KOMMUNFULLMÄKTIGE Ärende

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 15 februari 2018 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44 Lysekil, för behandling av ärenden nedan Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Presentation av ny förvaltningschef på samhällsbyggnad 3. Redovisning av medborgarundersökning information 4. Avsägelser 5. Valärenden 6. Ändrade ägarförhållande RAMBO AB 7. Lysekils Hamn AB ansökan om borgen 8. Reviderade avgifter på kommunala parkeringar 9. Förlängningen samt överlåtelse av Ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget 10. Revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 11. Utbetalning av partistöd Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Medborgarförslag om den gamla pissoaren b) Medborgarförslag om att göra Metviks badplats tillgänglig för alla c) Medborgarförslag - ombyggnad av gamla posten/nuvarande Coop till äldreboende d) Medborgarförslag - Ordna cykelparkering för bl.a. pendlare vid järnvägsstationen 13. Svar på motioner a) Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för ersättningar i kommunal styrelser och nämnder b) Svar på medborgarförslag om strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling c) Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige d) Svar på medborgarförslag om nya beslut- och attestregler införs för kommunalråden som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän 14. Nyinkomna frågor och interpellationer a) Interpellation från Ronald Rombrant Lysekilspartiet om Medborgarundersökning 2017

2 15. Svar på interpellationer från föregående möte a) Interpellation från Ronald Rombrant, Lysekilspartiet - Ska - eller ska inte - socialnämnden få tilläggsanslag? 16. Anmälningsärenden Beslut från Förvaltningsrätten gällande inhibition Dom från mark- och miljödomstolen Detaljplan Gamlestan 22:4 Protokollsutdrag från socialnämnden , Ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och LSS, kvartal 3 år 2017 Protokollsutdrag från socialnämnden , 213 Redovisning av ekonomisk åtgärdsplan Protokollsutdrag från Miljönämnden i mellersta Bohuslän , 60 Årlig justering av timtaxa 2018 Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

3 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn Jan-Olof Johansson (S) Christina Gustafson (S) Klas-Göran Henriksson (S) Siv Linnér (S) Anette Björmander (S) Anders C Nilsson (S) Siw Lycke (C) Ann-Charlotte Strömwall (L) Lars Björneld (L) Camilla Carlsson (L) Mats Karlsson (M) Marita Fermell-Lagrell (M) Richard Åkerman (M) Roger Svensson (KD) JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Ronald Rombrant (LP) Jeanette Janson (LP) AnnBritt Jarnedal (LP) Lars-Olof Stilgård (LP) Fredrik Häller (LP) Patrik Saving (LP) Fredrik Lundqvist (LP) Katja Norén (MP) Inge Löfgren (MP) Christoffer Zakariasson (SD) Caroline Hogander (SD) Lillemor Antonsson (SD) Håkan Smedja (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) Justering av kommunfullmäktiges protokoll äger rum på kommunstyrelseförvaltningen, Kungsgatan 44, Lysekil torsdag 22 februari 2018

4

5

6

7 Badhuberget 5 februari Lysekil. Jag Roger Svensson {KD) LY.QI-F'{,,'".vk.\l;,r.- ii :ì.,rl;l Registra.tureri lu 2ot Dnr,",t u '{ i Avsäger mig mitt uppdrag som ersättare i styrelsen för Lysekilsbostäder Med omedelbar verkan från dagens daturn. Mvh Roger Svensson

8 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 9 Ändrade ägarförhållande RAMBO AB Dnr: LKS De fyra ägarkommunerna i RAMBO AB har enats om att förändra ägarförhållandena i bolaget så att de fyra ägarkommunerna efter förändringen äger lika stor andel av bolaget (antal aktier). Vid ägarsamrådet enades kommunernas representanter om att föra frågan vidare till kommunfullmäktige för beslut i respektive kommun. En avsiktsförklaring undertecknades också där viljan att genomföra förändringen uttrycks tillsammans med ett antal villkor som man enats om. Förändringen innebär att Lysekils kommun frånträder sig 13,2 procent av sina aktier i bolaget (från 38,2% till 25 % ägande). Priset för att överlåta aktierna har satts till 12,6 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse RAMBO AB - nya skrivningar i bolagsordningen RAMBO AB - nya skrivningar i aktieägaravtalet Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förändringar i bolagsordningen enligt bilaga 1 avseende styrelsens sammansättning. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förändringar i aktieägaravtalet avseende styrelsens sammansättning samt valberedning enligt bilaga Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utlysa en extra bolagsstämma i bolaget för att anta en ny bolagsordning. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

9 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Ändrade ägarförhållande RAMBO AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förändringar i bolagsordningen enligt bilaga 1 avseende styrelsens sammansättning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa förändringar i aktieägaravtalet avseende styrelsens sammansättning samt valberedning enligt bilaga 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att utlysa en extra bolagsstämma i bolaget för att anta en ny bolagsordning. Ärendet De fyra ägarkommunerna i RAMBO AB har enats om att förändra ägarförhållandena i bolaget så att de fyra ägarkommunerna efter förändringen äger lika stor andel av bolaget (antal aktier). Vid ägarsamrådet enades kommunernas representanter om att föra frågan vidare till kommunfullmäktige för beslut i respektive kommun. En avsiktsförklaring underteckandes också där viljan att genomföra förändringen uttrycks tillsammans med ett antal vilkor som man enats om. Förändringen innnebär att Lysekils kommun frånträder sig 13,2 procent av sina aktier i bolaget (från 38,2% till 25% ägande). Priset för att överlåta aktierna har satts till 12,6 mnkr. Beslutsgången för genomförande av de överenskomna förändringarna behöver ske i flera steg , 123, fattade kommunfullmäktige följande beslut avseende ägarförhållandena: 1. Kommunfullmäktige antar den gemensamt skrivna avsiktsförklaringen 2. Kommunfullmäktige beslutar om förändringar i bolagsordningen inklusive föreslagen aktiesplit samt aktieägaravtalet 3. Kommunfullmäktige beslutar att påteckna aktieöverlåtelseavtal 4. Kommunfullmäktige beslutar att utlysa en extra bolagsstämma i bolaget för att anta en ny bolagsordning. Föreliggande ärende handlar om beslut om de ändringar i styrdokumenten som krävs för att kunna genomföra de förändringar som ska ske med styrelsen och ordförande. Det handlar om ny bolagsordning med avseende på förändring av styrelsens sammansättning (bilaga 1) och nytt aktieägaravtal avseende styrelsens sammansättning samt valberedning (bilaga 2). Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

10 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Förvaltningens synpunkter De föreslagna förändringarna i styrdokumenten för RAMBO AB innebär att styrelsen utökas med en nionde ledamot en ordförande som utses av bolagets årsstämma efter förslag av en valberedning som ska bestå av ordförandena i respektive ägarkommuns valberedning. Övriga åtta ledamöter utses av kommunfullmäktige i ägarkommunerna, två per kommun. Hittills har Lysekils kommun som största ägare utsett ordförande i styrelsen, medan övriga tre ägarkommuner utsett vice ordförande enligt en fastställd turordning. Efter förändringarna kommer även Lysekil att ingå i denna turordning för att utse vice ordförande. I ett kommande ärende måste kommunfullmäktige sedan fatta beslut om styrelsens sammansättning i bolaget för 2018 i enlighet med den nya bolagsordningen och det nya aktieägaravtalet. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor 1. RAMBO AB - nya skrivningar i bolagsordningen 2. RAMBO AB - nya skrivningar i aktieägaravtalet Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Sotenäs kommun, Munkedals kommun och Tanums kommun RAMBO AB Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

11 Bilaga 1 RAMBO AB nya skrivningar i bolagsordningen 10 Styrelse Styrelsen skall bestå av nio (9) ledamöter med åtta (8) personliga suppleanter. Åtta (8) av styrelsens ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige i Lysekil, Sotenäs, Tanum och Munkedals kommuner med en fjärdedel vardera av ledamöterna och suppleanterna för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. För samma tidsperiod utser årsstämman styrelsens ordförande, den nionde ledamoten. 14 Ärenden på årsstämma Ny punkt mellan punkt 10 och 11 p.10.1 Val av styrelsens ordförande enligt valberedningens förslag.

12 Bilaga 2 RAMBO AB nya skrivningar i aktieägaravtalet 5 Styrelsen Styrelsen i Bolaget skall bestå av nio (9) ledamöter med åtta (8) personliga suppleanter. Åtta (8) av styrelseledamöterna och suppleanterna i Bolaget skall utses med en fjärdedel var av Ägarkommunerna för den tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val av kommunfullmäktige. Styrelsens ordförande, den nionde ledamoten, utses av årsstämman, för samma tidsperiod som ovan i 2 st, efter förslag av bolagets valberedning. Ägarkommunerna äger rätt att utse vice styrelseordförande varvid de sinsemellan skall äga rätt att för var fjärde mandatperiod utse vice ordförande i ordningen Sotenäs kommun, Tanums kommun, Munkedals kommun och Lysekils kommun. Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per år. Extra styrelsemöte skall hållas på begäran av styrelseordförande eller vice styrelseordförande. 6 Valberedning (Ny) Valberedningens uppgift är att till årsstämman ge förslag på val av styrelsens ordförande. Valberedningen skall bestå av 4 ledamöter bestående av respektive Ägarkommuns ordförande i kommunens valberedning.

13 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 10 Lysekils Hamn AB ansökan om borgen Dnr: LKS Lysekils Hamn AB har genom sin ordförande och sin VD Dan Ericson hemställt om att kommunen tecknar ny borgen om 15 mnkr. Beslut vid styrelsemöte den 13 december Lysekils Hamn AB har behov av att anpassa byggnader, anslutningar och genomföra övriga investeringar för att fartyget SVEA ska kunna ha Lysekil som hemmahamn. Förvaltningen bedömer att 15 mnkr är en yttre ram för investeringar och tidpunkt för upplåning bör ske i samråd mellan Lysekils Hamn AB och förvaltningen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Ansökan om borgen Lysekils Hamn AB Protokoll nr 13, Lysekils Hamn AB Protokoll från Lysekils Stadshus AB ( 50) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 15 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Lysekils Hamn AB till investeringar i hamnområdet kopplat till SLU-projektet. Protokollsanteckning Ordföranden godkänner följande protokollsanteckning från Lysekilspartiet: Vi förväntar oss att kostnaderna för projektet inte kommer att överstiga mnkr i enlighet med protokoll i Stadshus AB Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

14 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomiavdelningen Eva-Marie Magnusson, Lysekils Hamn AB ansökan om borgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att teckna 15 mnkr i borgen som säkerhet för upplåning av Lysekils Hamn AB till investeringar i hamnområdet kopplat till SLU-projektet. Ärendet Lysekils Hamn AB har genom sin ordförande och sin VD Dan Ericson hemställt om att kommunen tecknar ny borgen om 15 mnkr. Beslut vid styrelsemöte den 13 december 2017, protokoll nr Detta som säkerhet för lån till anpassning av byggnader, anslutningar och övriga investeringar inom SLU-projektet. Förvaltningens synpunkter Lysekils Hamn AB har behov av att anpassa byggnader, anslutningar och genomföra övriga investeringar för att fartyget SVEA ska kunna ha Lysekil som hemmahamn. Förvaltningen bedömer att 15 mnkr är en yttre ram för investeringar och tidpunkt för upplåning bör ske i samråd mellan Lysekils Hamn AB och förvaltningen. Leif Schöndell Kommunchef Eva-Marie Magnusson Ekonomichef Bilagor Ansökan om borgen Lysekils Hamn AB Protokoll nr 13, Lysekils Hamn AB Protokoll från Lysekils Stadshus AB ( 50) Beslutet skickas till Lysekils Hamn AB Ekonomiavdelningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

15 LYSEKILS HATIIIN AB Ansökarr om borgen LYSEKILS KOMMUN Registraturen Lks I I o* JO/]- æzgs? Lysekils Hamn AB, org. m , ansöker härmed om att Lysekils kommun ställer borgen med kronor (femton miljoner kronor) för lån som ska tecknas i samband med att Lysekils blir hemmahamn för SLU forskningsfartyg Svea. Lysekil , il/^ Klas- Ord S Dan Ericsson VD Lysekils Hamn AB, Kolholmevägen 3, SE Lysekil Tfn: , Fax: , E-post: info@lvsport.se,

16 *À LYSEKILS HAMilI AB Protokoll nr. L3 ftir verksamhetsåret2017 ftirt vid styrelsemöte den 13 december 2017 med styrelsen fìir Lysekils Hamn AB Ordfiirande: Vice ordfiirande: Ordinarie ledamöter: Insatta ersättare: Ersättare: VD Tid: Klas-Göran Henriksson Gert-Ove Forsberg Inge Lövgren, Daniel Nielsen Christer Hammarqvist ersätter Fredrik Röckner Rolf Eriksson, Christer Hammarqvist, Jan Lendin Dan Eriksson :00. $ 1. FORMALTA 1.1 Mötets öppnande Ordföranden Klas-Göran Henriksson öppnade mötet och hälsade välkommen. l.2yalav protokollftirare Gert-Ove Forsberg 1.3 Val av justerare Christer Hammarqvist valdes att justera protokollet jämte ordforanden. 1.4 Insatt ersättare Christer Hammarqvist. Ersätter Fredrik Röckner 1.5 Dagordning Dagordningen godkändes. 1.6 Föregående mötes protokoll, Nr Föregående mötens protokoll, nr 12 godkändes. s 2 RAPPORTER 2.1 SLU fartyget Ett avtal har träffats mellan LHAB och SLU om hemmahamn for R/Y Svea, vilket innebär att LHAB låter uppfora ett hamnmagasin på 400 kvm söder om bef. Magasin 1. Magasinet skall disponeras av SLU. Vidare skall en del av Gullmarskajen renoveras fiir att möjliggöra lortöjning av SLU fartyget SVEA. Avtalet undertecknades av parterna på hamnkontoret den 12 dec. Nu startar nästa fas i projektarbetet, där framftirallt Ellinor Jensen från oss kommer att bli involverad. 2.2 Jämvägen Inget nytt har framkommit. Trafikverket skall ha ett möte den l8ll2 2.3 RFI Stadshus AB har skickat ut en s.k. RFI, vilket àr ett av alternativen i den ñdjupad ekonomiska analysen som kommunfürvaltningen gjorde under sommaren. 3 st. foretag har svarat. Stadshus AB äger frågan. 2.4 Kinesisk storhamn Lysekils Kommun har Ëtt en fürfrågan från kinesiska intressenter om att anlägga en containerhamn i Brofiorden. Kommunen är fortsatt intresserade och skall starta en utredning om ftirhållandena. $3 MARKNAn 3. 1 Avtalsfcirhandlingar VD har haft kontakter med LHAB's kunder och omfiirhandlat majoriteten av gällande avtal. Utfallet i förhandlingarna har varit positiva. 3.2 Nordic Paper LHAB har svarat på l.ip RFQ och lämnat in en offert, är ru är inget klart. 3.3 Ny feeder line Inget nytt. Vi har hitills inte varit tillräckligt konkurrenskrafriga på "hela" kedjan från avlämnare till ankomsthamn i Kina/Japan eller USA. Arbetet I f

17 ùh fortsätter LYSEKILS HAMN AB 3.4 Massa Vi har presenterat en lösning fijr Artic Paper bl.a. innehållande en tåglösning för delar av volymen, vi väntar på svar fran AP. 3.5 SDK Shipping Avtalet med SLU kommer att påverka SDK's godshantering. Vi har hållt SDK informerade under processen. s4. ÖvRrcT 4.1 Försäljning av Vi har lyckats att sälja våra gamla Jons kranar,2st. el truckar, bobcat samt den truckar älsta7,5 ton trucken. 4.2 Avgasrening LHAB har från Länstyrelsen fått forlängt dispens för avgasrening. Dock krävs att vi använder diesel av t)ap Eco Par framöver. Denna typ av diesel innebär ökad kostnad men ställt mot investeringar i avgasrening är detta en bra lösning. 4.3 Rep.av truckar VD redogiorde ftir reparation av kranar och truckar. Med beaktande av det ekonomiska läget har vibara gjort det allra nödvändigaste. $s. BESLUTSÄNN [DgN 5.1 Förfrågan om styrelseuppdrag 5.2 Okade kostnader i samband med projektering av SLU fartyeet "SVEA" VD hade ffitt en fürfrågan om att bli styrelseordfiirande i två füretag: Mobile Container Repair (MCR) och Conspect. Styrelsen beslutade att godkänna detta, då ineen intressekonflikt kan anses ftirekoírma. Beslutades att tillskriva Stadshus AB om de ökade kostnader som uppkommer under projekteringstiden. LHAB önskar kompensation genom koncernbidrag från dags dato fram till 31 mars 2019, dä fijrsta hyresinbetalningen från SLU kommer. 5.3 Utökad borgen Beslutades att be Stadshus AB om utökad borgen ftir att finansiera SLUproiektet. Ett lånebelopp på upp till 15 Mkr kan bli aktuellt. s6. NÄSTA MÖTE Torsdagen den 30 januari kl i hamnkontoret. -Ove Henriksson Christer ( 2

18

19

20 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 17 Reviderade avgifter på kommunala parkeringar Dnr: LKS Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. Avgifterna har varit oförändrade sedan 2010, nuvarande avgifter är 10 kronor respektive 15 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Lysekils kommun har 11 avgiftsbelagda parkeringsplatser under perioden 15 juni tom 15 augusti. En begränsning av avgiftsperioden till maximalt fyra veckor per år i enlighet med kommunstyrelsens beslut skulle innebära minskade intäkter för kommunen med 0,25 mnkr 2018 jämfört med En grundläggande princip bör vara att de som utnyttjar parkeringsplatserna också ska betala för dem, skattekollektivet ska inte finansiera kommunens kostnader för att anordna parkeringar utan detta bör falla på bilisterna genom avgifter. Vidare är det förvaltningens bedömning att fri parkering under en stor del av sommaren skulle innebära en minskad rörlighet och tillgången på parkeringsplatser för besökare utifrån skulle minska drastiskt med negativ påverkan på besöksnäringen som följd. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur parkeringsfrågan ska hanteras anser förvaltningen att det behövs en parkeringsstrategi för Lysekils stad men också för Fiskebäckskil och Grundsund. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kartor över kommunens avgiftsbelagda parkeringar Yrkande Ronald Rombrant (LP): Avslag i den första att-satsen, i den del som anger avgiftsperiod (Avgiftsperioden ska fortsatt vara 15 juni till och med 15 augusti). Ändringsyrkande att P-avgifter endast ska utgå under veckorna Bifall till att-sats 2, att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Monica Andersson (C): Avslag på punkt 1, att höja parkeringsavgifterna med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar, från 10 krononor per timme till 15 kronor respektive 15 kronor till 20 kronor per timme. Höjningen gäller från och med 15 juni Avgiftsperioden ska fortsatt vara 15 juni till och med 15 augusti Bifall till att-sats 2, att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Jan-Olof Johansson (S): Bifall till förvaltningens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

21 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Jan-Olof Johanssons förslag mot Monica Anderssons avslagsförslag mot Ronald Rombrants förslag om avgiftsperioden. Proposition på Ronald Rombrants m.fl. bifall att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Proposition Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johanssons förslag mot Monica Anderssons avslagsförslag mot Ronald Rombrants förslag om avgiftsperioden och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jan-Olof Johanssons förslag. Omröstning begärs. Ordförande meddelar att Jan-Olof Johanssons förslag är huvudförslag. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ronald Rombrants och Monica Anderssons förslag ställs mot varandra för att utse motförslag till huvudförslaget. Jan-Olof Johanssons förslag ställs mot det förslag som kommunstyrelsens utser till motförslag. Ja-röst till Jan-Olof Johanssons förslag Nej-röst till det förslag som kommunstyrelsen utser till motförslag. Propositionsordning i omröstning om motförslag Ordförande ställer Ronald Rombrants och Monica Anderssons förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen utser Monica Anderssons förslag till motförslag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att Ronald Rombrants förslag utses till motförslag Nej-röst för att Monica Anderssons förslag utses till motförslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

22 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) Omröstningsresultat Med 5 ja-röster och 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen utse Monica Anderssons förslag till motförslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson C X Fredrik Häller LP X Patrik Saving LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 5 6 Omröstningsresultat i huvudomröstningen Med 4 ja-röster och 7 nej-röster beslutar kommunstyrelsen bifalla Monica Anderssons förslag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Monica Andersson C X Fredrik Häller LP X Patrik Saving LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 4 7 Justerare: Utdragsbestyrkande:

23 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants m.fl. bifall att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige om oförändrade parkeringsavgifter och parkeringsperiod. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelningen för Mark och Gata Justerare: Utdragsbestyrkande:

