1. Redovisning av polisens trygghetsundersökning. Föredragande: Niko Kalcidis, Polisen, och Ann-Sofie Lagercrantz, kommunledningskontoret

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(14) Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 4 december 2018 kl. 8:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av protokollsjusterare 1. Redovisning av polisens trygghetsundersökning Föredragande: Niko Kalcidis, Polisen, och Ann-Sofie Lagercrantz, kommunledningskontoret 2. Genomgång av beslutsärenden Ajournering för gruppmöten 3. Digital strategi för Kalmar kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Niklas Hörling, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att anta Digital strategi för Kalmar kommun. 4. VA-taxa 2019 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige

2 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (14) Föredragande: Thomas Bergfeldt, Kalmar Vatten AB Förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar ny VA-taxa att gälla från den 1 januari Projekt- och byggenhet på kommunledningskontoret Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Ulrick Hultman, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att införa en projektoch byggenhet på kommunledningskontoret. Christina Fosnes (M) och Carl-Henrik Sölvinger (L) reserverade sig skriftligen i arbetsutskottet den 27 november 2018, se bilaga. Kajsa Hedin (M) och Magnus Jernetz Gustavsson (M) reserverade sig skriftligen i servicenämnden den 21 november 2018, se bilaga. S, C och V redovisade en protokollsanteckning i servicenämnden den 21 november 2018, se bilaga. Kent Pettersson (L), Samuel Watanen (KD) och Rolf Wallergård (M) redovisade en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden den 21 november 2018, se bilaga. Thoralf Alfsson (SD) redovisade en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden den 21 november 2018, se bilaga. 6. Reglementen för 2019 Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Anders Saur, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att fastställa allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder och reglementena för kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, Stiftelsen Krusenstiernska gården, utbildningsnämnden, valnämnden samt vattenoch miljönämnden.

3 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (14) Reglementena ska gälla från den 1 januari Kommunstyrelsens delegationsordning Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Anders Saur, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till delegationsordning. Christina Fosnes (M) och Carl-Henrik Sölvinger (L) redovisade en protokollsanteckning i arbetsutskottet den 27 november 2018, se bilaga. 8. Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Jonas Agerhed, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget för 2019 och ekonomisk planering för Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2019 är besvarade. 1. För 2019 anslås till kommunstyrelsen 1,0 mnkr för val till Europaparlamentet. För detta val ska - liksom vid tidigare val och folkomröstningar - gälla följande principer för fördelning av kostnader för lokaler och personal: Valnämnden får disponera de kommunala lokaler som behövs för valförrättningen och liksom tidigare ska det inte tas ut någon hyra för dessa lokaler. Däremot ska valnämnden stå för extrakostnader som drabbar förvaltningarna för i första hand städning och extratid för vaktmästare och hantverkare. Vidare får valnämnden i samma utsträckning som tidigare använda personal på kommunens förvaltningar för planläggning av valen och det ska ske utan kostnad för valnämnden. 2. Anslag i budgeten för 2019 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller;

4 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (14) - Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. - Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. - Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. 3. Kommunstyrelsen får rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar i investeringsbudgeten för planperioden För beslut om ändringar gäller; - Omdisponeringar får göras mellan åren i planperioden. - Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas. - Omdisponeringar får göras mellan objekt som ingår i underlaget för planperioden. - Helt nya objekt kan växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort för planperioden. 4. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2019, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 5. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 6. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader.

5 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (14) 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Hamn AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader 12. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2019 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt kronor. 13. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2019 har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. 15. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut kronor i partistöd år Av partistödet ska 20 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd. 16. Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2019 till 21:81 per skattekrona. 17. Kommunstyrelsen arbetsutskott får därför rätt att göra

6 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (14) förändringar i budgeten med avseende på kompensation till nämnderna för eventuellt uteblivet riktat statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. 9. Kalmar kommuns ekonomirapport efter oktober Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Jonas Agerhed, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av ekonomirapport efter oktober Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning efter oktober 2018 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Vanja Lukic, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av ekonomiuppföljningen per oktober. 11. Kommunstyrelsens beslutsattestanter och firmatecknare 2019 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen fastställer kommunledningskontorets förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för Förvaltade donationsstiftelsers beslutsattestanter och firmatecknare 2019 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen fastställer kommunledningskontorets förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för förvaltade stiftelser Utdelning ur förvaltade donationsstiftelser 2018 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar om utdelning ur förvaltade

7 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (14) stiftelser enligt donationskommitténs förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige bifaller förslag till utdelning ur Dahmska stiftelsen å Stensberg och Appeltoffts donationsfond. 14. Uppföljning av intern kontroll 2017 samt revidering av riktlinjer för intern kontroll Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen godkänner rapporten om uppföljning av intern kontroll Kommunstyrelsen antar reviderade riktlinjer för intern kontroll. 15. Revidering av pensionspolicy för Kalmar kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Maria Björkman och Anne Elgmark, kommunledningskontoret Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att anta Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) att gälla fr.o.m Kommunfullmäktige beslutar att medarbetare med en lön över 8,5 inkomstbasbelopp (IBB) ska få möjlighet att teckna avtal om alternativ tjänstepension enligt gällande kollektivavtal KAP-KL och Kalmar kommuns pensionspolicy. Kommunfullmäktige beslutar att teckna en kollektiv försäkringslösning för medarbetare med en lön mellan 7,5 och 8,5 inkomstbasbelopp (IBB). Med anledning av ovanstående förändringar beslutar kommunfullmäktige att anta den reviderade pensionspolicyn för Kalmar kommun. 16. Ägardirektiv 2019 för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut:

8 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (14) Kommunfullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen. 17. Bidrag till IFK Kalmar Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att ge IFK Kalmar ett bidrag på kronor. Bidraget ryms inom kommunstyrelsens befintliga driftbudgetram för Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att påbörja en dialog med IFK Kalmar om en långsiktig och ekonomiskt stabil verksamhet. 18. Köp av fastigheten Barkestorp 1:63 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att köpa fastigheten Barkestorp 1:63, Smedby, enligt kommunledningskontorets förslag, till en köpeskilling om kronor. 19. Markreservation för del av fastigheten Kläckeberga 10:1 för Lyckos AB Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar, i enlighet med kommunledningskontorets förslag, att bevilja markreservation för Lyckos AB (org.nr: ) på del av fastigheten Kläckeberga 10:1, Snurrom. Markreservationen ska gälla till och med den 31 maj Markreservation för del av fastigheten Berga 10:2 för Prospecta Fastighetskapital AB Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar, i enlighet med kommunledningskontorets förslag, att bevilja markreservation för Prospecta Fastighetskapital AB (org.nr ) på del av Berga 10:2. Markreservationen ska gälla till och med den 31 maj 2019.

9 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (14) 21. Markreservation för del av fastigheten Tegelviken 2:4 för Hansa Bygg AB Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen reserverar, enligt kommunledningskontorets förslag, ca m 2 av fastigheten Tegelviken 2:4 för Hansa Bygg AB (org.nr ). Markreservationen ska gälla till och med den 30 april Regler för i vilken ordning ersättare ska tjänstgöra Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar anta följande regler för i vilken ordning som ersättare ska tjänstgöra till och med 2022: Om ledamot eller ombud inte kan närvara vid sammanträde gäller att ersättare tjänstgör i följande ordning: 1. I första hand tjänstgör ersättare som tillhör samma parti. 2. I andra hand gäller att: - vid förhinder för företrädare för S, C eller V tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. - vid förhinder för företrädare för M, L eller KD tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. 3. I sista hand tjänstgör ersättare som tillhör annat parti. Ordningsföljden mellan ersättarna bestäms av hur lång tid de tillhört nämnden (eller motsvarande) den som varit med längst går in först. Om det visar sig att flera ersättare varit med lika länge så har den som är äldst av dessa företräde. Dessa regler gäller till och med mandatperiodens slut. De gäller i samtliga fall, utom när kommunfullmäktige bestämt annat eller om valet skett enligt lagen om proportionellt valsätt. 23. Entledigande av styrelseledamöter och ersättare i

10 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 10 (14) Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda bolagen Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att entlediga styrelseledamöter och ersättare i följande bolag: Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB i Kalmar AB Kalmar Hamn AB Kalmar Öland Airport AB Kalmar Science Park AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad AB Beslutet om entledigande ska anmälas till respektive bolag samt till Bolagsverket. 24. Medborgarförslag om att det i Kalmar kommuns regi anordnas ett firande den 17 december 2018 till minne av 100-årsdagen av riksdagens första beslut att införa allmän och lika rösträtt i Sverige Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om att det anordnas ett firande den 17 december 2018 till minne av 100-årsdagen av riksdagens första beslut att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. 25. Yttrande över Trafikverkets remiss Förslag kategorisering av cykelnätet Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Förslag till beslut: Kommunstyrelsen antar samhällsbyggnadsnämndens yttrande som sitt och överlämnar det till Trafikverket som Kalmar kommuns yttrande över remissen Förslag till kategorisering av cykelnätet. Delegationsbeslut - Ordförandebeslut: Tillsättning av förvaltningschef på serviceförvaltningen

11 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 11 (14) - Beslut om att Kalmar kommun avstår yttrande över remiss av slutbetänkande SOU 2018:53 Översyn av maskinell dos, extempore, prövningsläkemedel m.m. - Beslut om att Kalmar kommun avstår yttrande över promemorian Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande (SOU 2018:22) - Beslut om att Kalmar kommun avstår yttrande över betänkandet Vårt gemensamma ansvar - för unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2018:11) - Beslut om att Kalmar kommun avstår yttrande över remiss av Produktion och hantering av livsmedel vid nedfall av radioaktiva ämnen - Sammanställning av delegationsbeslut inom kommunledningskontorets projektoch exploateringsenhet - oktober - Anställningar på delegation september-oktober Brandkårens tillsyn av skydd och tillstånd oktober 2018 Anmälningsärenden - Arbetsutskottets protokoll den 23 oktober, 6 november och 20 november Planutskottets protokoll den 23 oktober och 20 november Personalutskottets protokoll den 17 oktober Skrivelse från Neuro Kalmar om ersättning vid deltagande i Kalmar kommuns tillgänglighetsråd - Skrivelse från Länsstyrelsen i Östergötland - Inspektion enligt förmynderskapsförordningen av överförmyndarnämnden i Kalmar kommun - Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB:s portföljrapport för september och oktober 2018

12 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 12 (14) Reservationer och protokollsanteckningar Ärende 5, Projekt- och byggenhet på kommunledningskontoret Christina Fosnes (M) och Carl-Henrik Sölvinger (L) reserverade sig skriftligen i arbetsutskottet den 27 november 2018: Den 26 mars 2018 beslöt kommunfullmäktige om ny organisation för Kalmar kommun. Bifall till ny övergripande organisation hade föregåtts av parlamentariska överläggningar och ett omfattande arbete med samtliga partier. Beslutet om ny organisation var genomtänkt och övergripande i syfte att gälla under kommande mandatperiod Mot bakgrund att ny organisation för Kalmar kommun nyligen antagits av kommunfullmäktige att gälla från och med januari 2019 reserverar vi oss mot att ny avdelning placeras under kommunledningskontoret. Förslaget om att flytta verksamhet från Samhällsbyggnads- respektive Serviceförvaltningen till kommunledningskontoret som rör genomförandeprocess av investeringar i fastigheter och infrastruktur med motiveringen om att ansvars- och befogenhetsfrågor är otydliga väcker snarare frågor om projektledning bör vara kommundirektörens enskilda ansvar. Att utveckla kommunledningskontoret från att ytterst bistå med en administrativ ledningsfunktion med en operativ enhet kan påverka den demokratiska processen i form av transparens och spårbarhet. Kommundirektörens uppdrag som beställare av projekt bör föregås av tydligt ledningsansvar utifrån hantering, beskrivning, reglering och uppföljning av processerna kopplade till respektive projekt. Det finns ett antal frågor som mer djupgående bör ställas innan beslut tas om att flytta strategiskt viktiga kompetenser så som exempelvis planarkitekter och byggledare från respektive förvaltning till kommunledningskontoret. Kajsa Hedin (M) och Magnus Jernetz Gustavsson (M) reserverar sig skriftligen i servicenämnden den 21 november 2018: Vi kan inte ställa oss bakom förvaltningens yttrande även om det innehåller viktiga synpunkter angående vad man behöver tänka på vid en eventuell omorganisation och tillskapande av en projektoch byggenhet. Vi anser att förslaget att tillskapa en projektoch byggenhet under kommunledningskontoret är negativt för kommunen. Vi anser att kommunledningskontoret redan idag har vuxit mer än det var tänkt, på bekostnad av nämndernas insyn och förvaltningarnas resurser. Den 26 mars 2018 beslöt kommunfullmäktige om ny organisation för Kalmar kommun. Bifall till ny övergripande organisation hade föregåtts av parlamentariska överläggningar och ett omfattande arbete med samtliga partier. Beslutet om ny organisation var genomtänkt och övergripande i syfte att gälla under kommande mandatperiod Att det finns en otydlighet i ansvars- och befogenhetsfrågorna bör lösas på annat sätt: genom tydligare beskrivning, reglering och uppföljning av

13 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 13 (14) processerna. Kommundirektörens uppdrag och kommunledningskontorets uppdrag bör vara övergripande och fortsatt fungera som beställare av projekt. Servicenämnden är en utförarnämnd och bör lämpligen få fortsätta att ansvara för och utföra de uppdrag som beställs. S, C och V redovisade en protokollsanteckning i servicenämnden den 21 november 2018: Majoriteten ser med oro på utvecklingen att resurser och enheter tas från förvaltningen. Servicenämndens ansvarsområde krymper allt mer och fortsätter att krympa efter att en ny organisation fastslagits av kommunfullmäktige. Det sker en omfattande centralisering av kommunens verksamheter vilket vi anser påverkar det politiska inflytandet. Det är viktigt att förvaltningens verksamhet får förutsättningar för att utföra sitt arbete med rimliga resurser. Kent Pettersson (L), Samuel Watanen (KD) och Rolf Wallergård (M) redovisade en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden den 21 november 2018: Alliansen ställer sig tveksam till en omorganisation som ökar centraliseringen av makt och resurser i det här fallet till kommunledningskontoret. Thoralf Alfsson (SD) redovisade en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden den 21 november 2018: Sverigedemokraterna är kritiska till den centralisering som föreslås i förslaget. Det innebär en ytterligare maktkoncentration till kommunledningskontoret och ett fåtal politiker. Insynen för flera partier minskar därmed. SD befarar också att förslaget kommer skapa nya problem i organisationen. Istället borde man inrikta sig på att utveckla samarbetet mellan de olika aktörerna i organisationen och förvaltningarna. Ärende 7, Kommunstyrelsens delegationsordning Christina Fosnes (M) och Carl-Henrik Sölvinger (L) redovisade en protokollsanteckning i arbetsutskottet den 27 november 2018: Syftet med översynen av nämndernas delegationsordningar var att öka det politiska inslaget i beslutsprocessen. För oss innebär detta att politiker ska göras delaktiga i fler beslut än idag. I det presenterade förslaget till ny delegationsordning har inga ändringar över huvudtaget föreslagits för att öka det politiska inslaget. När ärendet var uppe senast ville vi återremittera ärendet. Med små medel kan vissa beslut tas bort från delegationsordningen och dessa beslut återförts till politiken. Ett sätt att öka det politiska inslaget vore att investeringsobjekt och omdisponering av desamma samt upphandlingar över 100 pbb åter hanterades av kommunstyrelsen. De skulle då också vara offentliga på annat sätt, beslut under 100 pbb återföras till våra utskott som visserligen inte är offentliga med där behandlingen ändå skulle vara politisk.

14 Kommunstyrelsen KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 14 (14) Det handlar konkret om att C2 återgår till kommunstyrelsen C3 återgår till planutskottet D1-2: återgår till kommunstyrelsen D3 återgår till arbetsutskottet D4 återgår till planutskottet Istället ligger delegationen kvar där beslut kommer fattas av tjänstepersoner eller utskott under kommunstyrelsen. Dessa möten är inte offentliga och båda allmänhet och stora delar av oppositionen får ta del av dem först i efterhand. Vi ser ett värde av att det politiska inslaget ökar, vilket vi också var överens om i organisationsöversynen då det bidrar till öppenhet och transparens i beslutsprocessen. Dagens förslag tar tyvärr inga nya steg i den riktningen.

15 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hörling KS 2018/0942 Tel Kommunstyrelsen Digital strategi för Kalmar kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Digital strategi för Kalmar kommun. Bakgrund I Kalmar kommuns verksamhetsplan med budget 2018 anges att kommunen ska ta fram en strategi för e-förvaltning. Motivet för strategin är att ge vägledning för kommunkoncernen att med hjälp av modern teknik, effektivisera verksamheten och utveckla en modern e-förvaltning. Den strategi som nu föreslås tar ett vidare grepp om den framtida utvecklingen och blir i stället en Digitaliseringsstrategi för Kalmar kommunkoncernen. Digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt i Med medborgaren i centrum Regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning, Sveriges Kommuner och Landstings Strategi för e-samhället, Kalmar läns regionala digitala agenda och Verksamhetsplan och budget för Kalmar kommun. Syftet med strategin är att vara ett stöd till kommunens nämnder, verksamheter samt bolag och ge vägledning i att nå kommunens mål med hjälp av digitalisering. Kommunens ambition med strategin är att skapa förutsättningar för digitalisering, både vad gäller ökad service och tillgänglighet samt i arbetet med att bygga den hållbara och smarta kommunen. Med individen i centrum vill kommunen skapa förutsättningar för hållbar digital välfärd. Niklas Hörling Digitaliseringsledare Bilaga Digital strategi för Kalmar kommun Kommunledningskontoret Kontorsledning Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. niklas.horling@kalmar.se

16 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Digitaliseringsledare Niklas Hörling (9) Digital strategi för Kalmar kommun 1. Inledning Kalmar kommun ska ta vara på digitaliseringens möjligheter för att på bästa sätt skapa en enklare vardag för privatpersoner, företag och organisationer. Genom digitalisering har vi möjlighet att skapa en effektivare, mer öppen och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet i samhället. Digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt i både nationella, regional och lokala strategier och styrdokument. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) växlar nu upp arbetet med att digitalisera det offentliga Sverige genom att underteckna en avsiktsförklaring för digital förnyelse, vars innebörd är digitalt först. Att tänka digitalt först, en princip som säger att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag. Den regionala digitala agendan som är antagen av regionförbundets styrelse, fokuserar på tjänster kring kompetens, näringsliv, e-hälsa, infrastruktur och kommunal e-utveckling. Dessa områden ska även genomsyra Kalmar kommuns arbete med IT- och digitaliseringsfrågor. Genomförande för att nå målen sker via underliggande handlingsplan, processer och verksamhetsplaner. Den digitala strategin visar vår inriktning och långsiktiga mål för utveckling av IT- och digitaliseringsområdet i Kalmar kommun. 2. Syftet med strategin Strategin ska vara ett stöd till kommunens nämnder, verksamheter samt bolag och ge vägledning i att nå kommunens vision och mål med hjälp av digitalisering. Med stöd av digitalisering ska Kalmar kommun skapa förutsättningar för en utvecklad medborgardialog, utveckla nya arbetssätt inom kommunen och samarbeta med andra aktörer i samhället. I och med att strategin leder till ett ökat förändringsarbete i organisationen krävs också en långsiktighet för att skapa stabilitet som förändringen kan vila på. Till strategin kopplas årliga handlingsplaner, både övergripande och på nämndsnivå. Varje nämnd ansvarar för att handlingsplanerna skapas och följs upp.

17 2 (9) 3. Vision och övergripande mål Kalmar kommun ska uppfattas som en organisation i framkant i sitt sätt att bemöta invånare och kunder samt genom de tjänster och den service vi levererar. Vi ska också uppfattas som en modern och nytänkande organisation att arbeta i. De övergripande målen för kommunens digitalisering är desamma som beslutats nationellt av SKL: (Fördjupad beskrivning finns under punkt 7) Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Det övergripande synsättet vad gäller digitala tjänster ska vara att sätta våra invånare och kunder i fokus. Arbetet med att förverkliga den digitala strategin ska stödja kommunens vision att vara en tillväxtkommun med framtidstro och som är attraktiv att bo och verka i. Grundstrukturen Kalmar kommuns digitaliseringsstrategi visualiseras i bilden nedan. 4. Ansvar och genomförande Digitalisering ska vara en del av uppdraget för alla verksamheter. Tillhörande handlingsplan revideras årligen inför budgetarbetet. Detta dokument ersätter den tidigare IT-strategin som beslutades Kopplat till Digitaliseringsstrategin ska en ny IT-strategi skapas. Den ska styra hur IT-organisationen ska arbeta och utforma sin verksamhet och infrastruktur för att på bästa sätt tillgo-

18 3 (9) dose de behov som finns idag och de som kommer att uppstå framöver. Det är även viktigt att stödja innovation och utveckling med tekniskt stöd och plattformar. Det är viktigt med ett digitalt ledarskap, det vill säga ett tankesätt hos chefer och verksamhetsutvecklare att se digitaliseringen som en stor möjlighet att nå uppsatta mål. Digitalt först ska genomlysa ledarskapet och stort fokus behöver läggas på den digitala verksamhetsutvecklingen. En tydlig struktur för styrning bidrar till att motverka spretighet, stuprör och dubbelarbete och istället skapas förutsättningar för att arbeta strukturerat och innovativt. Det är viktigt att börja arbeta efter ett processorienterat arbetssätt och tydliggöra att alla anställda måste vara beredda på att förändra arbetssätt och rutiner för att nyttja digitaliseringens effekter. För att nå dit ska vi avdramatisera begreppet digitalisering i verksamheterna. Utgångspunkten för både arbetet och kommunikationen ska vara medarbetsdriven förändring inte effektiviseringskonsult. Digitalisering är målet och vägen dit ska gå genom närvaro. Det handlar om att visa intresse för verksamheten som den ser ut idag och genom aktivt deltagande se vilka moment som digitalisering skulle kunna underlätta. 5. Digitalisering i praktiken IT-stödet ska ge verksamheten möjlighet att leverera så ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster som möjligt till våra användare. Tjänsterna ska ha hög tillgänglighet och ge samma förutsättningar för alla att tillgodogöra sig dessa oberoende av vilken teknik som används. IT-stödet ska också förenkla och effektivisera dialog och samarbete med invånarna och internt inom kommunen. Detta oavsett organisatorisk tillhörighet eller var vi befinner oss geografiskt. All hantering av IT ska präglas av ett hållbart förhållningssätt både utifrån miljö och sociala aspekter. IT ska användas på ett sådant sätt att samarbete och informationsutbyte med övriga kommuner, myndigheter, universitet, näringsliv och andra parter kan ske så enkelt och effektivt som möjligt. För att kunna leverera stabila tjänster med hög tillgänglighet krävs en stabil ITplattform och en väl utbyggd digital infrastruktur. Våra system och tjänster ska på ett standardiserat sätt kunna samverka och integreras med varandra via öppna standardiserade gränssnitt. Detsamma gäller integrationer mot system och tjänster hos andra organisationer. I upphandlingar av nya system ska integrationsmöjligheter och öppna standarder kravställas och system som inte möjliggör detta ska i största möjliga mån väljas bort. Vi ska kunna ta del av all information i hela organisationen för att stärka kommunens varumärke och vår värdegrund. Våra invånare, kunder och andra parter ska uppleva oss som en enhetlig kommun. För att komma framåt i vår utveckling måste vi tillsätta resurser och våga vara modiga och lita på att den omvärldsbevakning och analys vi gör räcker som beslutsunderlag. Vi ska våga testa nytt utan att för den skull vara alltför risktagande. Samtidigt som vi förenklar kontaktvägarna in till kommunen måste våra kunder ha förtroende för att vi hanterar känslig information på ett riktigt sätt och att vi respekterar och skyddar människors integritet.

19 4 (9) 6. Fyra digitala perspektiv Kommunens digitala förnyelse samlas inom fyra digitala perspektiv och utgår från information som en strategisk resurs och kommunens strategiska mål så som hållbar utveckling i verksamheten, ordning och reda i ekonomin, ett grönare Kalmar, ett växande attraktivt Kalmar och hög kvalitet i välfärden. Nedan beskrivs innebörden av information som strategisk resurs och de fyra perspektiven: Information En strategisk resurs Vi blir mer och mer beroende av att information/data kan återanvändas. Information som används i kommunens digitala tjänster och infrastruktur ska informationsklassas. Vi ser vår information som en strategiskt viktig resurs och har därmed behov av effektiv och koncerngemensam förvaltning av informationen genom tydlig arbetsprocess, modell och ansvariga roller. Data är ett strukturkapital som binder samman olika digitala tjänster med stöd av den digitala infrastrukturen i ett hållbart digitalt ekosystem. Perspektiv - Digital service och tillgänglighet Den digitala servicen ska vara lättillgängligt utformad så att alla grupper i samhället kan ta del av den. Servicen ska upplevas som enkel, innovativ och trygg. Genom digitala lösningar skapas nya nätverk och arenor och nya möjligheter att ta del av samhällets information, service och tjänster. Samverkande digitala lösningar ska ge bättre service till medborgare och företag, samtidigt som det skapar en öppen och effektiv förvaltning med minskade administrativa kostnader inom kommunen. Perspektiv - Digital välfärd med individen i fokus Vi arbetar för att tillsammans göra ett Kalmar för alla ännu bättre och sätta dem vi finns till för i centrum för våra uppdrag. e-hälsostrategi är en strategi för att nå vår vision och våra mål. Genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och omsorg och använda resurserna mer effektivt. Med e-hälsa menas att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa med fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. e-hälsostrategin anger inriktningen för digitaliseringsarbetet och är en specificering av förvaltningarnas digitaliseringsbehov. Strategin är kopplad till den övergripande digitaliseringsstrategin för Kalmar kommun samt nationell vision för e-hälsa. e-hälsostrategin beskriver vision, förutsättningar, önskade effekter, arbetssätt samt kommande vägval. Strategin konkretiserar satsningar och förväntade effekter och kommer kompletteras med en handlingsplan som revideras varje år. Arbetet med digitaliseringen är inriktat på att skapa förbättringar och få effekter på tre olika plan, för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. Nytta för individen: Individen behöver i sin roll som invånare, patient, brukare och anhörig ha tillgång till lättillgänglig och kvalitetssäkrad in-

20 5 (9) formation om hälsa, vård och omsorg. Hen behöver även kunna komma åt dokumentationen från sina insatser och behandlingar. För att kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar behöver individen dessutom erbjudas vård och omsorg utifrån sitt individuella behov och e-tjänster där det är möjligt. Nytta för vård- och omsorgspersonal: Vård- och omsorgspersonal behöver kunna arbeta med strukturerad och ändamålsenlig dokumentation för att få tillgång till välfungerande och samverkande beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete. Nödvändig och strukturerad information behöver finnas tillgänglig som underlag för beslut om insatser och behandlingar, och för uppföljningar. Nytta för beslutsfattare: Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver ha ändamålsenliga verktyg för att fortlöpande följa upp verksamheternas kvalitet och säkerhet. De behöver även få ett aktuellt och heltäckande beslutsunderlag för verksamhetsstyrning, planering och resursfördelning. Offentlig och privat forskning behöver ha enkel tillgång till data av hög kvalitet, med full respekt för individens integritet. Prioriterade områden för nationell e-hälsa är införande, användning och nytta. Den nationella strategin ställer krav på att alla intressenter som kommuner, landsting, regioner och myndigheter har särskilt fokus på följande sex områden: E-tjänster för tillgänglighet och medbestämmande: stödja, engagera, motivera och underlätta för individer. Användbar och tillgänglig information: beslutsstöd till personal. Kunskapsstyrning, innovation och lärande: förbättrat underlag för forskning, uppföljning och beslutsfattande. Teknisk infrastruktur: grundförutsättningen för att säkert och effektivt dela information. Informationsstruktur, terminologi och standarder: grundförutsättningen för strukturerad och entydig information. Lagar och regelverk: regelverk som kombinerar integritet med säkerhet och effektivitet. e-hälsostrategin utgår ifrån dessa fokusområden i nationella visionen för e- Hälsa Fullständig beskrivning finns i respektive förvaltnings egen e- hälsostrategi. Perspektiv - Digitalisering för lärande I vår digitala förskola, fritidshem och skola ska digitala verktyg vara en naturlig del i det pedagogiska arbetet. Alla barn och elever ska ges samma möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undervisningen ska, när tillfälle ges, ta tillvara på digitala verktyg för att på så sätt bidra till att skapa nyfikenhet kring lärandet, effektivisera undervisningen och öka måluppfyllelsen. Vår digitala förskola, fritidshem och skola ska ta tillvara på den teknik som finns i verksamheten utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Pedagoger ska erbjudas fortbildning och stöd i det dagliga arbetet. Pedagogerna ska ges möjlighet att lära sig att använda de digitala verktyg som verksamheten kan erbjuda. Pe-

21 6 (9) dagogernas kompetens är avgörande för att göra de digitala verktygen till en naturlig del av undervisningen. Den digitala kompetensen kan ge pedagogerna möjlighet att planera, genomföra och utveckla undervisningen vilket i sin tur ökar barnens och elevernas lust, lärande och måluppfyllelse. Digitala verktyg ska hjälpa barn, elever och pedagoger i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogernas digitala kompetens och tillgång till digitala verktyg ska ge möjlighet till effektiv administration. Det egna arbetet, elevinformationen, planeringen och administrationen av barnens och elevernas arbete hjälper pedagogerna analysera barnens och elevernas lärande och verksamhetens digitala miljö där undervisningen bedrivs. Med digital administration frigörs tid för pedagogik och att vara en närvarande pedagog för barnen och eleverna. Vårdnadshavare ska kunna kommunicera digitalt med pedagoger och ta del av all tillgänglig information runt sitt barn. Säker identifiering ska kopplas till alla tjänster som kräver stark inloggning. Perspektiv - Digitalisering för innovativ och hållbar utveckling Vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter genom att utveckla och införa smarta digitala lösningar som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av hela Kalmar kommun. Satsningen ska stärka Kalmars varumärke och attraktionskraft och i slutänden bidra till ökad tillväxt och en bättre vardag för näringslivet och för de som besöker, bor, studerar eller arbetar i Kalmar. Genom att aktivt ta till oss nya innovationer och ny teknik kan vi bidra till en mer hållbar och klimatsmart kommun. Digitaliseringen kan i många fall användas för smart resursutnyttjande och kontinuerligt minska energianvändningen och utsläppen. En smart kommun innebär också en smart digital infrastruktur som samlar in data om det som händer i staden och kopplar ihop olika samhällskritiska funktioner med varandra. Med sensorer kan funktioner som till exempel vattenförsörjning, avfallshantering och belysning förbättras. En utvecklad och uppkopplad infrastruktur kan i förlängningen skapa en tryggare stad. Tillgången till geografisk information skapar möjligheten till utveckling av kommunal verksamhet och ökar tillgången till information för medborgare och andra intressenter. 7. Mål för utveckling med digitala förtecken Utifrån regeringens förväntan på offentlig verksamhet Digitalt först utgår kommunens arbete från SKL:s tre huvudsakliga mål för utveckling med digitala förtecken: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten För att nå dessa mål ska följande områden prioriteras: Invånare har möjlighet att leva och verka i ett digitaliserat samhälle. Vi ska minska de digitala generationsklyftorna och främja det digitala innanförskapet.

22 7 (9) Våra digitala lösningar skall vara tillgängliga för alla oberoende av förutsättningar I takt med digitalisering erbjuder vi utbildningar och stöd för att kunna nyttja tjänsterna Vi genomför en digital utveckling inom hela utbildningsområdet från förskola till vuxet lärande Vi har en hög tillgänglighet och erbjuder smart service som är effektiv, ändamålsenlig och enkel att använda och ta till sig. Vi utgår ifrån invånarnas livshändelser och låter deras behov och nytta vara styrande Genom kommunens e-tjänster skapas nytta, det innebär en högre grad av effektivitet samt förenklar vardagen för både privatpersoner och företag Vi har enkla kommunikationsvägar in till kommunen och dess verksamheter Vi har effektiva och interaktiva e-tjänster som är integrerade med våra verksamhetssystem Vi erbjuder tillgängliga tjänster genom smart och tillgänglig infrastruktur. Vi möjliggör för hushåll och företag att ha god tillgång till bredband med hög hastighet, vilket är en förutsättning för att kunna ta del av det digitaliserade samhällslivet Offentlig information finns lättillgängligt digitalt och är skrivet på ett enkelt, förståbart och ändamålsenligt sätt Vi är en hållbar kommun med miljö- och klimatfrågorna i fokus. Vi möjliggör för digitala mötesplatser Genomförande av digitala möten i stället för att åka och delta på plats Prioritering av nya innovativa och miljösmarta digitala lösningar i samhället Vi ska verka för att den information som samlas in kan användas och återanvändas på bästa sätt Våra medarbetare har tillgång till, smart och ändamålsenlig digital arbetsplats för att arbetet ska bli enklare och kunna genomföras effektivare. Vi erbjuder en stimulerande arbetsplats där våra medarbetare ges ökad kunskap om digitala lösningar som en möjliggörare inom sin verksamhet Vi ser till att våra medarbetare har tillgång till moderna digitala verktyg för att genomföra sina arbetsuppgifter Vi tillhandhåller verktyg som möjliggör digitala möten; internt och externt Vår digitala arbetsplats ska göra det enkelt och effektivt att jobba tillsammans till exempel genom att kunna dela filer och arbeta samtidigt i samma dokument Vi erbjuder våra medarbetare kompetensutveckling för att de ska kunna dra nytta av nya digitala lösningar Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Vi tar tillvara de tekniska lösningar som möjliggör för oss att erbjuda våra medborgare ett mervärde Genom effektiva, digitala lösningar tryggas välfärden

23 8 (9) Möjligheterna med robotteknik och AI (Artificiell Intelligens) tas tillvara för att effektivisera processer Personella som ekonomiska resurser prioriteras för digitalisering 8. Förutsättningar Med fokus på kommande år ur ett ekonomiskt perspektiv så väntas den årliga tillväxten av skatteunderlaget inte vara på samma höga nivå som under de senaste åren. På kostnadssidan väntas den samlade effekten av flera faktorer ge stora kostnadsökningar. Med denna utgångspunkt och med ett ökat behov av service innebär det att tid blir en av kommunens största begränsning och därav bör vi fokusera mer på tidsbesparande initiativ framförallt med hjälp av det vi redan har. Här ska följande principer vara styrande: Transformera: en genomgripande förändring hur vi bedriver verksamheten. Förbättra: med befintliga lösningar förändra arbetsprocesser för att bli mer digitala och etablera ändamålsenliga styrprocesser kopplat till det digitala systemlandskapet. Förenkla: säkerställer att de arbetsprocesser vi utför digitalt idag görs på ett enkelt och enhetligt sätt. Vi kommer att behöva agera i alla tre lager parallellt men mest fokus bör läggas på de två undre lagren förenkla och förbättra då vi redan idag har ett hundratal digitala system som inte används i sin fulla potential.

24 9. Framgångsfaktorer Ett framgångsrikt arbete med digitalisering sker verksamhetsnära och med tydlig medverkan från medarbetare, brukare och klienter. Samverkan både inom och utom kommunen är viktigt och det krävs en utvecklad organisation med rätt kompetens där ett processorienterat synsätt och arbetssätt är centralt. Viktiga aspekter att ta hänsyn till i arbetet är juridik, informationssäkerhet, innovation och upphandling. Det är också viktigt att förändringsarbetet, anskaffning av system och digitala hjälpmedel sker genom ett strukturerat arbete med hjälp av vägledande modeller som även ser till att systematisk förvaltning och underhåll blir en självklarhet med tydliga roller där alla känner till sitt ansvar, befogenheter och sina arbetsuppgifter. Förändringsledning är en viktig framgångsfaktor i den digitala transformationen där alla ledare måste ta sitt ansvar och agera förändringsledare. 9 (9)

25 Handläggare Datum Beteckning Bengt-Åke Selldahl VA-taxa Kommunfullmäktige Kalmar kommun Förslag till ny Vatten och avloppstaxa 2019 Förslag till beslut Kalmar Vatten föreslår Kalmar kommunfullmäktige att anta ny VA-taxa att gälla från den 1:e januari Bakgrund Vid styrelsemöte i Kalmar Vatten den 15 november 2018 beslutade styrelsen att anta Verksamhetsplanen med budget 2019 samt ekonomisk planering Den nu gällande VA-taxan antogs av Kalmar kommunfullmäktige den 18 december samt Särtaxa avseende Anläggningsavgift för fastigheter utmed sträckan Kåremo, Nyttorp och Fågelsudd antagen den 28 november Bolaget Kalmar Vatten Kalmar Vattens övergripande uppdrag lyder: Att långsiktigt tillgodose kundernas behov av vatten med hög kvalité samt rena spill- och dagvatten med stor miljöhänsyn, hög effektivitet och god service. Kommunens Verksamhetsplan med budget är en övergripande plan för att nå de strategiska målen för budgetåret. Bolagskoncernens Verksamhetsplan har samma struktur som Kalmar kommuns, fokusområdena är; - Ordning och reda i ekonomin - Ett grönare Kalmar kommun - Ett växande attraktivt Kalmar kommun - Hög kvalitet i välfärden - Personal och arbetsmiljö Kalmar kommuns vision 2025 Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre har varit vägledande i arbetet med verksamhetsplanen. Allmänt om taxan för vatten och avlopp VA-taxan är en generell modell för att fördela kostnaderna inom VA-kollektivet. Taxan består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kostnaden för att anlägga en ny VA-anslutning. Brukningsavgiften är en periodisk avgift för driftoch underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra nödvändiga kostnader för att tillhandahålla vattentjänsterna. Brukningsavgiften delas upp i en fast och en rörlig del. KALMAR VATTEN AB Besöksadress Telefon Hemsida och mejl Plusgiro Org.nr. Box 817 Trädgårdsgatan 10 Kundservice Kalmar Kalmar info@kvab.kalmar.se

26 2 (5) Enligt lagen om allmänna vattentjänster (31 ) ska avgifterna bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Under 2017 gjorde Kalmar en översyn av VA-taxekonstruktionen baserad på Svenskt Vatten basförslag. VA-taxekonstruktionen innebär i korthet att: Avgifterna fördelas mellan abonnenterna med utgångspunkt i hur stor nytta varje fastighet har av VA-tjänsterna. Nytta = den andel av den totala VA-tjänsten som en fastighet nyttjar. Brukningsavgiftens fasta del baseras delvis på det antal lägenheter som en fastighet har. För verksamhetslokaler beräknas avgiften utifrån lokalens yta (bruttoarea, BTA). Denna konstruktion är mer exakt anpassad efter varje fastighets förutsättningar. Fördelningen mellan brukningsavgiftens fasta och rörliga kostnader är 50/50 (fasta/rörliga kostnader i procent) vilket bättre motsvarar fördelningen av de verkliga kostnaderna. Att ha en fast del som är minst 50 % är en rekommendation från Svenskt Vatten. Konstruktionen är juridiskt beprövad. Budget och taxenivåer 2019 Den budgeterade nettoomsättningen för 2019 beräknas uppgå till 190,2 mnkr fördelade på brukningsavgifter inklusive den föreslagna justeringen på 3 % på brukningsavgiften, nyanslutningar och periodisering av anläggningsavgifter, övriga intäkter samt aktivering av arbete förda på investeringsprojekt. Bolagets kostnader i verksamheten uppgår till 193,8 mnkr och består av drift och underhåll av Va-anläggningarna, personal- och kapitalkostnader. Personalkostnaden inkl pensionskostnader har ökat mellan åren beroende på fler antal anställda, ökade pensionskostnader samt beräknad årlig lönerevision. De externa kostnaderna minskar medan kapitalkostnaderna (avskrivningar och räntenettot) ökar beroende på de omfattande investeringar som genomförs under Resultatet för 2019 planerars till ett underskott på 3,1 mnkr före bokslutsdispositioner och skatt. Kalmar Vatten är inne i en expansiv period och de totala investeringarna uppgår under de närmaste fem åren till 1 885,0 mnkr inkl nytt reningsverk. För 2019 uppgår investeringarna med 144,9 mnkr. fördelade på VA-förnyelse 40,8 mnkr, Va-exploateringar 33,1 mnkr, Vautbyggnad 8,4 mnkr, Vattenverksamheten 29,7 mnkr spillvatten och pumpstationer 13,4 mnkr, dagvatten 5,0 mnkr, Kalmarsundsverket 11,4 mnkr samt övriga investeringar på 3,1 mnkr. Anläggningsavgift Oförändrad taxa på Anläggningsavgiften. För ett Typhus A villa (800 m 2 tomtyta, 1 lägenhet, alla VA-tjänster) är anläggningsavgiften kr inkl. moms.

27 3 (5) Typhus A Anl.avgifter 2018 med jämförelsekommuner Anlägggningsavgift (oförändrad) i förhållande till jämförelsekommunernas anläggningsavgifter enligt 2018 års VA-taxor. Källa: VASS-statistik från Svenskt Vatten. För ett Typhus B flerbostadshus (800 m 2 tomtyta, 15 lägenheter, alla VA-tjänster) är anläggningsavgiften kr inkl. moms. Typhus B Anl.avgifter 2018 med jämförelsekommuner Anläggningsavgift (oförändrad) i förhållande till jämförelsekommunernas anläggningsavgifter enligt 2018 års VA-taxor. Källa: VASS-statistik från Svenskt Vatten. Särtaxa för sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd Särtaxan oförändrad, enligt beslut i kommunfullmäktige 28 november Brukningsavgift I förslaget föreslås brukningsavgiften öka med 3 %. För ett Typhus A villa (800 m 2 tomtyta, 1 lägenhet, alla VA-tjänster) med en årsförbrukning på 150 kubikmeter vatten, ökar årsavgiften från kr till kr, inkl moms, vilket motsvarar 19 kr per månad under 2019.

28 4 (5) Typhus A Brukningsavgifter 2018 med jämförelsekommuner Nya förslaget (+ 3 %) i förhållande till jämförelsekommunernas brukningsavgifter enligt 2018 års VA-taxor. Källa: VASS-statistik från Svenskt Vatten. För ett Typhus B flerbostadshus (800 m 2 tomtyta, 15 lägenheter, alla VA-tjänster) med en förbrukning på kubikmeter vatten, ökar årsavgiften från kr till kr, inkl. moms, vilket motsvarar en ökning med 10 kr per månad och lägenhet. Typhus B Brukningsavgifter 2018 per lägenhet med jämförelsekommuner Nya förslaget (+ 3%) i förhållande till jämförelsekommunernas brukningsavgifter enligt 2018 års VA-taxor. Källa: VASS-statistik från Svenskt Vatten

29 5 (5) Avgifter när fastighetsägaren åsidosätter sina skyldigheter. Avgifter när fastighetsägaren åsidosätter sina skyldigheter gentemot Kalmar Vatten AB avseende avstängning, påsläpp av vatten, undersökning av vattenmätare, sommaravläsning m.m. föreslås öka med 2-3 % (självkostnaden). Övrigt Entreprenadindex E84 Littnr 322 (läggning av PVC-rör) för oktober Kalmar Vatten AB Steve Sjögren Ordförande Thomas Bergfeldt VD Bilaga: VA-taxa 2019

30 VA-taxa 2019

31 Kontaktuppgifter Huvudman för Kalmar kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning är Kalmar Vatten AB. Kalmar Vatten AB ägs av Kalmar kommunbolag AB, som i sin tur ägs av Kalmar kommun. Kalmar Vatten AB Box 817, KALMAR Besöksadress: Trädgårdsgatan 10 Kundservice Telefon: E-post: info@kvab.kalmar.se

32 Taxa för Kalmar kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning och särtaxa för fastigheter utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd. Antagen av kommunfullmäktige den xx xxxxxxx 2018 xxx. Särtaxan antagen den 28 november Huvudman för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen är Kalmar Vatten AB. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Kalmar Vatten AB. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Kalmar kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. 1

33 Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Industri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Campingfastighet: fastighet som enligt beviljat bygglov och tillstånd är avsett för campingändamål. Lägenhet (bostadsenhet): ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. För byggnader, som till den större delen används som lagerutrymme, där endast anställda eller annan arbetskraft har tillträde, räknas varje påbörjat 300-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. Hela lagerbyggnaden eller delar av lagerbyggnaden kan vara antingen uppvärmd eller ouppvärmd. För campingfastigheter räknas varje campingstuga som har eget kök eller tillgång till kök, och som är ansluten till V och S, som en lägenhet. För campingplatser med egen anslutning till V och S räknas 2 platser som en lägenhet. För övriga campingplatser och campingstugor, utan egen anslutning till V och S, räknas 4 uppställningsplatser eller stugor som en lägenhet. För övriga byggnader, exempelvis gemensam servicebyggnad och receptionsbyggnad, räknas varje påbörjat 150-tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS som en lägenhet. 2

34 För ett eller flera utrymmen i byggnad, som i upplåtelsehänseende bildar en enhet, men där nyttan inte kan anses vara samma per lägenhet som för andra fastigheter, ska en sådan enhet räknas som 3/4 av en lägenhet. Exempel på lägenheter med mindre nytta än andra lägenheter är studentrum, äldreboende eller komplementbyggnad med delat kök. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 3

35 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet, samt campingfastighet, skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, c) en avgift per m 2 tomtyta Utan moms Med moms kr kr kr kr 30,74 kr 38,43 kr d) en avgift per lägenhet kr kr e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt a) och b). I det fall avgift enligt e) tas ut reduceras avgift enligt a) och b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 4

36 Särtaxa Särtaxa för fastigheter utmed sträckan Kåremo, Slakmöre, Nyttorp och Fågelsudd, endast vatten och spillvatten. Gäller fr om Särtaxa antagen av Kommunfullmäktige den 28 november 2011, 226. För bostadsfastighet och därmed enligt 3 jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Full avgift (kr) Exkl moms Inkl moms a) en avgift avseende en uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten och spillvatten kr kr b) en grundavgift kr kr c) en avgift per m2 tomtyta 16 kr 20 kr d) en avgift per lägenhet kr kr Avgiftsreduktion: Del av full avgift som betalas per avgiftsändamål, spillvatten 80 % vatten 20 %. Avgift enligt 5.12 c) reduceras för större fastighet. Avgift uttryckt i kronor framgår av följande tabell: Tomtyta för bostadsfastighet med högst två lägenheter Exkl moms Inkl moms Delen m 2 9,60 kr 12,00 kr Delen m 2 5,60 kr 7,00 kr Tomtyta för bostadsfastighet med tre eller flera lägenheter och för fastighet som enligt 3 jämställs med bostadsfastighet. Exkl moms Inkl moms Delen m 2-3,20 kr 4,00 kr 5

37 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt a) och a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt c) och c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt a), b) och d) och a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt c) och c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt a) och b) och a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt c) och c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt d) och d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt e). 6

38 6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df Utan moms Med moms kr kr kr kr c) en avgift per m 2 tomtyta 56,51 kr 70,64 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 7

39 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d) För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Servisavgift Avgift per uppsättning FP (grundavgift särtaxa) Tomtyteavgift Lägenhetsavgift Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats a) och a) b) och b) c) och c) d) och d) Bostads-fastighet och campingfastighet 100% 6.1 a) 100% 100% 6.1 b) 100% 100% 6.1 c) 70% 0% e) 100% 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Annan fastighet Avgift enligt c) och c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna a) och b) och a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 8

40 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostads-fastighet och camping-fastighet Annan fastighet Tomtyteavgift Lägenhetsavgift Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift c) och c) d) och d) *) 6.1 c) 30% 100% - * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt c) och c), och bebyggs campingfastighet tas ut ytterligare avgift enligt c), om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt nedan. Detta gäller ej avgifter enligt då regler för reducering av avgifter enligt är reglerade i Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift c) 30% 50% - 20% Lägenhetsavgift d) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% - Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% - 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt b) respektive e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilken avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt

41 Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt a) och a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 40 % av avgiften enligt a) och a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 9 Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga anläggningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m 2 allmän platsmark för anordnande av dagvattenbortledning Utan moms Med moms Väghållare 81,94 kr 102,43 kr Icke väghållare 22,94 kr 28,68 kr 10 Avgifter enligt 5-6 är baserade på Entreprenadindex E84 Litt 322 för oktober När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 10

42 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tillläggsavgiften betalas Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 11

43 Brukningsavgifter ( 14 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år kr kr b) en avgift per m 3 levererat vatten 17,00 kr 21,25 kr c) en avgift per år och lägenhet för bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet, samt campingfastighet d) en avgift per år och varje påbörjat 100-tal m 2 tomtyta för annan fastighet 756 kr 945 kr 91 kr 114 kr 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 35% 45% 17% 3% Avgift per m b) 45% 55% - - Avgift per lägenhet Avgift efter tomtyta 14.1 c) 35% 45% 17% 3% 14.1 d) 35% 45% 17% 3% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 14.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 180 m 3 /lägenhet och år i permanentbostad och med 60 m 3 /lägenhet och år för fritidsbostad. 12

44 14.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 100% av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vattenoch värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos mark- och miljödomstolen Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 55% av avgiften enligt 14.1 b). 13

45 15 Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall erlägga brukningsavgift. Avgift utgår med: en avgift per m 2 allmän platsmark för bortledande av dagvatten Utan moms Med moms Väghållare 1,30 kr 1,62 kr Icke väghållare 0,43 kr 0,54 kr 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 35% 45% 17% 3% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 14

46 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 493 kr 616,25 kr Uppsättning av vattenmätare 493 kr 616,25 kr Avstängning av vattentillförsel 426 kr 532,50 kr Avstängning av vattentillförsel (obetald faktura) 860 kr 1 075,00 kr Påsläpp av vattentillförsel 426 kr 532,50 kr Montering och demontering av strypbricka i vattenmätare kr 1 607,50 kr Undersökning av vattenmätare, Q34/qn2, kr 2 766,25 kr Undersökning av vattenmätare, Q310/qn kr 4 488,75 kr Undersökning av vattenmätare, Q316/qn kr 5 485,00 kr Byte av skadad vattenmätare, Q kr 1 495,00 kr Byte av skadad vattenmätare, Q kr 2 980,00 kr Byte av skadad vattenmätare, Q kr 3 845,00 kr Länsning av vattenmätarbrunn 173 kr 216,67 kr Förgäves besök 393 kr 491,67 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 50 % av ovan angivna belopp. 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 15

47 20 Avgift enligt 14.1 a), c) och d) debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjs- målsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 22 Avgifter enligt är baserade på Entreprenadindex E84 Litt 322 för oktober När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Taxans införande 23 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.3 och

48 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av mark- och miljödomstolen jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. 17

49 Telefon: E-post: Besöksadress: Trädgårdsgatan 10 Kalmar Vatten AB Box Kalmar

50 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulrick Hultman KS 2018/ Kommunfullmäktige Projekt- och byggenhet på kommunledningskontoret Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att införa en projektoch byggenhet på kommunledningskontoret. Bakgrund Från och med år 2015 har kommunstyrelsen och dess kommunledningskontor ansvar för investeringsbudgeten i fastigheter och infrastruktur. Kommunledningskontoret är via kommundirektören och plan- och investeringsberedningen projektägare för de byggprojekt som genomförs. Kommunledningskontoret har i dagsläget få resurser för att projektleda, projektera och genomföra upphandlingar i byggprojekten. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt reglemente uppdraget att via sin förvaltning ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom projektering och projektledning vid ny-, om- och tillbyggnad av frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna platser. Servicenämnden har i sitt reglemente uppdraget att via sin förvaltning ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom projektledning och utförande vid ny-, om- och tillbyggnader av kommunens frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, hus och byggnader. Samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen tillhandahåller således merparten av den resurs som kommunledningskontoret behöver för att projektleda och projektera merparten av de byggprojekt som kommunstyrelsen ansvarar för. Denna ordning har upplevts som otydlig i ansvars- och befogenhetsfrågor gällande resursplanering, prioritering, ekonomi, uppföljning, rapportering och ansvarsfrågor kopplat till arbetsmiljö. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax ulrick.hultman@kalmar.se

51 KS 2018/ (2) Investeringarna har de senaste åren varit stora och kommer fortsatt att vara stora med flera komplexa byggprojekt i närtid som berör flera förvaltningar. För att skapa bättre förutsättningar för genomförandeprocessen föreslås därför att en samlad projektoch byggenhet organisaras direkt under kommundirektören med tydlig koppling till plan- och investeringsberedningen. Syftet är att uppnå bättre förutsättningar för resursplanering, prioriteringar, uppföljningar, entreprenadkontroll och enhetligare sätt att upphandla samt att ansvaret och befogenheterna för byggprojekten tydliggörs. För personalen är syftet att möjligheterna till kompetensutveckling ökas då det skapas bättre förutsättningar för att lära av varandra och att man är med om helheten i kommunens samlade byggverksamhet. Kommunstyrelsen föreslås därför få ansvaret för att hålla resurser för projektledning och projektering. Även landskapsarkitektkompetensen kommer att samlas i projektoch byggenheten för att uppnå samordning av resursen i projekt, planarbeten och driftoch underhållsarbeten. Mindre ny-, om- och reinvesteringsåtgärder kommer av kommundirektören att fördelas till serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret för utförande efter samråd i plan- och investeringsberedningen. Annette Andersson Kommundirektör Bilagor Kommundirektörens skrivelse den 5 november 2018 Protokollsutdrag servicenämnden Protokollsutdrag samhällsbyggnadsnämnden

52 Handläggare Datum Ulrick Hultman Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Ändrat ansvar för projektoch byggverksamheten Från och med år 2015 har kommunstyrelsen och dess kommunledningskontor ansvar för investeringsbudgeten i fastigheter och infrastruktur. Kommunledningskontoret är via kommundirektören och plan- och investeringsberedningen projektägare för de byggprojekt som genomförs. Kommunledningskontoret har i dagsläget få resurser för att projektleda, projektera och genomföra upphandlingar i byggprojekten. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt reglemente uppdraget att via sin förvaltning ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom projektering och projektledning vid ny- om- och tillbyggnad av frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna platser. Servicenämnden har i sitt reglemente uppdraget att via sin förvaltning ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom projektledning och utförande vid ny-, om- och tillbyggnader av kommunens frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, hus och byggnader. Samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen tillhandahåller således merparten av den resurs som kommunledningskontoret behöver för att projektleda och projektera merparten av de byggprojekt som kommunstyrelsen ansvarar för. Denna ordning har upplevts som otydlig i ansvars- och befogenhetsfrågor gällande resursplanering, prioritering, ekonomi, uppföljning, rapportering och ansvarsfrågor kopplat till arbetsmiljö. Investeringarna har de senaste åren varit stora och kommer fortsatt att vara stora med flera komplexa byggprojekt i närtid som berör flera förvaltningar. För att skapa bättre förutsättningar för genomförandeprocessen föreslås därför att en samlad projektoch byggenhet organisaras direkt under kommundirektören med tydlig koppling till plan- och investeringsberedningen. Syftet är att uppnå bättre förutsättningar för resursplanering, prioriteringar, uppföljningar, entreprenadkontroll och enhetligare sätt att upphandla samt att ansvaret och befogenheterna för byggprojekten tydliggörs. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Tel vx anders.saur@kalmar.se

53 2 (2) För personalen är syftet att möjligheterna till kompetensutveckling ökas då det skapas bättre förutsättningar för att lära av varandra och att man är med om helheten i kommunens samlade byggverksamhet. Kommunstyrelsen föreslås därför få ansvaret för att hålla resurser för projektledning och projektering. Även landskapsarkitektkompetensen kommer att samlas i projektoch byggenheten för att uppnå samordning av resursen i projekt, planarbeten och driftoch underhållsarbeten. Mindre ny-, om- och reinvesteringsåtgärder kommer av kommundirektören att fördelas till serviceförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret för utförande efter samråd i plan- och investeringsberedningen. Inför kommunfullmäktiges behandling av reglementena den 17 december 2018 efterfrågas här nämndernas yttrande med eventuella synpunkter på ovanstående förslag. För att klara handläggning och beredning efterfrågas era synpunkter senast den 30 november Annette Andersson Kommundirektör

