntligt och skriftligt. Det finns idag 15 nätverk och det som har arbetas fram under två år är ett palliativt nätverk och ett av alla mål är att förbättra cancerresan för hjärntumörpatienter. I Mjölby med omnejd har ett team på fyra kontaktsjuksköterskor varit en trygg kontakt för 70 patienter vilket skapar trygghet för hela familjen. Utbildningen kontaktsjuksköterskor i cancervård 7,5 högskolepoäng påbörjas för tredje gången vecka på Hälsouniversitetet i Linköping. Min vårdplan Som stöd för att fånga upp patienters och närståendes behov är en individuell skriftlig vårdplan, Min vårdplan, ett viktigt verktyg. Det är kontaktsjuksköterskan som ska upprätta och uppdatera vårdplanen för varje cancerpatient. Vårdplanen ska uppmärksamma patientens behov av rehabilitering, planerera lämpliga åtgärder och dokumentera de åtgärder som genomförs. I början är det viktigast att dokumentera vem som är patientens kontaktsjuksköterska och dennes telefonnummer, vem som är ansvarig läkare samt nästa steg. Det är viktigt att Min vårdplan skrivs tillsammans med patienten för att tidigt få veta vad patienten behöver just nu. Min vårdplan är IT-baserad och kommer på sikt att kunna nås av patienten via 1177 Vårdguidens e- tjänster (Mina vårdkontakter). Genom en kod i journalsystemet Cosmic dag kan vi fånga upp och följa hur många cancerpatienter som har en vårdplan. Med hjälp av koden och uppgifter från kontaktsjuksköterskorna kan vi dag se att cirka 300 patienter har fått Min vårdplan. Patientdelaktighet Patientföreträdare deltar i olika forum och bidrar i utvecklingsarbetet på olika sätt för att förbättra cancervården. Till exempel har en ny patientenkät tagits fram utifrån tidigare PREM-enkät med färre frågor. Enkäten kommer att skickas till patienter som under våren 2015 ingår i pilotdiagnoserna för standardiserade vårdförlopp. 2 Nätverk för kontaktsjuksköterskor, sida 19

20 % Löften till cancerpatienter LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort I vår region avlider årligen människor, en av fyra i cancer. Flertalet av dessa har behov av palliativa insatser under kortare eller längre perioder, oavsett var vården sker. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som på patientnivå mäter i vilken grad personen som avlidit fått del av den palliativa vårdens innehåll, till exempel avseende brytpunktssamtal, smärtskattning, övrig symtomskattning, munhälsobedömning och vid behovs- ordination för viktiga symtom som bland annat smärta och ångest. Nedanstående diagram visar hur täckningsgraden per kvartal (i registret registrerade avlidna/totalt antal avlidna) utvecklats i vår region. Om täckningsgraden är > 70 % i ett geografiskt område, en vårdform, en ålders- eller diagnosgrupp finns förutsättning att använda data i t.ex. öppna jämförelser. 100 Täckningsgrad till Svenska Palliativregistret mellan Q till Q Östergötlands län Kalmar län Jönköpings län 0 Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Ett gott regionalt exempel Genom att bland annat bli medveten om sina resultat går det att göra skillnad. Ett gott exempel är arbetet som görs på avdelning 18 (hematologi/mag-tarm, allmänmedicin) i Kalmar. Genom att synliggöra det palliativa arbetet i Svenska palliativregistret registreras nu 99 % av alla patienter som avlider. Utifrån en mycket god täckningsgrad görs utvecklingsarbeten av olika slag. Läs artikeln i sin helhet här 3. 3 På sjukhuset i Kalmar vill man ju inte dö, sida 20

21 Åtvidaberg Finspång Emmaboda Ydre Valdemarsvik Norrköping Sävsjö Mjölby Linköping Vetlanda Västervik Vadstena Motala Kinda Vimmerby Jönköping Nybro Söderköping Högsby Ödeshög Oskarshamn Boxholm Torsås Kalmar Habo Mullsjö Vaggeryd Aneby Nässjö Mönsterås Eksjö Tranås Mörbylånga Hultsfred Borgholm Värnamo Gislaved Gnosjö Löften till cancerpatienter Eftersom tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet utformade 2013 Socialstyrelsen på uppdrag av Socialdepartementet ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, omfattande ALLA åldrar och ALLA diagnoser. Socialstyrelsen har även i uppdrag att följa upp hur kunskapsstödet används och påverkar praktiken. För att kunna göra detta används indikatorer i uppföljningar och utvärderingar av vårdens processer och resultat. I kunskapsstödet presenteras nio kvalitetsindikatorer där åtta indikatorer i dagsläget fångas via registrering i Svenska palliativregistret. De åtta indikatorerna är: Täckningsgrad i registret (redovisat ovan) Förekomst av trycksår (grad 2 4) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid Dokumenterad munhälsobedömning Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Utgångsläge 2012 Nedanstående diagram visar med hjälp av data från Svenska palliativregistret grad av måluppfyllelse (resultat/mål) 2012 för samtliga registrerade avlidna med utgångspunkt i den avlidne personens folkbokföringsort, oavsett diagnos och var vården i livets slutskede skett. Sju nationella indikatorer är här sammanslagna i ett index där varje indikator viktas lika. Utgångsläget visade även i vår region på stora variationer d.v.s. det är skillnad utifrån bostadsort hur vi möter personers behov i livets slutskede % Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer palliativ vård 2012 utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser Mål Resultat sida 21