24 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Mark och Gata Fredrik Torstensson, Reviderade avgifter på kommunala parkeringar Sammanfattning Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. Avgifterna har varit oförändrade sedan 2010, nuvarande avgifter är 10 kronor respektive 15 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Lysekils kommun har 11 avgiftsbelagda parkeringsplatser under perioden 15 juni tom 15 augusti. En begränsning av avgiftsperioden till maximalt fyra veckor per år i enlighet med kommunstyrelsens beslut skulle innebära minskade intäkter för kommunen med 0,25 mnkr 2018 jämfört med En grundläggande princip bör vara att de som utnyttjar parkeringsplatserna också ska betala för dem, skattekollektivet ska inte finansiera kommunens kostnader för att anordna parkeringar utan detta bör falla på bilisterna genom avgifter. Vidare är det förvaltningens bedömning att fri parkering under en stor del av sommaren skulle innebära en minskad rörlighet och tillgången på parkeringsplatser för besökare utifrån skulle minska drastiskt med negativ påverkan på besöksnäringen som följd. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur parkeringsfrågan ska hanteras anser förvaltningen att det behövs en parkeringsstrategi för Lysekils stad men också för Fiskebäckskil och Grundsund. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att höja parkeringsavgifterna med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar, från 10 krononor per timme till 15 kronor respektive 15 kronor till 20 kronor per timme. Höjningen gäller från och med 15 juni Avgiftsperioden ska fortsatt vara 15 juni till och med 15 augusti. Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till parkeringsstrategier för Lysekils stad, Fiskebäckskil och Grundsund. Ärendet Lysekils kommun har idag 11 parkeringsplatser som är avgiftsbelagda under perioden 15 juni till och med 15 augusti. Nuvarande avgifter är 10 kronor per timmer respektive 15 kronor per timme. Avgifterna har varit oförändrade sedan Under 2017 inbringade parkeringsavgifterna 1,14 mnkr. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

25 Tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen föreslog förvaltningen en höjning av parkeringsavgifterna med 5 kronor per timme, från 10 krononor per timme till 15 kronor respektive 15 kronor till 20 kronor per timme på samtliga avgiftsbelagda parkeringar. Höjningen föreslogs gälla från och med 15 juni Sammantaget skulle höjningen av avgifterna medföra ökade intäkter med 0,4 mnkr. Kommunstyrelsens beslut , 169, blev att föreslå kommunfullmäktige att höja parkeringsavgifterna enligt förvaltningens förslag, men att parkeringsavgifter ska utgå under maximalt fyra veckor under perioden juli och augusti. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige , 154, blev beslutet att återremittera ärendet för att belysa konsekvenserna av tilläggsförslaget att begränsa tiden då parkeringsavgift kan tas ut till fyra veckor. Förvaltningens utredning Mot bakgrund av effektiviseringskrav i budget 2018 har förvaltningen gjort en översyn av taxor och avgifter. Ett första resultat av denna är ett förslag om att justera parkeringsavgifterna. En jämförelse med våra grannkommuner visar att Sotenäs idag har 20 kronor per timme som högsta avgift samt avgiftsperioden 1 juni tom 1 augusti. Strömstad har avgift hela året med årstidsdifferentierad avgift där den högsta nivån ligger på 30 kronor per timme. Förvaltningen föreslår en höjning med 5 kronor per timme på samtliga betalparkeringar. Detta skulle innebära att våra avgifter hamnar på samma nivå som i Sotenäs kommun. En sådan höjning av parkeringsavgifterna skulle innebära en ökad intäkt på 0,4 mnkr per år inom ramen för den verksamhet förvaltningen redan idag bedriver såg intäktsfördelningen ut som följer uppdelat per vecka: v24 v25 v26 v27 v28 v29 v30 v31 v32 v33 Summa kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kommunstyrelsens beslut att begränsa tiden för när parkeringsavgifter tas ut till maximalt fyra veckor under perioden juli och augusti skulle innebära minskade intäkter för kommunen. I beslutet angavs inte vilka fyra veckor som avsågs, men om man som exempel tar veckorna så blir intäktsfördelningen enligt följande: Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

26 Tjänsteskrivelse v 27 v28 v29 v30 Summa kr kr kr kr kr Effekten av kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige om parkeringsavgifter under enbart fyra veckor jämfört med dagens tio veckor skulle alltså innebära en intäktsminskning på 0,25 mnkr för 2018 jämfört med I relation till förvaltningens ursprungliga förslag innebär det en negativ resultatpåverkan med 0,65 mnkr. Förvaltningen anser därför att avgiftsperioden även fortsättningsvis ska vara 15 juni till och med 15 augusti. Till följd av att Lysekil är ett attraktivt besöksmål sommartid har kommunen förhöjda kostnader för drift och underhåll av gator och parkeringar. En grundläggande princip bör då vara att de som utnyttjar tjänsterna också ska betala för dem, skattekollektivet ska inte finansiera kommunens kostnader för att anordna parkeringar utan detta bör falla på bilisterna genom avgifter. Vidare är det förvaltningens bedömning att fri parkering under en stor del av sommaren skulle innebära en minskad rörlighet och tillgången på parkeringsplatser för besökare utifrån skulle minska drastiskt med negativ påverkan på besöksnäringen som följd. Detta demonstreras av att en vardag i januari är parkeringen på Anderssons kaj i princip fullbelagd under kontorstid. En genomgång av parkeringsstatistiken visar att den genomsnittlige besökaren står ca 2 timmar på de avgiftsbelagda parkeringarna, vilket innebär att den av förvaltningen föreslagna höjningen skulle fördyra varje besök med ca 10 kronor. När det gäller turister är nog de allra flesta vana vid parkeringsavgifter från såväl sina hemkommuner som andra attraktiva kustsamhällen i Bohuslän, varför den föreslagna höjningen inte bedöms påverka besöksnäringen negativt. Parkeringsfrågan är föremål för en regelbundet återkommande debatt i Lysekils kommun. För att skapa en tydligare inriktning och långsiktighet i hur frågan ska hanteras anser förvaltningen att det behövs en parkeringsstrategi för Lysekils stad men också för Fiskebäckskil och Grundsund. Kommunstyrelsen föreslås därför ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till sådana strategier. Per Garenius Samhällsbyggnadschef Fredrik Torstensson Avdelningschef Mark och Gata Bilaga Kartor över kommunens avgiftsbelagda parkeringar Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen/ Mark och Gata Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 18 Förlängning samt överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Dnr: LKS Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget, (bilaga 1). Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan vid flera tillfällen flyttats fram, senast till genom beslut i kommunfullmäktige , 175. PEAB har inkommit till kommunen med en begäran om dels förlängning av ramavtalet med två år till , dels överlåtelse av detta till Skaftöbo AB/Lars Andersson, (bilaga 2). Skälet som PEAB anger för detta är att arbetet med att ta fram detaljplanen har varit en utdragen process och att bolaget under tiden ändrat sin inriktning avseende produktion av bostäder i egenutvecklade projekt. I kommunfullmäktige , 171, blev beslutet en minoritetsåterremiss för att ge förvaltningen i uppdrag att dels säkerställa att överlåtelsen inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo AB kraven som ställdes vid anbudsförfrågan daterad där det av anbudet ska framgå anbudslämnarens ekonomiska styrka och garantier för att exploateringen genomförs) samt att säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att erlägga köpeskillingen 47 mnkr för förvärvandet av kommunens mark. För att inte riskera negativa konsekvenser för såväl PEAB som Lysekils kommun om ramavtalet i sin helhet skulle förfalla till följd av återremissen fattade kommunstyrelsens ordförande ett delegationsbeslut innebärande att giltighetstiden för ramavtalet med PEAB flyttas fram till Beslutet villkorades med att tillägget till ramavtalet avseende förlängningen är giltigt endast under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige vid nästa sammanträde Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Ramavtal Skrivelse från PEAB Kommunfullmäktiges beslut , 171 Delegationsbeslut om förlängning av ramavtalet med PEAB Skrivelse från Skaftöbo/Lars Andersson Yrkande Inge Löfgren (MP): Avslag på förvaltningens förslag. Lars Björneld (L): Bifall till förvaltningens förslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

39 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) Proposition Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds förslag mot Inge Löfgrens förslag till avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Tillägget innebär att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB/Lars Andersson. Reservation Inge Löfgren (MP), anmäler blank reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

40 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen Leif Schöndell, Förlängning samt överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Tillägget innebär att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB/Lars Andersson. Ärendet Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget, (bilaga 1). Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan vid flera tillfällen flyttats fram, senast till genom beslut i kommunfullmäktige , 175. PEAB har inkommit till kommunen med en begäran om dels förlängning av ramavtalet med två år till , dels överlåtelse av detta till Skaftöbo AB/Lars Andersson, (bilaga 2). Skälet som PEAB anger för detta är att arbetet med att ta fram detaljplanen har varit en utdragen process och att bolaget under tiden ändrat sin inriktning avseende produktion av bostäder i egenutvecklade projekt. Kommunstyrelsen behandlade ärendet , 186, och beslutade då enligt följande: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, innebärande att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

41 Tjänsteskrivelse Sid 2/3 I kommunfullmäktige , 171, blev beslutet en minoritetsåterremiss för att ge förvaltningen i uppdrag att dels säkerställa att överlåtelsen inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo AB kraven som ställdes vid anbudsförfrågan daterad där det av anbudet ska framgå anbudslämnarens ekonomiska styrka och garantier för att exploateringen genomförs) samt att säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att erlägga köpeskillingen 47 mnkr för förvärvandet av kommunens mark (bilaga 3). För att inte riskera negativa konsekvenser för såväl PEAB som Lysekils kommun om ramavtalet i sin helhet skulle förfalla till följd av återremissen fattade kommunstyrelsens ordförande ett delegationsbeslut innebärande att giltighetstiden för ramavtalet med PEAB flyttas fram till Beslutet villkorades med att tillägget till ramavtalet avseende förlängningen är giltigt endast under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige vid nästa sammanträde (bilaga 4). Förvaltningens synpunkter Som framhålls i skrivelsen från PEAB har Skaftöbo AB/Lars Andersson varit en samarbetspartner i hela planeringsprocessen och bolaget fanns med som en part redan i PEAB:s anbud avseende exploateringen. En överlåtelse av ramavtalet till Skaftöbo AB innebär därmed en säkrad kontinuitet i projektet. Läget i projektet är att kommunen har tagit fram förslag till exploateringsavtal, marköverlåtelseavtal samt avtal om fastighetsreglering. Vidare återstår visst arbete för exploatörens planarkitekt med att ta fram en färdig antagandehandling för detaljplanen samt därefter den formella hanteringen enligt PBL och slutligen kommunens beslutsprocess avseende avtal och detaljplan. Med anledning av frågeställningarna i beslutet om återremiss har Skaftöbo AB/Lars Andersson inkommit med en skrivelse till kommunen med information om sina erfarenheter från byggbranschen samt ekonomiska förhållanden (bilaga 5). Förvaltningens bedömning är att denna redovisning ger vid handen att Skaftöbo AB/Lars Andersson har lång erfarenhet av att i olika samverkanskonstellationer driva exploateringsprojekt och att det bakom Skaftöbo AB finns ekonomisk styrka att genomföra köp av kommunens mark samt exploatering i enlighet med intentionerna i ramavtalet utifrån de kriterier som ställdes i anbudsförfrågan Det ska särskilt noteras att bolaget Skaftöbo AB är bildat enbart för att skydda namnet och att det inte har någon verksamhet innan detaljplanen för området är klar. Man kan då inte enbart titta på det bolaget, utan det handlar om att göra en samlad bedömning av Lars Andersson som person och de olika bolag han har engagemang i och de projekt han medverkat i genomförandet av under många år i byggbranschen. Mot bakgrund av att Skaftöbo AB/Lars Andersson redan från anbudsinlämningen funnits med som en samarbetspartner till PEAB samt den redovisade informationen om tidigare genomförda exploateringsprojekt och ekonomiska förhållanden gör förvaltningen bedömningen att en överlåtelse av ramavtalet till Skaftöbo AB/Lars Andersson kan vara ett rimligt alternativ mot bakgrund av att PEAB ändrat inriktning för sin bostadsproduktion och till följd av detta vill frånträda ramavtalet. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

42 Tjänsteskrivelse Sid 3/3 Som framgår under rubriken Ärendet ovan har kommunstyrelsens ordförande fattat ett delegationsbeslut om förlängning av ramavtalet med PEAB till och med Under förutsättning att detta godkänns av kommunfullmäktige samt att beslut tas om att godkänna Skaftöbo AB/Lars Anderson som ny avtalspart är det upp till dessa båda bolag att avtala om överlåtelsen av ramavtalet och sedan återkomma till Lysekils kommun. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor 1. Ramavtal 2. Skrivelse från PEAB 3. Kommunfullmäktiges beslut , Delegationsbeslut om förlängning av ramavtalet med PEAB 5. Skrivelse från Skaftöbo/Lars Andersson Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Avdelningen för Plan & Bygg Avdelningen för Mark & Gata PEAB Bostad AB Skaftöbo AB/Lars Andersson Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

43

44

45

46

47

48

49 Beslut Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, Förlängning av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Beslut Kommunstyrelsens ordförande beslutar att godkänna tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Tillägget innebär att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Tillägget till ramavtalet är giltigt endast under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige vid nästa sammanträde Beslutet är fattat med stöd av kommunstyrelsens delegationsordning kap. 4 punkt 29. Ärendet Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan flyttats fram, senast genom beslut i kommunfullmäktige , 175. Tidpunkten för beslut om detaljplanen sattes då till senast Förvaltningens synpunkter Då arbetet har tagit längre tid än beräknat har beslut om detaljplan och exploateringsavtal inte kunnat fattas före , utan detta beräknas kunna ske först under Giltighetstiden för ramavtalet måste därför förlängas för att det inte ska upphöra att gälla. Förvaltningen föreslår att ramavtalet med PEAB förlängs med ett år fram så att det finns marginal för oförutsedda händelser. Detta sker genom ett tillägg till ramavtalet i enlighet med bilaga. Då kort tid återstår innan årsskiftet får förlängningen ske genom ett delegationsbeslut som villkoras med att det gäller enbart om det godkänns av kommunfullmäktige vid nästa sammanträde som är planerat till Jan-Olof Johansson Kommunstyrelsens ordförande Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

50

51 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) 171 Förlängning samt överlåtelse av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Dnr: LKS Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan vid flera tillfällen flyttats fram, senast till genom beslut i kommunfullmäktige , 175. PEAB har nu inkommit till kommunen med en begäran om dels förlängning av ramavtalet med två år till , dels överlåtelse av detta till Skaftöbo AB/Lars Andersson. Skälet som PEAB anger för detta är att arbetet med att ta fram detaljplanen har varit en utdragen process och att bolaget under tiden ändrat sin inriktning avseende produktion av bostäder i egenutvecklade projekt. PEAB har i sin skrivelse begärt en förlängning av ramavtalet med två år till Med hänvisning till att arbetet med detaljplan och avtal är långt framskridet bedömer dock förvaltningen att en förlängning av ramavtalet med ett år till är en rimligare tidshorisont. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Protokoll från kommunstyrelsen , 186 Yrkande Lars Björneld (L), Camilla Carlsson (L), Jan-Olof Johansson (S) och Yngve Berlin (K): Bifall till kommunstyrelsens förslag att kommunfullmäktige godkänner att PEAB överlåter ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, till Skaftöbo AB, samt att kommunfullmäktige godkänner förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil 1:6, Lysekils kommun, innebärande att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till Ronald Rombrant (LP): Att ärendet återremitteras för att ge förvaltningen i uppdrag att dels säkerställa att överlåtelsen inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo kraven som ställdes vid anbudsförfrågan daterad där det av anbudet ska framgå anbudslämnarens ekonomiska styrka och garantier för att exploateringen genomförs) samt att säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att erlägga köpeskillingen 47 mnkr för förvärvandet av kommunens mark. Justerare: Utdragsbestyrkande:

52 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) Inge Löfgren (MP): I första hand bifall till Ronald Rombrants förslag om återremiss, i andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag. Håkan Smedja (V): Bifall till Ronald Rombrants förslag om återremiss. Lars Björneld (L): Avslag på Ronald Rombrants m.fl. förslag om återremiss. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants m.fl. förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag proposition på Inge Löfgrens förslag till avslag mot Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition Ronald Rombrants förslag om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag Nej-röst för återremiss Omröstningsresultat Med 20 ja-röster och 11 nej-röster beslutar kommunfullmäktige om en minoritetsåterremiss i ärendet. (se omröstningsbilaga) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet återremitteras till för att ge förvaltningen i uppdrag att dels säkerställa att överlåtelsen inte medför ett gynnande av enskild (uppfyller exempelvis Skaftöbo kraven som ställdes vid anbudsförfrågan daterad där det av anbudet ska framgå anbudslämnarens ekonomiska styrka och garantier för att exploateringen genomförs) samt att säkerställa att Skaftöbo AB har kapacitet att erlägga köpeskillingen 47 mnkr för förvärvandet av kommunens mark. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunstyrelseförvaltningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

53 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) NÄRVARO- OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING Bilaga 171 KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Jan-Olof Johansson X X S Christina Gustafson X X S Klas-Göran Henriksson Margareta Carlsson X X S Siw Linnér X X S Anette Björmander X X S Anders C Nilsson X X C Siw Lycke X X L Ann-Charlotte Strömwall X X L Lars Björneld X X L Camilla Carlsson X X V Håkan Smedja X X V Marthin Hermansson X X K Yngve Berlin X X K Britt-Marie Kjellgren X X LP Ronald Rombrant X X LP Jeanette Janson X X LP AnnBritt Jarnedal Tomas Andreasson X X LP Lars-Olof Stilgård X X LP Fredrik Häller X X LP Patrik Saving X X LP Fredrik Lundqvist X X KD Roger Svensson Elisabeth Larsson X X MP Katja Norén X X MP Inge Löfgren X X SD Caroline Hogander X X SD Christoffer Zakariasson X X SD Lillemor Antonsson X X M Mats Karlsson X X M Marita Fermell-Lagrell X X M Richard Åkerman X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X Justerare: Utdragsbestyrkande:

54 Leif Schöndell Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Lars Andersson < den 22januari :17 Leif Schöndell VB: Kungsparken ägare.pdf; Kungsparken.pdf Avtal för exploatering av Utsiktsberget. Med anledning av att rubricerade ärende skall upp till K.S. och K.F för beslut om förlängning och överlåtelse till Skaftöbo AB/ Lars Andersson, vill jag komplettera med uppgifter som kanske är nödvändiga för att visa att Skaftöbo AB/ Lars Andersson har erfarenhet och ekonomi att genomföra projektet. Peab, som vi vann markanvisningstävlingen ihop med för 6 år sedan och som vi tillsammans har arbetat med, har nu kommit så långt att planen bör komma upp för antagande under våren. Peab har till kommunen skrivit och förklarat varför de avstår från projektet och att de önskar överlämna, med Lysekils kommun tecknat ramavtal för köp av mark och exploatering, till Skaftöbo AB/ Lars Andersson. Eftersom jag, Lars Andersson, har det ekonomiska ansvaret i projekten, vill jag kortfattat redogöra för min ekonomi och min erfarenhet i byggbranschen. Skaftöbo AB bildades tidigt, bara för att namnskydda, och har ingen verksamhet innan detaljplanen blir klar. Bolaget ägs av familjerna Andersson och Thorden, som även äger marken för den blivande Friskvårdsanläggningen i Stockevik. Samarbetspartner i Stockeviks-projektet är Sturebadet i Stockholm. Familjerna Andersson/ Thorden äger fastigheter m. m. till ett värde över 100 miljoner kronor. Vi har båda samma bank, Swedbank, som ställer sig positiva till våra projekt. Projekten byggs givetvis i etapper. Utöver ovanstående är jag 1/3 ägare till Kungsparken Bostads AB, som äger ett Kulturhus i Kungälv, Mimers Hus, med ett värde av ca 200 miljoner kr. I Mimers Hus finns ett långvarigt hyresavtal med Kungälvs kommun. Bolagsutdrag för Kungsparken Bostads AB bifogas. Liksom jag gjort med Friskvårdsanläggningen i Stockevik under 10 år kommer jag personligen stå det ekonomiska ansvaret gentemot Lysekils kommun fram till laga kraftvunnen detaljplan. När det kommer till genomförande av exploateringen kommer vi att samarbeta med en till två parter som önskar vara med i projektet. Båda parter är ekonomiskt starka och har lång erfarenhet av liknande byggnationer. Deltagande part kommer att beslutas när exploateringsavtal med Lysekils kommun är färdigställt. I samband med färdigställande av exploateringsavtalet skall också säkerheter för genomförande av projektet beslutas. Allt enligt Lysekils kommuns anbudsinbjudan till projektet och enligt tecknat ramavtal. Min erfarenhet i byggbranschen startade då jag på talet arbetade för Moelven Brug, som är ett stort börsnoterat bolag i Norge, och där var ansvarig för etablering av norska hus till Sverige. Vi köpte upp mark, projekterade och sålde sedan färdig produkt. Jag slutade där när vi devalverade så mycket att vi fick problem med norska produkter i Sverige. Därefter har jag varit egen företagare i alla år och hela tiden arbetat med utveckling och framtagande av byggprojekt i olika gruppkonstellationer. Med åren har det blivit långt över 1000 bostäder. De senaste 15 åren har jag bl.a. arbetat och byggt i nära samarbete med konstellationen Gerum Bygg AB (Robert Gerum), Hällingsjö Hus AB (Roger Elmersson) och Ängö Entreprenad AB (Dan Johansson). Samtliga är stabila bolag med lång erfarenhet. Tillsammans har vi ett projektutvecklingskoncept med alla funktioner inom den egna organisationen, från detaljplan till projektering, byggnation, bostadsrättshantering, bostadsförsäljning och förvaltning. Gemensamt har vi utvecklat och byggt flera bostadsrättsföreningar i västra och södra Göteborg t.ex. Brf Brottkärrs havssida. Mot bakgrund av ovan, och utifrån mitt samarbete med Lysekils kommun under drygt tio år, hoppas jag att ni fått en bild av Skaftöbo AB/ Lars Anderssons resurser gällande både ekonomi och erfarenheter från byggnation och exploatering. Med vänlig hälsning Lars Andersson lars.andersson@skaftobo.se