54 UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum Servicenämnden 128 Ändrat ansvar för projektoch byggverksamheten Dnr SFN 2018/0324 Handlingar Förvaltningens skrivelse Ändrat ansvar för projektoch byggverksamheten Bakgrund Sedan 2015 ansvarar kommunstyrelsen för investeringsbudget i fastighet och infrastruktur. Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden tillhandahåller merparten av de resurser som kommunstyrelsen behöver för att projektleda och projektera merparten av byggprojekten som genomförs. Det finns en otydlighet i ansvars- och befogenhetsfrågorna mellan kommunstyrelse, samhällsbyggnadsnämnd och servicenämnd. Kalmar kommun står inför fortsatt stora investeringar och för att skapa bättre förutsättningar för genomförandet föreslår därför kommunstyrelsen en samlad projektoch byggnadsenhet organiserad direkt under kommundirektören. För serviceförvaltningens organisation är fyra byggprojektledare (varav en vakans) och en teknisk administratör direkt berörda av förändringen. För servicenämnden innebär detta en förändring av nämndens ansvarsområde vad gäller att tillhandahålla resurser för olika projekt och därmed en revidering av nämndens reglemente. Yttrande Förvaltningen ställer sig i stort positiva till förslaget ändrat ansvar för projektoch byggverksamheten. Förvaltningen vill i förslaget belysa: Viktigt att tydliggöra att planerat underhåll som är reinvesteringar i fastigheter och gatubeläggningar ingår i servicenämndens ansvarsområde. Budgeten för oförutsedda investeringsmedel bör ingå i servicenämndens mandat. Däremot Anslaget på kommunens anslagstavla den 28 november 2018

55 2 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum ska projektenhetens projektledare tillfrågas när behov av projektledarresurs är aktuell i dessa projekt. För att hantera drift och reinvesteringar har produktionsverksamheten behov av resurser i form av projektör och landskapsarkitekt. Det blir viktigt att den nya enheten kan svara upp mot dessa behov. I samband med denna organisationsförändring bör även ansvarsfördelningen mellan samhällsbyggnadsnämnd och servicenämnd ses över. En av byggprojektledarna, hanterar flertalet av kommunens ramavtalsupphandlingar på konsult och entreprenadsidan. Detta arbete tar stor del av tjänsten och innebär att projektledartiden ges minskat utrymme. Förslag att utveckla upphandlingsenheten med resurser för att samordna alla konsultoch entreprenadupphandlingar för att stärka kvaliteten i förfrågningsunderlag och uppföljning av avtal. Landstinget arbetar på detta sätt. Fastighetsstrategiska tjänster, såsom energiingenjör och driftingenjör har stor betydelse i byggprojekten och fungerar som internkonsulter till byggprojektledaren. Detta för att säkerställa energieffektiva och driftekonomiska byggnationer. Ett köp och säljförhållande bör fortsätta på samma vis även framåt i en ny organisation. Det vill säga att projektenheten avropar tjänster ifrån fastighetsverksamheten till kommande projekt. Överläggning Mötet ajourneras 5 minuter. När mötet återupptas yrkar Kajsa Hedin (M) och Magnus Jernetz Gustavsson (M) avslag på förvaltningens förslag till yttrande. Ordförande ställer förvaltningens förslag till yttrande mot Kajsa Hedin (M) och Magnus Jernetz Gustavsson (M) förslag att avslå yttrandet. Ordförande finner att nämnden beslutar att bifalla förvaltningens yttrande. Beslut Servicenämnden bifaller serviceförvaltningens yttrande och överlämnar det till kommunfullmäktige för vidare behandling och beslut. Reservation Kajsa Hedin (M) och Magnus Jernetz Gustavsson (M) reserverar sig mot beslutet enligt följande:

56 3 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum Vi kan inte ställa oss bakom förvaltningens yttrande även om det innehåller viktiga synpunkter angående vad man behöver tänka på vid en eventuell omorganisation och tillskapande av en projektoch byggenhet. Vi anser att förslaget att tillskapa en projektoch byggenhet under kommunledningskontoret är negativt för kommunen. Vi anser att kommunledningskontoret redan idag har vuxit mer än det var tänkt, på bekostnad av nämndernas insyn och förvaltningarnas resurser. Den 26 mars 2018 beslöt kommunfullmäktige om ny organisation för Kalmar kommun. Bifall till ny övergripande organisation hade föregåtts av parlamentariska överläggningar och ett omfattande arbete med samtliga partier. Beslutet om ny organisation var genomtänkt och övergripande i syfte att gälla under kommande mandatperiod Att det finns en otydlighet i ansvars- och befogenhetsfrågorna bör lösas på annat sätt: genom tydligare beskrivning, reglering och uppföljning av processerna. Kommundirektörens uppdrag och kommunledningskontorets uppdrag bör vara övergripande och fortsatt fungera som beställare av projekt. Servicenämnden är en utförarnämnd och bör lämpligen få fortsätta att ansvara för och utföra de uppdrag som beställs. Protokollsanteckning (S), (C) och (V) redovisar en protokollsanteckning enligt följande: Majoriteten ser med oro på utvecklingen att resurser och enheter tas från förvaltningen. Servicenämndens ansvarsområde krymper allt mer och fortsätter att krympa efter att en ny organisation fastslagits av kommunfullmäktige. Det sker en omfattande centralisering av kommunens verksamheter vilket vi anser påverkar det politiska inflytandet. Det är viktigt att förvaltningens verksamhet får förutsättningar för att utföra sitt arbete med rimliga resurser. Sekreterare Marcus Kindahl Justeras Johanna Petersson ordförande Lasse Karlsson

57 4 (4) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum

58

59

60

61

62

63 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur KS 2018/ Kommunfullmäktige Ändringar i reglementen inför 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder och reglementena för kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, Stiftelsen Krusenstiernska gården, utbildningsnämnden, valnämnden samt vattenoch miljönämnden. Reglementena ska gälla från den 1 januari Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2018, 57 om ny organisation inför mandatperioden Bl.a. beslutades om att inrätta en ny nämnd, vattenoch miljönämnden, ett nytt utskott, utskottet för integration och arbetsmarknad, samt flera andra förändringar av ansvar för kommunstyrelsen och nämnderna. I beslutet fick kommunledningskontoret i uppdrag att göra nödvändiga förändringar i berörda nämnders reglementen samt övriga styrande dokument utifrån ovanstående beslut samt förtydliga ansvaret för demokrati- och landsbygdsutveckling. Någon ändring av ansvar när det gäller demokrati- och landsbygdsutveckling, föreslås inte. Det övergripande ansvaret ligger på kommunstyrelsen. Södermöre kommundelsnämnd har ansvar inom sitt geografiska område. Tillkommande ändringar Personalutskottet Den 15 oktober beslutade kommunfullmäktige att avveckla kommunstyrelsens personalutskott. Kommunledningskontoret Kontorsledning Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Anders.Saur@kalmar.se

64 KS 2018/ (2) Hälso- och sjukvård Södermöre kommundelsnämnd har inom sitt verksamhetsområde ansvar för hälso- och sjukvård. Kommundelsnämnden har budget och personal under sitt ansvar men den medicinskt ansvarige chefen tillhör omsorgsnämnden. För att bl.a. kunna garantera patientsäkerheten föreslås att hela ansvaret för hälso- och sjukvården förs över till omsorgsnämnden. Ramjusteringen görs som en anpassning utifrån befintlig organisation inom hälso- och sjukvård. Genomföra investeringar Samhällsbyggnadsnämnden och servicenämnden tillhandahåller merparten av resurserna för att projektleda och projektera de investeringar inom fastigheter och infrastruktur, som kommunstyrelsen ansvarar för. Denna ordning har konstaterats vara otydlig i ansvars- och befogenhetsfrågor gällande resursplanering, prioritering, ekonomi, uppföljning, rapportering och ansvarsfrågor kopplat till arbetsmiljö. Ansvaret att hålla resurser för projektledning och projektering förs över till kommunstyrelsen. Övriga reglementen Under arbetet med reglementena har flera smärre justeringar och förtydliganden gjorts samtidigt som reglementena för Stiftelsen Krusenstiernska gården och valnämnden uppdaterats. För tydlighetens skull föreslås därför kommunfullmäktige besluta att fastställa samtliga reglementen, även de utan förändringar. I de bifogade förslagen till nya reglementen har all tillkommande text gulmarkerats och text som ska tas bort är överstruken. Anders Saur verksamhetsutvecklare Jonas Sverkén förvaltningschef Bilagor Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder Reglemente för kommunstyrelsen Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för omsorgsnämnden Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Reglemente för servicenämnden Reglemente för socialnämnden Reglemente för Södermöre kommundelsnämnd Reglemente för Stiftelsen Krusenstiernska gården Reglemente för utbildningsnämnden Reglemente för valnämnden Reglemente för vattenoch miljönämnden

65 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (6) Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Om reglementet Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder gäller för barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, Södermöre kommundelsnämnd, utbildningsnämnden, valnämnden samt vattenoch miljönämnden överförmyndarnämnden. Utöver detta reglemente finns ett särskilt reglemente för var och en av nämnderna. 1 Uppdrag och verksamhet Nämnd ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämnd ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med verksamhetsplan och budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Nämnd ska också ta initiativ och följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får fatta beslut i de grupper av ärenden som kommunfullmäktige beslutat delegera till nämnden. Nämnd ansvarar för vården av sitt arkiv i enlighet med vad som framgår av arkivlagen och kommunens arkivreglemente. Nämnd får avropa och teckna avtal om köp och försäljning av varor och tjänster inom ramen för de upphandlingar som samordnas av servicenämnden eller andra upphandlingar där Kalmar kommun ingår som part, samt upphandlingar under direktupphandlingsbeloppet då ramavtal saknas. Nämnd får också avskriva fordran. 2 Organisation inom verksamhetsområdet Nämnd ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten.

66 2 (6) Nämnd ska arbeta för att effektivisera och förenkla regler, rutiner och administration. 3 Personalansvar Nämnd är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs och entledigas av kommunstyrelsen. Nämnd har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. Nämnd ansvarar också för att skriftligt fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet till förvaltningschefen. Förvaltningschefen kan i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter inom organisationen. Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för personal vid överförmyndarnämndens kansli och har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. 4 Personuppgifter Nämnd är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. 5 Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Nämnd ska bedriva verksamheten enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Nämnd ska till fullmäktige redovisa hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Kommunstyrelsen ansvarar för överförmyndarnämndens redovisning till kommunfullmäktige av hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 6 Information och samråd Kommunstyrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Kommunalråd, oppositionsråd och annan ledamot i kommunstyrelsen som har uppdrag som förtroendevald på heltid har rätt att få kallelser, föredragningslistor, handlingar och protokoll i samma utsträckning som nämnds ledamöter. De har också rätt att av anställda i kommunen och de kommunägda företagen få de upplysningar som behövs för att kunna fullgöra sina uppdrag, Nämnd ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör kommunstyrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Nämnd beslutar om formerna för samrådet.

67 3 (6) Nämnd ska samarbeta med andra kommunala organ, myndigheter och övriga som berörs av nämndens verksamhet. Nämnd har rätt att begära yttrande från övriga kommunala organ. Den är i sin tur skyldig att på begäran yttra sig i ärenden som rör sin verksamhet. 7 Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till nämnd att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att nämnden kan fatta beslut inom tre månader från det att förslaget väcktes i fullmäktige. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas ska förslagsställaren underrättas. Förslagsställaren har rätt att yttra sig när medborgarförslaget behandlas i nämnd som fått i uppdrag att besvara medborgarförslaget. Förslagsställaren har även möjlighet att yttra sig skriftligt. Nämnd ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Arbetsformer 8 Tidpunkt för sammanträden Nämnd sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. 9 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse får ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

68 4 (6) Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett. 10 Offentliga sammanträden Nämnd får besluta om offentliga sammanträden. 11 Sammanträde på distans Nämnd får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ledamot som önskar delta på distans ska i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnd får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämndens sammanträden. För alla sammanträden som inte är offentliga gäller att lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. 12 Närvarorätt Kommunalråd, oppositionsråd och annan ledamot i kommunstyrelsen som har uppdrag som förtroendevald på heltid har rätt att närvara vid sammanträden med nämnd. Detta gäller dock inte om lag eller författning utgör hinder för detta. De får delta i överläggningarna men inte i besluten. De har vidare rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. Härutöver får nämnd medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnd beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnd får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. 13 Ordföranden Det åligger ordföranden att 1. leda nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. kalla ersättare, 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda, 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden, 6. bevaka att nämndens beslut verkställs. 14 Presidium Nämnds presidium ska bestå av ordförande och vice ordförande samt andre vice ordförande om kommunfullmäktige utsett sådan. Vice ordförandena ska

69 5 (6) biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. 15 Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnd utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. 16 Förhinder att delta En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i del av detta ska se till att en ersättare kallas in. 17 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. 18 Jäv, avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 19 Rätt att delegera inom nämnden Nämnd får delegera beslutanderätt. Sådant uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar får ges till utskott inom nämnden ledamot eller ersättare i nämnden anställd hos kommunen

70 6 (6) Beslutanderätten får inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 20 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. 21 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnd kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. 22 Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. Nämnd ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnd ska underrätta kommunstyrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. 23 Delgivningsmottagare Delgivning med nämnd sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnd beslutar. 24 Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnd ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Nämnd får även uppdra åt förtroendevald eller anställd tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndernas vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill.

71 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (11) Reglemente för kommunstyrelsen Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Kommunstyrelsens uppgifter och befogenheter samt övriga bestämmelser för kommunstyrelsen anges i kommunallagen och detta reglemente. Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning 1 Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Kommunstyrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Kommunstyrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Kommunstyrelsen har rätt att fatta beslut som rör andra nämnders verksamhet i enlighet med 6 kap 8 kommunallagen gällande att av ekonomiska skäl besluta om stopp för inköp och anställningar samt när det gäller att utse gemensamt dataskyddsombud. Kommunstyrelsen ska anställa ett för kommunen gemensamt dataskyddsombud. Kommunstyrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Härutöver ansvarar kom-

72 2 (11) munstyrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, informationsverksamheten med undantag för information till besökare som Destination Kalmar AB ansvarar för personalpolitiken energiplaneringen och främja energihushållningen Övrigt ansvar 2 Kommunstyrelsen ansvarar för 1. utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 2. utbyggnaden av exploateringsområden 3. investeringar i fastigheter och infrastruktur 4. kommunens anslagstavla 5. samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats 6. att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form 7. personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i kommunstyrelsens verksamhet 8. företagshälsovård 9. räddningstjänsten och de uppgifter som kommunen har enligt lag eller annan författning inom detta område 10. kommunens uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor 11. kommunens upphandlingar, samt kommunens inköpscentral och där samverka med kommunala bolag, kommunalförbund och andra kommuner 12. utförandet av kommunal jakt 13. kommunens kontaktcenter 14. integrations- och flyktingfrågor flykting- och integrationsfrågor inklusive anskaffning av bostäder 15. namnsättning av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser med undantag av samhällsbyggnadsnämndens ansvar för kvartersnamn 16. samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping, tobak och spel (ANDTS) 3 Kommunstyrelsen ska 1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 2. ansvara för IT-verksamhet och kommungemensamma system, 3. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 4. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder,

73 3 (11) 5. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 6. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL, 7. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. 8. verka för att utveckla den kommunala demokratin 9. arbeta för ständiga förbättringar genom att effektivisera och förenkla regler, rutiner och administration, 10. arbeta för att allmänt främja näringsliv och sysselsättning samt motverka arbetslöshet i kommunen 11. till att det upprätthålls en markberedskap och främja bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Företag, stiftelser och kommunalförbund 4 Kommunstyrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att ägardirektiv till företagen kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL 10 kap. 3 5 KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 4. årligen, senast i juni i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner kommunstyrelse att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 5. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, 6. ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Personalansvar 5 Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för personal vid kommunledningskontoret och överförmyndarverksamheten överförmyndarnämndens kansli och har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom dessa verksamhetsområden. Kommunstyrelsen ansvarar också för att skriftligt fördela uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet till kommundirektören. Kommundirektören kan i sin tur fördela arbetsmiljöuppgifter inom kommunledningskontoret och överförmyndarnämndens kansli.

74 4 (11) Kommunstyrelsen utser och entledigar kommundirektör och samtliga förvaltningschefer samt räddningschefen i kommunen. Uppföljning, återredovisning och rapportering av egen verksamhet 6 Kommunstyrelsen ska bedriva verksamheten enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen ska till fullmäktige redovisa hur den egna verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Kommunstyrelsen ansvarar för överförmyndarnämndens redovisning till kommunfullmäktige av hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Andra uppgifter för kommunstyrelsen Ekonomisk förvaltning 6 Kommunstyrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl.a. att - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - ha hand om förvaltningen av kommunens stiftelser och donationer, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen om kommunal redovisning, 5. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Personalpolitik 7 Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 2. förhandla och teckna avtal på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. besluta om stridsåtgärd,

75 5 (11) 4. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser som gäller förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 5. lämna uppdrag som avses i lag om vissa kommunala befogenheter (delegera uppdrag som gäller anställningsvillkor till kommunal arbetsgivarorganisation). Uppföljning 8 Kommunstyrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. under året rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. i april varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner och medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Särskilda uppgifter 9 Kommunstyrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen om arbetslöshetsnämnd. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. Delegering från kommunfullmäktige 10 Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden 1. ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om 2. teckna borgen och andra förbindelser till stöd för bostadsförsörjningen enligt kommunfullmäktiges beslut 3. försälja eller med tomträtt upplåta mark för fastigheter, bostadsrätter, samt byggnader på ofri grund upp till ett värde av tvåhundra gånger prisbasbeloppet kontor, handel och industri

76 6 (11) 4. försälja annan mark (än under punkt 3) upp till ett värde av tvåhundra gånger prisbasbeloppet 5. försälja byggnader och bostadsrätter upp till ett värde av tvåhundra gånger prisbasbeloppet 6. med tomträtt upplåta mark för bostäder, kontor och verksamheter med tomträtt 7. reglera tomträttsavgäld när överenskommelse kan träffas med tomträttshavaren 8. hyra ut och upplåta mark, byggnader, bostäder och lokaler med nyttjanderätt för högst tjugo år 9. hyra ut och upplåta byggnader med nyttjanderätt för högst tjugo år 10. hyra in och arrendera mark, byggnader, bostäder och lokaler för högst tjugo år för kommunens behov 11. förvärva mark fastigheter, bostadsrätter samt byggnader på ofri grund upp till ett värde av tvåhundra gånger prisbasbeloppet 12. medge rätt till servitut och ledningsrätt i kommunens fastigheter 13. träffa avtal om servitut och ledningsrätt som ger kommunen rätt att anlägga vattenoch avloppsledningar, pumpstationer, gator, vägar, kanalisation för fiber och dylikt 14. ansöka om förrättning och bevaka kommunens intressen i ärenden om fastighetsplan, fastighetsbildning, fastighetsbestämning, gemensamhetsanläggningar, enskilda vägar, ledningsrätt och andra liknande ärenden 15. godkänna utredning om gatukostnadsersättningar 16. besluta om markreservationer 17. besluta om markanvisningsavtal 18. besluta om exploateringsavtal där kommunens åtagande uppgår till högst 200 gånger prisbasbeloppet 19. träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning eller sluta annat avtal och detta gäller i de fall då det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan 20. avskriva fordran inom kommunstyrelsens förvaltningsområde 21. teckna avtal om köp av varor och tjänster 22. ansöka om permutation av kommunens fonder och stiftelser 23. besluta i ärenden om tillstånd att få använda kommunens heraldiska vapen 24. avge yttranden över betänkanden, utredningar m.m. 25. utfärda tjänstekort för personal i kommunens tjänst utom för socialnämndens personal 26. handlägga frågor om bidrag till djursjukvård och djurskyddsändamål 27. tillstyrka eller avstyrka tillstånd för vindkraftsanläggning enligt miljöbalken 28. avge yttrande enligt kameraövervakningslagen 29. omdisponeringar inom ramen för den av kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten För samtliga ärendegrupperna gäller att kommunstyrelsen inte får besluta i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Rätt att delegera ärenden inom kommunstyrelsen

77 7 (11) 11 Kommunstyrelsen får delegera beslutanderätt. Sådant uppdrag att fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar får ges till utskott inom kommunstyrelsen ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen anställd hos kommunen. Beslutanderätten får inte delegeras i följande slag av ärenden: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av kommunstyrelsen i dess helhet eller av fullmäktige överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till kommunstyrelsens för besvarande Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Kommunstyrelsens arbetsformer Sammansättning 12 Kommunstyrelsen består av femton ledamöter och nio ersättare. Kallelser 13 Ordföranden ansvarar för att kallelse, föredragningslista och handlingar skickas ut till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet. Förhinder att delta 14 En ledamot som inte kan delta i ett sammanträde eller i del av detta ska se till att en ersättare kallas in. Ersättare 15 Ersättarna ska underrättas om kommunstyrelsens sammanträden och de har rätt att yttra sig på dessa sammanträden. De får bara delta i besluten då de tjänstgör och detta gör de i den ordning som kommunfullmäktige bestämt vid valet. Ersättare som ordföranden 16 Om varken ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden kan delta i sammanträdet utser kommunstyrelsen en annan ledamot att tillfälligt vara ordförande. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordförande till dess att den tillfällige ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får kommunstyrelsen utse en annan ledamot att under denna tid vara ordförande.

78 8 (11) Jäv 17 Den som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid handläggningen av detta ärende. Jäv, avbruten tjänstgöring 18 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. Medborgarförslag 19 Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till kommunstyrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att kommunstyrelsen kan fatta beslut inom tre månader från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Förslagsställaren har rätt att yttra sig när kommunstyrelsen har fått i uppdrag att besvara medborgarförslaget. Förslagsställaren har även möjlighet att yttra sig skriftligt. Kommunstyrelsen ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Justering av protokoll 20 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan kommunstyrelsen justerar den. Reservation 21 Om en ledamot reserverar sig mot ett beslut ska detta göras innan sammanträdet är slut. Vill ledamoten dessutom motivera reservationen ska detta göras skriftligt och lämnas in innan protokollet justeras. Delgivningsmottagare 22 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommundirektören eller annan anställd som kommunstyrelsen beslutar. Undertecknande av handlingar 23 Skrivelser, avtal och andra handlingar från kommunstyrelsen ska på kommunstyrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av sekreteraren. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser. Kommunstyrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av nämnden lämnade direktiv underteckna handlingar på nämndernas vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den

79 9 (11) som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill. Kommunstyrelsens arbetsutskott, personalutskott, planutskott och utskottet för integration och arbetsmarknad 24 Inom kommunstyrelsen ska finnas ett arbetsutskott, ett personalutskott, ett planutskott samt ett utskott för integration och arbetsmarknad. Arbetsutskottet ska vara kommunstyrelsens beredande organ för de frågor som inte bereds av personalutskottet eller planutskottet eller utskottet för integration och arbetsmarknad. Som exempel kan nämnas ekonomisk planering, organisationsutveckling och räddningstjänst. Personalutskottet leder och samordnar kommunens personalpolitik, ansvarar för löne- och avtalsfrågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, är kommunstyrelsens beredande organ för interna frågor som arbetsgivare gällande om jämställdhet och personalutveckling, utgör pensionsmyndighet, samt utgör arvodeskommitté som bereder förslag till kommunfullmäktige om arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Arbetsutskottet ska vara kommunstyrelsens beredande organ för ekonomisk planering, organisationsutveckling kommunens personalpolitik och övriga frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare räddningstjänst de frågor som inte bereds av planutskottet eller utskottet för integration och arbetsmarknad. Arbetsutskottet utgör också pensionsmyndighet samt utgör arvodeskommitté som bereder förslag till kommunfullmäktige om arvodesbestämmelser för förtroendevalda. Planutskottet beslutar om planbesked och prioriterar i vilken ordning arbete med planer ska påbörjas. Utskottet ska vara kommunstyrelsens beredande organ för frågor om fysisk planering, planering av investeringar, samt mark- och exploateringsfrågor. Utskottet för integration och arbetsmarknad ska samordna frågor gällande flykting och integration, sysselsättning, arbetsmarknad, m.m. Arbetsutskottet 25 Arbetsutskottet består av sex ledamöter. Som ledamöter ingår kommunal- och oppositionsråden.

80 10 (11) Ordförande och vice ordförande i arbetsutskottet väljs av kommunstyrelsen. Personalutskottet 26 Personalutskottet består av tre ledamöter och två ersättare. De väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ordförande och vice ordförande i personalutskottet ska vara ledamöter i arbetsutskottet. Planutskottet 26 Planutskottet består av fem ledamöter och två ersättare. De väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ordförande och vice ordförande i planutskottet väljs av kommunstyrelsen. Utskottet för integration och arbetsmarknad 27 Utskottet för integration och arbetsmarknad består av fem ledamöter och två ersättare. De väljs av kommunstyrelsen för samma tid som de är invalda i kommunstyrelsen. Ordförande och vice ordförande i utskottet för integration och arbetsmarknad väljs av kommunstyrelsen. Sammanträden i utskott 28 Arbetsutskottet, personalutskottet, planutskottet samt utskottet för integration och arbetsmarknad sammanträder på dag och tid som de bestämmer. Sammanträden kan också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när en majoritet av ledamöterna begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse, föredragningslista och handlingar skickas ut till ledamöterna och ersättarna. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdena. Ersättare i utskott 29 Ersättarna har rätt att yttra sig på sammanträdena. De får bara delta i besluten då de tjänstgör och detta gör de i samma ordning som gäller för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ordförande 30 Ett av kommunalråden är ordförande i kommunstyrelsen. Det åligger kommunstyrelsens ordförande särskilt 1. att med uppmärksamhet följa och ta initiativ i frågor av betydelse för a. kommunens utveckling och ekonomiska intressen b. effektiviteten i verksamheten 2. att främja samverkan mellan kommunstyrelse, kommunens nämnder och de kommunägda företagen samt ta initiativ i dessa frågor 3. att representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar, konferenser och sammanträden om inte annat bestämts.

81 11 (11) Heltidsengagerade förtroendevalda 31 För kommunalråd, oppositionsråd och annan ledamot i kommunstyrelsen som har uppdrag som förtroendevald på heltid gäller följande: 1. De ska i sin egenskap av förtroendevalda ägna sig åt kommunen och dess uppgifter, i samverkan med kommunens nämnder/kommunägda företag och de anställda främja kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt verka för effektivitet och samordning av den kommunala verksamheten. En viktig uppgift är också att ha kontakt och dialog med allmänheten, de politiska partierna och andra som berörs av kommunens verksamhet. 2. De ska redovisa till kommunfullmäktige hur de kommer att fördela ansvar och arbetsuppgifter. 3. De får inte utan kommunstyrelsens medgivande bedriva verksamhet i förvärvssyfte, ha anställning eller ha annat jämförligt uppdrag. Däremot har de rätt att ha förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska, ideella eller liknande organisationer. 4. De har rätt att få kallelser, föredragningslistor, handlingar och protokoll som gäller kommunens nämnder och de kommunägda företagen i samma utsträckning som ledamöterna. De har också rätt att av anställda i kommunen och de kommunägda företagen få de upplysningar som behövs för att kunna fullgöra sina uppdrag. 5. De har rätt att närvara vid sammanträden med kommunens nämnder och styrelserna för kommunägda företag. Detta gäller dock inte om lag eller författning utgör hinder för detta. De får delta i överläggningarna men inte i besluten. De har vidare rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. 6. De ska som förtroendevalda tillse att initiativ, påtalanden m.m. på lämpligt sätt framförs till den nämnd, förvaltning eller kommunägt företag som enligt gällande organisation handlägger det ärende som aktualiserats. Kommunstyrelsens kontor 32 Kommunstyrelsens kontor är kommunledningskontoret.

82 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för kultur- och fritidsnämnden följande bestämmelser. 1 Kultur- och fritidsnämndens uppgifter Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kultur- och fritidsfrågor. I nämndens uppgifter ingår bland annat att ansvara för verksamheten på bibliotek, medborgarkontor, kulturskola, ungdomshus och fritidsgårdar samt Äventyrsbadet, stödja, stimulera och lämna bidrag till studieförbund, föreningar, organisationer och verksamheter inom kultur- och fritidsområdet, ansvara för kultur- och idrottsanläggningar utom vad gäller servicenämndens ansvar för förvaltning av dessa, ansvara för bokning och uthyrning av kultur- och idrottsanläggningar samt skolornas sporthallar under kvällstid och helger, ansvara för friluftsfrågor, ansvara för konsumentrådgivning, ansvara för registrering och tillståndsgivning enligt lotterilagen, ansvara för inköp till och förvaltning av kommunens konstsamling, stärka barn- och ungdomars inflytande i samhället. ansvara för frågor om fast konstnärlig utsmyckning vid ny-, om- och tillbyggnad av hus eller anläggningar.

83 2 (2) Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska samarbeta med Södermöre kommundelsnämnd i frågor som kommunfullmäktige delegerat till kommundelsnämnden, samt i andra frågor som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för inom kommundelens geografiska område. Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning gällande verksamhet inom kommundelsnämndens geografiska område. Nämnden ska samarbeta med servicenämnden och samhällsbyggnadsnämnden för att utveckla möjligheter till frilufts- och motionsaktiviteter. Nämnden ska samarbeta med samhällsbyggnadsnämnden vid konstnärlig utsmyckning av allmän plats.

84 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (1) Reglemente för omsorgsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för omsorgsnämnden följande bestämmelser. 1 Omsorgsnämndens uppgifter Nämndens ansvarsområde är socialtjänst och hälso- och sjukvård avseende: socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende oavsett utförare myndighetsutövning gällande socialtjänstens insatser övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare hälso- och sjukvård inom omsorgsnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och andra regelverk samt i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget. samt enligt skriftlig ansvarsfördelning med socialnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med socialnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. I omsorgsnämndens ansvar ingår att omsorgsförvaltningen ska utgöra värdkommun för länets hjälpmedelsverksamhet.

85 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (3) Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för samhällsbyggnadsnämnden följande bestämmelser. 1 Samhällsbyggnadsnämndens uppgifter Nämnden ansvarar för de uppgifter som kommunen har inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt inom plan- och byggnadsväsendet. Nämnden fullgör också de uppgifter som kommunen har enligt lag eller annan författning inom dessa områden. Undantag är kommunstyrelsens ansvar för: - beslut om prioritering i vilken ordning arbete med planer ska påbörjas, samt - beslut om planbesked Undantag är: kommunstyrelsens ansvar för beslut om prioritering i vilken ordning arbete med planer ska påbörjas och beslut om planbesked, samt vattenoch miljönämndens ansvar för strategiska vatten-, miljö- och klimatfrågor. Nämnden får starta planarbete enbart efter beslut om prioritering av kommunstyrelsens planutskott. Nämnden har rätt att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I nämndens uppgifter ingår att ansvara för hur gator, vägar, parker och övriga allmänna platser ska planeras och utformas ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom projektering och projektledning vid ny- om- och tillbyggnad av frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna platser tillhandahålla kompetens som kan utföra entreprenadupphandlingar åt kommunstyrelsen och ta fram underlag för tilldelningsbeslut säkerställa servicenämndens behov av landskapsarkitekt och projek-

86 2 (3) tör/projektledare ansvara för kommunens trafikplanering samt frågor om parkering och trafiksäkerhet fullgöra de trafikuppgifter som avses i 1 lagen om nämnder för vissa trafikfrågor ansvara för kommunens uppgifter enligt lagen om flyttning av fordon upplåta samt meddela kommunens villkor för tillstånd att ta i anspråk allmän plats ansvara för den kommunala lantmäterimyndighetens organisation, personal och ekonomi ansvara för kommunens tillsyn enligt tobakslagen, utom vad gäller socialnämndens ansvar för: - tillsyn av handel enligt c i tobakslagen och - anmälan av försäljning av tobaksvaror enligt 12 c i samma lag ansvara för kommunens tillsyn enligt lag om tobak och liknande produkter vad gäller rökfria miljöer ansvar för ärenden om bostadsanpassningsbidrag ansvar för kommunens uppgifter enligt lag om lägenhetsregister ansvar för namnsättning av kvartersmark ansvara för drift, underhåll och administration avseende områdena vägmärken, trafikanordningar och trafiksignaler. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Samhällsbyggnadsnämnden består av elva ledamöter och sju ersättare 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med servicenämnden och nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. Nämnden ska nära samarbeta med vattenoch miljö- samt servicenämnden när det gäller vatten-, miljö- och klimatfrågor. Nämnden ska samarbeta med kommunstyrelsen och servicenämnden särskilt i frågor som gäller den fysiska och ekonomiska planeringen.

87 3 (3) Nämnden ska samråda för att ge Södermöre kommundelsnämnd inflytande i gatuoch parkfrågor inom kommundelsnämndens geografiska område. Nämnden ska samarbeta med kultur- och fritidsnämnden och servicenämnden för att utveckla möjligheter till frilufts- och motionsaktiviteter. Nämnden ska samarbeta med kultur- och fritidsnämnden vid konstnärlig utsmyckning av allmän plats. Historik Antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2016, 165, att gälla fr.o.m. den 1 oktober Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 27 mars 2017, 67, att gälla från och med den 1 april 2017.

88 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (3) Reglemente för servicenämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för servicenämnden följande bestämmelser. 1 Servicenämndens uppgifter Servicenämnden ansvarar för att lösa kommunens lokalbehov och förvalta byggnader, infrastruktur, m.m. samt utföra interna tjänster. Ansvaret gäller inte bostäder inom kommunstyrelsens verksamheter flykting och integration samt socialtjänstens klienter med särskilda behov. I nämndens uppgifter ingår att ansvara för förvaltning, dvs. drift och underhåll samt administration, av o kommunens hus och byggnader med tillhörande tomtmark, o inom- och utomhusanläggningar för idrott o allmänna platser som till exempel gator och vägar, gång- och cykelvägar, torg, broar, parker, lekplatser, kommunala naturreservat, naturparker och andra grönytor, småbåtshamnar, friluftsbad, naturisbanor, fiskevård, motionsspår, vandringsleder, m.m. o parkeringsanläggningar o kommunens skogar, vattenområden, koloniträdgårdar och odlingslotter o kommunens egna anläggningar för energiproduktion o kommunens belysningsanläggning I ansvaret ingår uthyrning med högst 10-åriga avtal av kommunens hus och byggnader, båtuppläggningsplatser, båtbryggor och odlingslotter. ingå högst 10-åriga hyresavtal för att lösa kommunens lokalbehov ansvara för bidrag till enskilda vägar ansvara för frågor inom området ekologisk hållbarhet som inte är av strategisk karaktär

89 2 (3) ansvara, tillhandahålla och utveckla tjänster inom o utförande vid ny, om- och tillbyggnader av frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna platser o projektledning och utförande vid ny-, om- och tillbyggnader av kommunens frilufts-, motionsoch idrottsanläggningar, hus och byggnader o tillhandahålla kompetens som kan utföra entreprenadupphandlingar åt kommunstyrelsen och ta fram underlag för tilldelningsbeslut o utförande vid ny-, om- och tillbyggnader av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser o varuförsörjning o IT-verksamhet o kostverksamhet o lokalvård o fordons-, transport- och verkstadstjänster o annan intern service samordna kommunens upphandlingar av varor och tjänster åt kommunstyrelsen ansvara för kommunens inköpscentral och där samverka med kommunala bolag och andra kommuner Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Nämndens sammansättning Servicenämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med samhällsbyggnadsnämnden och nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. Nämnden ska nära samarbeta med vattenoch miljö- samt samhällsbyggnadsnämnden när det gäller vatten-, miljö- och klimatfrågor. Nämnden ska samarbeta med kommunstyrelsen och samhällsbyggnads- nämnden, särskilt i frågor som gäller den fysiska och ekonomiska planeringen samt vid uthyrning av hus och byggnader. Nämnden ska samarbeta med samhällsbyggnadsnämnden vid upprättandet av skogsbruksplaner. Nämnden ska samarbeta med kultur- och fritidsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden för att utveckla möjligheter till frilufts- och motionsaktiviteter. Nämnden ska samråda för att ge Södermöre kommundelsnämnd inflytande i

90 3 (3) gatuoch parkfrågor samt frågor om drift och underhåll av anläggningar inom kommundelsnämndens geografiska område. Historik Antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2016, 165, att gälla fr.o.m. den 1 oktober Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 27 mars 2017, 67, att gälla från och med den 1 april 2017.

91 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för socialnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för socialnämnden följande bestämmelser. 1 Socialnämndens uppgifter Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. I nämndens uppgifter ingår också ansvar för de uppgifter som kommunen har enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ansvar för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar, ansvar för kommunens uppgifter enligt alkohollagen, ansvar för kommunens tillsyn av handel m.m. enligt c i tobakslagen och anmälan av försäljning av tobaksvaror enligt 12 c i samma lag. För övrig kommunal tillsyn enligt tobakslagen ansvarar samhällsbyggnadsnämnden, ansvar för kommunens uppgifter enligt lag om tobak och liknande produkter, med övergångsbestämmelser, utom den tillsyn som ankommer på samhällsbyggnadsnämnden, ansvar för kommunens tillsyn av handel m.m. enligt 26 i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt anmälan av försäljning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 20 i samma lag, ansvar för den kommunala kontrollen enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel, samordningsansvar för kommunens förebyggande arbete med alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT), samt

92 2 (2) ansvar för hälso- och sjukvård inom socialnämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och andra regelverk samt i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget. samt enligt skriftlig ansvarsfördelning med omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. ansvar för anskaffning av bostäder till klienter med särskilda behov Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Nämnderna ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning. Historik Antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2016 att gälla fr.o.m. den 1 oktober Ändringar beslutade den 25 september 2017, 175.

93 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för Södermöre kommundelsnämnd Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för Södermöre kommundelsnämnd följande bestämmelser. 1 Kommundelsnämndens geografiska område Kommundelsnämndens geografiska område är församlingarna Karlslunda, Mortorp, Hagby, Arby, Voxtorp, Halltorp samt del av Ljungby församling (statistikområdena 401, 402, 404 och 405). 2 Kommundelnämndens uppgifter Inom sitt geografiska område ansvarar kommundelsnämnden för förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem, skolskjutsverksamheten, bibliotek och fritidsgårdsverksamhet, inom- och utomhusanläggningar för idrott och motion, utom vad gäller servicenämndens ansvar för förvaltning av dessa, stöd, omsorg och vård till äldre personer, socialtjänstens insatser i form av hemtjänst och vård- och omsorgsboende oavsett utförare, myndighetsutövning gällande socialtjänstens insatser övriga insatser för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt, uppföljning och tillsyn av nämndens beslutade insatser om vård och omsorg oavsett utförare,

94 2 (2) hälso- och sjukvård inom nämndens verksamhetsområde i enlighet med kommunens ansvar i hälso- och sjukvårdslagen och andra regelverk samt i överensstämmelse med det avtal som är upprättat med landstinget. samt enligt skriftlig överenskommelse med omsorgsnämnden och socialnämnden, samt demokrati- och landsbygdsutveckling med undantag av de delar som kommunstyrelsen ansvarar för, stärka barn och ungdomars inflytande i samhället. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 3 Sammansättning Kommundelsnämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 4 Övriga bestämmelser Kommundelsnämnden ska nära samarbeta med barn- och ungdomsnämnden utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och omsorgsnämnden i frågor som dessa nämnder ansvarar för inom kommundelens geografiska område samt i frågor där kommundelsnämnden har ansvaret. I detta samarbete finns resurser på de tre nämnderna som kommundelsnämnden ska få del av. Södermöre kommundelsnämnd ska tillsammans med barn- och ungdomsnämnden utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och omsorgsnämnden ta fram en skriftlig ansvarsfördelning gällande verksamhet inom kommundelsnämndens geografiska område. Samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och kommundelsnämnden ska samråda i gatuoch parkfrågor inom kommundelsnämndens geografiska område. Servicenämnden och kommundelsnämnden ska samråda i frågor om drift och underhåll av anläggningar, m.m.

95 Reglemente för Stiftelsen Krusenstiernska gården Godkänt av kommunfullmäktige den 2 december 1992, 162. Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Stiftelsen Krusenstiernska gården, konstituerad enligt bestämmelserna i fröken Hulda Nydells testamente av den 2 augusti 1938, består av fastigheten Krusenstiernska gården (fastigheten Cedern 5), tillhörig Kalmar kommun, och gårdens inventarier, tillhöriga Stiftelsen Kalmar läns museum, här nedan kallad museistiftelsen, det hela avsett att sammanhållas som ett kulturhistoriskt minnesmärke. 2 Stiftelsens angelägenheter handhaves av en styrelse om fem ledamöter av vilka tre utses av Kalmar kommun och två av museistiftelsen. Bland de sistnämnda skall om möjligt den Krusenstiernska släkten vara representerad. För varje ledamot utses en ersättare. Mandatperioden för ledamöter och ersättare är densamma som i kommunala nämnder. Ersättare inträder till tjänstgöring i första hand som personlig ersättare, i andra hand inträder annan ersättare från samma huvudman och i tredje hand ersättare från andra huvudmannen. 3 Styrelsen utser inom sig för mandatperioden ordförande och vice ordförande. 4 Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter är närvarande, varav minst en från vardera huvudmannen, och de närvarande är ense om beslutet. I övrigt gäller den mening varom de flesta förenar sig. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst dock att i ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet genom lottning. 5 Styrelsen åligger att - med den begränsning som framgår av 9-11 enligt testamentets bestämmelser ha praktisk och ideell vård av egendomen, att företräda stiftelsen inför domstol och andra myndigheter och att i övrigt handha stiftelsens angelägenheter. Styrelsen antar och entledigar stiftelsens personal samt handlägger även övriga personalärenden efter samråd där så erfordras med kommunens personalförvaltning kommunledningskontor. 6 Styrelsen beslutar vilka tider gården skall hållas tillgänglig för allmänheten. Styrelsen bestämmer också inträdesavgifter, hyror och arrenden etc. Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx

96 7 Styrelsen, som är ekonomiansvarig, skall årligen till kommunen ingiva förslag till budget. 8 Stiftelsens räkenskaper och förvaltning granskas av kommunens revisorer. 9 Kalmar kommun, genom fastighets- och inköpsnämnden servicenämnden, ansvarar för underhåll av fastigheten Krusenstiernska gården. Stiftelsen betalar en hyra som täcker kostnaden för fastighetsunderhåll, kapitalkostnader m.m. 10 Katalogisering, märkning och vård av gårdens inventarier ombesörjes av museistiftelsen, som med hänsyn härtill uppbär skälig andel av inträdesavgifterna. Andelens storlek bestämmes av styrelsen. 11 Underhåll och vård av trädgård och byggnader skall ske i enlighet med kulturhistoriska synpunkter och i samråd med museistiftelsen och länsstyrelsen. Länsstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för byggnadsminnet enligt kulturmiljölagen. Denna Museistiftelsen meddelar också tillstånd till vetenskapliga studier och fotografering av museistiftelsens egendom och till publicering av vunna resultat. Övergångsbestämmelser Detta reglemente skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1993.

97 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén Gäller tills vidare 1 (2) Reglemente för utbildningsnämnden barn- och ungdomsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för barn- och ungdomsnämnden följande bestämmelser. 1 Barn- och ungdomsnämndens Utbildningsnämndens uppgifter Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom skolväsendet för barn och ungdom, omfattande skolformerna; förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I nämndens uppgifter ingår också ansvar för fritidshem, ansvar för skolskjutsverksamheten, samt ledningsansvar för den medicinska delen av elevhälsan enligt hälso- och sjukvårdslagen. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Nämnden består av elva ledamöter och sju ersättare. 3 Övriga bestämmelser Nämnden ska nära samarbeta med Södermöre kommundelsnämnd i frågor som kommunfullmäktige delegerat till kommundelsnämnden, samt i andra frågor som barn- och ungdomsnämnden utbildningsnämndens ansvarar för inom kommundelens geografiska område. Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd ska tillsammans ta fram en skriftlig ansvarsfördelning gällande verk-

98 samhet inom kommundelsnämndens geografiska område. 2 (2)

99 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Jonas Sverkén 1 (1) Reglemente för valnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för valnämnden följande bestämmelser. 1 Valnämndens uppgifter Valnämnden svarar för uppgifter som enligt vallagen och annan tillämplig lagstiftning ska fullgöras av valnämnd. Valnämnden utgör lokal valmyndighet. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Valnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. 3 Övriga bestämmelser Kommunledningskontoret utgör valnämndens kansli.

100 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förvaltningschef Jonas Sverkén 1 (2) Reglemente för vattenoch miljönämnden Antaget av kommunfullmäktige den 17 december 2018 att gälla fr.o.m. den 1 januari Utöver vad som stadgas i Allmänt reglemente för Kalmar kommuns nämnder, gäller för vattenoch miljönämnden följande bestämmelser. 1 Vatten- och miljönämndens uppgifter Nämnden ansvarar för strategiska vatten-, miljö- och klimatfrågor, utom vad gäller samhällsbyggnadsnämndens ansvar för myndighetsfrågor inom ramen för miljöbalken. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde aktivt prioritera, formulera och kommunicera kommunens strategiska frågor aktivt stödja och samverka med andra nämnder och bolag ansvara för att ta fram handlingsplaner och andra styrande dokument varje år lämna underlag och förslag till kommunens årliga verksamhetsplan ansvara för kommunens projektverksamhet när det gäller ansökan, uppföljning och rapportering samverka med Linnéuniversitetet, näringsliv, markägare och allmänhet stödja Kalmarsundskommissionens arbete verka för en helhet kring miljöarbetet på kort och lång sikt Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. 2 Sammansättning Vatten- och miljönämnden består av nio ledamöter och fyra ersättare. 3 Övriga bestämmelser Kommunledningskontoret utgör förvaltning åt vattenoch miljönämnden. Vatten- och miljönämnden ska samverka med andra nämnder och bolag samt tillsammans med dem agera när det finns behov av förändrade eller nya riktlinjer, strategier eller arbetssätt.

101 Nämnden ska nära samarbeta med samhällsbyggnads- och servicenämnden när det gäller vatten-, miljö- och klimatfrågor. I samarbetet ingår att överbrygga och lösa eventuella gränsdragningsfrågor mellan nämnderna. 2 (2)

102 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur KS 2018/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till delegationsordning. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 2 oktober 2018 att godkänna förslaget till delegationsordning för 2019 samt att överlämna förslaget för beslut av den tillträdande kommunstyrelsen. Tillkommande ändringar Kommunfullmäktige beslutade den 15 oktober 2018 att avveckla kommunstyrelsens personalutskott och utse ett kommunalråd och ett oppositionsråd med särskilt ansvar för personalfrågor. I fortsättningen kommer kommunstyrelsens arbetsutskott att ansvara för personalpolitik och övriga frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. I detta förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen har flera ändringar, förtydliganden och justeringar gjorts. Bl.a. mot bakgrund av de organisatoriska förändringarna som kommunfullmäktige beslutat samt förändringar och konsekvenser detta fått på kommunledningskontoret. I det bifogade förslaget till delegationsordning har all tillkommande text gulmarkerats och text som ska tas bort är överstruken. Anders Saur verksamhetsutvecklare Jonas Sverkén förvaltningschef Bilaga Delegationsordning för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Kontorsledning Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Anders.Saur@kalmar.se

103 STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Förvaltningschef Jonas Sverkén Uppdateras i samband med ny mandatperiod 1 (15) Delegationsordning för kommunstyrelsen Aktualiseras av kommunstyrelsen i samband med varje ny mandatperiod. Allmänt om delegering av beslutanderätt Med delegering avses att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till delegaten, det vill säga ger en person eller ett utskott i uppdrag att fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om kommunstyrelsen själv fattat dem och kan överklagas på samma sätt. Kommunstyrelsen kan inte ändra beslutet, däremot kan kommunstyrelsen återkalla den givna beslutanderätten. Uppdrag att fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar får ges till utskott inom kommunstyrelsen ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen anställd hos kommunen Beslutanderätten får inte delegeras i följande slag av ärenden (Kommunallagen): Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, liksom yttranden med anledning av att beslut av kommunstyrelsen i dess helhet eller av fullmäktige överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till kommunstyrelsen. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Delegaten har inte rätt att överlåta sin beslutanderätt till någon annan utan kommunstyrelsens uttryckliga tillåtelse. Delegerad beslutanderätt gäller inom ramen för beviljade anslag och inom eget ansvarsområde, enligt gällande författningar och avtal samt enligt kommunstyrelsens riktlinjer. Ersättare vid frånvaro Vid laga förfall för delegat, d.v.s. frånvaro från tjänst på grund av t.ex. sjukdom, semester, tjänstledighet, längre tjänsteresa, jäv eller liknande övertas beslutanderätten av den som vikarierar för delegaten överordnad den som kommundirektören särskilt utser

104 2 (15) ordförande ersätts vid förfall i första hand av 1:e vice ordförande och i andra hand av 2:e vice ordförande kommundirektören ersätts vid förfall av tillförordnad kommundirektör Verkställighet Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde förekommer en mängd beslut och avgöranden som inte är beslut i kommunallagens mening. Detta är så kallad verkställighet och finns inte upptaget i denna delegationsordning. Beslut som följer direkt av författning, avtal eller andra typer av myndighetsbeslut som inte ger utrymme för självständiga överväganden betraktas också som verkställighet. Den största skillnaden mellan beslut och verkställighet är att beslut kan överklagas. Anmälan till nämnden Alla beslut som fattas med stöd av delegation från kommunstyrelsen ska anmälas till kommunstyrelsen. Respektive delegat ansvarar för att så sker. Anmälan ska bl. a. tillgodose kommunstyrelsens informations- och kontrollbehov men är också viktigt ur överklagandesynpunkt. Anmälan har betydelse för beräkning av överklagandetiden. Vid anmälan av delegationsbeslut ska följande uppgifter anges: beslutsfattare beslutsdatum beslutets innehåll i korthet hänvisning till punkt i delegationsordning eventuellt diarienummer Beslut från utskott anmäls till kommunstyrelsen via protokollen. Ärenden av principiell beskaffenhet Är ärendet av större vikt eller av principiell betydelse ska delegaten hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för avgörande. Kommunstyrelsens ordförande ska vid behov samråda med 1:e och 2:e vice ordförande innan beslut fattas på delegation. Delegationsbeslut kan överklagas Laglighetsprövning Den som är folkbokförd i kommunen eller äger fastighet i kommunen har rätt att begära laglighetsprövning av kommunala beslut hos förvaltningsrätten. Klagan ska ske skriftligen och skickas till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag beslutet offentliggjordes på kommunens anslagstavla. Ett överklagat beslut kan endast upphävas eller fastställas av förvaltnings-rätten. Förvaltningsbesvär Rätt att överklaga med förvaltningsbesvär har endast den som beslutet angår, om det gått honom eller henne emot och beslutet kan överklagas. I de beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär är beslutsfattaren skyldig att upplysa den beslutet rör om hur man överklagar och vart man ska skicka sitt överklagande. Skrivelsen med överklagande ska skickas till den myndighet som meddelat beslutet och ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. Myndigheten som fattat beslutet prövar sedan om överklagandet kommit in i rätt tid och bedömer om

105 3 (15) ärendet ska omprövas eller inte. Om överklagandet har kommit in i rätt tid och myndigheten inte har för avsikt att ändra det, skickar myndigheten vidare överklagandet och andra handlingar till förvaltningsrätten. Övrigt I övrigt gäller följande: Delegaterna ska följa de anvisningar som kommunstyrelsen meddelar. Den som erhållit delegerad beslutanderätt får överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut om så behövs. Om beslutet innebär en kostnad för kommunen ska det finnas pengar tillgängliga för ändamålet. Delegat ska samråda med överordnad innan beslut fattas utöver riktlinjer samt i principiellt viktiga ärenden. Handlingar som utfärdas med stöd av delegation undertecknas av delegat på kommunstyrelsens vägnar. Delegering av beslutanderätt Kommunstyrelsen delegerar (överlämnar) rätten att fatta beslut inom kommunstyrelsens ansvarsområde på det sätt som framgår av denna delegationsordning. Vidaredelegation Ärenden som delegeras till kommundirektören eller förvaltningschefen får vidaredelegeras. Beslut som fattats med stöd av vidaredelegation anmäls till kommundirektören respektive förvaltningschefen, som i sin tur anmäler dem till kommunstyrelsen. Historik Beslutade av kommunstyrelsen den 4 mars 1996, 54. Tillägg beslutat av kommunstyrelsen den 7 oktober 1996, 161. Ändringar och tillägg beslutade av kommunstyrelsen den 8 september 1997, 131. Ändring beslutad av kommunstyrelsen den 28 oktober 1997, 168. Ändringar och tillägg beslutade av kommunstyrelsen den 3 april 2000, 52, den 9 juni 2008, 13, den 8 mars 2010, 34, den 8 februari 2011, 32, den 15 januari 2013, 13, 5 mars 2013, 48, den 3 september 2013, 137, den 1 oktober 2013, 177, den 8 april 2014, 84, den 6 maj 2014, 99, den 2 december 2014, 228, den 3 mars 2015, 115 och den 1 november 2016, 201.

