Välkommen till Lantmäteriprogrammet!

Transkript

1 Välkommen till Lantmäteriprogrammet! Först och främst vill vi gratulera Dig till Din utbildningsplats på Lantmäteriprogrammet. Lantmäteriutbildningen i Lund startade hösten Hösten 2007 tas ca 60 nya studenter in. Tack vare det blir utbildningen personlig. Du står nu inför något nytt och spännande - ja, kanske den viktigaste och mest lärorika tiden i Ditt liv. Utbildningen kommer troligen att skilja sig en hel del från det Du varit van vid från gymnasiet. Framför allt för att den kräver en mångdubbelt större arbetsinsats. Lund är i hög grad en stad präglad av studentlivet och här finns mycket som konkurrerar om Din tid. Det bör påpekas att man inte får sin examen gratis. För att orka igenom krävs en seriös satsning. Lund är ett eldorado för den som vill läsa, men även för den som inte vill. Självklart skall Du ha roligt under studietiden. Skapa Dig den balans som behövs. Nolleperioden är viktig för Din studiestart. Det är nu Du lär känna Dina kursare och LTH. Försök hitta en balans mellan fest och studier. Studietakten är hög och det Du förlorar i studietid under de första veckorna går sällan att ta igen senare under terminen. Matematik. Av tidigare erfarenhet vet vi att förkunskaperna i matematik varierar mycket. Om Du inte är säker på att Du redan har mycket goda kunskaper i matematik, gör Du klokt i att förbereda Dig ordentligt genom att repetera gymnasiekursen. Till hjälp att testa var Du står får Du ett (bifogat) "Repetitionshäfte i matematik". Självständighet - och eget ansvar. Tänk på att ansvaret för studierna ligger hos Dig. Föreläsningar, övningar, seminarier och projektarbeten är ett stöd för Din inlärning. Du måste aktivt delta och tillsammans med de andra gruppmedlemmarna driva fram projektarbetet under terminen. Tentamen är den individuella examinationsformen där bara Du har ansvar för Dina studieresultat. Lärare kontrollerar inte alltid Din inlärning under kursens gång, utan det är först vid tentamen och projektredovisningen som den slutliga kunskapskontrollen görs. Programledare, studievägledare och programplanerare. Dessa personer finns här för att försöka räta ut de frågetecken Du kan stöta på under Din studietid. Till dem kan Du vända Dig för att få vägledning och information om utbildningen och Dina studier. Av erfarenhet vet vi att det också är mycket annat som kan haka upp sig för en förstaårsstudent - tveka därför inte att söka upp dem om Du får problem eller undrar över något. Telefonnummer och adresser finns i slutet av broschyren. Läs igenom denna informationsbroschyr. Vi hoppas att den innehåller svar på mycket av det Du undrar över inför Din ankomst till Lunds Tekniska Högskola. Om det är något speciellt - hör av Dig till någon av oss. Vi ser fram emot att få träffa Dig! Jan-Eric Ståhl Utbildningsnämndens ordförande Klas Ernald Borges Programledare Christian Strandell Studievägledare Stefan Olander Biträdande Programledare Ronnie Thomasson Programplanerare 1

2 Kort om L-utbildningen Så gott som allt i vår miljö som har att göra med användning av mark och byggnader fordrar medverkan av civilingenjörer inom lantmäteri. Jorden är rund och kartan är platt, hur bestäms exakt lägesposition? Citytunneln i Malmö - hur bygger man en järnväg över och under jord när hundratals markägare är inblandade? Planeringsprocessen för ett väl fungerande samhälle med bostäder, service och kollektivtrafik, hur går den till? Det här är frågor som i högsta grad sysselsätter en civilingenjör i lantmäteri. En civilingenjör i lantmäteri medverkar i nästan allt som har att göra med användning av fastigheter. Förändringar av fastighetsindelningen måste göras rationellt, utifrån juridiska, ekonomiska och tekniska förutsättningar. Under senare år har bolag med stort fastighetsinnehav rekryterat många civilingenjörer i lantmäteri och behovet inom den privata sektorn ökar. För närvarande utbildas civilingenjörer i lantmäteri per år och arbetsmarknaden för dessa är mycket god. Sverige är också världsledande inom en del lantmäteriområden, vilket är bra för dig med tanke på arbete utomlands. Utbildningen till civilingenjör i lantmäteri har en bredd som ger goda kunskaper i ekonomi, juridik och teknik. De tre första åren är utbildningens obligatoriska del som är uppbyggd kring fem tema-terminer. Dessa år är en bas för de två sista åren, med följande specialiseringar: * fastighetsrätt * fastighetsutveckling * fastighetsmarknaden * geografisk informationsteknik * stadsutveckling * landinspektør (dubbelexamen med Aalborgs universitet) Du kan även välja en alternativ avslutning för din utbildning: * technology management * civilingenjör i riskhantering 2