55 Kungsparken Bostads AB - Personer - solidinfo.se Sida 1 av Kungsparken Bostads AB Orgnr: Nuvarande Historik STYRELSE Andersson, Lars Erik (73 år) BILLDAL Styrelseledamot, Ordförande- Aktiv i 6 bolag Börjesson, Ray Bertil (68 år) KODE Styrelseledamot - Aktiv i 22 bolag Persson, Nils Christer (64 år) MÖLNDAL Styrelseledamot - Aktiv i 11 bolag TILLSYN Lindholm, Eva Susanne (49 år) UCKLUM Revisor -Aktiv i 109 bolag FIRMATECKNARE Firman tecknas av styrelsen Firman tecknas ensam av -Börjesson, Ray Bertil

56 Kungsparken Bostads AB - Ekonomi - solidinfo.se Sida 1 av Kungsparken Bostads AB Orgnr: Resultaträkning (TKR) Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansnetto Resultat före skatt Årets resultat Balansräkning (TKR) Tillgångar Varulager m.m S:a anläggningstillgångar S:a kortfristiga fordringar S:a omsättningstillgångar S:a tillgångar Skulder, eget kapital & avsättningar Aktiekapital S:a bundet eget kapital S:a eget kapital S:a obeskattade reserver S:a avsättningar S:a långfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:a eget kapital och skulder Nyckeltal Kassalikviditet % 118,83 % 116,67 % 255,29 % 104,78 % Vinstmarginal % 39,42 % 35,57 % 51,15 % 40,09 % Soliditet % 21,18 % 19,35 % 18,42 % 16,80 % Noter (TKR) Antal anställda

57 Kungsparken Bostads AB - Ekonomi - solidinfo.se Sida 2 av Resultaträkning (TKR) Löner till styrelse och VD Varav tantiem/bonus Löner till övriga Varav resultatlön Sociala kostnader Utdelning till aktieägare Beviljad checkräkningskredit Utnyttjad checkräkningskredit AKTIEKAPITAL Aktiekapital SEK Lägsta belopp SEK Högsta belopp SEK Antal aktier Lägsta antal Högsta antal

58 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 11 Revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Dnr: LKS Kommunens befintliga arvodesreglemente med därtill hörande arvodes- och ersättningsnivåer, anses på ett generellt plan vara rimliga och speglar arbetsvolym och ansvar. Beräkningsgrunden där alla arvoden är kopplade till arvodet för kommunstyrelsens ordförande, som i sin tur är kopplat till riksdagsmannaarvodet, bedöms också fungera väl och föranleder ingen förändring. Baserat på jämförelser mellan likvärdiga kommuner föreslås dock en höjning av beräkningsfaktorn (procentsatsen) för årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande från nuvarande 75 procent till 85 procent. Övriga arvoden kvarstår på nuvarande nivå. Även de kommunala bolagen bör följa kommunens arvodesreglemente och beräkningsmodell. Detta för att erhålla likställighet och tydlighet för de principer och beräkningsgrunder som gäller för de kommunala bolagens arvoden. Detta innebär samtidigt att det skapas ett reglemente som spänner över hela kommunkoncernen avseende kommunstyrelse, nämnder och bolag. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Reviderat reglemente för arvode Yrkande Monica Andersson (C): Avslag på förslaget till arvodesreglemente. Yngve Berlin (K): Avslag på förvaltningens förslag, att beräkningsfaktorn för kommunstyrelsens ordförande höjs från nuvarande 75 procent till 85 procent av riksdagsmannaarvodet och istället, att de förtroendevaldas arvoden för nästa mandatperiod ska utgå från 2018 års prisbasbelopp. ( kronor). Att de årliga arvodeshöjningarna beräknas och binds till snittet för löneutvecklingen, i kronor räknat, för övriga anställda i Lysekils kommun i inkomstskiktet till kr/mån. Lars Björneld (L), Christina Gustafson (S), Ronald Rombrant (LP) och Inge Löfgren (MP): Bifall till förvaltningens förslag om reviderat reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda som även gäller för samtliga helägda kommunala bolag att börja gälla Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Yngve Berlins ändringsförslag att arvodena ska utgå från 2018 års prisbasbelopp. Proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Yngve Berlins ändringsförslag att de årliga arvodeshöjningarna Justerare: Utdragsbestyrkande:

59 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) beräknas och binds till snittet för löneutvecklingen, i kronor räknat, för övriga anställda i Lysekils kommun i inkomstskiktet till kr/mån. Proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Monica Anderssons avslagsförslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Yngve Berlins ändringsförslag att arvodena ska utgå från 2018 års prisbasbelopp och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds m.fl. förslag. Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Yngve Berlins ändringsförslag att de årliga arvodeshöjningarna beräknas och binds till snittet för löneutvecklingen, i kronor räknat, för övriga anställda i Lysekils kommun i inkomstskiktet till kr/mån och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds m.fl. förslag. Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds m.fl. förslag att bifalla förslaget om reviderat reglemente mot Monica Anderssons avslagsförslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds m.fl. förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta i enlighet med förslaget till reviderat reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda som även gäller för samtliga helägda kommunala bolag att börja gälla Reservation Monica Andersson (C) och Yngve Berlin (K), anmäler var för sig skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

60 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) RESERVATION från Yngve Berlin (K) mot kommunstyrelsens beslut i ärende 10, revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvode och ersättningar till förtroendevalda. När kommunstyrelsen behandlade arvodesfrågan i onsdags var vårt förslag att prisbasbeloppet (46 500) istället för riksdagsmannalönen (65 400) skulle bli beräkningsgrunden för kommunalrådslönerna. Och istället för att följa riksdagsmännens (och riksdagskvinnornas) löneutveckling ville vi att den skulle kopplas till löneutvecklingen för de sämst betalda i kommunal tjänst. Nivån på kommunalrådets lön är den beräkningsgrund som samtliga andra arvoden utgår ifrån, så ju högre arvode/lön till kommunalrådet desto högre arvoden för övriga arvoderade politiker. Men vi tänkte så här: En modell där arvodeshöjningarna istället är knuten till lågavlönade kommunanställdas löneutveckling skulle kunna bli en drivkraft för att ge de anställda på golvet bättre löner. (Om inte för något annat så för att det skulle påverka nivån på politikernas arvoden). Visst vore det en bra och pedagogisk modell för politiker som vill visa att man förstått en av orsakerna till svårigheter att rekrytera personal i viktiga yrkeskategorier, som vården. Men Kommunstyrelsens majoritet föredrog istället förslaget att höja kommunalrådets arvode från 75 % till 85 % av riksdagsmannalönen (65 400), vilket innebär höjning från kr till kr. Det blir kr i månaden i höjning för det kommunalråd som tillträder efter valet, plus den höjning riksdagen nästa årsskifte beslutar för sina politiker. Skillnaden mellan vårt förslag och förslaget att höja arvodena har naturligtvis en viss ekonomisk betydelse. Vårt förslag belastar skattekollektivet betydligt mindre. Men naturligtvis är den främsta poängen med vårt förslag att politiken inte skall fjärma sig från majoriteten av väljarna/medborgarna/skattebetalarna. Om ambitionen med höjda arvoden för politiker är att få dugligt folk att bli politiskt aktiva tror jag vi missat målet. Jag ser inga tecken på att tidigare arvodeshöjningar fått den effekten. Jag reserverar mig mot Kommunstyrelsens beslut om höjda politikerarvoden. Yngve Berlin, Kommunistiska Partiet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

61 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) RESERVATION från Centerpartiet (C) mot kommunstyrelsens beslut i ärende 10, revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvode och ersättningar till förtroendevalda. Vi i Centerpartiet röstade för att avslå ärendet. Vi hade önskat att vi kunde bryta ur två delar i ärendet, att ersättarna ska få fullt mötesarvode. Samt att egenföretagare som inte kan redovisa sin lön ska få en schablonbaserad ersättning för förlorad inkomst. Detta är något vi kommer fortsätta driva om vi får gehör för avslagsyrkandet. Mot detta väger vi höjda arvoden, de fasta arvodena är baserat på olika procentsatser som inte vi anser motsvarar de uppdrag som man idag har. Vi är också mycket kritiska till att höja våra arvoden i det ekonomiska läge vi har. Om argumentet att man ska göra det innan nästa mandatperiod vore anledning så borde ärendet presenterats för ett år sen innan partierna påbörjat sina nomineringar. Monica Andersson, Centerpartiet Justerare: Utdragsbestyrkande:

62 Tjänsteskrivelse Sid 1/9 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Christian Martins, Revidering av Lysekils kommuns reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Sammanfattning Kommunens befintliga arvodesreglemente med därtill hörande arvodes- och ersättningsnivåer, anses på ett generellt plan vara rimliga och speglar arbetsvolym och ansvar. Beräkningsgrunden där alla arvoden är kopplade till arvodet för kommunstyrelsens ordförande, som i sin tur är kopplat till riksdagsmannaarvodet, bedöms också fungera väl och föranleder ingen förändring. Baserat på jämförelser mellan likvärdiga kommuner föreslås dock en höjning av beräkningsfaktorn (procentsatsen) för årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande från nuvarande 75 % till 85 %. Övriga arvoden kvarstår på nuvarande nivå. Även de kommunala bolagen bör följa kommunens arvodesreglemente och beräkningsmodell. Detta för att erhålla likställighet och tydlighet för de principer och beräkningsgrunder som gäller för de kommunala bolagens arvoden. Detta innebär samtidigt att det skapas ett reglemente som spänner över hela kommunkoncernen avseende kommunstyrelse, nämnder och bolag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta i enlighet med förslaget till reviderat reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda som även gäller för samtliga helägda kommunala bolag att börja gälla Ärendet Kommunfullmäktige beslutade ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arvodesberedning som före utgången av 2017 presenterar förslag till arvodesreglemente för kommande mandatperiod. Kommunstyrelsen beslutade att tillsätta en beredning samt att se över nämndorganisationen och storleken på nämnderna. Nämndorganisation utgör ett eget ärende i sig själv och hanteras inte i denna tjänsteskrivelse. Kommunstyrelsen återremitterade förslag till reviderat arvodesreglemente för Lysekils kommun där man önskade förtydliganden i den del som berör de kommunala bolagen. Återremissen säger att ett nytt förslag ska utgå från de gemensamma ägardirektiven och att arvodesnivåerna ska spegla bolagens inbördes storlek med tillhörande ansvar och bedömning av arbetsbelastning. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

63 TJÄNSTESKRIVELSE 2(9) Datum Förvaltningen har utrett ärendet vidare och utifrån en övergripande bedömning landat i ett förslag till principer och faktor (procentsats) gällande arvoderingsnivå för ordförande och vice ordförande i kommunens bolag. Arvodesberedningens/förvaltningens utredning Under arbetets gång har arvodesberedningen hanterat inspel och frågor som inkommit till beredningen, t.ex. nivån på kommunstyrelsens arvode i förhållande till riksdagsmannaarvodet (Rma) och övriga arvoden kopplade till detta, maxtaket för ersättning för förlorad arbetsinkomst, samma arvodering i bolagen som i nämnderna, förtydligande avseende reseräkningar, rutiner för redovisning av utlägg samt div förtydliganden i löpande text i befintligt reglemente etc. Arvodesberedningen har i sitt arbete även inhämtat synpunkter från ordförande/vice ordförande i nämnderna om deras erfarenheter under rådande reglemente. Man har fått beskriva arbetsuppgifter, skattat i vilken grad man är tillgänglig för allmänheten, samt hur man representerat nämnden i egenskap av ledande förtroendevald i kommunen. Man har även ombetts reflektera över i vilken mån det fasta arvodet speglar gjord insats. Arvoden och ersättningar Det ska framhållas att ett förtroendeuppdrag är just som namnet antyder, ett uppdrag baserat på förtroende. Det är alltså inte korrekt att jämföra ett politiskt arvode med en lön för en anställd medarbetare. Arvode och lön har helt olika utgångspunkter och premisser. Reglementet för arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lysekils kommun kopplas till riksdagsmannaarvodet (Rma) där kommunstyrelsens ordförande erhåller 75 % av Rma. Övriga fasta arvoden beräknas utifrån kommunalrådets årsarvode och är fastställt i procent. Av rent praktiska orsaker vore det önskvärt, för att underlätta för den enskilde förtroendevalda med fast årsarvode, att undvika procentsatser som är svåra att omsätta i heldagar. Om man t.ex. uppbär ett arvode på 30 % innebär det att man jobbar politiskt 1.5 heldagar i veckan samt 3.5 heldagar på sitt ordinarie jobb. Eventuellt skulle man vara mer effektiv både i det politiska uppdraget som i det civila arbetet med en obruten heldag på respektive arbetsplats. Emellertid ska procentsatsen för nivån på politiska arvoden spegla arbetsbelastning och ansvar, inte rent praktiska kriterier för den enskilde.

64 TJÄNSTESKRIVELSE 3(9) Datum Årsarvode Kommunstyrelsens ordförande ska enligt reglementet vara heltidsengagerad och har därmed ett årsarvode på 100 %. De fasta arvoden för övriga ordförande och vice ordförande i nämnderna är baserade på procentsatser av den heltidsarvoderade kommunstyrelseordföranden och har satts utifrån en på förhand bedömd arbetsvolym med därtill hörande årsersättning. I årsarvodet för nämndernas ordförande och vice ordförande förväntas följande ingå och genererar ingen ytterligare ersättning; Ytterst ansvarig för nämnden Förbereda nämndens sammanträden Inläsning av ärenden Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, förvaltningschef eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning eller dylikt. Besök på förvaltningar för information, utanordning eller påskrift av handling. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och dylikt. Utövande av delegationsbeslut Överläggning med företrädare för andra kommunala organ eller icke kommunala organ. Sammanträdes- och förrättningsarvode Sammanträdesarvode utgår inte till förtroendevald med ett fast årsarvode som uppgår till 30 % eller mer. Detta föreslår arvodesberedningen ska kvarstå. När det gäller förrättningsarvode ska detta enligt gällande reglemente inte utbetalas till förtroendevald med ett årsarvode motsvarande 20 %. Procentsatsen gällande förrättningsarvode bör förtydligas med följande ordalydelse förrättningsarvode kan enbart utgå till förtroendevalda med ett årsarvode på 20 % eller lägre. Balans mellan procentsatser? Ett fast arvode på 30 % eller mer berättigar som ovan beskrivits enligt gällande reglemente inte till ytterligare ersättningar som t.ex. sammanträdesarvode och förrättningsarvode. Detta på grund av att arvodet bedöms spegla de arbetsinsatser som görs i samband med sammanträden och förrättning. En vice ordförandena, som t.ex. har ett fast årsarvode på 10 %, har dock rätt till både sammanträdesarvode och förrättningsarvode. Frågan man kan ställa sig är om skillnaden mellan 30 % och 10 % även speglar det reella utfallet av utbetalt arvode på årsbasis? Med andra ord, inträffar det att förtroendevalda med ett lägre fast arvode, t.ex. vice ordförande, som de facto är berättigade till både sammanträdes och

65 TJÄNSTESKRIVELSE 4(9) Datum förrättningsarvode, eventuellt har erhållit ett högre totalt utbetalt arvode än ordförandes arvode på årsbasis? Efter en avstämning (baserat på 2016) kan konstateras att så inte är fallet vilket tyder på att gällande regelverk med rådande procentsatser är väl avvägda. Beräkningsfaktorn Utifrån ovan nämnda parameter (den gjorda självskattningen bland ordf/vice ordf) bedömer arvodesberedningen att gällande arvodesnivåer/procentsatser i stort speglar den uppskattade arbetsbördan i nämnderna och kan därmed anses vara rimliga. En annan parameter är dock hur arvodesnivåerna ser ut i jämförelse med kringliggande och likvärdiga kommuner? Baserat på omvärldsbevakning och jämförelser med kommuner av liknande storlek som Lysekil, specifikt inkomna synpunkter från förtroendevalda som är fast arvoderade (nämnda självskattning) samt i övrigt inkomna synpunkter, menar beredningen att beräkningsfaktorn för kommunstyrelsens ordförandes arvode bör höjas från nuvarande 75 % till 85 % av riksdagsmannaarvodet. Övriga nuvarande procentsatser för fast arvoderade anses rimliga och bör kvarstå på nuvarande nivå, föreslagna höjning innebär dock att dessa kommer erhålla en höjning i kronor räknat eftersom arvodena är kopplade till kommunstyrelsens arvode. Ersättare Idag erhåller en icke tjänstgörande ersättare 50 % av en ordinarie ledamots arvode (halvdagsarvode). Rimligheten i detta kan dock ifrågasättas då en ersättare kan inkallas med kort varsel men ändå förväntas vara lika påläst i de ärenden som ska hanteras i berörd nämnd, som ordinarie ledamot. Oavsett om vederbörande kommer att inkallas eller inte måste ersättaren med andra ord ändå läsa in sig på ärendena vilket i praktiken innebär att man lägger ner lika mycket tid som en ordinarie ledamot. Därmed bör ersättare i nämnderna erhålla samma dagarvode som ordinarie även om man inte tjänstgör. En positiv bieffekt blir dessutom att en högre ersättning möjliggör för fler kommuninvånare att eventuellt ta sig an ett förtroendeuppdrag och börja som ersättare i en nämnd. Förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår från principen om allas möjlighet att engagera sig politiskt. Utöver sammanträdes- och förrättningsarvode kan idag ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst med som högst 90 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode. Synpunkter har framförts om att helt avskaffa 90%-regeln som ersätts med ett maxbelopp. Detta för att kunna attrahera även personer med högre inkomster att ta förtroendeuppdrag utan att tappa alltför mycket ekonomiskt. En eventuell höjning av arvodet för kommunstyrelsens ordförande enligt beredningens förslag kommer få effekten att den faktiska ersättningsnivån för förlorad arbetsförtjänst ökar med 70 kr/tim från nuvarande ca 260 kr/tim till 300 kr/tim vilket motsvarar en månadslön på kr som med marginal överstiger lönenivån bland den breda

66 TJÄNSTESKRIVELSE 5(9) Datum basen av landets inkomsttagare där medelinkomsten för kvinnor är kr/mån och män kr/mån. Timersättningen för förlorad arbetsförtjänst kan därmed anses ligga på en rimlig och balanserad nivå. Frågan om rätt till ersättning till egen företagare beslutas av kommunstyrelsens ordförande efter framställan från förtroendevald genom uppvisande av F- skattsedel. En dylik skattsedel säger dock inget om riktigheten i den eventuellt förlorade arbetsförtjänsten och bör ersättas med att den förtroendevalda är skyldig att styrka förlorad arbetsinkomst vilket kan anses vara en högst rimlig begäran. Det kan dock uppstå situationer då man av olika anledningar inte kan styrka sitt inkomstbortfall. För att underlätta för egenföretagare och som kan visa att en arbetsinkomst förlorats men inte till vilket belopp vore det önskvärt med en schablon vilket arvodesberedningen föreslås ska inrättas. Denna kan då tillämpas i fallet ovan. Schablonersättning föreslås utgå per timme som är 50 % av månadsarvodet för kommunstyrelsen ordförande dividerat med 165. Detta motsvaras i Lysekils fall av 165 kr/tim baserat på den ovan föreslagna höjningen av arvodet för kommunstyrelsens ordförande. Ersättning för resor Ersättning för resekostnader till förtroendevald i samband med inställelse till sammanträde eller förrättning bör förtydligas. Gällande paragraf i reglemente har som rubrik Resekostnadsersättning inom kommunen. Det kan eventuellt uppstå tolkningsutrymme gällande vad som gäller om man befinner sig utanför kommunens geografiska område den aktuella sammanträdesdagen. Exempel på detta är om man studerar eller förvärvsarbetar. Har man då rätt eller inte rätt till ersättning? Sannolikt är andemeningen att enbart interkommunala resor kan ersättas, men om detta är syftet bör det som sagt förtydligas. Oavsett är frågan om rätt till ersättning för resor en balansgång mellan en ekonomisk och en demokratisk aspekt på frågan. En strikt regel om att ersättning endast utgår för resor inom kommunen innebär att man teoretiskt eventuellt utesluter människor som önskar engagera sig politiskt men som rent ekonomiskt inte anser sig kunna eller vilja stå eventuell resekostnad själv för att delta i politiska forum och sammanträden. En mer generös regel som tillåter ersättning även från platser utanför kommunen kan innebära att fler tar uppdrag som förtroendevald, men som då får konsekvenser i form av ökade kostnader för kommunen. Dessa kostnader ska med andra ord vägas mot det demokratiska perspektivet. Arvodesberedningen menar att den eventuella merkostnaden av att utge resekostnadsersättning även för resor från platser utanför kommunens geografiska område i samband med sammanträden för förtroendevalda, uppvägs av möjligheten av att fler ges ekonomiska möjlighet att ta förtroendeuppdrag vilket är eftersträvansvärt då det är ett problem med att allt färre engagerar sig politiskt. Det är emellertid nödvändigt att ha en maxgräns för ersättningsbar körsträcka. Beredningen föreslår att denna gräns sätts vid 100 km enkel väg som innebär att stora delar av vår arbetsmarknadsregion inklusive relevanta lärosäten omfattas.