106 4 (15) A. Allmänt Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 På kommunstyrelsens och dess utskotts vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att styrelsens/utskottets avgörande inte kan avvaktas KS ordförande 2 Beslut om deltagande i kurser, konferenser eller motsvarande för förtroendevalda inom kommunstyrelsen KS ordförande 3 Beslut att inte lämna ut allmänna handlingar Kommundirektör Förvaltningschef Verksamhetschef för upphandling- och kansli Kommunjurist 4 Utfärda fullmakt att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av olika slag KS ordförande 5 Behörighet att ta emot delgivning och rekommenderat brev 6 Ge tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen KS ordförande Kommundirektör Förvaltningschef Verksamhetschef för upphandling- och kansli Kommunjurist KS ordförande 7 Beslut om gästfrihetsbidrag KS ordförande 8 Yttra sig till länsstyrelsen, polisen och andra myndigheter över ansökningar om tillstånd enligt lagar och förordningar. Yttrande till förvaltningsrätten som gäller överklagande av detaljplan. 9 Avstå från att avge yttrande över betänkanden och utredningar 10 Godkänna dokumenthanteringsplaner inom kommunstyrelsens ansvarsområde 11 Utdelning av donationsfonder (efter förslag från donationskommittén för respektive fond) 12 Bidragsansökan till verksamhet/projekt samt godkännande av villkor för sådana bidrag KS ordförande KS ordförande Arbetsutskottet Arbetsutskottet Arbetsutskottet Personalutskottet Planutskottet Utskottet för integration

107 5 (15) och arbetsmarknad 13 Beslut om bidrag till verksamhet/projekt inom befintlig budgetram Arbetsutskottet Personalutskottet Planutskottet Utskottet för integration och arbetsmarknad

108 6 (15) B. Personal Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Tillsvidareanställa verksamhetschef på kommunledningskontoret samt räddningschef på Brandkåren Kommundirektör Förvaltningschef 2 Tillsvidareanställa personal inom respektive ansvarsområde, samt besluta om personalärenden som är kopplade till anställningen (gäller inte avslut av anställning) 3 Förordna vikarie för kommundirektör under högst sex månader 4 Förordna vikarie för förvaltningschef under högst sex månader 5 Att förordna vikarier och besluta om tillfälliga anställningar ligger inom ramen för uppdragen enligt punkt B.2 ovan, s.k. ställningsfullmakt. I dessa fall är det alltså inte fråga om någon delegerad beslutanderätt och besluten ska därför inte anmälas till kommunstyrelsen Kommundirektör Förvaltningschef Verksamhetschef Räddningschef Enhetschef KS ordförande Kommundirektör 6 Besluta om att inte återbesätta tjänst Kommundirektör Förvaltningschef 7 Avslut av anställning Kommundirektör Förvaltningschef Får inte vidaredelegeras 8 Förhandla och teckna lokalt kollektivavtal på kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden 9 Beslut att följa Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation om att teckna kollektivavtal och andra avtal Teckna lokala kollektivavtal och andra avtal efter rekommendation från Sveriges Kommuner och Landsting HR-chef Förhandlingschef Personalutskottet HR-chef Förhandlingschef 10 Avgöra och tolka frågor gällande arvodesoch pensionsbestämmelser för enskilda förtroendevalda Personalutskottet Kommunalråd med särskilt ansvar för personalfrågor Innan beslut ska samråd ske med oppositionsråd med särskilt

109 7 (15) 11 Löne- och avtalsfrågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 12 Rätt att företräda arbetsgivaren i lokala tvisteförhandlingar enligt Kommunalt Huvudavtal (KHA) Personalutskottet Arbetsutskottet HR-chef Förhandlingschef ansvar för personalfrågor

110 8 (15) C. Ekonomi Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Beslut om att ta upp lån för investeringar som ingår i den ekonomiska planeringen eller där kommunfullmäktige fattar särskilt beslut Arbetsutskottet 2 Besluta om omdisponering mellan investeringsobjekt som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden, där värdet ligger över 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet. Omdisponering får göras mellan åren inom den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas 3 Besluta om omdisponering mellan investeringsobjekt som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden, där värdet är upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet. Omdisponering får göras mellan åren inom den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas 4 Besluta om nya investeringsobjekt där värdet är upp till 25 (tjugofem) gånger prisbasbeloppet. Den totala investerings-budgeten för respektive år inom planperioden får inte överskridas 5 Bevilja kommunägda företag kredit på kommunens koncernkonto Planutskottet Kommundirektör Kommundirektör Ekonomidirektör 6 Besluta om konvertering (omsättning) av lån KS ordförande 7 Besluta om borgen vid omplacering av borgenslån för egnahem 8 Besluta om kommunen vid ägarbyte för egnahem ska ersätta ett gammalt borgensåtagande med borgen för en ny låntagare eller inte KS ordförande Förvaltningschef på samhällsbyggnadskontoret (Enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om den 28 april 1997, 80 gäller att i undantagsfall kan det förekomma att ett gammalt borgensåtagande för

111 9 (15) egnahem byts ut mot borgen för en ny låntagare.) 9 Besluta om åtgärder som behöver vidtas för att begränsa kommunens förluster för borgensåtaganden för bostadsförsörjningen när det gäller åtaganden som understiger ett prisbasbelopp 10 Besluta om åtgärder som behöver vidtas för att begränsa kommunens förluster för borgensåtaganden för bostadsförsörjningen när det gäller åtaganden som överstiger ett prisbasbelopp 11 Besluta om avskrivning av fordran inom kommunstyrelsens förvaltningsområde. Förvaltningschef på samhällsbyggnadskontoret KS ordförande Kommundirektör (Beslut om bokföringsmässiga avskrivningar för de fordringar som efter kravhanteringprocess inte bedöms som möjliga att erhålla betalning för beslutas av ekonomienheten enligt regler för debitering, krav och värdering av kundfordringar. Vid bokföringsmässiga avskrivningar skrivs inte skulden av mot kund utan endast i redovisningen.) 12 Teckna lån och borgen i samband med fiberutbyggnad Arbetsutskottet

112 10 (15) D. Upphandling Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Fatta tilldelningsbeslut och besluta om vem som ska teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av varor och tjänster där värdet för avtalstiden överstiger 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet Arbetsutskottet 2 Fatta tilldelningsbeslut och besluta om vem som ska teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av byggentreprenader och tjänster kopplade till dessa samt övrigt som berör kommunens behov vid om-, till- och nybyggnation, där värdet överstiger 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 3 Fatta tilldelningsbeslut, teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av byggentreprenader och tjänster kopplade till dessa samt övrigt som berör kommunens behov vid om-, till- och nybyggnation, där värdet ligger mellan det fastställda direktupphandlingsbeloppet och upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet och som ingår i underlaget för den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för planeringsperioden 4 Fatta tilldelningsbeslut, teckna avtal samt vid behov avbryta upphandling av varor och tjänster där värdet för avtalstiden ligger mellan det fastställda direktupphandlingsbeloppet och upp till 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 5 För punkterna D.1 D.4 gäller att då värdet understiger det fastställda direktupphandlingsbeloppet äger kommundirektör, förvaltningschef och berörd verksamhetschef/räddningschef rätt att upphandla via s.k. ställningsfullmakt. Det är alltså inget beslut i kommunallagens mening. Planutskottet Kommundirektör Förvaltningscheferna på kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen Chef för projektoch byggenheten Upphandlings- och kanslichef Detta gäller även projektledare på andra förvaltningar som upphandlar åt kommunstyrelsen. Anmälan om att avropa på gemensamma upphandlingar hanteras som tilldelningsbeslut

113 11 (15) E. Mark- och exploatering Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Avge yttrande över förslag till detaljplaner, områdesbestämmelser och liknande i ärenden Exploateringschef Exploateringsingenjör 2 Start av planarbete som kräver begränsat planeringsarbete och som inte negativt påverkar de av planutskottet prioriterade detaljplanernas tidplaner och möjligheter att antas 3 Förlängning av markreservationer och markanvisningsavtal med mer än tre månader 4 Förlängning av markreservationer och markanvisningsavtal med högst tre månader 5 Sälja eller köpa mark och byggnader eller träffa överenskommelse om fastighetsreglering till ett värde av högst 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 6 Sälja eller köpa mark och byggnader eller träffa överenskommelse om fastighetsreglering till ett värde av högst 50 (femtio) gånger prisbasbeloppet 7 Sälja eller köpa mark och byggnader eller träffa överenskommelse om fastighetsreglering till ett värde av högst 20 (tjugo) gånger prisbasbeloppet 8 Teckna exploateringsavtal där kommunens åtagande uppgår till högst 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet 9 Teckna exploateringsavtal där kommunens åtagande uppgår till högst 50 (femtio) gånger prisbasbeloppet 10 Besluta om förtur till tomt och småhus - enligt punkt 10 i reglerna för kommunens tomtkö - om det föreligger synnerliga skäl 11 Godkänna köpare och tomträttshavare till småhustomt 12 Medge rätt till servitut eller ledningsrätt i kommunens fastigheter Förvaltningschef och planchef på samhällsbyggnadskontoret Planutskottet Exploateringschef Planutskottet Exploateringschef Exploateringsingenjör Planutskottet Exploateringschef KS ordförande Exploateringschef Exploateringsingenjör Exploateringschef Exploateringsingenjör

114 12 (15) 13 Träffa avtal om servitut och ledningsrätt som ger kommunen rätt att anlägga vattenoch avloppsledningar, pumpstationer, gator, vägar, kanalisation för fiber och dyl. 14 Besluta om kommunen som fastighetsägare ska ingå i gemensamhetsanläggning 15 Arrendera ut och upplåta mark med nyttjanderätt för högst 10 år och där den årliga avgiften inte överstiger 15 (femton) gånger prisbasbeloppet 16 Upplåta mark med tomträtt för kontor, handel och industri, när fastigheten behöver utökas för pågående verksamhet 17 Reglera tomträttsavgäld när överenskommelse kan träffas med tomträttshavaren 18 Ansöka och godkänna fastighetsbildning och yttra sig i sådana ärenden samt företräda kommunen vid förrättningssammanträden 19 Yttrande över bygglov (grannintyg) samt grannmedgivande till bygglovbefriade byggnationer 20 Teckna avtal om parkeringsköp upp till ett engångsbelopp om 100 (etthundra) gånger prisbasbeloppet Exploateringschef Exploateringsingenjör Exploateringschef Exploateringschef Exploateringschef Exploateringsingenjör KS ordförande Exploateringschef Exploateringsingenjör Exploateringschef Exploateringsingenjör Planutskottet 21 Medgivande till ändrad upplåtelseform Planutskottet Nya villkor för köpekontrakt 22 Medgivande till överlåtelse innan byggnadsskyldigheten gått ut Exploateringschef Nya villkor för köpekontrakt 23 Förlängd byggnadsskyldighet Exploateringschef Nya villkor för köpekontrakt 24 Medgivande om tillgång till fastigheten innan tillträde Exploateringschef Nya villkor för köpekontrakt

115 13 (15) F. Räddningstjänst Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Beslut inom räddningstjänstens område Arbetsutskottet 2 Begäran om polishandräckning Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet 3 Dispenser i sotningsärenden Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet 4 Nyttjandeförbud Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet 5 Föreläggande om omfattande karaktär Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet 6 Meddela föreskrifter om eldningsförbud Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet 7 Övriga föreläggande Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör Brandinspektör 8 Föreläggande om förbud i samband med brandskyddskontroll av eldstäder, skorsten m.fl. Räddningschef Skorstensfejarmästare Skorstenstekniker 9 Beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Skorstensfejarmästare Skorstenstekniker 10 Tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor samt förvaring i flyttbart förråd Räddningschef Räddningschef i beredskap 5 kap 3 lagen om skydd mot olyckor 3 kap 4, andra stycket, lagen om skydd mot olyckor 5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor 5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor 2 kap, 7 förordningen om skydd mot olyckor 5 kap, 2 lagen om skydd mot olyckor 18, 3 stycket lagen om brandfarliga och ex-

116 14 (15) 11 Beslut om nya och ändrade villkor i tillståndet Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör 12 Återkallande av tillstånd Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör 13 Föreläggande och förbud i tillsynsärenden Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör 14 Förlängning av utredningstiden med tre månader 15 Medgivande att följa tidigare givet tillstånd för hantering, överföring och import, till dess ansökan om nytt eller ändrat tillstånd prövats Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör Räddningschef Räddningschef i beredskap Enhetschef vid brandkårens tillsynsenhet Brandingenjör plosiva varor 19, 3 stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor 20 lagen om brandfarliga och explosiva varor 25 första stycket lagen om brandfarliga och explosiva varor 17 förordningen om brandfarliga och explosiva varor 19, första stycket förordningen om brandfarliga och explosiva varor

117 15 (15) G. Övrigt Ärende Delegat Lagrum Kommentar 1 Besluta om och organisera skyddsjakt på kommunal mark. Uppdrag från externa fastighetsägare utförs efter överenskommelse Kommunal jaktsamordnare 2 Överklaga beslut av Migrationsverket enligt förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 3 Teckna hyreskontrakt för Kalmar kommuns räkning gällande mottagande av vissa utlänningar samt andrahandskontrakt med nyanlända Enhetschefen för Flykting och integration Flyktingsamordnare Enhetschefen för Flykting och integration Flyktingsamordnare 4 Revidera sotningstaxa och taxa för brandskyddskontroll under förutsättning att Sveriges Kommuner och Landstings sotningsindex följs Kommundirektör 5 Beslut om säkerhetsprövning och placering i säkerhetsklass enligt säkerhetsskyddslagen 6 Fatta beslut och träffa avtal i andra ärenden som till art och betydelse kan jämföras med de ovan angivna ärendegrupperna Räddningschef Säkerhetsskyddschef Den som fått rätt att besluta i jämförbar ärendegrupp eller KS ordförande

118 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/0019 Kommunfullmäktige Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslag till verksamhetsplan med budget för 2019 och ekonomisk planering för Det innebär att samtliga nämnders begäran om medel inför 2019 är besvarade. 1. För 2019 anslås till kommunstyrelsen 1,0 mnkr för val till Europaparlamentet. För detta val ska - liksom vid tidigare val och folkomröstningar - gälla följande principer för fördelning av kostnader för lokaler och personal: Valnämnden får disponera de kommunala lokaler som behövs för valförrättningen och liksom tidigare ska det inte tas ut någon hyra för dessa lokaler. Däremot ska valnämnden stå för extrakostnader som drabbar förvaltningarna för i första hand städning och extratid för vaktmästare och hantverkare. Vidare får valnämnden i samma utsträckning som tidigare använda personal på kommunens förvaltningar för planläggning av valen och det ska ske utan kostnad för valnämnden. 2. Anslag i budgeten för 2019 anvisas direkt till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller; - Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. - Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

119 KS 2018/ (3) - Justering av ramar mellan nämnder, av administrativ karaktär, som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. 3. Kommunstyrelsen får rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar i investeringsbudgeten för planperioden För beslut om ändringar gäller; - Omdisponeringar får göras mellan åren i planperioden. - Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas. - Omdisponeringar får göras mellan objekt som ingår i underlaget för planperioden. - Helt nya objekt kan växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort för planperioden. 4. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten för 2019, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. 5. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Kommunbolag AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 6. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmarhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 7. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för KIFAB i Kalmar AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 8. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för HB Telemarkens låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 9. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Vatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 10. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Öland Airport AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 11. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Kalmar Hamn AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader

120 KS 2018/ (3) 12. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2019 har rätt att nyupplåna, d.v.s. öka kommunens skulder, upp till totalt kronor. 13. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen under år 2019 har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Den årliga avgiften för borgensåtagande för lån till helägda företag fastställs till 0,30 procent av utnyttjad borgen vid det senaste årsskiftet. 15. Kommunfullmäktige beslutar att betala ut kronor i partistöd år Av partistödet ska 20 % fördelas som ett grundstöd till varje parti i fullmäktige och resterande som ett mandatbundet stöd. 16. Kommunfullmäktige fastställer skattesatsen för år 2019 till 21:81 per skattekrona. 17. Kommunstyrelsen arbetsutskott får därför rätt att göra förändringar i budgeten med avseende på kompensation till nämnderna för eventuellt uteblivet riktat statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Bakgrund Den politiska majoriteten presenterar förslag till verksamhetsplan med budget för 2019 och ekonomisk planering för Resultatet för år 2019 uppgår till 40,4 miljoner kronor, för år 2020 till 14,1 miljoner kronor och för år 2021 till -29,7 miljoner kronor. Maria Björkman ekonomidirektör Jonas Agerhed budgetchef Bilaga: Förslag till verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering

121 Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering för Utkast 22 oktober 1

122 Så fungerar vår verksamhetsplanering Den här verksamhetsplaneringen innehåller de mål som vi vill nå, en del av de uppdrag som vi ska arbeta med och de förhållningssätt och värderingar som vi inom Kalmar kommun ska ha. Verksamhetsplanen med budget beslutas av kommunens folkvalda politiker i kommunfullmäktige som är det högsta beslutande organet. Den största delen av kommunens verksamhet bedrivs genom den ansvarsfördelning som kommunfullmäktige gjort till respektive nämnd och bolagsstyrelse via reglementen, bolagsordningar, ägardirektiv och tidigare beslut. Verksamheten ska hålla hög kvalitet, vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vi mäter och jämför därför vår verksamhet med andra kommuner. Mätningen sker genom att jämföra nyckeltal (indikatorer) bl.a. i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. För den del av verksamheten där vi vill ha förändring eller särskild uppmärksamhet sätter kommunfullmäktige mål och ger uppdrag. Långsiktiga mål siktar mot kommunens vision och gäller för en mandatperiod eller ännu längre tid. Långsiktiga mål behandlas och följs upp som övriga mål. Skillnaden blir att den löpande uppföljningen enbart speglar om vi är på rätt väg eftersom målen endast kan vara uppnådda när angiven tid infaller. Mål för verksamhetsåret har ett kortare tidsperspektiv tills de ska uppnås. Uppföljningen visar om vi är på rätt väg och kan också visa att målet är uppnått. Hur målen ska mätas framgår i särskilt avsnitt. Uppdrag delas ut till kommande verksamhetsår och har en karaktär av verkställighet. Texterna tillsammans med politikens inledningstext ska i sin helhet betraktas som inriktningar för hela verksamheten. Med begreppet kommunkoncern avses kommunens nämnder och majoritetsägda bolagsstyrelser. Uppdrag ställda till kommundirektören ska i de fall inget annat anges redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommundirektören fördelar samt tar in information från de delar av verksamheten som berörs. Vill du veta mer om hur kommunen står sig i olika undersökningar läs mer på 1

123 Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre Vision 2025 I ett Kalmar för alla finns framtidstron och det goda livet med närhet till stadens puls såväl som livskraftig landsbygd. Kunskap och det livslånga lärandet går hand i hand med ett välmående näringsliv i en attraktiv och ständigt växande region som tar ansvar för klimat och miljö. Den demokratiska processen och vardagens verksamhet präglas av lyhördhet, nyfikenhet och mod att ligga i framkant i arbetet med ständiga förbättringar för att möta redan stolta invånare med respekt och engagemang. Tillsammans arbetar vi för att hela tiden göra Kalmar ännu bättre. I alla beslut och vägval. Varje dag. Framtidstro Kalmar, med sina invånare, är en attraktiv kommun och navet i ett sydöstra Sverige som präglas av framtidstro. Med Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en av Sveriges bästa kommuner att växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora kommunens möjligheter och den lilla kommunens charm skapar vi en livsmiljö präglad av tillgänglighet, kvalitet, mångfald, jämställdhet, öppenhet och nyfikenhet. Integration är en del av och en förutsättning för att nå den utveckling och tillväxt som behövs i Kalmar. Optimism och framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. Ett Kalmar för alla Kalmar är en kommun med en rik och unik historia och en dynamik som attraherar. Hos oss erbjuds alla människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga drömmar. Kulturell och mänsklig mångfald bidrar till attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en genuint välkomnande och tillåtande attityd i en av Sveriges tryggaste städer. Det goda livet I Kalmar finns förutsättningarna för det goda livet. Närheten i vardagen till både skola, jobb och fritid skapar förutsättningar för livsrikedom och får tiden att räcka lite längre och till lite mer. Här finns de goda boendemiljöerna i olika upplåtelseformer som tar hänsyn till miljö i både material och placering. Kalmar har gott om mötesplatser för både naturliga och spontana möten som med både nyfikenhet och experimentlusta bidrar till utvecklingen av vår region. Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte bara med upplevelser och arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring. Genom satsningar på Kalmars unika historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang har vi utvecklats till ett av landets mest attraktiva besöksmål. Vårt rika föreningsliv inom både idrott och kultur är en viktig grund för den fortsatta utvecklingen. Näringsliv och arbetsmarknad Kalmar är motor i en gemensam arbetsmarknadsregion i sydöstra Sverige. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och en infrastruktur för hög digital överföringshastighet i hela regionen kan människor bo och arbeta var de vill. Vår flygplats fortsätter ge näringslivet och regionens invånare goda möjligheter att utvecklas och resa genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bästa i landet. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. I nära och djup samverkan med näringslivet har vi modet att satsa på nya idéer. Kunskap och lärande I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen från förskola till universitet sätter fokus på bildning, kunskap och livslångt lärande var du än bor. Vi är en stolt universitetsstad och ett växande universitet lockar ungdom och kompetens till en region i stark tillväxt där Kalmar är navet. Vår skola, som står stark i både stad och på landsbygd, rankas som en av landets bästa och vi är stolta över att vara kända för kreativitet och entreprenörskap. En förutsättning för detta är vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. 2

124 Ett grönt Kalmar I ett grönt Kalmar är både vatten och gröna ytor en viktig resurs och förutsättning för det goda livet. Vi utvecklar vår verksamhet i samklang med naturen och vi ligger långt fram när det gäller klimat- och miljöarbetet. Vi utvecklar transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba och effektiva. Andelen förnyelsebar energi ökar kraftigt och Kalmar har kommit långt i arbetet att vara en fossilbränslefri kommun Kalmars rena vatten och vår giftfria miljö har lett till att vi är en av landets grönaste kommuner. Demokrati och kommunal verksamhet I Kalmar utövas ett öppet och inkluderande politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas insyn och delaktighet. Politiken är lyssnande och lyhörd mot omvärlden och dess påverkan och gör medvetna anpassningar i en föränderlig omvärld. Den kommunala verksamheten utvecklas och står för ständiga förbättringar drivna av att ge den bästa möjliga servicen till invånarna. Verksamheten bedrivs med ansvar för ekonomin och med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kvalitet. Vi nyttjar de möjligheter som den snabba teknikutvecklingen ger oss. Det är en merit att vara anställd i kommunen och vi är ett föredöme som attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Tillsammans arbetar vi för att hela tiden göra Kalmar ännu bättre. I alla beslut och vägval. Varje dag. 3

125 Kvalité i livet! Den politiska majoriteten i Kalmar, bestående av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet, fick i höstens val ett fortsatt starkt förtroende av Kalmarborna. Vi var under hela valrörelsen tydliga med att vi gemensamt ville fortsätta som majoritet. Vi var också tydliga med att den budget som presenterades under valåret är vår inriktning för den kommande mandatperioden. Det beskedet ligger fast. Perioden efter valet har präglats av stor osäkerhet, inte minst på grund av att Sverige i skrivande stund, saknar en regering. I avvaktan på en ny regering så lägger övergångsregeringen en budget utan någon politisk inriktning. Det rådande politiska läget på nationell nivå gör det väldigt svårt att arbeta fram en långsiktig budget för Kalmar kommun. Majoriteten har mot den bakgrunden valt att vara försiktig med skarpa och nya politiska förslag. När Sverige har fått en ny regering och en ändringsbudget är lagd för 2019 och framåt så vet vi mer om vilka förutsättningar som gäller. Det kan inte uteslutas att det mot denna bakgrund behöver fattas nya beslut under Kalmar har i grunden ett gott utgångsläge. Vi har en stabil politisk majoritet, vi ligger i topp när det gäller byggande, vi slår rekord i befolkningstillväxt, vi har fortfarande lägre arbetslöshet i gruppen år än våra jämförelsekommuner, Kalmarborna är nöjda med utvecklingen i kommunen, vi levererar välfärd av hög kvalité och vi har under de senaste åren haft en mycket positiv ekonomisk utveckling. Därtill är vi en av landets tryggaste residensstäder. Under den senaste mandatperioden har vi gjort ett samlat överskott på över 500 miljoner och vi har genomfört stora investeringar med väldigt hög grad av självfinansiering. Kommuninvest placerar oss i den lilla grupp av kommuner där kreditrisken bedöms som noll. Det här gör att vi har goda förutsättningar att möta en tid av stora utmaningar: Konjunkturen ser ut att mattas av samtidigt som räntorna förväntas stiga. Demografin i form av fler äldre och fler barn ökar kostnaderna både för drift och för investeringar. Behovet av att göra reinvesteringar i VA, vård- och omsorgsboenden, förskolor, badoch friskvårdsanläggning och andra anläggningar kommer nu samtidigt eftersom många av dessa anläggningar byggdes i samband med att de större kommunerna bildades i början av 1970-talet. Kompetensförsörjningen blir en allt större utmaning och nu fokuserar vi på insatser för snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Allas kunskap och erfarenheter kommer att behövas på arbetsmarknaden. Det alltmer digitaliserade samhället som innebär genomgripande och snabba förändringar även för oss som kommun. Allt detta gör sammantaget att kommunsektorn behöver mer av samverkan, nya arbetssätt men också ett kraftigt ökat stöd från staten om vi ska klara den puckel vi står inför. Den här budgeten omsluter 4,0 miljarder. Vi bibehåller vårt resursfördelningssystem vilket innebär att nämnderna får kompensation för exempelvis fler barn och fler äldre. Resursfördelningen utgör tillsammans med löneökningar de största posterna i budgeten. Vi gör två riktade satsningar: Elevpengen för gymnasieelever höjs kraftigt med 9,2 miljoner. Utbildningsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd kompenseras med sammanlagt 4,0 miljoner för ökade vistelsetider i förskolan. Därtill är vi tydliga med att vi är beredda att kompensera omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd med cirka 10 miljoner om en ny regering avskaffar den särskilda satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen som funnits de tre senaste åren. För dessa medel har omsorgen förstärkts med mellan årsarbetare. För äldreomsorgen hade ett avskaffande annars blivit ett kraftigt bakslag. Vi har ett tak för skattefinansierade investeringar på 350 miljoner årligen. Bland dessa finns stora investeringar inom framförallt förskola och skola. Bland objekten finns Djurängsskolan, ny förskola i Lindsdal, utökning av klassrum i Ljungbyholm, ny förskola i Läckeby, förskola, mellanstadium och sporthall i Rinkabyholm, utbyggnad av Rocknebyskolan och ny förskola på Karlssons äng. 4

126 Det finns också omfattande investeringar inom kultur- och fritidsområdet med bland annat KIFAB-arena, Kulturkvarter, Byteatern, en skateanläggning och ett väderskydd över en konstgräsplan. Vi fortsätter att investera i fiber så att vi kan nå målet om 100 procents tillgång till fiber år Vi satsar på belysning, gång och cykelvägar, parkeringar och nya bostadsområden. Vi ger ett skarpt startbesked för en ny ishall och en ny badoch friskvårdsanläggning. Båda dessa objekt ska återkomma som särskilda beslutsärenden till kommunfullmäktige. Vi startar ett nytt utskott för integration och arbetsmarknad och vi sjösätter en helt ny nämnd, Vatten- och miljönämnden, med fokus på just vatten och klimat. Vi bedömer att vi under den kommande mandatperioden behöver lägga extra fokus på just dessa frågor. För att Kalmar även fortsatt ska vara attraktivt så satsar vi på e-hälsa, vårt nya universitet och en ny översiktsplan med fokus på livskvalité. Vi ger uppdrag om att ta fram en idékatalog över investeringar som långsiktigt ska göra Kalmar mer attraktivt för både oss som bor här och våra besökare. Vi är glada över den fantastiska utveckling som vårt Kalmar haft de senaste åren. Vi kommer på ett pragmatiskt och lyhört sätt fortsätta förvalta det förtroende som vi fått av Kalmarborna. Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S) Ingemar Einarsson (C) Liselotte Ross (V) 5

127 Ordning och reda i ekonomin God ekonomisk hushållning Kommunallagen slår fast att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det gäller på både lång och kort sikt. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet innebär bland annat att varje generation själv ska bära kostnaderna för den service som den konsumerar, med andra ord ska ingen generation behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Det så kallade balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Finansiella mål som anger ambitionsnivån för den ekonomiska utvecklingen och ställningen ska anges. Verksamhetsperspektivet tar sikte på att kommunen ska bedriva sina verksamheter på ett kostadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att kunna skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Kontinuerliga uppföljningar syftar till att bedöma hur väl kommunen lever upp till detta. Kommunsektorns utveckling Kommunsektorn har haft en period med hög tillväxttakt i skatteunderlaget gjordes ett historiskt högt resultat på 24 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Högkonjunkturen tros nu ha nått sin kulmen och under de närmaste åren väntas kraftigt sjunkande resultatnivåer. SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör en samlad bedömning över kommun- och landstingssektorns utveckling. På intäktssidan väntas den årliga tillväxten av skatteunderlaget inte vara på samma höga nivå som under de senaste åren. På kostnadssidan väntas den samlade effekten av flera faktorer ge stora kostnadsökningar: Demografiska förändringar. En växande befolkning med större andelar unga och äldre medför utökad omfattning av barnomsorg, skola och äldreomsorg. Det årliga behovet av ökade resurser drivet av demografiska faktorer beräknas bli cirka 1,5 procent de närmaste åren, att jämföra med de senaste åren då det varit cirka 0,5 procent. Ökade krav och högre ambitioner i verksamheterna har historiskt inneburit kostnadsökningar på cirka en halv procent årligen utöver demografi. Framöver bedöms det inte längre vara rimligt. Nu handlar det om att hantera den demografiska utvecklingen, såväl kostnadsmässigt som utmaningen att rekrytera personal i tillräcklig omfattning. Högre avskrivningskostnader till följd av fortsatt stora investeringar. Nivån på investeringarna i kommunkoncernerna har ökat med 38 miljarder kronor eller nära 50 procent mellan 2008 och Kommuner med växande befolkning behöver skapa förutsättningar för bostadsbyggande. Det genererar investeringsbehov i form av såväl infrastruktur som verksamhetslokaler. Dessutom 6

128 behöver en stor del av de anläggningar som byggdes under och 70-talen renoveras eller ersättas. Sjunkande finansnetton. Trots höga resultatnivåer fortsätter kommunkoncernernas låneskulder att öka för att kunna finansiera det stora investeringsbehovet. De kommande åren förväntas även ett högre ränteläge än idag vilket gör upplåningen dyrare och bidrar till försämrade finansnetton. Om kommunsektorn med dessa förutsättningar ska lyckas hålla en resultatnivå 2021 uppgående till en procent av skatter och generella statsbidrag beräknar SKL en genomsnittlig skattehöjning på 12 öre samt att staten räknar upp det generella statsbidraget även för 2021, då med 4,4 miljarder kronor. Därutöver behövs budgetförstärkningar på i storleksordningen 27 miljarder kronor för att nå enprocentsmålet, vilket motsvarar en årlig effektivisering på cirka en procent. Det är en utmaning som kan mötas bland annat genom att ta tillvara potentialen i digitalisering, ändrade arbetssätt och ny teknik. Kalmars väg framåt Kalmar växer och det ska hanteras utifrån de ekonomiska utmaningar som hela kommunsektorn och samhällsekonomin står inför. De senaste årens budgetar har lagt en stabil finansiell grund för de närmaste åren. En ekonomi i balans utgör fundamentet för en verksamhet av god kvalitet som står väl rustad för framtida utmaningar. En viktig egenskap hos en framgångsrik kommun är god förmåga att över tid kunna anpassa sig till ändrade förutsättningar. Samtidigt är det en styrka att så långt det är möjligt kunna ge verksamheterna stabila planeringsförutsättningar. Ett uttryck för det är att upprätthålla resursfördelningssystem som säkerställer att nya invånare och brukare får samma resurser till förfogande som de befintliga. En annan viktig egenskap är förmågan att som växande kommun kunna göra de investeringar som krävs både för att möta det demografiska trycket, som för att ersätta gamla uttjänta anläggningar och även utveckla nya verksamheter med hög kvalitet. Arbetet med att utveckla organisation och arbetssätt pågår ständigt. Ekonomiska och verksamhetsmässiga fördelar kan uppnås genom ökad samverkan med andra aktörer, exempelvis andra kommuner. Möjligheter till extern finansiering ska alltid undersökas. En hög verkningsgrad av insatta resurser är nödvändigt för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Tillsammans med förvaltningscheferna ska vi effektivisera och samordna så att frigjorda resurser kan hämtas in och användas för framtida utmaningar. En gemensam projektoch byggenhet ska bildas som tar ansvaret för kommunens investeringar i fastigheter, infrastruktur och andra anläggningar på kommunal mark. Syftet är att uppnå bättre förutsättningar för resursplanering, prioriteringar, uppföljningar, entreprenadkontroll, upphandling mm. Det är viktigt eftersom flera större investeringar skall genomföras såsom ishall och badoch friskvårdsanläggning. Det nationella läget De osäkra faktorerna inför årets budgetprocess är större än någonsin. Främst beror det på att regeringsfrågan fortfarande inte är löst efter riksdagsvalet i september. Regeringens sammansättning kan påverka kommunsektorns ekonomiska förutsättningar stort. Det finns i nuläget ingen statsbudget att förhålla sig till inför Utgångspunkten i budgetarbetet har därför varit liggande statsbudget från 2018 och med de nivåer på generella och riktade statsbidrag inför 2019 som angivits där. Blir det ändrade förutsättningar från staten påverkar det sannolikt även kommunens budget, varför ändringar i denna mycket väl kan bli aktuella under vintern eller våren Statsbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen och den så kallade byggbonusen är exempel på statsbidrag där det i dagsläget råder osäkerhet och där ytterligare beslut kan bli nödvändiga. Kommunstyrelsens arbetsutskott får därför rätt att göra förändringar i budgeten med avseende på kompensation till nämnderna för eventuellt uteblivet riktat statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Två av den här mandatperiodens enskilt största investeringar är badoch friskvårdsanläggning samt ishall. Dessa objekt kommer att hanteras i särskild ordning, och som egna beslut med avseende på ambitionsnivå och finansiering m.m. och ligger följdriktigt vid sidan av denna budget. 7

129 Kalmar kommun har, likhet med flertalet av länets kommuner samt landstinget, sedan många år ett kapital placerat i Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Syftet med detta är att det ska bidra till att finansiellt hantera de stora pensionsavgångarna. Nu är det dags att utreda om tidpunkten för att använda detta kapital är här. Långsiktiga mål Mål 2019 Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Självfinansiera investeringarna till lägst 50 procent över en rullande femårsperiod. Uppdrag till kommundirektören: Genomföra en översyn av resursfördelningssystemet. Effektivisera och samordna kommunens verksamheter så att frigjorda resurser också kan hämtas in. Genomföra en studie med långsiktig ekonomisk planering fram till

130 Ett grönare Kalmar Kalmar ska fortsätta vara en av Sveriges grönaste kommuner och ett föredöme inom miljöområdet. Agenda 2030 ska vara vägledande för hållbarhetsarbetet i Kalmar kommun. Vi agerar lokalt, tänker globalt och vågar ta konkreta beslut för att skapa ett hållbart samhälle. Inom kustmiljöarbete är vi Sverigeledande. Vi ska arbeta för ett renare Östersjön samtidigt som besöksnäringen och matproduktionen ska öka. Där är lokal biogasproduktion en nyckelfaktor. Även inom förnybar energi och energieffektivisering ligger vi i topp. Genom att hitta smarta lösningar som alla tjänar på ska vi koppla ihop miljöarbetet med människors välmående, en attraktiv kommun och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Vårt årliga miljöbokslut redovisar vad vi uppnått och vad vi planerar framåt. Medarbetare i Kalmar kommun ska ha rätt miljökompetens skapas en Vatten- och miljönämnd som ska driva arbetet för ett ännu grönare Kalmar. God vattenstatus - Sveriges bästa vattenkommun Vi vill skapa ett vattensmart samhälle där vattnet räcker till för allas behov och är fritt från ämnen som påverkar miljön eller människors hälsa negativt. Övergödningen i Kalmarsund ska minska, så att havet kan fortsätta bidra till livskvaliteten hos invånare och besökare. Kommunens arbete för att hålla näringsämnen kvar på land ska intensifieras, bland annat genom utökat stöd till lokala ideella vattenråd och kustmiljögrupper. Kalmar ska fortsätta vara världsledande när det kommer till att ta upp överflödig näring ur havet, bland annat genom kommersiella mussel- och algodlingar. Vi vill att näringsämnen från havet ska bidra till en ökad livsmedelsproduktion i kommunen. Därför testas nu hur Östersjömusslor fungerar som hönsfoder. Ett pilotprojekt pågår med syfte att rena Malmfjärdens sediment från näringsämnen och metaller. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och vi måste vara rädda om resursen i hela ledet. Dricksvattenåtgången ska säkras genom att vattenanvändningen i kommunkoncernen minskar med 10 procent från 2015 till Samtidigt ska arbetet fortsätta med att säkra tillgången genom att minska läckage i ledningsnätet. Långsiktigt måste ny, från Nybroåsen oberoende produktionskapacitet, tillföras. Vatten är en regional fråga och Kalmar kommun tänker driva på i frågan. Det handlar om samspel mellan alla parter; den enskilde privatpersonen, näringslivet, kommunen och regionen. Majoritetens inriktning: Vi ska utöka anslaget för vattenåtgärder som syftar till att minska utsläppen av kväve och fosfor i enlighet med Baltic Sea Action plan. Arbetet ska ske ensamt eller tillsammans med Kalmarsundskommissionen. Vi ska öka samarbetet med näringslivet med målet att skapa kompensationsåtgärder för näringsreduktion i Östersjön. Vi ska säkerställa ökad rening och cirkulär produktion av dricksvatten genom byggnation av Sveriges bästa reningsverk. Fossilbränslefri kommun 2030 Kalmar ska bli fossilbränslefritt till procent av energin och bränslet som används i Kalmar är redan förnybart. Kalmar Energi bygger Sveriges största medlemsägda solcellsanläggning. Antalet resenärer i kollektivtrafiken ökad stadigt från år till år. Vi ska utveckla snabba och effektiva transportsystem som stimulerar hållbart och flexibelt resande. På så sätt blir gatorna trafiksäkrare och vi får mindre buller och renare luft. Smidig kollektivtrafik och ett ökat samnyttjande av resurser, till exempel bilpooler, ska göra det enklare att inte äga en bil. Bilen kommer dock fortfarande att behövas, inte minst på landsbygden. Därför ska vi fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för förnybara drivmedel så som biogasstationer och laddplatser för elbilar. Det ska också gå att flyga grönt från Kalmar. Kalmar är, och ska förbli, en av Sveriges ledande cykelstäder. Mätningar visar dock att cyklingen minskar i Kalmar och i resten av landet, vilket innebär att vi behöver intensifiera vårt arbete. Genom bra och säker 9

131 infrastruktur, så som cykelparkering, underlättar vi för människor att välja cykeln som färdmedel. Vi avser att märka upp slingor för landsvägscykling och bygga en bana för mountainbike i området kring Snurrom. Särskilt fokus vad gäller cykel lägger vi på barn och unga där gamla beteenden inte står i vägen för nya vanor. Vi ska arbeta för att knutpunkter mellan olika transportslag ska vara av högsta kvalitet. Vi ska säkerställa en trygg och smidig infrastruktur för resor till det nya universitetet, då majoriteten av dessa förväntas ske med cykel. Information om gång, cykel- och kollektivtrafik ska vara lättillgänglig för alla invånare, med fokus på nyinflyttade t.ex. studenter. 60 procent av all kollektivtrafik i länet är i Kalmar kommun. Därför måste samverkan mellan KLT och kommunen öka. Vi behöver bland annat studera flöden mellan kollektivtrafik, bil och cykel. Vilka samband kan vi hitta och hur påverkar det infrastrukturfrågor som parkering, vägar och utbyggnad av gång- och cykelbanor? Majoritetens inriktning är att: Verka för att en resvaneundersökning ska genomföras i hela kommunen Ha minst 30 solcellsanläggningar på kommunens egna byggnader år 2020 Få fler att välja cykeln Säkra upp att kommunens verksamheter har tillgång till laddstolpar och biogasmackar för att klara av övergången till fossilbränslefri fordonsflotta Fortsätta förbättringen av gång och cykelvägar i hela kommunen Livskvalitet i ett grönt Kalmar Frisk luft, rent vatten och livskraftiga naturområden kännetecknar Kalmar. Bostadsområden ska ha nära till service och nära till naturområden av hög kvalitet. Vi ska säkerställa att naturens gratistjänster fungerar även i framtiden, t.ex. skuggning från träd, rening av vatten, pollinering och skydd mot översvämningar. Därför måste vi prioritera arbetet med att bevara ekosystem och biologisk mångfald. Vårt samhälle ska vara väl rustat för att möta utmaningar i form av vattenbrist, klimatförändringar och resursbrist. Klimatanpassning är en viktig del i arbetet. Vi ska värna om och vårda våra unika natur- och kulturmiljöer. Vi ska stödja en levande landsbygd med god djurhushållning. Vi verkar för ökat naturbete och mer ängsmark och avser att genomföra konkreta åtgärder som gynnar pollinerare. Friluftsliv och naturvård ska kopplas samman med syfte att tillgängliggöra naturen för alla människor och skapa rekreation och välmående. En översyn av skyltningen för att öka tillgängligheten men också skapa mervärde ska göras och förutsättningarna för att minska nedskräpningen måste ses över. Medborgarna i Kalmar kommun ska erbjudas kunskap och möjlighet att leva hållbara och miljösmarta liv. Det ska vara enkelt att konsumera hållbart och lämna avfall till återanvändning eller återvinning. Kunskapsnivån inom hållbarhet hos alla som har gått i Kalmars skolor och förskolor ska vara bland den högsta i landet. Kommunens verksamheter ska vara fria från farliga ämnen. Vårt arbete med giftfri förskola och skola ska utökas till arbete med giftfri vardag. Majoritetens inriktning är att: Söka projektpengar för att skapa grönytor av god kvalitet med syfte att stärka både människors hälsa och ekosystem, t.ex. pollinerande insekter Ta fram ett utbildningspaket för naturvård för berörda medarbetare. Alla evenemang i Kalmar ska vara hållbara. Från och med 2019 arbeta enligt vår klimatanpassningsplan. Cirkulär konsumtion I Kalmar kommun ska vi utnyttja alla resurser så effektivt det bara går. Matsvinn ska minimeras och allt avfall ska källsorteras. Energi ska användas på rätt plats. Vi ska skapa möjligheter för invånarna att dela, låna och konsumera cirkulärt. Vid sidan av bibliotek, återbruk och delbilspool, lägger vi nu till fritidsbanken som innehåller sport- och fritidsutrustning. 10

132 Plast är en ökande utmaning i samhället bland annat när det gäller spridning av mikroplast, innehåll av farliga ämnen och nedskräpning. Kommunen ska föregå med gott exempel när det gäller att minska användning och spridning av plast. Vår progressiva upphandlingspolicy ser till att vi fortsätter att ligga i frontlinjen inom hållbar upphandling. Leverantörer som kan visa på ekonomisk och miljömässig resurshushållning, cirkulärt tänkande, socialt ansvarstagande och effektivt kvalitetsarbete ska premieras. Vi ställer tydliga krav i upphandlingar som innebär att vi värnar arbetsrättsliga villkor, socialt ansvarstagande, djurskydd och minimal miljöpåverkan. Vi avser att intensifiera uppföljningen av våra upphandlingar, för att utvärdera vilken effekt våra krav har fått. Vi ska verka för upphandlingar som genererar minsta möjliga miljöpåverkan. Svinn, frakt och andra aspekter ska tas hänsyn till. Majoritetens inriktning är att: Förenkla källsortering i stadsmiljö, på idrottsanläggningar och på andra ställen där människor rör sig. Öka invånarnas möjligheter att dela, hyra och låna. Möjligheterna till ökad stadsodling ska ses över. Långsiktiga mål Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 Energi- vattenanvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till 2022 respektive 2015 till 2020 Kalmarsund och våra vattendrag ska ha uppnått God vattenstatus år 2027 Avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 procent från 2018 till 2025 Andelen livsmedel som är ekologiska eller ursprungsmärkta Sverige i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 75 procent 2020, varav minst 30 procent ska vara ekologiska. Minst 40 procent ska komma från närområdet Kalmar kommuns egna fordon och inköpta transporter ska vara fossilbränslefria Mål 2019 Totala antalet resor med cykel och kollektivtrafik ska öka. Uppdrag till kommundirektören: Utveckla naturvårdsarbetet med syfte att förbättra förutsättningarna för rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald på kommunal mark. Utreda hur vi ökar naturbete, ängsmarker och andra miljöer som gynnar pollinerare och biologisk mångfald i kommunen som geografiskt område. 11

133 Ett växande attraktivt Kalmar Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Kalmar är i dag ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål och vi fortsätter att utveckla detta. Men attraktiviteten ska också finnas i vardagen. För det behöver vi bra och varierade bostäder och en väl utbyggd infrastruktur i hela vår region. Vi ska fortsätta att erbjuda ett rikt kultur- och fritidsutbud. Vi ska vara en internationellt attraktiv plats. Vi ska delta i internationellt samarbete och stödja internationalisering. Kalmar kommuns internationella arbete ska ge höjd kompetens och ökad tillväxt. Vi ska aktivt söka stöd ur EU:s och andra internationella fonder och program. Kalmar kommun ska bedriva samverkan med Linnéuniversitetet för att främja forskning, utveckling och högre utbildning i universitetsstaden Kalmar. Samarbetet mellan Linnéuniversitetet, Linnéstudenterna och Kalmar kommun ska leda till ökat antal studenter som stannar i regionen efter avslutade studier. Växande näringsliv och minskad arbetslöshet Kalmar har idag en lägre arbetslöshet än våra jämförelsekommuner, men vi kan bli ännu bättre. Vi behöver en utvidgad arbetsmarknadsregion, bra näringslivsklimat och en förmåga att använda möjligheterna med olika typer av elektroniska tjänster. Kalmar ligger numera bra till i Tillväxtverkets analys över sårbarheten i landets kommuner. Vi har en stor spridning och bredd i vårt näringsliv. Huvuddelen av nya arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag och dessa företag ska ges de bästa förutsättningarna att verka i Kalmar. Kalmar kommun ska vara aktiv i arbetet med att få nya företag att starta verksamhet och etablera sig i kommunen samtidigt som vi stödjer redan befintliga företag. Kalmar Science Park och våra egna företagslotsar är exempel på insatser för att stimulera ett växande näringsliv. Vi arbetar målmedvetet för att förbättra företagsklimatet, bland annat genom kontinuerlig dialog med näringslivet samt förenkling av regler och rutiner när det gäller kommunens myndighetsutövning. Under det senaste året har kommunen deltagit i SKL:s arbete Förenkla - Helt enkelt vilket har satt fokus på mötet med den enskilda näringsidkaren och skapat förståelse för våra olika roller. Genom detta arbete har vi stabiliserat oss på en högre lägstanivå vad gäller företagsklimatet. Resultatet i SKL:s näringslivsmätning Insikt ska noga följas upp. Målet är att vi ska tillhöra topp 30 i landet. Kunskapsintensiva miljöer, innovation och inkubatorverksamhet har avgörande betydelse för nya jobb och tillväxt. Linnéuniversitetet har bestämt sig för att entreprenörskap ska genomsyra hela universitetets arbete. Även familjen Kamprads stiftelse har denna inriktning. Kalmar kommun jobbar tätt med Ung Företagsamhet, gymnasieförbundet samt rektorer och lärare för att så många som möjligt ska få en inblick i hur det är att driva företag redan i en tidig ålder. Omlokaliseringen av E-Hälsomyndigheten till Kalmar har varit lyckad. Cirka medarbetare har rekryterats till myndigheten vilket bland annat har bidragit till det positiva inflyttningsnettot vi upplever i Kalmar. Etableringens första faser är över och nästa steg är att arbeta för ett regionalt kluster inom området. De gröna näringarna i vår kommun tillhör de mest framgångsrika i hela vårt land. Vi kommer genom ett nära samarbete med näringen och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) att arbeta för att livsmedelsproduktionen och lönsamheten ska öka ytterligare för att på så sätt öka tillgången på miljövänliga och bra livsmedel. Kalmar är en av landets främsta handelsstäder. Det ska vi fortsätta vara. Den typ av servicegarantier som införts när det gäller byggande är viktigt för fortsatt näringslivutveckling. Vi har varit framgångsrika med att förenkla rutiner och regler vid olika former av tillståndsgivning och vi kommer att titta vidare på hur regelverket ytterligare kan förenklas. 12

134 Ett av kommunens redskap för att främja tillväxt av befintligt näringsliv och nya etableringar är KIFAB. En god och långsiktig planberedskap för nya verksamhetsområden är en annan nyckel. Arbetslösheten i Kalmar är idag lägre än i riket och våra jämförelsekommuner. Under de kommande åren kommer det vara av särskild vikt att få utrikes födda i arbete och egenförsörjning. För det krävs god samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och utbildningsanordnare. Majoritetens inriktning är att: Genomföra minst 150 företagsbesök per år Vi ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner Under de kommande fem åren ska ytterligare ett eller flera verksamhetsområde för etableringar i kommunen tas fram Ha fortsatt tätt samarbete med de Gröna Näringarna i Kalmar kommun. En funktionell sydostregion Sydöstra Sverige har idag cirka invånare. Regionen ligger vi i topp när det gäller bostadsbyggande, och tillväxt. Efter Stockholmsregionen har vi näst flest IT-jobb. Vi har spjutspetar inom utbildning och forskning på Linnéuniversitetet och Blekinge Tekniska Högskola. I Kalmarsundsregionen samarbetar Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Oskarshamn och Torsås med syftet att skapa fler och ändamålsenliga kontaktytor samt hitta nya och konkreta arbetssätt som kan bidra till hela områdets attraktivitet och underlätta kompetensförsörjningen. Inriktningen är att öka invånarantalet i hela Kalmarsundsregionen genom att attrahera människor och företag att etablera sig här. En hållbar och fossilbränslefri mobilitet är grundförutsättningen för att etablera en gemensam arbetsmarknadsregion i Sydost och i Kalmarsundsregionen. Mot den bakgrunden har Kalmar initierat ett gemensamt arbete med Växjö och Karlskrona som syftar till att göra restider, turtätheter och tillförlitligheten mellan de tre centralorterna mer pendlingsbara än idag. Målet är att under kommande mandatperiod få till en konkret förhandling med staten om ett Sydostpaket. För näringslivet i regionen är Kalmar hamns verksamhet strategisk. Mot Trafikverket har vi väckt frågan om utformning av en framtida centralstation för Kalmar. Vårt fokus är också att utveckla flyget till och från Kalmar samt att vidga arbetsmarknadsregionen med möjlighet till arbetspendling. Vi har medverkat till finansieringen av Stångådalsbanan och även deltagit i en åtgärdsstudie som visar att för att möjliggöra ökad arbetspendling norrut krävs en mötesstation norr om Kalmar. Det är en fråga vi fortsatt kommer att driva. Majoritetens inriktning är att: Gemensamt med övriga aktörer i sydost få till en förhandling med staten som innebär ett samlat infrastrukturpaket med syfte att bygga en gemensam arbetsmarknadsregion något som kommer att kräva medfinansiering. Fortsatt aktivt stödja infrastrukturåtgärder med tåg mellan Kalmar och Alvesta samt Stångådalsbanan i syfte att skapa en gemensam arbetsmarknadsregion. Det långsiktiga målet är dubbelspår på sträckan Kalmar-Alvesta. Fortsatt aktivt stödja utvecklingen av flyget till och från Kalmarregionen. Fortsatt aktivt stödja expansionen av Kalmar hamn. Stödja arbetet med att få till stånd förbifart Mönsterås. Universitetsstaden Kalmar Uppbyggnaden av Högskolan i Kalmar där Kalmar kommun var en aktiv part genom Graningestiftelsen lade grunden för att vi idag är en universitetsstad. Det skapar en synnerligen god grund för tillväxt, utveckling och kompetensförsörjning. Genom fler samarbeten och gemensamma aktiviteter med Linnéuniversitetet ska vi stärka Kalmar som en modern universitets- och studentstad. 13

135 Kalmar kommun har avsatta medel för forskning, utveckling och tillväxt. Målet är att stärka Linnéuniversitetet i Kalmar, att främja samverkan mellan näringsliv och universitet och stimulera tillväxten i Kalmar. För att Kalmar ska utvecklas till en modern, ledande universitetsstad, som är en effektiv motor för tillväxt, måste betydligt bredare samverkan mellan kommunen och universitetet komma till stånd. En överenskommelse har tagits fram som ska vara till gagn för såväl Kalmar kommuns som Linnéuniversitetets utveckling med avseende på forskning inom områden för utveckling och tillväxt. Inledningsvis är fokus på projektet Linnéuniversitetets betydelse i regionens utveckling samt områdena Grön tillväxt, Blå tillväxt och IT/Teknik. Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning så att entreprenörskap, miljö, kompetens, hälsa och social utveckling främjas. I första hand stöds forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland och som bedrivs inom ramen för Linnéuniversitetet. Vår förmåga att samarbeta med universitetet blir avgörande för den verksamhetsutveckling som kan få stöd från stiftelsen. Kompetensförsörjning inom industri- och IT-sektorn är en prioriterad viktig fråga för regionen. Att en ingenjörsutbildning åter ges på universitetet i Kalmar är svar på en mångårig önskan från både näringslivet och kommunen. Vi har fört en dialog i flera år och det känns bra att äntligen vara i hamn. Kalmar är en stark industrikommun, vilket ofta glöms bort, och den här utbildningen gör att vi bättre kan skaffa rätt kompetens till våra industrier. Med universitetets etablering i hamnen ser vi att intresset för Kalmar kommer att öka. Därför bygger vi fler studentbostäder för att möta den efterfrågan. Vi har sedan länge en bostadsgaranti för studenter på universitetet. Studentbostadsgarantin innebär att du som uppfyller kraven nedan blir erbjuden en bostad av Kalmarhem inom två månader. Vi vill dessutom att Kalmar ska vara en attraktiv bostadsort även efter avslutade studier. Möjligheten till ett bra boende är då av största vikt och vi jobbar med att skapa bra hyresrätter med rimliga hyror. Kalmar är också ny studieort för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Att läkarutbildning etablerats i Kalmar stärker regionen som en akademisk utbildnings- och forskningsmiljö vilket även främjar den regionala utvecklingen. Linnéuniversitetets Summer Academy, som bara ges i Kalmar, är en internationell, interkulturell och tvärvetenskaplig sommarakademi som är unik i sitt slag i Sverige. Utbildningen ger fantastiska förutsättningar till att nätverka med Summer Academy-studenter såväl som med företrädare från näringslivet. Summer Academy pågår mellan mitten av juli till mitten av augusti. Samtliga kurser ges på engelska, utgår från innovativt tänkande och är workshop-orienterade. Majoritetens inriktning är att: Öka samverkan mellan Linnéuniversitet, Kalmar kommun och övriga aktörer. Därför anslås 1,5 mnkr inom områdena Grön tillväxt, Blå tillväxt och IT/teknik. Internationellt Internationellt samarbete blir ett allt viktigare verktyg för att skapa mervärden för kommunens invånare, näringsliv och vår egen verksamhet samt för att uppnå visionen om ett integrerat, hållbart och framgångsrikt Kalmar. Förvaltningar och bolag i Kalmar kommun uppmuntras att i större utsträckning än i dag använda resurser från EU:s stöd och program för att förstärka utvecklingsinsatser och höja kvaliteten i verksamheten. Vi ska ha ambitionen att vara en föregångare i regionen när det gäller att söka och driva externfinansierade utvecklingsprojekt med internationella partners varför möjligheten till EU- och annan extern finansiering alltid ska undersökas. Digitala verktyg som stöd för verksamheten Vi ser att digitala tjänster blir allt viktigare för en kommuns service och attraktion. Det handlar dels om att underlätta för invånarna och näringslivet i sina kontakter med kommunen. Det handlar även om att 14

136 effektivisera och kvalitetssäkra våra tjänster. Snabbare, enklare och säkrare handläggning ger bättre upplevelser både för våra kunder och interna handläggare. Kontaktcenter blir ett viktig redskap i arbetet. Digitala verktyg ska vara ett stöd för verksamheten i att utföra sitt dagliga arbete likväl som att utveckla det. Vi ska satsa på att ge likvärdiga förutsättningar för alla. En förutsättning är bland annat tillgång till snabb uppkoppling via fiber och trådlösa nätverk i våra lokaler. Digital verksamhetsutveckling genomförs till största delen i respektive verksamhet. Verksamhetsutvecklingen behöver stärkas med digital kompetens och det bör finnas en plan för digitaliseringsarbetet knuten till respektive verksamhet. För att genomföra digitaliseringen av kommunens verksamheter måste det finnas fiber till alla verksamheter. Eftersom kommunen inte kan finansiera fiber till privata fastighetsägare ska serviceförvaltningen initiera nya förhandlingar av hyresavtalen. Vi vill öka den interna effektiviteten genom att automatisera och förenkla interna processer. Därför behöver processerna kartläggas och ansvariga utses. Dessa får sedan i ansvar att revidera IT-stödet för respektive process. På så vis uppnår vi maximal nytta av våra digitala verktyg. Vi satsar även vidare på e-hälsa och nya tekniska trygghetslösningar. Kalmar ska bli årets e-hälsokommun år Det kräver en e-strategi för kommunens gemensamma utveckling att förbättra servicen och effektivisera verksamheterna genom införande av e-tjänster. Under 2018 skapas en övergripande strategi för digitalisering. Syftet med digitaliseringsstrategin är att samtliga verksamheter inom kommunen ska använda digitalisering som ett strategiskt verktyg för att utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten, samt erbjuda bättre samhällsservice. Utveckling i enlighet med strategin är prioriterad Invånarna ska ges tillgång till tjänster som underlättar dialog och delaktighet och medarbetare ska ges tillgång till en digital arbetsmiljö som bidrar till en säker och effektiv verksamhet och att det ska vara enkelt och säkert att utbyta information. En ökad digitaliseringstakt kommer att prägla kommunens verksamhet under de närmaste åren. Av strategin framgår att nämnderna ska ta fram handlingsplaner för sitt arbete med digitalisering. Kommunens IT-avdelning ska ges förutsättningar att samordna verksamheternas användning av ITsystem och underlätta införande och kontakter med leverantörer. Detta kräver att verksamheterna aktivt involverar IT-avdelningen i sin planering vid införande, förändring eller avveckling av digitala verktyg eller digitala processer. Vi vill med hjälp av den nya tekniken arbeta smartare och mer tidseffektivt. Positiva effekter av detta kan bland annat bli fler miljösmarta resfria möten inom kommunkoncernen. Inom kommunkoncernen pågår ett intensivt arbete i samband med den nya dataskyddsförordningen (GDPR) där varje nämnd och bolag är ansvariga för att kartlägga alla personuppgifter och säkra behandlingen av dessa. Mot bakgrund av den aktuella diskussionen om IT-säkerhet och hantering av personuppgifter är det viktigt att vi stärker vår egen säkerhet och kunskap om hur vi hanterar vår information. Här spelar vår egen interna IT-verksamhet en viktig roll. Besöksnäring Kalmar har blivit en upplevelsestad med rikt kulturellt utbud. Konserter och teaterföreställningar ges året om och vi lyckas locka både sverigeelit och världsartister till vår region. Under en 10-årsperiod har omsättningen och sysselsättningen ökat mycket kraftigt. Vi har blivit Årets Sommarstad tre år i rad. Kommunfullmäktige har ställt sig bakom en destinationsutvecklingsstrategi. Bra service till arrangörer och näringsidkare är en nyckelfråga. Det kan vi bland annat ge genom kommunens tillståndsgrupp där även polisen ingår. Vi vill stärka hela kommunens besöksnäring och har genomfört flera projekt för att stärka landsbygden. Bland annat har vi färdigställt badplatsen och bryggan i Vita sand och Norrliden samt rustat upp vandringsleder. Vi kan konstatera att kommunens insatser har betalat sig och vi fortsätter våra satsningar på att göra hela Kalmar attraktivt året om. 15

