Protokoll nr 3 Sammanträdesdag

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden Protokoll nr 3 Sammanträdesdag TEKNAT 2018/182 1 (5) Tid: Tisdagen den 27 november, kl. 13:15-16:56 Plats: Segerstedthuset, rum Tuvstarren Närvarande ledamöter Johan Tysk Marika Edoff Cecilia Johansson Anna Qvarnström Peter Lindblad Joachim Parrow Jan-Erik Rubensson Mikael Widersten Hanna Johannesson Anna Rutgersson Greger Thornell Susanne Mirbt Gesa Weyhenmeyer Jens Mattsson Annika Bergenstråhle Frauke Augstein Maja Markiewicz Cornelia Svärdström Andreas Gustavsson professor, vicerektor, ordförande professor, ställföreträdande vicerektor universitetslektor, prodekan för utbildning professor, prodekan för forskning professor, prodekan för samverkan professor, sektionsdekan Matematik-datavetenskap professor, sektionsdekan Fysik professor, sektionsdekan Kemi professor, sektionsdekan Biologi professor, sektionsdekan Geovetenskap professor, ordförande Tekniska utbildningsnämnden professor, ordförande Naturvetenskapliga utbildningsnämnden professor, lärarledamot generaldirektör SVA, extern ledamot (t.o.m. 21) depaitment director, GE Healthcare, extern ledamot tjänstgörande gruppsuppleant för doktorander studentrepresentant studentrepresentant tjänstgörande gruppsuppleant för studenter Frånvarande ledamöter och suppleanter Marcus Lindahl professor, sektionsdekan Teknik Anna Frost doktorandrepresentant Karla Milnzner doktorandrepresentant Lisa Segerdorff studentrepresentant Företrädare för de anställda Nils-Einar Eriksson Robett Malmgren Övriga närvarande Anders Malmberg Tom Petersson Per Andersson Karin Berggren Bremdal Måns Östring TCO SACO prorektor( 16) utredare, planeringsavdelningen ( 16) utbildningsledare, sekreterare enhetschef, fakultetskansliet kanslichef, fakultetskansliet

2 Protokoll m 3 Sammanträdesdag TEKNAT 2018/182 2 (5) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden 1 Justeringsperson Utbildning - att utse Anna Rutgersson. 2 Lägesrapport utbildning Information. 3 Ledamöter i teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) 2019 att till ledamöter i TUR utse Katarina Andreasen (konteras på fakulteten med 20%), Jannika Chronholm (15%), Maja Elmgren (50%), Felix Ho (20%), Thomas Lennerfors (15%), Stefan Pålsson (20%), Brita Svensson (10%), Nicusor Timneanu (20%) och Björn Victor (30%) att delegera till arbetsutskottet att utse ytterligare en ledamot. 4 Ledamöter i Tekniska utbildningsnämnden (TUN) att utse ledamöter i TUN enligt förslag. Vicerektor Prodekan för utbildning Prodekan för utbildning TEKNA T 2018/34 Ordförande i TUN TEKNAT 2018/187 Studentrepresentanter utses av berörd studentkår. 5 Ledamöter i Naturvetenskapliga utbildningsnämnden (NUN) att utse ledamöter i NUN enligt förslag - att delegera till arbetsutskottet att utse ytterligare arbetslivsrepresentant. Ordförande i NUN TEKNAT 2018/ Studentrepresentanter utses av berörd studentkår. Utbildningsprogramansvariga Beslut (komplettering av VP-bilaga 1.6): att för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik för perioden utse Stefan Johansson, institutionen för teknikvetenskaper, till utbildningsprogramansvarig (konteras på fakulteten med 45 %) och Mattias Klintenberg, institutionen för fysik och astronomi, till biträdande utbildningsprogramansvarig (28 %). Ledamöter i programråd för utbildningsprogram att utse ledamöter i programråd enligt förslag - att delegera till arbetsutskottet att utse ledamöter till enligt förslagen vakanta positioner. Ordförande i TUN Prodekan för utbildning TEKNAT 2018/34 Ordförande i NUN Ordförande i TUN TEKNAT 2014/123