67 TJÄNSTESKRIVELSE 6(9) Datum Detta torde täcka det stora flertalet resor som kommer att göras i detta sammanhang. Kommunala bolag Arvodesberedningen har i sitt arbete lyft frågan om huruvida de kommunala bolagens arvoden bör harmoniseras med Lysekils kommuns arvodesreglemente. Vid en jämförelse av bolagens arvoderingsregler kan konstateras att samtliga fem bolag har prisbasbelopp som utgångspunkt för arvodering enligt nedanstående tabell. Tabell 1. Nuvarande arvode i de kommunala bolagen LEVA AB LBAB Havets Hus AB Lysekils Hamn AB Rambo AB Ordförande 2 pbb 80 % av pbb 1 pbb 1 pbb x 1,3 1,5 pbb V. ordförande 25% av ordf. Ledamot Ersättare upp till 4 tim Ersättare mer än 4 tim 10 % av ordf 20 % av ordf. 25 % av ordf 25 % av ordf 0,75 % av pbb 1 % av pbb (4 tim) 1,6 t (mer än 4 tim) 1 % av pbb Framgår ej specifikt 1,6 % av pbb Framgår ej specifikt 1 % av pbb 10 % av ordf 0,25 % av pbb 1 % av pbb 1 % av ordf 135 kr / tim 1,6 % av prisbasbelopp x x Arvodesberedningen ser fördelar med att eftersträva en enhetlig modell och därmed samma beräkningsgrund för arvodering av ordförande och vice ordförande i kommunen såväl som i sina bolag. Även i övrigt bör de kommunala bolagens regler för ersättning till ledamöter och ersättare samt reseersättningar följa och harmoniseras med kommunens arvodesreglemente. Därmed erhålls en ökad tydlighet, balans och transparens för de principer och beräkningsgrunder som gäller för de kommunala bolagens arvoden. Detta innebär samtidigt att det skapas ett reglemente som spänner över hela kommunkoncernen avseende kommunstyrelse, nämnder och bolag. Beredningen och förvaltningen menar att därför att beräkningsgrunden i de kommunala bolagen bör utgå från kommunstyrelsens ordförandes årsarvode och inte som idag utgå ifrån prisbasbeloppet. Det ska betonas att i detta hänseende är det modellen för arvodering som är huvudfrågan, inte nivån på själva arvodet. Gällande nivån på arvodena framgår av den av kommunfullmäktige beslutade ( ) bolagsordningen för Lysekils Stadshus AB, att bolagets årsstämma bland annat ska besluta om fastställande av arvoden för styrelsen, revision och lekmannarevisorerna. En utgångspunkt för arvoden i de kommunala bolagen bör vara de gemensamma ägardirektiven. Vidare är det rimligt att arvodesnivåerna ska spegla bolagens

68 TJÄNSTESKRIVELSE 7(9) Datum inbördes storlek avseende årsomsättning och antalet anställda med tillhörande ansvar och bedömd arbetsbelastning. Det kan konstateras att LEVA AB och Lysekils bostäder AB (LBAB) har en årsomsättning som markant överstiger övriga kommunala bolag som i sin tur är relativt lika i detta hänseende. Skillnaden i årsomsättning mellan LEVA och LBAB var ca 35 % (2016) medan skillnaden i årsarvode för respektive ordförande var ca 60 % i LEVA s favör. LBAB har en högre balansomslutning i mkr medan LEVA har 4, 5 gånger fler anställda. Sammantaget bedömer förvaltningen att ordförandes/vice ordförandes arvodering gällande LEVA respektive LBAB bör ligga närmare varandra medan nuvarande arvoderingsnivå i övriga bolag anses rimliga. Ur ett likställighetsperspektiv bör dock även Lysekil Stadshus AB omfattas av reglementet vilket inte är fallet i nuvarande reglemente. Mot bakgrund av detta föreslås att ordförande och vice ordförande ska erhålla arvode. Kommunstyrelseförvaltningen har vägt in ovanstående parametrar och utifrån en övergripande bedömning landat i att föreslå en faktor (procentsats) gällande arvoderingsnivå för ordförande och vice ordförande i respektive bolag enligt nedan. Som nämnts bör bolagens årsarvode beräknas utifrån den modell som kommunens arvodesreglemente utgår ifrån som är riksdagsmannaarvodet multiplicerat med 85 % som därefter multipliceras med en faktor (procentsats av kommunstyrelses ordförandes arvode). Mötesarvode, ersättning för förlorad arbetsinkomst och ersättning till ersättare utgår enligt kommunens arvodesreglemente. Tabell 2. Nuvarande arvode/faktor i de kommunala bolagen (omräknat från Pbb till samma beräkningsmodell som kommunens arvodesreglemente) Företag Lysekils Stadshus AB LEVA i Lysekil AB Lysekils bostäder AB Lysekils Hamn AB Havets Hus AB Ordf. kr V. ordf. kr

69 TJÄNSTESKRIVELSE 8(9) Datum Tabell 3. Förslag arvode/faktor kommunala bolag i Lysekils kommun Företag Lysekils Stadshus AB Leva i Lysekil AB Lysekilsbostäder AB Lysekils Hamn AB Havets Hus AB Årsomsättning* mkr 0, Balansomslutning* mkr Antal anställda* Ordf idag, kr/år: V. ordf idag Ordf. arvode faktor 5,0 % 14,0 % 11,0 % 9,0 % 7,0 % Vice ordf. arvode faktor 1,0 % 3,5 % 3,0 % 2.5 % 2,0 % Ordf. arvode kr Vice ordf. arvode kr Sammanfattning Arvodesberedningen och kommunstyrelseförvaltningen föreslår följande ändringar i arvodesreglementet för mandatperioden : - beräkningsfaktorn för kommunstyrelsens ordförande höjs från nuvarande 75 % till 85 % av riksdagsmannaarvodet. Övriga procentsatser kvarstår på nuvarande nivå. - förrättningsarvode utgår till förtroendevalda med ett årsarvode på 20 % eller lägre. - ersättare i nämnderna/styrelsen erhåller samma dagsarvode som ordinarie ledamöter. - Beräkningsgrunden och övriga ersättningar för samtliga helägda kommunala bolag följer Lysekils kommuns arvodesreglemente och arvodesnivåerna (beräkningsfaktorn) baseras på ansvar och arbetsbelastning - en schablon för egenföretagare införs med en ersättning per timme som är 50 % av månadsarvodet för kommunstyrelsen ordförande dividerat med att ersättning för resor medges för förtroendevalda i kommunen för resor från platser utanför kommunen i samband med inställelse till sammanträde eller förrättning med en maximerad ersättningsbar körsträcka på 100 km enkel väg.

70 TJÄNSTESKRIVELSE 9(9) Datum Leif Schöndell Kommunchef Christian Martins Administrativ chef Bilaga Reviderat reglemente för arvode Beslutet skickas till Samtliga ledamöter och ersättare

71 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Dnr: LKS Antaget av kommunfullmäktige 2018-xx-xx, xx De förtroendevalda ledamöterna är inte anställda i Lysekils kommun. Kommunfullmäktiges ledamöter är direktvalda av medborgarna i Lysekils kommun och övriga ledamöter i styrelser och nämnder är utsedda av kommunfullmäktige för en viss period. De förtroendevalda uppbär inte lön utan erhåller arvode mm vilket regleras i detta Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Lysekils kommun. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

72 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser Ersättningsformer... 3 Kommunala organ Kommunala organ Intressentsammansatta organ avseende samrådsorgan och dylikt. 3 Arvode och ersättningar Årsarvode Pension och omställningsstöd Frånvaro - ersättare... 4 Sammanträdes- och förrättningsarvoden Sammanträdesarvode Förrättningsarvode Arvodets storlek och samordningsbestämmelser Sammanträde/förrättning utom kommunen Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Resekostnadsersättning... 7 Kostnadsersättningar Barntillsynskostnader Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrade eller svårt sjuk 8 15 Funktionshindrade förtroendevalds särskilda kostnader Övriga kostnader... 8 Utbetalningsregler Resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Årsarvode Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning 9 20 Inlämnande av underlag för ersättning Verifiering av utgift Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Egenföretagare Praktikanttjänstgöring Godkännande Tolkning och tillämpning Tolkning och tillämpning Helägda kommunala bolag Bilagor Sid. 2 av 11

73 Inledande bestämmelser 1 Ersättningsformer De förtroendevalda i Lysekils kommun erhåller ersättningar för uppdrag i kommunala organ vilka utbetalas i enlighet med dessa bestämmelser i form av årsarvode, sammanträdesarvode, förrättnings arvode, resekostnadsersättning och traktamente, samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst. De förtroendevalda är inte anställda och uppbär därför arvode och inte lön. Kommunala organ 2 Kommunala organ Med kommunala organ avses kommunfullmäktige, nämnder/styrelser/helägda bolag och följande organ: 1. Delegationer (utskott med beslutanderätt) inrättade med stöd av beslut av fullmäktige, direkt eller i reglemente och som består av tre eller flera förtroendevalda. 2. Beredningar (organ med förslagsrätt för beredning av viss eller vissa frågor) tillsatta av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd och som består av två eller flera förtroendevalda. 3. Övriga organ i enlighet med kommunfullmäktiges särskilda beslut. Med förtroendevald avses även ersättare för ledamot oavsett om vederbörande tjänstgör eller endast är närvarande. 3 Intressentsammansatta organ avseende samrådsorgan och dylikt. Bestämmelserna om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda tillämpas även på ledamöter och ersättare i så kallade intressentsammansatta organ vad avser förlorad arbetsförtjänst enligt 11. Exempel på sådana organ, se bilaga 4. Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ erhåller reseersättning till och från sådant organ i enlighet med de bestämmelser för reseersättning som gäller för anställda i Lysekils kommun. Av kommunen utsedda ledamöter i s.k. intressentsammansatta organ kan efter beslut från ansvarig nämnd, erhålla ersättning för aktivt arbete i projektgrupper, inom ramen för organets område. Ersättningen utbetalas i form av s.k. uppdragsersättning och motsvarar sammanträdes- och förrättningsarvodet enligt förtroendemannareglementet. Beslut om ersättning fattas av ordförande eller av förvaltningschef. Anställda i stat, kommun eller landsting, som i denna egenskap ingår i intressentsammansatt organ, har inte rätt till ersättning enligt dessa bestämmelser. Sid. 3 av 11

74 Arvode och ersättningar 4 Årsarvode Årsarvodena utbetalas till innehavare av uppdrag, som finns angivna i bilaga 1. Riksdagsmannaarvodet är utgångspunkten för fastställande av årsarvodets storlek för kommunstyrelsens ordförande. Årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande är utgångspunkten för fastställande av övriga årsarvodens storlek. Varje uppdrag är fastställt i procent av årsarvodet för kommunstyrelsens ordförande. Uppräkning av arvodet till kommunstyrelsens ordförande görs så att det är 85 % av riksdagsmannaarvodet. Uppräkningen av övriga årsarvoden görs vid samma tillfälle proportionellt utifrån fastställda procentsatser. Kommunstyrelsens ordförande, ska vara heltidsengagerad, i förekommande fall tillsammans med annat kommunalt uppdrag. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande är tillika oppositionsråd. Åtar sig heltidsengagerad förtroendevalt presidieuppdrag med fast arvode i Västra Götalandsregionen ska denna arvodesersättning samordnas och minska den arvodesersättning som Lysekils kommun utbetalar till den förtroendevalde. Åter sig kommunstyrelsens ordförande/vice ordförande uppdraget som ordförande/vice ordförande i Lysekils Stadshus AB utgår inget årsarvode eller sammanträdesarvode för detta uppdrag. 5 Pension och omställningsstöd Huvudprincipen är att samtliga förtroendevalda omfattas av Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) enligt bilaga 3. De som omfattas av PBF är de förtroendevalda som hade uppdrag på hel eller deltid om mer än 40 procent mandatperioden. Har man inte haft det omfattas samtliga förmåner enligt OPF-KL. PRF är ett ännu äldre avtal om pension för politiker, som det inte finns nyintjänade på idag. Alla fritidspolitiker får ålderspension enligt OPF-KL om de inte har rätt till ålderspension enligt PBF/PRF. Alltså om man inte tidigare haft uppdrag på heltid/deltid. 6 Frånvaro - ersättare Avgår förtroendevald, som uppbär årsarvode under löpande mandattid, ska fördelning av arvodet mellan denne och efterträdaren ske i förhållande till den tid var och en av dem innehaft uppdraget. Motsvarande ska gälla för förtroendevalda där kommunfullmäktige återkallar uppdraget enligt kommunallagen 4:e kapitlet 10. Sid. 4 av 11

75 Till den förtroendevalde som ersätter förtroendevald som uppbär årsarvode vid sjukdom eller annan ledighet, ska arvode utbetalas efter de grunder som gäller arvodet för den ersatte om ledigheten/frånvaron uppgår till eller förväntas uppgå till mer än 30 dagar. Sammanträdes- och förrättningsarvoden 7 Sammanträdesarvode Förtroendevald uppbär sammanträdesarvode för sammanträde med det kommunala organ som den förtroendevalde tillhör. Arvode utbetalas för varje protokollfört sammanträde eller för sammanträde som påkallats av beslut i berörd nämnd/utskott/bolag. Till sammanträde räknas även sammankomster avseende exempelvis information, inspektion eller studiebesök inom det kommunala förvaltningsområdet under förutsättning att protokoll eller likvärdiga anteckningar förs. Sammanträdesarvode utbetalas inte till heltidsengagerad förtroendevald. Detta gäller även för sammanträde med de kommunala bolagen. Sammanträdesarvode utbetalas inte till förtroendevald med ett fast årsarvode som uppgår till 30 % eller högre av kommunstyrelsens ordförandes arvode och avser uppdrag i berörd nämnd/utskott. Ersättare i nämnder, styrelser och bolag erhåller samma ersättning som utgår för ledamot. Detta oavsett deltagande i sammanträde eller inte. (Gäller inte vid kommunfullmäktiges sammanträden). Ledamöter som inkallats till senare inställt möte ska beviljas halvdags sammanträdesersättning om mötet inställts samma dag. Om ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår för inställt möte enligt 11, utgår dock ingen sammanträdesersättning för samma möte. Arvoden för ordförande och vice ordförande är fastställda utifrån en samlad bedömning av uppdragets tidsåtgång och innehåll. Nedan följer exempelvis på uppgifter som normalt ingår i uppdraget: Ytterst ansvarig för nämnden Förbereda nämndens sammanträden Inläsning av ärenden Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, förvaltningschef eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning eller dylikt. Besök på förvaltningar för information, utanordning eller påskrift av handling. Sid. 5 av 11

76 Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och dylikt. Utövande av delegationsbeslut Överläggning med företrädare för andra kommunala organ eller icke kommunala organ. 8 Förrättningsarvode Förtroendevald erhåller förrättningsarvode för förrättning som avser kommunal angelägenhet. Med förrättning avses sådant uppdrag för kommunens räkning som inte har karaktär av sammanträde och som fullgörs med stöd av fattat beslut av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd, beredning eller utskott eller dess ordförande. Förrättningsarvode utgår till förtroendevalda med ett årsarvode på 20 procent eller lägre av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Detta gäller även förrättningar med helägda kommunala bolag. Beslut om deltagande vid förrättning som berör nämndens/utskottets ordförande fattas av kommunstyrelsens ordförande eller av nämnden. Till förrättning hänförs bl.a. kongress, konferens, kursdeltagande, studieresa och informationsmöte, förhandling eller förberedelse till förhandling med personalorganisation eller annan motpart, överläggning med annat kommunalt organ än det den förtroendevalde tillhör, överläggning med statliga myndigheter och organ, överläggning med icke statliga eller kommunala organ, protokolljustering, då särskild tid och plats härför angivits, studieresa med kommunfullmäktige 9 Arvodets storlek och samordningsbestämmelser Sammanträde eller motsvarande, som varar upp till 4 tim., se bilaga 1. Sammanträde eller motsvarande, som varar mer än 4 tim., se bilaga 1. Arvode för sammanträde m.m. är maximerat till ett heldagsarvode/dag. Kommunfullmäktige arvoderas som halvdag. Justeringsarvode utges med 60 % av halvdagsarvodet Arvodet omregleras vid samma tillfälle och med samma principer som vid regleringen av årsarvodena enligt bilaga 1. Sid. 6 av 11

77 10 Sammanträde/förrättning utom kommunen För sammanträde och förrättning utom kommunen erhåller förtroendevalt förrättningsarvode för den sammanlagda tiden för avresa, uppdrag och hemkomst. Förrättningsarvodet kan per dygn inte utgå till högre belopp än heldagsarvodet. Arvode utbetalas inte till förtroendevald med årsarvode som är högre än 20 procent av kommunstyrelsens ordförandes arvode. 11 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Utöver sammanträdes- och förrättningsarvode kan ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst. Med förlorad arbetsförtjänst avses kontantlön, semesteroch pensionsförmåner samt andra anställningsförmåner. Ersättning utbetalas för förlorad arbetsförtjänst som högst motsvarar 90 % av kommunstyrelsens ordförandes månadsarvode. Ledamöter som inkallats till senare inställt möte kan beviljas ersättning för förlorad arbetsförtjänst om mötet inställts en vecka innan mötesdagen. Förtroendevald som har årsarvode som uppgår till 40 procent eller högre av kommunstyrelsens ordförande erhåller inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst som avser uppdrag i berörd nämnd/utskott. 12 Resekostnadsersättning Ersättning för resekostnader vid inställelse till sammanträde eller förrättning utbetalas om avståndet mellan bostaden (årsbostaden) och sammanträdes- eller förrättningsstället överstiger 4 km via allmänna kommunikationsmedel eller med det belopp per km som gäller för kommunens anställda vid användande av egen bil i tjänsten. Ersättning för resor medges även för resor från platser utanför kommunen i samband med inställelse till sammanträde eller förrättning med en maximerad ersättningsbar körsträcka på 100 km enkel väg. Förtroendevalda som har fast årsarvode, som uppgår till 30 % eller högre av kommunstyrelsens ordförandes årsarvode, äger inte rätt till resekostnadsersättning för uppdrag i berörd nämnd. Sid. 7 av 11