3 Specialiseringar inom L-programmet Du påbörjar din specialisering i årskurs 4. Vi har sex olika specialiseringar: Fastighetsrätt Den fastighetsrättsliga specialiseringen syftar till att ge kunskaper om hanteringen av markresurser med ett integrerat synsätt i juridik, ekonomi, teknik, planering och miljö. Den skall vidare ge färdigheter i att genomföra mark- och exploateringsprojekt. Dessutom skall den färdiga civilingenjören ha djupa kunskaper i det fastighetsjuridiska systemet för att kunna arbeta självständigt med detta på avancerad nivå. Inom yrket återfinner vi här förrättningslantmätare, mark- & exploateringsingenjörer och projektledare inom bygg- & fastighetsbolag. Denna civilingenjör L ska också kunna delta i samhällsbyggnads-processen och på ett konstruktivt sätt komplettera andra yrkesgrupper i denna process, t ex arkitekter, ekonomer och byggare. Fastighetsutveckling En specialisering riktad mot fastighetsutveckling innehåller ett spektrum av ämnesområden som byggteknik, byggproduktion, fastighetsföretagande och fastighetsekonomi. De ingående kurserna i specialiseringen speglar väl de kunskapsområden som är relevanta för ingenjörer verksamma som fastighetsföretagare, beställare, byggherrar eller entreprenörer. Utbildningen i fastighetsutveckling ger färdigheter att lösa komplexa problem vid analys av fastigheter och fastighetsföretag i samband med projektering, byggande och förvaltning. Analysförmågan baseras på tillämpning av finansiella analysmetoder, ekonomisk teori och metodik, och på kunskaper i teknik, juridik och statistik. Denna civilingenjör L ska kunna leda och medverka i projekt där fastighetsekonomisk kompetens krävs, t ex i fastighetsföretag, och samverka med olika yrkesgrupper, såsom byggare, arkitekter, ekonomer, jurister och fastighetsförvaltare. Denne civilingenjör L har även kompetens att värdera fastigheter för skilda ändamål. Fastighetsmarknaden Specialiseringen i fastighetsmarknaden är riktad till L-studenter som är intresserade av kombinationen matematisk statistik och ekonomi, vilket är en efterfrågad kompetens på de finansiella marknaderna. Specialiseringen syftar till att ge L-civilingenjören spetskompetens i värdering av fastighetsbestånd med hänsyn till avkastning och risk. Utöver direkta investeringar i fastigheter och fastighetsportföljer, behandlas även indirekta investeringar i fastigheter via olika s.k. derivatprodukter som är kopplade till fastighetsvärden. Kunskap om hur man bedömer förväntad avkastning och risk hos dessa produkter kan vi räkna med blir allt mer efterfrågad i takt med att produkterna blir fler och får större spridning. Behovet av den här typen av kompetens finns hos större fastighetsbolag, värderingsinstitut, kreditinstitut (t.ex. banker) samt hos investerare med ett portföljperspektiv som investmentbolag och pensionsfonder. En annan kategori av möjliga arbetsgivare är aktörer som behöver kompetens i att bedöma den generella risknivån i fastighetsmarknaden, varav Riksbanken är den mest uppenbara. Geografisk informationsteknik De studenter som väljer specialiseringen geografisk informationsteknik utvecklar sin kompetens inom GIS, kartografi, geodesi, databaser och programmering. Det gör att en civilingenjör L med denna specialisering ska kunna förstå både tillämpningsområdet inom samhällsbyggnad, samt veta vilka möjligheter det finns att stödja denna verksamhet med geografisk informationsteknik. De studenter som valt denna specialisering arbetar ofta med att utveckla informationssystem i nära samarbete med tillämpade verksamheten (samhällsplanering, förrättningar, etc.) i statlig, kommunal och 3