3 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden Protokoll nr 3 Sammanträdesdag TEKNAT 2018/182 3 (5) 8 Revidering av fakultetens arbetsordning Prodekan för utbildning - att fastställa reviderad Arbetsordning för teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet vad avser handledarutbildning så att skrivningen TEKNAT 2014/213 överensstämmer med vad som är beslutat i VP 19. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. 9 Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå - att fastställa vägledning för utbildningsvärderingar på forskarnivå enligt bilaga - att delegera till arbetsutskottet att vid behov revidera vägledningen. 1 O VP 2019: Forskarutbildningsansvarig professor inom fysiska sektionen Forskning att entlediga prof. Mattias Klintenberg som forskarutbildningsansvarig professor för Fysik (utan inriktning) samt för fysik med inriktning mot Atom-, molekyl- och kondenserade materiens fysik - att fr.o.m utse prof. Susanne Mirbt till forskarutbildningsansvarig professor för Fysik ( utan inriktning) samt för fysik med inriktning mot Atom-, molekyl- och kondenserade materiens fysik. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Prodekan för utbildning TEKNAT 2017 /85 Sektionsdekan Jan Erik Rubensson TEKNA T 2018/34 11 Lägesrapport forskning Information. 12 VP2019- Forskning: Omfördelning av FFF mellan forskningsprogram inom kemiska sektionen Forskningsprogrammet Teoretisk kemi vid kemi-ångström ska delas varvid en del flyttas till institutionen för kemi-bmc för att bygga upp beräkningskemi. att 0, 7 FFF från och med VP2019 överförs från forskningsprogrammet Teoretisk kemi vid institutionen för kemi-ångström till forskningsprogrammet Organisk kemi vid institutionen för kemi-bmc. 13 VP2019: Programansvarig professor i teoretisk astrofysik - att entlediga prof. Susanne Höfner som programansvarig professor att till programansvarig i teoretisk astrofysik fr.o.m utse professor Paul Barklem. Prodekan för forskning Sektionsdekan Mikael Widersten TEKNAT 2018/34 Sektionsdekan Jan Erik Rubensson TEKNAT 2018/34

4 Protokoll m 3 Sammanträdesdag TEKNAT 2018/182 4 (5) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden 14 Översyn av forskningsprogrammens basfinansiering (ÖB19) Samverkan Lägesinformation. 15 Lägesrapport samverkan Information. Fakultetsgemensamma ärenden 16 Revidering av Mål och strategier för Uppsala universitet Information/diskussion med projektledaren (prorektor Anders Malmberg) och representant för projektsekretariatet (Tom Petersson). Nämnden ombads inkomma med textunderlag/förslag senast 15 december. 17 Handlingsplan för ämnesdidaktik - att fastställa handlingsplan för ämnesdidaktik enligt förslag. 18 Uppföljning av Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17) - att fakulteten genomför uppföljning av KoFl 7 enligt förslag. 19 Remiss av förslag till arbetsordning för Uppsala universitet - att fastställa remissvar med vissa justeringar enligt bilaga a. Prodekan för forskning TEKNA T 20 l 7 /246 Prodekan för samverkan Prorektor Anders Malmberg UFV 2018/641 Prodekan för utbildning Prodekan för forskning TEKNAT 2017 /285 Stf vicerektor UFV 2018/1546 Vicerektor UFV 2017/95 Studentrepresentantema reserverade sig mot beslutet vad avser universitetskollegiets sammansättning enligt bilaga b. Paragrafen förklarades omedelbmt justerad. 20 Lika villkors-arbetet Förslag från utskottet för lika villkor förelåg avseende arbetsbeskrivning för Lika villkorsombud vid institutionerna. Diskussion. Ärendet tas upp vid nästa fakultetsnämndssammanträde. 21 Översyn av fakultetens arbetsordning Lägesinformation. 22 European University Network (EUN) Lägesinformation. Stf vicerektor TEKNAT 2014/170 Generaldirektör Jens Mattsson, arbetsgruppens ordförande TEKNAT 2014/213 Prodekan för samverkan Prodekan för utbildning UFV 2018/1793