78 Kostnadsersättningar 13 Barntillsynskostnader Ersättning utbetalas för vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldas familj och som under kalenderåret inte hunnit fylla 12 år. Om särskilda skäl föreligger, kan ersättning utges även för äldre barn. Ersättning betalas motsvarande styrkta belopp dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och inte heller för tid då barnet vistats i den kommunala barnomsorgen. 14 Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrade eller svårt sjuk Ersättning betalas för vård och tillsyn av funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas i den förtroendevaldas bostad. Ersättning betalas motsvarande styrkta utlägg dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga 2. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller annan närstående. 15 Funktionshindrade förtroendevalds särskilda kostnader Ersättning betalas till funktionshindrade förtroendevald för särskilda kostnader som inte ersätts på annat sätt genom styrkta utlägg. Här ingår kostnader för till exempel resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättning betalas motsvarande styrkta belopp dock med högst det belopp som kommunfullmäktige beslutat enligt bilaga Övriga kostnader Förtroendevalda som har en årsarvodering på 50 procent eller mer erhåller en tjänstetelefon oavsett antal uppdrag. För andra kostnader än de som avses i betalas ut om den förtroendevalda kan visa att särskilda skäl finns för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalda haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunnat förhindra att kostnaderna uppkommit. Sid. 8 av 11

79 Utbetalningsregler 17 Resekostnadsersättning och traktamente utom kommunen Vid sammanträde eller förrättning utom kommunen äger förtroendevalda uppbära resekostnadsersättning och traktamente enligt det för kommunen gällande traktamentsavtalet. 18 Årsarvode Utbetalas genom löneenhetens försorg månadsvis. 19 Sammanträdes- och förrättningsarvode samt resekostnadsersättning Utbetalas genom löneenhetens försorg månadsvis i efterskott. Det åligger sekreterarna i berörda nämnder, delegationer, beredningar etc. att vid varje sammanträde/förrättning upprätta förteckning över deltagande. 20 Inlämnande av underlag för ersättning Vid inlämnande av underlag för ersättning för sammanträdes- och förrättningsarvode, traktamente och resekostnadsersättning ska kommunens framtagna blanketter användas. Dessa lämnas till nämndsekreterarna i respektive nämnd, senast sex månader efter genomfört uppdrag. 21 Verifiering av utgift Utgift i samband med sammanträde eller förrättning ska styrkas med kvitto eller motsvarande verifikation. 22 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Förtroendevald som förlorar arbetsförtjänst på grund av sammanträde eller förrättning har rätt till ersättning för inkomstbortfall efter uppvisade av lönespecifikation eller intyg från arbetsgivare. Intyg inlämnas årligen till löneenhetens i januari månad. 23 Egenföretagare Kan förlorad arbetsförtjänst styrkas men inte med specificerat belopp kan en schablon för egenföretagare användas. Ersättning utgår per timme som är 50 % av månadsarvodet för kommunstyrelsen ordförande dividerat med 165. Med egenföretagare avses person som innehar F-skattsedel. Sid. 9 av 11

80 24 Praktikanttjänstgöring Förtroendevald har efter beslut av vederbörande nämnd eller styrelse rätt att, såsom utbildning i förtroendeuppdraget, under kortare tid följa verksamheten som respektive nämnd eller styrelse har det politiska verksamhetsansvaret för. Ersättning regleras i 11. Följande riktlinjer ska gälla: 1. Tjänstgöringens längd och omfattning ska gälla med hänsyn till verksamhetens art och karaktär. 2. Vid större förvaltning med mer omfattande verksamhet och flera olika verksamhetsområden kan tjänstgöringen omfatta ett större antal dagar än vid förvaltning med mindre omfattning och mer ensartad verksamhet. Tjänstgöringen ska inte omfatta längre sammanlagd tid än tre arbetsdagar. 3. Som underlag för bedömningen av tjänstgöringens längd bör även läggas förtroendeuppdragets karaktär (ordförande, vice.ordförande etc.). 25 Godkännande Nämndsekreterarna kontrollerar och godkänner inlämnade underlag och vidarebefordrar till löneenheten för utbetalning. Tolkning och tillämpning 26 Tolkning och tillämpning Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser samt undantag därifrån avgörs av kommunstyrelsens ledningsutskott. Helägda kommunala bolag Beräkningsgrunden och övriga ersättningar för samtliga helägda kommunala bolag följer Lysekils kommuns arvodesreglemente och arvodesnivåerna (beräkningsfaktorn) baseras på ansvar och arbetsbelastning. Bolag Lysekils Stadshus AB LEVA i Lysekil AB Lysekilsbostäder AB Lysekils Hamn AB Havets Hus AB Ordf. arvode faktor 5,0 % 14,0 % 11,0 % 9,0 % 7,0 % Vice ordf. arvode faktor 1,0 % 3,5 % 3,0 % 2.5 % 2,0 % Sid. 10 av 11

81 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Arvoden Kostnadsersättningar Pension för förtroendevalda Exempel på samrådsgrupper och intressesammansatta grupper Sid. 11 av 11

82 Bilaga 1 till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Antagen , xx Gäller från och med Årsarvode för riksdagsledamot Faktor Årsarvode för kommunstyrelsens ordförande 0,85 Arvode för riksdagsledamot, kr/mån 0 Faktor 0,85 Beräkningsbas, kr/mån Nämnd/styrelse UPPDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande 3,0% 1:e och 2:e vice ordförande 1,0% Kommunstyrelse Ordförande, kommunalråd 100% 1:e vice ordf. 20% 2:e vice ordf. Oppositionsråd 75% År Månad Samhällsbyggnadsnämnd Ordförande 15% Vice ord 5,0% Utbildningsnämnd Ordförande 30% vice ordf 10% Socialnämnd Ordförande 40% Vice ordf 20% * Miljönämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 15% 1:e vice ordförande 8,0% 2:e vice ordförande1:e vice ordförande* 8,0% * Lönenämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5,0% 1:e vice ordförande 3,0% 2:e vice ordförande 3,0% Lysekil har ingen i presidiet * IT-nämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5,0% 1:e vice ordförande 3,0% 2:e vice ordförande 3,0%

83 Kommunrevision Ordförande 5,0% Vice ordförande 2,0% Valnämnd Ordförande, valår 3,0% Ordförande, icke valår 1,0% Vice ordförande, valår 1,0% Vice ordförande, icke valår 0,1% Valberedning Ordförande 2,0% Vice ordförande 0,4% Överförmyndaren 4,0% Ersättare 1,0% Lysekils stadshus AB Ordförande 5,0% Vice ordförande 1,0% LEVA i Lysekil AB Ordförande 14% Vice ordförande 3,5% LysekilsBostader AB Ordförande 11% Vice ordförande 3% Lysekils Hamn AB Ordförande 9,0% Vice ordförande 2,5% Havets Hus AB Ordförande 7,0% Vice ordförande 2,0% Hel-, halvsdags och justeringsarvode Arvodet utgår från KS ordförandes årsarvode Arvvodet utgår från procentuell andel 30% Summan divideras med antalet årstimmar 1735 Basersättning per timma 99 kr För sammanträde med varaktighet av högst 4 tim. 496 kr För sammanträde med varaktighet på mer än 4 tim. = max dagarvode 894 kr Justeringsarvode 60% 298 kr

84 Bilaga 2 Kostnadsersättningar 13 Barntillsynskostnader Kostnader för barntillsyn ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrade eller svårt sjuk Kostnader för vård och tillsyn av funktionshindrade eller svårt sjuk ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag Funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader Särskilda kostnader för funktionshindrad förtroendevald ersätts enligt nedanstående formel. Verifierat belopp, maximalt 15 x prisbasbeloppet = kr / dag 260 Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

85 Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidsbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning tillämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. Nytt ställningstagande får sålunda tas varje gång av pensionsmyndigheten. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

86 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två skiljande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Sid. 2 av 17

87 Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen, landstinget/regionen, Riksdagen eller regering. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan - om särskilda skäl föreligger - besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. Sid. 3 av 17

88 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. l kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på samtliga förtroendevalda eller de som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års. Pension enligt denna riktlinje avsätts pension till TTP fram till 75 års ålder. Därefter betalas det direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Med "rätt till egenpension" inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4-9 i pensionsbestämmelserna. Sid. 4 av 17

89 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjukeller aktivitetsersättning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande Sid. 5 av 17

90 belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften tryggas genom en försäkrad direktpension och avgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 maj följande år till en försäkring i enlighet med kommunensutfästelse för Trygg Politikerpension. Försäkringsbolag anvisas av kommunen. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt 11. Minsta pensionsavgift Nivån för lägsta pensionsavgift i sjätte stycket, 5 pensionsavgifter i Pensionsbestämmelser OPF-KL höjs till 3,5 % av samma års inkomstbasbelopp. Pensionsavgifter understigande 3,5 % av samma års inkomstbasbelopp betalas ut direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Intjänade Pensionsavgifter avsätts i försäkring till förtroendevalda uppnår 75 års ålder. Därefter betalas det direkt till den förtroendevalde som ett arvode som ej är pensionsgrundande. Förtroendevald som börjat lyfta pension i enlighet med pensionsbestämmelser i OPF-KL kan ej längre få avgifter inbetalda till utfästelse om trygg politikerpension. 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Sid. 6 av 17

91 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär for att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att får hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap, 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjukeller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar l. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Återbetalningsskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under minst fem år. Sid. 7 av 17

92 Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. 12 Efterlevandeskydd Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Sid. 8 av 17

93 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl.a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Innehållet är bl.a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och Sid. 9 av 17

94 omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Sid. 10 av 17

95 Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Sid. 11 av 17

96 Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen kommer in med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Sid. 12 av 17

97 Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Sid. 13 av 17

98 Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Sid. 14 av 17

99 Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning). Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Sid. 15 av 17

100 Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Efterlevandeskyddet är obligatoriskt, d v s det finns inte någon möjlighet att välja bort det. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16). För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). Sid. 16 av 17

101 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p.g.a. sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB). Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut. Sid. 17 av 17

102 Bilaga 4 - Exempel på samrådsgrupper och intressentsammansatta organ Rambo AB Fyrstads Flygplats AB Lysekils Hamn AB Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Kommunalförbundet Fyrbodal Bohuskustens vattenvårdsförbund Gode män enligt fastighetsbildningen Gullmarsfjordens naturvårdsområde Nämndemän Sjömanskyrkan Fornminnesällskapet Vikarvet Carl och Calla Curmans stiftelse Stiftelsen Skaftökuttern Stiftelsen Stora Kornö Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

103 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 12 Utbetalning av partistöd 2018 Dnr: LKS Enligt reglerna för partistöd som fullmäktige beslutade om 2014, ska utbetalning av partistöd ske under februari månad efter beslut i fullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras utifrån prisbasbeloppets förändringar. Prisbasbeloppet för 2018 är kronor och det innebär att grundstödet höjs till kronor, och mandatstödet till kronor. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistöd för år 2018 ska utgå till de politiska partierna i fullmäktige i enlighet med redovisat förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

104 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Utbetalning av partistöd 2018 Sammanfattning Enligt reglerna för partistöd som fullmäktige beslutade om 2014, ska utbetalning av partistöd ske under februari månad efter beslut i fullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras utifrån prisbasbeloppets förändringar. Prisbasbeloppet för 2018 är kronor och det innebär att grundstödet höjs till kronor, och mandatstödet till kronor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att partistöd för år 2018 ska utgå till de politiska partierna i fullmäktige i enlighet med redovisat förslag. Ärendet Enligt reglerna för partistöd som fullmäktige beslutade om 2014, ska utbetalning av partistöd ske under februari månad efter beslut i fullmäktige. Det lokala partistödet i Lysekils kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kap. 29 kommunallagen. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Enligt reglerna ska beloppen avseende grundstöd och mandatstöd justeras med prisbasbeloppets förändringar. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är prisbasbeloppet för 2018 beräknat till kronor, det är en ökning med 700 kronor från föregående år. Förvaltningens utredning Prisbasbeloppet för 2018 är kronor och det innebär att grundstödet höjs till kronor, och mandatstödet till kronor. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

105 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Parti Antal mandat Grundstöd Mandatstöd Totalt partistöd Socialdemokraterna kr kr kr Lysekilspartiet kr kr kr Sverigedemokraterna kr kr kr Liberalerna kr kr kr Moderaterna kr kr kr Kommunistiska partiet kr kr kr Vänsterpartiet kr kr kr Miljöpartiet kr kr kr Centerpartiet kr kr kr Kristdemokraterna kr kr kr Totalt kr kr kr Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Beslutet skickas till Samtliga partier Ekonomiavdelningen för utbetalning Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

106 12 A Från: Glicko Andersson <glicko.me@gmail.com> Skickat: den 26 december :32 Till: Registrator Lysekils kommun Ämne: Medborgarförslag. Hej! Här kommer ett medborgarföslag om den gamla pissoaren som ligger i kommunens förråd. Mvh Glenn Glicko Andersson Medborgarförslag. I Norra hamnen så stod det en pissoar som är tillverkad Pissoaren plockades ner 2008 av Lysekils kommun efter att Lysekils Kommun varit i kontakt med Zmetallform och Cai Zetterström som är metallrestaurator i Stockholm och specialist på renovering av metallföremål och speciellt gjutjärnsobjekt. Vad jag förstår så skulle pissoaren återställas på sin plats efter renoveringen. Detta har inte gjorts och av vilken anledning vet jag ej. Kuren ligger uppe i kommunens förråd i Dalskogen. Jag har varit och tittat till den och det är meningen att den skall sättas ihop i ställningen. När jag var där frågade jag dåvarande fastighetschef Jan Larsson om han vet när den kommer att sättas upp. Han hade ingen information om detta. På informationen jag fick av Jan står det att "kuren kommer att sättas tillbaka som ett nyrenoverat kulturföremål i Norra hamnen i Lysekil. Hopsättningen och utsättning av kuren sker i ett samarbetsprojekt mellan Leva i Lysekils AB, Hallmek AB och Lysekils Kommun". (Detta uttalande rekommendationer fick Kommunen av Cai Zetterström.) Cai Zetterström gjorde en bedömning att färgskikten är slitna och flagnar partiellt av. Korrosionsangrepp uppträder allmänt, men i huvudsak i anslutning till själva urineringsområdet, där förekomst av så kallad gravrost är synnerligen omfattande. Angreppen har frätt hårt på gjutjärnet och reducerat dess tjocklek avsevärt. Sprickbildningar och direkta materialbrott har uppstått i anslutning till dessa ytor, och behöver åtgärdas för att överhuvudtaget möjliggöra en återmontering på plats i hamnen. Konstruktionen är vidare utan deformationsskador eller helt saknade delar. Skador på densamma handlar om stukade och slitna bultar, brott på en plåtdetalj, avdelningsskärmen vid kissrännan och två infästningställen mot marken. Objektet upplevs i nuläget mycket sjaskigt och nergånget, och kräver restaureringsåtgärd för att överleva som ett historiskt viktigt inslag, i Lysekils Norra hamn. Efter besiktning och utvärdering kom Cai sedan med följande åtgärdsprogram som de följt med hjälp av Cai och hans firma. Förslagna åtgärder.

107 Demontering och transport till Cai s ateljé. Svetsning av brustna detaljer, ev. nyjutning av oreparerbara delar. Kontroll och byte av bultar, omgängning av fästhål. Förstärkning av skiljehål, då densamma är mycket tunn i materialet. Blästring av olevinsand till kvalitet Sa, 2,5. Avfettning med aceton. Grundfärgsmålning, mellanfärgsmålning, och täckfärgsmålning. Packning. Pissoaren ligger idag i nyskick i kommunens förråd med en ställning som man skall kunna montera upp den i. Jag vet att det varit förslag om att L. Laurin skulle ta emot den och ha den uppställd på sitt museum. Vad som hänt i denna fråga vet jag ej. När jag var i kontakt med Jan Larsson som idag jobbar i Tanums kommun så berättade han att Torbjörn Fredh på fastighet vet var den finns. Min tanke i detta är att detta kulturföremål som stod i Norra hamnen är nog faktiskt den enda pissoar som förklarats som byggnadsminne, och som samtidigt kan bli en turistattraktion i Norra hamnen. Att återställa den i ursprungligt bruk är kanske svårt, men att återställa den som ett konstföremål och glasa in den skulle vara en åtgärd man skulle kunna göra. Jag tog kontakt med Greger Pihl som äger Skandinaviska Glassystem AB. Han berättade att en inglasning går alldeles utmärkt och att man samtidigt bör ha någon värmekälla i glasmontern. Mitt medborgarförslag är att Lysekils kommun tar i tag detta med våran fina pissoar och får upp den på samma ställe i Norra hamnen. Vill ni se foto på pissoaren så ligger den på min blogg Med vänliga hälsningar Glenn Glicko Andersson.

108 12 B Medborgarförslag Efter senaste tidens turbulens i den sk Kina-Affären har det framkommit att badplatsen "Metvik" är något utöver det vanliga, enlig Mijöpartiet -Magisk. Läser även att kommunen gör ett slag för att öka tillgängligheten i kommunen och man vill göra kommunen tillgänglig för alla. Kan man inte slå två flugor i en smäll och göra "Magiska Metvik" tillgänglig för alla? Enligt ortsbefolkningen så ligger "Metvik" otillgängligt så någon typ av "Strandpromenad" är nog att föredra. Kanske Preem, Lysekils Kommun, friluftsfrämjandet och Naturmänniskor boende i Lyse kan göra någon insats ihop för att öka tillängligheten för gammal och ung? Tommy Persson Lysekil LYSEKILS KOMMUN Registraturen LJi Ul- 2 5

109 LYSEKILS KO.MMUN I LYSEKILS }(OM MUN, Registraturen L 'Dnr, Medborgarfors lag 12 C t(.s J_ 0 I f - 0 opo -:}-:J., Förslag: i Le a ),,,. L. /c.. l"??ka ALf;-c 2 V d"?'./41c/ Motivering: Förslaget inlämnat av: Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske. Q I IL f>.pa..:s'jd,j,-1)! re r Jrt k r7 k /4,,.. )?-'? R d i/ J J/ -" /7 k_ /-J J/ jr..1. b-cl h:! L..4: IM# '7 vl )) h Q L t2"" I J / b rr:1 /L fj.o.skn b 1.11 J/& v/4'/l.!!il.1.//y.d//h:.).c._)/e n1:,)j v.jr.1ed 1/J/ lu'j_e ol.h.wor.?..5/.,,1.,;k)rö,7.o >r, J--Y.?L.n il :ffyer?.kc YY.74d Vk#"/;./ thl,ka, /:rj,r,,y.{.,1.j.l L, '/ YkJ- jl /""" l/j//,,..-v!. (Z av I,4. a L LllrJ./ t!/r/ ö/'doy7 N;;;;;;.. {J._..f. J:.;,,... Q.,J. 4,,-:: f... T;i;f,;;;.;;;,;;;;; /.7.:3... J.3....!.'f.(1?.4.!. l Adress /. Postadress Underskrift Medborgarförslaget skickas eller lämnas till Lysekils kommun, kommunkansliet, Lysekil.