4 privat verksamhet. En vanlig yrkesbenämning på dessa är GIS-samordnare. Arbete inom olika konsultföretag är vanligt. Stadsutveckling Stadsutveckling ger en specialisering inom markexploatering och fysisk planering. Flera av kurserna läses tillsammans med A- och V-studenter. Specialisering ger möjlighet att arbeta framför allt inom kommunernas planerings- och exploateringskontor, samt i konsultföretag som arbetar med uppdrag åt t ex kommuner. En annan möjlighet är arbete på Boverket, Länsstyrelse eller annan statlig myndighet som arbetar med fysisk planering. Landinspektør (dubbelexamen LTH+Aalborgs universitet) LTH har ett avtal om dubbelexamen med Aalborgs universitet. Det innebär att Du läser i både Lund och Aalborg eller Köpenhamn (Aalborgs filial) för att få examen från båda universiteten. Det ger då också möjlighet att arbeta på den danska arbetsmarknaden, utifrån de krav som ställs för landinspektører. Grundmodellen är att man studerar först de tre första åren i Sverige (eller Danmark för danskarna), och därefter 1,5 år i Danmark. (Du kan också börja i Danmark och läsa där 3 år och sedan läsa 1,5 år på LTH). Examensarbetet görs i samarbete mellan båda universiteten. Undervisningen sker på danska, men det förekommer litteratur på engelska. Arbetsmarknaden Utbildning till civilingenjör i lantmäteri gör dig eftertraktad på arbetsmarknaden på flera områden. Tack vare dina kunskaper om fastighetsbildning, informationshantering, miljö och samhällsbyggnad kan du arbeta både inom den privata och inom den offentliga sektorn. Arbetsmarknaden är bra för samtliga specialiseringar. Minst 200 civilingenjörer inom lantmäteri och samhällsbyggnad behövs i år, och när du blir klar om fem år är behovet sannolikt lika stort. Arbetslösheten för ingenjörer inom denna sektor ligger på 0,8 procent, den lägsta bland ingenjörer. Se den senaste arbetsmarknadsinformationen från CF, nr 2/2006 på vår hemsida: Det är numera sällsynt att någon har problem att få arbete efter avslutade studier. Många får arbete inom den privata sektorn. Arbetsmarknaden förväntas också bli ännu bättre innan du hinner bli klar inom 5 år, då pensioneringar av civilingenjörer i lantmäteri inom stat och kommun ökar alltmer. Dessutom väntar nya arbetsområden t ex med karttjänster inom mobiltelefoni, tredimensionell fastighetsindelning, fastighetsfrågor vid utbyggnad av 3G- och bredbandstjänster 4

5 Varför 5 års studier? Från hösten 2007 är alla civilingenjörsutbildningar i Sverige femåriga. 300 högskolepoäng (hp). När jag själv läste till civilingenjör i lantmäteri under andra hälften av 1970-talet var utbildningen 4-årig 160 poäng. År 1984 blev utbildningen 4,5 år lång, och nu är det alltså dags för 5 års utbildning. Dessutom går vi över till högskolepoäng 300 högskolepoäng istället för 200 poäng i dagens system. Vad har hänt? Är detta nödvändigt? Vem tjänar på vad? Det är många saker som spelar in. Om jag ska vara lite självisk och stöddig skulle jag kunna säga att för en generation sedan var vi bättre, eller åtminstone gymnasieskolan bättre. Men det låter inte trovärdigt. Enkelt uttryckt kan man nog säga att det har blivit en större bredd på studierna i gymnasiet och samtidigt har vissa ämnen fått lite mindre djup. Matematiklärarna här på LTH återkommer ofta till att baskunskaperna i matematik är sämre för er som antas idag än de som antogs för bara 5-10 år sedan. Hur bra skulle vi då inte ha varit för år sedan? Lönlöst att spekulera om detta. Ni kan vad ni kan! Mina gymnasiekunskaper finns nu invävda i högskolestudier och många års arbetslivserfarenhet. I krassa kurspoäng innebär det att vi på LTH nu anser att det behövs 27 högskolepoäng matematik, dvs. nästan en hel termins studier matematik. En ökning från nuvarande 16 poäng (24 högskolepoäng). Dessa kurser är uppdelade i endimensionell analys, flerdimensionell analys och linjär algebra. Europa har kommit närmare, med stormsteg, sedan 1970-talet. Vi är med i EU och tillsammans försöker vi åstadkomma en gemensam europeisk utbildningsmarknad, som bl.a. ska kunna matcha utbildningarna i USA. Och kanske på sikt leda till fler nobelpris till Europa. Kanske väl högtflygande tankar inför din studiestart på LTH i augusti, men det är en av de saker som i bakgrunden har påverkat att civilingenjörsutbildningen nu har blivit 5-årig. EU:s tankar om en gemensam europeisk utbildningsmarknad innebär att vi i Sverige nu går över till den s.k. Bolognaprocessen. Det finns många delar i detta, men en praktisk sak för Dig är att det ska finnas en grundnivå på tre år och en avancerad nivå på två år. I Sverige har vi valt att hålla fast vid en sammanhållen civilingenjörsutbildning, men vi anpassar oss till Bolognaavtalets uppdelning på 3+2 år. Grundnivån kallas Bachelors of Science (BSc) och den avancerade nivån Master of Science (MSc). Mer specifikt för civilingenjörsutbildningen i lantmäteri: Master of Science in Engineering, Land Surveying and Management. Det låter väl bra? Bolognaprocessen innebär att vi ska försöka få ökad rörlighet mellan de två olika stadierna. Helt enkelt att Du ska kunna läsa en nivå här i Lund och sedan dra vidare någon annanstans i Europa (eller världen) för nästa nivå. Omvänt gäller att vi också ska kunna se fler utländska studenter som studerar den avancerade nivån (MSc) i Lund. Det innebär också att det ställs ökade krav på att sådana Master-studier ska kunna ges på engelska. Det finns redan några möjligheter, men om tre år, när Du och dina studiekompisar ska börja årskurs 4 lär det nog finnas fler möjligheter. I beskrivningen av vår utbildning finner du sex specialiseringar. Hur skulle det vara att läsa en av dessa specialiseringar i huvudsak på engelska, tillsammans med studiekamrater från Frankrike, Ungern eller Danmark? Eller att åka till Spanien, Österrike eller England för dina mastersstudier? Vi kan inte garantera platser på andra universitet, men inom Europa (särskilt ej engelsktalande länder) är det ofta lättare än i t ex Australien eller Sydafrika. Ett antal, förmodligen ökande antal, studenter kommer att åka utomlands för studier utomlands, antingen för hela mastersstudierna eller för 1-2 terminers utbytesstudier. Det finns ändå många som stannar kvar i Sverige och Lund. En bra specialisering på LTH är helt anpassad till de tre första årens grundläggande studier. Och kanske får du ändå en internationell touch genom att läsa kurser tillsammans med några utländska utbytesstudenter. Du kommer förstås alltid kunna läsa kurser på svenska, men vi tror att internationaliseringen tränger igenom på alltfler områden. En konkret möjlighet till utlandsstudier är att läsa i Danmark (Köpenhamn eller Aalborg) och få dubbelexamen förutom civilingenjör i lantmäteri även examen som landinspektør. Nedan kan du läsa om hur Casper kommer att göra tvärtom han började i Aalborg och fortsätter på mastersnivån i Lund. 5