5 Protokoll nr 3 Sammanträdesdag TEKNAT 2018/182 5 (5) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden 23 Delegationsordning för områdesnämnden/fakultetsnämnden Information. 24 Meddelanden Beslutad fördelning av medel till vicerektors disposition (TEKNA T 2018/263, TEKNAT 2018/283) Hanna Johannesson, som avgår som sektionsdekan för biologi vid årsskiftet, avtackades. Utbildningsledare Per Andersson TEKNA T 2014/213 Vicerektor Per Andersson Justeras

6 Bilaga 9 TEKNAT 2017/85 Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

7 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Innehållsförteckning Inledning 3 Aspekter som ingår i utbildningsutvärderingarna 3 Översikt bedömningsområden 3 Bedömningsområden och bedömningsgrunder 4 Bedömningsområde: Förutsättningar 4 Personal 4 Forskarutbildningsmiljö 4 Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat 5 Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse 5 Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga 6 Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt 7 Bedömningsområde: Jämställdhet och lika villkor 8 Bedömningsområde: Doktorandperspektiv 8 Bedömningsområde: Internationalisering och hållbarhetsperspektiv 9 Bedömningsområde: Framtida arbetsliv och samverkan 9 2

8 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Inledning Denna vägledning gäller utbildningsutvärderingar på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2017/85). Vägledningen har sin utgångspunkt i de aspekter som Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar föreskriver ska inkluderas i utbildningsutvärderingarna, samt bedömningsgrunder givna av Universitetskanslersämbetet Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå. Vägledningen riktar sig till ansvariga vid respektive utvärderingsenhet som stöd i skrivandet av självvärdering och till bedömare som stöd vid granskning. Aspekter som ingår i utbildningsutvärderingarna Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar föreskriver att nedanstående aspekter ska inkluderas i utbildningsutvärderingarna: att utbildningarna når målen i högskolelagen och högskoleförordningen (examensordningen) och utbildningsspecifika mål, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet att undervisningen sätter doktoranders lärande i centrum att målen examineras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt och att progression säkerställs att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens samt att handledarkapaciteten är tillräcklig att internationalisering och internationella perspektiv liksom hållbarhetsperspektiv främjas att jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen att utbildningen svarar mot individers och samhällets behov av bildning och professionell kunskap och förbereder doktoranderna för ett framtida arbetsliv att doktoranderna har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen att en för alla doktorander tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger att kontinuerlig uppföljning och utveckling av utbildningen genomförs Översikt bedömningsområden Utbildningsutvärderingar baseras på bedömningsgrunder inom områdena: Förutsättningar Utformning, genomförande och resultat Jämställdhet och lika villkor Doktorandperspektiv Internationalisering och hållbarhetsperspektiv Framtida arbetsliv och samverkan Varje utvärdering ska omfatta en helhetsbedömning av utbildningens kvalitet, utifrån föreskrivna aspekter indelade inom respektive bedömningsgrund. Utvärderingsenheten kan välja att lägga olika vikt, och i så fall motivera detta, på de olika bedömningsgrunderna utifrån vad som är av särskild betydelse för bedömning och utveckling av kvaliteten i den specifika forskarutbildningen. 3