110 12 D Från: Anders Windmark <anders.windmark@telia.com> Skickat: den 3 januari :12 Till: Registrator Lysekils kommun Ämne: Medborgarföslag Medborgarförslag Jag föreslår: 1. Kommunen ordnar cykelparkering för bl.a. pendlare vid järnvägsstationen. 2. Där placeras även en kommunal cykelpump. Som den vid Kampenhof i Uddevalla. Lysekil , Anders Windmark

111 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 13 Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för ersättningar i kommunal styrelser och nämnder Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit att en begränsningsregel införs för ersättning i kommunala styrelser och nämnder, med tonvikt på kommunalrådsbefattningar. Kommunfullmäktige beslutade , 62 om reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda. Reglementet bygger i grunden på en procentsats av riksdagsledamots månadsarvode vilket skiljer sig från kommunens tidigare reglemente som utgick från prisbasbeloppet. De föreslagna arvodesnivåerna ligger i paritet med kommunerna i Västra Götaland. Kommunfullmäktige beslutade att fastställa beräkningsgrunden för arvoden i till 75 procent av riksdagsmannaarvodet. En förtroendevald får ersättning för förlorat arbetsinkomst efter uppvisat intyg från arbetsgivaren. En förtroendevald som har ett årsarvode över 20 procent utgår inget sammanträdesarvode. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 34 Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

112 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelning för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för ersättningar i kommunal styrelser och nämnder Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Ärendet I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit att en begränsningsregel införs för ersättning i kommunala styrelser och nämnder, med tonvikt på kommunalrådsbefattningar. Kommunfullmäktige beslutade , 34 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Kommunfullmäktige beslutade , 62 om reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda. Reglementet bygger i grunden på en procentsats av riksdagsledamots månadsarvode vilket skiljer sig från kommunens tidigare reglemente som utgick från prisbasbeloppet. De föreslagna arvodesnivåerna ligger i paritet med kommunerna i Västra Götaland. Kommunfullmäktige beslutade att fastställa beräkningsgrunden för arvoden i till 75 procent av riksdagsmannaarvodet. En förtroendevald får ersättning för förlorat arbetsinkomst efter uppvisat intyg från arbetsgivaren. En förtroendevald som har ett årsarvode över 20 procent utgår inget sammanträdesarvode. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige om en revidering av arvodesreglementet där beräkningsfaktorn höjs från 75 procent till 85 procent av riksdagsledamots månadsarvode. Ärendet kommer till kommunfullmäktige för beslut under februari/mars Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att avslå medborgarförslaget. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 34 Beslutet skickas till Förslagsställaren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

113

114 LYSEKILS KOMMUN Medborgarförslag LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN o L\L s Ar Dnr Op, \Y i½ l0l1 Hand!. Förslag: Begränsningsregel införs för ersättning i kommunala styrelse och nämnder, med speciell tonvikt på kommunalrådsbefattningar. Regelen innebär att endast ersättning för förlorad arbetsinkomst skall ersättas. Personer som redan har inkomst från annan verksamhet eller pension skall inte ha rätt till ersättning. Motivering: Kommunen har under många år gått med underskott. Läget kan nu betecknas som krisartat och nedskärningar i den kommunens organisation måste övervägas. Det är därför viktigt att politiska företrädare visar hög moral och föregår med gott exempel. Förslaget inlämnat av: Namn: Håkan Bråtegren Adress: Telefonnummer: 0 Underskrift: Skriv ut och underteckna' Skicka underskrivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysekil.se

115 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 14 Svar på medborgarförslag om strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit om strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling. Lysekils kommuns styrmodell som beslutades om 2016 bygger på mål- och resultatstyrning. Styrmodellens övergripande syfte är att tydliggöra en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen och dess verksamheter. Styrmodellen omfattar därför hela kommunens organisation. Därutöver har kommunen antagit en ny vision för Lysekil. Vision Lysekil 2030 ska ange ett framtida önskvärt tillstånd och resultat på lång sikt (10 år eller mer). Den ska ge inriktning och energi för utvecklingsarbetet och visa vägen till en bättre verksamhet och ett bättre Lysekil. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 35 Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ska anses besvarat med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

116 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på medborgarförslag om strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ska anses besvarat med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit om strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling. Kommunfullmäktige beslutade , 35 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Lysekils kommuns styrmodell som beslutades om 2016 bygger på mål- och resultatstyrning. Styrmodellens övergripande syfte är att tydliggöra en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen och dess verksamheter. Styrmodellen omfattar därför hela kommunens organisation. Därutöver har kommunen antagit en ny vision för Lysekil. Vision Lysekil 2030 ska ange ett framtida önskvärt tillstånd och resultat på lång sikt (10 år eller mer). Den ska ge inriktning och energi för utvecklingsarbetet och visa vägen till en bättre verksamhet och ett bättre Lysekil. Visionen har arbetats fram i workshops med politiker och tjänstemän i kommunen med svaren från enkäten Lysekil 2030 som ett viktigt underlag. Visionen ska vara en ledstjärna som vi hela tiden har för ögonen så att både små och stora beslut går i linje med det önskvärda läge vi vill se i Lysekil. I kommunens budget innefattar den även plan för de två kommande åren, senaste budgetbeslutet är 2018 med plan för Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 35 Beslutet skickas till Förslagsställaren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

117

118 LYSEKILS KOMMUN LYSEKILS KO. REGISTRATu!:1: UN LJc s Ar } { A Dnr / '' -1 8 s- ""oo " - Medborgarförslag Förslag: Framtagning av en strategisk och långsiktig plan som underlag för kommunens utveckling. (Nuvarande system med ett årsbudgets är inte tillräckligt beslutsunderlag.) Motivering: Folkmängden har under många år succesivt minskat ca 1-2% per år. Kommunen har därmed fått ett minskat skatteunderlag och som följd av detta har ekonomin urholkats. Detta är en långsiktigt omöjlig situation och åtgärder måste sättas in. Kommunchefen får i uppdrag att ta fram en långsiktig (10 år) strategisk plan som skall ange inriktning, omfattning och strategiska åtgärder för kommunen. Planen skall tas fram mot realiska s'enarier beträffande utveckling av folkmängden, där huvudalternativet är nuvarande momentum, samt ett mer optimistiskt resp pessimistiskt senario. Planen s all oresenteras för kommunens medboraare. Förslaget inlämnat av: Namn: Håkan Bråtegren Skicka underskrivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysekil.se

119 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 15 Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit att en begränsningsregel för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Regeln innebär att uppdragstiden begränsas till max tre mandatperioder. Engagerade medborgare är grunden för att demokratin ska fungera. Det är färre medborgare som är aktiva i det politiska arbetet än tidigare och det är en riktning som fortsätter. Att inte tillåta dem som är intresserade och villiga att ha kommunala politiska uppdrag efter tre mandatperioder riskerar förvärra situationen med lågt politiskt engagemang och deltagande. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 36 Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

120 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelning för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på medborgarförslag om begränsningsregler för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. Ärendet I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit att en begränsningsregel för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Regeln innebär att uppdragstiden begränsas till max tre mandatperioder. Kommunfullmäktige beslutade , 36 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Engagerade medborgare är grunden för att demokratin ska fungera. Det är färre medborgare som är aktiva i det politiska arbetet än tidigare och det är en riktning som fortsätter. Att inte tillåta dem som är intresserade och villiga att ha kommunala politiska uppdrag efter tre mandatperioder riskerar förvärra situationen med lågt politiskt engagemang och deltagande. I dag finns ingen begränsning av hur många mandatperioder en riksdagsledamot kan sitta i Sveriges riksdag lämnades det in en motion till riksdagen om begränsad mandatperiod. Förslaget var att en person ska kunna vara riksdagsledamot max tre mandatperioder i sträck. Motionen blev nedröstad. I september 2017 lämnades det in en ny motion med förslag att en ledamot ska sitta högst två mandatperioder i riksdagen. Den motionen ska behandlas i konstitutionsutskottet under februari Förvaltningen anser att kommunen inte ska införa en begränsningsregel för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I och med det föreslår förvaltningen att avslå medborgarförslaget. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

121 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 36 Beslutet skickas till Förslagsställaren

122

123 LYSEKILS KOMMUN Medborgarförslag LY ekils KOMMUN REGISTRATUREN 'L\cS h\y > Il \ Hariol. Förslag: Begränsningsregel för kommunala politiska uppdrag i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Regeln innebär att uppdragstiden begränsas till max tre (3) mandatperioder Motivering: Regeln införs för att stärka den kommunal demokratin, för nytillskott av kvinnor och yngre samt ideer och engagemang. Kommunen behöver ständig vitalisering. Det är ett känt faktum att aktivitets- och kreativitetsnivån avtar när ett arbete mer eller mindre institutionaliseras. Förslaget inlämnat av: Namn: Håkan Bråtegren Adress: Lysekil Telefonnummer: I Underskrift: Skriv ut och underteckna! 1.. I Skicka underskrivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysekil.se

124 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (29) 16 Svar på medborgarförslag om nya beslut- och attestregler införs för kommunalråden som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit om nya beslut- och attestregler införs för kommunalråden som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän. I början av 2017 gjordes en revidering av attestförteckningen för kommunstyrelsen som reglerar beslutsattestant och orderattestant. Även dokument som reglerar behörig firmatecknare reviderades under Förvaltningarna bereder ärenden till nämnderna och det finns delegationsordning att förhålla sig till. Kommunstyrelsens delegationsordning reviderades i maj Kommunfullmäktige har tagit beslut om bl.a. ny styrmodell, nya ekonomistyrningsprinciper, nytt reglemente för kommunstyrelsen samt andra viktiga styrdokument och fler förbättringar pågår fortlöpande. Kommunstyrelsen har även tagit beslut om ny tjänstemannaorganisation och i december 2017 beslutade kommunfullmäktige även om ny nämndorganisation inför nästa mandatperiod. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 33 Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ska anses besvarat med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelse-förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

125 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Avdelningen för verksamhetsstöd Mari-Louise Dunert, Svar på medborgarförslag om nya beslut- och attestregler införs för kommunalråden som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medborgarförslaget ska anses besvarat med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet I ett medborgarförslag från 2014 har förslagsställaren föreslagit om nya beslut- och attestregler införs för kommunalråden som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän. Kommunfullmäktige beslutade , 33 att remittera förslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Det har hänt mycket inom kommunen sen medborgarförslaget lämnades in. I början av 2017 gjordes en revidering av attestförteckningen för kommunstyrelsen som reglerar beslutsattestant och orderattestant. Även dokument som reglerar behörig firmatecknare reviderades under Förvaltningarna bereder ärenden till nämnderna och det finns delegationsordning att förhålla sig till. Kommunstyrelsens delegationsordning reviderades i maj Kommunfullmäktige har även beslutat om en chefsplattform under 2017 som ska tydliggöra förväntningarna på kommunens chefer. I den nya kommunallagen som gäller från , 7 kap, 2 står det att Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter. Instruktionen kommer kommunstyrelsen att besluta om i januari Kommunfullmäktige har därutöver tagit beslut om bl.a. ny styrmodell, nya ekonomistyrningsprinciper, nytt reglemente för kommunstyrelsen samt andra viktiga styrdokument och fler förbättringar pågår fortlöpande. Kommunstyrelsen har även tagit beslut om ny tjänstemannaorganisation och i december 2017 beslutade kommunfullmäktige även om ny nämndorganisation inför nästa mandatperiod. Med ovanstående förändringar och beslut föreslår förvaltningen att medborgarförslaget kan anses besvarat. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

126 Tjänsteskrivelse Sid 2/2 Dnr LKS Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 33 Beslutet skickas till Förslagsställaren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

127

128 LYSEKILS KOMMUN Medborgarförslag LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN U(S, Al Dnr \ 83 wrm HaI",d;. Förslag: Nya besluts- och attestregler införs för kommunalråden, som reglerar förhållandet mellan politiker och tjänstemän. Motivering: Politikerna skall i styrelse och fullmäktige fokusera på strategisk inriktning och omfattande resursfrågor. Tjänsteorganistationen skall bereda dessa ärende samt fatta beslut inom uppställda ramar. Kommunchefens och andra högre befattningshavares roll skall göras tydlig och stärkas visavi politikerna inkl kommunalråden. Politikerna skall mot vite inte har rätt att fatta operativa beslut och ingripa i den löpande verksamheten. Förslaget inlämnat av: Namn: Håkan Bråtegren Adress: Lysekil Skicka underskrivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysek.il.se

129 Interpellation om Medborgarundersökning 2017 Om man ska sammanfatta 2017 års medborgarundersökning med en mening: Lysekilsbornas betyg en aning bättre, men fortfarande mycket lågt förtroende för politiken Den negativa trenden har vänt, men bortser man från 2014 års undersökning, som genomfördes efter flera skandalliknande år, så hade nog många förväntat sig bättre betyg. Ärligt talat deltog 122 kommuner. I rangordning hamnade vi då på plats 121, vi fick alltså näst sämst betyg av våra invånare jämfört med andra kommuner. I 2017 års undersökning deltog 131 kommuner. Vi hamnade igen i bottenskiktet. När det gäller det s k politikerområdet Nöjd-Inflytande-Index, hamnade vi på plats 124. Antingen har vi väldigt krävande invånare eller så gör vi politiker ett väldigt dåligt jobb. Fråga: Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Johansson (S), ni sitter ju i styret, ni har tillgång till alla analysresurser och medel att tillgodose kommuninvånarnas behov. Vad beror det enligt din mening på att vi politiker i Lysekils kommun får så dåliga betyg av våra invånare? Vad tycker du att vi ska göra för att vi ska få ökat förtroende från våra invånare? Medborgarundersökning nöjd-inflytande-index (NII) Betygsindex/Medelbetyg NII, HELHETEN 28,0 25,0 32,0 Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 3,9 3,5 4,2 Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? 3,9 3,6 4,2 Hur nära idealet tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? 3,9 3,4 4,1 KONTAKT INDEX 43,0 42,0 44,0 Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? 5,0 4,8 4,9 INFORMATION INDEX 44,0 41,0 47,0 tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? 5,2 5,0 5,6 tydligheten i kommunens information? 5,0 4,8 5,5 i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 4,8 4,6 5,3 kommunens webbplats? 5,2 4,9 5,8 PÅVERKAN INDEX 28,0 26,0 32,0 hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 3,4 3,2 3,7 invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 3,3 3,2 3,6 invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 3,4 3,2 3,7 i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? 4,4 4,2 4,3 FÖRTROENDE INDEX 31,0 25,0 34,0 hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 4,2 3,5 4,2 hur ansvarstagande kommunens politiker är? 3,8 3,2 3,9 hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? 4,2 3,5 4,3 hur väl politiska beslut genomförs? 3,9 3,1 4,0 SCB:s betygsindex: Mindre än 40 = inte godkänt 55 = nöjd Större än 75 = mycket nöjd Låga betyg (1-4) Mellan betyg (5-7) Höga betyg (8-10) Källa: //Ronald Rombrant, Lysekilspartiet

130 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (43) 184 Interpellation från Ronald Rombrant (LP) socialnämnden få tilläggsanslag? Dnr: LKS Ska eller ska inte Ronald Rombrant (LP) har i en interpellation ställt frågor till kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Johansson (S), gruppledare Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (L): Stämmer det att Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna i Lysekil har kommit överens om att socialnämnden kan komma att få extra tillskott av pengar under 2018? Vad menas med detta, kommer ni då att fatta beslut om en ny budget för 2018? Tilläggsanslag? Fullmäktige, socialförvaltningens anställda, socialförvaltningens ledning och inte minst övriga partier i socialnämnden måste få klara besked, vad är det som gäller? Kommunfullmäktiges ordförande meddelar att Jan-Olof Johansson (S), Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (L) kommer att besvara interpellationen vid nästa kommunfullmäktige. Justerare: Utdragsbestyrkande:

131 1(2) INTERPELLATION Ska - eller ska inte - Socialnämnden få tilläggsanslag? Sammanfattning En ledande företrädare för (S) säger i media att socialdemokraterna nyligen med moderaterna och Liberalerna har kommit överens om att socialnämnden kan komma att få extra tillskott av pengar under Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Johansson (S), gruppledare Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (L): Stämmer det att Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna i Lysekil har kommit överens om att socialnämnden kan komma att få extra tillskott av pengar under 2018? Vad menas med detta, kommer ni då att fatta beslut om en ny budget för 2018? Tilläggsanslag? Fullmäktige, socialförvaltningens anställda, socialförvaltningens ledning och inte minst övriga partier i socialnämnden måste få klara besked, vad är det som gäller? Bakgrund Det råder för närvarande ett mycket förvirrat tillstånd när det gäller Socialnämndens ekonomi. Socialnämndens prognoser detta år blir bara värre och värre. I februari var prognosen -3 mkr, i april -6 mkr och i augusti -16 mkr. Nu kan vi i månadsuppföljningar läsa att underskottet kan komma att överstiga 20 mkr! Nämnden fattar på löpande band beslut om handlingsplaner men några resultat och effekter av dessa planer ser vi inte. Socialnämnden med (S) i spetsen har fattat beslut om att äldreomsorgen ska spara 6,6 miljoner. Detta har förvaltningschefen fått i uppdrag att verkställa. Detta har i två omgångar samverkats med de fackliga organisationerna. Parallellt med dessa beslut gör socialnämndens ordförande (S) uttalanden i Radio Väst att det inte får ske några uppsägningar av "fast personal". Han säger också att det inte får ske någon "hyvling av tjänster, d.v.s. någon neddragning av tjänstgöringstiderna. I samma radioinslag säger kommunstyrelsens ordförande (S) att besparingarna inte får leda till några varsel. När socialnämndens kostnader till 70 procent består av personalkostnader frågar sig förstås vän av ordning vad förvaltningsledningen ska göra för att spara 6,6 miljonerna? (Vilket ju för övrigt bara är en liten del av de stora underskott som socialnämnden uppvisar). Bland de mer uppseendeväckande uttalande kunde vi läsa i Bohusläningen den 17 november med anledning av besparingarna inom äldreomsorgen, där en ledande företrädare för (S) säger att Socialdemokraterna nyligen med Moderaterna och Liberalerna har kommit överens om att socialnämnden kan komma att få extra tillskott av pengar under Uppseendeväckande eftersom det sätter budgeten för 2018 som styrdokument helt ur spel. Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet info@lysekilspartiet.nu

132 2(2) När man lägger budgetar som saknar realism så uppstår dessa situationer. Ska nu S, M och L fortsätta driva kravet att förvaltningen ska leverera besparingar som ger 6,6 miljoner? Eller ska de vända sig till kommunfullmäktige och begära utökat anslag? Vad är det är som gäller? Kommunstyrelsens ordförande Jan-Olof Johansson (S), gruppledare Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (L): Stämmer det att Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna i Lysekil har kommit överens om att socialnämnden kan komma att få extra tillskott av pengar under 2018? Vad menas med detta, kommer ni då att fatta beslut om en ny budget för 2018? Tilläggsanslag? Fullmäktige, anställda inom socialförvaltningen, förvaltningsledningen in socialförvaltningen och socialnämnden måste få klara besked, vad är det som gäller? Ronald Rombrant, Lysekilspartiet Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet info@lysekilspartiet.nu

133 # ætffit t+, FORVALTNINGSRATTEN I GÖTEBORG Avd.3 BESLUT Meddelat i Göteborg Mål nr Sida I (a) KLAGANDEN 1. Bengt Andreasson, Lyse Berga Spjösvik Lysekil 2. Ronald Rombrant, Bua Gard l Lysekil LYSEKILS KOMMUN Registraturen I l^20ß -or- rb r-+\v Dnr 9"tr? -owq q I MOTPART Lysekils kommun Lysekil OVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmliktiges beslut den 14 december 20t7, $ 170, diarienr LKS SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen ( : 900) ; fråga om inhibition FORVALTNINGSRATTENS AVGORANDE Förvaltningsrätten beslutar att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla. Dok.Id Postadress Box Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax t - 7tt E-post; forvalhin gsrattenigoteborg@dom. se www. forvalûringsrattenigoteborg. domstol. se Expeditionstid mandag - fredag 08:00-16:00

134 FöRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG BESLUT 20r8-ar-17 Sida r8 BAKGRUND Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade den 14 december 2017 att teckna 229 milloner kr i borgen som säkerhet fiir upplåning av Kooperativa Hyresrättsftireningen Lysekils omsorgsbostäder till investeringar i nybyggnation av nylt äldreboende på del i fastigheten Lyse-FiskebäckZ:7. YRKANDEN M.M. Bengt Andreqsson yrkar att beslutet ska upphävas och att det tilis vidare inte ska gälla (inhiberas). Han anftir bl.a. följande. Beslutet strider mot2kap. 8 $ kommunallagen samt mot EU:s statsstödsregler med tanke på det stora ekonomiska stöd som Kooperativa Hyresrättsfüreningen Lysekils omsorgsbostäder erhåller. Gynnandet av ftireningen uppgår till23 miljoner kr på 50 år, eller till 34 miljoner kr sett till hela borgen under en femtioårsperiod. Det är tydligf visat att banken inte vili bevilja lån utan kommunal borgen. Ronald Rombrant yrkar att beslutet ska upphävas och inhiberas. Han anfür bl.a. foljande. Beslutet strider mot såväl kommunallagen som mot lagen om statsstöd. Beslutet strider också mot beredningskraven och kommunfullmäktiges ordförande hade inte grund ftir att awisa Lysekilspartiets framlagda ftirslag. Om det överklagade beslutet skulle komma att upphävas samtidigt som långivare med undertecknad borgenfi)rbindelse som underlag har utbetalat 229 miljoner kr, åir det svårt att fürutse de kommande konsekvenserna. Risk foreligger att stor och allvarlig skada uppstår. Avtal som under tiden har ingåtts kan bli väldigt kostsamma att återställa till tidpunkten innan beslut fattades. Om en sådan potentiell skada drabbar långivaren, Lysekils omsorgsbostäder, eller Lysekils kommun går inte att ftjrutse. Kommunen anser att det saknas skäl fiir att bevilja inhibition och anftir bl.a. ftlljande. Frågan om byggande av äldreboende i det aktuella fallet har varit

135 FORYALTNINGSRÄTTEN I GöTEBORG BESLUT 20t8-01-t7 Sida 3 29A-18 en fråga som har diskuterats under många år och bör av olika anledningar avgöras snarast. Kommunens beslut om borgensåtagande för en extem part syftar i detta fall till att underlätta frir en verksamhet som h samhällsnyttig. Kommunen önskar undvika att fürlora viirdefull tid i arbetet med ett nylt och välbehövligt äldreboende. Awägningen mellan att genomfüra beslutet eller awakta laglighetsprövningen innebär i detta fall aft kommunen ser att det allmåinnas intresse av ett modernt och ändamålsenligt äldreboende i kommunen klart överväger. Ett fortsatt arbete i processen innebåir inte heller något hinder mot återgång i hrindelse av att klagandena skulle vinna bifall till sina överklaganden. Huruvida risk ftireligger fi)r kostnader vid en eventuell återgång är svår att bedöma, men det är kommunens mening att den potentiella kostnaden är relativt liten mot bakgrund av de belopp som ryms inom ramen av detta projekf. SKÄLEN TÖn TÖNVALTNINGSNÄTTNNS AVGORANDE Tillämpliga bestämmelser Den 1 januari 2018 trädde en ny kommunallag (2017:725) i kraft. Enligt punlfen 4 till den nya lagens ikraftträdande- och övergångsbeståirnmelser gäller emellertid den upphävda kommunallagen (1991 :900) fortfarande ftir överklagande av beslut som har tillkännagetts fiire ikraftträdandet. Enligt utredningen tillkåinnagavs det överklagade beslutet den 21 december Den upphävda kommunallagen (1991:900) ska då tillämpas vid prövningen av det överklagande beslutet. Enligt 28 $ ftirvaltningsprocesslag en (197 l:291) får en ftirvaltningsdomstol besluta att etrl överklagat beslut tills vidare inte ska gälla (inhibition). Syftet med inhibition åir att kunna ftirhindra verkställighet om det åir av stor betydelse für en klagande atl ett överklagat beslut inte verkstäils innan saken

136 FORVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG BESLUT Sida r8 prövas slutligt av domstolen. Detta gäller även avseende överklagade kommunala beslut. En bedömning av om inhibition bör meddelas i ett mål rörande laglighetsprövning enligt kommunallagen Ër grundas på ett preliminärt ställningstagande till frågan om det överklagade beslutet Zir olagiigt eller inte enligt de av klaganden åberopade omståindigheterna. Inhibition bör komma i fräga endast om starka skäl talar ftir att beslutet är olagligt och verkställighetsforbudet är ägnat att ftirhindra att etr allmåint eller enskilt intresse lider beaktansvåird skada fifr Högsta ñrvaltningsdomstolens avgöranden RÅ83 2:43 ochrå 1986ref.7). F örvaltningsrättens bedömnin g Förvaltningsrätten anser att vad som hittills har framkommit i målet medfor att klagandenas yrkanden om inhibition ska bifallas och att det överklagade beslutet därmed tills vidare inte ska gälla. Överklagandet kommer senare att prövas siutligt. HUR MAN OVERXI,AGAR, se bilaga I (DV 3109/1 B) Karin Hansson Tf. rådman Föredragande i målet har varit floredragande juristen Lars Elfving.