137 En av utmaningarna är bristande kapacitet under delar av året. Det gäller framförallt tillgång på boende. Vi satsar alltid på hela kommunen och vi ser att behovet av ökad kapacitet vad gäller övernattning i form av vandrarhem och camping kommer att komma landsbygden till dels. Vi ska också utreda förutsättningarna för och hur den löpande driften av Stiftelsen Krusenstiernska gården ska organiseras. I utredningen ingår också att tillsammans med länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet av byggnadsminnet, hitta former för att utveckla verksamheten. Kommunens inriktning är att kulturarv mår bäst av att nyttjas. Majoritetens inriktning är att: Öka kapaciteten för besöksnäringen genom fler möjliga platser inom hotell, vandrarhem och camping. Göra en helhetslösning för Tjärhovsbågen med bland annat strandpromenad från Sylvanderparken ut till lotsutkiken. Lycksalighetens ö, som är en mycket populär fotoplats, ska gestaltas om och rustas upp ytterligare. Den före detta småbåtshamnen muddras och tas åter i drift som en del av gästhamnen. Medel för förändringarna anslås i budgeten. Skyltar och informationsmaterial ska vara på svenska och engelska. Ny översiktsplan Inför den nya mandatperioden har gällande översiktplan aktualitetsprövats. Resultatet av prövningen resulterade i att kommunfullmäktige i september 2018 beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Kalmar kommun. Fokus ska vara livskvalitet. Fram till att den nya översiktsplanen har antagits ska den nuvarande fortsätta gälla som stöd för planeringen. Pressa tillbaka bostadsbristen En attraktiv kommun erbjuder bra bostäder och hela Kalmar ska växa. Vi har fått fart på byggandet och vår höga ambition kvarstår. Bostadsbristen är en av vår tids största samhällsutmaningar. Den slår hårdast mot ungdomar och svagare grupper på bostadsmarknaden. Den är också ett hinder för tillväxt. Därför måste alla resurser sättas in för att pressa tillbaka bostadsbristen. Planberedskapen i Kalmar är god och ska upprätthållas på en nivå så att vi klarar bostadsförsörjningen långsiktigt. Inriktningen är nu att få det som har planerats att också genomföras. Vi ska arbeta för att färdigställa minst 500 bostäder per år fram till I detta arbete kommer det att krävas god samverkan mellan kommunens förvaltningar, bolag och privata aktörer. Kalmar ska ha en blandad bebyggelse där vi värnar hyresrätten och prioriterar aktörer som satsar på denna boendeform. Under de kommande åren vill vi i dialog med fastighetsägare och byggbolag fortsätta bygga en planberedskap som, oavsett konjunktur, medger en hög produktion. Vi vill medverka till att det byggs i hela kommunen och vi har en generös syn på byggande på landsbygden. Vi inför en bostadsgaranti för unga mellan 18 och 25 år som är mantalsskrivna i kommunen. Ingen ung ska tvingas välja bort Kalmar som en möjlig bostadsort på grund av avsaknad av bostad. Att få fram hyresbostäder med rimliga hyror är därför av största vikt och kommer att vara en variabel vid fördelandet av framtida byggrätter. Det är av vikt att vi har ett socialt hållbarhetsperspektiv i bostadsplaneringen för att motverka hemlöshet och sociala problem. De nya bostadsområdena som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade och bidra till ett varierat bestånd. Det är viktigt att mötesplatser planeras in i dessa områden så att möjligheten till samvaro ökar och risken för utanförskap minskar. Fler tomter för egnahemsbyggare ska skapas i områden där söktrycket är stort. Vårt kommunala bostadsbolag Kalmarhem har ett särskilt ansvar för att byggtakten hålls på en hög nivå och Kalmarhems andel av byggandet är 75 hyreslägenheter per år. Majoritetens inriktning är att: 16

138 Samlat i kommunkoncernen ska vi möjliggöra för att färdigställa minst 500 bostäder per år fram till Kalmarhem ska producera minst 75 bostäder per år. Statliga investeringsstöd ska sökas där det är möjligt. Detta för att få ned hyrorna. Attraktiva tätorter och landsbygd I stort sett alla mindre tätorter och större byar i vår kommun har växt upp kring någon å eller bäck. Idag kan å-landskapet fylla en annan roll än det gjorde i historisk tid. På samma sätt som Kalmarsund bidrar till att skapa attraktivitet och tillväxt i staden och vid kusten kan våra åar med sina skönhetsvärden göra det i inlandet. Vi vill fortsätta satsa på landsbygdsutveckling och lägger mening bakom uttrycket att hela Kalmar ska leva. Vårt arbete ska stärka servicen på landsbygden och vi ska aktivt stödja engagemanget bland ideella föreningar, invånare och näringsliv. Vi ska fortsätta arbetet med att skapa mötesplatser för att främja dialogen. Hela Kalmar ska växa och frågor som fiberutbyggnad, digitalisering, byggnation av alternativa boenden och fortsatt utveckling av förskolor och skolor är avgörande för att vi ska kunna ha en fortsatt växande landsbygd. Stora kommunala investeringar i hela Kalmar kommun visar att vi menar allvar. Vi ser gärna en högre nyttjandegrad av till exempel skolmatsalar och samlingslokaler samt att lekplatser på skolgårdar och förskolor görs tillgängliga på kvällar och helger. Vi fortsätter vårt fokus på landsbygdsutveckling. Under kommande år lanseras tre servicepunkter i kommunen som ska utföra servicetjänster för kommunen åt medborgare och besökare. Med servicepunkterna ökar vi den kommunala tillgängligheten och närvaron på landsbygden och stöttar samtidigt den lokala butikens fortsatta närvaro på orten. Servicepunkterna ska utvärderas årsskiftet 2019/2020. Arbetet fortsätter med den viktigaste satsningen för att hela Kalmar ska utvecklas, att alla senast år 2020 ska ha tillgång till fiber. Med den utbyggnad av fiber som nu sker löser vi den kanske mest avgörande förutsättningen för att nå tillväxt och utveckling i hela kommunen. Bra digital infrastruktur får en allt större betydelse för privatpersoner, näringsliv och myndigheter. Nya tjänster utvecklas kontinuerligt och möjligheten att använda dessa är direkt beroende av bra bredband. Tillgång och utbyggnad av den digitala infrastrukturen har blivit en samhällsutvecklingsfråga och ses idag som lika viktig som vägar, järnvägar, el och vatten. Redan idag ligger vi långt fram i Kalmar. Cirka 88 procent har tillgång till fiber. Kommunens strategi är att utbyggnaden ska ske på kommersiella villkor varför kommunen tecknat ett samverkansavtal med Telia. Majoritetens inriktning är att: Hela Kalmar ska senast år 2020 ha tillgång till fiber motsvarande 100Mbit/sekund. För detta anslås 48 mnkr under tre år. Kommunen kommer bygga och äga kanalisation på platser där det inte är kommersiellt lönsamt. Kalmar kommun kommer inte att söka nationellt stöd för denna utbyggnad. De resurser som är avsatta för Kalmar län behövs i de kommuner som har svårare att klara en utbyggnad. Attraktiv stadskärna Kalmar har en av Sveriges mest attraktiva stadskärnor. Inte minst har vi en fantastisk kulturhistorisk miljö med många intressanta byggnader. Stadskärnan omgärdas också av flera vattenrum som alla bidrar till att öka attraktiviteten. Mitt i centrum finns både lek- och badplatser i direkt anslutning till stadsrummet. Vi vill i samarbete med Kalmar City utveckla stadskärnan ytterligare med plats för kultur, upplevelser, möten, aktiviteter och handel. Majoritetens inriktning är att i samverkan med näringsidkare och fastighetsägare i Kalmar City: Fortsätta utvecklingsarbetet i stadskärnan med delmålet att under mandatperioden bli Årets stadskärna. Samplanera grävningar och andra åtgärder i stadskärnan. 17

139 Ta fram en handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för alla trafikslag till stadskärnan på kort och lång sikt. Fortsätta arbetet för en ren och snygg stadskärna. Ta fram en handlings- och åtgärdsplan för att förbättra tillgängligheten för funktionsnedsatta. Fortsätta trygghetsarbetet i Purple Flag mot en säker och trygg stadskärna. Utveckla bättre lösningar för varutransporter till stadskärnan. Fortsätta arbetet med att öka stadskärnans attraktivitet som mötesplats. Tryggaste Residensstaden Mätningar visar att vi är en trygg residensstad. Den faktiska risken för att utsättas för brott i Kalmar är idag lägre än någonsin. Trots det är den upplevda otryggheten större idag än tidigare och en fråga som vi tar på allvar. Upplevelsen av att bo i en trygg kommun är en stark tillväxtfaktor och också avgörande för livskvaliteten i en kommun. Den viktigaste utgångspunkten för trygghetsarbetet i Kalmar är att fortsätta att utvecklas som en säker plats att leva på och att invånarna ska kunna känna sig trygga och uppleva livskvalitet i en växande och utvecklande kommun. För att undersöka hur invånarna upplever tryggheten och hitta utvecklingsområden genomförs en trygghetsundersökning varje år. Den ska vi fortsätta med. Kommunens trygghetsarbete bedrivs i nära samverkan med polisen och andra aktörer. I Kalmars lokala brottsförebyggande råd sker samverkan på både övergripande och verksamhetsnivå och där delar polis och kommunens olika verksamheter kunskap och erfarenheter, samt samverkar för att minska identifierade problemområden. Kalmar kommun ska fortsätta att arbeta i nära samverkan med polisen och föreningslivet genom samverkansavtal och gemensamma medborgarlöften. Att motverka brottslighetens grundorsaker handlar till stor del om att skapa en god välfärd för alla. Rätt till en trygg barndom och en trygg uppväxt utan droger och våld är kanske den mest centrala. Kalmar bedriver sedan många år ett framgångsrikt och effektivt drogförebyggande arbete och samverkar med andra aktörer för att ge ett bra stöd och skydd när människor drabbas av våld. Detta ska vi fortsätta med. Majoritetens inriktning är att: Budgeten för Brottsförebyggande rådet förstärks. Kalmar ska aktivt delta i det arbete som nu sker med att stärka civilförsvaret sett till det förändrade säkerhetspolitiska läget. En del i det arbetet ska vara att säkerhetsklassa viss personal Utveckla dialogformerna med invånare och andra aktörer för att utveckla trygghetsarbetet i hela Kalmar kommun I god dialog stödja eller samordna trygghetsskapande insatser genom ex. kameraövervakning, larm, grannsamverkan och vuxenvandringar. Utveckla samverkan mellan privata och offentliga aktörer som vill samverka kring lokala trygghetsfrågor genom bland annat så kallade BID-områden. Effektivisera samverkan kring riskgrupper och kring stöd till unga som hamnat i eller riskerar att hamna i en kriminell livsstil Integration, arbete och välfärd Kommunfullmäktige har beslutatom en ny organisation inför mandatperioden. Fokus sätts på integration, arbete och välfärd. Från och med den 1 januari 2019 inrättas ett utskott under kommunstyrelsen, utskottet för integration och arbetsmarknad. Utgångspunkten för utskottet är att Kalmar står inför integrationsutmaningar under de kommande åren. Syftet är att människor ska inkluderas i samhället och trösklarna in på arbetsmarknaden ska minska, för att därigenom bidra till att fler människor kommer i egen försörjning. Kalmar kommun ska även uppmuntra och stödja inkluderingsfrämjande frivilligarbete genom Integrationsrådet. Det övergripande uppdraget för utskottet är att verka för en samordning av kommunens olika integrationsinsatser. I det uppdraget ingår även att utveckla samverkan med frivilliga organisationer och 18

140 företag, så att de samlade resurserna på bästa sätt bidrar till att förbättra integrationen. Det övergripande målet är att öka andelen i självförsörjning. Alla medborgare i Kalmar kommun ska ha lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Det är kompetens, intresse och/eller behovet som ska vara den gemensamma nämnaren. Kommunen har flera viktiga projekt och verksamheter igång som syftar till en snabbare etablering i samhället och som kommer att hjälpa oss att nå våra mål. Några exempel är Eco- Udden, INTEGRA Kalmar, BAS Kalmar, Boguiden, Fritidsbanken och Ljungnäsvillan. Vi ska arbeta aktivt för att gå från mottagande till etablering. En snabbare etablering i både samhälle och på arbetsmarknad ökar livskvaliteten och minkar utanförskapet. Vi går ifrån ett högt mottagande till ett lägre och det finns goda förutsättningar att jobba med etablering och pressa ner arbetslöshetssifforna. Vi menar allvar och avsätter medel för detta. Majoritetens inriktning är att: Att fokus under planperioden är arbete och utbildning. Arbetslösheten bland utrikesfödda ska vara lägre än i riket. Tillgänglighet Arbetet med att öka tillgängligheten i Kalmar kommun ska fortsätta att vara en prioriterad fråga för kommunen. Viljan och strävan efter att vara en kommun som präglas av tillgänglighet för alla är hög och ständigt pågående. Ändå kvarstår många hinder för full delaktighet och personer med funktionsnedsättning kan inte delta på jämlika villkor i samhället. Det behövs en ökad kunskap och förståelse för att funktionshinderpolitiken är tvärsektoriell och berör alla samhällets områden och nivåer; från nationell nivå till regional och lokal. Det förvaltningsövergripande Tillgänglighetsnätverket ska arbeta för en samlad väg framåt. Tillgänglighetsperspektivet och universell utformning ska finnas med från början i processer som olika projekt, program och planer och strategernas kompetens ska användas i arbetet. Kalmar kommun ska stödja samverkan på regional nivå för att lyfta och synliggöra tillgänglighetsfrågorna. I Kalmar kommun ska alla inkluderas! Kommunen ska fortsätta att utveckla Tillgänglighetsrådets samrådsfunktion. Ett nära samarbete med funktionshinderorganisationerna är avgörande för den fortsatta utvecklingen. I samverkan med kommunens ungdomsombud ska dialogen med unga funktionsnedsatta öka. Unga funktionsnedsattas röster ska särskilt höras i frågor som berör dem. Vi ska på bred front arbeta för att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om dialoger, om tillgängligheten till Kvarnholmen och tillgång till dess utbudet och till möjligheten till aktiv fritid för unga funkisar. Arbetet ska vara samlat, strategiskt och systematiskt. Arbetet för en regional webbaserad tillgänglighetsguide har länge diskuterats och nu den är sjösatt. Till denna vill kommunen koppla en lokal del, en guide över kommunens lokaler för att öka informationen om tillgängligheten i och om våra lokaler. Majoritetens inriktning är att: Att öka insatserna på tillgänglighetsområdet. Särskilda investeringsmedel finns avsatta. Att öka dialogen med unga funktionsnedsatta. Påbörja att utveckla en lättläst version av kommunens webbplats. Kalmarmöten Kalmar 2020 Kommande år kommer att bli händelserika för Kalmar. Linnéuniversitetet byggs färdigt och ska högtidligt invigas. Ett centralt och sammanhållet kulturkvarter kommer stå klart och flera nya stadsdelar har påbörjats. Dessutom uppmärksammar vi att det år 2020 är 500 år sedan Gustav Vasa landsteg på Stensö udde. 19

141 Kommande år kommer inte att gå kalmarborna förbi! Vi kommer att fylla Kalmar med en bredd av aktiviteter och locka både nationella och internationella besökare till vår vackra region. Åren kommer att präglas av möten, kurser, konferenser och evenemang. Staden kommer att präglas av mötesplatser och möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte på hög nivå. Genom fler samarbeten och gemensamma aktiviteter med Linnéuniversitetet ska vi stärka Kalmar som en modern universitets- och studentstad. Allt detta samlar vi under parollen Kalmarmöten och det blir en viktig del i vår regions utveckling. Syftet med Kalmarmöten är att synliggöra och introducera Linnéuniversitetet och omgivande samhälle för varandra, att skapa möten, engagemang, höjd kunskap och ökad dialog mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället. Redan idag kan vi presentera konferenser som Brand 2020, Nationella vattenstämman, Avfall Sveriges stämma, Gräv 2019 och mycket mer. Långsiktiga mål Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna avseende företagsklimat. Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Kalmar ska vara en kommun med hög tillgänglighet. Mål 2019 Samlat i kommunkoncernen ska vi möjliggöra för att minst 500 bostäder kan färdigställas varav hälften är hyresbostäder. Kalmar kommun ska få fler i arbete snabbare. 60 procent av de som lämnar etableringsuppdraget ska gå till arbete eller reguljära studier. Andelen utrikesfödda medarbetare i kommunen ska öka. Uppdrag till kommundirektören: Ta fram förslag på hur stiftelsens verksamhet ska organiseras för att därigenom öka förutsättningar och möjligheter för utveckling av Stiftelsen Krusenstiernska gården. Ta fram en idékatalog för 10 år framåt för att förstärka kommunens attraktivitet. 20

142 Hög kvalitet i välfärden I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Invånare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Den fattigdom som drabbar barn ska med alla tillgängliga medel speciellt bekämpas. Varje barn och elev i Kalmar kommun ska utvecklas allsidigt, såväl socialt och emotionellt som kunskapsmässigt. Våra förskolor och skolor ska hålla en hög kvalitet. Trygghets- och larmcentralens verksamhet ska samordnas med övriga insatser för att skapa trygghet som exempelvis civilförsvar, Brottsförebyggande rådet, ordningsvakter med mera. Attraktiv skola I Kalmar kommun har alla barn och elever rätt att få de bästa förutsättningarna att nå sin maximala förmåga. Förskolan, skolan och fritidshemmen ska fånga alla barns och elevers lust att lära sig och uppmana varje individ att vilja utvecklas. Hela verksamheten ska samarbeta i ett 1 16-årsperspektiv för att förbättra kunskapsresultaten. Kommunens barn och elever ska ha höga och positiva förväntningar på sig. Målsättningen är att alla elever som går ut grundskolan ska vara behöriga i samtliga ämnen. I Lärarförbundets ranking för 2018 kom vi på tionde plats och vi ska fortsatt vara en av landets bästa skolkommuner. Vi utökar därför resurserna avseende förskola, grund- och gymnasieskola fram till och med 2021 med 94 mnkr jämfört med 2018 inklusive tillägg och avdrag enligt finansieringsprincipen i höstbudgetpropositionen. Det gör att vi satsar totalt sett över 1,5 miljarder kronor på förskola och skola kommande år Vi satsar också på ett inrättande av en professur med inriktning mot pedagogiskt ledarskap på Linnéuniversitetet. Rektors ledning av en skola och lärarens ledning av undervisningen har mycket stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. En professorstjänst som kan stötta detta arbete och få fram fördjupad kunskap om skolans uppdrag är något vi vill prioritera. Kommunen satsar 1 mnkr per år i fem år på detta. För att möta befolkningstillväxten och skapa goda lärmiljöer behöver vi bygga fler klassrum, förskolor, en ny särskola, med mera. Vi behöver också ha inflytande och delaktighet för elever och trygghet i form av goda utvecklings- och studiemöjligheter, trygga och säkra skolvägar, en giftfri vardag och kunskap om kommande arbetsliv och en jämställd skola. Utbildningen ska självklart också vara avgiftsfri. I våra ambitioner att vara en av landets bästa skolkommuner ingår gymnasieskolan. Vi vill att våra gymnasieskolor förbereder våra ungdomar på såväl högre studier som ett inträde på arbetsmarknaden. Alla vuxna ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, livslångt lärande och sysselsättning. Vuxenutbildning ska ha fokus på resultat i form av arbete och utbildning med de studerande och näringslivets behov i centrum. Regeringens kunskapslyft byggs ut med nya platser inom Yrkeshögskolan, högskoleutbildningar, folkhögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen. För Kunskapsnavets del innebär detta en möjlighet till utökningar inom yrkesvux och yrkesförarutbildningen. Det finns en stor efterfrågan på sådan kompetens från arbetslivets företrädare och många kommuninvånare efterfrågar utbildning på denna nivå. Svenska för invandrare ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Enligt Kalmar kommuns nya befolkningsprognos för de närmaste 10 åren, , kommer antalet barn och elever fortsatt öka. Ökningen av antalet barn i förskola sker dock i långsammare takt än tidigare beräknat, eftersom födelsetalen sjönk markant under 2017 både i Kalmar och i riket. Det innebär att ökningen av antalet förskolebarn blir 220 på 10 år och att antalet elever fortsätter att öka kraftigt, på 10 år. Till detta kommer ett kraftigt bostadsbyggande som innebär behov av förskola och skola i nya områden. 21

143 Kommunens 10 årsprognos är nedbruten i en delområdesprognos för de närmaste 5 åren. Denna prognos görs på skolans upptagningsområden. Den speglar åldersstruktur, in/utflyttning, förväntade födelsetal och bostadsbyggande i varje område. Det är stora skillnader mellan områden och de stora tillväxtområdena är Norra Kalmar, området runt Lindöskolan och Oxhagen. Detta hänger samman med det bostadsbyggande som nu sker. Det betyder att vissa områden får markant färre barn och andra får flera. Vi kan alltså förvänta oss en hel del omflyttningar av förskolebehovet, vilket kommer att påverka lokal- och personalplanering. Stöd och social omsorg Hur bra välfärdspolitiken än är så kommer det hända att människor hamnar i ekonomiska och sociala svårigheter. Vikten av en bra bostäder till vettiga kostnader och möjlighet till jobb och inkludering i samhället är avgörande för att minska risken för social utslagning och utanförskap. Människor som befinner sig i svåra och utsatta situationer ska kunna få stöd och hjälp för att förbättra sin livssituation. Vi vill att det stöd och den hjälp som ges ska utformas utifrån att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser. Stödet/behandlingen ska i så stor utsträckning som möjligt tillgodoses på hemmaplan. De insatser som erbjuds, oavsett om vi utför dem internt eller om vi köper dem externt, ska matcha individens behov och vara av god kvalitet. Samverkan är en förutsättning för ett gott resultat inom socialtjänsten. Samverkan på alla nivåer är viktig, både generell och individuell. Kalmar kommun ser positivt på samverkan med ideella organisationer och ska undersöka möjligheten till fler idéburna offentliga partnerskap gällande sociala frågor som exempelvis våld i nära relationer. Kalmar ska verka för ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Till detta tillkommer också arbetet med att förebygga spelprolem, där spel om pengar i hög grad bidrar till ohälsa. Det förebyggande arbetet med spelproblem ska samordnas med kommunens insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobaksområdet. Kalmar ligger i framkant när det gäller förebyggande arbete med ANDTS (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel) och blev Sveriges drogförebyggande kommun Kalmar kommun ska under 2019 fortsätta arbeta med Kalmar mot droger utifrån framtaget drogpolitiskt program. Under året behöver även en planering göras för uppföljning och revision av programmet som löper ut Föräldrar har en stor inverkan på barns psykiska och fysiska hälsa. De har även en betydande roll när det kommer till sociala faktorer, hur man klarar sin skolgång samt vilka levnadsvanor man tar med sig in i vuxenlivet. Det är en skyddsfaktor att det finns tillgång till stödjande nätverk för föräldrar och barn. Kalmar kommun ska under 2019 undersöka hur tillgången ser ut av föräldraskapsstödjande program. Människor med funktionsnedsättning ska i Kalmar kommun kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Viljan och strävan efter att vara en kommun som präglas av tillgänglighet för alla är hög och ständigt pågående. I Kalmar finns det ett varierat utbud av verksamheter för personer som har rättigheter enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatserna möjliggör integrering, ett aktivt deltagande i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Folkhälsa Kalmar kommun bedriver ett samlat strategiskt folkhälsoarbete i syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos befolkningen i hela Kalmar kommun. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så god som möjligt, den ska även vara jämlikt fördelad. Kalmar kommun satsar på förebyggande arbete för att förbättra den psykiska hälsan hos invånarna. Vi ska fortsätta samordna och genomföra utbildning av MHFA-Första hjälpen till psykisk hälsa, till personal som arbetar för samtliga preventionsgrupper, ungdomar, vuxna och äldre. Under 2019 genomförs också en satsning för att arbeta direkt med preventionsgruppen unga för att förbättra den psykiska hälsan. Det suicidförebyggande arbetet kommer att intensifieras under 2019 där mål och insatsområden integrerats i kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. 22

144 Kalmar ska verka för ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Till detta tillkommer också arbetet med att förebygga spelprolem, där spel om pengar i hög grad bidrar till ohälsa. Det förebyggande arbetet med spelproblem ska samordnas med kommunens insatser inom alkohol, narkotika, dopning och tobaksområdet. Kalmar ligger i framkant när det gäller förebyggande arbete med ANDTS (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel) och blev Sveriges drogförebyggande kommun Kalmar kommun ska under 2019 fortsätta arbeta med Kalmar mot droger utifrån framtaget drogpolitiskt program. Under året behöver även en planering göras för uppföljning och revision av programmet som löper ut Befolkningen blir allt äldre, riktade folkhälsoinsatser för seniorgruppen innebär utöver direkta hälsovinster för den enskilde också samhällsekonomiska vinster. Att arbeta fallpreventivt i alla miljöer, både offentliga och privata har hög prioritet, då fallskador generellt är den vanligaste skadeorsaken i seniorgruppen. Fallprevention berör flera nämnder och samordnas inom ramen för kommunens folkhälsoarbete. Det förebyggande arbetet med psykisk hälsa för äldre är också viktigt då psykisk ohälsa inte är en naturlig del av åldrandet. Föräldrar har en stor inverkan på barns psykiska och fysiska hälsa. Kalmar kommun ska under 2019 undersöka hur tillgången ser ut av föräldrastödjande program. Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet är ett led i Kalmar kommuns arbete med social hållbarhet. Det innebär att i samverkan med berörda verksamheter och lokala aktörer inventera insatser som påverkar välfärdens fördelning och jämlikhet i hälsa, samt lämna förslag på lokalt genomförbara insatser som bidrar till att skillnader i tillgång till välfärd och hälsa minskar. Utgångspunkten är den politiska ambitionen att skapa ett socialt robust, sammanhållet och tryggt Kalmar. Välfärdsbokslut upprättas en gång varje mandatperiod. Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en samlad bild av kalmarbornas livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. Tanken är att det ska fungera som stöd för prioriteringar, men också vara ett underlag för att rikta insatser dit de bäst behövs och gör bäst nytta för människorna i vår kommun. Bokslutet för den gångna mandatperioden ska presenteras under Majoritetens inriktning är att: Vi ska fortsätta att arbeta förebyggande för att motverka social utslagning och missbruk. Vi ska alltid ha barnens bästa i fokus. Även om insatser i första hand riktar sig till vuxna är det viktigt att barnperspektivet alltid säkras. Vi ska erbjuda rådgivning, stöd, behandling och boende till vuxna med missbruk eller beroende av alkohol och/eller droger samt anhöriga till dessa. Vi ska erbjuda stöd till barn som lever/levt med föräldrar med missbruks-/beroendeproblematik. Vuxna och barn som har utsatts för, bevittnat eller utövat våld i nära relationer ska erbjudas rådgivning, stöd, behandling och skyddat boende. Behovet av försörjningsstöd ska minska och krav på motprestation ska ställas när så är möjligt. Med anledning av befolkningstillväxten tillförs socialnämndens budget 1 miljon kronor Det under färdigställs cirka service- och gruppbostadsplatser, fördelade på tre nya bostäder. Flera av dessa kommer att finnas i hyresfastigheter som nu färdigställs i centrala och norra Kalmar. Under samma period byggs den dagliga verksamheten ut för att bereda sysselsättning för nya personer. För att motverka inlåsningseffekter är det viktigt att ha ett nära samarbete mellan kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Den dagliga verksamheten måste utformas på ett sätt så att den kan skapa förutsättningar för personlig utveckling och en möjlig väg till ett lönearbete. Omsorg för de äldres skull Vi är fast beslutna att tillsammans jobba vidare för att Kalmar ska ha en omsorg i nationell framkant. Målet är tydligt vi ska bli en av Sveriges trettio bästa äldreomsorgskommuner år Vi har satsat extra på äldreomsorgen, vilket har möjliggjort ökad bemanning i syfte att stärka det sociala innehållet för de äldre i vård- och omsorgsboende. Särskilda satsningar har genomförs en ännu bättre vård och omsorg av 23

145 personer med en demenssjukdom. Vi ska fortsätta jobba innovativt och vidareutveckla samarbetet med till exempel frivilligorganisationer, studieförbund och skolor. Vi har byggt nytt och byggt ut på Varvsholmen, Berga, Smedby, Jungmansgården, och Vänskapens väg i Norrliden. Planering pågår för nya boenden på Karlssons äng och i Lindsdal. Renovering pågår av Oxhagshemmet som färdigställs etappvis under de närmaste åren. När utbyggnaden är genomförd har vi tillskapat cirka 70 nya vård- och omsorgslägenheter och lagt en mycket god grund för målet att bli en av Sveriges bästa äldrekommuner. Äldre i Kalmar kommun ska kunna leva ett aktivt och meningsfullt liv, ha inflytande och delaktighet i samhället och över sin vardag. Var och en ska kunna verka och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötas med respekt och värdighet samt ha tillgång till god vård och omsorg. Vi vill ha en modern äldreomsorg och vi gör också satsningar på boenden för att nå dit. Genom mångfald av attraktiva boendeformer ska äldre kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden. Det görs också stora satsningar för ökad standard inom äldreboendena och fler platser skapas. Det ska kännas tryggt att bli gammal i Kalmar! Vi utökar budgetramen för omsorgsverksamheten inom omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd med 41 mnkr till och med 2021 jämfört med Det gör att budgeten växer till över 0,8 miljarder kronor Inom hemtjänsten prioriterar vi särskilt personalkontinuiteten som är ett av det viktigaste trygghetsskapande kvalitetsmåttet inom verksamheten. Vi arbetar målmedvetet för att det ska vara färre olika medarbetare från hemtjänsten som besöker de äldre som fortfarande bor hemma i ordinärt boende. År 2014 hade vi i genomsnitt att en omsorgstagare träffade 19 olika personal under en 14-dagars period. I år blev kommunresultatet 12. Det är en rejäl förbättring och vårt bästa resultat någonsin. Under år 2017 var resultatet just 12 olika medarbetare per 14 dagar för att en kommun skulle vara bland de 30 bästa äldreomsorgskommunerna inom området personalkontinuitet. Upplevelse av ofrivillig ensamhet och social isolering riskerar att öka med ålder och kan leda till ett nedsatt psykiskt välbefinnande. För att förebygga och minska den ofrivilliga ensamheten bör fokus läggas på att stärka delaktigheten, socialt nätverk och social stimulans. På våra vård- och omsorgsboenden prioriterar vi särskilt satsningar med fokus på sociala aktiviteter. De sociala aktiviteterna på boendena har också ökat rejält och vi har fått vårt bästa resultat någonsin sedan brukarundersökningen infördes. På våra träffpunkter ska alla äldre känna sig välkomna att delta i ett aktivt socialt sammanhang. Tillsammans med pensionärsföreningar, studieförbundet, forskningen och annat föreningsliv vill vi också genomföra ytterligare gemensamma insatser som förebygger och minskar den ofrivilliga ensamheten för de äldre som bor kvar hemma i ett ordinärt boenden. Ytterligare sätt att minska den ofrivilliga ensamheten bland äldre är att öka användandet av den digitala tekniken. Genom den digitala tekniken kan möjligheterna underlättas för att ha kontakt med familj och vänner eller att utföra andra sociala aktiviteter. Att utbilda fler äldre till att bli digitalt delaktiga i samhället genom till exempel dator och internet kan också öka den enskildes upplevelse av trygghet och självständighet. Kalmar kommun deltar också i det regionala projektet Mer Digital. Med projektet vill vi förbereda de äldre invånarna på den digitala framtiden och motverka att de hamnar i digitalt utanförskap. Under ett antal eftermiddagar under första kvartalet av 2019 kommer Kalmar kommun erbjuda kunskapshöjande insatser i workshop-format där yngre elever från högstadieskolorna hjälper de äldre. Projektet blir ett komplement till de insatser som görs idag på biblioteken och kommunens träffpunkter och syftar till att minska det digitala utanförskapet och motivera till digital glädje, erbjuda en grundläggande utbildning inom IT samt digitala tjänster och verktyg för kommunens invånare samt öka kunskapen och förståelsen för dagens och framtidens digitala samhälle. Majoritetens inriktning är att: Fortsätta arbetet med att minska av antalet ofrivilliga delade turer. Heltid ska alltid erbjudas vid nya tillsvidareanställningar. Redan anställda ska ha rätt till heltid. Det är en viktig rättvise- och jämställdhetsfråga. Fortsätta bygga ut vård- och omsorgsboenden. 24

146 Ett rikt föreningsliv Kalmar ska vara en generös och nyfiken kultur- och fritidskommun. Vi ska ge både invånare och föreningsliv de bästa förutsättningarna till att uppleva och erbjuda en lustfylld, spontan och hälsofrämjande fritid. För föreningslivet behövs bra ändamålsenliga lokaler. Satsningar på att rusta upp och att bygga ny badoch friskvårdsanläggning, ishall och friidrottshall är några exempel på behov som finns de närmaste åren. Det är investeringar som ger dubbel effekt, både genom ökad folkhälsa och genom fler arbetstillfällen. Kalmar kommun har under de senaste tio åren gjort stora satsningar för att öka tillgängligheten för föreningslivet. Det har byggts: Mötesplats Smedby Aktivitetspark Smedby Ny sporthall i Rockneby inklusive allaktivitetshus En helt ny idrottsplats i Fjölebro En multiarena i Lindsdal En ny konstgräsplan och sporthall i Ljungbyholm Nya omklädningsrum i Rinkabyholm Ny ridanläggning i Smedby Ny sporthall i Trekanten Guldfågeln arena inklusive Gastens träningsplaner Träningsplan för innebandy i kvarteret Bilen Ny gräsplan inklusive belysning på Gröndal Padeltennisbana vid Gröndal Renovering av Kalmar sportcenter Ny ishall för träning Ny sporthall på södra området Konstgräs på södra Utmarken Långvikens beachsportcenter En mobil näridrottsplats Multiarenor vid skolgårdar Nytt klubbhus på Kalmar golfklubb Renovering av Lindsdals sporthall Extra ridsportsatsning , 3 mnkr Extra investeringsbidrag till föreningslivet under på 25 mnkr. Extra satsning på ridsporten under 2017 med 500 tkr till Udden och 500tkr till KBF Bygdepeng på 5 mnkr Mellan åren 2007 till och med 2017 har drifts- och kapitalkostnaderna för idrottsanläggningar ökat från 17,3 mnkr till cirka 54 mnkr. Det här har varit medvetna och nödvändiga satsningar. Vi hade och har fortfarande kapacitetsproblem när det gäller tillgången till idrottsanläggningar. Satsningarna behöver därför fortsätta. Majoritetens inriktning är att: Beslut om byggnation av ny badoch friskvårdsanläggning vid Snurrom tas som särskilt beslut av kommunfullmäktige före årsskiftet Byggnation av KIFAB arena pågår. I anläggningen ingår matcharena för innebandy, träningsanläggning för innebandy samt ny anläggning för friidrott. I detta ingår en rundbana på 200 meter, kast och hoppgrenar och läktare. En ny sporthall byggs i Södra staden, Rinkabyholm, med byggstart 2019 Ny konstgräsplan anläggs på Gröndal. 25

147 I samband med förändringar i Gröndalsområdet, med anledning av den kommande grundskolan på Telemarken samt att kommunen tänker bygga en skolidrottshall på ytan för delar av Kalmar Tennisklubbs grusplaner, planeras för förbättringar och nya grusbanor i området. IFFE-hallen ska ersättas med ny ishall där det finns möjlighet att genomföra andra evenemang. Planering i samråd med issporterna påbörjas efter årsskiftet. Hallen ska stå klar inom mandatperioden och inriktningen är att den ska byggas på nuvarande plats. En del av investeringen är redan gjord i samband med att träningshallen byggdes. Hallen ska klara kraven för spel i hockeyallsvenskan. Kalmar Södras och eventuella andra föreningars behov av omklädning och klubblokal löses i och med övertagandet av KSRR:s lokaler vid Södra Utmarken. För att öka möjligheterna att träna oavsett väder och vind byggs ett väderskydd över befintlig konstgräsplan. Medel avsätts i budgeten. En modern skateanläggning i Norrliden färdigställs Folkets park 2005 köpte Kalmar kommun Folkets park i Kalmar. Under ett antal år användes delar av anläggningen till Monokroms verksamhet. Nu används Folkets park av föreningar, till loppis med mera. Anläggningens huvudbyggnad är i mycket dåligt skick. Kommunen står inför valet att riva byggnaden eller rusta upp den. Under de senaste åren har framförallt pensionärsorganisationerna framfört önskemål om att få använda Folkets park. Detta beroende på att det idag är brist på föreningslokaler för lite större evenemang. Mot den bakgrunden gavs ett uppdrag i förra budgeten att utreda användningen av Folkets park. Detta i samråd med pensionärsorganisationerna. Förslaget är att Folkets parks huvudbyggnad rustas upp för att kunna bli ett Föreningarnas hus. Här ska man kunna ha sina kontor men också kunna genomföra större evenemang och möten. Anläggningen ska också vara öppen för andra typer av evenemang såsom loppis och auktioner. Alternativa driftsformer ska utredas. Om intresse finns så ställer vi oss positiva till ett föreningsägande och är i det läget beredda att föra över investeringspengarna till en sådan lösning. Parallellt med detta görs parkområdet i ordning för att kunna fungera som en grannskapspark och grön lunga till gagn för alla. Kalmars kulturliv I vår kommun finns ett rikt föreningsliv med många ideella krafter som tillsammans gör ett fantastiskt arbete. Varje höst arrangeras tillexempel kulturfestivalen Ljus på Kultur tillsammans med föreningarna. Ljus på Kultur är en kulturexplosion med flera hundra programpunkter inom musik, teater, konst, film, litteratur, dans, historia och hantverk. Kalmar erbjuder mängder av kulturupplevelser, vare sig du bor i Kalmar eller är här på besök. Vi vill att alla barn och ungdomar i Kalmar ska ha möjlighet att uppleva och utöva kultur i olika former, därför är barn och ungdomar en prioriterad målgrupp för all verksamhet. Kalmar erbjuder ett rikt musikutbud med allt från musikfestivaler till små, lokala spelningar. På sommaren kan du lyssna på musik i stadsparken, musik på Larmtorget, eller varför inte besöka den årligen återkommande stadsfesten på Kvarnholmen och Sveaplan. En stor del av Kalmars musikunderhållning arrangeras av ideella krafter till vilka kommunen ger stöd. Det finns ett brett utbud för dig som är intresserad av att sjunga eller spela instrument. Kulturen är viktig för Kalmar och vi jobbar för att öka tillgången till och kännedomen om kommunens rika utbud. I kommunens planerade Kulturkvarter kommer vi därför att samla flera kulturverksamheter och föreningar på samma plats för att skapa nya möten och möjligheter till ett bredare och mer tillgängligt kulturutbud för alla Kalmarbor. Det nya kulturkvarteret blir en viktig länk mellan Kvarnholmen och Malmen och ligger strategiskt nära kollektivtrafiken. Vi fullföljer också ombyggnaden av Byteatern Kalmar läns lokaler. 26

148 Majoritetens inriktning är att: 1-procentregeln för konstnärlig gestaltning ska vara norm vid nybyggnation. Ett färdigt Kulturkvarter ska stå klart under mandatperioden. Fortsatt stödja ideella krafter som bidrar till ett stort och varierat kulturutbud i Kalmar. Jämställdhet Jämställdhet är ett mål i sig liksom det är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling antog kommunfullmäktige Strategi för jämställdhet Strategin fokuserar på hur verksamheterna ska nå målet att kvalitetssäkra verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Under 2019 ska en lägesrapport tas fram och redovisa varje förvaltning och bolags resultat/organisation/process samt plan för det fortsatta arbetet. Alla former av våld mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som samhället i stort och utgör ett hinder för jämställdhet och utveckling. Sociala normer och sedvänjor som sanktionerar ojämställdhet och våld mot kvinnor och flickor måste förändras. Den ojämna fördelningen mellan kvinnor och män av det obetalda hem- och omsorgsarbetet utgör ett stort hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i samhällslivet i stort. Samhällets välstånd ökar då kvinnor och flickor kan bidra på lika villkor som män och pojkar genom sina resurser och kunskaper. Att tillvarata både kvinnors och mäns, flickors och pojkars förmågor och initiativkraft är en viktig drivkraft för kommunens och regionens utveckling. Könsrelaterat och sexualiserat våld, som drabbar flickor och kvinnor oproportionerligt hårt, är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. I Kalmar kommun ska vi även fortsättningsvis ha en effektiv samordning med andra aktörer och en aktuell handlingsplan för det förebyggande arbetet. Majoritetens inriktning är att: Kalmar ska vara en jämställd kommun. Hbtq Trots en ökad öppenhet i samhället så drabbas fortfarande hbtq-personer av våld, hot om våld, diskriminering och andra kränkningar. Unga hbtq-personer utsätts i större utsträckning än andra för exempelvis osynliggörande och mobbing. Platser som skolan och hemmet upplevs oftare som en otrygg. Hbtq-personer uppger även i större utsträckning än övriga befolkningen känslor av otrygghet, avsaknad av emotionellt stöd och brist på tillit till andra människor och inte minst till samhällsinstitutioner. Samtliga faktorer bidrar till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan är mer än dubbelt så stor bland hbtq-personer jämfört med den heterosexuella delen av befolkningen. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter är därför en viktig fråga för Kalmar kommun. Alla människor ska kunna leva sina liv utan att behöva dölja sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck på grund av rädsla. Ett aktivt deltagande i samhällslivet och känslan av att kunna påverka sin situation och sina levnadsförhållanden är viktiga förutsättningar för ett gott och meningsfullt liv för alla medborgare. Bristande inflytande och sämre livsvillkor kan bidra till både ohälsa och utanförskap. Kalmar kommun ska fortsätta att vara en tolerant och öppen kommun som utmanar normer som begränsar människor. Förskola, grundskola och gymnasieskola är viktiga arenor för att ge barn och ungdomar goda uppväxtvillkor, med normer och rutiner som inkluderar hbtq-ungdomar. Andra exempel på viktiga arenor är mötesplatser som fritidsgårdar, träffpunkter och föreningslivet. I Kalmar kommun ska vi arbeta för att skapa trygga och inkluderande miljöer. Hög hbtq-kompetens och ett gott bemötande från omgivningen är en förutsättning för att man ska kunna vara öppen som hbtq-person. Det är också en förutsättning för att kunna synliggöra hbtq-frågor och för 27

149 att dessa inte ska begränsas till en särfråga. Förtroendevalda, chefer och medarbetare i Kalmar kommun ska ha normkritisk- och hbtq-kunskap för att kunna garantera likvärdig behandling och för att främja jämlika levnadsvillkor. Majoritetens inriktning är att: Kalmar ska vara en öppen och inkluderande plats för alla. Därför ska vi aktivt arbeta för ökad kunskap och mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Vi ska aktivt stödja evenemang som Pride. Långsiktiga mål Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år Socialtjänsten i Kalmar kommun ska leva upp till kvalitetsdimensionerna kunskapsbaserad, effektiv, säker, jämlik, individanpassad och tillgänglig. Uppdrag till kommundirektören: Inventera vilka kommunala lokaler som passar till mötesplatser/träffpunkter. Göra en översyn som förtydligar hur kommunala lokaler på lediga tider kan användas av föreningar och frivilligorganisationer, m.fl. Utreda förutsättningarna för en projektansökan för att minska ensamhet bland äldre. 28

150 Personal och arbetsmiljö Kalmar kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. En viktig framgångsfaktor för oss som arbetsgivare är att våra medarbetare känner att arbetet är meningsfullt och att man är stolt över att arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Våra medarbetare ska sätta brukare och invånares intressen i centrum och arbeta gemensamt för verksamhetens uppsatta mål. Vi ska arbeta för en långsiktig personalpolitik där hög kompetens, öppenhet, delaktighet, jämställdhet och trygghet och trygghet är i fokus. Det är viktigt att vi utvecklar och marknadsför våra villkor och erbjudanden som arbetsgivare för att rekrytera kompetent personal för framtiden. Vi kan fortsatt förvänta oss en god arbetsmarknad de kommande åren och därmed konkurrens om arbetskraften. Kalmar kommun tillämpar kompetensbaserad rekrytering för att hitta personal med rätt kvalifikationer och för att säkerställa ett icke diskriminerande förhållningssätt i anställningsprocessen. I samverkan med Linnéuniversitet och Kalmarsundsregionen ska vi arbeta för att attrahera kompetenser och ta tillvara de kreativa och innovativa krafter som finns i Kalmar samt locka till oss studenter som vill stanna i Kalmar efter avslutade studier. Kalmar kommun har heltid som norm, med möjlighet att önska sysselsättningsgrad. Heltid ska alltid erbjudas vid nya tillsvidareanställningar. Det är en viktig rättvise och jämställdhetsfråga. Hälsofrämjande arbetsplatser Arbetsplatserna i Kalmar kommun ska erbjuda en god arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och trygga anställningar. Hälsofrämjande arbetsplatser fokuserar på medarbetarnas hälsa och förmågor samt på att förebygga ohälsa. Kalmar kommun ska erbjuda en arbetsmiljö med fokus på att stärka medarbetarnas hälsa och trivsel. Genom systematik ska arbetsmiljöarbetet vara en naturlig del i den dagliga verksamheten och skapa förutsättningar för goda arbetsförhållanden. Utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete, organisatorisk, social och fysisk, ska erbjudas samtliga chefer och skyddsombud för att öka kompetensen och skapa en grund för ett hälsofrämjande förhållningssätt. Med ett förlängt arbetsliv och höjd pensionsålder behöver vi som arbetsgivare se över om vi kan erbjuda anpassade arbetsförhållanden/nya arbetsuppgifter för äldre medarbetare. Kalmar kommun har mål för arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Målen ska leda till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Via samverkansgruppen resonerar parterna om hur detta kan konkretiseras och genomföras på respektive arbetsplats. Chefer och skyddsombud ska genom obligatorisk utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), senast 2020, ha erforderliga kunskaper om OSA. Kalmar kommun har nolltolerans mot kränkande särbehandling, diskriminering och olika former av trakasserier. Kalmar kommuns ESF-projekt AdNos arbetar fram en modell för hälsofrämjande arbetsplatser projektet pågår och avslutas I medarbetarenkäten och uppföljningen av SAM mäts olika parametrar av OSA. Kalmar kommun har också en strävan att minska storleken på arbetsgrupper större än 30 medarbetare. Mål för sänkt sjukfrånvaro och tidiga insatser vid rehabilitering ligger också inom ramen för OSA. Kommunens totala sjukfrånvaro ska fortsätta minska. Varje förvaltning ska ta fram en plan för hur detta ska gå till med utgångpunkt från Sveriges kommuner och landstings och fackliga organisationers avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Utveckling av HR-verksamheten Den nya HR-verksamheten med samlad och bred kompetens inom personal och arbetsmiljöfrågor ska medföra att organisationen upplever ännu bättre service, tillgänglighet och kompetens inom HR-området. Våra personalprocesser ska vara kostnadseffektiva, jämställdhets- och kvalitetssäkrade. Den snabba teknikutvecklingen digitalisering i våra verksamheter Digitaliseringsresan inom välfärdssektorn kommer att medföra ändrade arbetssätt och nya kompetenskrav som kommer att beröra all vår personal både befintlig och kommande. 29

151 Digitaliseringen ska göra livet lättare för medborgare, företagare och besökare och skapa förutsättningar för tillväxt och innovation. Det handlar även om att effektivisera och kvalitetssäkra kommunens tjänster. Snabbare, enklare och säkrare handläggning ger bättre upplevelser både för våra kunder och interna handläggare. Det är då av yttersta vikt att medarbetare i kommunen tar till sig och skaffar sig de nödvändiga digitala kunskaper som krävs. Likaså utveckling och främjande av ledarskap och arbetssätt som stödjer införande, verksamhetsförändring och användning av digital teknik. Vi behöver satsa på att öka datamognaden samt stärka den digitala kompetensen i kommunkoncernen. Digitaliseringsresan internt i kommunen betyder framförallt verksamhetsutveckling som får som effekt att det blir mer tid till mänskliga möten, effektiv förvaltning och administration samt kvalitetssäkrade processer. Jämställdhet Kalmar ska ligga i nationell framkant inom jämställdhetsområdet, som plats, i sin verksamhet och i arbetsgivarrollen. Kalmar kommun ska som organisation vara en lokal förebild inom området och vara drivande i den lokala utvecklingen. Kunskapen om jämställdhet behöver i större utsträckning tas tillvara i styrningen av verksamheter, och det behövs ett ökat fokus på resultat. Riktade insatser som uppföljning av kort- och långtidssjukskrivna samt analys ur ett jämställdhetsperspektiv ska göras årligen. Ökande mångfald Kalmar kommun arbetar för att ta tillvara nyanländas kompetens och arbetslivserfarenhet genom att anställa fler personer med olika bakgrund. Vi ska ha samma andel utrikes födda anställda som andelen utgör av våra invånare. Utveckling av ledarskapet Ledarskapet behöver ständigt utvecklas och vi ska erbjuda våra chefer goda förutsättningar att utöva ett gott och nära ledarskap. Det gör vi genom kvalificerade ledarutvecklingsinsatser, chefscoachning, bra stödfunktioner samt kollegialt stöd i en väl fungerande och anpassad organisation. Rollen som chef i Kalmar kommun ska upplevas som ett attraktivt karriärval. Chefers förutsättningar ska förbättras genom att minska storlek på grupper som är större än 30 medarbetare. Utveckling av medarbetarskapet Medarbetare i kommunen har en hög grad av ansvar och kompetens. De ansvarar ofta för processer, verksamhetsutveckling och projekt utan att ha ett chefsansvar, vilket bidrar till ett mer aktivt och självständigt medarbetarskap. Att främja delaktighet och inflytande, hälsa och att stödja karriär och kompetensutveckling blir fortsatta utmaningar de närmaste åren. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden och andel medarbetare som arbetar heltid ska öka. Majoritetens inriktning är: Fortsätta arbetet med att minska sjukskrivningarna. Sjukskrivningarna ska totalt minska med en procentenhet under Varje nämnd och bolagsstyrelse ska ta fram mål och en plan för det konkreta arbetet. Andelen utrikesfödda anställda ska öka. Vi ska fortsätta arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Vi ska än mer utveckla samarbetet med de fackliga organisationerna. Vi ska öka anställdas möjligheter att påverka sitt arbete. Våra chefer ska erbjudas goda förutsättningar att utöva ett gott och nära ledarskap där fortlöpande utbildning är en grund. Antalet medarbetare per chef ska minska, gäller särskilt stora arbetsgrupper. Vår hantering av personuppgifter och annan information ska ske på ett säkert sätt. Vi ska bli årets e-hälsokommun år 2022 Vi ska använda ny teknik och dess möjligheter för att jobba smartare och effektivare. 30

152 Långsiktiga mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: - Likvärdig service och bemötande - Likvärdig myndighetsutövning - Likvärdig resursfördelning - Jämställd fördelning av makt och inflytande Till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Kalmar ska bli årets e-hälsokommun år Mål 2019 Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang HME. Uppdrag till kommundirektören: Säkerställa fiberanslutningar till våra externt hyrda lokaler. Sammanställa lägesrapport under hösten 2019, över hur arbetet med digitalisering fortskrider och där alla verksamheter redovisar sina framsteg och planer. 31

153 Handlingsplaner och program Nedanstående handlingsplaner och program är tidigare beslutade av kommunfullmäktige. För aktuella handlingsplaner och program redovisas en samlad uppföljning vid kommunfullmäktiges sammanträde i maj varje år. Bostadsförsörjning - riktlinjer Drogpolitiskt program Fossilbränslefria Kalmar handlingsplan (arbete pågår) Förebygga våld mot kvinnor i nära relationer handlingsplan (revidering pågår) Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism handlingsplan Giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun - handlingsplan God vattenstatus - handlingsplan (arbete pågår) Integration - en handlingsplan med fokus på inrikes och utrikes födda kalmarbor Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun (revidering pågår) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, handlingsplan (revidering pågår) Plan för vattenhållande åtgärder (arbete pågår) På lika villkor - hbtq-handlingsplan Serviceplan verktyg för att upprätthålla en god service i hela kommunen Till detta ska läggas Miljöbokslutet och Välfärdsbokslutet som utgör underlag för nämnderna och bolagsstyrelsernas verksamhet. 32

154 Så här mäter vi våra mål Detta mäter vi för att se om vi har en hållbar utveckling i verksamheten Vi mäter upplevd kvalitet hos brukare och kommuninvånare och hur nöjda de är med våra verksamheter. Andra viktiga kvalitetsfaktorer som vi följer är tillgänglighet, bemötande och ett hållbart medarbetarengagemang. Vi mäter att våra verksamheter är kostnadseffektiva genom att följa kostnader som t.ex. per barn i förskola, per elev i grundskola, samt per brukare i socialtjänst och äldreomsorg. Vi deltar i SCB:s undersökningar, SKL:s öppna jämförelser och Kommunernas kvalitet i korthet, KKIK. Med hjälp av dessa mått för kvalitet och kostnader jämför vi sedan med andra kommuner i Sverige och besvarar frågan om vår verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Ordning och reda i ekonomin Långsiktiga mål Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Mäts kommunövergripande genom följande indikatorer: SCB:s rapport Vad kostar verksamheten i din kommun avseende nettokostnadsavvikelser i jämförelse med referenskostnad. RKA:s Jämföraren (kolada.se) avseende verkningsgrad (kvalitet jämfört med kostnad) i jämförda verksamheter. Officiell statistik (bl.a. kolada.se) avseende verkningsgrad i övriga verksamheter. SKL:s mätning KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet). Mål 2019 Begränsa nettokostnaderna till högst 99 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Mäts kommunövergripande genom nyckeltalet nettokostnadsandel över en rullande femårsperiod. Självfinansiera investeringarna till 50 procent över en rullande femårsperiod. Mäts kommunövergripande genom nyckeltalet självfinansieringsgrad över en rullande femårsperiod. Ett grönare Kalmar Långsiktiga mål Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år Mäts vartannat år via att Energimyndighetens data över energikällor och koldioxidutsläpp bryts ned och sammanställs till lokal nivå. Kommentar: Målet omfattar direkta utsläpp av fossil koldioxid i hela kommunen. Utsläpp från konsumtion av varor och tjänster utanför kommunens gränser omfattas inte. Energi- och vattenanvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till 2022 respektive 2015 till Energianvändningen mäts årligen av respektive bolag eller förvaltning och sammanställs av KLK. Definitioner: Energi = el respektive värme. Kommentar: Beräknas i kwh/kvm Vattenanvändningen mäts av Kalmar Vatten AB. Kommentar: Mäts i kubikmeter Kalmarsund och våra vattendrag ska ha uppnått God vattenstatus år 2025 Mäts årligen via kommunens mätprogram Kommentar: För Kustvatten samt Sjöar och vattendrag mäts Ekologisk status och Kemisk status. För Grundvatten mäts Kemisk status och Kvantitativ status. Avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 % från 2018 till Mäts i kg/anställd av våra avfallsentreprenörer och genom stickprov. 33