22 Ödeshög Finspång Valdemarsvik Vadstena Vetlanda Ydre Åtvidaberg Mjölby Söderköping Motala Emmaboda Boxholm Högsby Eksjö Norrköping Sävsjö Mönsterås Västervik Vaggeryd Borgholm Kalmar Habo Aneby Oskarshamn Vimmerby Nybro Kinda Torsås Hultsfred Mörbylånga Mullsjö Linköping Gislaved Tranås Nässjö Jönköping Värnamo Gnosjö Löften till cancerpatienter Nedanstående diagram visar med data från Svenska palliativregistret grad av måluppfyllelse (resultat/mål) från och med kvartal till och med kvartal Variationerna har minskat jämfört med Nästan hela regionen når en måluppfyllelse 60 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Måluppfyllelse enligt 7 av Socialstyrelsens indikatorer palliativ vård Q4-Q utifrån folkbokföringsort och alla diagnoser genomsnittlig täckningsgrad Jönköpings län 73,5%, Kalmar län 77%, Östergötlands län 71,5% Mål Resultat Nedanstående rapport visar 7 av de 9 indikator som beskrivs ovan. Rapporten visar de hittills inrapporterade dödfall som gjorts den senaste 12-månadersperioden. Urvalet är gjort på diagnosen cancer och omfattar hela sydöstra sjukvårdsregionen. Bilden är tagen direkt från Kvalitetsportal.se sida 22

23 LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Hälsofrämjande insatser Den strategiska utvecklingsplanen för cancervården i Sydöstra sjukvårdsregionen , som antogs av regionala sjukvårdsnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen den 4 december 2014, innehåller numera ett kapitel om prevention och hälsofrämjande insatser, se sidan samt punktlistan Viktiga aktiviteter i regionen för att stärka cancerprevention i sidan Det preventiva arbete som beskrivs tar sin utgångspunkt i den nationella cancerstrategin samt de löften och mål som är framtagna för den sydöstra sjukvårdsregionen. RCC:s roll är att bevaka och stödja det som är specifikt för just cancerprevention. Dokumentet ligger till grund för den kommande cancerpreventionsplanen, där även uppföljning av det cancerpreventiva arbetet i regionen lyfts fram som en särskilt viktig insats. Bland de listade aktiviteterna återfinns exempelvis behov av en gedigen epidemiologisk bevakning, årlig cancerpreventionsrapport, implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, metodutveckling via pilot- och forskningsprojekt, samverkan med andra aktörer samt förstärkt samverkan med 1177 Vårdguiden. RCC:s nationella arbetsgrupp för prevention presenterade i september en gemensam handlingsplan för ett rökfritt Sverige där RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige bör vara rökfritt. RCC:s ställningstagande i frågan baseras på WHO:s ramkonvention om tobakskontroll och innefattar tio specifika åtgärder inom lagstiftning, tobaksavvänjning, kartläggning och uppföljning. Dokumentet är antaget av RCC Samverkan. Arbetsgruppen har nu fått i uppdrag att arbeta fram en liknande handlingsplan för området sunda solvanor. Under hösten kom den fjärde utgåvan av Europeisk kodex mot cancer 5. Det är ett EU-dokument framtaget i samverkan med WHO och International Agency for Research on Cancer (IARC). Samtliga riktlinjer i kodexen har underbyggts av evidens som är baserat på bästa tillgängliga vetenskapliga bevis. 4 Strategisk utvecklingsplan för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen , 5 European Code Against Cancer 12 ways to reduce your cancer risk, sida 23

24 Den redovisar flera nya råd till befolkningen för att minska risken för cancer. Kodexen lyfter framförallt fram vikten av att undvika tobak, alkohol, överdriven vistelse i solen, att behålla en hälsosam vikt och att vara fysiskt aktiv. Dessutom att delta i organiserade program för tarm-, bröstoch cervixscreening. Kodexen är ett viktigt strategiskt dokument som i skrivande stund översätts till svenska och som kommer att kommuniceras under nästa år. Att man både från internationellt och europeiskt håll lyfter fram cancerpreventionsfrågorna ger tyngd och legitimitet till regionala cancercentrums arbete inom cancerprevention. Det stödjer intentionerna i den nationella cancerstrategin och visar att specifik cancerprevention är ett prioriterat område, säger Matti Leijon, verksamhetsutvecklare för cancerprevention vid RCC Sydöst. sida 24