137 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Vänersborg Mål nr P Klagande 1. Eric Bowallius, Gamla Strandgatan 58, Lysekil 2. Paula Bowallius, Gamla Strandgatan 58, Lysekil 3. Ulrika Lilliebjelke, Gamla Strandgatan 60, Lysekil 4. Bo Rystadius, Långgatan 11, Mariefred 5. Lars Rystadius, Långgatan11, Mariefred Motpart Lysekils kommun, Lysekil ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfullmäktige i Lysekils kommuns beslut den 21 juni 2017 i ärende nr LKS , se bilaga 1 SAKEN Detaljplan för fastigheten Gamlestan 22:4 m.fl. i Lysekils kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan måndag fredag Vänersborg E-post: mmd.vanersborg@dom.se 08:00 16:00

138 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Kommunfullmäktige i Lysekils kommun beslutade den 21 juni 2017 ( 94, Dnr: LKS ) att anta detaljplan för Gamlestan 22:4 m.fl. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra användning av befintliga byggnader inom fastigheten Gamlestan 22:4 för bostads- och centrumändamål, möjliggöra användning av befintlig verksamhetslokal för Gamlestan 20:32 och 20:33 för bostadsändamål samt att utveckla torgytan som angränsar till fastigheterna. 2 YRKANDEN M.M. Ulrika Lilliebjelke (fastigheten Lysekil Gamlestan 20:8) har, som det får tolkas, yrkat att detaljplanen ska upphävas. Hon har begärt att beslutet som medger höjning och breddning på ca 2,5 m åt norr av den södra huskroppen på Gamlestan 22:4 ska upphöra. Till stöd för sin talan har hon hänvisat till tidigare yttrande under planprocessen och i huvudsak tillagt följande. Utsikten som kommer att gå förlorad för henne som åretruntboende på sin fastighet kommer att ge en betydande olägenhet. Hon mister utsikt på bekostnad av nybyggnation. Konsekvensen av en breddning bidrar till en värdeminskning av hennes fastighet. Exploatören får en värdeökning av sin fastighet, vilket innebär att exploatören kommer att "äga" utsikten, som är ett säljbart värde. Detta bör finnas med i utformning av nybyggnation. En lösning för exploatören är att bredda sin fastighet åt söder, då skulle påverkan av minskad utsikt bli minimal för kringboende. En sådan lösning skulle ge 22:4 södersol; ett sätt för exploatören att saluföra dessa planerade bostäder. Vid kontakt med en lokal mäklare, med god lokalkännedom om marknaden, bekräftas en värdeminskning av hennes fastighet vid en sådan utbyggnad. Någon form av kompromiss eller kompensation anses även som rimlig. De mjuka värdena kommer att försämras och den livskvalitet hon köpt kommer att minskas. Hon bor här just för att få uppleva det som hon gör idag. Hon köpte huset för 12 år sedan för att få de intryck och den möjlighet till rekreation som finns idag,

139 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen inte för att det skulle gå förlorat. Bygger exploatören på annat sätt än vad som föreslås, vet inte kunden något annat. 3 Vilseledande information har getts till beslutsfattare. Vid första mötet med exploatören redovisades bl.a. rivning av en mur och att det skulle vara en produkt av en justering för att möta hennes önskemål. Möjligen är detta för att möta någon annans behov. I granskningsutlåtandet ( ) på s. 23 sjätte stycket står följande vilseledande information: " Efter studier och ytterligare platsbesök vidhåller kommunen sin ursprungliga bedömning: borttagandet av muren bedöms förbättra utsikten från markplan." Kommunen har inte besökt henne på plats för att göra en ny tolkning. En rivning av muren bidrar inte till någon betydande förbättring av havsutsikten. Hon är inte emot att muren byts mot ett mer modernt material men att det skulle vara för att tillmötesgå hennes önskemål stämmer inte. I planbeskrivningen ( ) på s. 20 i femte stycket står det att kommunen och exploatören genomförde fördjupande dialoger med, samt ett flertal fältstudier hos, fastighetsägare vilkas utsikter påverkas. Vidare står det att sakägarnas huvudsakliga invändning rörde den tillkommande byggnadshöjden på huvudbyggnaden som motsvarar 1,8 m över befintlig byggnad. "Dialogen har motiverat ett antal justeringar för att tillmötesgå inkomna synpunkter och önskemål". Även detta är vilseledande information till beslutsfattare. Ingenting står skrivet om hennes huvudsakliga invändning mot en tillbyggnad på ca 2,5 m. Hon bestrider beslutet om breddning samt höjning av det lägre huset. En höjning kommer att ta bort utsikt över land. När det gäller redovisningen av utsiktpåverkan har underlagen i detaljplaneprocessen inte varit tillfredställande. Kommunen har inte tagit några bilder hos henne. Hon åberopar tidigare ingivna bilder. De bilder hon har tagit ger en mer relevant bild av den förlorade utsikten. Lars Rystadius och Bo Rystadius (fastigheten Lysekil Gamlestan 1:129) har, som det får tolkas, yrkat att detaljplanen ska upphävas. De har till stöd för sin talan hänvisat till sina tidigare synpunkter under planprocessen samt tillagt i huvudsak föl-

140 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen jande. Deras erinran avser fastighetens tillåtna bygghöjd som de tidigare i samrådet motsatt sig. Kommunfullmäktige har inte tagit hänsyn till det beslut om att en kompromisslösning skulle arbetas fram som byggnadsnämnden i Lysekil antog den 3 mars Man hade kunnat visa god vilja och beslutat om en indragning av hörnen på takvåningen med 10, 20 eller kanske 30 %. Då hade kommunen visat respekt mot sin egen demokratiska process och till de kringboende. Istället sägs rakt ut i granskningsutlåtandet att exploatörens vinstintresse går först. Bygghöjden kvarstår oförändrad. De bilder som kommunen har tagit är i hög grad partiska och ger felaktiga upplevelser av situationen. De åberopar de bilder som de själva tagit. 4 Eric Bowallius och Paula Bowallius (fastigheten Lysekil Gamlestan 20:7) har, som det får tolkas, yrkat att detaljplanen ska upphävas. De har begärt att beslutet som medger höjning och en breddning på ca 2,5 m åt norr av den södra huskroppen (den låga byggnaden) på Gamlestan 22:4 ska upphöra samt att parkeringsfrågan måste ses över på nytt. Till stöd för sin talan har de anfört i huvudsak följande. Utsikten som kommer att gå förlorad för dem på deras fastighet kommer att ge en betydande olägenhet. De mister utsikt på bekostnad av nybyggnation. Denna fråga bör diskuteras djupare för att hitta en kompromiss där bägge parter blir nöjda. Kan man minska storleken på balkongerna eller bygga dem åt andra hållet? Konsekvensen av en breddning bidrar till en värdeminskning av deras fastighet, ett förlorat värde. Exploatören får en värdeökning av sin fastighet, vilket innebär att exploatören kommer att "äga" utsikten, som är ett säljbart värde. Detta bör finnas med i utformning av nybyggnation. En lösning för exploatören är att bredda sin fastighet åt söder, då skulle påverkan av minskad utsikt bli minimal för kringboende. En sådan lösning skulle att ge fastigheten 22:4 södersol, ett sätt för exploatören att saluföra dessa planerade bostäder. I ett samtal med en lokal mäklare bekräftas en värdeminskning av deras fastighet vid en sådan utbyggnad. De märker redan nu att det är ett stort problem och att då ta bort ytterligare parkeringsplatser kommer att bli förödande för området. Så parkeringsfrågan är också en viktig fråga att lösa.

141 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen 5 De mjuka värdena för dem som bor i fastigheten 20:7 kommer att försämras. Den livskvalitet de köpt kommer att minskas. De bor här just för att få uppleva det de gör idag. De köpte huset för att få de intryck och den möjlighet till rekreation som finns idag, inte för att det skulle gå förlorat. De har lika stor rätt till havsutsikten som fastighetsägaren till 22:4. De bestrider beslutet om breddning och höjning av det lägre huset samt att man tar bort så många parkeringar som man gör. En höjning kommer att ta bort utsikt från både 20:7 och 20:8. De har tidigare skickat in bilder på detta som åberopas. Lysekils kommun (nedan kommunen) har motsatt sig klagandenas yrkanden och har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Kommunen har under planarbetets gång mottagit och besvarat nu aktuella synpunkter från överklagande parter i ärendet. För fullständiga svar till respektive överklagande se samrådsredogörelse daterad , reviderad samt granskningsutlåtande daterat Underlaget som legat till grund för kommunens bedömning avseende utsiktspåverkan redovisas i tjänsteskrivelse till byggnadsnämnden rubricerad "Redovisning av utsiktspåverkan, dialog med sakägare" daterad Se slutligen kommunens presenterade resonemang i detaljplanens antagandehandlingar daterade Kommunen bekräftar att överklagande parters samtliga krav inte har kunnat uppfyllas. Kommunen noterar vidare att antagen detaljplan medger byggrätter som, vid maximalt nyttjande, minskar havsutsikten för överklagande parter. Så som kommunen uppfattar överklagande parters talan, likställs ovan bekräftade negativa påverkan med en i lagens mening oacceptabel inverkan på fastigheternas havsutsikt. Enligt kommunens mening bör detta argument, innan det kan anses välgrundat, understödjas av ett mer nyanserat underlag än den begränsade samling fotografier som överklagande parter valt att redovisa. Det redovisade underlaget visar planförslagets konsekvenser sett från särskilt ogynnsamma betraktelsevinklar, från vilka planförslagets potentiella påverkan upplevs vara som störst. Underlaget bort-

142 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen ser från den del av utsikten som kvarstår från övriga fönster, våningar och betraktelsevinklar inom respektive fastighet. 6 Under våren och sommaren 2016 granskade kommunen ett hundratal bilder från olika fönster och våningsplan, från olika betraktelsevinklar för respektive fönster, tagna i sitthöjd och ståhöjd (se tjänsteskrivelse omnämnd i första stycket). Fotografier togs från berörda fastigheter öster om planområdet, bland dessa överklagande parters fastigheter. Underlaget låg till grund för byggnadsnämndens godkännande av granskningsutlåtandet (se beslut och protokollsutdrag daterat ). Efter avvägning mellan motstående intressen bedömer kommunen att detaljplanen i sin slutgiltiga utformning är välmotiverad. Samtliga överklagande parter kommer att få behålla en betydande del av sin havsutsikt även vid maximalt nyttjande av tillkommande byggrätter. DOMSKÄL Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Planläggning får därvid inte ske så att den avsedda användningen kan medföra en sådan påverkan, på grundvattnet eller omgivningen i övrigt, som innebär en fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap 9 PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse.

143 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 PBL). Vid en avvägning mellan dessa intressen ska skälig hänsyn tas till bl.a. befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (se 4 kap. 36 PBL). De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2014:12). 7 Klagandena har framförallt haft invändningar om att de förlorar havsutsikt på grund av den antagna detaljplanen. De menar att denna olägenhet är betydande samt att den innebär en värdeminskning för deras fastigheter. Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det framgår av planhandlingarna i målet att klagandenas fastigheter i och för sig kommer att få en minskad havsutsikt men att den inte går helt förlorad. Det framgår vidare att klagandenas fastigheter ligger en bit upp i bebyggelsen i förhållande till fastigheterna närmast strandlinjen. Planområdet ligger centralt i Lysekil och bebyggelsen är sedan tidigare tät. Domstolen anser att en fastighetsägare under ovan nämnda förhållande inte kan räkna med att bebyggelsen i närområdet inte kan komma att förändras över tid. En fastighetsägare kan inte heller räkna med att utsikt eller boendemiljö inte kan komma att påverkas eller förändras p.g.a. rådande bebyggelseutveckling. Av praxis följer att en i och för sig väsentlig begränsning av sjöutsikt för dem som bor längre bort från sjön inte alltid bör anses innefatta en betydande olägenhet, se RÅ 1991 ref. 46. Mark- och miljödomstolen har tagit del av samtligt utredningsmaterial, bl.a. om påverkan på utsikt och beaktat de fotografier som de klagande nu gett in. Domstolen anser vid en sammanvägd bedömning och med hänvisning till ovanstående, att begränsningen av havsutsikten för de klagandena i aktuellt fall inte innebär en olägenhet som är betydande i den mening som avses i PBL. Vad de klagande i övrigt har anfört innebär inte heller att den antagna detaljplanen medför betydande olägenheter. Att detaljplaneläggningen enligt klagandena dessutom medför en värdeminskning på deras fastigheter, p.g.a. höjning och breddning av framförvarande bebyg-

144 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P Mark- och miljödomstolen gelse samt förlorad havsutsikt, är inte en faktor som kan vägas in i bedömningen av om det föreligger betydande olägenheter. Frågan om eventuell värdeminskning är inte heller något som kan hanteras särskilt inom ramen för detta mål. 8 Domstolen bedömer att behovet av parkeringsplatser i planområdet har beaktats i tillräcklig grad under planprocessen. Vad Eric Bowallius och Paula Bowallius anfört i denna del utgör inte skäl att upphäva detaljplanen. Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att kommunen har handlagt aktuellt planärende på ett formellt riktigt sätt och hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har vid detaljplaneläggning. Domstolen anser att det som klagandena har anfört om förlorad havsutsikt, värdeminskning och minskade parkeringsytor, vid en avvägning mellan deras enskilda intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva antagandebeslutet. Ett genomförande av detaljplanen kan inte anses medföra sådana betydande olägenheter för klagandena att beslutet om detaljplanen ska upphävas. Det har inte heller i övrigt framkommit något som utgör skäl att upphäva beslutet. Överklagandena ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427) Överklagande senast den 12 februari 2018 Susanne Lindblad Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Lindblad, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Michelle Alisic.

145 Bilaga 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT R3 INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 10

146

147 Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR DOM I MÅL SOM HAR ÖVER- KLAGATS TILL MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn, datum för domen samt målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. DV 427 Producerat av Domstolsverket

148 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden / Ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen och LSS, kvartal 3 år 2017 Dnr SON , Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapporten ska även lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Anmälan ska göras då verkställighet inte påbörjats inom tre månader från beslut. Rapport gällande socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har upprättats för tredje kvartalet 2017, både för avdelning individ- och familjeomsorg samt för avdelning vård och omsorg. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 23 oktober Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 16 oktober Socialnämndens beslut Nämnden tar del av redovisningen. Rapporterna överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Beslutet skickas till Handläggare SOF Justerare: Utdragsbestyrkande:

149 *** LYSEKILS KOMMUN ){ å*'; ;i ;- l{ i.:1 1 þ:.,':t i',,, ;',,' i.; i.j i;re gi:;ii;;lutln Jou 2tT7 -r,- i T Drìr A /4 - O,l o l/ ô Socialförvaltni Göran Emanuelsson, goran.emanuelsson@lysekil.se Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 112 Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS, kvartal , anmälan Sammanfattning Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård- och omsorg (fvo). Rapport skall även gå till kommunfullmäktige samt kommunens revision. Anmälan skall göras då verkställigheten inte har påbörjats inom 3 månader från beslut. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen. Rapporten överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Ärendet Rapport för kvartal 3 har upprättats av socialkontoret och lämnats till tvo. Rapporteringen tiil fvo sker på individnivå. Förvaltningens synpunkter eller utredning Av rapporten framgår Ej verkställda beslut under kvartal g-2or7-7 ärenden, (3 kvinnor, 4 män). varav: 3 tidigare anmälda ärende verkställdes under kvartalet, (z kvinna, r män) o tidigare anmälda ärenden avslutades utan verkställighet, (o kvinna, o män), '.. t)/ Marianne Sandsten Avdelningschef Emanuelsson Handläggare Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-6r 3o oo I Fax: rz I registrator@lysekil.se I

150 *** TYSEKILS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Datum (2) Vår beteckning <Databas> <<Diarienr> nr <<Grpnn> Bilaga/bilagor Kvartalsrapport Bilaga till Socialnämndens rapport över ej verkställda beslut för kvartal g-zol7 Beslutet skickas till Kommunens revisorer Kommunfullmäktige

151 nîïra L-!p 1.,c'er ioi,,àr. a:l' :msc.i Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifte r Uppgifter om rapportören Förnam n Efternamn Telefon E-postadress Göran Emanuelsson' SE Val av förvaltning och verksamhetsområden lör9ll!i19 Socialfönaltni Nämndens rapport Rappofte ringe n avser följande kvartal Val avår och kvartal :Val avår"och kvartal 20L7 Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL ÁO, äldreomsorg SoL OF,..omrs;org om pers.oner m ed ft nktionsnedsättning SoL lfo, individ- och familjeomsorg LSS 0F,omsûrg om pers,oner mred trlja [trtej ØJa nnei l.la lle MJa LJNeJ Finns avbrott verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL ÄO, äldreomsorg nja SoL OF, omsorg om personer nja med fu nktions nedsäturing SoL lfo, individ- och lija familjeomsorg LSS OF, om,sorger om personer m,ed q{!"-ot:,q9-{s.i!!nin9,,. l_lja ØNej ünei llnej ünej Personuppgiftslagen l4 ag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuopgiftslagen :2O41 Pr rl Ela: k ettid : 15t û I av z Dat. m:?017 1"0-13 X6:15:25

152

153 Bilaga till Socialnämndens rapport över ej verkställda beslut för kvartal 3-2O{Z till IVO Tidigare anmälda beslut som har verkstårf-ts under kvarta! s:2o17 4!!4'. I þc PStlu! Status Beslutsdatum Verkställd Antal dagar sol etslarm Âteranmälan 20L L SOL, Särskilt boende Återanmãlan O7-26 r52 SOL i Bostad med särskild service Äteranmälan 20! : Tidigare anmälda beslut som har avslutats utan verkstållighet under kvartal 3-2lJ17 Antal leg. Beslyt i9!-e!u gs4$gs!g!! Pë!4&ls!$nj =ns Antaf dagar 0 Ej verkställda beslut under kvartal S-2O17 A Jal lac,beslu! Status Beslutsdatum Antal dagar t L sql SoL Särskilt boende Ãteranmälan : Dagverksamhet social. inyanmf!an 2017-O5-I5 L SoLOF ìkontaktperson SoL,tttyqlpälan LSS!ryontal<tp9fol LSS I I Nygnm i!an 20t I i Uppehåll i beslut under kvartal 3'2017', i Antal o Lap Beslut : Eqslt tsdatum. Verkställd Anteckning Summa än: 4 Sumaa kvinnor: Total: 7 2Ot :57