155 Kommentar: Omfattar allt avfall som uppstår inom kommunkoncernen, utöver sådant som återanvänds. Exempel är brännbart avfall, grovavfall, matavfall och det som lämnas till materialåtervinning. Andel livsmedel som är ekologiska eller ursprungsmärkta Sverige i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 75 procent 2020, varav minst 30 procent ska vara ekologiska. Minst 40 procent ska komma från närområdet. Ekologiskt och ursprungsmärkt Sverige mäts varje halvår via statistik från leverantörerna. Beräknas på kostnad (kr) för livsmedlen. En uppskatting av andel livsmedel som kommer från närområdet görs årligen. Alla livsmedel omfattas, helheten är därför total inköpskostnad. Definitioner: Ekologisk mat Ska uppfylla kriterierna enligt förordning (EG) 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Intygas via tredjepartscertifiering. Även MSCmärkt och etiskt märkt omfattas av målet. Livsmedlens ursprung Ursprungsmärkt Sverige innebär att livsmedlet ska vara odlat/uppfött samt producerad och förädlat i Sverige. Komma från närområdet innebär att livs-medlet ska vara odlat/uppfött inom ett visst avstånd från Kalmar kommun, vilket specificeras för respektive avtal. Kalmar kommuns egna fordon och inköpta transporter ska vara fossilbränslefria Mäts årligen av respektive bolag eller förvaltning och sammanställs av kommunledningskontoret. Kommentar: Mäts via a) ton fossila CO2-utsläpp samt b) antal relevanta avtal där krav ställts på fossilfritt bränsle. Inköpta transporter omfattar resor i tjänsten och upphandlade tjänster där förflyttning av människor, material eller varor utgör en central del av avtalet. Varutransporter in till kommunen omfattas inte. Där förnybara drivmedel ännu inte finns att tillgå alternativt inte är tekniskt möjliga att använda godkänns klimatkompensation. Mål 2019 Totala antalet resor med cykel och kollektivtrafik ska öka. Cykeltrafiken mäts årligen på nio ställen i kommunen under kvartal tre. Baseras på antal passager med cykel. Kollektivtrafiken mäts årligen av KLT. Kommentar: Baseras på antal resor under året. Ett växande attraktivt Kalmar Långsiktiga mål Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Mäts genom SCB:s statistik. Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Mäts genom polisens trygghetsmätningar och SKLs Öppna jämförelser trygghet och säkerhet. Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna avseende företagsklimat. Mäts genom SKL:s näringslivsmätning Insikt. Kalmar ska vara en av de 30 bästa kommunerna i Sverige att besöka, att växa upp, bo och åldras i. Mäts genom SCB:s medborgarundersökningar, inflyttning och besökssiffror/gästnätter samt tidningen Fokus mätning Bäst att bo. Kalmar ska vara en kommun med hög tillgänglighet. Mäts genom Myndigheten för delaktighets kommunjämförelse. 34

156 Mål 2019 Samlat i kommunkoncernen ska vi möjliggöra för att minst 500 bostäder kan färdigställas varav hälften ska vara hyresbostäder. Mäts två gånger per år på samhällsbyggnadskontoret genom statistik över färdigställda bostäder. Kalmar kommun ska få fler i arbete snabbare. 60 procent av de som lämnar etableringsuppdraget ska gå till arbete eller reguljära studier. Mäts genom våra indikatorer: Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera efter 90 dagar (Kolada) Antal personer i etableringsprogrammet/uppdraget (Arbetsförmedlingen) Antal personer med praktik eller mentorskap (egenproducerad) Antal extra tjänster (Arbetsförmedlingen) Andelen utrikesfödda medarbetare i kommunen ska öka. Mäts genom balanstalet i Kolada. Hög kvalitet i välfärden Långsiktiga mål Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år Mäts genom SKL:s öppna jämförelser. Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa äldreomsorgskommuner år Mäts via genomsnittet av de två brukarbedömningarna i öppna jämförelser som rör hemtjänst och särskilt boende ska placera Kalmar bland de 30 bästa kommunerna. Socialtjänsten i Kalmar kommun ska leva upp till kvalitetsdimensionerna kunskapsbaserad, effektiv, säker, jämlik, individanpassad och tillgänglig. Mäts genom SKL:s nationella brukarundersökningar. SKL:s öppna jämförelser. SKL:s mätning KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) och andra tillämpliga nyckeltal i Kolada samt egna verksamhetsspecifika indikatorer. Verksamhet, personal och arbetsmiljö Långsiktiga mål Kommunens verksamhet ska vara jämställdhetssäkrad år 2022, vilket innebär att alla verksamheter säkerställer: Likvärdig service och bemötande Likvärdig myndighetsutövning Likvärdig resursfördelning Jämställd fördelning av makt och inflytande till alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund och tillhörighet Mäts genom könsuppdelad verksamhetsstatistik och brukarundersökningar, genom internrevision, analyser med stöd av SKLs uppföljningssystem Makeequality samt Öppna jämförelser jämställdhet. Sjukfrånvaron ska minska i både förvaltningar och bolag. Mäts genom förvaltningsuppdelad sjukfrånvarostatistik. Kalmar ska bli årets ehälsokommun år Utses av Vitalis, SKL, FSS-Föreningen Sveriges Socialchefer och HSO Handikappförbunden. Mål 2019 Öka indexet för Hållbart medarbetarengagemang HME Mäts genom resultatet i medarbetarenkäten. 35

157 Ekonomiskt utgångsläge Samhällsekonomin och kommunsektorns ekonomi Kommunens ekonomi och verksamhet påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Exempel på förutsättningar som på olika sätt påverkar kommunens utveckling är: Det internationella ekonomiska läget Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling Politiska beslut av riksdag och regering Utvecklingen i regionen I detta avsnitt beskrivs kort några av dessa förutsättningar. De grundas i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömningar. Högkonjunkturen dämpas Sveriges ekonomi har under 2017 och 2018 präglats av en högkonjunktur. Ökningen i antalet arbetade timmar och lönesumman i samhället har varit god, vilket är en avgörande faktor för utvecklingen av kommunernas skatteunderlag. Inom det närmaste året väntas konjunkturen kulminera för att sedan utvecklas betydligt svagare under kommande år och gå mot ett neutralt konjunkturläge. Inte bara Sverige har högkonjunktur. Även inom övriga EU är tillväxten starkare än den varit hittills under tiden efter den senaste finanskrisen Samtidigt finns det osäkerheter kring exempelvis effekterna av Storbritanniens utträde ur EU och konsekvenser av handelshinder mellan USA och omvärlden. Goda resultat för kommunerna Det samlade preliminära resultatet för Sveriges kommuner blev 24 miljarder kronor Det motsvarar 4,4 procent av summan skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är ett historiskt sett högt resultat och klart över tumregeln om 2 procent som ett mål för uppfyllande av god ekonomisk hushållning. Demografiskt tryck Sedan några år tillbaka ökar befolkningen i yngre och äldre åldrar betydligt snabbare än befolkningen i yrkesverksam ålder. Detta förhållande består framöver och innebär att kommunala kärnverksamheter såsom barnomsorg, skola och äldreomsorg behöver utökas kraftigt. De senaste åren har de demografiska förändringarna inneburit årliga ökningar av resursbehoven med cirka 0,5 procent. De kommande åren förväntas ökningen istället vara i genomsnitt 1,5 procent årligen. Det innebär också ett skifte, då den årliga tillväxten av skatteunderlaget väntas bli lägre än den årliga kostnadsökningen till följd av demografiska förändringar. Länge har skatteunderlagets ökning kunnat finansiera de demografiskt drivna volymökningarna i verksamheterna men de kommande åren kommer det inte längre att räcka. Stora investeringsbehov Behovet av investeringar har ökat och kommer fortsatt att vara stort inom kommunsektorn. Kommunernas investeringar (exklusive bolagen) uppgick 2017 till 62,6 mdkr, en ökning med 18 procent jämfört med föregående år. Kommunkoncernernas årliga investeringar uppgick till 78 mdkr 2008 och beräknas vara det dubbla Bostäder, verksamhetslokaler, infrastruktur och idrottsanläggningar, med mera behöver dels byggas ut till följd av en ökande befolkning, och dels behöver gamla anläggningar från och 70-talen nu ersättas. Den höga investeringstakten har inte fullt finansierats med egna medel. Kommunkoncernernas samlade låneskuld har därför ökat med 26 procent mellan 2012 och utgången av 2016, då den uppgick till 521 miljarder kronor. Skatteunderlaget I tabellen nedan visas utvecklingen av skatteunderlaget från SKL:s senaste prognos från oktober 2018 (cirkulär 18:37). Det nominella skatteunderlaget ligger det enskilda året 2018 över det tioåriga genomsnittet, men för åren väntas det ligga under genomsnittet. Det reala skatteunderlaget, alltså rensat från pris- och löneökningar, väntas öka med cirka 1,6 procent 2018 för att sedan sjunka kraftigt mot som lägst 0,2 procent Den enskilt viktigaste faktorn som driver skatteunderlagets förändring är antalet arbetade timmar i samhället. I prognosen för dessa ser man en avmattning i konjunkturen ökar antalet arbetade timmar bedömt med 2,0 procent, för 2018 är ökningen 0,3 procent och för 2020 minskar antalet arbetade timmar i samhället med -0,3 procent. För 2021 väntas en blygsam ökning med 0,2 procent. 36

158 Skatteunderlagsutveckling, underliggande Genomsnitt 10 år bakåt 3,9% 3,8% 4,0% 4,1% Årlig förändring 4,3% 3,4% 3,3% 3,8% Differens 0,4% -0,4% -0,7% -0,3% Realt skatteunderlag 1,6% 0,6% 0,2% 0,8% Arbetade timmar i samhället, förändring 2,0% 0,3% -0,3% 0,2% Prisindex för kommunal verksamhet SKL beräknar kommunernas ökade verksamhetskostnader i löpande och fasta priser. Man tar fram ett prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som harmonierar med övriga beräkningar som SKL gör, exempelvis skatteunderlagsprognoserna. Indexet återspeglar förändringen av kostnadsläget vid en oförändrad verksamhetsvolym och kan ligga till grund för en kompensationsmodell inom budgetarbetet. Eftersom ökade pensionskostnader driver upp indexet, justeras för detta då beräkningar av interna kompensationer bygger på indexet och pensionskostnader budgeteras centralt. Prisindex för kommunal verksamhet, PKV (SKL 18:37) Arbetskraftskostnader (justerat ökade pensionskostnader) 2,3% 3,0% 3,3% 3,3% Övrig förbrukning 2,3% 2,6% 2,7% 2,7% Sammanvägd prisförändring 2,3% 2,9% 3,0% 3,0% Statsbidrag Kommunerna är i sin budgetprocess beroende av tidig och tydlig information om intäkternas utveckling. Statsbidrag utgör en betydande del av kommunernas totala intäkter och har därmed stor betydelse för hur den kommunala verksamheten ska dimensioneras såväl i omfattning som i kvalitet. Det finns två typer av statsbidrag: Generella statsbidrag. De generella statsbidragen har kommunen egen rådighet över i enlighet med principerna för det kommunala självstyret. De är föremål för politiska prioriteringar i respektive kommun. Riktade (specialdestinerade) statsbidrag. De är avsedda att finansiera ett förbestämt ändamål eller uppdrag och redovisas ihop med andra verksamhetsanknutna intäkter. Dessa bidrag är ofta kopplade till någon form av motprestation samt återrapportering till statlig myndighet. I Kalmar har nämnderna ansvar för att bevaka och söka riktade statsbidrag inom sina respektive verksamhetsområden. Uppräkning av det generella statsbidraget I höstbudgetpropositionen 2017 räknades det generella statsbidraget upp i storleksordningen 5 miljarder kronor årligen för 2019 och Detta utöver de välfärdsmiljarder som tillfördes kommun- och landstingssektorn 2016 och som fördelas dels efter invånarantal och dels efter andelen mottagande av nyanlända och asylsökande. En årlig uppräkning av det generella statsbidraget ger kommunsektorn stabilare långsiktiga planeringsförutsättningar för hela planperioden. Budgetförslaget utgår från att uppräkningen av statsbidraget kvarstår i enlighet med gällande statsbudget från hösten Regleringar enligt finansieringsprincipen I budgetpropositionen lägger regeringen normalt in ett antal poster i det generella statsbidraget till kommunerna avseende finansieringsprincipen. De uttrycks i kronor per invånare. Det kan vara bidrag som tidigare varit riktade som nu omvandlas till generella eller att kommunerna ges ansvar för nya verksamheter som staten finansierar. Grundprincipen i Kalmar är att dessa poster oavkortat fördelas ut till respektive nämnd som har ansvar för berörd verksamhet. Inför budget 2019 finns de regleringar kvar i nämndernas ramar som fastställdes i enlighet med höstbudgetpropositionen

159 Nya riktade statsbidrag I nuläget finns ingen höstbudgetproposition 2018 att förhålla sig till, och därmed inga nya riktade statsbidrag. Det råder även osäkerhet kring fortsättningen av vissa riktade statsbidrag. Statsbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen och den så kallade byggbonusen är exempel på statsbidrag där det i dagsläget råder osäkerhet. Utgångspunkten i budgetarbetet har därför varit liggande statsbudget från 2018 och med de nivåer på generella och riktade statsbidrag inför 2019 som angivits där. Kommunalekonomiskt regelverk God ekonomisk hushållning, balanskravet Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. För att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning räcker det inte att balanskravet är uppfyllt, utan resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt. En tumregel inom kommunsektorn är att resultatnivån för att uppnå god ekonomisk hushållning bör uppgå till minst två procent av skatter och utjämning och generella statsbidrag. Reglerna om återställande av uppkomna underskott och så kallade synnerliga skäl benämns ofta som balanskrav. Balanskravet är det resultatmässiga golv som inte får underskridas om man ska efterleva lagstiftningen. Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget det tredje året efter det år då underskottet uppkom. Om negativt resultat konstateras ska en åtgärdsplan tas fram. Enligt regelverket ska en kommun återställa ett negativt balanskravsresultat inom tre år. Ett underskott 2018 ska vara återställt senast vid utgången av Det lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är tydligt. Laglighetsprövning av en kommuns budgetbeslut eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. Om det finns synnerliga skäl kan dock den budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. Det innebär att synnerliga skäl omfattar både budget och utfall. Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med 2013 anger kommunallagen att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om vissa förutsättningar är uppfyllda får kommunen i en balanskravsutredning reservera och disponera medel till/från en resultatutjämningsreserv (RUR). Om RUR ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av en sådan reserv. Det främsta syftet med lagändringen är att kommuner och landsting i balanskravsutredningen ska få möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR). Kalmar kommun har vid ingången av 2018 en resultatutjämningsreserv uppgående till 176,6 mnkr. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från SKL 18:37 kommer rikets underliggande skatteunderlagsutveckling att vara lägre än det tioåriga genomsnittet för skatteunderlagsutvecklingen samtliga tre år i planeringsperioden Det är grundkravet för att kunna disponera medel ur RUR. Medel ur RUR får endast täcka ett negativt balanskravsresultat. För planperioden kan det bli aktuellt med disponering av RUR år 2021 då balanskravsresultatet med nuvarande förutsättningar är negativt. 38

160 Utformning och innehåll i finansiella mål och övriga mål och riktlinjer för verksamheten Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det ska finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det kräver också en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Kommunalekonomisk utjämning, LSS-utjämning och fastighetsavgift I systemet för kommunalekonomisk utjämning ingår en modell för inkomstutjämning, en för kostnadsutjämning samt strukturbidrag, införandebidrag och en regleringspost. Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av den uppräknade medelskattekraften. Kommuner som har en skattekraft över den nivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald ambitionsnivå, avgiftsuttag och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av nio delmodeller, nämligen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt lönestruktur. Därtill kommer delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en referenskostnad för varje kommun. Kommuner som har en lägre referenskostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre referenskostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag jämförs med statens anslag för kommuner för aktuellt utjämningsår. Om bidragsinkomsterna för kommunerna överstiger anslaget i statsbudgeten till kommunsektorn ska en regleringsavgift erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget till sektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget eller avgiften beräknas för kommuner på totalnivå och var för sig som ett enhetligt belopp uttryckt i kronor per invånare. För den kommunala ekonomin är effekten av en befolkningsförändring marginell, vilket också är den bärande tanken med den kommunalekonomiska utjämningen. I ett vidare samhällsperspektiv finns det positiva effekter av en befolkningsökning. Det går dock inte att säga att en befolkningsökning per automatik är lönsam för den rent kommunala ekonomin. Avgörande för det är den demografiska fördelningen av befolkningsökningen och kostnadsläget i de kommunala verksamheter som dessa personer kommer att nyttja. 39

161 Intäkter från skatt och utjämning (kronor per invånare), SKL 18: Skatteintäkter Slutavräkning -173 Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa intäkter (kr/invånare) LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i samband med den handikappreform som då genomfördes. Syftet med reformen var i första hand att ge personer med omfattande funktionsnedsättning en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser anpassade till den funktionshindrades individuella behov. Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem avseende kommunernas LSS-kostnader. Utjämningssystemet för LSS-kostnader innebär att den enskilda kommunens standardkostnad relateras till den genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beroende på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. LSS-utjämningsbidraget för Kalmar kommun 2018 uppgår till 142,0 mnkr. År 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. För 2008 var denna intäkt neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring och dessutom kommer troligen avgiften öka genom att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en eftersläpning på två år. Intäkterna från fastighetsavgiften för Kalmar kommun 2018 uppgår till cirka 118,9 mnkr. Kalmar kommuns egna budgetförutsättningar Befolkning Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal utjämning, se not 2 i resultaträkningen, baseras på den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (cirkulär 18:37). I beräkningen har antagits att kommunens befolkning kommer att öka med i genomsnitt 744 invånare årligen i enlighet med kommunens befolkningsprognos Befolkningsprognosen ligger till grund för både beräknade intäkter och kostnader. Intäkterna genom skatter, kommunal utjämning och generella statsbidrag. Kostnaderna genom de resursfördelningssystem som ger nämnderna ökade resurser för fler barn och elever i förskola och skola samt för äldre i omsorgen. Det är viktigt att beräkningarna utgår från en och samma befolkningsprognos för att det budgeterade resultatet ska bli rättvisande. Personal Kalmar är en växande kommun och därmed ökar även antalet tillsvidareanställda kontinuerligt. Genomsnittsantalet tillsvidareanställda årsarbetare under perioden jan-aug 2018 var personer (varav 77 % kvinnor och 23 % män). Det är en ökning jämfört med genomsnittet för samma period 2017 med 22 personer. För en utförlig information om, och analys av, personalområdet inom Kalmar kommun hänvisas till Personalöversikt 2017 utgiven av kommunledningskontorets HR-verksamhet. Dokumentet finns på Skattesats Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2018 till 33,18 kronor, varav kommunalskatten uppgår till 21,81 och landstingsskatten 11,37. Enligt Statistiska centralbyrån är den total kommunala medelskattesatsen 32,12 procent 2018, varav den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2018 till 20,74 procent. Förslaget till Verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering baseras på en oförändrad kommunalskatt för Kalmar kommun, det vill säga en utdebitering på 21,81 procent. 40

162 Skatteintäkter Skatteintäkterna för grundas på skatteunderlaget enligt 2017 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. Verksamhetens nettokostnader Som underlag till budget 2019 ligger 2018 års budget. Nämndernas anslag respektive år är angivna i 2018 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar beräknats för års lönerevisioner. I samband med att respektive års lönerevision är avslutad kommer nämnderna att kompenseras för den genomsnittliga utvecklingen av lönesumman. I förslaget till budget för 2019 och ekonomisk planering för har, i likhet med tidigare budgetar, inte någon justering av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar. De senare åren har det skett och kommer det att ske omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största delen beror omfördelningen på volymförändringar och omorganisationer med förändrad ansvarsfördelning mellan nämnderna. Nettokostnadsavvikelse Nettokostnadsavvikelse visar avvikelsen i procent mellan nettokostnad (faktisk kostnad) och referenskostnad för verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg och vård och omsorg om äldre. Referenskostnaden är den teoretiskt beräknade kostnaden för en kommun och används i kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen är till för att utjämna strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Den utjämnar däremot inte för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgiftsuttag. Referenskostnaden kan också sägas vara den kostnad som kommunen ska ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions-, och effektivitetsnivå och där hänsyn tagits till de strukturella faktorerna. Strukturella faktorer är exempelvis åldersstruktur, medborgarnas socioekonomiska bakgrund, geografiska förutsättningar m.m. Referenskostnader beräknas inom verksamhetsområdena förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. Kalmars nettokostnadsavvikelse totalt 2017 understiger referenskostnaden med 49 mnkr vilket motsvarar 2,0 procent. Det är en minskning med cirka 200 mnkr från 2012 då avvikelsen var +154 mnkr vilket motsvarade 8,0 procent över referenskostnaden som Kalmars struktur motiverar. Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS) Mnkr, Kalmar Procent, Kalmar 8,0% 7,3% 5,9% 2,5% 0,3% -2,0% Procent, KKVH 1,9% 2,1% 2,1% 1,1% 1,6% 4,0% Procent, Liknande kommuner 6,8% 5,2% 4,1% 4,8% 3,6% 3,4% Under samma tidsperiod har den genomsnittliga nettokostnadsavvikelsen för jämförelsekommunerna KKVH (Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad) ökat från 1,9 procent till 4,0 procent över referenskostnad. Gruppen liknande kommuner har en nettokostnadsavvikelse på 3,4 över referenskostnad Investeringar I bilaga 3 och 4 redovisas investeringsplan för åren Totalbeloppet för respektive investering är fördelat under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget för åren uppgår investeringarna till mnkr. Av dessa investeringar avser 727 mnkr exploateringsverksamhet eller andra räntabla investeringar. Det årliga taket för icke räntabla investeringar ligger fast på 350 mnkr vilket totalt ger mnkr för planeringsperioden. 41

163 Pensionerna i dag och i framtiden Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Av det skälet redovisas soliditetsmåttet både med och utan den skuld som redovisas i ansvarsförbindelsen. Pensionskostnadernas andel av summan av skatteintäkter och kommunal utjämning är oförändrad mellan 2018 och 2021 kring cirka 6,0 procent. Kalmar kommuns principer för ekonomistyrning Budgetprocess Kommunens budgetprocess innebär att tyngdpunkten i det kommuncentrala budgetarbetet ligger under hösten. Kommunfullmäktige i november/december tar inte enbart beslut om ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslutade budget antar nämnderna och bolagsstyrelserna egna mål och fördelar resurser inom den egna verksamheten. Respektive facknämnd beslutar om internbudget och verksamhetsplan senast den 31 januari. Senast den 31 maj ska nämnderna ha antagit ett budgetunderlag innehållande eventuella särskilda förslag och lämnat det till kommunstyrelsen inför nästkommande års budgetprocess. I budgetunderlaget beskrivs de ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningarna under den närmaste treårsperioden. Utgångspunkten är oförändrade resurser utöver gällande resursfördelningssystem och gällande kompensationer av löneökningar, hyror och kapitaltjänstkostnader etc. Nämnden beskriver eventuella förändrade förutsättningar, möjligheter eller risker som den inte kan hantera med egna prioriteringar och åtgärder inom befintlig budgetram utan att göra väsentliga avsteg från verksamhetens nuvarande omfattning, kvalitet eller ambitionsnivå. I beskrivningen kan belopp anges vid konkreta behov av förändrade resurser. Justering av budgetramar, fördelningsprinciper Anslag i budgeten anvisas till nämnderna som totala nettoanslag i driftbudgeten. För ombudgeteringar av anslag gäller: Nämnd får inte fatta beslut om ombudgeteringar som medför väsentliga ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annat av särskild vikt. Sådana förslag ska överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. I övriga fall kan nämnd besluta om ombudgeteringar inom sitt verksamhetsområde. Nämnd får uppdra åt sin ordförande och vice ordförande eller åt förvaltningschefen att fatta beslut om rutinmässiga ombudgeteringar av administrativ karaktär. Kommunstyrelsen får fatta beslut om sådana ombudgeteringar mellan nämnder som inte medför ändringar av servicenivå, berör frågor av principiell art eller annars är av särskild vikt. Övriga förslag ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Justering av budgetramar mellan nämnder av organisatorisk, administrativ eller redovisningsteknisk karaktär som inte får någon nettopåverkan på resultatet eller de faktiska resurserna för nämndernas verksamhet får beslutas av kommundirektören. Exempel på sådan åtgärd är att skifta internfakturering mot ramjustering för interna tjänster i syfte att förenkla den administrativa hanteringen. Inför 2019 övergår IT-verksamheten från servicenämnden till kommunstyrelsen och från intäktsfinansiering till rambudgetfinansiering avseende förvaltningarnas del. Framöver görs årlig ramjustering grundat på volymförändringar i verksamheterna som påverkar IT-verksamhetens leverans. Kommundirektören får besluta om omfattningen på ramjusteringarna med underlag från IT-verksamheten. 42

164 Kommunstyrelsen får besluta om senareläggning av planerade investeringar i budgeten, om det riskerar att bli avvikelser mot fastställd budget som begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Resursfördelningssystem I Kalmar kommun tillämpas en resursfördelningsmodell där hänsyn tas till befolkningsförändringar i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg räknas fram utifrån antalet barn och elever som beräknas finnas i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Den senaste befolkningsprognosen ligger till grund för en sådan justering. Det finns även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar för hemtjänsten inom äldreomsorgen samt för drift av tillkommande ytor (gator, vägar och parker) i serviceförvaltningen. Resursfördelningssystemen bygger på en politisk vilja att säkerställa att nya invånare och brukare får samma resurser till förfogande som de befintliga. Inför 2019 lämnas en kompensation i utbildningsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds driftbudgetramar avseende ökad vistelsetid i förskolan. Inför kommande års justeringar utarbetas en modell för att komplettera befintligt resursfördelningssystem med vistelsetid i förskola. Löneökningar I centralt anslag upptas belopp för beräknade kostnadsökningar till följd av årliga lönerevisioner. Potten fördelas till nämnderna utifrån HR-verksamhetens löneunderlag. Därutöver finns ett årligt anslag på 1,5 mnkr att fördela till särskilda insatser. Anslagets storlek tar sin utgångspunkt i antaganden om framtida löneutveckling. Hyror och kapitaltjänstkostnader I centralt anslag upptas belopp för beräknade kompensationer till nämnderna för nya hyror och kapitaltjänstkostnader baserat på de interna och externa hyror som ger rätt till kompensation. Endast nettokostnadsökningen kompenseras. Anslagets storlek tar sin utgångspunkt i investeringsbudgeten och externa hyror. Komponentredovisning Inför 2018 infördes komponentredovisning i Kalmar kommun. Det innebar att anläggningstillgångar delades upp i komponenter med olika avskrivningstider och en omfördelning gjordes mellan underhållskostnader i driftredovisningen och investeringsutgifter. Kortsiktigt gav övergången en positiv resultateffekt som över tid minskar i omfattning i takt med att avskrivningarna på investeringarna ökar. Denna effekt är redovisningsteknisk och medför inte ett motsvarande kassaflöde. Framöver görs en successiv återläggning av nämndernas driftbudgetramar i takt med ökande kapitaltjänstkostnader för komponentavskrivna anläggningstillgångar. Upphandling I de fall upphandlingar av varor och tjänster medför väsentligt förändrade kostnader kan nämnds budgetram bli föremål för justering. Effekten av upphandlingarna följs upp löpande, och halva kostnadsförändringen kan utgöra grund för ramjustering. Allmänna val till kommun, landsting och riksdag 2018 samt Europaparlamentet 2019 För 2018 anslogs till kommunstyrelsen 1,5 mnkr för kommunens kostnad att genomföra val till riksdag, landsting och kommun. För 2019 anslås till kommunstyrelsen 1,0 mnkr för val till Europaparlamentet. För dessa val ska - liksom vid tidigare val och folkomröstningar - gälla följande principer för fördelning av kostnader för lokaler och personal: Valnämnden får disponera de kommunala lokaler som behövs för valförrättningen och liksom tidigare ska det inte tas ut någon hyra för dessa lokaler. Däremot ska valnämnden stå för extrakostnader som drabbar förvaltningarna för i första hand städning och extratid för vaktmästare och hantverkare. Vidare får valnämnden i samma utsträckning som tidigare använda personal på kommunens förvaltningar för planläggning av valen och det ska ske utan kostnad för valnämnden. 43

165 Resultatöverföring i samband med bokslut Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot resultatutjämningsfonden. Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande av årsredovisning justera det belopp som ska regleras mot resultatutjämningsfonden. Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. Förslaget får inte innebära utökad verksamhet på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas senast den 30 oktober och som behandlas av kommunfullmäktige i samband med beslut om budget för kommande år. När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att signalera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra förändringar i verksamheten. Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska ske på nivåer som tilldelats ett verksamhets- och ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig avrapportering sker till respektive nämnd vid fastställda tidpunkter. Nämnderna ansvarar för att rapportering till kommunstyrelse och kommunfullmäktige i enlighet med anvisningar genomförs. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. Uppföljning ska ske i form av: Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per den siste december till kommunfullmäktige. Tertialrapport per den siste april till kommunstyrelsen. Månadsrapport per den siste februari, juni och oktober till kommunstyrelsen. Månadsrapporten har ett rent ekonomifokus och syftar till att ge en aktuell prognos av det beräknade utfallet för helåret. Verksamhetsplanens fokusområden, fullmäktigemål och uppdrag följs upp i tertialrapporten per den siste april, i delårsrapporten efter augusti och i årsredovisningen. Nämnds åtgärder vid konstaterad eller befarad budgetavvikelse Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut (tilläggsbudget). Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande uppföljningen. Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige antagna målen eller ambitionsnivåerna för verksamheten får inte vidtas utan kommunfullmäktiges beslut. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör därmed gräns för verksamhetens omfattning. Investeringsverksamheten Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den av kommunfullmäktige beslutade investeringsbudgeten. Investeringsbudgetramen utgör ett tak för respektive år. Oförbrukade medel mellan faktisk förbrukning och taknivån överförs inte till nästkommande år. Tidsförskjutna investeringar får inrymmas i kommande års ram. Två tjänstemannagrupper har införts med beredande ansvar i investeringsprocessen; plan- och investeringsberedningen (PIB) och genomförandegruppen. PIB är beredande grupp till kommunstyrelsen samt till planutskottet, som är underställt kommunstyrelsen. Genomförandegruppen består av representanter för funktionerna inom kommunen med ansvar för utförandet av beställda investeringar. I genomförandegruppen finns även representanter från Kalmar Vatten och Kalmar Energi för samordning av projekt. 44

166 Planering Kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi ansvarar för den övergripande tidplanen och kopplingen till budgetprocessen i övrigt. Kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi ansvarar för att i samverkan med förvaltningarna ta fram underlag för samtliga investeringar. Serviceförvaltningen ansvarar för att ta fram underlag för investeringar avseende verksamheternas lokalbehov, som överlämnas till kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi för vidare hantering. Samhällsbyggnadskontoret ansvarar tillsammans med serviceförvaltningen för att ta fram underlag för investeringar avseende infrastruktur (gatuverksamhet, parkverksamhet, friluftsverksamhet etc.), som överlämnas till kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi för vidare hantering. Verksamhetsområde projektoch exploatering ansvarar för att ta fram underlag för investeringar gällande exploateringsverksamheten, som överlämnas till kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi för vidare hantering. För löpande investeringsbehov av inventarier etc. har respektive förvaltning ett samlingsanslag. Varje förvaltning tar fram underlag för de investeringar som redovisas på förvaltningen och överlämnar dessa till kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi för vidare hantering. Investeringar som redovisas på respektive förvaltning avser främst inköp av inventarier etc. Serviceförvaltningen ansvarar också för inköp inom till exempel transport. Framtagna underlag sammanställs av kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi för beredning i PIB. Investeringar avseende lokaler, infrastruktur och exploateringsverksamhet bereds i genomförandegruppen innan det överlämnas till PIB. Respektive förvaltning rapporterar framförda investeringsbehov avseende lokaler och infrastruktur till respektive nämnd. PIB bereder investeringarna och överlämnar underlag till politiska majoriteten som en del i det totala budgetförslaget för vidare hantering i kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen, för att slutligen fastställas i kommunfullmäktige. PIB informerar också förvaltningschefsgruppen under beredningstiden. Genomförande Kommunstyrelsen är ansvarig för samtliga investeringar förutom för de investeringar (vanligtvis inventarier) som hanteras på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har rätt att, utifrån ändrade förutsättningar, besluta om ändringar inom kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget. För beslut om ändringar gäller följande: Omdisponeringar får endast göras mellan åren i den aktuella planperioden. Den totala investeringsbudgetramen för respektive år inom planperioden får inte överskridas. Omdisponeringar får endast göras mellan objekt som ingår i underlaget för kommunfullmäktiges beslutade budget för planperioden. Helt nya objekt kan enbart växlas mot att ett tidigare beslutat objekt helt eller delvis tas bort ur planperioden. Uppföljning Beslutad total investeringsbudget följs löpande upp av kommunledningskontorets verksamhetsområde ekonomi och redovisas till kommunfullmäktige i samband med ordinarie budgetuppföljningar. Uppföljning och prognos rapporteras löpande till PIB med uppgift om eventuella avvikelser mot investeringstak och/eller enskilt projekt för vidare åtgärd. 45

167 Finansiell analys Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Resultat och kapacitet Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. Årets resultat Bokslut Prognos Budget Planering Planering Årets resultat (mnkr) 135,9 127,0 40,4 14,1-29,7 För planeringsperioden beräknas ett resultat på 40,4 mnkr för 2019, för 2020 beräknas ett resultat på 14,1 mnkr och för 2021 ett resultat på -29,7 mnkr. Det genomsnittliga budgeterade årliga resultatet för perioden planeras därmed uppgå till 8,3 mnkr. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme skapas, dels för att skapa en rimlig nivå för egenfinansierade investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska förutsättningar. Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal utjämning. Enligt principerna för god ekonomisk hushållning är tumregeln att nettokostnaden över tid inte bör överstiga 98 procent av summan av skatteintäkter och mellankommunal utjämning. SKL:s bedömning är dock att sektorn de närmaste åren inte kommer att klara detta, utan istället hamna i närheten av 99 procent trots att man förutsätter uppräkningar av de generella statsbidragen, skattehöjningar och effektiviseringar i verksamheterna. Kommunens nettokostnadsandel för det enskilda året 2017 var 96,3 procent och för den rullande femårsperioden ,6 procent, vilket därmed uppfyllde det finansiella målet om högst 99,0 procent i verksamhetsplan Enligt budget kommer nettokostnadsandelen för de enskilda åren att vara 99,0 procent för 2019, 99,7 procent för 2020 och 100,7 procent för Över en rullande femårsperiod bakåt med 2019 som utgångspunkt beräknas nettokostnadsandelen till 97,1 procent. Med utgångspunkt 2020 beräknas nettokostnadsandelen till 97,5 procent och med utgångspunkt 2021 till 98,6 procent. Det finansiella målet om en nettokostnadsandel om högst 99 procent över en rullande femårsperiod uppnås således under hela planeringsperioden, även om trenden är vikande. Nettokostnadsandel Bokslut Prognos Budget Planering Planering (%) Enskilt år 96,3% 96,7% 99,0% 99,7% 100,7% Rullande femårsperiod 97,6% 97,3% 97,1% 97,5% 98,6% 46

168 Självfinansieringsgrad När den löpande driften har finansierats bör det återstå en så stor andel av intäkterna från skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning att större delen av investeringarna kan finansieras med egna medel. Kassaflödet från den löpande verksamheten (enligt finansieringsanalysen) utgör det finansiella utrymmet för investeringar som kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal (kassaflödet från den löpande verksamheten/kassaflödet från investeringsverksamheten) benämns självfinansieringsgrad. 100 procent innebär således att samtliga investeringar självfinansieras. Självfinansieringsgrad Bokslut Prognos Budget Planering Planering av investeringar (%) Alla investeringar, enskilt år 90,2% 45,3% 48,5% 45,4% 48,1% Alla investeringar, rullande femårsperiod 80,7% 75,1% 71,0% 66,4% 54,9% Endast icke-räntabla investeringar (350 mnkr), enskilt år 81,3% 81,0% 77,8% Endast icke-räntabla investeringar (350 mnkr), rullande femårs 79,1% 82,6% 74,9% Kommunens självfinansieringsgrad för 2017 var 90,2 procent och över en rullande femårsperiod 80,7 procent. Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden att vara 48,5 procent 2019, 45,4 procent 2020 och 48,1 procent Över en rullande femårsperiod med 2019 som utgångspunkt beräknas självfinansieringsgraden till 71,0 procent. Med utgångspunkt 2019 beräknas självfinansieringsgraden till 66,4 procent och med utgångspunkt 2021 till 54,9 procent. Det finansiella målet om att 50 procent av investeringarna ska självfinansieras under en rullande femårsperiod uppnås således under hela planeringsperioden, även om trenden är vikande till följd av sjunkande resultatnivåer och fortsatt hög investeringstakt. Utgår man från att endast de icke-räntabla investeringarna (det vill säga de skattefinansierade investeringarna som blir resultatpåverkande via kompensationer i nämndernas driftbudgetramar för ökade kapitalkostnader) ska självfinansieras till minst 50 procent blir nyckeltalet för en rullande femårsperiod till och med ,1 procent, ,6 procent och ,9 procent. Risk - kontroll Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditet, Bokslut Prognos Budget Planering Planering kommunen, % Exkl. pensionsskuld intjänad före ,7% 46,5% 45,4% 42,0% 38,9% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,6% 15,0% 18,6% 18,1% 17,0% Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 1 872,2 mnkr Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgick i bokslutet 2017 till 1 520,5 mnkr, varav 238,0 miljoner kronor redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 282,5 mnkr som ansvarsförbindelse. Det betyder att cirka 84 procent av pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Kommunsektorns årliga investeringar har i löpande priser fördubblats mellan 2005 och Detta påverkar såväl de långfristiga skulderna som soliditeten. En hög nivå på investeringsutgifterna gör det svårt att fullt ut finansiera med egna medel, och då kan ökade långfristiga skulder vara en lösning. En ökande befolkning ställer krav på exploatering, VA-utbyggnad, skolor, förskolor, äldreboenden etc. Kalmar kommunkoncerns långfristiga skulder mätt i kronor per invånare har minskat från kr 2013 till kronor 2017, vilket är en minskning med cirka 6 procent. Det kan jämföras med gruppen av liknande 47

169 kommuner, övergripande (SKL:s definition, baserat på strukturella likheter). Dessa var 2016; Karlstad, Östersund, Skövde, Luleå, Piteå, Halmstad och Gotland. Genomsnittet för denna grupp har under samma period varit i stort sett oförändrat; kronor per invånare 2013 till kronor per invånare Den genomsnittliga långfristiga skulden för de fyra andra jämförelsekommunerna inom 3KVH (Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad) har under samma period ökat med cirka 16 procent. Långfristiga skulder kommunkoncernen, kronor per invånare Förändring Kalmar ,7% KKVH, genomsnitt ,1% Liknande kommuner, genomsnitt ,4% Genom att jämföra soliditeten på koncernnivå elimineras faktorer som kan försvåra en jämförelse, såsom olika val av driftform. Vissa kommuner har stora verksamheter i bolagsform, andra i förvaltningsform. Soliditeten i Kalmar kommunkoncern har ökat från 27,9 procent 2013 till 33,2 procent En ökning med 5,3 procentenheter. Genomsnittet för gruppen liknande kommuner har under samma period istället minskat med 1,1 procentenheter och genomsnittet för KKVH har minskat med 1,5 procentenheter. Soliditet kommunkoncernen (%) Förändring Kalmar 27,9% 28,2% 29,8% 31,2% 33,2% 5,3% KKVH, genomsnitt 38,0% 36,8% 34,8% 36,2% 36,9% -1,1% Liknande kommuner, genomsnitt 48,1% 47,6% 45,4% 46,4% 46,6% -1,5% Budgetföljsamhet En viktig del i att uppnå och bibehålla en god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Genom att nämnderna håller sina budgetramar bidrar de till att de övergripande finansiella målen uppnås. Budgetföljsamhet (exkl. exploateringsverksamhet) Nämndernas utfall i förhållande till budget, % -0,3-0,7-0,6 0,8 1,2 1,4 0,5 Nämnderna (exklusive exploateringsverksamheten) redovisade en positiv avvikelse för perioden , medan avvikelsen varit negativ för Den samlade budgetföljsamheten får anses vara god hos nämnderna. Finansnetto Summan av finansiella intäkter och kostnader påverkar resurserna som kommunen kan tilldela sina verksamheter. Nyckeltalet Finansnetto som andel av skatt och generella statsbidrag visar om finansnettot bidrar till, eller tär på, verksamhetens finansiering. Ett negativt värde innebär att finansnettot är en kostnad, ett positivt värde en intäkt. Kalmar har gått från att 2013 ha en intäkt motsvarande 0,1 procent till en intäkt 2017 motsvarande 0,5 procent. Förändringen på +0,4 procent är i paritet med genomsnittet för KKVH. Fortfarande är det dock så att finansnettots bidrag till verksamhetens finansiering är högre i båda jämförelsegrupperna, som alltjämt har ett gynnsammare ekonomiskt utgångsläge. Finansnetto som andel av skatt och generella statsbidrag, kommunen (%) Förändring Kalmar 0,1% 0,2% 0,4% 0,4% 0,5% 0,4% KKVH, genomsnitt 1,8% 1,9% 1,7% 1,9% 2,2% 0,4% Liknande kommuner, genomsnitt 0,5% 0,7% 0,4% 0,7% 1,8% 1,3% Kostnadsökningarnas fördelning Mellan 2018 och 2021 ökar de budgeterade kostnaderna med 622 mnkr och intäkterna med 465 mnkr. Resultatförändringen är därmed -157 mnkr, från en nivå 2018 enligt prognos i delårsrapporten 127 mnkr till - 48

170 30 mnkr 2021 enligt den ekonomiska planeringen. Diagrammet nedan visar fördelningen av de 622 miljonerna i ökade kostnader: Löneökningar, drivet av pris och löneutveckling. Resursfördelning, drivet av demografiska förändringar, befolkningsökning. Hyra, kapitalkostnader och finansnetto, drivet av en hög investeringstakt och högre ränteläge. Övrigt, exempelvis pensionskostnader och riktade resurstillskott. Resultaträkning Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,1 Kommunalskatteintäkter 3 016, , , , , ,6 Kommunal utjämning 694,0 742,1 718,5 761,7 806,6 831,4 Finansiella intäkter 22,2 23,2 26,2 23,1 23,2 23,3 Finansiella kostnader -4,9-11,0-4,0-11,5-21,8-30,8 Resultat före extraordinära poster 135,9 72,9 127,0 40,4 14,1-29,7 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 135,9 72,9 127,0 40,4 14,1-29,7 Nettokostnadsandel, enskilt år 96,3% 98,1% 96,7% 99,0% 99,7% 100,7% Balansräkning IB Budget Prognos Budget Planering Mnkr Anläggningstillgångar 3 351, , , , , ,4 materiella anläggningstillgångar 3 124, , , , , ,0 finansiell leasing 19,3 19,2 20,1 20,1 20,1 20,1 finansiella anläggningstillgångar 196,8 196,8 196,8 196,8 196,8 196,8 långfristiga fordringar 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 förskottering infrastruktur 0,0 12,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Omsättningstillgångar 412,0 391,5 339,4 337,5 337,2 338,0 förråd, lager, exploatering och tomträtter 73,2 81,0 73,2 73,2 73,2 73,2 kortfristiga fordringar 287,4 266,8 206,6 206,6 206,6 206,6 placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 kassa, bank 1,4-6,3 9,6 7,7 7,4 8,2 Summa tillgångar 3 763, , , , , ,4 49

171 Eget kapital 1 907, , , , , ,6 varav årets resultat 135,9 72,9 127,0 40,4 14,1-29,7 Avsättningar 354,5 384,8 383,4 409,3 442,4 487,5 varav pensioner 238,0 266,0 266,9 292,8 325,9 371,0 övriga avsättningar, deponier 116,5 118,8 116,5 116,5 116,5 116,5 Skulder 1 501, , , , , ,3 varav långfristiga skulder 737, ,2 937, , , ,2 varav finansiell leasing 21,5 21,5 21,5 21,5 21,5 21,5 varav övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 65,0 65,0 65,0 65,0 varav kortfristiga skulder 723,1 663,8 743,1 748,1 758,1 773,1 varav koncernkontokredit 19,5 20,0 19,5 19,5 19,5 19,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 763, , , , , ,4 Finansieringsanalys Bokslut Budget Prognos Budget Planering Mnkr Den löpande verksamheten Årets resultat 135,9 72,9 127,0 40,4 14,1-29,7 Justering för av- och nedskrivningar 218,8 189,0 194,0 213,1 226,4 241,8 Justering för gjorda avsättningar 18,0 31,1 28,1 26,0 33,1 45,1 Justering för ianspråktagna avsättningar -2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättningar, pensioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster -13,0-2,5-43,7 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 357,4 290,5 305,4 279,4 273,6 257,2 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -20,6 0,0 80,8 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förråd och lager 7,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 11,9 5,0 20,0 5,0 10,0 15,0 varav semesterlöneskuld 0,0 5,0 5,0 5,0 10,0 15,0 varav koncernkontokredit 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav övrigt 0,0 0,0 15,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 356,6 295,5 406,2 284,4 283,6 272,2 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar -404,9-557,6-709,0-586,3-623,9-566,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,9 10,0 46,0 0,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -395,0-547,6-663,0-586,3-623,9-566,4 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder 0,0 225,0 200,0 300,0 340,0 295,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering, infrastruktur 38,7 26,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella poster 0,0 0,0 65,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 38,7 251,0 265,0 300,0 340,0 295,0 Årets kassaflöde 0,3-1,1 8,2-1,9-0,3 0,8 50

172 Investeringar Belopp i tkr Not Kommunstyrelsen Exploateringsverksamhet Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa investeringar varav räntabla investeringar och exploatering Summa icke räntabla investeringar Noter Skatteintäkter och kommunal utjämning Bokslut Budget Prognos Budget Planering Belopp i tkr Kommunalskatteintäkter Allmän kommunalskatt Slutavräkning Summa kommunalskatteintäkter Kommunal utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift Uppräkning av generellt statsbidrag Kommunal fastighetsavgift "Välfärdsmiljarderna" andel fördelat på "flyktingvariabler" Byggbonus LSS-utjämning Kommunal utjämning SUMMA

173 Finansnetto Bokslut Budget Prognos Budget Planering Belopp i tkr FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter, kortfristiga fordringar Kravverksamhet etc Ränteintäkter långfristiga fordringar Utdelning aktier o andelar Borgensavgifter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader på lång- och kortfristiga skulder Övriga finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO Aktieutdelning Kalmar Kommunbolag AB (tkr) Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 3,0 2,8 2,8 2,8 Borgensavgift, tkr (0,30%) Räntekostnader på låneskuld, halvårseffekt (mnkr) Använd räntesats i procent, långfristiga skulder 1,75% 1,00% 1,50% 1,75% Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Kommunen avsatte 50 mnkr för förvaltning av KLP år Marknadsvärdet den 31 augusti 2018 uppgick till 126,8 mnkr. För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden för helägda företag till 2,8 mdkr. Borgensavgiften uppgår till 0,3 procent under planeringsperioden, vilket motsvarar 8,0 mnkr i intäkt respektive år. För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 975 tkr för respektive år , vilket avser Kalmar Kommunbolag AB. Denna utdelning är dock beroende av om det finns utdelningsbara medel i kommunbolaget. Därutöver finns utdelning med 6,3 mnkr årligen från Kalmar Kommunbolag AB som avser kommunens tjänsteköp från Kalmar Science Park AB med samma belopp och 1,53 mnkr som avser kommunens tjänsteköp från Destination Kalmar AB. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning för 2015 till högst 1 055,2 mnkr uppgår den långfristiga låneskulden till kreditinstitut 725,0 mnkr. Räntekostnader för långfristig upplåning har upptagits med 10,9 mnkr 2019, med 21,1 mnkr 2020 och med 30,2 mnkr Räntebanan för perioden har justerats i linje med Riksbankens prognoser för styrräntan. Antagen genomsnittlig räntesats för de långfristiga lånen är 1,0 % 2019, 1,5 % 2020 och 2,0 % Borgensåtaganden Kommunens borgensförbindelser i delårsbokslutet per augusti 2018 uppgick till 2 748,6 mnkr. Det motsvarar kronor per invånare och är en ökning från årsskiftet 2017/2018 med 14,6 mnkr. Lagstiftningen fastslår att borgensavgift måste vara marknadsmässig för att inte snedvrida konkurrensen. Borgensavgiften för koncernbolagen är 0,3 procent. 52

174 Finansförvaltning Bokslut Budget Prognos Budget Planering Belopp i tkr PENSIONSKOSTNADER Förändring pensionsavsättning Löneskatt på pensionsavsättning Förvaltningsavgifter pensioner Pensionsutbetalningar Individuell del Löneskatt Antagande; 1 procent ökning av antal anställda årligen PO-pålägg SUMMA Specialregler arbetsgivaravgift CENTRALA ANSLAG FÖR KOSTNADSÖKNINGAR ("POTTER") Kostnadsökningar för investeringar, nya hyror Förändring semesterlöneskuld Effekt av komponentavskrivning Volymökning LSS Personalkostnader SUMMA KAPITALKOSTNADER Internränta SUMMA JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Jämförelsestörande intäkter Realisationsvinster Jämförelsestörande kostnader Realisationsförluster SUMMA SUMMA FINANSFÖRVALTNING Pensionskostnader Pensionskostnad/skuld ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och inte som skuld i balansräkningen. De löpande pensionsutbetalningarna belastar resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas fullständigt via resultat- och balansräkning. På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. För att finansiera kollektivavtalade pensioner och avtalsförsäkringar ingår för hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av PO-pålägget på 6,25 procent. För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett pålägg på 1,5 procent. För att täcka arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 2019 är preliminära PO-pålägget följande: 39,15 procent för hel-, deltids-, och timanställda enligt kommunala avtal. 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare. 24,26 är den särskilda löneskatten som betalas på pensionsavsättningar och pensionsutbetalningar. Utöver pensionskostnaden för befintlig personal budgeteras för en årlig ökning av antalet anställda med en procent med de ökade pensionskostnader som det medför. 53

175 Övriga poster inom finansförvaltningen För ackumulerade ökade kapitalkostnader eller hyror i samband med om- och nybyggnad av lokaler och anläggningar m.m. upptas 40,9 mnkr för 2019, 81,4 mnkr för 2020 och 118,2 mnkr för Budgetramen för berörd nämnd justeras då anläggningen tas i bruk. Den årliga ökningen av semesterlöneskulden utgörs av effekterna på skulden av årlig löneuppräkning samt årlig ökning av antalet anställda. Specialregler för arbetsgivaravgifter är beräknad effekt av reducerad arbetsgivaravgift för anställda över 65 år. För ackumulerad löneuppräkning upptas för ,8 mnkr, för ,1 mnkr och för ,5 mnkr (jämfört med lönenivå 2018). För ackumulerad ökad omfattning av insatser inom LSS-verksamheten upptas för ,4 mnkr, för ,6 mnkr och för ,0 mnkr. Dessa medel tillförs socialnämndens ram efter hand som ny eller utökad verksamhet startar. Från och med 2019 budgeteras inga intäkter från realisationsvinster. Eventuella redovisade realisationsvinster hanteras som en positiv budgetavvikelse. Kapitalkostnader För de skattefinansierade nämnderna har kapitalkostnader beräknats utifrån följande princip och antaganden: Kapitalkostnaden beräknas med halvårseffekt första året utifrån antagandet att aktiveringarna fördelas jämnt över året. Internränta på 1,75 procent används för planeringsperioden. Räntesatsen ska spegla den finansiella kostnaden över en anläggningstillgångs livslängd. Internränta är en intern kostnadsfördelningsmodell och påverkar inte det externa resultatet. Ekonomisk livslängd (avskrivningstid) sätts utifrån typ av anläggning och komponent. Rak nominell avskrivning tillämpas, d.v.s. lika stort avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt minskande kapitalkostnader, eftersom räntan räknas på ett successivt mindre restvärde. Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. Bilagor Bilaga 1 Nämndernas driftbudgetramar Driftbudgetförändringar Budgetram Jämfört med föregående år Jämfört med (tkr) Kommunledningskontoret Exploateringsverksamhet Gymnasieförbundet Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Total

176 Bilaga 2 Förändringar i nämndernas driftbudgetramar Not 1) Kommunstyrelsen Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Köp av tjänst från Kalmar Science Park AB (KKAB utdelning) Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Folkhälsosamordnare, Kalmar mot droger överförs från socialnämnden Val till riksdag, landsting och kommun Val till Europaparlamentet Kompensation för minskade tomträttsavgälder till följd av försäljningar 351 Vatten- och miljönämnd samt utskott för integration och arbetsmarknad Partistöd 891 Arkivcentrum flyttkostnader och drift, framflyttad tidsplan Summa Not 2) Exploateringsverksamhet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Nettointäkter från exploateringsverksamhet Summa Not 4) Gymnasieförbundet Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Demografisk förändring, antal åringar Justerat medlemsbidrag, kronor per elev Försöksverksamhet med branschskolor (höstbudgetprop. 2017) 13 Summa Not 5) Kommunens revisorer Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Summa Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Summa Not 7) Servicenämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Kost skola, demografisk förändring antal barn och elever Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Arvode andre vice ordförande 131 Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Kalmar Sportcenter rambudget till kultur- och fritidsnämnden Summa

177 Not 8) Kultur- och fritidsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning övriga kostnader (PKV för ,7 %) Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Kalmar Sportcenter rambudget från servicenämnden Arvode andre vice ordförande 131 Summa Not 9) Utbildningsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Resursfördelning (demografisk förändring) grundskola och barnomsorg Ökad vistelsetid i förskolan Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) "Läsa-skriva-räkna-garanti" (höstbudgetprop och 2017) 236 Skolstart vid sex års ålder (höstbudgetprop. 2017) 471 Nyanlända elever i grundskolan (höstbudgetprop. 2017) 236 Förslag från Skolkostnadsutredningen (höstbudgetprop. 2017) 59 Prao i årskurs 8 och 9 (höstbudgetprop. 2017) 177 Betygssättning i moderna språk (höstbudgetprop. 2017) 59 Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Hyra och drift av ny familjecentral Lindsdal, helårseffekt 282 Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Summa Not 10) Omsorgsnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Resursfördelning äldreomsorg baserad på demografisk förändring Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram HSL-verksamhet från Södermöre kommundelsnämnd Uppdelning av medel för hjälpmedel mellan ON och Södermöre KDN Hemrehab, från Södermöre kommundelsnämnd (tidigare interndebiterat) 517 Nattpatrull, från Södermöre kommundelsnämnd (tidigare interndebiterat) 560 Nya platser i vård- och omsorgsboenden Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Summa Not 11) Socialnämnden Förändring mot föregående år Förändringar i driftbudgetram (tkr) Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Ökade behov inom individ- och familjeomsorg till följd av befolkningsutvecklingen Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram Driftmedel ny familjecentral Lindsdal 40 Folkhälsosamordnare, Kalmar mot droger överförs till kommunstyrelsen Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Summa Not 12) Södermöre kommundelsnämnd Förändring mot föregående år 56