6 Den förlängda femåriga civilingenjörsutbildningen innebär att du får ytterligare ett halvår att läsa in en specialisering. På LTH ställer vi lite ökade krav på matematik, samt att alla ska läsa minst 6 högskolepoäng i det vi kallar hållbarhet och lika mycket inom ekonomi eller entreprenörskap. Inom lantmäteriutbildningen har vi redan mer än så inom dessa områden. Profileringen inom lantmäteri kräver god förståelse för hållbart byggande och hållbar markanvändning. Inom ekonomi har vi en hel termin med en mix av national-, företags- och fastighetsekonomi. Det innebär att det extra halvåret studier ger dig full frihet till specialisering i det området som passar dig bäst. Här på LTH, någon annanstans i Europa eller vem vet var? Blir Du då klokare eller kunnigare än vi som läste och tog examen för något eller många år sedan? Varför spekulera om detta? Läs för att du tycker om det och för att du tror på utbildningen och yrkesområdet. Och för att du tror på Dig själv! Klas Ernald Borges Programledare Civilingenjör i lantmäteri 1981 Sedan dess lite av varje 6

7 Hvorfor rejse til Lund? Den lige vej er den hurtigste men ikke altid den bedste, jeg valgte derfor sidste år at tage et års tænkepause efter jeg havde fået min bachelor degree. Inden min beslutning om at tage orlov, havde jeg stillet som krav at jeg skulle arbejde med noget fagrelevant således pausen ikke var helt spild af tid. Jeg fik derfor arbejde hos et landinspektørfirma, som jeg også arbejder for på nuværende tidspunkt. Det praktiske arbejde har givet mig en masse erfaring som man efter min mening ikke kan opnå igennem studier. Derudover har min orlov fra studierne også givet mig tid til at overveje hvilken specialisering jeg skal fortsætte på til September. Jeg blev imidlertid præsenteret for et alternativ da jeg læste en artikel i Landinspektøren (landinspektørenes fagblad) om muligheden for at læse ejendomsøkonomi på Lunds Universitet i Sverige. En nærmere undersøgelse viste at de emner jeg kan genkende indenfor ejendomsøkonomi og teknik, nemlig fysisk planlægning og ejendomsret, ligger indenfor mit landinspektørmæssige interessefelt. Derudover synes jeg at det kunne være spændende at lære om de ejendomsøkonomiske aspekter, såsom omdannelse af ejendomme og ejendomsvurdering- områder der på AAU ikke lægges meget vægt på. Selvom Sverige ikke ligger langt fra Danmark ser jeg ikke kun et længere ophold i Lund som en mulighed for at tilegne kompetencer jeg ikke har mulighed for herhjemme, men også som en mulighed for at telegne sig erfaringer med at leve og arbejde i et andet land- en vigtigt ressource i en verden hvor den øgede globalisering betyder at mulighederne for at arbejde på tværs af nationaliteter og landegrænser bliver flere. Derudover ser jeg også opholdet som en mulighed for at prøve at studere på en anden måde end den vante hjemme på AAU. Det hele handler naturligvis ikke kun om at telegne sig faglige evner og kompetencer og jeg ser naturligvis også frem til at lære nye mennesker at kende, deltage i sociale og kulturelle arrangementer omkring universitetet, dyrke idræt, gå til fester og ikke mindst til at prøve at bo i en ny by i et nyt land. Det at flytte til et andet har naturligvis været grund til en del overvejelser. Jeg kommer til at bo langt langt fra familien og ikke mindst den faste vennekreds i Aalborg. Jeg må indstille mig på ikke at se dem så ofte og det bliver en udfordring at holde kontakten ved lige, men min indstillng er, at man bør udnytte chancen for at prøve kræfter med et studieophold når man ikke rigtigt er bundet af noget- det bliver væsentligt sværere at trække teltpælene når man er blevet etableret. Som formildende omstændighed ligger Lund ikke langt fra København, hvor jeg har en del venner, som nok kommer til at se mere til mig efter jeg er flyttet derover. Mvh Casper Haugaard Christensen 7