9 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Bedömningsområden och bedömningsgrunder Bedömningsområde: Förutsättningar Bedömningsområdet förutsättningar rymmer bedömningsgrunder som rör personal och forskarutbildningsmiljö. Personal Beskrivningen och analysen av handledarkompetens och handledarkapacitet ska kompletteras med en redovisning i tabellform. Bedömningsgrund Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. För forskarutbildning är det särskilt viktigt att handledarna bedriver forskning på hög internationell nivå i sina respektive ämnesområden. Handledarnas och lärarnas kompetens och kompetensutveckling följs systematisk upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Bedriver handledarna forskning av internationellt erkänd hög kvalitet inom ämnesområdet? Hur arbetet ser ut för att långsiktigt säkra att det finns tillräckliga handledarresurser i relation till antalet doktorander? Hur rutinerna ser ut för att vid behov möjliggöra handledarbyten? Hur arbetet ser ut för att säkerställa att kvaliteten på handledning är hög och av tillräcklig omfattning? Hur ser systematiska uppföljningarna/rutinerna ut för att identifiera brister i handledning? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Forskarutbildningsmiljö Forskarutbildningen inom ett forskautbildningsämne bedrivs i en viss miljö. Forskarutbildningens innehåll och form ska vila på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. Forskarutbildningsmiljön avser den miljö som doktorander, handledare och utbildningen verkar inom (exempelvis institution, avdelning, grupp etc.). Bedömningsgrund Forskningen vid utvärderingsenheten har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga 4

10 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 förutsättningar. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt. Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Forskarutbildningsämnet har en tydlig vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskning bedrivs inom ämnet med internationellt erkänd hög kvalitet och i sådan omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på motsvarande nivå. Hur säkerställs förutsättningar och kvalitet på forskarutbildningsmiljön för doktorander som eventuellt genomför utbildningen på annan ort eller i en annan miljö? Har doktorander i forskarutbildningsmiljön tillgång till nödvändig infrastruktur (lokalt eller via samarbeten gemensam infrastruktur)? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat I bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat återfinns examensmålen på forskarnivå (examensordning, högskoleförordningen) under kunskapsformerna: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse Bedömningsgrund Forskarutbildningen säkerställer genom dess utformning, genomförande och examination att doktoranden, när doktorsexamen utfärdas, kan: visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskarutbildningsämnet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskarutbildningsämnet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskarutbildningsämnets metoder i synnerhet. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur former för och innehåll i utbildningen säkerställer att doktoranderna visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet. Hur säkerställs att doktoranderna genom till exempel seminarieverksamheten och annan samverkan får bred 5

11 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 kunskap inom ämnet, andra forskningsperspektiv och forskningsinriktningar? Hur progression uppnås och följs upp under utbildningen och hur kopplingen ser ut mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. Hur uppnås att doktoranderna gradvis tar större initiativ och ansvar för sin inlärning och avhandlingsarbetet under utbildning? Hur rutiner för revidering av individuell studieplan ser ut och följs upp. Hur ämnet arbetar för att erbjuda doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna. Hur ämnet säkerställer kvaliteten på de avhandlingar som går till disputation. Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga Bedömningsgrund Forskarutbildningen säkerställer genom dess utformning,genomförande och examination att doktoranden, när doktorsexamen utfärdas, kan: visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur former för och innehåll i forskarutbildningen säkerställer att doktoranderna uppfyller examensmålen relaterade till färdighet och förmåga. 6

12 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Hur progression uppnås under utbildningen och hur kopplingen ser ut mellan examinationsmål, lärande mål, lärandeaktiviteter och examination. Hur uppnås att doktoranderna gradvis tar större initiativ och ansvar för sin inlärning och avhandlingsarbetet under utbildning? Hur ser rutinerna ut för revision av individuella studieplaner? Att ämnet arbetar för att erbjuda doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna. Hur doktorandernas måluppfyllelse följs upp genom arbetet med avhandlingsarbetet och vilka eventuella kvalitetsutvecklande åtgärder som vidtas i samband med uppföljning samt hur återkoppling av dessa kvalitetshöjande åtgärder sker i syfte att säkra måluppfyllelsen. Hur doktoranderna visar förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Hur säkerställs kvaliteten på avhandlingarna som går till disputation? Att det säkerställs att det finns förutsättningar för doktoranderna att slutföra utbildningen inom planerad tid. Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt Bedömningsgrund Forskarutbildningen säkerställer genom dess utformning, genomförande och examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan: visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur former för och innehåll i forskarutbildning säkerställer att doktoranderna uppfyller examensmålen relaterade till värderingsförmåga och förhållningssätt. Hur progression uppnås under forskarutbildningen och hur kopplingen ser ut mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination. 7