178 Förändringar i driftbudgetram (tkr) Resursfördelning (demografisk förändring) grundskola och barnomsorg Ökad vistelsetid i förskolan 426 Resursfördelning äldreomsorg baserad på demografisk förändring HSL-verksamhet till omsorgsnämnden Uppdelning av medel för hjälpmedel mellan omsorgsnämnden och Södermöre KDN Hem rehab, till omsorgsnämnden (tidigare interndebiterat) -517 Nattpatrull, till omsorgsnämnden (tidigare interndebiterat) -560 Kompensation för kostnadsökning vid köp av verksamhet (löner) Effekt av komponentavskrivning, återläggning av ram "Läsa-skriva-räkna-garanti" (höstbudgetprop och 2017) 32 Skolstart vid sex års ålder (höstbudgetprop. 2017) 64 Nyanlända elever i grundskolan (höstbudgetprop. 2017) 32 Förslag från Skolkostnadsutredningen (höstbudgetprop. 2017) 8 Prao i årskurs 8 och 9 (höstbudgetprop. 2017) 24 Betygssättning i moderna språk (höstbudgetprop. 2017) 8 Ramfinansiering av IT-verksamheten under kommunstyrelsen Arvode andre vice ordförande 131 Summa Bilaga 3 Investeringsbudgetramar per nämnd Not 1) Kommunstyrelsen Belopp i tkr Inventarier kommunledningskontoret inkl. brandkåren IT-verksamhet, räntabel, utbyte befintliga servrar IT-verksamhet, räntabelt (Dator som tjänst) Investeringar utöver ramanslag för reinvesteringar brandkåren Investeringar för Kalmar Hamn AB, räntabel Övriga räntabla investeringar Markförsörjning Ramanslag för fastigheter och infrastruktur Total Not 2) Kommunstyrelsen exploateringsverksamhet Belopp i tkr Produktion av arbetsområden och bostadsområden Total Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 4) Servicenämnden Belopp i tkr Övriga investeringar serviceförvaltningen Planerat underhåll (räntabelt) Räntabla investeringar; fordon, lokalvård Total Not 5) Kultur- och fritidsnämnden Belopp i tkr

179 Inventarier Total Not 6) Utbildningsnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 7) Omsorgsnämnden Belopp i tkr Inventarier HSL-specialhjälpmedel Inventarier till nya äldreboenden Total Not 8) Socialnämnden Belopp i tkr Inventarier Total Not 9) Södermöre kommundelsnämnd Belopp i tkr Inventarier Total Bilaga 4 Investeringar med objekt per kategori för perioden Nedanstående lista visar framställda investeringsbehov för fastigheter och infrastruktur för perioden. När i tid dessa kommer att genomföras beror bland annat på befolkningsutveckling och rådande byggkonjunktur. Förskole- och skollokaler Djurängsskolan (nybyggnad 2-parallelig F-6 skola med förskola och gemensamt kök/matsal) Falkenbergsskolan, till och - ombyggnad ("ersättning hus 10") Lindsdal, ny förskola centralt Ljungbyholmsskolan. Utökning klassrum. Läckeby, ny förskola vid Åbyskolan (inkl. kök) Rocknebyskolan, tillbyggnad två klassrum Smedby, Barkestorpsskolan, ombyggnad kök/matsal Smedby, Dörbyskolan. Ombyggnad kök/matsal till skollokaler Södra staden/rinkabyholm, förskola och mellanstadium Vasaskolan, om- och tillbyggnad av kök och matsal Vimpeltorpet, ny förskola området "Karlssons äng" 379,4 mnkr Fritidslokaler Bad- och friskvårdsanläggning (särskilt beslut tas av KF) Flytt av tennisbanor Gröndals IP Gröndal konstgräsplan Idrottshall Telemarken/Tallhagsskolan Inventarier friidrottshall bredvid KIFAB Arena Kulturcentrum Kvarnholmen, Arena Bastionen Omklädningsrum på Fredriksskans IP Rockneby gräsfotbollsplan Skateanläggning Södra staden, nybyggnad av sporthall 268,9 mnkr 58

180 Södra Utmarken - Byte konstgräsmatta inkl konstgräsdeponi Södra Utmarken 11-manna fotbollsplan Södra Utmarken klubbhus och omklädningsrum Södra Utmarken renovering av A-plan Tält över konstgräsplan Fastighet övrigt Befästningsverk (SF) Folkets Park Hyllsystem arkivcentrum Mindre fastighetsinvesteringar (SF) Rockneby Brandstationen, ombyggnad omklädningsrum 50,7 mnkr Gatuverksamhet (i vissa projekt även inkl GC och parkering) Djurängens nya bostadsområde: gatuutbyggnad Fjölebro Förmansvägen, norra del, ny sträckning Nils Holgers väg Fjölebro Förmansvägen, södra del, ny sträckning Nils Holgers väg Fortsättning P-ledning, vägvisning och cykelvägvisning till Linné Fredriksskansgatan Gator/vägar, gång- och cykelväg, inkl. reinvestering (SF) Gatuverksamhet, gång- och cykelväg, parkering (SBK) Hastighetsplan fysiska åtgärder Jägarevägen, delen Hjortvägen - Tallhagsvägen Kaggensgatan - Strömgatan, Kvarteret Tenngjutaren Korsningen Norra Vägen - Tyska vägen Norrliden, FÖP, Esplanad Norrliden, FÖP, Norrlidens torg Parkeringsanläggning stadskärnan P-ledningssystem. Utbyggnad och justering infarter Postgatan / Unionsgatan (projektering/utredning) Rinkabyholm, förprojektering ombyggnad E22 Stensö parkering (vid camping) Södra staden (Rinkabyholm), FÖP infra, skola, centrum Södra staden (Rinkabyholm), FÖP stråk/övergångar Tallhagsvägen - projektering Tallhagsvägen Funkabovägen Jägarevägen Telemarken infrastruktur Utbyte P-automater (högre säkerhetskrav kort) 166,3 mnkr Gång- och cykelvägar (GC) Bergagården Cykelinfrastruktur Rådmansgatan /Hantverkargatan Dunövägen, gång- och cykelväg Gång- och cykelväg förbi kvarteret Lärkan Gång- och cykelväg längs Stagneliusgatan Ombyggnad Rådmansgatan gång- och cykelväg (ingår i Telemarksprojekt) Stensö gång- och cykelväg (vid camping) Utbyggnad av gång- och cykelväg vid kvarteret Spiggen Åtgärder gång- och cykelvägar (trafiksäkerhet, kvalitetshöjning) 16,6 mnkr Parkverksamhet Flodhästen, parken Hansa-området gestaltning Parkverksamhet (SBK) 21,2 mnkr 59

181 Rockneby storlekplats Friluftsverksamhet Friluftsverksamhet, inkl. reinvestering (SF) Muddring och småbåtshamn vid Sylvanderparken Norrlidens strand (strandåtgärder vid brygga) Stensö motionsspår (omläggning befintligt spår o ny dragning) Stensö, säsongsöppen toa vid badet, "entreplats" m-spår etc. Åtgärder bryggor 22,5 mnkr Infrastruktur övrigt Belysning Stortorget och Gamla stan Bullerskärm Gröndalsvägen Bullerskärm Ängöleden Fiber - bredband Kalmar City (trygghets- och tillgänglighetsåtgärder m m) Kvarnholmen, Bastionen, tillgänglighet Laboratorieholmen (åtgärd "kajen") Murverk och kajer runt Systraströmmen Samlingsanslag produktion (SF) Säkerhet vid evenemang Tillgänglighet (KLK) Tjärhovsbågen Utvecklingsdialoger (KLK) 84,0 mnkr Övriga investeringar förvaltningar (inventarier etc) 40,4 mnkr SUMMA INVESTERINGAR exklusive räntabla 1 050,0 mnkr Räntabla investeringar ("ej ramjustering") Fastighet externa intressenter/ej ramjustering Fortsättning ETP-projekt Fortsättning solcell-projekt Hyllsystem arkivcentrum Nya bryggor södra Ängö samt vågbrytare Nybyggnad lada Kläckeberga Parkeringsanläggning stadskärnan Utbyte P-automater (högre säkerhetskrav kort) Ökad service småbåtshamn 104,7 mnkr Övriga investeringar räntabla (exploatering, förvaltningarna) 621,9 mnkr SUMMA INVESTERINGAR räntabla ("ej ramjustering") 726,6 mnkr TOTALT INVESTERINGAR inklusive räntabla 1 776,6 mnkr 60

182 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Agerhed KS 2018/ Kommunstyrelsen Kalmar kommuns ekonomirapport - efter oktober 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av ekonomirapport efter oktober Bakgrund Enligt kommunens principer för ekonomistyrning ska ekonomienheten redovisa en ekonomirapport per februari, juni och oktober. Rapporten ska vara kort och sammanfattande och ge en översiktlig beskrivning av det ekonomiska läget. Budgeten för årets resultat 2018 är 72,9 mnkr. Prognosen efter oktober för årets resultat är 137,2 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 64,3 mnkr. Den är 10,2 mnkr högre än föregående prognos efter augusti (127,0 mnkr). Jonas Agerhed Budgetchef Bilaga Ekonomirapport efter oktober 2018 Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Jonas.Agerhed@kalmar.se

183 Ekonomirapport efter oktober 2018

184 Sammanfattning Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av Ekonomirapport efter oktober Bakgrund Enligt kommunens principer för ekonomstyrning ska ekonomienheten redovisa en ekonomirapport per februari, juni och oktober. Rapporten ska vara kort och sammanfattande och ge en översiktlig beskrivning av det ekonomiska läget. Budgeten för årets resultat 2018 är 72,9 mnkr. Prognosen efter oktober för årets resultat är 137,2 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 64,3 mnkr. Den är 10,2 mnkr högre än föregående prognos efter augusti (127,0 mnkr). Prognos driftredovisning Belopp i tkr, prognos avser helåret 2018 Konto Budget okt 2018 Prognos okt 2018 Avvikelse Kommunledningskontor Överförmyndarnämnd Exploateringsverksamhet Gymnasieverksamhet Summa Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa Nämnder Finansförvaltningen, del av Jämförelsestörande poster Summa Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och kommunal utjämning Summa Skatteintäkter totalt Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Finansiella poster Summa Årets resultat

185 Nämndernas avvikelser Nämndernas samlade prognostiserade budgetavvikelse är 5,4 mnkr. För de flesta nämnder handlar det om mindre avvikelser. Den mest betydande posten är socialnämnden som avviker med -20 mnkr. Socialnämndens beräknade underskott beror på: Svårigheter att anpassa verksamheten för ensamkommande barn/unga efter minskat antal och minskade ersättningar -7,0 mnkr. Tidsförskjuten besparingseffekt för övergång till entreprenaddrift av verksamheten för personlig assistans -6,0 mnkr. Placeringar av barn och vuxna på institution och familjehem -17,7 mnkr. Utbetalt ekonomiskt bistånd +9,8 mnkr. Öppenvård och familjerätt +0,9 mnkr. Inom de verksamheter som visar ett underskott vidtas åtgärder enligt plan. Åtgärderna väntas dock få helårseffekt först nästa år. Kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och omsorgsnämnden förväntar sig överskott i varierande utsträckning för helåret Servicenämndens och samhällsbyggnadsnämndens prognoser är ett utfall i nivå med budget. Södermöre kommundelsnämnds prognos är ett mindre underskott beroende på en tillfällig minskning i antalet barn i förskolan som via resursfördelningssystemet kortsiktigt ger en lägre budgetram. Finansförvaltning För internränta, pensioner, jämförelsestörande poster m.m. beräknas en positiv budgetavvikelse med 21,4 miljoner kronor. Det beror främst på följande faktorer: Den positiva resultateffekten av övergången till komponentredovisning blev 9,1 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för centrala anslag för löneökningar, kapitaltjänstkostnader och resursfördelning är 10,1 mnkr lägre än budgeterat. Pensionskostnaderna beräknas bli cirka 0,3 mnkr högre än budgeterat. Internräntan beräknas bli 2,6 mnkr högre än budgeterat. Utifrån SKL:s senaste bedömning om skatteunderlagets utveckling för 2018 blir den samlade intäkten från skatter, utjämning och generella statsbidrag 20,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det är främst ett lägre beräknat utfall i inkomstutjämningsbidraget som bidrar till den lägre intäkten. Jämförelsestörande poster De jämförelsestörande posterna utgörs av realisationsvinster för avyttrade anläggningstillgångar (fastigheter). Prognosen är 50,2 mnkr i jämförelse med budgeterade 2,5 mnkr. Det enskilt största objektet är försäljningen av gamla brandstationen. Finansnetto För finansnettot är bedömningen en positiv budgetavvikelse med 10,0 mnkr, främst beroende på lägre räntekostnader än budgeterat och högre återbäring från Kommuninvest. 2

186 Total prognos Sammantaget innebär bedömningarna ovan en prognos för årets resultat på 137,2 mnkr, vilket är 64,3 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 72,9 mnkr. Jämfört med den föregående prognosen från augusti (127,0 mnkr) så är denna prognos 10,2 mnkr högre. Budgeten för årets resultat 2018 är 72,9 mnkr. Föregående prognostillfälle, efter april, var budgeterat resultat 73,5 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni att tilldela servicenämnden ytterligare 0,6 mnkr i driftbudgetram för enskilda vägar, vilket därmed minskar det budgeterade resultatet med motsvarande belopp. Prognos investeringsredovisning Belopp i tkr, prognos avser helåret 2018 Konto Budget okt 2018 Prognos okt 2018 Avvikelse Fastigheter Infrastruktur Exploateringsverksamhet Gymnasieverksamhet Övrigt Summa Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Samhällsbyggnadsnämnden Varav fastighet Varav infrastruktur Varav övrigt Summa Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Omsorgsnämnden Socialnämnden Södermöre kommundelsnämnd Summa Investeringar Prognosen för de samlade investeringarna är 739,8 mnkr mot budgeterade 620,0 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på förvärvet av arenan med 244,5 mnkr. Prognosen för exploateringsverksamheten visar på ett utfall cirka 40 mnkr lägre än budget, vilket beror på tidsförskjutningar i projekten. Detta återfinns till största del på projekten Södra staden, Fjölebro och Fredriksskans. Avvikelsen på Fastigheter hänförs till den "räntabla delen", det vill säga investeringar som inte genererar någon ökad nettodriftkostnad, och avser köpet av arenan. För övriga nämnders investeringar redovisas endast mindre beräknade avvikelser. 3

187 Prognos per nämnd Kommunstyrelsen Prognosen efter oktober månad visar på några avvikelser i förhållande till budget, men totalt för kommunledningskontoret en positiv budgetavvikelse med 6,7 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på en ökad schablonersättning från Migrationsverket och ökade exploateringsintäkter. Personalkostnader och övriga kostnader visar på negativ budgetavvikelse, men uppvägs av högre prognostiserade intäkter. Gymnasieverksamheten väntas ge ett underskott på -3,3 mnkr beroende på fler elever än budgeterat vilket ger gymnasieförbundet en högre ersättning från kommunen. Investeringarnas prognos visar på några avvikelser i förhållande till budget och totalt en negativ budgetavvikelse som till största del hänförs till den "räntabla delen", det vill säga investeringar som inte genererar någon ramjustering, och avser förvärvet av arenan. Investeringar avseende exploateringsverksamheten beräknas bli lägre än budgeterat, vilket beror på tidsförskjutningar i projekten. Samhällsbyggnadsnämnd Till och med oktober månad finns det mer eller mindre avvikelser inom alla verksamhetsområden och helårsprognosen för förvaltningen är ett resultat lika med budget Den totala prognosen för samhällsbyggnadsnämnden är fortfarande något osäker på grund av vakanser inom förvaltningen som kan föranleda betydligt högre kostnader för bland annat rekrytering, interimistiska lösningar samt konsultkostnader. Då förvaltningen har ny och ibland oerfaren personal ökar även utbildningskostnaderna. Att framförallt verksamhetsområde planering och bygg har många vakanta tjänster samt många nya medarbetare innebär också att årets intäktskrav inte kommer att uppnås. Intäktsbortfallet är fortfarande svårt att prognostisera och därför är också den totala prognosen något osäker. Servicenämnd Prognosen för servicenämnden visar ett resultat i nivå med budget. Stora vakanser inom förvaltningen leder till lägre antal sålda interna timmar vilket ger lägre intäkter än budgeterat. Det syns även som överskott på personalkostnader. Lokalkostnaderna förväntas bli något högre än budget beroende på tomhyror. Kapitalkostnader prognostiseras att inte nå upp till budgetnivå. Övriga kostnader beräknas hamna över budget. Till stor del kan dessa härledas till högre elkostnader och vinterkostnader. Vinterns omfattande snöfall under inledningen av 2018 kommer även på längre sikt att innebära ökade underhållskostnader på fastigheter, gator och vägar. Kultur- och fritidsnämnd Nämnden har fått budgeterat hyresmedel för KIFAB arena och Byteaterns kommande nya lokaler i förtid. Eftersom dessa inte är färdigställda blir de över (7,5 mnkr tkr). Prognosen tar hänsyn till att föreningsbidrag till Kalmar FF har utbetalats med 2,6 mnkr enligt det tidigare avtalet avseende tiden under 2018 innan kommunens förvärv av arenan var genomfört. 4

188 Barn- och ungdomsnämnd Prognosen efter oktober ger ett överskott på 6,4 mnkr, vilket är 2,6 mnkr mer än prognosen i augusti. Grundskoleverksamhet inklusive förskoleklass samt ledning och administration lämnar överskott. Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet prognostiserar underskott. De förskolor och skolor som upprättat åtgärdsplaner för att återhämta en del av den negativa resultatutjämningsfonden fortsätter med arbetet. I några fall kommer man inte kunna genomföra hela den planerade återhämtningen utan endast en del. Under 2018 har antalet barn i förskola minskat jämfört med den prognos som ligger till grund för budget 2018 och alla lokaler nyttjas inte fullt ut. Förskolecheferna har haft svårt att ställa om verksamheten i samma takt som barnunderlaget har minskat. I de åtgärdsplaner som arbetats fram är det första steget att se till att årets resultat mot budget är balanserat, därefter kan man börja ta fram åtgärder för att återställa den negativa resultatutjämningsfonden. Socialnämnd Prognosen för Socialnämnden visar ett underskott på -20,0 mnkr, vilket är en försämring sedan föregående prognos. Ökade kostnader för placeringar av barn och vuxna på institution och familjehem medför ett prognostiserat underskott (-17,7 mnkr). Nya, kostsamma placeringar har tillkommit och några avslut har blivit fördröjda. Förändringsarbete pågår, och åtgärderna väntas få helårseffekt nästa år. Öppenvård och familjerätt visar överskott (+0,9 mnkr). Utbetalt ekonomiskt bistånd fortsätter att minska (+9,8 mnkr). Verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar prognostiserar ett underskott med - 7,0 mnkr p.g.a. svårigheter att anpassa verksamheten efter minskat antal ungdomar och minskade ersättningar. Besparingseffekt för övergång till entreprenaddrift av verksamheten för personlig assistans förväntas först under senare delen av 2019 (-6,0 mnkr). Inom övriga verksamheter för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri visar prognosen budget i balans. Omställning av verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar för att minska kostnaderna till den lägre ersättningsnivån påbörjades förra året och har fortsatt under året. Ytterligare förändringar har vidtagits under hösten och helårseffekt förväntas uppnås Arbete pågår internt och kommuncentralt för att lösa lokalfrågorna. Förseningen av övergången till entreprenaddrift av personlig assistans har gjort att effekten av besparingen förskjutits och inte ger fullt ekonomiskt resultat förrän under slutet av Verksamheterna för barn och ungdom respektive vuxna missbruk fortsätter sina förändringsarbete för att komma till rätta med de ökade kostnaderna för placeringar. Inom barn och ungdom pågår analys av nuläge och en handlingsplan har tagits fram för att öka hemmaplanslösningar och minska antalet placeringar. Inom vuxna missbruk har sedan tidigare konstaterats att de insatser som erbjuds på hemmaplan inte är tillräckliga. Utredningar har visat behov av en boendeform, som kan ersätta familjehems-och HVB-placeringar. Planen är att ett boende med denna inriktning ska starta i slutet av Målet är att det nya boendet bidrar till att vårdkedjan i den interna missbruksvården blir mer heltäckande. Fortsatt analysarbete och utveckling av uppföljning behövs dock, för att vård, stöd och behandling ska bli mer verkningsfull för både klienter och ur ekonomiskt hänseende. Åtgärderna väntas inte få helårseffekt förrän nästa år. Omsorgsnämnd Ett helt nytt boende Vänskapens väg har startats under året med tillfälligt ökade kostnader kopplat till driftstarten. Delar av Norrlidshemmet är kvar i drift eftersom Oxhagshemmet byggs om. Detta innebär tillfälligt ökade hyreskostnader. Trygg hemgångsteamet har startat upp vilket ökat kostnaderna men kan innebära minskade hemtjänstkostnader. Den totala budgeten för vård- och omsorgsboende är i balans. Den totala budgeten för hemtjänst överskrids men är av tillfällig art kopplat till att hemtjänsttimmarna 5

189 minskat. Flera enheter håller budget. Det finns inga enheter med miljonunderskott. Antalet omsorgstagare med LOV är ganska konstant jämfört med för ett år sedan. Sammanfattningsvis är prognosen efter tio månader ett överskott på 7,2 mnkr jämfört med budget, främst beroende på lägre personalkostnader till följd av färre hemtjänsttimmar än beräknat. Omsorgsnämndens investeringar väntas bli 7,2 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på att alla kostnader för utrustning och inventarier till Vänskapens väg ännu inte slutredovisats. Södermöre kommundelsnämnd Södermöre kommundelsnämnd prognostiserar ett underskott om 0,5 mnkr gentemot budget. Det prognostiserade resultatet speglar ökade personalkostnader för att tillgodose ett ökat behov både hos omsorgstagare och barn och elever. Prognosen visar också på ett tillfälligt minskat antal barn i förskola. Investeringarna i Södermöre prognostiseras med ett underskott tillföljd av att uppmöblering av nybyggda och tillbyggda lokaler inom den pedagogiska verksamheten blivit mer kostsam än budgeterat. 6

190 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Vanja Lukic KS 2018/ Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning per oktober 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av ekonomiuppföljningen per oktober. Bakgrund Kommunledningskontoret redovisar varannan månad det ekonomiska utfallet för perioden och en ekonomisk prognos för årsutfallet. Efter april och augusti görs också uppföljning av verksamhetsplanen. Kommunstyrelsens förbrukning efter oktober uppgår till 71,8 % jämfört mot riktvärdet 83,3 %. Inom de olika verksamheterna finns både positiva och negativa ekonomiska avvikelser som kommenteras i rapporten. Totalt för kommunledningskontoret beräknas en positiv avvikelse på tkr. Vanja Lukic Ekonom Bilaga Uppföljning och prognos oktober 2018 Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax vanja.lukic@kalmar.se

191 Uppföljning Kommunstyrelsen efter oktober 2018 Utgåva: Ekonomiuppföljning efter oktober Rapportperiod: Organisation: Kommunstyrelsen

192 Kommunstyrelsen Under våren genomfördes en del organisationsförändringar. Kommunledningskontoret har stärkts med en nybildad HR-enhet genom en sammanslagning av nuvarande personalenhet med HR-specialister och HR strateger samt arbetsmiljöenheten. Från 1 april finns Upphandlingsenheten organisatoriskt under kommunledningskontoret. Syftet är att samordna kommunens upphandlingar av varor och tjänster samt säkerställa avtalstrohet. På kommunledningskontoret genomförs också ett antal projekt inom områdena flykting och integration, näringsliv och arbetsmarknad. Projektet "Kalmar 2020" jobbar aktivt att med att förstärka Kalmar som en universitetsstad med sammarbete och dialog mellan Linnéuniversitetet, näringsliv, kommuner och andra aktörer. Trygghet- och larmcentralen startade sin verksamhet under våren och har varit till stor nytta i att avlasta bland annat brandkåren genom att svara på frågor från både media och allmänheten under sommarens alla bränder. Kommunens webbplats har utsetts till en av Sveriges bästa kommunwebbar. Företagslotsarna har hittills i år hjälpt ett hundratal kommuninvånare och företagare med konkreta frågor gällande etableringar, lokaler eller annan problemlösning inom kommunen. Prognosen efter oktober månad visar på några avvikelser i förhållande till budget, men totalt för kommunledningskontoret en positiv budgetavvikelse med tkr. Avvikelsen beror i huvudsak på en ökad schablonersättning från Migrationsverket och ökade exploateringsintäkter. Personalkostnader och övriga kostnader visar på negativ budgetavvikelse, men uppvägs av högre prognostiserade intäkter. Investeringarnas prognos visar på några avvikelser i förhållande till budget och totalt en negativ budgetavvikelse som till största del hänförs till den "räntabla delen", det vill säga investeringar som inte genererar någon ramjustering, och avser köp av Arenan. Investeringar avseende exploateringsverksamheten beräknas bli lägre än budgeterat, vilket beror på tidsförskjutningar i projekten. Prognos driftredovisning Driftredovisning nämnd Budget VR okt 2018 Prognos VR okt 2018 Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Övriga kostnader Summa KOSTNADER Summa RESULTAT Prognosen efter oktober månad visar på några avvikelser i förhållande till budget, men totalt för kommunledningskontoret en positiv budgetavvikelse med tkr. Förbrukningen efter oktober uppgår till 71,8 % att jämföra mot riktpunkt 83,3 %. Avvikelsen mot budget på intäkterna beror på beräknad högre erhållen schablonersättning från Migrationsverket, överkott för fonden forskning och utveckling och ökade intäkter för exploateringsverksamheten. Personalkostnaderna visar en negativ avvikelse som hänförs till arbetsmarknadsenheten och brandkåren. Arbetsmarknadsenhetens avvikelse beror på förändrade timpriser och brandkårens avvikelse beror på de omfattande bränderna under året. Även lokalkostnader och övriga kostnader påvisar en negativ avvikelse mot budget och denna återfinns till största del inom överförmyndarverksamheten, enheten arbete och välfärd och gymnasieverksamheten :29 1

193 I budget 2018 erhölls ett tillskott på tkr för flytt av arkivets verksamhet. Denna flytt blir inte av 2018 och därmed denna budgetavvikelse. Överförmyndarverksamheten prognostiserar ett underskott om cirka tkr som kan härledas till lägre ersättning för ensamkommande barn samt införandet av ett nytt ärendehanteringssystem. Ett överskott om cirka tkr prognostiseras avseende högre erhållen schablonersättning från Migrationsverket. På enheten arbete och välfärd prognostiseras nu också ett underskott om tkr som återfinns i ökade personalkostnader samt lokalhyra, vilket innebär att den totala budgetavvikelsen blir tkr. För fonden forskning och utveckling beräknas en positiv budgetavvikelse på 500 tkr. Kommunen är ålagd att vidta vissa miljöåtgärder på förorenade områden. Dessa kostnader beräknas uppgå till cirka tkr, men bedömningen är att dessa i år kan hanteras inom ram beroende på bland annat högre intäkter totalt inom verksamheten. Exploateringsverksamheten har sålt ett flertal områden och bedöms i dagläget generera ett överskott på cirka tkr mot budget. Personalkostnaderna för brandkåren påvisar ett underskott om cirka tkr som beror på de omfattande bränderna. För gymnasieverksamheten prognostiseras ett underskott om cirka tkr vilket beror på att antalet åringar som studerar på gymnasieskolan ökat i förhållandet till det budgeterade. Prognos investeringsredovisning Investeringsredovisning nämnd Budget VR okt 2018 Prognos VR okt 2018 Avvikelse Inkomster Utgifter Summa NETTOINVESTERINGAR Kommunstyrelsens övriga verksamheter visar på en prognos som avviker med tkr mot budget. Dessa investeringar avser flytten av delar av område arbetsmarknad till Falkenbergshuset för nya Kunskapens hus. Där utöver ska arbetsmiljöenheten flytta sin verksamhet in till stadshuset vilket också troligtvis kommer innebära en del investeringar. Budgeten på ekonomienheten avser enbart hamnen och är kostnadsneutral för kommunen. Prognosen för investeringar på exploateringsverksamheten visar totalt på tkr lägre än budget, vilket beror på tidsförskjutningar i projekten. Detta återfinns till största del på projektet "Södra staden", men också mindre delar på "Fjölebro" och "Fredriksskans". För fastighet och :29 2

194 infra finns en avvikelse på tkr som i huvudsak hänförs till den "räntabla delen", det vill säga investeringar som inte genererar någon ramjustering, och avser köp av Arenan :29 3

195 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1103 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslutsattestanter och firmatecknare 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer kommunledningskontorets förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för Bakgrund Kommunstyrelsen ska årligen fastställa beslutsattestanter och firmatecknare för sina ansvarsområden. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag. Förslagen följer 2018 års beslut. Förändringar härrör från personal- eller organisationsförändringar. Enheterna har själva möjlighet att beslutsattestera upp till kronor. Fakturor som överskrider denna beloppsgräns ska eskalera till överordnad nivå. Kommundirektören eller dess ersättare har möjlighet att beslutsattestera för hela kommunen oavsett belopp. Då annan tjänsteman under löpande verksamhetsår ersätter en av de nuvarande beslutsattestanterna eller ersättare på samma befattning, följer attesträtten med till den nya tjänstemannen utan särskilt beslut. Tillfälligt delegerade attesträtter vid kortare frånvaro beslutas av förvaltningschef. Vanja Lukic ekonom Jonas Sverkén förvaltningschef Bilagor Beslutsattestanter 2019 Rätt att underteckna vissa handlingar (firmatecknare) 2019 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

196 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström KS 2018/1104 Kommunstyrelsen Förvaltade donationsstiftelsers beslutsattestanter och firmatecknare 2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer kommunledningskontorets förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för förvaltade stiftelser Bakgrund Kommunstyrelsen utser årligen beslutsattestanter och firmatecknare för förvaltade stiftelser. För år 2019 föreslås beslutsattestanter och firmatecknare enligt bilaga. Vanja Lukic ekonom Jonas Sverkén förvaltningschef Bilaga Beslutsattestanter för stiftelser 2019 Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax

197 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Vanja Lukic KS 2018/ Kommunstyrelsen Utdelning ur förvaltade donationsstiftelser 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om utdelning ur förvaltade stiftelser enligt donationskommitténs förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige bifaller förslag till utdelning ur Dahmska stiftelsen å Stensberg och Appeltoffts donationsfond. Bakgrund Enligt stiftelseurkunderna ska kommunstyrelsen besluta om utdelning av avkastningen för de förvaltade donationerna. Kommunfullmäktige ska besluta om utdelning ur Dahmska Stiftelsen å Stensberg samt Appeltoffts donationsfond. Donationskommittéerna har lämnat förslag till utdelning ur stiftelser för beslut i kommunstyrelsen. Donationskommittéerna för Dahmska stiftelsen å Stensberg och Appeltoffts donationsfond har också lämnat förslag till utdelning för beslut i kommunfullmäktige. Vanja Lukic Ekonom Jonas Sverkén Förvaltningschef Bilagor Protokoll donationskommittéen för av kommunstyrelsen förvaltade fonder Protokoll donationskommittén för Syskonen Karlsbergs fond Protokoll donationskommittén för Dahmska Stiftelsen å Stensberg Protokoll donationskommittén för Appeltoffts donationsfond GR Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax vanja.lukic@kalmar.se

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Johansson KS 2018/ Kommunstyrelsen Uppföljning intern kontroll 2017 samt revidering av riktlinjer för intern kontroll Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner rapporten om uppföljning av intern kontroll Kommunstyrelsen antar reviderade riktlinjer för intern kontroll. Bakgrund Enligt reglementet för intern kontroll ska kommunstyrelsen med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar behövs ska styrelsen besluta om sådana. Uppföljning av intern kontroll för Kalmar kommun 2017 redovisas i bifogad rapport Internkontroll uppföljning Kommunstyrelsen. I rapporten redovisas varje process var för sig med en mätare i tre färger för bästa överblick. Färgernas betydelse är enligt följande: - Rött Den samlade bedömningen är att den interna kontollen inom processen inte är tillfredställande. Kommunstyrelsen bör agera mot berörda nämnder och tillse att nämnden säkerhetställer sin interna kontroll inom processen. - Gult Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. - Grönt Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Anna.A.Johansson@kalmar.se

211 KS 2018/ (2) De brister som främst noterats vid uppföljningen av Kalmar kommuns interna kontroll 2017 har varit inom processerna värna om hälsa och miljö, hantera ekonomi, leverera IT-stöd, rekrytera, utveckla och avveckla personal, tillhandahålla lokaler samt tillhandahålla varor och tjänster. De brister som uppdagats har dock korrigerats, återkopplats och åtgärdats löpande för att förhindra framtida avsiktliga eller oavsiktliga fel. Uppföljning att tillräckliga åtgärder vidtagits sker löpande med påverkan i kommande riskanalyser och interna kontrollplaner. Uppföljningen visar att riktlinjerna för intern kontroll behöver revideras för att bättre svara mot nämndernas olika förutsättningar. Förändringen innebär att de risker som hanteras av sakkunniga från varje förvaltning inom stödprocess området kommer vara obligatoriska att beakta för samtliga nämnder som tidigare men det kommer finnas möjlighet att göra en ny bedömning av riskvärdet för respektive nämnd. Utöver den interna kontrollen har externrevision genomförts av kommunens förtroendevalda revisorer. Ett flertal verksamhetsområden har granskats ingående. Förbättringsområden har identifierats där respektive verksamhet har ansvar för att vidta åtgärder. Den samlade bedömningen är, trots avvikelser, att kommunen sammantaget har en god intern kontroll. Anna Johansson Redovisningschef Bilagor Internkontroll uppföljning Kommunstyrelsen Riktlinjer för intern kontroll

212 Organisationsenhet: Kalmar Kommunkoncern År och fas: Intern kontroll Inmatning Internkontroll uppföljning - Kommunstyrelsen Samtliga processer anjo30, :16 1

213 Ledningsprocesser Fastställa mål och fördela resurser Ta fram statistik Ta fram budget och följa upp den Hantera mål och uppdrag Ta fram underlag genom omvärldsbevakning Kommentar Inom denna process har främst risker att göra fel prioriteringar och avvägningar baserat på oklarheter i styrmodellen lyfts fram tillsammans med bristande omvärldsanalyser som kan leda till sämre beslutsunderlag. Om verksamheterna styr mot oklara mål och uppdrag samt med bristande omvärldsanalyser finns en uppenbar risk att de övergripande fullmäktigemålen inte uppnås. För att minimera denna risk är det viktigt att kommunen har en tydlig styrmodell och att rätt styrsignal (mål, uppdrag, indikator m.m) används till rätt ändamål beroende på vad man vill uppnå. Omvärldsanalyser bör hanteras genom regelbundna avstämningar. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk att resurser är otillräckliga. Risk att resurser är otillräckliga för att utföra förvaltningens uppdrag samt att förvaltningen inte kan möta upp framtidens krav Risk för att verksamheten inte jobbar mot fastställda mål och att resurserna inte fördelas optimalt. Detta kan bero på flera olika anledningar tex att målen inte är kända hos medarbetarna, att det finn oklarheter i organisationen, att rutiner inte fungerar med mera. Det finns risk att mål, uppdrag och beslut som inte finns med i verksamhetsplanen utan i andra handlingsplaner, strategier och program inte följs upp. Risk felbedömning omvärldsrisker. Risk att förvaltningens tjänstemän blir överhopade med information och gör felbedömningar. Risk för att oväntade händelser inträffar som påverkar verksamheten och ekonomin. Risk att felaktiga prognoser leder till felaktiga satsningar/indragningar. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att kommunens ekonomi försämras och därmed kan påverka nämndens uppdrag och förutsättningar Risk att verksamhetsplanerna ej följer de politiska uppsatta målen och att resurserna styrs fel. Risk att nämnden kan påverkas av att förvaltningen gör fel omvärldsanalyser som leder till sämre beslutsunderlag för nämnden. Kontrollmomenten koppade till riskerna i denna process har inte noterat några avvikelser. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Organisera, leda och följa upp verksamheten Följa upp verksamheten Stödja, styra, samordna genom verksamhetsledningssystem Leda och fördela arbetet Bevaka och informera om lagar och förordningar Kommentar I denna process handlar det i stort om att styrning och ledning ska minimera riskerna för att verksamheterna inte bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ändringar i lagar och regler ska bevakas och hanteras. system, rutiner och roller ska säkerställa styrningen, där verksamhetsledningssystemet är ett viktigt verktyg. Uppföljning av verksamhet och ekonomi ska samordnas för att ge svar på var verksamheten befinner sig, vart man är på väg och hur man står sig i jämförelse med andra kommuner. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk för dubbelarbete alternativt att uppgifter inte blir utförda eller utförs på ett felaktigt sätt. Kontrollern visar att risken infallit hos trots aktiviteter med gränsdragningslista mellan förvaltningarna, viss otydlighet har påvisats i ansvarfördelningen och kräver vidare aktivitet för att risken ska bedömas som mycket liten eller liten. Detta gäller dock inte genomgående för alla nämnder som kontrollerat risken utan kontrollen har också påvisat acceptabelt utfall. Risk - Organisationsförändringar. Organisationsförändringar skapar mer eller mindre oro i verksamheterna. Risk för att arbetsuppgifter inte är kända av medarbetarna eller är otydligt utformade/preciserade. Det finns risk för att arbetsuppgifter faller mellan stolarna. Kontrollerna har påvisat acceptabelt utfall. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att verksamheten inte hinner anpassas vid lagändring Risk att verksamheten inte kan ledas och styras optimalt Risk för otydliga/ej kända arbets- och uppdragsbeskrivningar. Risk att nämndens beslutade kravrutin ej följs. Risk för att verksamheten inte hinner anpassas vid lagändring Risk för bristande beslutsunderlag Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. anjo30, :16 2

214 Huvudprocesser Allmänt främja Kalmars näringsliv Lotsa företagare i den kommunala organisationen Genomföra företagsbesök Erbjuda ändamålsenliga lokaler för det lokala näringslivet Genomföra starta-eget kurser Hantera etableringsfrågor Kommentar Den främsta risken inom denna process är att kommunen skulle uppfattas som att man inte stödjer Kalmars näringsliv. Det kan finnas risk för att företagare inte lotsas rätt i den kommunala organisationen. Sannolikheten för att risken inträffar ses som låg då kommunen har ett internt samarbete och god kompetens finns hos kommunens företagslotsar. Konsekvenserna värderas som allvarlig då det skulle kunna leda till att näringslivet i Kalmar inte utvecklas optimalt. Det sammavägda risktalet innebär att den identifierade risken inte kräver något kontrollmoment i internkontrollplanen vid årets riskanalys. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen ör tillfredställande. Bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Planera åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Tillhandahålla räddningstjänst Arbeta med frågor inom förebyggande brandskydd Kommentar Risker inom denna process är bland annat att inte tillhandahålla en likvärdig räddningstjänst till alla invånare. I de egna verksamheterna handlar riskerna bland annat om konsekvenser av brister i det systematiska brandskyddsarbetet. Riskerna hanteras med utarbetande och verkställande av rutiner för arbetet och utbildningsinsatser bland personalen. En annan risk är konsekvenserna av en större skada som gör att verksamhetslokaler inom exempelvis barnomsorg, skola eller äldreomsorg måste evakueras. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk för bristande kunskap om ansvarsfördelning av brandskydd. Hanteras genom stickprover på nya/uppdaterade hyresavtal per tertial att gränsdragningslistan har tagits fram tillsammans med hyresgästen. Stickproverna visar på ett acceptabelt utfall. Risk för brand i serverhall. Hanteras genom slutbesiktning att den nya serverhallen enligt MBS:s krav. Utfallet av kontrollen innebär att serverhallen godkänts enligt kraven för myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att samhällsskydd och säkerhetsarbete inte sker optimalt. Risk - Brand. Risk för IT intrång/säkerhet. Risk för brand i verkstadens däcksförråd. Risk för drunkningstillbud/olycka. Risk för att el slås ut. Risk för att vattenförsörjningen slås ut. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen ör tillfredställande. Bidra till individers utveckling och lärande Leda och stödja barns utveckling och lärande i förskola och pedagogisk omsorg Leda och stödja elevers utveckling och lärande i förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Anordna gymnasial vuxenutbildning Bedriva och utveckla gymnasial utbildning Bedriva och utveckla kommunal vuxenutbildning Kommentar Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk - diskriminering och kränkande behandling. Risken handlar om kontroll av stödprocessen vid diskriminering och kränkande behandling ger det stöd som behövs. Endast smärre redaktionella förändringar har gjorts efter synpunkter från bland annat skolkuratorer. Korrigeringarna har gjorts löpande och inga andra avvikelser har noterats utan att utfallet av kontrollen anses acceptabelt. Risk - Anmälan vid misstanke om att barn far illa. Uppföljning av stödprocessen vid misstanke om att barn far illa har inte visat på några avvikelser. Risk - Elevs frånvaro i skolan. Risken har hanterats genom uppföljning av stödprocessen för elevers närvaro i skolan. Kontrollen påvisar inga avvikelser. Risk - Barns utveckling i förskolan. Hanteras genom uppföljning av stödprocess för barns utveckling i förskolan. Kontroll av processen under året har inte påvisat några avvikelser. anjo30, :16 3

215 Risk - Brister i tillförlitlighet i ekonomiska underlag till enheterna. Risken har hanterats genom att respektive enhets ekonom kontrollerat tillförlitligheten i beräkningsunderlagen. Ingen större händelse har inträffat under 2017 som kunnat utgöra en risk för verksamheten. Utfallet har bedömts som acceptabelt. Risk - Elevers måluppfyllelse i grundskolan. Risken har hanterats genom uppföljning av stödprocessen för elevens måluppfyllelse i grundskolan. Kontrollmomentet har inte fallit ut med några avvikelser. Risk - Nyanlända elever. Hantering av risken har skett genom uppföljning av stödprocessen för nyanlända elever. Kontrollen påvisar inga avvikelser. Risk - Att inte kunna erbjuda förskoleplats i rätt tid, i rätt område. Hanteras genom bevakning av detaljplaner. En översyn av de processer som kan göras för att korta ledtiden från identifierat behov till att en förskola färdig att tas i bruk. Bedömning av risken har varit svår. Lokalfrågan kommer fortsatt att bevakas i internkotrollplanen för Risk - Att inte ta del av statsbidrag. Risken hanteras genom att planeringssekreterare och ekonom håller sig informerade om nya statsbidrag samt villkoren i befintliga statsbidrag. Kontrollen har inte påvisat några avvikelser. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att vuxenutbildningen inte kan utföras på ett optimalt sätt. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen ör tillfredställande. Främja ett rikt kultur- och fritidsliv Erbjuda kulturaktiveter Erbjuda undervisning Svara för informationsförsörjning Stödja föreningslivet Sköta inom- och utomhusanläggningar för idrott och friluftsliv Kommentar Riskanalysen fokuserar kring vad eventuella brister i administrationen av kultur- och fritidsverksamheten kan medföra. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk att konstregistret ej är uppdaterat. Risk att ej ha full koll över kommunens samlade konst. Interna uppföljningsrutiner och rapporterade uppgifter från andra förvaltningar har kontrollerats. Kontrollen har utfallit med acceptabelt resultat. Risk att beslutade uthyrnings- och fördelningsprinciper inte följs. Kontroller har utförts på vinterfotboll samt inomhushallar. Kontrollerna har inte medfört några avvikelser. Risk att bidragsbesluten inte är korrekta. Stickprovskontroller har genomförts för att kontrollera att föreningsstöd inte utbetalats utan att det finns erforderliga underlag eller att fel aktiviteter har registrats. Inga avvikelser har noterats. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för bristande tillgänglighet vid lekplatser och bryggor. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen ör tillfredställande. Förvalta och utveckla det fysiska samhället Prioritera och samordna fysisk planering Handlägga lantmäterifrågor Planera trafikmiljön Handlägga lov enlig PBL Producera och hantera geografisk information Planera för infrastruktur/kommunikationer Planera mark till bostäder och verksamhet Sälja anläggningstillgångar Förvalta och utveckla allmän platsmark Förvalta och utveckla kommunal mark Hantera bidrag till enskilda vägar Hantera markreservationer Handlägga parkeringstillstånd och tillfälliga markupplåtelser Genomföra exploatering och investeringar Bedriva tillsyn enligt PBL Handlägga anmälan enligt PBL Kommentar Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk Nya nationella krav avseende bostadsbyggande. Kontinuerlig kontroll och uppföljning av riksdagens och boverkets rekommendationer och beslut avseende bostadsbyggandet har skett. Kontrollen har genomförts utan anmärkningar. anjo30, :16 4

216 Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att detaljplaneprocessen och genomförandeprocessen inte följs. Risk för att processen för markreservationer inte följs. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen ör tillfredställande. Svara för vård, omsorg och sociala tjänster Hantera invandrar- och flyktingfrågor Lindra effekter av arbetslöshet Ansvara för stöd, omsorg och vård till äldre och till personer under 65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar Ansvara för individ- och familjeomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Tillhandahålla olycksfallsförsäkring Kommentar Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk för att boende saknas för invandrare och flyktingar. Sannolikheten och konsekvensen att kommunen inte löser boendefrågan för invandrare och flyktingar har bedömts som stor. En kontinuerlig uppföljning för beredskap av bostäder har skett. Utfallet av uppföljningen har bedömts som acceptabelt. Risk för att överförmyndarverksamheten inte kan utföra sina åtagande. Risk att verksamheten inte uppfyller olika krav då den för närvarande är hårt belastad. Risk att gode män saknas då behovet ökar. Kontroll har skett att framtagna processer, rutiner och övriga dokument är aktuella och följs. Processer har granskats inom området och inga avvikelser har noterats. Risk Förändrat ersättningssystem för ensamkommande. Personell övertalighet och pågående hyreskontrakt som ej kan avslutas trots minskade behov. Kontrollmomentet för denna risk är integrerad i målstyrningen och innefattar en indikator. Indikatorn har uppfyllts. Risk Förändrad tillämpning av LSS-lagstiftning gällande personlig assistans. Risk för brist på bostad med särskild service kan uppstå och kostnadsökningar. Månadsvisa kontroller av kostnaden och ärenden har utförts där försäkringskassan gjort en förändrad bedömning. Uppföljningen har kontinuerligt redovisats i socialnämnden med acceptabelt utfall. Risk Brist på bostäder. Försvårar flytt från bostad med särskild service till ordinärt boende, gör att servicebostäder beviljas till personer som har rätt till insatsen men som inte vill ha det stöd som ingår i bostaden, riskerar att leda till att personer med samsjuklighetsproblematik inte får sina behov tillgodosedda, stort ökat antal unga vuxna ensamkommande riskerar att bli kvar i HVB/stödboende. Kontroll och analys har gjorts månadsvis av statistik gällande hemlöshet. Kontrollen visar att tillgången på bostäder har blivit bättre under året jämfört med föregående år även om det fortfarande saknas boendealternativ till klienter som inte klarar eget lägenhetsboende. Utfallet har bedömts som acceptabelt. Risk Bristande samverkan med Landstinget i Kalmar län. Kontroll av antal placeringar där kostnader delas mellan landstinget och kommunen har gjort under året samt kontroll av antal avvikelser i LISA (avvikelse system mellan kommunen och landstinget). Utfallet av kontrollerna påvisar avvikelser avseende delfinansierade placeringar av landstinget avseende barn och ungdomsplaceringar. Finns inte tilläckligt tydligt lagstöd när det gäller ansvarsfördelning vilket inte ger ett acceptabelt utfall. Antal avvikelser i LISA har dock minskat och utfallet har bedömts som acceptabelt. Risk Ökade behov av försörjningsstöd. Risk för ökat behov av försörjningsstöd där arbetslösheten är orsaken. Kontroll har utförts av antalet hushåll med försörjningsstöd som har orsakskoden arbetslöshet. Utfallet har bedömts som acceptabelt. Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat under året. Risk Svårigheter att rekrytera familjehem. Barn och ungdomar riskerar att inte få sina behov och sina rättigheter till kontinuitet och trygghet tillgodosedda på grund av svårigheterna med att rekrytera familjehem. Antalet konsulentstödda placeringar har kontrollerats och trots ökade insatser för att rekrytera familjehem fortsätter antalet konsulentstödda föreningar att öka. Utfallet av kontrollen är inte acceptabelt men aktiviteter i form av utbildning och handledning av egna familjehem fortsätter under 2018 samt ytterligare samarbete med länets kommuner kommer ske under Risk för sekretessbrott i verksamheten. Nämnden hantera en stor mängd information om personliga förhållanden. För att kontrollera risken har en löpande uppföljning har skett i avvikelsystemen Lex Sarah och tyck till. Risk Samverkan med polismyndigheten. Genom ny polisorganisation har förutsättningarna för handräckning och för annat polisiärt stöd i akuta individärende förändrats. Till följd av detta har beslutade åtgärder försenats eller inte kunnat verkställas. Avstämningspunkt på Verksamhetsområde mottagning och utredning ledningens genomgång varje månad har kunnat påvisa ett acceptabelt utfall trots polisens numera restriktiva medverkan vid handräckning i sociala ärenden. Det har inneburit att nämnden har mött upp med anpassat arbetssätt, egna rutiner och avtal med andra aktörer. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att flyktingsituationen ökar och därmed påverkar omsorgsverksamheten. Risk för avbrott i vattenförsörjningen. Risk för avbrott i elförsörjning i verksamheten. Risk för at beslut inte verkställs inom laglig tid. Risk för sekretessbrott i verksamheten. Risk att resurserna inte är tillräckliga för att lindra effekten av arbetslöshet. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Värna om miljö och hälsa Bidra till säker livsmedelshantering Erbjuda energirådgivning Hantera frågor om naturvård Hantera avfall anjo30, :16 5

217 Ta emot felanmälan Bidra till bättre livsmiljö för människor, djur och natur Hantera strandskyddsdispens Kommentar Inom processen finns identifierade risker inom bland annat följande områden: Risk att det finns brister i egenkontroll. Hanteras genom uppföljning av relevanta checklistor inom egenkontrollen. Inget utfall kan rapporteras från detta kontrollmoment eftersom ingen uppföljning var gjord vid uppföljningstillfället. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk att tillbud och olyckor inte rapporteras. Risk för ammoniakutsläpp ishallar. Risk för kemikalieutsläpp. Risk för olyckor på lekplats/utegym Risk försmittspridning. Risk för skada på grund av ej korrekt tillagad kost. Risk specialkost Allergier, att icke godkända kemikalier används Smittspridning, att icke tillräckliga effektiva kemikalier används vilket kan leda till smittspridning. Risk för felaktig hantering av massor för deponi. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. anjo30, :16 6

218 Stödprocesser Hantera ekonomi Hantera redovisning och övrig ekonomiadministration Hantera finansförvaltning Handlägga finansieringsfrågor Arbeta med dagliga ekonomiprocesser Arbeta med fastighetstaxering Kommentar Risker inom detta processområde avser främst brister inom ekonomiadministrationen. Riskanalysen fokuserar framförallt på ekonomisk skada, förtroende skada och att ej tillförlitlig redovisning kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk - Brister i hanteringen av attest och firmatecknare. Risken har hanterats genom stickprovskontroller att beslutsattest har skett av rätt person i enlighet med gällande attestförteckning, samt jävs och integritetsreglerna enligt reglementet för verifikationer. Utfallet av kontrollen visar att de flesta nämnderna inte påvisat några avvikelser dock i de fall avvikelser noterats har återkoppling skett till berörda samt ledningsgrupp. I ett fall har inte samtliga kontroller utförts enligt internkontrollplanen men samtliga utförda kontroller har visat på acceptabelt utfall. Risk - Brister i hantering av leverantörsfakturor. Har hanterats genom stickprover av kontering mot gällande kodplan kommunbas13, korrekt dokumentation av representation, kurser och resor samt kontroller av förfallna fakturor vid månadsbryt. Avvikelser har tyvärr konstaterats och en uppföljning till enheterna kring gällande regelverk har skett löpnade vart efter avvikelser har noterats. Risk - Brister i redovisningen. Risken har hanterat genom kontroller via stickprover av bokföringsorder, avstämning av balanskonton sker regelbundet, att intäkter inte redovisats på kostnadskonton och tvärt om, att kod för motpart används vid kontering, att räkenskapsmaterial arkiveras enligt dokumenthanteringsplanen och investeringar uppfyller kraven enligt redovisningslagen. I ett fall har dokumenthanteringsplanen visat sig vara inaktuell men var under uppdatering. Inga avvikelser har konstaterats i övrigt. Risk - Brister i hantering av kundfakturor. Risken har hanterats genom kontroller avseende korrekt debiterade avgifter stämmer överens mot tagna taxor och avtal, att rutinerna för ströfakturering följs upp mot budget, kontroll av nollfakturering med familjer med helt nedsatt barnomsorgavgift stämmer mot beslutsunderlag, kontroll av familjesammansättning som har betydelse för barnomsorgsavgiften för den enskilda familjen, inkomstjämförelse mellan familjens angivna inkomst och den taxerade förvärvsinkomsten. Avvikelser har förekommit när det gäller korrekt debiterade avgifter som föranleder en fortsatt bevakning i internkontrollplan Risk - Brister i hanteringen av mervärdesskatt. Hanterats genom stickprovskontroller av representation och hyra/leasing följer avdragsreglerna. Tyvärr påvisar kontrollmomentet avvikelser som föranlett aktiviteter avseende utbildning och information till berörda parter. Risk - Brister i hanteringen av kontanter eller motsvarande stöldbegärliga värdemål. Kontroller har gjorts att utkvitterade handkassor är aktuella, redovisade handkassors underlag är korrekta. Kontrollerna har inte påvisat några avvikelser. Risk - Brister i utbetalning till fristående enheter. Kontroll av framtagna underlag för utbetalningar till fristående enheter har skett. Kontrollen har inte påvisat några avvikelser. Risk för att fakturor inte blir betalda i tid. Risken har hanterats genom en fakturakontroll att fakturorna betalas innan förfallodagen. Risk Brister i redovisningen av momsersättning för särskilda boendeformer. Kontinuerlig genomgång har skett av att nya boenden lagts till samt att boende som upphört plockats bort ur ansökan av de månatliga underlagen för momsredovisningen. Kontrollen är genomförd utan anmärkning. Risk - Brist i hantering av betalkort. Kontroll av att inköp med inköpskort ej görs hos leverantörer som det finns ramavtal med. Av 589 kortköp har endast 35 avvikelser noterats, resultatet bedöms som tillfredsställande. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk - Brister i hanteringen av rekvisitionsblock och inköpskort. Risk för brister i uppdateringen av uppgifter i Procapita vård och omsorg. Risk- kontroll av växelkassor. Risk för brist i hantering av attest. Risk-fakturabetalning i byggprojekt. Risk i reglering av hyreskontrakt. Risk Brister i finansförvaltning och likviditetsplanering. Risk - Rekvisitioner. Risk för felaktigheter i samband med återsökning av stadsbidrag. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. Hantera ärenden och dokument Hantera post Hantera arkiv och bevarandefrågor Hantera skrivelser och frågor från kunder/medborgare Hantera uppdrag och projekt från nämnd/styrelse och kommunfullmäktige Kommentar anjo30, :16 7