8 Upprop och schema första veckan Hälsningsanförande och upprop äger rum fredagen den 17/8 med start klockan i Kårhusets aula vid korsningen Sölvegatan/John Ericssons väg. Uppropet är obligatoriskt. Om Du inte kan närvara måste Du anmäla detta till: Studievägledare Christian Strandell, Lantmäteriprogrammet, LTH, Box 118, LUND. Tel , fax , e-post christian.strandell@kansli.lth.se eller programplanerare Ronnie Thomasson tel Om frånvaro inte meddelats före uppropet förlorar Du Din plats. Till uppropet skall Du ha med Dig antagningsbeskedet och legitimation. Introduktionsdagen, fredagen den 17:e augusti Tid Hälsningsanförande av rektor och av kårordföranden - Kårhusets aula Upprop Utbildningens mål och uppläggning Presentation av första årets kurser Lunch med äldre teknologer och lärare Små och stora grupper med följande aktiviteter: Presentation av teknologsektionen Demografisk enkät inför studiestarten Rundvandring på LTH I samband med rundvandringen kommer L-tek också att sälja overaller som finns särskilt för L-teknologer. Introduktionsveckan augusti Schemat för introduktionsveckan måndagen den 20 fredagen 24 augusti är preliminärt så här: Tid Måndag 20/8 Tisdag 21/8 Onsdag 22/8 Torsdag 23/8 Fredag 24/ Fotografering Grp. A Introduktion till Laganda om att lantmäteristudier - arbeta i grupp och Göransborg individuellt. Exempel från lagidrotter. Mentorövning i matematik Grupp 2 & 3 Datorkurs grupp 1 E: Ravel Fotografering Grp. B Matematisk statistik Om gruppens roll i vad är det, varför studierna och till vad? Mentorövning Föreläsning Grupp 1-2 Datorkurs Grupp 3 E: Ravel Lunch Lunch Lunch Lättlunch Yrkesrollen: Fastighetsutveckling Fastighetsmarknaden Mentorövning i matematik Grupp 1-3 Yrkesrollen: Fastighetsrätt Landinspektør Mentorövning i matematik Grupp 1 och 3 Datorkurs Grupp 2 E: Ravel Yrkesrollen: Geografisk informationsteknik Stadsutveckling Kl Avfärd till scoutgården Göransborg Ungefärlig hemkomst till Lund Datorkursen är en introduktion uppdelad i tre grupper. Du får IG och lösen till datanätet och e-post, och får en genomgång av bl.a. Word, Excel och Powerpoint. Fr.o.m. måndagen den 27 augusti fortsätter undervisningen enligt schema som delas ut på uppropet den 17 september. 8

9 Fältövning för L-teknologer augusti Onsdagen den 22 augusti åker vi till scoutstugan Göransborg utanför Höör, mitt i Skåne, för att gemensamt gå igenom utbildningsmålen och utbildningens upplägg. Vi kommer här att varva teori och praktik under nästan två dygn tillsammans. Kursgården är ett jättebra tillfälle att lära känna varandra och några av de äldre studenterna lite bättre samt att få en djupare inblick i programmets innehåll. Vi kommer tillbaka till Lund igen på fredagen ca kl. 14. Fältövningen ingår som en del i introduktionsutbildningen och är obligatorisk. Fältövningen anordnas gemensamt med L-TEK, d.v.s. Lantmäteriteknologernas egen intresseförening. L- TEK svarar för samtliga praktiska arrangemang. Torsdagskvällen kommer att disponeras helt av L-TEK där du bland annat kommer få uppleva din första sittning på L-programmet. Du måste ta med Dig lakan eller sovsäck. Vi kommer också att vara ute i skog och mark varför lämplig klädsel (regnställ+stövlar) för årstiden är att rekommendera. Ytterligare information får Du vid kursstarten. Välkomna! Ida Granqvist L-TEK Klas Ernald Borges Programledare 9