13 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Bedömningsområde: Jämställdhet och lika villkor Bedömningsgrund Ett jämställdhetsperspektiv integreras i forskarutbildningens utformning och genomförande. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen och att alla, oavsett kön, ska ha möjlighet att prestera sitt bästa. Med lika villkor avses att alla ska ha förutsättningar att prestera sitt bästa oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund. Mångfald bidrar till flera perspektiv och kan på så sätt bidra till att höja kvalitet på utbildningen. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur säkerställs att män och kvinnor får samma förutsättningar vid antagning, forskarutbildning och examination? Hur är den faktiska könsfördelningen bland doktorander, handledare och lärare? Hur uppföljning sker för att säkerställa att ett jämställdhetsfrämjande perspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Hur arbetet ser ut för att lika villkors perspektiv integreras i forskarutbildningsmiljön. Hur anpassas utbildningens utformning och innehåll, inklusive handledning utifrån doktorandernas individuella behov? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Bedömningsområde: Doktorandperspektiv Bedömningsgrund Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla forskarutbildningens innehåll och genomförande. Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: 8

14 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Hur arbetet ser ut för att doktoranderna möjliggörs att medverka i forskarutbildningens kvalitetsarbete, i stort och för sin egen del. På vilket sätt deltar doktorander i beslutsprocesser, inklusive beredning, av frågor som rör forskarutbildning? Hur samlas doktoranders, inklusive alumners, synpunkter på forskarutbildningen in och hur används de i kvalitetssäkring av utbildningen? Hur säkerställs en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Bedömningsområde: Internationalisering och hållbarhetsperspektiv Bedömningsgrund Forskarutbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att internationalisering och internationella perspektiv liksom hållbarhetsperspektiv främjas i utbildningen. Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur främjas att rekrytering av doktorander sker i internationellt öppna utlysningar och att kvaliteten i dessa processer utvecklas ytterligare? Hur uppmuntras doktorander att besöka eller förlägga en del av sin forskarutbildning vid utländska lärosäten eller delta i annan utgående mobilitet? Hur uppmuntras handledare att delta i utbyten och annan utgående mobilitet? Hur integreras ett hållbarhetsperspektiv (ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv) i forskarutbildningen? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? Bedömningsområde: Framtida arbetsliv och samverkan Bedömningsgrund Forskarutbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin. 9

15 UPPSALA UNIVERSITET Tekniska-naturvetenskapliga fakulteten Bilaga 9 VÄGLEDNING FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERINGAR PÅ FORSKARNIVÅ TEKNAT 2017/85 Vägledning för utvärderingsenhet och bedömare Exempelvis: Hur diskuteras och planeras framtida karriärvägar för enskilda doktorander och gemensamt för doktorander inom miljön? Hur forskarutbildningens användbarhet och förberedelse för arbetslivet, inom och utanför akademin, säkerställs genom dess innehåll och utformning. Hur tillvaratas alumners erfarenheter i utveckling av utbildningen? Hur sker uppföljning, eventuell åtgärd och återkoppling? 10