154

155 *** LYSEK KOMN,.,', i.i ; ì ll.i,-iir,;i;','i ji'.i I L53r' r i ;,ii iurv rlii"r i t f.]rìr-j run sqnltilr *- i;'.'.:;.:; J 6 - ú0() ;,..r ',1,a:t:,t.,ttr,) tirpr;r iììl Socialförvaltningen Frida, Lilliehorn, fridalill iehorn@lysekil.se Tjänsteskrivelse Datum Dnr son Ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal , anmälan avser lndivid- och familjeomsorgen Sammanfattning Kommunen ska enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anmäla ej verkställda beslut till lnspektionen för vårdoch omsorg (lvo). Rapport ska även gå till kommunfullmäktige samt kommunens revision. Anmälan skall göras då verkställighet inte har påbörjats inom 3 månader från beslut. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen. Rapporten överlämnas för kännedom till kommunfullmäktige och till kommunens revisorer. Ärendet Rapport för Individ- och familjeomsorgen avseende kvartal z har upprättats av socialkontoret och lämnats tin fvo. Rapporteringen till IVO sker på individnivå Av rapporten framgår; Ej verkställda beslut under kvartal B-zoLZ - 3 ärenden. - Bifall kontaktperson 17oS29 har ej kunnat verkställas då lämplig kontaktperson ej hittats. (BOU) - Bifall stödboende zorto6zg har ej kunnat verkställas på grund av platsbrist och för att det skulle bli kort tid för ungdomen i stödboendet. (EKB) - Bifall familjehem ryoízg verkställdes r7o8or. (EKB) Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6t37 rz I registrator@lysekil.se I

156 \

157 *** LYSEKITS Tjänsteskrivelse KOMMUN EvaAndersson Förvaltningsehef Handläggare Bilaga/bilagor Kvartalsrapport Beslutet skickas till Kommunens revisorer Kommunfullmäktige Lysekils kommun,4sb 80 Lysekil I Tel: o5z9-6r go oo I Fax: o5z tz I registrator@lysekil.se I

158

159 nt-f inspektionen forvård och omsorg Kvartalsrapport Förvaltni n gwal och rapportörsuppg ifte r Uppgifter om rapportören FRIDA Telefon Val av förvaltning och verksamhetsområden Fönaltninq Socialfönaltninqen Lysekil Nämndens rapport Rapporteringen avser följande lauartal Val avår och knrtal Finns gynnande bedut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL Ao, äldreomsorg SoL lfo, individ- och Finns avbrott i verkställighet dåir biståndet nte åter verk$ällts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL Ao, ålldreomsorg SoL lfo, individ- och Personuppgiftslagen ffi Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är fiktiga. Jag samtycker samfidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204). PuL. Blankettid : Sida 1 av 2 htum : 20l7.lt-23 1L55i 14

160 Blankettinformation Nummer r lnskickat :55:44 Signering Datum ílnfi-t023 Underskrift Blankettid: L Sida 2 av 2 Þatu m : 2OL7 - t :'55:.44

161 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Sammanträdesprotokoll MN 60 Dnr MimB 2017/1766 Förslag årlig indexjustering av MimB timtaxa 2018 Som underlag för miljönämnden i mellersta Bohusläns avgiftsdebitering föreligger flera taxor. Dessa utgår från respektive lagstiftning, inklusive en uppdragstaxa. Timtaxan anges i separata beslut. I taxorna anges möjligheten för miljönämnden att besluta om årlig indexuppräkning av timavgiften enligt 9; Miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) från och med besluta att höja timavgiften med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring av Arbetskostnadsindex (AKI, tjänstemän, näringsgren SNI 2007: M), räknat från den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkningen är oktober månad föregående år. Föreliggande ärende innebär för 2018 en höjning av timavgifterna med 2,6 % som motsvarar AKI för oktober månad. Beslutsunderlag Miljöchefens tjänsteutlåtande Miljönämnden i mellersta Bohusläns arbetsutskotts beredningsprotokoll Miljönämnden i mellersta Bohusläns beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att: 1. höja timtaxan för livsmedelskontroll med 2,6 % till 1240 kronor, att gälla från och med höja timtaxan för övrig tillsyn med 2,6 % till 1010 kronor, att gälla från och med höja uppdragstaxan med 2,6 % till 660 kronor, att gälla från och med Skickas till Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner, - för kännedom \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\miljö och Byggförvaltningen\ADMINISTRATION\Nämnder\Miljönämnden\Samm anträden\2017\ \kallelser & Protokoll\MN protokoll docx Justerares signatur: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(18)

162 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteskrivelse Dnr MIMB Sida 1 av 2 Dnr MIMB Miljöenheten Förslag årlig indexjustering av MimB timtaxa 2018 Sammanfattning Som underlag för miljönämnden i mellersta Bohusläns avgiftsdebitering föreligger flera taxor. Dessa utgår från respektive lagstiftning, inklusive en uppdragstaxa. Timtaxan anges i separata beslut. I taxorna anges möjligheten för miljönämnden att besluta om årlig indexuppräkning av timavgiften enligt 9; Miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) från och med besluta att höja timavgiften med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring av Arbetskostnadsindex (AKI, tjänstemän, näringsgren SNI 2007: M), räknat från den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkningen är oktober månad föregående år. Föreliggande ärende innebär för 2018 en höjning av timavgifterna med 2,6 % som motsvarar AKI för oktober månad. Förslag till beslut Miljönämnden i mellersta Bohuslän beslutar att: 1. höja timtaxan för livsmedelskontroll med 2,6 % till 1240 kronor, att gälla från och med höja timtaxan för övrig tillsyn med 2,6 % till 1010 kronor, att gälla från och med höja uppdragstaxan med 2,6 % till 660 kronor, att gälla från och med Beslutet skickas till För kännedom: Sotenäs Kommun Lysekils Kommun Munkedals Kommun Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

163 Miljönämnden i mellersta Bohuslän Tjänsteskrivelse Dnr MIMB Sida 2 av 2 Maria Bylund Miljöchef maria.bylund@sotenas.se Sotenäs kommun Parkgatan 46, Kungshamn fax: info@sotenas.se

164 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden / Redovisning SON ekonomisk åtgärdsplan Socialnämnden beslutade den 2 oktober 2017 följande: vid nämndens sammanträde den 26 oktober ska ytterligare åtgärder för att hantera resterande underskott diskuteras. Avdelningsvisa redovisningar gällande ekonomisk åtgärdsplan med aktuell ekonomisk prognos presenteras vid dagens sammanträde. Samtliga redovisningar kommer att skickas till ledamöter och ersättare efter sammanträdet. Ordföranden ställer fråga till nämndens ledamöter och ersättare om nämnden med stöd av 6 kap 19 Kommunallagen godkänner att personalföreträdare för Kommunal som sakkunnig får närvara vid dagens sammanträde för att lämna kompletterande upplysningar i ärendet. Ordföranden finner att nämnden ställer sig positiv till personalföreträdarens medverkan. Åtgärdsplaner presenteras enligt följande: Förvaltningsledning Eva Andersson Individ- och familjeomsorg Julia Lundwall Biståndsenhet/individ och myndighet Marianne Sandsten LSS/socialpsykiatri Vård och omsorg Camilla Karlsson Johanna Eklöf Socialnämndens beslut Nämnden tar del av de avdelningsvisa redovisningarna samt aktuella åtgärdsplaner som presenteras vid dagens sammanträde. Justerare: Utdragsbestyrkande:

165 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden /16 Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Beslutet skickas till Förvaltningschef SOF Avdelningschef vård och omsorg Avdelningschef LSS/socialpsykiatri Avdelningschef biståndsenhet/individ och myndighet Avdelningschef individ- och familjeomsorg Justerare: Utdragsbestyrkande:

166 ) ).t'! i It lc-// f /r/dt>

167 ffi LYSEKILS KOMMUil Besl utade åtgärder 2017 för lnd vid och myndighet EKoNoM rsr ÂrcÄnDSPLAN 2o!7 Del av tjänst i receptionen Sänka sjukfrånvaron L% (Avser hela förvaltningen) M inska tima nställninga r/vika rier (Avser hela förva ltninge n) Summo, exklusive att minska tim/vikarie och siínka sjulrlrånvøro Påbörjas Aug-L7 maj-17 maj-l7 Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Namn på presentation, kommunfulrmäktige 2017^

168 LYSEKItS KOMMUN Del av tjänst i receptionen BESLUTAT Del av tjänst i receptionen Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Aug Helår L00 a Ej vikarie på del av administrativ tjänst a Effekt inför 2018 ej tillsätta del av administrativ tjänst till och med 31 augusti 2018 Beräknad ekonomisk effekt 2018 ca Namn på presentation, kommunfullmäktige J

169 ü LYSEKITS KOMMUN Utfall oktober och september 2017 Enhet: Tkr lndivid- och myndighet 6L10 Biståndsavdelninsen Summa lndivid- och myndighet Budget Budget tom tltfall tom Awikelse helår okt okt tom okt s 23s s 519 -s 23s 284 Budget tom sept Utfalltom sept -47L2 Awikelse tom sept L2 243 Namn på presentation, kommunfullmãktige

170 tlysekils KOMMUN Ekonomiskt resultat, tkr Beslutat ekonomiskt resultat 2OL7 Exkl minskning av timlön/vikarier och sänka sjukrånvaro 42 Verkligt ekonomiskt resultat 2Ot,7 Exkl minskning timlön/vikar er och sänka sjukf.rånvaro 42 Namn på presentation, kommunfullmäktige

171

172 I i, ll #{,*i:.4 ;. ì!. ZC- t /øf A41-?

173 ffi LYSEKILS KOMMUN Beslutade åtgärder 2017 för förvaltn i ngsled n i ng EKoNoM lsr ÂreÄnDSpLAN 2or7 Del av kvalitetschefstjänst ej återbesättníng Momsåtersökning köpta platser och säbo Sänka sjukfrånvaron 1"% (Avser hela förvaltningen) M inska tima nställningar/vi ka rie r (Avser hela förva ltni ngen) Summø, einklusîve att minska tím/vikarie och sänka sjukfrånvaro Påbörjas nav-l7 juni maj-l7 maj-l7 Total bedömd effekt (tkrf Delår Helår s _000 L Namn på presentation, kommunfulimâktige

174 LYSEKILS KOMMUN Del av kvalitetschefstjänst BESLUTAT De I av kva I itetschefstjä nst ej återbesãttn i ng Påbörias Total bedömd effekt (tkr) Delår nov-17 L Helår - Nuvarande befattningshavare har gått i pension och har ej återbesatts. - Effekt är uppnåd d 2017 (1 38 tkr) - Tjänsten läggs inte i budget för 2018 Namn på presentation, kommunfullmäktige

175 LYSEKILS KOMMUN Momsåtersökning BESLT'TAT Momsåtersökning köpta platser och säbo Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår juni 600 Helår Beskriv foljande: - Momsåtersökning för två enheter avseende 2016 gjordes under andra halvåret 2tC17. - Momsåtersökning för EiKBboenden är en mojlighet som kom 2017 och den har också återsökts - Moms återsökningen har gett förväntade effekter för 2017 (600 tkr) Namn på presentation, kommunfullmäktige

176 +++ LYSEKILS KOMMUN S t a nka sj ukfrånvaron BESLUTAT Avser hela förvaltningen Sänka sjukfrånvaron 1% Påbörjas maj-l7 Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Beskriv följande: - Alla enhetschefer har uppdrag att arbeta aktivt med sjukfrånvaron från och med årets början. - Effekter fór varje enhet redov sas inte då det är relativt litet belopp här. Sjukfrånvaron sänktes under första halvåret men den har bör1at stiga igen under tredje kvartalet. Förväntad effekt25 tkr är ändå uppnådd. - Effekten för 201 I är svår att förutspå med tanke på de stora förändringar som nu genomförs i verksamheterna. - Den ekonomiska effekten för 2018 bör kunna uppnås men osäkerhet råder enligt ovan. f,'ìarnn på presentation, komm unfullmäktige Ã

177 LYSEKILS KOMMUN M i nska ti manstäl I n i ng/vi karier BESTUTAT Avser hela förvaltningen M inska timanställning/vikarier Påbörjas maj-17 Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Beskriv följande: - Utredning pågår om att starta upp en bemanningsenhet Ett förslag till organisation är klar för att presentera för beslut vid årsskiftet. - Översyn av schema och tomma rader i Brastad hemtjänst pågår och förväntas vara klart till årsskiftet - f nga ekonomiska effekter för Under 2018 beräknar vi uppnå 1 mkr i minskade kostnader l\arnn pa presenration kommunfulimäktige f)

178 LYSEKILS KOMMUN Ekonomiskt resultat, tkr Besl utat ekonom iskt resultat 2OL7 Exkl minskning av t mlön/v karier och sãnka siukfrånvaro t263 Verkl igt ekonomiskt resu ltat 2Ot7 Exkl minskning timlön/vikarier och sänka sjukrånvaro 738 tkr Besl utat ekonomiskt resu ltat 2Ot7 För minskning av timlön/vikarier och sänka sjukfrånvaro Hela förvaltningen 525 Verkligt ekonomiskt resultat 2Ot7 För minskning av timlön/vikarier och sänka sjukfrånvaro Hel förvaltningen 25 tkr lo,lamn pa presentation, kommunfu llmäktige

179

180 cjrzn/,ê tt7 v- J-z it i, I I

181 LYSEKILS KOMMUN Beslutade åtgarder t 2017 för IFO E KoN o M rsr nreändsplan zott Genomlysning barn och ungd, resulterat î nedon redov'sode åtgärder: Öka tillgången till interna familjehem Öka effektiviteten i handläggningsprocessen Minskning av dygn i placering Sänka sjukfrånvaron 1% (Avser hela förvaltningen) M i nska tima nstä ll ningar/vika rier (Avser hela förvaltningen) Summa, exklusive att mínska tim/vikoríe och sänka sjukfrånvoro Långsiktiga åtgärder inför 2018 Översyn av bostadsbehov och lösningar för bostadslösa Påbörjas maj-l7 maj-l7 Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår s Påbörjas Totalbedömd effekt (tkr) nov-l-7 Delår Helår Namn pà presentation, kommunfullmäktige

182 r*+ LYSEKITS KOMMUN o Oka t il ga ngen t interna familjehem BESLUTAT Barn- och unga öka tittgången till interna familjehem Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår L64 61,5 Hösten 2017 ' Utökning av familjehemsgruppen, med en familjehemssekreterare från ËKB (som har några familjehem med sig från EKB). Renodlat familjehemsarbetet.. Ett jourfamiljehem rekryterat. Nya avtal till familjehem, bättre överensstämmande med SKLs riktlinjer December janu ari Planeringsdagar inbokade. På agendan: En plan för utbildning till fam i ljehem men, ma rknadsfori ng, anvä nda Socia lstyrelsens web-tjä nster och broschyrer. Vintern Våren dialog med kommunerna i norra Bohuslän om möjliga samverkansformer på familjehemsområdet. Bedöms kunna minska sårbarheten och öka kvaliteten. l{amn pá presentation, kornmunfullmäktige c

183 ü LYSEKITS KOMMUil Oka t llgången till interna familjehem Effekt av ovanstående åtgärder 2017 Mindre sårbarhet då en familjehemssekreterare i BoU plus en i EKB blirtvå i BoU. Bättre arbetsmiljö och större arbetslust ien större grupp. Tillgång till eget jourfamiljehem. Ekonomisk effek 2A17 Svår att bedöma, beroende på att det är oklart huruvida det interna jourfamiljehemmet kommer att behöva nyttjas. Den ekonomiska effekten kan utebli under Effekt under 2018 Mindre sårbarhet och bättre arbetsmiljö. Fler kommuninvånare kommer att få ta del av erbjudandet om att bli familjehem, genom hemsida och broschyrer. Fler familjehem kommer att kunna erbjudas utbildning, vilket ger en bättre kvalitet och minskar risken för sammanbrott. Ekonomisk effekt under 2018 Om jourfamiljehemmet nyttjas under 2018 och något mer eget familjehem rekryteras, kan den beräknade effekten om 164 tkr uppnås. Namn på presentation, kommunfullmäktige

184 +*+ TYSEKILS KOMMUN Öfa effekt viteten i hand lägg n ingsprocessen BESLUTAT Born- och ungo Öka effektiviteten i ha nd läggningsprocessen Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår s Våren Processbeskrivningar och rutiner togs fram, vilket förväntas öka effektiviteten och minska risken att viktiga moment missas eller försenas. Hösten Full bemanning i BoUs utredargrupp har prioriterats, då underbemanning gett stora konsekvenser för brukarnas rättssäkerhet och kvalitet, samt bidrag t t ll onödigt långa placeringar.. Familjehemsgruppen arbetar tydligt och målinriktat med uppfölining, och har prioriterat barn på institution. Namn pä presentation, kommunfulim;ikrige

185 tlysekils KOMMUN Oka effekt viteten i h a nd lägg n i ngsp rocessen Effekter 2017 Skriftliga rutiner ger en säkerhet i handläggningen, vilket i sin tur ger en bättre psykosocial arbetsmiljö. Effektiv uppföljning av barn på institution har möjliggjort omplaceringar till familjehem, vilket gett en bättre uppväxtmiljö for barnen, samt minskade kostnader med drygt 620 tkr und er Effekter 2018 Rutiner och processbeskrivningar förväntas ge en bättre introduktion av nyanställda. En tryggare myndighetsutövning kan också ge bättre biståndsbedömning, med lägre kostnader som följd. De ekonomiska effekterna är svåra att prognostisera. Namn på presentation, kommunfullmäktige

186 )l,** LYSEKILS KOMMUN M nskning av antal dygn i placeri ng BESLUTAT Barn- och unga Minskning av antal dygn i placering Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Hösten 2017 Ny rutin - EC har skrivit rutin för samverkan mellan handläggare och familjebehandlare. Den innebär bl a att familjebehandlare är med redan vid placering, vilket förväntas ge kortare placeringar. Full bemanning på BoUs utredningsenhet och familjehemsgrupp har prioriterats (med tillfälliga konsulter till viss del), tillsammans med en tydlig signal om att uppföljning av ärenden är prioriterad. f{amn på presentation, t<ommunfullmãktige

187 rii* LYSEKILS KOMMUN Minskning av antal dygn i placeri ng BESLUTAT Barn- och ungd Minskning av antal dygn i placering Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Effekter Rätt rnsafs under rätt tid! Effekterna av den tätare och mer strukturerade uppföljningen (som tidigare inte var mojlig pga personalbrist) förväntas bli en säkrad kvalitet och kortare placeringar. Ekonomiska effekter En placering på institution har kunnat avslutas helt i september, vilket lnneburit minskade kostnader med 677 tkr Den typen av placering kostar 2,2 mkr på ett helår. Utan det målinriktade arbete som gjorts, hade kostnaderna löpt på under hlamn pa presentation, Kommunfullmäktige ö

188 *.** LYSEKILS KOMMUN Långs ktiga åtgärder: Översyn av bostadsbehov och lösni ngar för bostadslösa BESLUTAT översyn av bostadsbehov och lösningar för bostadslösa Påbörjas Total bedömd effekt (tkr) Delår Helår Nov Utredning pågår av möjliga lösningar - Lägesb ld november: Tre personer med missbruksproblematik har just nu "speciallösningar" (vandrarhem, ovanligt hög hyra el dyl) för sitt boende. Kostnaden för IFO är kr per dygn, sammanlagt 47 tkr per månad. En person är helt bostadslös och sover ibland i trappuppgångar osv. - Genomsnittliga månader En genomsnittlig månad finns två personer som har någon form av specialboende. l\amn på presentation, kommunfulimaktige u

189 LYSEKITS KOMMUN Utfall oktober och september 2017 Ênhet: Tkr ANSVAR Budget Budgettom helår okt utfalltom okt Awikdse tom okt Budget tom sept Utfall tom Awikelse tom sept okt 6210 lfo, Avdelnineschef 6219 Enhetschef Förebygeandeenheten 6220 Enhetschef Barn och unsdom , t t702-1, s33 -L846 -L01" rO s Enhetschef vuxenerupp 6240 Enhetschef ensamkommande -23 L I -L L L Enhetschef Kilen, Klipoan L Enhetschef Fiällasården L Enhetschef Almeården. Stöten Summa indivis och familjeomsorg t l Namn på presentat!on, kommunfullmaxtige