10 Information till dig som ny LTH-student I kommande sidor skriver vi kort om olika saker som är viktig att tänka på eller känna till som ny student på LTH. Allt är kortfattat, men ofta finns det under varje stycke länkar till webbsidor som innehåller mer information. Förberedelser inför studiestarten - Matematik För att få en god studiestart är det viktigt att du förbereder dig genom att repetera din gymnasiematematik. Hjälp att testa dina kunskaper får du i ett (bifogat) "Repetitionshäfte i matematik". Det är bra om du systematiskt går igenom dina egna böcker och övningsuppgifter. Studierna Den schemalagda undervisningen vid LTH består av föreläsningar, övningar och laborationer om ca 25 timmar per vecka. Till detta måste de flesta lägga minst fyra timmars självstudier varje dag för att hinna ta till sig och förstå kursernas innehåll. Planera in och fördela denna tid som det passar dig bäst men hoppa inte över den! För många är det bra att genomföra en del av självstudierna tillsammans med två-tre kurskamrater! Studieåret På LTH är läsåret indelat i fyra läsperioder, med tentamensperioder emellan. Läsperioderna är sju veckor långa, och tentamensperioderna ca en vecka. Till detta kommer omtentamensperioder efter nyår, runt påsk och i augusti (har man klarat alla tentor är man ledig då). Under hösten 2007 ser det ut så här: Läsperiod 1 må 27/8 - fr 12/ Tentamensperiod må 15/10 - lö 20/ Läsperiod 2 må 22/10 - fr 7/ Tentamensperiod må 10/12 - on 19/ Juluppehåll to 20/ sö 6/ Omtentamensperiod må 7/1 - lö 12/ Vårterminen 2008 börjar må 14/ OBS. För vissa program gäller ibland speciella tider.

11 Allmän studievägledning Förutom studievägledare för varje utbildningsprogram har vi på LTH också en allmän studievägledning, eller , Samtliga studievägledare hittar du på: Anstånd med studiestarten Anstånd för värnplikt eller civilplikt söker du hos VHS. Har du fått din inkallelseorder efter 15 juni ska du dock vända dig till LTHs antagningsavdelning. Du kan även bli beviljad anstånd av sociala (ej ekonomiska) och medicinska omständigheter, som du inte råder över själv. Du beviljas inte anstånd för jobb, andra studier eller annan militärtjänst (t.ex. frivillig utlandstjänst) än värnplikt. Tidigare studier - Tillgodoräknande Om du tidigare studerat på något universitet eller högskola och du tycker att dessa kurser motsvarar det du kommer att läsa på LTH, kan du ansöka om tillgodoräknande, och på så sätt slippa läsa motsvarande kurs igen. Kontakta din studievägledare eller programplanerare i god tid. Var beredd på att få skicka in Ladokintyg samt kursplan för kursen/erna du läst. Utlandsstudier På LTH har du goda möjligheter till utlandsstudier senare under din studietid. Inskrivning nation/kår Varje student på en svensk högskola eller universitet måste vara medlem av en studentkår. I ditt fall är det Teknologkåren vid LTH, TLTH, som du ska bli medlem i. I Lund (och Uppsala) är det dessutom obligatoriskt att vara medlem i en av 13 s.k. nationer. Mer information om detta kommer när du börjar på LTH. Legitimation / ID-kort Både på uppropsdagen samt när du hämtar ut kontouppgifter till LTHs studentdatorsystem behöver du ta med legitimation. Samtidigt som du får kontouppgifter får du även LTHs gemensamma passer- och ID-kort som fungerar i de flesta av husen på LTH-området. Studiemedel och ekonomi Du söker studiemedel hos CSN. När du fått medel beviljat, börjat dina studier och gjort studieförsäkran kommer det att ta cirka en vecka innan CSN sätter in pengarna på ditt konto. Sök alltid studiemedel för två terminer i taget även om du inte är helt säker på att du skall studera hela året. CSN kollar dina resultat nästa gång du söker och det är lättare att ta tillräckligt med poäng på ett år än på en termin. Det är naturligtvis också viktigt att du kommer igång med dina studier redan från början. På CSNs webbplats kan du få information om beloppen och alla regler. Som student kan du oftast få bostadsbidrag. Ansök hos Försäkringskassan. Tänk på att dina första veckor i Lund kommer att bli ganska dyra. Du skall betala hyra i förskott, köpa böcker, overall och teknologmössa (frivilligt), delta i nollefestligheter (frivilligt) betala medlemsavgift i kåren och betala försäkringar. Dessutom skall du ha pengar över till mat och annat.