16 Bilaga 19a 1 (4) YTTRANDE UPPSALA UNIVERSITET UFV 2017/95 Rektor Om rådesnämnden för teknik och naturvetenskap Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 7 (Segerstedthuset) Postadress: Box 256, Uppsala Handläggare: Per Andersson Telefon: E-post: Per.Andersson@uadm.uu.se Hemsida: Beredning med: Sektionsdekaner Matematiska institutionen Institutionen för informationsteknologi Institutionen för fysik och astronomi Institutionen för teknikvetenskaper Institutionen för kemi Angström Institutionen för ekologi och genetik Institutionen för organismbiologi Institutionen för geovetenskaper Teknisk-naturvetenskapliga områdes-/fakultetsnämnden Internremiss: Revidering av arbetsordning för Uppsala universitet (remiss I) Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad internremiss. Området har valt att tillfråga institutionerna och åtta av elva institutioner har inkommit med synpunkter. Ett förslag till yttrande har fastställts av fakultetsnämndens arbetsutskott den 20 november och beslut om yttrande fattades vid nämndens sammanträde den 27 november. Processen att lämna förslag på rektor och utse prorektor Områdes-/fakultetsnämnden bifaller förslaget om att ett universitetskollegium, tillika permanent hörandeförsamling, inrättas. Det utökade uppdraget till denna gruppering, att också bidra i arbetet med konsistoriets sammansättning, är rimlig som alternativ till tidigare ordning att inrätta dels en hörandeförsamling och dels en valförsamling. Den rekryteringsgrupp som föreslås (5 kap. 2 ) är central i processen men denna kommer inte med säkerhet att bestå av en majoritet av personer med vetenskaplig kompetens. Enligt förslaget är tre av åtta personer i rekryteringsgruppen personer med vetenskaplig kompetens, utsedda av sina representanter i universitetskollegiet. Eftersom hörandeförsamlingen har en majoritet av denna kategori bör rekryteringsgruppens sammansättning spegla detta. Då gruppen enligt föreslagen process är beredande men även deltar i beslut om t.ex. vilka kandidater som ska höras finns stöd för sådan majoritet även i högskolelagens 2 kap. 6. För att säkerställa sådan majoritet av personer med vetenskaplig kompetens också i rekryteringsgruppen förordar områdesnämnden det förslag som utredningsgruppen förde fram ( , sid 22); med fyra ledamöter som utses av personer med vetenskaplig kompetens, två ledamöter som utses av studenterna och en ledamot som utses av övriga anställda. Den relativa fördelningen mellan olika korporationer motsvarar då rimligt väl vad som gäller för universitetskollegiet som helhet. Vidare bör det säkerställas att rekryteringsgruppen har erforderligt stöd i arbetet med kompetensbaserad rekrytering i den kontext som gäller vid ett brett universitet. Om konsistoriet ska utse ledamöter i rekryteringsgruppen bör detta inte begränsas till externa ledamöter (5 kap. 2 ). Organisationsnr:

17 Bilaga 19a 2 (4) Nämnden bifaller också i stort föreslagen process för att föreslå rektor och utse prorektor (5 kap. 3 ). För att säkerställa personalorganisationernas viktiga medverkan föreslås att processen revideras så att samråd eller remissförfarande innan kravprofiler fastställs också inkluderar dessa. Nämnden förordar ett universitetskollegium alternativ B, med 39 ledamöter (personer med vetenskaplig kompetens) valda av vetenskapsområdena, 15 ledamöter utsedda av studenterna och 11 ledamöter utsedda bland övriga anställda. Ett kollegium enligt detta alternativ säkerställer i högre grad att medarbetare från förvaltning och administration, även de som inte är medlemmar i någon personalorganisation, också finns representerade i processen att lämna förslag på rektor och att utse prorektor. Det andra alternativet (A) innebär att lärare kan utses även via personalorganisationernas kvot och det säkerställer inte representation från förvaltning och administration, med medarbetare som i många fall arbetar nära rektor och prorektor. Nämnden förordar alternativ B men konstaterar att det måste klargöras hur ledamöter ska utses bland övriga anställda och det är heller inte entydigt uttalat vilka som ingår i denna kategori. I förslaget framgår vilka som inte ingår (personer med vetenskaplig kompetens), men inte om det finns några villkor i övrigt förutom anställningens längd. Räknas till exempel doktorandanställda in i denna kategori? Det bör också säkerställas att det bland dessa ledamöter finns medarbetare i sådana positioner att de kan bedöma såväl krav och kriterier som kandidaters faktiska egenskaper när det gäller hur universitetets högsta ledning har arbetat eller bör verka såväl externt som internt. Studenterna har en lagstadgad rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation och vetenskapsområdet ser mycket positivt på studenternas aktiva deltagande och inflytande på samtliga nivåer i verksamheten. Alternativ B innebär att studentrepresentationen i universitetskollegiet (23,1 %) väl motsvarar t.ex. studentrepresentationen i områdesnämnden för teknik och naturvetenskap (23,8 %) eller i den föreslagna rekryteringsgruppen (25 % enligt remissförslaget). Samtliga institutioner som har lämnat synpunkter förordar alternativ B. Någon institution påpekar att ca hälften av dess personal inte är ansluten till personalorganisationerna och därmed skulle vara utan representation enligt alternativ A. I förslaget till reviderad arbetsordning (5 kap. 2 ) står om rekryteringsgruppen att"... en företrädare för personalorganisationerna/övriga anställda utses av sina representanter i universitetskollegiet". Denna formulering behöver anpassas beroende på vilket av alternativen A eller B som väljs. OrganisationsN A Tnr:

18 Bilaga 19a 3 (4) Reglering av mandatperioden för akademiska ledare Förslaget innebär att mandatperiod för vicerektorer, stf vicerektorer, dekaner och prefekter ska vara tre år med möjlighet till förnyad mandatperiod högst två gånger om högst tre år i taget ( och att fyllnadsval om högst 18 månader inte ska räknas in i denna begränsning). För prefekter föreslås också att dispens kan ges för ytterligare förlängning vid särskilda skäl. Områdes-/fakultetsnämnden bifaller förslaget om en generell tidsbegränsning på år för ledningsuppdrag på fakultets- och institutionsnivå. En tydlig begränsning skapar förutsättningar för att göra ledningsuppdragen mer attraktiva och ökar sannolikt urvalet av kandidater till dessa poster. Inget hindrar heller områdena att i sina respektive arbetsordningar skriva fram tydligare riktlinjer för hur tidsbegränsningarna ska hanteras, t.ex. att mandatperioder om 3+ 3 år ska ses som normalfallet. Som en följd av detta blir arbetet inom valberedningar vid institutioner och i elektorsförsamlingar viktigare och stöd i olika former bör kunna erbjudas till dessa. Förtroendet för valprocesserna och valorganen är central i den kollegiala styrform som Uppsala universitet valt att stå fast vid. För att ytterligare öka rotationen bland personer med lednings- och förtroendeuppdrag kan liknande tidsbegränsningar för andra typer av uppdrag komma att beslutas om i den pågående översynen av områdets egen arbetsordning. De institutioner som har lämnat synpunkter är delade i frågan om mandatperiodens längd för akademiska ledare. Sammantaget förordar dock områdesnämnden en längsta möjlig mandatperiod om år som bedöms ge större handlingsfrihet än 3+3 år. Tidsbegränsningen för prefekter kan förtydligas. I 9 kap. 8 anges att mandatperioden för institutionsstyrelsens ordförande är tre år, med möjlighet till förlängning högst två gånger om högst tre år. Att det är prefekten som tillika är ordförande i styrelsen framgår av en bisats i 9 kap. 5 och detta kan med fördel också läggas till i, eller flyttas till, 8. I 9 kap. 8 står också "... Dispens för ytterligare förlängning av mandatperioden för ordförande [i institutionsstyrelsen] kan ges vid särskilda skäl". Eftersom detta är en nyordning bör det förtydligas vem som beslutar om sådan dispens. Förslagsvis ska dispens beslutas av rektor. Områdesnämnden vill i detta sammanhang också påpeka att möjligheterna till dispens bör begränsas så mycket som möjligt i arbetsordningen, så att reglerna blir enkla att tillämpa och inte innebär risk att olika praxis uppstår inom olika delar av universitetet. OrganisationsNATnr:

19 Bilaga 19a 4 (4) Övriga synpunkter Personalorganisationernas representanter i områdesnämnden påpekar att dessa organisationer representerar samtliga anställda, inte bara de egna medlemmarna. Detta förhållande avspeglas inte genomgående i institutionernas synpunkter på remisstexten. Även om denna delremiss avser de två frågeområden som rubricerats ovan vill området peka på en del sakfel eller otydligheter som lämpligen kan justeras inför, eller ingå i, nästa remissomgång: Sid 7, fotnot 7: Står "6 bibliotekslagen (1996:1596)". Ska stå "12 bibliotekslag (2013: 801 )". 4 kap. 6 : Står "Ordföranden [i konsistoriet] får inte vara anställd vid högskolan". I efterföljande paragraf står "Om rektor utses till ordförande gäller... ". Rektor torde inte kunna bli ordförande om 6 tillämpas. 4 kap. 10 : Står"... enligtjävsreglerna i förvaltningslagen (1986:223)". Ska stå "... enligtjävsreglerna i förvaltningslagen (2017:900)". 4 kap. 18 ; 7 kap. 9 ; 8 kap. 8 ; 9 kap. 9 : Står "Omröstning ska ske öppet i enlighet med 18 förvaltningslagen (1986:223)". Ska stå "Omröstning ska ske öppet i enlighet med 29 förvaltningslagen (2017:900)". 4 kap. 19 : Står "... har enligt 19 förvaltningslagen rätt att reservera sig... ". Ska stå"... har enligt 30 förvaltningslagen rätt att reservera sig... ". 7 kap. 9 : Står "Områdesnämnden är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordförande, är närvarande". Bör stå "Områdesnämnden är beslutsför när fler än hälften av antalet ledamöter, däribland ordföranden (eller vice ordföranden), är närvarande" - på samma sätt som i 4 kap. 13 avseende konsistoriet.,,,,..,--- / / / I OrganisationsN A Tnr:

20 Bilaga 19b RESERVATION DOKUMENTDATUM UTSKRIFTSDATUM [1] Vi reserverar oss mot beslutet att förespråka alternativ B i vetenskapsområdets yttrande gällande remissen för universitets arbetsordning. Alternativ B skulle leda till minskat studentinflytande vilket vi och studenterna vi representerar direkt motsätter oss. Yttrandet förordar alternativ B enligt PM Om förslag på revidering av arbetsordningen. Internremiss 1 med motiveringen att det skulle representera gruppen övrigt anställda bättre. Vi ser det som positivt att övriga anställda ersätter personalorganisationerna. Det är också rimligt att viss omfördelning av mandaten sker, dock inte i den utsträckning som alternativ B innebär. Enligt PM Om förslag på revidering av arbetsordningen. Internremiss l är det rimligt att två ledamöter omfördelas, då framför allt från gruppen Övriga anställda som uppvägning för att denna grupp ersätter "personalorganisationerna. Det saknas en tydlig motivering till varför nämnden stödjer förlaget att ändra mandaten för studenterna. Studenternas mandat motsvarade i föregående rektorsprocess 25 %, vilket skulle vara samma mandat som för den föreslagna rekryteringsgruppen. Alternativ B innebär att detta mandat sänks till 23 % och blir då det näst lägsta nationellt sett. Hur universitetet leds och fungerar är avgörande för studenters framtid och studenterna bidrar med ett viktigt perspektiv. Att minska studenternas mandat sänder också starka signaler till organisationen (Uppsala universitet) att studentrepresentationen inte är lika viktig längre. Ovanstående är en starkt bidragande faktor till att vi inte kan stå bakom alternativ B och därmed beslutet att framlagt yttrande lämnas till rektor. Andreas Gustavsson Maja Markiewicz Cornerlia Svärdström Epost, webb info@utn.se Telefon Postadress Uthgård Uppsala Besöksadress Uthgård Polacksbacken hus 73