219 Inom denna stödprocess har risker främst identifierats inom möjliga brister i arkiveringen men även inom dokumentation och informationsöverföring. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk - för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande lagstiftning, att räkenskapsmaterial inte förvaras på ett korrekt sätt och arkiveras enligt gällande arkivplan. Risken har hanterats genom kontroll av rutinen för förvaring, diarieföring och gallring. Enheterna har god kännedom om dokumenthanteringsplanen och följsamheten är god med ett fåtal undantag. I de fall där avvikelser noterats har dessa åtgärdats. Risk för att dokument blir svåra att läsa eller inte återfinns. Kontroll har gjorts att rutinen följs. Avikelser har noterats men samtidigt åtgärdats. Viss oklarhet råder gällande hur elektronisk information ska arkiveras och gallras. Avsaknad av eget elektroniskt arkiv för kommunen har noterats. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att diarieföring och gallring inte sker enligt gällande arkivlag. Risk i ärendehanteringen. Risk för att post blir försenad eller inte kommer fram. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Informera och kommunicera Välja hur vi ska informera Publicera och samordna Kalmar.se Hantera presskontakter Producera trycksaker Kommentar Inom informations- och kommunikationsområdet har identifierats följande risker: Risk att tillbud inte rapporteras. Verksamheten upplever det som svårt eller känner inte till hur de ska rapportera tillbud och olyckor. Konsekvensen om detta inte rapporterats bedöms som stor då de kan leda till olyckor. En aktivitet att informera på alla samverkansmöten i alla förvaltningar om vikten att anmäla tillbud har genomförts. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för utsatthet i sociala medier. Risk för att informationen inte når fram eller att den inte tas emot. Risk för att informationen är felaktig. Risk att obehöriga för tillgång till information. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Leverera IT-stöd Bistå med IT-stöd Införa och hantera drift av IT-system Förändra IT-miljön Leverera ny dator-arbetsplats Kommentar Inom procesen leverera IT-stöd har följande risker identifierats: Risk för att verksamheten inte får tillgång till information i verksamhetssystemen. Hanteras genom att support säkerhetställs genom avtal med respektive leverantör genom systemförvaltare. Systemförvaltare säkerhetsställer en daglig drift. Något utfall finns inte rapporterad för kontrollmomentet. Risk Handläggarkartan. Kontroller har skett av att handläggarkartan är korrekt. Kontrollerna har genomförts utan anmärkningar. Risk att det finns oklarheter i befogenheter och ansvar. Risk för oklarheter i befogenheter och ansvar gällande IT-system. Systemförvaltningen av IT-system ligger i vissa fall ute på enheterna som använder/har köpt in systemen. Oklarheter kan då uppstå vilka befogenheter systemförvaltaren respektive kommunens IT-avdelning har och vem som är ansvarig för vad. Granskningen av systemförvaltarmodellen och ny informationssäkerhetspolicy. Inga avvikelser har påvisats under året och arbetet systemförvaltarmodellen fortsätter under Risk oklarhet kring IT leveransens tillgänglighet. Information saknas om vilket system som behöver prioriteras vilket kan leda till en felaktig prioritering. Information om vad verksamheten förväntar sig av ett system saknas. Utfallet av kontrollen påvisar avvikelser. Prioriteringslistor saknas hos förvaltningarna. Aktiviteter på grund av utfallet är att prioriteringslistan görs till en del av systemförvaltningen på centralnivå för att minimera risken. Brist på prioriteringslistor har även lyfts till kommunens säkerhetssamordnare. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk- Brister i IT-stödets funktioner. Risk för att IT-system inte stödjer verksamheten. Risk för att IT-system eller telefonisystem inte fungerar på avsett sätt. Risk att system köps ute i verksamheter utan IT:s kännedom. Risk att våra IT-system som förvaltningarna är systemägare för ej har fullgod drift och backupstruktur. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. anjo30, :16 8

220 Rekrytera, utveckla och avveckla personal Rekrytera personal Genomföra löneöversyn Genomföra förhandlingar Arbeta med kompetensutveckling Arbeta med personaladministration Stödja utvecklingen av en attraktiv och frisk arbetsplats Administrera lokal och central samverkansgrupp Genomföra tvisteförhandlingar Genomföra intresseförhandlingar Handlägga pensionsfrågor Hantera och utbetala lön Arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete Handlägga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Arbeta med vårt inre miljöarbete Kommentar Inom denna process finns identifierade risker som främst rör kompetensbrist, omfattande personalomsättning, hög sjukfrånvaro, svårigheter att rekrytera inom vissa yrken samt risker inom löneadministrationen. Identifierade och kontrollerade risker samt utfall av dessa redovisas nedan: Risk Nationell arbetskraftsbrist. Det finns brist på flera av förvaltningens yrkeskategorier. Brister har konstaterats. Kompetensbrist finns i stora delar av landet men bristen varierar mellan storstäder och mindre orter. Risk omfattande personalomsättning. Eftersom det finns brist på kompetent personal inom kontorets yrkesgrupper finns det en överhängande risk att personal flyttar på sig. Kontroll av hur omfattade personalomsättning är har utförts. Utfallet visar att personalomsättningen har ökat under året jämfört med tidigare år. Aktiviteter har dock utförts för att få vetskap om varför medarbetare valt att lämna förvaltningen samt stöttning till rekryteringssidan för att fylla de tjänster som blivit vakanta sammantaget blir bedömningen att utfallet är acceptabelt. Risk Omfattande sjukfrånvaro, stress. Hög arbetsbelastning och förändrade prioriteringar kan innebära att personal blir stressade och att sjukfrånvaron höjs. Kontroller av sjukanmälningar har genomförts att anmälningar fungerar och utförs enligt rutin beslutad av kommunstyrelsen. Kontrollen påvisar acceptabelt utfall. Kontrollmoment att sjukfrånvaro och stress inte är för omfattande har också utförts. Kontrollen visar att sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år samt att antalet anställda som inte alls varit sjuka, dvs. frisknärvaron har ökat. Utfallet bedöms som acceptabelt. Risk- Kompetensbrister. En hög takt på lagförändringar innebär att det krävs en högnivå på kompetensutveckling. Kontroll har utförts att det inte finns kompetensbrist. Utfallet bedöms inte som acceptabelt men aktiviteter har genomförts för att minska risken. En del tjänster har ersatts med konsultstöd. För att minska personalomsättningen har förvaltningen framförallt satsat på att utveckla befintlig personal genom kompetensutveckling och ökat ansvar. Risk - ökande vistelsetider i förskolan urholkar personaltätheten. Kontroll av ökande schemasnitt i förskolan har skett för att hantera risken. Kontrollen har fallit ut med acceptabelt värde. Risk att inte kunna rekrytera med rätt kompetens. Risken hanteras genom kontroll att kompentensutvecklingsplanen synkroniseras med verksamhetens behov, uppföljning av genomförda internutbildningar och uppföljning av tillsatta tjänster. Inga avvikelser har noterats. Risk som uppstår till följd av hög sjukfrånvaro. Hanteras genom uppföljning av sjukfrånvaro samt kontroll att rätt antal anställda finns på resurscentrum så det motsvara behoven. Risk att förvaltningen inte kan säkerhetsställa kompetensförsörjningen, personalförsörjning och kompetensutveckling. Risken hanteras genom att avslutningssamtal hos personalchefen på kommunledningskontoret Analys och uppföljning av dessa samtal för att hantera risken. Personalomsättning har för viss förvaltning kontrollerats genom indikatorer i målarbetet. Kompetensutvecklingsplaner och koncept för basutveckling har tagits fram och implementerats under året. Bedömningen är att utfallet är acceptabelt. Risk- Hantera lön. Kontroll av rapportering av avvikelser avseende månadslön Exempelvis att all sjukfrånvaro har rapporterats, kontroll av att lönen redovisas rätt, samt kontroll av att samtliga lönefiler hämtas upp och läses in i ekonomisystemet. Avvikelser har noterats både när det gäller rapportering av avvikelser så som rätt redovisad lön. De avvikelser som noterats har åtgärdats men allt för många fel har upptäckts för att utfallet ska kunna bedömas som acceptabelt. Aktivitet för att släcka risken och ytterligare kontroller av processen rekommenderas för kommande kontroll år. Risken avseende ekonomifilen har släckts genom att detta sköts systematiskt av Tieto. Risk Utbetala lön. Kontrollera att lönehandläggare inte betalat ut lön till sig själva eller närstående. Kontrollen har genomförts utan anmärkning. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk att kommunen inte kan säkerhetsställa kompetensförsörjningen inom samtliga områden. Risk att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet inte uppfylls. Risk att rehabilitering inte sker på ett korrekt sätt. Risk kopplat till brister i kompetensutveckling. Risk för hot och våld mot personal. Risk i lönehantering. Risk att kraven i det systematiska arbetsmiljöarbetet ej uppfylls. Risk att rehabilitering inte sker på korrekt sätt. Risk att tillbud inte rapporteras. Risk som uppstår till följd av hög sjukfrånvaro. anjo30, :16 9

221 Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. Stödja och utveckla den demokratiska processen Administrera nämndens/styrelsens verksamhet Hantera motioner Hantera medborgarförslag Genomföra allmänna val Genomföra medborgardialoger Hantera interpellationer och frågor Kommentar Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen. Kontroll har skett att lagar och rutiner följs enligt den demokratiska processen. Kontrollen är genomförd med acceptabelt utfall. Risk PUL (Personuppgiftslagen). Risk att PUL inte följs. Ersätts med nya dataskyddsförordningen För att kontrollera risken har utbildning i dataskyddsförordningen skett. Utfallet efter genomgång anses acceptabelt. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för att lagar och rutiner inte följs i den demokratiska processen Risk för att delegationsbeslut inte rapporterad och risk för att tagna beslut inte verkställs. Risk- Delegationsbeslut. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen är tillfredställande. Tillhandahålla lokaler Beställa installation och funktion för telefoni och data Lösa verksamhetens behov av lokaler Arbeta med larm/styr och övervakning av fastigheter Genomföra uppdrag kring nybyggnation Överlämna entreprenad till Drift&service Hantera uppdrag på Drift&service Hyra ut lediga lokaler externt Hantera felanmälan Arbeta med energieffektivisering Planera underhåll av fastigheter Kommentar Lokalprocessens risker handlar främst om dolda fel, hyror, orationell lokalhantering samt överlämningen mellan byggprojekt och drift. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk för orationell hantering av lokaler. Att funktionen för att lösa verksamhetens lokalbehov inte är samlat hos fastighet kan leda till att samordningsvinster uteblir. Kontrollmomentet har påvisat att extern inhyrning görs utan att fastighetsförvaltningen konsulteras i tidigt skede. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för dolda fel. Risk varierande fabrikatsflora Risk vid avsaknad av larm. Risk vid överlämning av byggprojekt till drift. Risk i felanmälan. Risk avtalade hyror. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. Tillhandahålla varor och tjänster Tillhandahålla vaktmästeritjänster Tillhandahålla telefonisttjänster Upphandla telefoner och datorer Förvalta IT-system Lösa ärenden till helpdesk Hantera förändringar av IT-infrastrukturen anjo30, :16 10

222 Lösa verksamhetens behov av lokaler Hantera våra försäkringar Arbeta med inköp och upphandling Arbeta med skal- och personskydd Hantera kundbeställningar, leveranser och förråd Anskaffa material från leverantörer Planera och utföra städuppdrag Utföra transporter Underhålla, reparera och besiktiga fordon Köpa/leasa fordon och motorredskap Planera och leverera kostverksamhet Kommentar Främst handlar risker inom processen om inköp utanför avtal och överklagade upphandlingar. Risker har identifierats och hanterats inom följande områden: Risk att inköp inte sker enligt avtal. Det finns risk att inköp inte sker enligt de avtal som kommunen tecknat. Samtliga avtal finns inte samlade i systemstöd och vilka avtal som tecknats kanske inte är känt av de som gör inköp. Det finns risk för att tecknade avtal inte sägs upp i tid, omförhandlas eller förlängs så de återfinns på olika ställen och inte är samlade i systemstöd. Risken har kontrollerats genom stickprover via leverantörsfakturor, uppföljningen av avtalstrohet tillsammans med upphandlingsenheten, att ingångna avtal finns registrerade i avtalsdatabasen. Genomförda kontroller har påvisat avvikelser, återkoppling har gjorts till de berörda samt ledningsgrupper. De avtal som upptäckts inte varit registrerade i avtalsdatabasen har åtgärdats vid kontrolltillfället. Vissa kontrollmoment har inte genomförts på grund av tidsbrist. Upphandlingsenhetens roll behöver tydliggöras, en rutin för hantering av inköp som inte följer avtal behöver arbetas fram. Aktiviteter har påbörjats för att möta de rekommendationer som framkommit i samband med granskningen av kommunens inköpsprocess som genomförts av kommunens förtroendevalda revisorer. Risken kvarstår och kommer hanteras vidare i kommande internkontrollplaner. Utöver de risker som hanterats inom processen har nämnderna även identifierat risker där sannolikheten eller konsekvens för att risken skulle inträffa bedömts som mycket liten eller liten och har av den anledningen inte hanterats med kontroller i internkontrollplanen. Dessa listas nedan: Risk för överklaganden. Risk tranporter. Risk fordon. Risk brand i kemikalieförråd. Den samlade bedömningen är att den interna kontrollen inom processen har vissa brister. Bedömningen är dock att berörda nämnder själv korrigerar detta genom vidtagna kontrollmoment och aktiviteter. Kommunstyrelsen behöver inte agera i nuläget. anjo30, :16 11

223 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Redovisningschef Anna Johansson (4) Riktlinjer för intern kontroll (internkontroll) Intern kontroll definieras som en process, där såväl den politiska ledningen, nämnderna och personal samverkar. Processen ska vara utformad så att kommunen med rimlig grad av säkerhet kan göra en avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Risker, det vill säga osäkerhet i kommunens framtida verksamhet och ekonomiska resultat ska lyftas upp och bedömas. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för kommunens verksamhet hos olika intressenter. En god intern kontroll ska tillse att: Kommunen har en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet vilket bland annat innebär att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalité samt att säkerhetsställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till kommunens mål. Kommunen har tillförlitlig finansiell rapportering och information om kommunens verksamheter vilket innebär att nämnder och verksamhetsansvariga ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av kommunens prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om kommunens verksamhet och resursandvändning. Kommunen har efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar samt interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Riskanalys Kalmar kommun hanterar olika risker och för att hantera dessa ska nämnder systematiskt arbeta med riskanalyser. Ett systematiskt arbetssätt med riskanalyser ska öka riskmedvetenheten i kommunens verksamheter. Nämnden ska som grund för sin styrning anta en riskanalys och därtill ansvara för att årligen utvärdera den. Om nämndens verksamhet eller andra omständigheter utvecklas så att riskbilden förändras ska en ny riskanalys genomföras. Riskanalys är en självskattning och för att få ett så rättvisande resultat som möjligt är det en fördel om fler kompetenser samverkar. Riskanalysen innehåller fem riskkategorier. Med utgångspunkt från nedanstående riskkategorier ska nämnderna göra en riskanalys. Risker kan inte alltid förhindras men det måste finnas en rimlig beredskap för hur de ska hanteras. Ekonomi Övrigt

224 2 (4) Stödprocessen skall hanteras i processgrupper med sakkunniga från varje förvaltning, sammankallande för gruppen är kommunledningskontoret. Risker som identifieras och bedöms i processgruppen blir obligatoriska risker för samtliga nämnder att beakta. Till varje risk kopplas en eller flera kontrollmoment som säkerhetsställer att kontroller utförs och dokumenteras i tillräcklig omfattning inom varje nämnd. Vid behov kan nämnderna komplettera med ytterligare specifika risker/kontrollmoment utöver de risker/ kontrollmoment som identifierats i processgruppen. Kalmar kommuns riskkategorier Omvärldsrisk Omvärldsrisker kan utgöras av större händelser som kan påverka nämndens verksamhet och mål. Verksamhetsrisker Verksamhetsriskerna är de risker som är kopplade till nämndernas mål, det vill säga vilka risker kan förhindra att nämnden når målen. Det är även viktigt att beakta de risker som finns att verksamheten inte bedrivs på ett effektivt sätt. Legala risker Legala risker utgörs av riskerna om nämnden inte följer gällande lagstiftning eller gällande regler i övrigt. Om nämnden inte efterlever gällande lagar och regler kan det få ekonomiska konsekvenser eller leda till att förtroendet skadas. IT-risk Brister i verksamhetens informationssystem och hantering kan få oönskade effekter och det är viktigt att definiera de system som har en avgörande betydelse för verksamheten. Risker i rapportering Risken för att räkenskaperna inte är rättvisande eller tillförlitliga i övrigt är en redovisningsrisk, alternativt bortfall av övrig relevant information vilket kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder. Kalmar kommuns huvudprocesskarta Ledningsprocesser Fastställa mål och fördela resurser, organisera, leda och följa upp verksamhet. Huvudprocesser Allmänt främja Kalmars näringsliv, bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete, bidra till individers utveckling och lärande, främja ett rikt kultur och fritidsliv, förvalta och utveckla det fysiska samhället, ansvara för vård, omsorg och sociala tjänster, värna om miljö och hälsa. Stödprocesser Hantera ekonomi, hantera ärende och dokument, informera och kommunicera, leverera IT-Stöd, rekrytera, utveckla och avveckla personal, stödja och utveckla den demokratiska processen, tillhandahålla lokaler, tillhandahålla varor och tjänster.

225 3 (4) Metod för att utföra riskanalys A. Identifiera riskerna Identifiera de händelser/situationer som kan få konsekvenser för verksamheten utifrån respektive process och riskkategori. Fyll i händelser och skada/påverkan i Kalmar kommuns systemstöd för intern kontroll, Hypergene. B. Bedöm riskerna Bedöm sannolikheten för att skada/påverkan inträffar samt konsekvensen om skada/påverkan inträffar. Sannolikheten ska sedan multipliceras med konsekvensen som ger ett riskvärde. Sannolikhet Frågeställning: Hur stor är sannolikheten för att skada/påverkan inträffar? 1 poäng Mycket liten Kan hända med minst 10 års mellanrum 2 poäng Liten Kan hända med några års mellanrum 3 poäng Stor Kan hända några gånger om året 4 poäng Mycket stor Kan hända varje vecka Konsekvens Frågeställning: Vad är konsekvensen om skada/påverkan inträffar? 1 poäng Mycket liten Mindre skada eller påverkan 2 poäng Liten Begränsad skada eller påverkan 3 poäng Stor Allvarlig skada eller påverkan 4 poäng Mycket stor Mycket allvarlig skada eller påverkan Beslut om åtgärder Om riskvärdet blir 9 poäng eller högre eller om konsekvensen bedöms som 4:a, ska kontrollmoment alltid anges och i de fall risken redan inträffat vid riskanalysen skall en aktivitet för att åtgärda risken anges. Riskvärderingen ska utgå från varje process och varje riskkategori var för sig och inte ställas mot varandra vid värdering av konsekvens.

226 4 (4) C. Intern kontrollplan Som ett resultat av genomförd riskanalys ska nämnden upprätta en intern kontrollplan och i planen anges de kontrollmoment och aktiviteter som ska syfta till att upptäcka samt undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel i nämndens verksamheter Den interna kontrollplanen med tillhörande riskanalys ska innehålla: Risk med beskrivning och riskvärdering (Exempel risk för att arbetsuppgifter inte blir utförda eller görs på ett felaktigt sätt). Riskkategori (Exempel verksamhetsrisk). Ansvarig (Exempel Erik Karlsson). Riskvärde med sannolikhat och konsekvens angivna (Exempel riskvärde 9, sannolikhet 3, konsekvens 3) samt motivering till angivna värden. Kontrollmoment/Titel (Exempel dokumentation av arbetsuppgifter). Beskrivning/Metod/Frekvens (Exempel enhetscheferna ansvarar för att väsentliga arbetsuppgifter dokumenteras och instruktioner upprättas. Genomgång och aktualitetskontroll samtliga befintliga rutiner. D. Utförande av kontroller, uuppföljning samt beslut om eventuella åtgärderav intern kontroll All rapportering och rapportuppföljning ska ske med hjälp av Kalmar kommuns systemstöd för intern kontroll samt i enlighet med framtagen instruktioner i verksamhetshandboken; Hypergene - registrering och uppföljning av intern kontroll, riskanalys. Nämnden följer upp den interna kontrollen löpande I samband med upprättande av nämnds årsrapport för det gångna året biläggs rapporten Internkontroll uppföljning processer Kommunsstyrelsen får senast i maj en uppföljning av kommunledningskontoret med en samlad bedömning av nämndernas arbete med intern kontroll i de olika processerna. Rapporten ska också vid behov innehålla förslag på förbättringar.

227 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Maria Björkman, Anne Elgmark KS 2018/ , Kommunfullmäktige Revidering av Kalmar kommuns pensionspolicy Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) att gälla fr.o.m Kommunfullmäktige beslutar att medarbetare med en lön över 8,5 inkomstbasbelopp (IBB) ska få möjlighet att teckna avtal om alternativ tjänstepension enligt gällande kollektivavtal KAP-KL och Kalmar kommuns pensionspolicy. Kommunfullmäktige beslutar att teckna en kollektiv försäkringslösning för medarbetare med en lön mellan 7,5 och 8,5 inkomstbasbelopp (IBB). Med anledning av ovanstående förändringar beslutar kommunfullmäktige att anta den reviderade pensionspolicyn för Kalmar kommun. Bakgrund Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) antogs för första gången att gälla för nyvalda politiker i samband med valet OPF-KL har nu i ett centralt avtal reviderats och förstärkts med bestämmelser om flera förmåner såsom omställningsinsatser, ekonomiskt omställningsstöd, ålderspension, sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. För att dessa ska gälla from 2019 ska de antas lokalt och sedan innefattas i kommunens pensionspolicy. Politiker med uppdrag över 20 % som påbörjades innan 2014 har motsvarande bestämmelser men omfattas av ett avtal som heter Pensionsbestämmelser för förtroendevalda (PBF). Enligt kollektivavtalet om pension för anställda, KAP-KL tjänar anställda som har en lön överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (IBB) in Förmånsbestämd ålderspension (FÅP). Förmånsbestämd ålderspension uppgår till ca 55 % av det löneunderlag som överstiger 7,5 IBB vid pensionsavgången. I pensionsavtalet finns en inbyggd orättvisa för anställda med lönedelar över 7,5 IBB. Kommunledningskontoret Personalenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx Fax Anne.Elgmark@kalmar.se

228 KS 2018/ (5) För lönedelar upp till 7,5 IBB innebär pensionsavtalet att den anställde själv kan förfoga över sin avsättning när det gäller placering, uttag och inte minst att skydda avsättningen vid dödsfall så att den tillfaller dess efterlevande. Motsvande förmån finns inte för anställda med löneunderlag över 7,5 IBB. Pension är uppskjuten lön och att inte kunna garantera den redan intjänade pensionen för sin familj innebär en stor risk och orättvisa för de som har ett intjänande i detta löneintervall. För att hantera det kan kommunen inom ramen för KP-KL erbjuda en s.k. Alternativ KAP-KL för anställda med lön över 8,5 IBB i pensionsunderlag. Ett sådant erbjudande stämmer väl överens med kommunens arbete i att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Pensionsförmåner är en allt viktigare faktor för att kunna rekrytera och behålla personal. Ett annat perspektiv att ta hänsyn till är riskerna för kraftigt höjda pensionskostnader på grund av förändrade antaganden om ränta och livslängder. Genom en försäkringslösning försäkrar kommunen sig mot dessa risker och möjliggör en jämnare kostnadsutveckling. Idag erbjuder uppskattningsvis ca kommuner Alternativ KAP-KL och % av kommunerna i Småland. I Kalmar län erbjuder samtliga kommuner denna förmån utom Kalmar kommun. Vimmerby har möjligheten inskriven i sin policy men har ännu inte gått ut med ett erbjudande till de anställda. Oskarshamns kommun erbjuder pensionslösningen för enstaka anställda och kommer troligen att ta beslut om att erbjuda motsvarande målgrupp möjligheten. När konceptet med Alternativ KAP-KL togs fram tydliggjorde parterna SKL och de fackliga organisationerna genom pensionsnämnden att målgruppen som erbjuds denna möjlighet minst har en lönenivå över 8,5 IBB, vilket motsvarar en månadslön om ca 44 tusen kronor. Nivån bestämdes för att så många som möjligt skulle kunna få erbjudandet utan att det i sin tur skulle skapa en stor administration och oklarheter beroende på löneutveckling. På lönenivåer under 8,5 IBB finns det en risk att pensionsunderlaget ett år ligger över gränsen att tjäna in FÅP för att nästa år hamna under. Försäkringsbolagens system och villkor är inte heller anpassade efter lägre nivåer än 8,5 IBB. Alternativ KAP-KL innebär att arbetsgivaren erbjuder de anställda i målgruppen att förfoga över samma avsättning som skulle ha avsatts till den Förmånsbestämda ålderspensionen vid en kollektiv försäkringslösning. Lösningen blir således premieneutral för arbetsgivaren, men ger fördelar den anställde och ökar den organisatoriska rättvisan. Med den nuvarande pensionslösningen Förmånsbestämd ålderspension (FÅP) värdesäkrar kommunen de intjänande förmånerna inklusive löneskatt samt indexerar prisbasbeloppet så länge den anställde lever.

229 KS 2018/ (5) Skillnaderna kan sammanfattas i nedanstående tabell: Förmånsbestämd Alternativ KAP-KL ålderspension idag (FÅP) Tidigaste uttag 61 år 55 år Uttagsmöjligheter Enbart livsvarigt Helt flexibelt, dock under minst 5 år Förändring av förmånens storlek Lön och Basbeloppsförändring Lön och avkastningen på vald förvaltning Valmöjlighet Ingen Fondförvaltning och/eller traditionell förvaltning Skydd för familjen Inget utöver kollektiv-avtalet Möjlighet till återbetalningsskydd samt förstärkt familjeskydd förutom kollektivavtalets förmåner Byte till försäkringslösning är premieneutralt, men om man jämför med den skuld som är upptagen i balansräkningen så uppkommer vid införandet av förmånen en kostnad. Däremot möjliggörs en jämnare kostnadsutveckling kommande år. Genom en försäkringslösning försäkrar kommunen sig mot följande risker: - förändrade ränteantaganden - förändrade livslängdsantaganden - att den anställde lever längre än vad skulden är beräknad till - kostnaden för indexering pga prisbasbeloppets förändring För anställda med en lönenivå mellan 7,5 och 8,5 IBB kan kommunen istället försäkra förmånen kollektivt. En kollektiv försäkringslösning innebär att kommunen försäkrar sig för motsvarande risker som vid Alternativ KAP-KL förutom risken indexering av prisbasbeloppet. I gengäld erhåller kommunen försäkringsbolagets återbäring på kapitalet. Aktuell återbäring hos vår pensionsadministratör Skandia är ca 6 % och den garanterade återbäringen är 1,25 %. Idag är kommunens pensionsskuld beräknad med en ränta som kan anses vara för hög och det finns en stor risk att ränteantagandet kommer sänkas. Det innebär i sin tur att skulden är lägre än den borde vara, en sänkning av räntan med 0,5 % skulle innebära att skulden ökar med ca 10 %. På samma sätt är skulden räknad med en troligtvis för kort livslängd. Förmånerna ska räcka så länge den anställde lever. Det pågår idag en utredning som med stor sannolikhet kommer att leda till att skulden i framtiden ska beräknas med en längre livslängd. En ökad livslängd på 2 år skulle leda till att skulden ökar med ca 10 %. Skandia har gjort en preliminär beräkning av den premie som kommunen skulle betala vid en försäkringslösning. Kommunens skuld för anställda med ett pensionsunderlag över 8,5 IBB beräknas per ha ett värde om ca 54 miljoner kronor och premien för motsvarande förmåner uppgår till ca 66 miljoner kronor. Om samtliga som får erbjudandet skulle tacka ja till

230 KS 2018/ (5) försäkringslösningen Alternativ KAP-KL innebär det vid ett införande en kostnad om ca 12 miljoner kronor. Kommunens preliminära beräkning av skuld per avseende en kollektiv försäkringslösning för pensionsunderlag mellan 7,5 och 8,5 IBB har ett värde om ca 42,1 miljoner kronor och en premie som uppgår till ca 52,5 miljoner kronor. Den kollektiva försäkringslösningen skulle vid ett införande innebära en kostnad om ca 10 miljoner kronor. Preliminära beräkningar från Skandia per i miljoner kronor Pensionsunderlag över 8,5 IBB, Alternativ KAP-KL Pensionsunderlag upp till 8,5 IBB, kollektiv försäkringslösning Pensionsavsättning, skuld som försvinner Premie som ska betalas till pensionsadministratören Beräknad kostnad vid införande Återbäring på kapitalet hos pensionsadministratören - 6% = 3 årligen garanterad 1,25% = 0,5 Indexering pga prisbasbeloppets förändring nej ja Risker som elimineras genom försäkringslösningen Effekt om räntan sänks med 0,5% 5,4 4,2 Effekt om livslängden höjs med 2 år 5,4 4,2 Slutsats Byte till försäkringslösningen Alternativ KAP-KL är premieneutral, en jämnare kostnadsutveckling möjliggörs för kommande år och genom en försäkringslösning försäkrar kommunen sig mot följande risker: - förändrade ränteantaganden - förändrade livslängdsantaganden - att den anställde lever längre än vad skulden är beräknad till - kostnaden för indexering pga. prisbasbeloppets förändring För anställda med en lönenivå mellan 7,5 och 8,5 IBB försäkrar kommunen förmånen kollektivt. En kollektiv försäkringslösning innebär att kommunen försäkrar sig för motsvarande risker som vid Alternativ KAP-KL förutom risken indexering av prisbasbeloppet. Genom att förändra nuvarande pensionslösningar minskar kommunen sin pensionsskuld, pensionsförmånen blir rättvis och föreslagen förändring stämmer väl överens med arbetet att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Annette Andersson Kommundirektör

231 KS 2018/ (5) Bilaga Förslag till ny pensionspolicy för Kalmar kommun (revidering)

232 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Personalchef Anne Elgmark (14) (Reviderad av personaldelegationen , samt ) (Reviderad av kommunstyrelsen ) Pensionspolicy för Kalmar kommun Personal - Arbetsmiljö Pension

233 2 (14) Inledning... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 UPPDATERING... 3 Beslutsordning... 3 Pension för anställda... 3 INDIVIDUELL DEL... 3 LÖNEVÄXLING... 4 Pension för förtroendevalda... 5 BESTÄMMELSER OM PENSIONS OCH AVGÅNGSERSÄTTNINGAR FÖR FÖRTROENDEVALDA (PBF)... 5 BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTRO-ENDEVALDA (OPF-KL)... 6 Information... 6 NYANSTÄLLDA... 6 DET INDIVIDUELLA VALET... 6 UNDER ANSTÄLLNINGSTIDEN... 6 INFÖR PENSIONSAVGÅNG... 6 PENSIONSGRUNDANDE LEDIGHETER... 6 Pensionsgrundande avlöningsförmåner... 7 Särskild Avtalspension... 7 OMFATTNING... 7 FÖRMÅNSNIVÅ... 7 PENSIONSAVGIFTER... 8 SAMORDNING... 8 FÖRMÅNSBESTÄMD ÅLDERSPENSION... 8 KOMPENSATION FÖR ALLMÄN PENSION... 8 Återbetalning av för mycket utbetald pension... 8 Utbetalning av små förmåner... 8 Utbetalning av små pensionsavgifter... 8 Bilaga Allmän pension... 9 DEN NYA ALLMÄNNA PENSIONEN... 9 INKOMSTPENSION... 9 PREMIEPENSION... 9 GARANTIPENSION EFTERLEVANDEPENSION Bilaga Tjänstepension ALLMÄNT BESKRIVNING AV PENSIONSAVTALEN KAP-KL OCH AKAP-KL VILKA GÄLLER KAP-KL OCH AKAP-KL FÖR PENSIONSGRUNDANDE LÖN AVGIFTSBESTÄMD ÅLDERSPENSION PENSIONSUNDERLAG (PENSIONSMEDFÖRANDE LÖN) FÖRMÅNSBESTÄMD ÅLDERSPENSION INTJÄNAD PENSIONSRÄTT EFTERLEVANDEPENSION EFTERLEVANDEPENSION TILL VUXEN: BARNPENSION: TGL-KL ERSÄTTNINGAR FRÅN TGL-KL FÖRMÅNSTAGARE TFA... 14

234 3 (14) Inledning Bakgrund I och med tillkomsten av KollektivAvtalad Pension (KAP-KL) samt Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) har det tillkommit områden där varje enskild arbetsgivare måste ta vissa beslut. Det har även öppnats upp möjligheter att utforma pensionslösningar för individer eller grupper av anställda samt alternativ att trygga dessa utfästelser. Kommunens pensionspolicy ska tydliggöra vilka pensionslösningar som accepteras inom kommunen, hur dessa ska tryggas samt hur arbetet med pensionsfrågor ska bedrivas. Syfte Pensionspolicyn ska medverka till att kommunen alltid har marknadsmässigt riktiga förmåner för de anställda och att detta går att följa upp. Pensionsförmånerna ska hjälpa kommunen att attrahera och behålla kompetent personal. Policyn ska effektivisera kommunens administration och ge snabba och enkla rutiner vilket ska bidra till sänkta kostnader. Nyanställningar ska klaras av inom ramen för pensionspolicyn som ska fungera som ett ramverk inom vilken nyanställningen ska hanteras. Uppdatering Pensionspolicyn ska ses över vart tredje år eller då det finns behov att den uppdateras. Däremellan ska uppdatering ske då det har skett större förändringar i lagar och kollektivavtal med påverkan på pensionsområdet. Beslutsordning Övergripande och strategiska frågor beslutas av kommunfullmäktige. Det löpande ansvaret för pensionsfrågor vilar på kommunledningskontorets personalenhet. Pension för anställda För samtliga anställda med pensionsrätt i kommunen gäller KAP-KL fr.o.m eller AKAP-KL fr.o.m Anställd med rätt till förtidspension eller sjukbidrag vid övergången till AKAP-KL, KAP-KL respektive PFA kvarstår i det äldre pensionsavtalet PA-KL eller PFA. KAP-KL gäller inte för arbetstagare som tillträder en anställning efter det att han eller hon har fyllt 67 år. Individuell del Kommunen betalar ut maximal avgiftsbestämd ålderspension och har även betalat ut hela det historiska intjänandet.

235 4 (14) Alternativ tjänstepension Samtliga anställda med en lön överstigande 8,5 i pensionsunderlag erbjuds alternativ om enskild pensionslösning. Avtalet "Kollektiv Avtalad Pension- Kommun och Landsting" (KAP-KL) medger att arbetsgivare och arbetstagare överenskommer om annan pensionslösning ska gälla än vad som följer av KAP-KL. Kalmar kommun erbjuder nedanstående kategorier att teckna s.k. Alternativ pensionslösning, vilket ersätter den förmånsbaserade ålderspensionen (FÅP), d.v.s. pension på lönedelar överstigande ett pensionsunderlag på 7,5 inkomstbasbelopp. Erbjudandet kommer bl.a. att öka Kalmar kommuns möjligheter att rekrytera och behålla nyckelpersoner. I en Alternativ pensionslösning får medarbetaren en pensionslösning med efterlevandeskydd och alternativa uttagstider. Medarbetare som avstår från att aktivt välja, kvarstår i ursprunglig KAP-KL för förmånsbestämd ålderspension (FÅP), enligt kollektivavtalets huvudregel. För de medarbetare som väljer att kvarstå i ursprunglig KAP-KL, kan val av Alternativ pensionslösning göras senare. Alternativ pensionslösning kompletterar de pensionsåtaganden som i övrigt gäller enligt lag och kollektivavtal. Rätten till eget val av pensionsförvaltare till den avgiftsbestämda ålderspensionen kvarstår oförändrat även för medarbetare som väljer Alternativ pensionslösning. Premien för avgiftsbestämd ålderspension får inte användas för Alternativ pensionslösning. Kalmar kommun utser valbara försäkringsgivare avseende placering av premien för Alternativ pensionslösning. Annan tillämpning av Alternativ pensionslösning än vad som anges i dessa riktlinjer får inte förekomma hos Kalmar kommun. Personkrets Kalmar kommun erbjuder Alternativ pensionslösning till de medarbetare som uppfyller samtliga följande villkor: Omfattas av KAP-KL. Är 28 år eller äldre. Har en tillsvidareanställning hos Kalmar kommun. Har en lön överstigande 8,5 i pensionsunderlag. Har en lön som omräknat till årslön vid nyanställning uppgår till 8,5 inkomstbasbelopp Löneväxling Samtliga tillsvidareanställda omfattas av möjligheten att avstå del av sin lön till pension genom ett överenskommet månatligt belopp.

236 5 (14) Vid löneväxling består månadspremien som betalas till en pensionsförsäkring dels av det överenskomna löneväxlingsbeloppet, dels av ett tilläggsbelopp på 5,8 % som kommunen betalar. Tilläggsbeloppet beror på att arbetsgivaravgiften är lägre på pensionspremier än om lönen hade betalats ut kontant. Den totala premien utgörs därmed av det överenskomna bruttolöneavdraget och detta särskilda belopp. Det lägsta belopp som kan växlas till pension är 1000 kronor per månad och det högsta tillåtna växlingsbeloppet är 4000 kronor. För anställd som önskar löneväxla upprättas ett individuellt avtal med kommunen. Det avtalade beloppet kan ändras med en varseltid om tre månader. Avtalet kan sägas upp av den anställde eller kommunen med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. Om förutsättningarna för löneväxling ändras på grund av ändringar i lag eller centralt kollektivavtal, kan såväl den anställde som kommunen säga upp avtalet med omedelbar verkan. Den anställdes pensionsgrundande lön för ordinarie tjänstepension ska utgöras av den oväxlade lönen. Lönerevisioner ska göras med den oväxlade lönen som utgångspunkt. Styrdokument med riktlinjer om löneväxling beskriver i detalj villkor och förutsättningar för löneväxling. Pension för förtroendevalda Bestämmelser om pensions och avgångsersättningar för förtroendevalda (PBF) Heltidspolitiker Kommunen har antagit Bestämmelser om pensions och avgångsersättningar för förtroendevalda (PBF) att gälla fr.o.m Vissa övergångsbestämmelser gäller för de med förtroendeuppdrag dessförinnan. Reglementet gäller för heltidssysselsatt politiker samt deltidssysselsatt med en uppdragstid motsvarande 20 % eller mer av ett heltidsuppdrag inom kommunen. Vid utbetalning av ålderpensionsförmåner som följer av PBF är 2 prisbasbelopp (PBB) fritt från inkomstsamordning. Deltidspolitiker Politiker med uppdrag understigande 20 % av en heltidstjänst har rätt till kontant påslag på arvodet som ersättning för eventuell förlorad tjänstepensionsförmån p.g.a. sitt politiska uppdrag. Påslaget uppgår till samma procentsats som gäller för anställd med KAP-KL som pensionsavtal och beräknas på den förtroendevaldas sammanlagda arvode för det gångna året. Påslaget utbetalas som ett engångsbelopp årsvis i efterskott. Påslaget utges till förtroendevald som har ett sammanlagt arvode som överstiger ett halvt PBB. Förtroendevald med lägre arvode får ingen kompensation.

237 6 (14) Genom att kommunen utger ovanstående påslag på arvodet som kompensation har kommunen fullgjort sin lagliga skyldighet att ersätta den förtroendevalda för förlorad pensionsförmån. Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18) För förtroendevalda som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattas av PBF, eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda gäller Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL 18). Bestämmelserna innefattar förmåner kring aktivt omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd, ålderspension, sjukpension samt efterlevandeskydd. Information Nyanställda Som en del av introduktionen till anställningen/uppdraget ska alla nyanställda få information om de pensionsförmåner som gäller för anställningen/uppdraget. Informationen finns tillgänglig på kommunens intranät och innehåller även uppgifter om vem man kan vända sig till med frågor. Det individuella valet Den nyanställde ska skriftligen informeras om möjligheterna att välja pensionsplacering, valbara förvaltare och vad som händer om inget val görs. Under anställningstiden Kommunen anordnar regelbundna informationsmöten för anställda som under kalenderåret fyller 60 år avseende råd inför uttag av pensionsförmåner. I samband med informationsmötena skickar kommunen ut pensionsprognoser till den anställde med pensionsrätt. Där ingår information om intjänade pensionsförmåner i anställningen, pensionsgrundande lön, tjänstetid och historiska anställningar. Anställd kan ta kontakt med kommunens personalenhet HR-verksamhet eller aktuell pensionsadministratör för att få uppgift information om villkoren i sin kommunala tjänstepension. Kort information om den allmänna pensionen ges i bilaga 1 samt i övrigt hos Pensionsmyndigheten. Inför pensionsavgång Anställd som ska avgå med pension ska lämna skriftlig ansökan till närmaste chef senast tre månader före planerad pensionsavgång. Pensionsgrundande ledigheter Enbart pensionsgrundande ledigheter som är upptagna i AKAP-KL och KAP- KL (Se bilaga 2) ska ligga till grund för intjänande av tjänstepensionsförmåner.

238 7 (14) Pensionsgrundande avlöningsförmåner Enbart pensionsgrundande avlöningsförmåner som är upptagna i AKAP-KL och KAP-KL (Se bilaga 2) ska ligga till grund för intjänande av tjänstepensionsförmåner. Särskild Avtalspension Kommunen är restriktiv avseende beviljande av särskild avtalspension. Särskild avtalspension är inte en rättighet för den anställde utan är ett verktyg som arbetsgivaren kan använda sig av efter särskilt beslut vid övertalighet eller vid synnerliga skäl. Med särskild avtalspension avses pension före 65 år. Personaldelegationen kan i särskilda fall träffa överenskommelse med anställd i kommunen om avgång med särskild avtalspension före 65 års ålder. Villkoren för den Särskilda avtalspensionen (SAP) dokumenteras i en särskild överenskommelse vilken ska undertecknas av både den anställde och av arbetsgivaren. Omfattning Arbetstagare som fyllt 62 år och som har blivit eller förväntas bli övertalig kan erbjudas överenskommelse om hel eller partiell särskild avtalspension under förutsättning att åtgärden bidrar till att lösa ett övertalighetsproblem hos arbetsgivaren eller i annat fall om synnerliga skäl finns. Hel SAP utges längst till och med kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år och i övrigt med iakttagande av bestämmelserna i KAP-KL 32 mom. 1b) och 32 mom. 2. Partiell SAP utges längst till och med kalendermånaden innan arbetstagaren fyller 65 år och i övrigt med iakttagande av bestämmelserna i KAP-KL 32 mom.1 c. Sysselsättningsgraden efter nedtrappning med partiell SAP ska utgöra minst 50 % av en heltidstjänst. Förmånsnivå Förmånsnivå för hel SAP utgörs av 73,5% av pensionsunderlaget beräknat på inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp (IBB). För inkomst över 7,5 IBB beräknas förmånsnivån i procent av underlaget enligt bestämmelser i KAP-KL 34 mom.2 (tabell för linjär avtrappning). Förmånsnivå för partiell SAP utgör 60 % av pensionsunderlaget för den aktuella delen vid inkomst upp till 7,5 IBB. För inkomster över 7,5 IBB utgör nivån 55 %.

239 8 (14) Pensionsavgifter Pensionsavgift tillgodoräknas arbetstagaren under tiden med SAP beräknad på pensionsunderlaget vid tidpunkten för erhållandet av SAPen. Samordning SAP samordnas med förvärvsinkomst enligt bestämmelserna i KAP-KL 36. För personal inom räddningstjänsten är 2 PBB fritt från samordning under förutsättning att intjänandet sker inom räddningstjänsten i Kalmar kommun För arbetstagares uppgiftsskyldighet gäller bestämmelserna i 37. Förmånsbestämd ålderspension Den förmånsbestämda ålderspensionen ska anses som genast påbörjande. Den anställde får tillgodogöra sig tjänstetid för beräkning av förmånsbestämd ålderspension motsvarande den kvarvarande tiden fram till 65 år. Den anställde ska även omfatta av de övergångsbestämmelser som i övrigt gäller för KAP- KL. Kompensation för allmän pension Den anställde erhåller inte någon kompensation för eventuellt bortfall av intjänad allmän pension. Återbetalning av för mycket utbetald pension Arbetstagaren är skyldig att lämna uppgifter som behövs för beräkning av pension i enlighet med arbetsgivarens anvisningar. Om oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnas kommer kommunen alltid att inleda en utredning för att fastställa om för mycket pension betalats ut. Utbetalning av små förmåner Om pensionens månadsbelopp inte uppgår till 0,2 % av gällande PBB kommer kommunen att istället omräkna pensionen och utbetala beloppet som ett engångsbelopp. Utbetalning av små pensionsavgifter Enbart pensionsavgifter som överstiger 1 % av samma års IBB ska betalas ut som pensionsavgift. I annat fall betalas det ut som en kontantutbetalning och sker så tidigt som möjligt året efter intjänandet.

240 9 (14) Bilaga 1 Allmän pension Den allmänna pensionen Från och med 1 januari 1999 gäller nya regler för den allmänna pensionen. Det nya systemet ersätter folkpension och ATP som stegvis kommer att försvinna. Personer födda 1954 eller senare omfattas helt av de nya bestämmelserna. Personer födda omfattas både av det nya och av det gamla pensionssystemet. Personer födda före 1938 omfattas helt av de gamla reglerna om folkpension och ATP. Den nya allmänna ålderpensionen består av tre delar: Inkomstpension Premiepension Garantipension Inkomstpension Inkomstpensionen grundar sig på livsinkomsten. För varje år med pensionsgrundande inkomst tillgodoräknas den anställde en pensionsavgift på 16 % av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För de delar av lönen som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp, sker ingen tillgodoräkning för den allmänna pensionen. Avgifterna för varje år läggs samman och räknas årligen om med hänsyn till reallöne- och prisutvecklingen. Pensionen kan tas ut tidigast från 61 års ålder, som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension och den betalas ut så länge man lever. Eftersom storleken på månadsutbetalningarna bland annat är beroende av medellivslängden, blir pensionen lägre ju tidigare man tar ut den och högre ju senare man tar ut den. När pensionen börjar betalas ut räknas den varje år om med hänsyn till reallöne- och prisutvecklingen. Premiepension Premiepensionen grundar sig precis som inkomstpensionen på livsinkomsten. För varje år med pensionsgrundande inkomst avsätts 2,5 % av lönen under 7,5 inkomstbasbelopp till premiepensionen. Pengarna placeras i en eller flera värdepappersfonder som individen själv väljer. Det val man gjort vid första tillfället gäller till vidare. Den som vill kan dock flytta hela eller delar av sitt sparande till andra fonder. Premiepensionen betalas, precis som inkomstpensionen, ut tidigast från 61 års ålder, som hel, tre fjärdedels halv eller en fjärdedels pension. Även under utbetalningstiden är premiepensionspengarna placerade i fonder. Den som vill kan vid pensioneringstidpunkten sälja sina fondandelar och istället köpa en traditionell livränteförsäkring som ger ett garanterat månadsbelopp.

241 10 (14) Garantipension Garantipension betalas ut till den som har låg eller ingen inkomstgrundande pension och är född 1938 eller senare. Pensionen betalas ut tidigast från 65 års ålder. Efterlevandepension Om en person avlider kan efterlevande make/maka/partner och sambo enligt särskilda regler få efterlevandepension i sex månader eller till dess att det yngsta barnet fyllt 12 år. I särskilda fall kan efterlevandepension betalas ut under längre tid. Den avlidnes barn får barnpension till dess de fyller 19 år eller om de studerar till dess de fyller 20 år.

242 11 (14) Bilaga 2 Tjänstepension Allmänt Utöver förmåner enligt lagen om allmän försäkring, den nya allmänna pensionen betalar även arbetsgivaren tjänstepension i form av pensionsavtalen KAP- KL (KollektivAvtalad Pension för kommuner och landsting) och AKAP-KL (AvgiftsbestämdKollektivAvtalad Pension- för kommuner och landsting) samt trygghetsförsäkringarna TGL-KL (tjänstegrupplivförsäkring för kommuner och landsting) samt TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada). KAP-KL, AKAP-KL, TGL-KL och TFA är kollektivavtalade försäkringar där arbetsgivaren betalar för dessa för den anställdes räkning och där avtalen regleras av arbetsmarknadens parter. Beskrivning av pensionsavtalen KAP-KL och AKAP-KL Vilka gäller KAP-KL och AKAP-KL för KAP-KL gäller för anställda födda 1986 eller senare och AKAP-KL gäller för anställda födda 1985 och tidigare. Avtalen gäller för kommun, landsting, region, kommunalförbund, kommunförbund och vissa kommunala företag. KAP-KL och AKAP-KL regleras i avtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden. KAP-KL ersätter från och med 2006 de tidigare pensionsbestämmelserna PFA. Pensionsgrundande lön Tjänstepensionen bygger på livsinkomsten. Om man minskar sin arbetstid så minskar även pensionen och tvärtom. Man kan dock vara ledig av följande orsaker utan att pensionen påverkas negativt: Sjukdom Olycksfall eller arbetsskada. Ledighet för vård av barn enligt föräldraledighetslagen. Ledighet utan lön på grund av fackligt förtroendeuppdrag. Pensionsgrundande lön i KAP-KL och AKAP-KL beräknas per kalenderår och utgörs av följande löneförmåner Kontant utbetald lön Semesterlön/semesterersättning Kompensation för fyllnadstid Kompensation för övertidsarbete Färdtidsersättning Tillägg för obekväm arbetstid Jour- och beredskapsersättning Tillägg vid förskjuten arbetstid

243 12 (14) Avgiftsbestämd ålderspension För anställda som tillhör KAP-KL betalar arbetsgivaren varje år in en pensionspremie på 4,5 % av den pensionsgrundande lönen. För anställda som tillhör AKAP-KL betalar arbetsgivaren varje år in en pensionspremie på 4,5 % av den pensionsgrundande lönen upp till 7,5 IBB ( kr/mån) och 30 % på lön över 7,5 IBB. Den anställde bestämmer själv hur den avgiftsbestämda ålderspensionen ska förvaltas. Den kan placera den i en traditionell pensionsförsäkring eller i en fondförsäkring hos valfritt försäkringsbolag. Pensionen betalas tidigast ut från 55 års ålder. Hur stor pensionen blir beror på hur mycket som inbetalats och vilken avkastning som erhållits på vald placering. Pensionsunderlag (pensionsmedförande lön) Nedanstående pensionsförmåner grundar sig på en genomsnittslön (pensionsunderlag). Vid beräkning av genomsnittslönen bortser man från beräkningsåret och året före. För sjuårsperioden dessförinnan väljer man ut de fem bästa löneåren och räknar med hjälp av dem ut en genomsnittslön som värdesäkras till beräkningsårets nivå. Förmånsbestämd ålderspension Förmånsbestämd ålderspension gäller för anställda som tillhör KAP-KL. För anställda på AKAP-KL gäller att avtalet är helt avgiftsbestämt. Den som har lön över 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/mån) tjänar in förmånsbestämd ålderspension från 28 års ålder. Den förmånsbestämda ålderspensionen baseras på: Den pensionsgrundande lönen. Den tid man har arbetat efter Men från 2007 kan även tid före 1998 räknas. Pensionens nivå är 55 procent av lönen mellan 7,5 och 20 IBB och 27,5 procent mellan 20 och 30 IBB. För anställda födda trappas nivån stegvis ner från 62,14 till 55 procent av lönen mellan 7,5 och 20 IBB och 31,07 procent till 27,5 procent mellan 20 och 30 IBB. Att pensionens nivå trappas ner kompenseras av att den avgiftsbestämda pensionen blir högre. För att få hel förmånsbestämd ålderspension måste man ha arbetat i 30 år. Pensionen betalas ut livsvarigt när man går i pension, tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder. Slutar man utan att ta ut sin pension får man i stället en livränta.

244 13 (14) Intjänad pensionsrätt Om man var anställd i kommun eller landsting före 1998 och hade fyllt 28 år, har man tjänat in pension enligt äldre pensionsbestämmelser. Den pensionen ingår i den totala tjänstepensionen och den räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet. Intjänad pension baseras på: Ett genomsnitt av den pensionsgrundande lönen under ett antal år före Den tid man har arbetat fram till Intjänad pension betalas ut livsvarigt, tidigast från 61 års ålder och senast från 67 år. Den kan också tas ut temporärt före 65 års ålder. Efterlevandepension Om man avlider kan efterlevande ha rätt till efterlevandepension som betalas ut av arbetsgivaren. Det här skyddet har man endast så länge man är anställd. Pensionen betalas ut som ett månadsbelopp i 5 år efter dödsfallet. Efterlevandepension till vuxen: Genomsnittslön i inkomstbasbelopp pensionsnivå 0 7,5 15 % 7, % ,5 % Barnpension: Genomsnittslön i inkomstbasbelopp pensionsnivå 0 7,5 10 % 7, % % TGL-KL Tjänstegrupplivförsäkringen TGL-KL är en avtalsförsäkring som ger ekonomisk hjälp vid dödsfall. Ersättningen betalas i form av engångsbelopp, vilka normalt är fria från arvsskatt. TGL-KL gäller i princip från första arbetsdagen och försäkringsskyddet upphör normalt vid 67 års ålder. Försäkringen kan dock fortsätta att gälla om du efter denna ålder fortfarande arbetar. Ersättningar från TGL-KL De ersättningar, som betalas ut från försäkringen grundar sig på anställningstiden, ålder sysselsättningsgrad samt kretsen av efterlevande. Ersättningarna är knutna till prisbasbeloppet. Vid beräkning utgår man från det prisbasbelopp som gäller för det år försäkringsfallet inträffar.

245 14 (14) Begravningshjälp utbetalas med 0,50 prisbasbelopp till dödsboet i samtliga fall då försäkringsskydd föreligger om den avlidne arbetstagaren vid dödsfallet inte fyllt 67 år. Grundbelopp utbetalas om den avlidne arbetstagaren efterlämnar: make/maka/partner sambo, eller barn under 20 år som enligt lag har arvsrätt efter honom/henne Barnbelopp utbetalas om den avlidne/avlidna arbetstagaren vid dödsfallet inte fyllt 67 år, samt efterlämnar arvsberättigade barn under 20 år eller, om varken sådant barn eller make/maka/registrerad partner/sambo finns, arvsberättigade syskon under förutsättningar att syskonet inte har föräldrar i livet. Grundbeloppet utbetalas med det antal prisbasbelopp som framgår av grundbeloppstabellen För varje barn eller syskon utges barnbelopp med det antal prisbasbelopp som framgår av barnbeloppstabellen. Förmånstagare Förmånstagarförordnandet anger vem/vilka som har rätt till försäkringsbelopp från TGL-KL. Grundbeloppet utbetalas till någon av nedanstående förmånstagare enligt följande ordning standardförordnande: Make/maka/partner Sambo (finns barn får sambo avstå halva grundbeloppet till barnen) Barn (arvsberättigade barn) Om man vill att grundbeloppet ska tillfalla annan än vad som sägs under rubriken förmånstagare eller i annan ordning, måste detta anmälas skriftligen till KPA Liv. TFA Om man skadas i arbetet eller på väg till eller ifrån arbetet har man rätt till ersättning. TFA lämnar ersättning för: inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, rehabilitering, lyte och men, olägenheter i övrigt, framtida merkostnader, förlust av underhåll till efterlevande och begravningskostnader. TFA gäller för skador som ska ha orsakats av: Olycksfall i arbete, som förorsakar arbetsoförmåga mer än 14 dagar i följd eller medfört bestående medicinsk invaliditet. Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar Om Försäkringskassan bedömt sjukdomen som arbetsskada Skada framkallad av smitta

246 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1082 Kommunfullmäktige Ägardirektiv 2019 för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagen. Bakgrund Koncernledningen föreslår att i samband med att kommunfullmäktige fastställer verksamhetsplan med budget 2019 och ekonomisk planering även fastställa ägardirektiv för år I förslag till ägardirektiv för de kommunala bolagen är ändringarna från tidigare år är rödmarkerade eller genomstrukna. Annette Andersson kommundirektör Ola Johansson VD i Kalmar Kommunbolag AB Bilaga: Ägardirektiv GR Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

247 Fastställt av STYRANDE DOKUMENT Kommunfullmäktige (7) Datum Ägardirektiv 2019 för Kalmar Kommunbolag AB med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB) Gemensamma direktiv I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen. Vidare innehåller lagen bestämmelser om att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över den verksamhet som bolagen bedriver. Enligt Kalmar Kommunbolag AB:s styrmodell ska bolagens styrelser i årsrapporten redovisa och bedöma hur verksamheten bedrivits och utfallit mot bakgrund av det i bolagsordningen och i kommunens ägardirektiv angivna syftet och ramarna för densamma. Styrelserna ska uttala om verksamheten under föregående kalenderår bedrivits och utvecklats dels i förhållande till det fastställa ändamålet med verksamheten, dels i förhållande till de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten. Kommunfullmäktige i Kalmar ser vikten av ett kommunalt koncerntänkande och har samlat de kommunala bolagen i en aktiebolagsrättslig koncern under kommunen. Med denna konstruktion äger kommunen ett (1) bolag. Kalmar Kommunbolag AB är i sin tur ägare av de kommunala bolagen. Kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet för vilken fullmäktige har det yttersta ansvaret såväl ekonomiskt som politiskt. Kommunfullmäktige har angett bland annat följande skäl för att ge ägardirektiv till kommunens bolag: Kommunallagen förutsätter ett kommunalt inflytande över bolagen eftersom de är ett instrument för kommunal verksamhet. Kommunen har ett politiskt och ekonomiskt ansvar för verksamheten i bolagen. Förtroendet för kommunal verksamhet ökar om omvärlden kan konstatera att de kommunala bolagen är en del av ägaren/kommunen. Bolagen är kommunens egendom. Det finns alltså ett ägaransvar inför kommunmedborgaren. Kommunen är dessutom i borgen för bolagens engagemang vilket understryker ägaransvaret.