12 Exempel på utgifter som kan förekomma: Bostad Försäkring Litteratur Teknologkåren + nation Overall mössa + tofs och sångbok Nolleaktiviteter och diverse avgifter Personliga utlägg (bl a måltider) Ca /månad (betalas i förskott) Ca 600 kr/år Ca 2000 kr/termin Ca 400 kr/termin Ca 300 kr Ca 800 kr (ej obl.) kr/aktivitet ca 500 kr (ej obl.) Ca 150 kr/dag Se mer på konsumentverkets webbplats där du får råd om budgetberäkningar. Bostäder När höstterminen startar brukar det vara svårt att få tag i bostad. Därför är det viktigt att vara ute i god tid. Sätt igång med att skaffa bostad direkt. All information finns på Stiftelsen AF Bostäder är Lunds största bolag för studentbostäder. De hyr ut korridorrum, pentryrum och lägenheter. Uthyrningen är internetbaserad. Anmäl dig på AFBs webbplats. Anmälan för nya studenter öppnar 11/7 (preliminärt, kontrollera tiden i förväg). Se till att anmäla dig så fort som möjligt! Dvs DIREKT när de öppnar anmälan. Du når dem också på e-post info@afb.lu.se eller telefon Bopoolen förmedlar bostäder från privata uthyrare, e-post: bopoolen@lus.lu.se, tel Studentnationerna har ofta egna studentbostäder. Se mer på: Annonser är ett annat sätt. Sydsvenskan har bostadsannonser på internet och på söndagar i papperstidningen. Skall du annonsera själv är telefonnumret Folkbokföring Enligt lag skall alla studenter vara mantalsskrivna på orten man bor i när man bedriver studierna. Du anmäler flyttning till studieorten hos Skatteverket eller Svensk adressändring. Försäkringar Som student vid LTH omfattas du av en personskadeförsäkring, som gäller under skoltid samt under direkt färd mellan bostaden och LTH. Du ansvarar själv för övriga försäkringar. Du måste alltså själv skaffa dig en försäkring som gäller för din fritid och du behöver också en hemförsäkring. För studenter finns det förmånliga försäkringar. Sjukanmälan Om du blir sjuk är det viktigt att du gör sjukanmälan till Försäkringskassan. Då kommer CSN att underrättas och när man kontrollerar dina resultat kan det tas hänsyn till sjukdomsperioder. Likabehandling LTH:s mål är att varje student ska bemötas med respekt för sin person, sina värderingar och handlingar under förutsättning att de inte strider mot lagen. LTH accepterar inga former av diskriminering eller osynliggörande på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

13 Även aktiviteter under introduktion och nollning omfattas av likabehandlingslagen. Om du upplever att du har blivit utsatt för trakasserier, är det viktigt att du anmäler detta. Kontakta kurator, din studievägledare eller Teknologkårens vice kårordförande. Funktionshinder Om du har ett funktionshinder som, t.ex. dyslexi, har du samma rätt till studier på LTH. Det finns möjlighet att få stödåtgärder som kan kompensera ditt funktionshinder. Stödet kan vara t.ex. anteckningshjälp, stöd av mentor, teckenspråkstolkar och individuell handledning. Ta genast kontakt (se länk) så du kan få stödet från början. Studiekuratorer LTH har två studiekuratorer som bland annat kan bistå dig i frågor om funktionshinder, likabehandling, studiemedel men också vara ett stöd i svåra situationer som kan uppstå under studietiden. Ulla Bergman, Tel: , E-post: Ulla.Bergman@kansli.lth.se Elisabet Hemmingsson, Tel: , E-post: Elisabet.Hemmingsson@kansli.lth.se Studenthälsan Lunds universitet har en egen hälsovård för studenterna som heter Studenthälsan. De hjälper studenter med studierelaterade hälsoproblem. Det kan vara att man sover dåligt, känner sig orolig, dricker för mycket, känner sig osäker inför andra eller mår dåligt av någon annan orsak. Studenthälsan har kuratorer, sköterskor, psykolog, läkare, sjukgymnast och psykiater anställda. Bussar och tåg Åker du buss eller tåg finns främst två sätt att ta sig till LTH: Med buss 6, 20, 21 eller 166 från Lunds centralstation till hållplats Kårhuset. Dessa linjer tillsammans går väldigt ofta (var 5:e minut i rusningstrafik) och kallas tillsammans Lundalänken. Till Lunds central går tåg och regionbussar från alla delar av Skåne. Med direkt-/motorvägsbuss 171 från Malmö. Avgår från Södervärn, Konserthuset, Värnhem samt några platser till. Stannar på hållplats Tekniska högskolan. Även denna buss har mycket hög turtäthet. Cykel Vad vore Lund utan cyklar? En välsignelse hävdar många, men faktum är att cykeln är det optimala transportmedlet - allt finns inom räckhåll på mindre än en kvart. Tyvärr är Lund också ett eldorado för cykeltjuvar, därför rekommenderas ett kraftigt bygellås.