25 Bröstcancerscreening Nationella kallelser har utformats för användning i cervix- och bröstcancerscreeningen. Det är en del i arbetet med att öka kunskapen om screening programmens betydelse för tidig upptäckt av cancer vilket förhoppningsvis ska leda till ökat deltagande. I sydöstra sjukvårdsregionen planeras för användning av de nationella kallelserna i bröstcancerscreeningen med start under Deltagandet i bröstcancerscreeningen varierar mellan olika bostadsorter. Vissa förklaringar till variationen är tidigare kända som till exempel att deltagandet i landsbygd oftast är högre jämfört med deltagandet i större städer. Deltagandet per kommun i Östergötland från november 2012 till och med november 2014 visas i figuren nedan. Arbete kommer att initieras för att kunna ta fram data på kommunnivå från hela sydöstra sjukvårdsregionen. sida 25

26 Procent Löften till cancerpatienter Cervixcancerprevention Den regionala referensgruppen för cervixcancerprevention arbetar utifrån ett måldokument för 2013/2014. Pågående och avslutade aktiviteter: Skapat en årssnurra för den regionala referensgruppens arbete. Genomfört en processkartläggning av hela vårdkedjan i de tre länen. Implementering av det nya Nationella Kvalitetsregistret pågår (f.d. Cytburken). I Jönköpings län är det nationella kvalitetsregistret i drift. För Kalmar och Östergötlands län är planerna att vara igång under hösten Förseningen för dessa län beror på logistiska problem i överföring av lagrade data från patologklinikerna till registret och Tieto AB. Ett regionalt vårdprogram för cervixcancerprevention är nu framtaget och godkänt av RMPG Kvinnosjukvård. Implementering av vårdprogrammet kommer att äga rum under hösten I Jönköpings och Östergötlands län höjs screeningåldern till 65 år och ett s.k. exittest införs. Exittest innebär att kvinnorna med hjälp av ett HPV reflextest triageras till avslutad respektive fortsatt screening beroende på testresultat. Andel HPV-vaccinerade kvinnor per födelsekohort per Sydöstra regionen 100 Hela landet Jönköping Kalmar Östergötland Födelseår sida 26

27 I det regionala vårdprogrammet framgår att kvinnor som ej tagit cellprov på > 6 år skall kontaktas per telefon av barnmorska och erbjudas tid. Under hösten kommer ett arbete påbörjas för att se över införandet av den nationella kallelsen i regionen. Att underlätta kvinnornas deltagande i screening är avgörande och en viktig fråga om jämställd vård. Därför togs avgiften för cervixcancerscreening (cellprov) bort i Östergötlands län i april sida 27

28 LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet Det sjätte patientlöftet lyder Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområde. RCC sydöst arbetar mot specifika mål för stöd och utveckling av klinisk cancerforskning. En långsiktig nationell plan är att bygga en heltäckande databas över aktuella kliniska cancerstudier. Genom att göra registret enkelt åtkomligt för sjukvård, patienter och allmänhet underlättas informationen om pågående studier samt rekrytering av patienter. Att skapa ett nationellt register tar tid. RCC Norr arbetar med ett pilotförsök med mål att kunna överföra sina erfarenheter till resten av landet. Innan det nationella registret är klart gör RCC Sydöst ett regionalt register över aktuella kliniska studier i regionen som en uppstart av en regional onkologisk klinisk prövningsenhet. Registret uppdateras kontinuerligt och finns tillgängligt på RCC:s webbplats för vårdgivare och vårdtagare (se Forskning och Pågående kliniska studier). På det sättet kan verksamma kliniker i regionen överskådligt se vilka prövningar som kan vara aktuella för patienter, även om studien inte bedrivs på det egna sjukhuset. RCC Sydöst har ett forskningsråd med representanter från akademi och de tre landstingen. Rådets frågor rör hur klinisk cancerforskning och innovation i regionen ska förstärkas. Skapandet av en regional klinisk prövningsenhet och förenklad logistik vid biobanking är viktiga aktuella områden. sida 28

29 Påverka framtidens resultatredovisningar! Tanken är att resultatredovisningen ska vara ett användbart verktyg för dig som vill vara med och utveckla framtidens cancervård. Därför vill vi gärna veta vad du tycker om den. Får du reda på det du behöver? Presenteras data på ett användbart sätt? Har du förbättringsförslag? Du kan svara helt fritt och anonymt. Skicka in denna sida med post eller svara på webben: Skicka till: Regionalt cancercentrum sydöst Universitetssjukhuset Linköping sida 29

30 Samlad resultatredovisning December Rapporten är utgiven av regionalt cancercentrum sydöst