248 2 (7) De kommunägda bolagens verksamhet och förhållande till kommunen regleras genom: Kommunallagen, aktiebolagslagen samt andra lagar och författningar Bolagsordning Ägardirektiv Kalmar kommuns budget och ekonomiska planering Särskilda direktiv av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Avtal mellan bolagen och kommunen Bolagens styrelser ska i samband med konstituerande styrelsemöte årligen gå igenom ägardirektiven och hur man ska leva upp till dem. Insyn i bolagens verksamhet Kommunallagen slår fast att insynsfrågorna är viktiga ur demokratisk synpunkt. Bolagen ska ha en öppen attityd i dessa frågor. I bolagsordningarna anges: Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen. Koncernens uppföljningar per april och augusti, årsbokslut samt övriga ärenden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska vara tillgängliga på kommunens externa hemsida. I bolagsordningarna för de kommunala bolagen anges att bolagen ska bereda kommunfullmäktige i Kalmar kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vidare gäller att ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott ska få kallelser till sammanträden med styrelserna för de kommunägda bolagen. De har rätt att närvara vid dessa sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. De har också rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. Samråd mellan kommunens och bolagens revisorer Kommunfullmäktige utser för varje bolag två lekmannarevisorer och lika många ersättare för att granska det kommunala ändamålet, effektivitet, kvalitet och internkontroll. Dessa revisorer väljs ur kretsen av kommunens revisorer. Kostnader för den revision lekmannarevisorerna utför ska belasta bolagen. Det är ur ett koncernperspektiv angeläget att bolagens och kommunens revisorer kan samråda med varandra i frågor som rör bolagens angelägenheter.

249 3 (7) Utgångspunkter för bolagens verksamhet Kommunens bolag ska skötas på ett sätt där stor hänsyn tas till de fördelar som kan skapas för kommuninvånarna. Bolagen är redskap för att skapa utveckling i hela kommunen. Med den expansion som nu sker i Kalmar med omfattande kommunala investeringar skapas ett större behov av gemensamma insatser i kommunkoncernen under planperioden Verksamheten ska drivas på ett affärsmässigt sätt. Effektivitetsvinster för bolagen ska alltså innebära fördelar för kommunen som helhet (koncernnyttan). Kommunen och respektive bolag ska därför i samråd söka lösningar som tillgodoser dessa gemensamma intressen. Bolagen får inte bedriva någon säljverksamhet som står i strid med konkurrenslagstiftningen. Bolagen ska prestera ständiga förbättringar. Bolagen ska verka för de beslut som kommunfullmäktige fattar. Bolagen ska verka för utveckling och tillväxt i hela Kalmar kommun. För samarbetet mellan kommunen och bolagen ska vidare gälla följande riktlinjer: Ekonomisk planering och redovisning: Bolagens ekonomiska planering och redovisning ska vara sådan att den kan samordnas med kommunens. Bolagen ska rapportera i enlighet med instruktioner från kommunen för att uppfylla bestämmelserna om sammanställd redovisning i lagen om kommunal redovisning. Kalmar Kommunbolag AB med dotterbolag ska använda samma redovisningsprinciper och värderingsregler enligt Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda dotterbolagens tillämpning av K3. Kalmar Kommunbolag AB ska så snart det kan ske delge kommunstyrelsen en ekonomisk och verksamhetsmässig information från kommunens hel- och delägda bolag vid ekonomiska obalanser och löpande i tertialrapporter. Bolagen ska (med god framförhållning) samråda med Kalmar Kommunbolag AB avseende skattefrågor, nedskrivningsbehov och övriga bokslutsdispositioner. I bolagens årsredovisningar ska uppgifter om löner, andra ersättningar och sociala kostnader (med särskild uppgift om pensionskostnader) lämnas för var och en av grupperna styrelseledamöter (arvoden), verkställande direktör och övriga anställda. Personal- och lönepolitik: Kommunens nämnder och de kommunala bolagen ska ha en gemensam personal- och lönepolitik. Det innebär bl.a. att styrelserna för bolagen ska ha en avstämning med kommunstyrelsens personal arbetsutskott inför förhandlingar om kollektivavtal och tillämpning av dessa. Frågor som rör de verkställande direktörernas anställnings- och lönevillkor handläggs av VD i Kalmar Kommunbolag AB i samråd med kommunstyrelsens arbetspersonalutskott. Tillsättning av tjänst som verkställande direktör i något av bolagen handläggs av styrelsen i Kalmar Kommunbolag AB i samråd med bolagens presidier.

250 4 (7) Kommunens regler för representation ska gälla även för de kommunala bolagen. Medverkan i annan planering: Bolagen ska medverka och löpande ges möjlighet att yttra sig i den fysiska planeringen och i miljö- och naturresursplaneringen. Bolagen ska också ge underlag till svar på frågor som ställs i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Administrativa system: Bolagen ska använda sig av administrativa system som underlättar för information mellan kommunen och de kommunägda bolagen. Det är också viktigt att kommunen utåt visar upp ett enhetligt system. Beredskap och säkerhet: Krisledningsnämnden ansvarar ytterst för arbetet vid höjd beredskap och extraordinära händelser i Kalmar kommun. Nämnden ska vid extraordinära händelser erbjudas erforderliga resurser från berörda bolag i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen. Vidare ska bolagen, i den utsträckning som de blir kallade, delta i övningar. Verksamhetens inriktning Utöver vad som anges i budgeten ska bolagen också följa de mål, uppdrag och andra direktiv som berör dem och som meddelas i olika policy, program och riktlinjer som antagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Bolagen ska så långt det är möjligt medverka i samordnade kommunövergripande upphandlingar eller samordnade upphandlingar för bolagskoncernen på uppdrag från Kalmar Kommunbolag AB. Bolagen ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktigt hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Bolagen ska i samverkan med övrig kommunal verksamhet söka samordningsfördelar och arbeta aktivt med energieffektivisering. I bolagens årsrapporter ska tydligt framgå hur bolagen uppfyllt de bolagsspecifika ägardirektiven. Bolagen ska följa och arbeta efter de styrdokument som Kalmar Kommunbolag AB fastställer. Ex. övergripande ramverk för finanspolicy och policy och riktlinjer för intern kontroll och riskhantering. Ekonomi Kalmar Kommunbolag AB ska årligen lämna en utdelning. Förslag till utdelning görs efter direktiv från koncernledningen och eller dotterbolagens behov av koncernbidrag. Utdelningen får inte hindra Kalmar Kommunbolag AB från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt och den föreslagna värdeöverföringen måste kunna försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap st. Kalmar Kommunbolag AB anger de avkastningskrav och värdeöverföringar som ska gälla för dotterbolagen.

251 5 (7) Beslut på årsstämmorna Vid årsstämmorna ska kommunens ombud överlämna de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för bolagen. Dessa direktiv kan också överlämnas till bolagen i form av protokollsutdrag eller skrivelse. För styrelsearvoden och ersättningar ska gälla de regler som fastställts av kommunfullmäktige. Arvoden till auktoriserade revisorer och ersättare ska följa den upphandling av revisionstjänster som gjorts för de kommunägda företagen. För de olika bolagen ska i övrigt gälla: Styrelsen i respektive kommunalt bolag ska hålla moderbolaget informerad om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Kommunbolaget har rätt att få ta del av den information från bolagen som Kommunbolaget anser nödvändig för att detta uppdrag ska kunna fullgöras. Kalmar Kommunbolag AB och dess dotterbolag ska medverka till att utveckla och stärka det lokala näringslivet i hela kommunen. Genom sådana satsningar på olika utvecklingsprojekt stärker bolagen sin kundbas. Detta innebär att kommunens bolag på sikt förbättrar sitt ekonomiska resultat. Bolagsspecifika ägardirektiv Kalmar Kommunbolag AB Bolaget ska förvalta aktier i Kalmar kommuns hel- eller delägda bolag, utveckla samarbetet mellan bolagen i koncernen samt samordna övergripande koncerngemensamma frågor. Bolaget ska svara för en löpande ägardialog med respektive dotterbolag i koncernen. Moderbolaget ska åt kommunen bereda och samordna förslag till försäljning av fastigheter och bolag inom koncernen och andra frågor avseende bolagens tillgångsportföljer med undantag av frågor som ligger inom det beslutsmandat som anges i respektive bolags bolagsordning. Vidare ska bolaget efter särskilt uppdrag genomföra näringslivsbefrämjande projekt. Kalmarhem AB Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i Kalmar kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolaget ska erbjuda människor som bor i eller vill flytta till Kalmar den goda bostaden. Med den goda bostaden aves att ge människor, oavsett inkomst, bostadsort och social situation, likvärdiga möjligheter att leva i goda bostäder i bra miljöer och till rimliga kostnader. Bolaget ska garantera hyresrätten och utifrån bruksvärdesprincipen främja en hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika stads- och kommundelar. Bolaget ska aktivt arbeta för att med sin del av hyresrätter i Kalmar kommun minska bostadssegregationen, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden.

252 6 (7) Bolaget har ett speciellt ansvar för att ordna bostäder till studerande, liksom andra grupper med särskilda behov. Bolaget ska i samverkan med övriga aktörer erbjuda möjligheten för folkbokförda ungdomar i Kalmar mellan år hyra av bostad genom ett förstahandskontakt inom 6 månader. Det är också viktigt att bolaget fortsätter arbetet med att på olika sätt utveckla och stärka inflytandet för de boende. Bolaget ska vara den centrala aktören i kommunens bostadspolitik och utveckling. Bolaget ska fortlöpande se över sitt fastighetsbestånd för att på bästa sätt kunna utföra de uppdrag som åligger bolaget. Kalmar Vatten AB Bolaget ska svara för en miljömässigt god vattenförsörjning och avloppsrening. En huvuduppgift för bolaget är vidare att trygga den framtida vattenförsörjningen, däribland en långsiktig vattenreserv. Bolaget ska aktivt arbeta för att minska kväve- och fosforutsläppen i Kalmarsund. I samband med grävarbeten för vatten och avlopp ska bolaget så långt det är möjligt lägga ner tomrör för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad. Det är viktigt att de ökade inkomsterna till följd av höjd va-taxa går till en förnyelse av vanätet. Bolaget ska i samband med kommande budget och bokslut redovisa hur stor del av de ökade inkomsterna som använts till reinvesteringar. Bolaget ska därtill delta i utbyggnad av vatten och avlopp i takt med kommande nyproduktion. KIFAB i Kalmar AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla lokaler för näringsliv och andra externa verksamheter samt vid behov även kommunala verksamheter. Bolaget ska erbjuda attraktiva, hållbara och innovativa lokallösningar. Bolaget ska fortlöpande se över sitt fastighetsbestånd och genomföra fastighetsförvärv/försäljningar för att på bästa sätt kunna utföra de uppdrag som åligger bolaget. Kalmar Science Park AB Bolaget ska utgöra mötesplats för idéer och innovativa företag som vill utvecklas med målsättning att främja en långsiktig ekonomisk utveckling i Kalmar och regionen. I nära samarbete med näringslivet och Linnéuniversitetet ska bolaget bygga nätverk och vara en utvecklingspartner för nya företag i Kalmar. Bolaget ska erbjuda verktygen och miljön för att utveckla nya idéer, företag och marknader. Bolaget ska medverka till nytänkande och inspiration, bidra till att Kalmars attraktivitet stärks och vara en förebild för andra kunskapsintensiva miljöer.

253 7 (7) Följande övergripande mål ska nås de kommande åren: - utveckla fokusområdena e-tjänster och digitala marknader - fortsätta samarbetet med region Kalmar län Landstinget och Linnéuniversitetet kring läkarutbildningen och innovationer - fortsatt utveckla projekt RINK (regional inkubator) med berörda kommuner Kalmar Öland Airport AB Bolaget ska utgöra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI flygplats) med skäl och enligt villkor som följer de krav som uppställs av EU-kommissionen i sitt beslut av den 2 december Bolaget ska i samverkan med Kalmar kommun och näringslivet i Kalmarregionen utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Bolaget ska utveckla kommunikationerna mellan Kalmarregionen och andra delar av Sverige samt övriga världen. Bolaget ska fortsätta arbetet med att göra flygplatsen klimatneutral Följande övergripande mål ska nås de kommande åren: - Bolaget ska fortsatt med hög säkerhet utveckla reseupplevelsen och servicen på Kalmar Öland Airport i syfte att behålla och stärka flygplatsens roll i Regionens infrastruktur. - Med vision 2025 som grund utreda hur flygplatsens tillgänglighet i Regionen kan förbättras och hur den kan fungera bättre med andra transportslag för att skapa den enkla resan - Succesivt öka andelen Införa flygbiobränsle på flygplatsen. Destination Kalmar AB Bolaget ska i samverkan med näringslivet utveckla, profilera och marknadsföra Kalmar kommun som besöksmål. Bolaget ska även samordna och administrera evenemang samt utveckla idrottsturismen i Kalmar kommun. Vidare ska bolaget bedriva turistbyråverksamhet samt driva verksamhet i gästhamnen i Kalmar. Bolaget ska i samverkan med Statens Fastighetsverk ansvara för och driva kultur-, turist- och evenemangsverksamhet på Kalmar Slott. Följande övergripande mål ska nås de kommande åren: - Bolaget ska i fortsatt samverkan med näringslivet utveckla besöksnäringen och Kalmar som evenemangstad med fokus på hållbara evenemang och behålla/förbättra sin position som attraktiv sommarstad. - Utveckla idrottsturismen i Kalmar kommun och regionalt i projekt. - I samverkan med Statens Fastighetsverk fortsatt utveckla Kalmar Slott med gjorda investeringar för att öka tillgängligheten och antalet besökare. Kalmar Hamn AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla en hamnanläggning samt utföra hamn-, sjöfartsoch logistikrelaterade tjänster. Bolaget ska erbjuda hamnens kunder ett prisvärt, flexibelt, miljöriktigt och tillförlitligt utbud av service och tjänster av hög kvalitet. Bolaget har uppdraget att utveckla samarbetet med närliggande hamnar.

254 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1111 Kommunstyrelsen Bidrag till IFK Kalmar Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge IFK Kalmar ett bidrag på kronor. Bidraget ryms inom kommunstyrelsens befintliga driftbudgetram för Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att påbörja en dialog med IFK Kalmar om en långsiktig och ekonomiskt stabil verksamhet. Bakgrund IFK Kalmar gick 2018 upp i Allsvenskan. Under tiden föreningen låg i Elitettan hade de en ekonomi i balans liksom åren dessförinnan. Med tanke på inträdet i Allsvenskan fick föreningen göra en sportslig satsning mot Damallsvenskan 2018 men på grund av skador fick de kompletteringsförvärva vilket blev kostsamt. Samtidigt har föreningen konstaterat att de har haft en för liten organisation för att klara de ökade krav som följer av att spela i Allsvenskan. Under året har detta åtgärdats genom en kanslichef på 100 % samt en marknadsansvarig. Den sistnämnde ska bland annat ansvara för sponsorförsäljning vilket de räknar med kommer att öka de totala sponsorintäkterna. För 2018 la föreningen en budget i balans anpassad till Allsvensk nivå. Eftersom det slutliga beskedet från fotbollsförbundet inte kom förrän februari 2018 kunde IFK Kalmar inte fullt ut komma igång med sponsorförsäljningen t.ex. sponsorplatser då de vid avancemanget till Allsvenskan inte visste var de skulle spela. De sportsliga framgångarna har uteblivit och därmed har även publikintäkterna blivit lägre än förväntat. Föreningen prognosticerar just nu ett underskott på kronor med en mycket ansträngd likviditet. Underskottet och likviditetsbristen drabbar inte bara A-lagsverksamheten utan även annan verksamhet inom föreningen. De har en stor ungdomsverksamhet, nära samarbete med Fotbollsakademin på Stagneliusskolan och de bedriver ett antal sociala projekt som idrottsskola, fotbollskola, nattvandring och ett inkluderingsprojekt. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

255 KS 2018/ (2) Föreningen har vänt sig till Kalmar kommun och bett om ett tillskott för att täcka delar av det underskott som uppstått under den Allsvenska säsongen Med tanke på att synnerliga skäl har förelegat med avancemanget till Allsvenskan och utdragna beslutsprocesser kring förutsättningarna föreslås att ett engångsbidrag utbetalas. Annette Andersson kommundirektör Bilaga Skrivelse från IFK Kalmar

256 Skrivelse till Kalmar Kommun från IFK Kalmar, I november 2017 stod det klart att IFK Kalmar gick upp i Allsvenskan genom att säkra 2:a platsen i Elitetten då vi besegrade Assi på Gröndal. Under 2017 i Elitettan hade vi en ekonomi i balans, till och med ett smärre överskott. Också de senaste åren dessförinnan har vi haft en ekonomi i balans. IFK gjorde en ordentlig sportlig satsning mot Damallsvenskan Flertalet av spelarna som tagit upp IFK i Allsvenskan förlängde sina kontrakt och med 6-7 nyförvärv så fanns det förhoppningar om att detta skulle räcka till att klara sig kvar i den högsta serien. Tyvärr så drabbades vi av ett flertal allvarliga skador under försäsongen och i början av seriespelet. Bl.a två knäskador, en allvarlig axelskada mm gjorde att truppen blev för tunn och vi fick göra kompletteringsförvärv som var relativt kostsamma. Lärdomen är att steget mellan Elitettan och Allsvenskan är väldigt stor, bland annat beroende på att Allsvenskan på damsidan endast har 12 lag medan Herrallsvenskan omfattar 16 lag. Vi har också dragit slutsatsen att vi haft en för liten organisation för att klara de ökade kraven som krävs för att spela i Allsvenskan. Detta har under årets åtgärdats genom att vi nu har en kanslichef på 100% samt att vi nyligen anställt en marknadsansvarig som bl.a skall ansvara för sponsorförsäljning. Denna har hittills genomförts av en grupp ideella pensionärer. Vår nya marknadschef kommer att strukturera och systematisera sponsorsförsäljning och tillsammans med de ideella eldsjälarna utveckla samarbetet med sponsorerna ytterligare och därigenom öka de totala sponsorintäkterna. För 2018 lades en budget där både intäkter och spelarkostnader anpassades till Allsvensk nivå. Vi budgeterade sponsorintäkter på 4,0 Mkr och nästan fördubblade spelarbudgeten. Denna budget var i balans. Det fördes som ni vet diskussioner med Kalmar kommun, genom kultur-och fritidsförvaltningen, om spelplats för 2018 eftersom inte Gröndal klarade de krav som ställs i Allsvenskan, bl.a annat avseende belysning, antal läktarplatser och några andra säkerhetsfrågor. Representanter från Svenska Fotbollsförbundet besiktigade Gröndal i december innan vi slutligen fick ett godkännande av Gröndal, förutsatt att vissa åtgärder genomfördes. En ny belysning har satts upp på Gröndal som bekostats av Kalmar kommun. IFK Kalmar har bekostat åtgärder för knappt 200 tkr, bl.a ny ljudanläggning med ca 120 tkr, ombyggnad av dopingrum ca 10 tkr samt andra säkerhetsåtgärder på ca 50 tkr. Dessa åtgärder var inte budgeterade och har också påverkat vår likviditet. Beskedet om att vi beviljats dispens att spela på Gröndal kom från SvFF i februari Denna osäkerhet om spelplats innebar att vi inte fullt ut kunde komma igång med sponsorförsäljningen. Direkt efter avancemanget till Allsvenskan med ett stort medialt intresse fanns ett momentum att sälja sponsorplatser som vi tyvärr inte fullt ut kunde utnyttja då vi inte visste var vi skulle spela. Sponsorförsäljningen före seriestart gav ca 3,3 Mkr. Dessutom har vi genomfört ett upprop till våra sponsorer i samband med Smålansderbyt mot Växjö DFF i augusti. Denna extra insats inbringade ca 200 tkr och de sammanlagda sponsorintäkter blev totalt ca 3,5 Mkr, vilket är 500 tkr lägre än budgeterat. Vi har alltså i stort sett klarat vår kostnadsbudget även om fick göra extra ej budgeterade insatser på Gröndal samt att förstärka spelartruppen under våren beroende på skadorna. Också publikintäkterna har blivit lägre än förväntat, främst beroende på uteblivna sportsliga framgångar. Den första allsvenka matchen mot Rosengård drog ca personer och den andra matchen lockade ca 700 personer. Därefter har publiksiffrorna tyvärr fallit ner på ca personer i genomsnitt, dvs samma trogna publik som tittade på oss under tidigare år i Elitettan. Slutsatsen är att vi prognosticerar ett underskott på ca 500 tkr med en mycket ansträngd likviditet. Vi för en dialog med Swedbank om en tillfällig checkkredit på 250 tkr. Det finns för närvarande inga lån eller krediter i föreningen.

257 Vi har under hösten diskuterat med Kalmar kommun om att förlägga en match på GFA men tyvärr gick inte detta att genomföra beroende på dels en kollision med U21 landskampen mot Belgien samt att det inte gick att flytta på matchen mot LB Malmö då denna kolliderade med en Kalmar FF match. Detta underskott och likviditetsbrist drabbar givetvis inte endast A-lagsverksamheten inom IFK Kalmar. Vi har idag en väldigt stor ungdomsverksamhet där ca 300 tjejer deltar i träning och seriespel med hjälp av ca 50 ideellt arbetande ungdomsledare och föräldrar. Ungdomsverksamheten är basen i föreningen där ett av målen är att fostra egna spelare som på sikt kan gå in i Elitverksamheten. IFK har också ett nära samarbete med Stagneliusskolan som bedriver Fotbollsakademin där flera av tjejerna i F17 och F19 lagen studerar. För säsongen 2019 så startar SvFF en nationell F17-serie där IFK har anmält ett lag. Detta gör att glappet från flickfotboll till seniorfotboll blir mindre och att vi kan erbjuda talanger både från IFK och andra klubbor i regionen att få spela på en hög nationell nivå. Utöver den egna fotbollsverksamheten så bedriver IFK Kalmar ett antal sociala projekt såsom Idrottskolan, Fotbollsskola och nattvandring i Kalmar City. IFK har ett sedan lång tid skrivit Drogavtal med ungdomsspelarna när de är 14 år gamla, som gäller tills de börjat på gymnasiet. Detta projekt startades och drivs fortfarande av eldsjälen Lennart Kool Johansson. Hittills under åren så har vi skrivit dessa Avtal mot droger med ca 300 flickor som därigenom säkerligen har klarat sig från några av de faror det innebär att göra en för tidig alkoholdebut. Vi har också nyligen startat ett inkluderingsprojekt tillsammans med Smålandsidrotten som strävar till att få in flera flickor och ledare med utländsk bakgrund i vår verksamhet. Styrelsen i IFK Kalmar har nyligen dragit igång ett Strategi arbete för att uppdatera IFK s Vision, Strategi och Handlingsplan. Många intressenter, som styrelse, tränare, ungdomsledare, ideella medlemmar och vissa sponsorer är involverade i detta arbete som modereras av en extern person. Målet med detta är att fastställa en långsiktig strategi för förenings ungdoms- och elitverksamhet samt de sociala aktiviteterna. För att kunna säkerställa vår framtida verksamhet, som beskrivits ovan, så ber vi att Kalmar kommun kan hjälpa till med ett tillskott som kan hjälpa till att täcka det underskott som uppstått under den Allsvenska säsongen För 2019 så budgeterar vi att få en ekonomi i balans, i enlighet med tidigare år. Dessutom så önskar vi att få ett besked från Kalmar kommun om vilken inriktning om spelplats för IFK Kalmar i framtiden, Gröndal eller Guldfågeln Arena. IFK Kalmars målsättning är att spela i Damallsvenskan igen senast 2021 och vi är öppna att diskutera en flytt av Elitverksamheten till GFA efter säsongen 2019, förutsatt att det finns omklädningsrum och andra faciliteter på plats då. Vi vill också starta en långsiktig dialog med Kalmar kommun, när vi löst de kortsiktiga ekonomiska problemen, hur vi tillsammans kan samarbeta för att trygga en ekonomiskt stabil verksamhet där IFK tar ett stor ansvar för ungdomar både genom fotbollsverksamheten men även genom de sociala aktiviteterna samtidigt som vi marknadsför Kalmar. Vi kan jämföra med andra lag där bl.a Hässleholms kommun samarbetar med Vittsjö och värderar detta till 800 tkr per år. Vi vet också att Växjö kommun har supportat Växjö DFF med ett sjusiffrigt belopp per år både när de spelat i Elitettan och i Allsvenskan. För styrelsen i IFK Kalmar Nicklas Klope, ordförande Eva Brasch, vice ordförande Göran Axelsson, ekonomiansvarig

258 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Begnert KS 2018/ Kommunstyrelsen Köp av fastigheten Barkestorp 1:63, Smedby Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att köpa fastigheten Barkestorp 1:63, Smedby, enligt kommunledningskontorets förslag, till en köpeskilling om kronor. Bakgrund Växa Sverige Ekonomiska förening (org.nr ) har i fastigheten Barkestorp 1:63 inseminationsverksamhet. De har idag ca 20 anställda. Då de inte använder hela fastigheten har de önskat försälja den och att under en period kvarstå som hyresgäst i en del av byggnaden. Kalmar kommuns serviceförvaltning kommer kunna nyttja resterande del av lokalerna och, i en två stegs flyttplan, minska externa hyror. Fastigheten utgör en pusselbit i det kommunala ägandet av mark inom Smedby och kan utvecklas för anslutning mot områden norr om Barkestorpskolan (se karta). Fakta Areal 3,9 ha Totalt m 2 kontor (exkl förrådsdelen) Taxeringsvärde tkr Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx mats.begnert@kalmar.se

259 KS 2018/ (2) Karta Kommunala markinnehavet markerat i lila. Föreslaget fastighetsköp i streckad figur. Mats Begnert Exploateringsingenjör Bilaga Köpekontrakt

260

261

262

263

264

265 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Josefine Blomlöf KS 2018/ Kommunstyrelsen Markreservation för del av fastigheten Kläckeberga 10:1 (Snurrom) för Lyckos AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar, i enlighet med Kommunledningskontorets förslag, att bevilja markreservation för Lyckos AB (org.nr: ) på del av fastigheten Kläckeberga 10:1, Snurrom. Markreservationen ska gälla till och med den Bakgrund Lyckos AB har inkommit med en ansökan om markanvisning gällande området Snurrom. Lyckos AB är en del av Midroc Properties AB. Lyckos mission är att bygga väldesignade bostäder med en rimlig boendekostnad så att fler får möjlighet att bo i en nybyggd bostad. Lyckos AB hanterar hela processen från projektutveckling till inflyttning. Lyckos AB vill på platsen bygga ca radhus/kedjehus med äganderätt eller i bostadsrättsform. Markreservationen gäller för ett område inom del av Kläckeberga 10:1 markerat på bifogad karta, där ovanstående byggnation ryms. För området gäller Detaljplan för Snurrom (0880K-P08/07). Josefine Blomlöf Exploateringsingenjör Bilaga: Karta Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx josefine.blomlof@kalmar.se

266 Markreservation del av Kläckeberga 10:1 för Lyckos AB m Samhällsbyggnadskontoret, 2018

267 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Josefine Blomlöf KS 2018/ Kommunstyrelsen Markreservation för del av fastigheten Berga 10:2 för Prospecta Fastighetskapital AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar, i enlighet med Kommunledningskontorets förslag, att bevilja markreservation för Prospecta Fastighetskapital AB (org.nr ) på del av Berga 10:2. Markreservationen ska gälla till och med den 31 maj Bakgrund Prospecta Fastighetskapital AB har inkommit med en ansökan om markanvisning på del av Berga 10:2. Prospecta vill på platsen uppföra flerfamiljshus. Upplåtelseform hyres- eller bostadsrätter. De kommer att hålla hög kvalitet vad gäller den arkitektoniska utformningen som följer konceptet Rävspelet/Månstenen. Markreservationen avser ett område om ca kvm markerat på bifogad karta. Detaljplan för del av Berga 10:2 har fått prioritering nr 4 enligt beslut i Planutskottet den Josefine Blomlöf Exploateringsingenjör Bilaga: Karta Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx josefine.blomlof@kalmar.se

268 Markreservation del av Berga 10:2 för Prospecta m Samhällsbyggnadskontoret, 2018

269 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Maria Jakobsson KS 2018/ Kommunstyrelsen Markreservation för del av fastigheten Tegelviken 2:4 för Hansa Bygg AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen reserverar, enligt kommunledningskontorets förslag, ca m 2 av fastigheten Tegelviken 2:4 för Hansa Bygg AB (org. nr ). Bakgrund Hansa Bygg AB har inkommit med ansökan om markreservation på del av fastigheten Tegelviken 2:4 enligt bifogad kartbilaga. I tidigare detaljplanarbete för området utredde Hansa Bygg AB och kommunen möjligheten att placera ett omsorgsboende på platsen men arbetet avbröts då området inte bedömdes lämpligt för ändamålet. Hansa Bygg AB vill i en ny detaljplan utreda möjligheten för byggnation av bostäder. Kommunledningskontoret föreslår därför att Kommunstyrelsen beslutar om en markreservation för Hansa Bygg AB i syfte att i detaljplan utreda möjligheten att bebygga platsen med flerfamiljshus. Området för markreservationen är ca 5000 m 2 och markreservationen föreslås gälla till och med 30 april Efter detta avser kommunledningskontoret att markreservationen ska ersättas med ett markanvisningsavtal som reglerar tidplan, markpris, fördelning av kostnader mm. Maria Jakobsson exploateringsingenjör Bilagor Kartbilaga Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenhe Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Epost Maria.Jakobsson@kalmar.se

270 !!!!!!!!!!! 8!!!! 9 6 7! !! 7 2 3!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 55!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Kartskiss tillhörande markreservation berörande del av Tegelviken 2:4 Mackvägen Sporthall! 5G!! 5B 5F 5C 5D!!!!!!!! 8!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 5E!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Bilaga 1 6 5A 1G!!!!!!!!! 3C! 1F!!!! Bondegatan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 14 Fryxellsgatan 1 Hanellsgatan !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! kyrkan OSLÄTT Falkenbergsskolan 23A!!!!! 31!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 48 51A!!!!!!!!!!! ALKENBERG 5 15 vägen 21C21B Dahmska vägen 21A C Dahmskav B J!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 19A!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!! 11 10!!!!!!!!!!!!!!!! Broslättsgatan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 5 44H 17 44C 30A 26A!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! A 12A 24A 10A G!!! 23!!! 66!!!!! 14A D 44B F!!!!!!!!!!!!!!!! 44A 21!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Folkets park!!!!!!!!!!!!!!!!! Agavägen Lindsbergsgatan E !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ståthållareparken F A 15 11!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 25A!!!!!!!!!!!!!!! 13 60B Område som föreslås reserveras för Hansa Bygg AB!!!!! Stensbergsvägen 38!!!!!!! A 58! 48!! 29A 40A 22!!! Stensbergs servicecentral!!!!!!!! 38B 60 54A 40C 21A 42A 24 29C 54B 5 3 Idungatan 1!!!!!!!! Bragegatan 27A 20A 40D 54C 25B 27B 20B 40A!!!!!!!! Gasverksgatan 2 25A 35 23A 23B 17B 38C 38A 77 17A!!!!!!!!!!!!!!!!!! Förskola!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Djursjukhus 88!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 56!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! SANDÅS Drottning Margaretas väg A 19B 15 36A 43 84A 19 82A 80B 17A 15A Förskola Kylegatan 34C 21B 13B 42B C 31C 33B A 33A 11 31A 14B 13A 1B 15B 32C!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 12!!!!!!!!!! Gas-Jacobs gata Sandåsgatan Ståthållaregatan 9 1A A A C B 30B Rosen- Sandrarondellen Heijocks-!!! Manill Gasverksgatan B29A A 27A 7 8A 11 30A 6A B B B 6B 4A Söder- centrum!!!!!!!!! 32 STENSBERG 7 Postmästaregatan m Samhällsbyggnadskontoret, !!!!!! gatan 6A!!!!!!!!!!!! S:t Johannes- Återvinningsstation 4!!!!

271 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1123 Kommunfullmäktige Regler för i vilken ordning ersättare ska tjänstgöra Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta följande regler för i vilken ordning som ersättare ska tjänstgöra till och med 2022: Om ledamot eller ombud inte kan närvara vid sammanträde gäller att ersättare tjänstgör i följande ordning: 1. I första hand tjänstgör ersättare som tillhör samma parti. 2. I andra hand gäller att: - vid förhinder för företrädare för S, C eller V tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. - vid förhinder för företrädare för M, L eller KD tjänstgör ersättare som tillhör något av dessa tre partier. 3. I sista hand tjänstgör ersättare som tillhör annat parti. Ordningsföljden mellan ersättarna bestäms av hur lång tid de tillhört nämnden (eller motsvarande) den som varit med längst går in först. Om det visar sig att flera ersättare varit med lika länge så har den som är äldst av dessa företräde. Dessa regler gäller till och med mandatperiodens slut. De gäller i samtliga fall, utom när kommunfullmäktige bestämt annat eller om valet skett enligt lagen om proportionellt valsätt. Bakgrund Kommunfullmäktige ska för varje mandatperiod besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna. Förslaget är att tillämpa samma regler om ersättarnas tjänstgöring som tidigare. Jonas Sverkén Förvaltningschef kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

272 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1124 Kommunfullmäktige Entledigande av styrelseledamöter i Kalmar Kommunbolag AB och de majoritetsägda bolagen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att entlediga styrelseledamöter och ersättare i följande bolag: Kalmar Kommunbolag AB Kalmarhem AB Kalmar Vatten AB KIFAB i Kalmar AB Kalmar Hamn AB Kalmar Öland Airport AB Kalmar Science Park AB Destination Kalmar AB Kalmar Familjebad AB Beslutet om entledigande ska anmälas till respektive bolag samt till Bolagsverket. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat att inriktningen för de kommunala bolagen ska vara att mandattiden överensstämmer med övriga nämnder. Det vill säga från 1 januari 2019 till 31 december För att kunna genomföra detta behöver kommunfullmäktige, precis som inför den här mandatperioden, entlediga samtliga ledamöter i bolagsstyrelserna för att sedan välja nya styrelseledamöter. Johan Persson kommunstyrelsens ordförande Ingemar Einarsson ordförande i Kalmar Kommunbolag AB Christina Fosnes oppositionsråd/vice ordförande i Kalmar Kommunbolag AB Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

273 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1080 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om att det i Kalmar kommuns regi anordnas ett firande den 17 december 2018 till minne av 100-årsdagen av riksdagens första beslut att införa allmän och lika rösträtt i Sverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget om att det anordnas ett firande den 17 december 2018 till minne av 100-årsdagen av riksdagens första beslut att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Bakgrund Per Lindholm föreslår att det anordnas ett firande den 17 december 2018 till minne av 100-årsdagen av riksdagens första beslut att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Förslag på aktiviteter är exempelvis fackeltåg eller tal från någon i kommunledningen. Yttrande Kommunfullmäktiges presidium ser positivt på förslaget och det viktiga i att uppmärksamma högtidsdagen och kommer i samband med fullmäktiges sammanträde den 17 december uppmärksamma detta genom flera olika programpunkter. De olika aktiviteterna kommer att annonseras särskilt och även sändas på kalmar.se för att nå ut till allmänheten. I samband med detta kommer förslagsställaren att bjudas in. Som en del i uppmärksammandet av 100-årsdagen kommer det också att flaggas då riksdagen har beslutat att göra den 17 december 2018 till en tillfällig allmän flaggdag. Jonas Sverkén Förvaltningschef kommunledningskontoret Bilaga Medborgarförslag Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Ann-Sofie.Lagercrantz@kalmar.se

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284 Synpunkter på Kategorisering av cykelnätet Kalmar kommun samhällsbyggnadskontoret Kapitel/Avsnitt Stycke Synpukt/Förslag Uppgiftslämnare Nationella turismcykelleder bör rimligen definieras >200 km istället för ungefär 200 km Thomas Eidrup, då en cykelled kan vara betydligt längre än så. cykelstrateg Vi föreslår att möjligheten ges i NVDB att frivilligt registrera namn på cykelstråk även när det inte handlar om en Turismcykelled. Det skulle ytterligare kunna befästa traditionella namn och ge anledning att tydligt avgränsa sträckans start- och slutpunkter. För Kalmars del skulle det t.ex. kunna handla om Ångloksleden mellan Kalmar och Ljungbyholm respektive Bergabanan inne i Kalmar. I båda fallen handlar det om gång- och cykelvägar på gamla järnvägsbanvallar. Det skulle också kunna handla om att namnge nya, viktiga stråk som ska ges en extra stark profil. Vår viktigaste synpunkt handlar om att vi saknar möjligheten att låta en sträcka med Definitioner sid 4 och blandtrafik (bilväg) ingå som en del i ett cykelstråk. Cykelstråk delas enligt den nya definitionen upp i underkategorierna: regionalt cykelstråk som binder ihop tätorter huvudcykelstråk som förbinder olika delar av en tätort lokalt cykelstråk som ofta är matarstråk till övriga stråk sommarcykelstråk som är av enklare karaktär Thomas Eidrup Thomas Eidrup Detta ligger väl i linje med hur vi redan delat upp vårt cykelnät i staden. Vi låter dock i vissa fall en sträcka blandtrafik ingå som en del i ett cykelstråk, såväl huvudcykelstråk som lokalt cykelstråk. Detta gör att cykelnätet blir mer sammanhängande men utan att ge en falsk bild av cykelmöjligheter med hög trafiksäkerhet. Anledningen till att sträckor med blandtrafik finns med beror på någon av följande orsaker: - Vi har en felande länk som vi vill men ännu inte kunnat prioritera att åtgärda och där trafiksäkerheten trots allt är så pass god att vi ändå redan nu kan rekommendera cykling där. - Förutsättningarna är inte tillräckligt goda för att få plats med en separat gång- och cykelbana och trafiksäkerheten är trots allt så pass god att vi ändå kan rekommendera cykling där.

285 - Vi har anlagt en bymiljöväg/bygdeväg (2-minus1-väg) som ett tillräckligt bra alternativ för den aktuella sträckan utifrån bredder, trafikflöde, siktförhållande, hastighetsbegränsning och bebyggelsestruktur. - Vi bedömer att behovet av separat gång- och cykelbana inte är tillräckligt stort för att kunna motivera byggnation. Det kan ofta röra sig om en sträcka med hastighetsgräns 30 km/h och lågt ett trafikflöde. I alla dessa fall är det viktigt att ändå tydligt kunna kategorisera sträckorna som en del i cykelnätet på ett sätt så att det tydligt framgår att det handlar om just blandtrafik. Detta ger incitament till högre prioritet vid planering, drift och underhåll av dessa sträckor jämfört med övriga blandtrafikgator. Möjligheten att dessutom kunna särredovisa blandtrafikvarianten bymiljöväg/bygdeväg bör finnas.

286 Ärendenummer Dokumentdatum 2018/ Motpartens ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid NY] 1(1) [Skapat av] [Dokumentdatum] Missiv Förslag kategorisering av cykelnätet I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det finns därför ett flertal olika metoder i Sverige. Trafikverket har identifierat ett behov att utveckla en gemensam kategorisering av cykelnätet för att skapa ett för cyklisterna tydligt och enhetligt cykelnät. Tanken är att kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar då detta, för trafikanten, ger en sammanhållande bild av hela cykelnätet. Arbetet har i ett tidigt skede tagit in synpunkter från ett tiotal kommuner genom kontakt med Svensk Geoprocess och SKL och nu finns ett förslag framtaget som härmed skickas till er på remiss. Målet är att beslut om att genomföra kategorisering av cykelvägnätet ska tas på NVDBrådet. Ni inbjuds härmed att lämna remissvar på förslaget och vi emottar ett samlat remissvar från respektive organisation. Remissen riktar sig till de personer som arbetar med cykelfrågor och kartläggning i den nationella vägdatabasen (NVDB) inom kommunen. Det är önskvärt att Ni stämmer av med berörda personer inom Er organisation som kan ha relevanta remissynpunkter. Synpunkter lämnas i bifogad mall senast 30 november 2018 till Trafikverket trafikverket@trafikverket.se ange diarienummer 2018/ Vid frågor kontakta Ylva Lindström, Trafikverket ylva.lindstrom@trafikverket.se Vid frågor kopplat till NDVB och annan kartinformation kontakta Tomas Löfgren, Trafikverket tomas.lofgren@trafikverket.se Tack på förhand! Med vänlig hälsning Ylva Lindström och Tomas Löfgren TMALL 0422 Brev 2.0 Bifogas: Förslag Kategorisering av cykelnätet Mall för remissynpunkter Remissen har gått ut till alla Sveriges kommuner Trafikverket Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Ylva Lindström ylva.lindstrom@trafikverket.se

287 Förslag till Kategorisering av cykelnätet 1

288 Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Förslag Kategorisering cykelnätet Författare: Ylva Lindström PLnpt, Maja Edvardsson PLkva

289 Innehåll DEFINITIONER INLEDNING Syfte Mål PRESENTATION AV FÖRSLAG Heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk Ny företeelsetyp Turismcykelled Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE FRAMTIDA ARBETE OCH UTREDNING

290 Definitioner Cykelnätet (Definition i cykelbokslutet): Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik eller gång- och cykeltrafik men inte biltrafik. Exempelvis kan det vara cykelbana, cykelfält, vägpassager i plan som avsedda för cykeltrafik med eller utan vägmarkering, och sträckor som knyter samman cykelnät och bilnät. Bilvägar som det är tillåtet att cykla på ingår inte i cykelnätet. Turismcykelled: Används primärt för att peka ut cykelleder. En turismcykelled kan bestå av flera cykelvägar vilka kan vara indelade i olika cykelstråk, även delar av bilvägnätet kan vara inkluderat i turismcykellederna Cykelnätskategori: Beskrivs med fyra olika kategorier för cykelvägar. Kategoriseringen görs endast för cykelvägar och inbegriper inte bilvägnätet. NVDB: En förkortning av Nationell vägdatabas. NVDB omfattar ett referensvägnät och en stor mängd data kopplade till vägnätet. Det används av både offentliga och privata aktörer. Även cykelnätet ingår i NVDB. C-Cykelled: är ett sammanhängande stråk av vägar som oftast är skyltade och namnsatta och som är avsedda eller lämpliga för cyklister som pendlar, turistar eller motionerar. GAP-analys: Analyser av skillnader mellan nuvarande och önskvärt tillstånd. Målet med en GAP-analys är att identifiera gapet mellan ett verkligt och ett önskat läge i en verksamhet eller projekt. Detta ger insikt om inom vilka områden som går att förbättra. Företeelse: Fysiskt objekt, egenskap eller händelse som behöver relatera till en specifik del av ett trafiknät (t.ex. ett vägnät). 4

291 1. Inledning I dagsläget finns ingen systematisk nationell modell för hur cykelnätet ska delas in i kategorier och det finns därför ett flertal olika metoder i Sverige. Trafikverket har identifierat ett behov att utveckla en gemensam kategorisering av cykelnätet som sedan i förlängningen kan leda till att exempelvis gemensamma och differentierade underhålls- och utformningskrav kan tas fram. För en gemensam kategorisering krävs samverkan och samarbete mellan Trafikverket och kommuner. Antal km cykelnät/väghållare Statlig Kommunal Enskild Totalt 2751 km km km km Tabell 1 Uttag ur Vägdatakuben Syfte Det finns ett behov av en generell kategorisering av hela cykelnätet. En generell kategorisering kommer att kunna användas både i planering och vid underhåll av cykelvägarna. Huvudsyftet är att ta fram en kategorisering för cykelvägar för att tydligare kunna beskriva standard för utformning, underhåll och konstruktion för cykelvägar samt deras användning. Tanken är att kategoriseringen ska kunna användas på statliga, kommunala och enskilda vägar då detta, för trafikanten, ger en sammanhållande bild av hela cykelnätet. Kategoriseringen syftar i förlängningen till att bland annat: Skapa ett för cyklisterna tydligt och enhetlig cykelnät Förenkla för väghållare så att det på ett tydligt och enhetligt sätt går att beskriva och vägvisa mellan olika målpunkter Skapa en bland väghållare enhetlig struktur, det finns exempel där ett pendlingsstråk består av sträckor med fem olika väghållare Genom en gemensam kategorisering i stråk skapas förutsättningar för att stat och kommuner kan komma överens om gemensamma kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning mm samt vägkonstruktion Möjliggöra GAP-analyser och en bättre samordnad planering 1.2. Mål Målet är att ta fram en gemensam kategorisering för cykelnätet. En kategorisering av cykelnätet gör att användningen av cykelvägarna kan beskrivas tydligt. Det leder också till att kategoriseringen i sig blir ett underlag och en förutsättning för att, i fortsatt arbete, kunna ställa krav på standard för utformning, underhåll och framkomlighet på ett likriktat sätt oavsett väghållare. Kategorisering av cykelvägarna ska registreras NVDB. 5

292 2. Presentation av förslag Här redovisas ett förslag till en kategorisering av alla cykelvägar samt ett förslag till förtydligande av de turismcykelleder som Trafikverket kvalitetssäkrat. Detta innebär att två nya företeelsetyper införs i NVDB, Cykelstråk och Turismcykelled, och att den befintliga företeelsen C-cykelled tas bort. Förslaget innebär att: En heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk, tas fram En ny företeelsetyp Turismcykelled tas fram Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort Turismcykelled och Cykelstråk blir två olika företeelser och kommer att visas i olika lager i NVDB. Det förslag som tagits fram har utarbetats genom diskussioner internt inom Trafikverket, Verksamhetsområde Planering och Vägdatasektionen inom Verksamhetsområde Underhåll samt efter synpunkter från fem kommuner runt om i landet. Förslagets detaljer redovisas nedan Heltäckande kategorisering av cykelnätet i ny företeelsetyp, Cykelstråk Förslaget presenterar fyra kategorier för cykelvägar inom företeelsetypen Cykelstråk. Kategoriseringen görs endast för cykelvägar och inbegriper inte bilvägnätet. Regionalt cykelstråk Regionala cykelstråk binder ihop tätorter och har därmed lång utbredning. Ett regionalt cykelstråk kan bindas ihop med huvudcykelstråk i start- och slutpunkten. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Huvudcykelstråk Huvudcykelstråk förbinder olika delar inom en tätort, alltså kortare utbredning än regionala stråk, trafikmängden kan vara större än på regionala stråk. Syftar bland annat att tillgodose behov för längre sträckor inom tätorten. Nätet binder ihop olika stadsdelar med varandra och med andra viktiga målpunkter och bildar ett sammanhängande huvudcykelstråk (som även kan knytas ihop med regionalt cykelstråk). Viktiga målpunkter är till exempel större arbetsplatsområden, tätortens kommersiella centrum, stationer/terminaler, skolor, sjukhus och större fritidsanläggningar. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Lokalt cykelstråk Lokala cykelstråk är ofta matarstråk till huvudcykelstråk och regionala stråk, men även isolerade stråk. Utbredningen kan variera och trafikmängden är ofta liten. Syftar bland annat att tillgodose behov för kortare sträckor inom tätorten och som binder ihop målpunkter med huvud- eller regionala cykelstråk. Viktiga målpunkter är t.ex. bostadsområden, lokalt centrum, 6

293 enskilda affärer, offentlig service, skolor, fritidsområden/anläggningar och busshållplatser där omstigning sker mellan cykel och buss. Underhåll sker i olika utsträckning under hela året. Sommarcykelstråk Sommarcykelstråk är ett samlingsbegrepp för enklare cykelvägar av skilda slag. Sommarcykelstråk underhålls inte året runt utan endast delar av sommarhalvåret Attributtyper i Cykelstråk Cykelstråk kommer beskrivas med attributtypen stråktyp. Företeelsetyp Attributtyp Cykelstråk Stråktyp Regionalt cykelstråk Huvudcykelstråk Lokalt cykelstråk Sommarcykelstråk Tabell 2 Attributtyper till företeelsetypen Cykelstråk Stråktyp blir ett obligatoriskt attribut. 7

294 Figur 1 Exempel på hur kategoriindelning kan se ut. OBS detta är endast en schematisk bild, stämmer ej med verkligheten 8

295 2.2. Ny företeelsetyp Turismcykelled Turismcykelled är tänkt att bli en företeelsetyp som primärt används för att peka ut cykelleder för turism och rekreation. Användningsområden är i första hand vägvisning och kartor för att vägleda cykeltrafiken. En turismcykelled kan bestå av flera cykelvägar vilka kan vara indelade i olika cykelstråk. Även delar av bilvägnätet kan vara inkluderat i turismcykellederna. Turismcykelled är av Trafikverket en kvalitetssäkrad turismcykelled 1, för mer information se fotnot Attributtyper på Turismcykelled Cykelstråk kommer beskrivas med främst med attributtypen stråktyp. Företeelsetyp Attributtyp Turismcykelled Namn Turismcykelledens namn Tabell 3 Attributtyper till Turismcykelled Utsträckning Nationell led Regional led Lokal led Namn är ett obligatoriskt attribut och användas som en identifikation på leden, och som grund för vägvisning och namn på kartor. Utsträckning beskrivs för varje cykelled enligt: Nationell led: Ungefär 200 km Regional led: Ungefär km Lokal led: < 65 km 2.3. Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort Befintlig företeelsetyp C-cykelled tas bort och ersätts av företeelsetyperna Cykelstråk och Turismcykelled, beskrivna ovan. C-cykelled ersätts genom detta både som dataprodukt och i olika tittskåp som exempelvis NVDB på WEB. 1 Se Trafikverkets rapport Cykelleder för rekreation och turism. 9

296 Figur 2 Exempel på hur en turismcykelled kan beskrivas. OBS detta är endast en schematisk bild, stämmer ej med verkligheten 10

297 3. Förslag till genomförande Förslaget till genomförande går ut på att hela cykelnätet, som finns registrerat i NVDB idag, får kategori Lokalt cykelstråk. Denna kategorisering skapas av Trafikverket när cykelnätet grundgenereras. Företeelsetypen cykelstråk skapas alltså på detta sätt. Därefter ska varje väghållare peka ut samt registrera Regionala cykelstråk, Huvudcykelstråk samt Sommarcykelstråk. Med detta förfarande bedöms en stor del av cykelnätet bli rätt kategoriserat från början. De Regionala stråken och Huvudstråken bedöms utgöra en mindre del av alla cykelvägar. Arbetet med att peka ut dessa kategorier bör bli hanterbart. En variant av detta är att endast klassa cykelnätet inom tätorter som Lokalt cykelstråk. Efter detta pekar varje väghållare ut resterande kategorier. Detta förfarande leder dock till att vissa stråk inte blir kategoriserade från början och får ett tomt standardvärde. Turismcykelled skapas genom att ta namn och klassning, för de cykelleder som är kvalitetssäkrade av Trafikverket, från befintlig företeelse C_Cykelled. Företeelsetyp turismcykelled ska endast innehålla cykelleder som är kvalitetssäkrade av Trafikverket. För att fånga in synpunkter på hur de två nya föreslagna företeelsetyperna ska byggas upp inom Trafikverkets system, bland annat NVDB på web och Stigfinnaren, föreslås att dessa utreds och specificeras genom utredning hos enheten Vägdata på Trafikverket. Trafikverket har en inarbetad rutin för att fånga krav på datainnehåll och struktur samt krav på ajourhållning, tillhandahållande av data etc. Denna rutin föreslås användas i fortsatt utredning. Detta förväntas fånga eventuella ytterligare krav och önskemål på produkterna. 4. Framtida arbete och utredning I en förlängning av detta arbete ser vi att varje kategori kan delas upp ytterligare för en mer nyanserad bild av cykelnätet. För respektive kategori kan flera underindelningar tas fram vilket ger goda förutsättningar för att skapa gemensamma kriterier och standarder för utformning, underhåll så som vinterväghållning och beläggning mm samt vägkonstruktion för cykelnätet. Nedan beskrivs ett exempel på hur detta skulle kunna utformas. Det är dock endast ett exempel och inget som kommer implementeras i detta arbete. Fortsatt utredning för hur detta ska utformas krävs. Figur 3 Exempel på hur ytterligare uppdelning kan se ut 11

298 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning KS 2018/1117 Tillsättning av förvaltningschef på serviceförvaltningen Beslut Kommunstyrelsen anställer Peter Arnesson som förvaltningschef på serviceförvaltningen. Tillträdesdag fastställs senare. Bakgrund Kalmar kommun har gett Telin Rekrytering i uppdrag att annonsera och ta fram kandidater till tjänsten som förvaltningschef för serviceförvaltningen samt att genomföra inledande urvalsintervjuer. Efter dessa inledande urvalsintervjuer har huvudkandidater presenterats. Telin Rekrytering har sedan genomfört djupare intervjuer med huvudkandidaterna tillsammans med en grupp bestående av politiker och tjänstepersoner. Kandidaterna har efter detta intervjuats av fackliga företrädare från SACO, Vision och Kommunal. Kandidaterna har även träffat serviceförvaltningens ledningsgrupp. Kalmar kommun har genomfört personlighetstestning av Peter Arnesson samt genomfört en uppföljande djupintervju med resultatet av testningen som underlag. Parallellt med testningen har Telin Rekrytering genomfört referenstagning. Arbetsgivaren förordar Peter Arnesson som ny förvaltningschef på serviceförvaltningen. De fackliga organisationerna har inget att erinra mot förslaget. Beslutet är fattat i samråd med kommunstyrelsens presidium. Johan Persson kommunstyrelsens ordförande Beslutet är fattat i enlighet med punkt A.1 i kommunstyrelsens delegationsordning (ordförandebeslut i brådskande fall). Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax anette.mellstrom@kalmar.se

299

300

301

302

303 Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Hallenberg KS 2018/ Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut Projekt- och exploateringsenheten oktober 2018 Punkt i delegationsordning Delegat/ Datum Ärende/Beslut/Yttrande Beslutsfattare Diarienummer E 1 Yttrande över förslag till detaljplaner m m ExplC, Expling E 4 Förlängning av markreservationer och markanvisningsavtal ExplC E 6-7 Försäljning eller köp av mark och byggnader eller ök om fastighetsreglering ExplC, Expling Försäljning av Åby 6:33 köpehandling Hjältevadshus Mark AB Josefine Blomlöf KS 2018/ Försäljning av Åby 6:32 köpehandling Hjältevadshus Mark AB Josefine Blomlöf KS 2018/ Försäljning av Åby 6:31 köpehandling Hjältevadshus Mark AB Josefine Blomlöf KS 2018/ Avtal o ök om fastighetsreglering berörande Rapsen 2, Rapsen 3 o Dj 2:4 Joakim Sköldén KS 2018/ Avtal o ök om fastighetsreglering berörande Råsbäck 1:11 o Råsbäck 1:72 Joakim Sköldén KS 2018/ Försäljning av Rönnlövet 1, Karlssons Äng köpekontrakt privatperson Klara Johansson KS 2018/ Försäljning av Boklövet 9, Karlssons Äng köpekontrakt privatperson Klara Johansson KS 2018/ Försäljning av Åby 6:30 köpehandling Hjältevadshus Mark AB Josefine Blomlöf KS 2018/ E 9 Teckna exploateringsavtal ExplC E 10 Besluta om förtur till tomt o småhus om synnerliga skäl föreligger KSOrdf E 12 Medge rätt till servitut eller ledningsrätt i kommunens fastigheter ExplC, Expling E 13 Träffa avtal om servitut och ledningsrätt som ger kommunen rätt att anl ExplC, Expling E 14 Besluta om kommunen som fastighetsägare ska ingå i gemensamhetsanl. ExplC E 15 Arrendera ut o upplåta mark med nyttjanderätt för högst 10 år ExplC Uppsägning arrende del av Harby 1:81 Pär Svanfeldt KS 2018/ Uppsägning arrende del av Harby 1:81 Pär Svanfeldt KS 2018/ Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35A, plan 4 Tel vx anna.hallenberg@kalmar.se

Visa mer