14 Här finns Du i universitetsvärlden I den övre delen av figuren nedan kan Du se var Du och Ditt utbildningsprogram - Lantmäteriprogrammet - finns inom Lunds Universitet (LU). Utbildningen ges av olika institutioner knutna till Lunds Tekniska Högskola (LTH) och LU. Institutionerna bedriver ofta undervisning på flera utbildningsprogram. Förutom grundutbildning arbetar universitetslärarna med forskarutbildning, forskning och uppdrag för näringsliv och myndigheter. Underst i figuren ser Du hur studenterna är organiserade i Lund. Mycket av kamrat- och nöjeslivet sker genom L-Tek, V-sektionen och TLTH, men även de olika nationerna har en mängd olika nöjesaktiviteter för Lunds studenter. I mitten av figuren hittar Du exempel på andra organisationer som Du kan komma i kontakt med i samband med dina studier. CSN (Centrala studiestödsnämnden) hör till dessa liksom Gerdahallen där Du kan motionera. Lund har ett mycket brett kulturellt utbud, passa på att utnyttja detta. Lunds universitet Øresundsuniversitetet Lunds stad Akademiska Föreningen Nationer AF Bostäder Lunds Tekniska Högskola Lantmäteriprogrammet Du V-sektionen Universitetsbiblioteket L-tek Gerdahallen CSN Teknologkåren - TLTH 14

15 Välkommen till L-tek och V-sektionen Kul att just du sitter och läser detta och alltså har beslutat dig för att läsa på lantmäteriprogrammet i Lund. Du kommer att bli mycket väl omhändertagen när du kommer hit, både utav studievägledningen och äldre studenter. Utbildningen kanske känns lång, men det kommer att gå väldigt snabbt när du väl börjar här. V-sektionen är en ideell intresseorganisation som består av alla som går på Väg och vatten-, Lantmäterioch Brandingenjörsprogrammet. Detta betyder att V-sektionen består av ungefär 800 studenter, och av dessa så är ungefär ett sjutiotal engagerade. V-sektionen sköter bland annat kursutvärdering, driver ett café (V-café), ordnar fester och håller kontakten med näringslivet. Ytterst för sektionen står styrelsen. Styrelsen består av ordförande, sekreterare, skattmästare, sexmästare, industrikontaktchef, studierådsordförande, infochef, café-mästarinna, lantmäterimästare och brandmästare, alltså 10 glada, trevliga och mycket engagerade personer som under ett år, vid sidan om studierna, lägger ner sin själ i sektionen för att se till att det händer något. Men självklart kan inte styrelsen ordna allt, därför finns det alltså drygt 70 funktionärer till. Förutom V-sektionen har lantmätaren även sin egen intresseförening, L-tek. Den tar tag i allt från vardagsproblem till utbildningsfrågor. Vi har en ny hemsida som är under uppbyggnad, adressen är Under din första tid är det viktigt att du följer med i skolan, men det är även viktigt att du hittar trevliga kompisar som gör att du trivs här. Därför kommer du under din första tid att vara med om något som kallas nollning. Ansvariga för nollningen är Phøset, som du kommer att träffa väldigt mycket den första månaden. Efter en vecka kommer du även att få phaddrar som är äldre studenter. Phøset och phaddrarna kommer att göra allt för att du ska lära känna dina kursare och framför allt ha kul när du kommer hit. Försök att vara med så mycket under nollningen, för din egen skull. Det är givetvis helt frivilligt om man vill vara med på nollningen. Välkommen till L och hoppas att du får en bra start. Vi ses på Göransborg. L-tek och V-sektionens styrelse 15

16 L-TEK har ordet Först vill jag som ordförande för Lantmäteriteknologernas intresseförening, L-tek välkomna Dig till lantmäteriutbildningen på Lunds Tekniska Högskola. Du har valt en mycket bra utbildning och vi i L-tek ska göra vårt bästa för att få Din studietid att bli så bra som möjligt. L-tek är en ideell förening som består av och verkar för lantmätarstudenterna i Lund. Detta görs i samarbete med Er studenter, Programledningen samt Väg & Vattensektionen. Vad är det då vi egentligen gör? Jo, en viktig del är ju självklart att få alla studenter på L att trivas. Detta uppnår vi bland annat genom att anordna fester, idrottsdagar och korvgrillning. Vi arbetar även aktivt tillsammans med Programledningen för att förbättra utbildningen. Ett antal gånger per år arrangeras lunchmöten där företag och föreningar ges möjlighet att presentera sig, dessa möten är alltid uppskattade, både av oss teknologer men även av företagen. Vi kommer att ses under introduktionsdagarna på Göransborg, där vi tillsammans med Programledningen ser till att få er lite varmare i kläderna här på Lantmäteriprogrammet. Har Du några frågor om utbildningen eller något annat som rör Lund så hör gärna av Dig till mig. Njut nu ordentligt av sommaren och välkommen till Lund i augusti! Ida Granqvist Ordförande L-tek E-mall: lm05ig9@student.lth.se 16